Startpromemoria för planläggning av Styckgjuteriet 4 & Trängkåren 7 m.m. i stadsdelen Marieberg (300 lägenheter)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (11) Handläggare: Anna Rex Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Styckgjuteriet 4 & Trängkåren 7 m.m. i stadsdelen Marieberg (300 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Bo Bergman Nina Åman Stadskarta med markerat planområde Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (11) Flygfoto med planområdets ungefärliga läge markerat. Sammanfattning Förslaget till ny bebyggelse har sin utgångspunkt i programmet för Marieberg. Bebyggelseplatserna anges där som plats 8 och 9. Syftet med detaljplaneläggningen är att skapa byggnader av hög arkitektonisk kvalitet för ca 300 nya bostäder, nya förskolelokaler och verksamhetslokaler i bottenplan som bidrar till att aktivera stadsrummen. Planarbetet syftar också till att utveckla Signalparken och bidra till ett mer finmaskigt gatunät i Marieberg genom nya och förbättrade tvärkopplingar mellan Rålambsvägen och Gjörwellsgatan. Fastighetsägaren till Styckgjuteriet 4 har kommit in med ett förslag att riva befintligt kontorshus för att möjliggöra ny bebyggelse för bostäder. Staden är villig att upplåta del av angränsande allmän platsmark för att möjliggöra ett större kvarter. Platsen bedöms rymma ca 130 lägenheter. Fastighetsägare till Trängkåren 7, som är en blåklassad fastighet, föreslår att befintligt parkeringshus, som är i mycket dåligt skick, rivs. Kvarteret bedöms rymma ca 170 lägenheter. Utlåtande Befintligt förhållande Föreslaget planområde utgörs idag utöver gatumark av ett kontorshus, ett parkeringshus, förgårdsmark och av parkmark. Ungefär hälften av Signalparken utgörs av tillfälliga lokaler för förskoleverksamhet. Det tillfälliga bygglovet beviljades första gången 2003 och löper därför ut under 2013 utan möjlighet till ytterligare förlängning.

3 SID 3 (11) SIGNALPARKEN TRÄNGKÅREN 7 STYCKGJUTERIET 4 Flygfoto över planområdet, sett från väster Bakgrund Förslaget till ny bebyggelse har sin utgångspunkt i programmet för Marieberg. Planområdet ligger centralt i stadsdelen som har stora utvecklingspotentialer genom sitt fina läge i närheten av natur, vatten och Stockholms innerstad. I juni 2011 startades att programarbete för Marieberg, nämnden godkände programsamrådet i oktober 2012 och gav samtidigt stadsbyggnadskontoret i uppdrag till att återkomma med förslag på platser där ytterligare kompletteringar är tänkbara. Vidare anförde nämnden bland annat att den nya bebyggelsen bör hålla en mycket hög arkitektonisk kvalitet eftersom Marieberg syns vida omkring och att en ny och spännande arkitektur kan prövas i området. Syfte Syftet med detaljplaneläggningen är att skapa byggnader av hög arkitektonisk kvalitet för ca 300 nya bostäder, nya förskolelokaler och verksamhetslokaler i bottenplan som bidrar till att aktivera stadsrummen. Planarbetet syftar också till att utveckla Signalparken och bidra till ett mer finmaskigt gatunät i Marieberg genom nya och förbättrade tvärkopplingar mellan Rålambsvägen och Gjörwellsgatan. Plandata Planområdet utgörs av del av fastigheten Trängkåren 7 (ägs av Fabege) och Styckgjuteriet 4 (ägs av Byggmästareföreningen). Utöver det berörs stadens mark, dels som en möjlig del för bostadsutveckling och dels för utveckling av Signalparken.

4 SID 4 (11) Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I översiktsplanen redovisas västra Kungsholmen som ett av stadens stadsutvecklingsområden, där nordvästra Kungsholmen för närvarande byggs ut. Marieberg är en del av västra Kungsholmen och beskrivs som ett viktigt område att ytterligare uppmärksamma. Det är viktigt att stärka kopplingarna mellan de olika delarna av Kungsholmen för att minska de barriärer som finns i dag, så att det blir lättare att röra sig mellan de olika stadsdelarna, inte minst till fots och på cykel. Program för Marieberg Programmet för utvecklingen av Marieberg godkändes i stadsbyggnadsnämnden i oktober I programmet står att stadsdelen ska utvecklas på Mariebergs villkor till en integrerad del av den sammankopplade gröna promenadstaden. Områdets kvaliteter ska förstärkas genom utvecklade och aktiverade stadsrum, parkmiljöer och grönstråk och genom fler lokala kopplingar. Marieberg ska bli en blandad, tätare stadsdel med minst 1100 nya bostäder och ytterligare kvm verksamhetslokaler för kontor, handel, service och skolverksamhet, för att bli en trivsam stadsdel att bo, arbeta, vistas och leva i. I programmets strukturplan med platser för ny bebyggelse, redovisas fastigheter eller platser som bedömts som lämpliga för förtätning, antingen genom ny bebyggelse, tillbyggnation eller genom ombyggnation. Strukturplan med platser för ny bebyggelse, från Mariebergs program för detaljplan

5 SID 5 (11) Strukturplan för offentliga rum, från Mariebergs program för detaljplan Gällande detaljplaner Gällande plan för området, Pl 8520, anger parkeringshus där det ena bostadskvarteret föreslås. I plan Pl 5006 från 1958, anges byggnadskvarteret för Styckgjuteriet 4 för förenings- eller kontorshus åt Byggmästareföreningen. Kulturhistorisk klassificering Bebyggelsen inom Styckgjuteriet 4 är enligt stadsmuseet klassificerad som fastighet av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Kontorshuset är ritat av Gustaf Clason Byggnaderna inom Trängkåren 7 ritades Paul Hedqvist och stod klara Hela fastigheten är blåmarkerad, vilket innebär att den enligt Stockholms stadsmuseums klassificering har den högsta kulturhistoriska klassen med ett värde som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturminneslagen. I motiveringen till klassificeringen skriver stadsmuseet att lokaliseringen av de största dagstidningarna i landet (Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet), de kanske viktigaste aktörerna i den så kallade tredje stadsmakten, genom flytten från Klarakvarteren, både är ett stycke tidningshistoria, samhällshistoria och stadsbyggnadshistoria. Byggnaderna utgör ett dominerande inslag i Stockholms stadsbild och är viktiga landmärken vid Västerbrons norra fäste. I gestaltningen konkurrerar de två tidningshusen med varandra både som volymer, till sin form och sitt uttryck. Respektive tidningshus ville både synas och kännas igen.

6 SID 6 (11) Parkeringshuset ges ingen särskild beskrivning i klassificeringsbeslutet. Stadsbyggnadskontoret bedömer det som möjligt att under planprocessen pröva frågan om möjligheten att ersätta nuvarande parkeringshus med ett bostadskvarter. Föreslagen förändring Styckgjuteriet 4 Fastighetsägaren har kommit in med en förfrågan till staden om att utveckla fastigheten med nya bostäder, förskola, företagslägenheter, kontor och verksamheter i bottenplan, i en uppbruten kvartersstruktur. Befintlig kontorsbyggnad föreslås rivas. Staden är villig att upplåta del av angränsande allmän platsmark för att möjliggöra ett större kvarter. Platsen bedöms rymma ca 130 lägenheter, 1600 kvm verksamhetslokaler, cykelparkering och ca 130 bilplatser i garage under mark och minst 1200 kvm gårdsyta. Fastigheten sträcker sig ut över det område som tidigare var Wennerbergsgatans kopplingspunkt till Gjörwellsgatan. Här finns idag en vändplan med angöring till kontorshusets garage. Planarbetet avser möjliggöra ett återställande av den körbara kopplingen mellan Wennerbergsgatan och Gjörwellsgatan, som bidrar till ett mer integrerat och finmaskigt vägnät i stadsdelen. Ny bebyggelse på platsen ska hjälpa till att tydligare definiera gaturummet med fler verksamheter i gatuplan som aktiverar stadsrummet. Den nya tvärkopplingen genom förlängningen av Wennerbergsgatan ökar orienterbarheten och flödet genom stadsdelen. Kontorsbyggnaden och bevarandevärd ek på Styckgjuteriet 4, sett från Gjörwellsgatan

7 SID 7 (11) Wennerbergsgatan som idag slutar med en vändplan innan mötet med Gjörwellsgatan. Kontorsbyggnaden på Styckgjuteriet 4 till höger och parkeringshuset på Trängkåren 7 till väster i bild. Tidig illustrationsbild över ny bebyggelse inom Styckgjuteriet 4 med uppbruten och höjdmässigt varierad kvartersstruktur. Sett från väster (Bild: White arkitekter) Tidig illustrationsbild över ny bebyggelse inom Styckgjuteriet 4 med uppbruten och höjdmässigt varierad kvartersstruktur. Sett från Lilla Essingen. (Bild: White arkitekter)

8 SID 8 (11) Trängkåren 7 Parkeringshuset som finns på platsen idag är i mycket dåligt skick och föreslås rivas. Ny bebyggelse föreslås med bostäder, förskola och verksamhetslokaler i bottenplan. Kvarteret bedöms rymma ca 170 lägenheter, ca 1800 kvm verksamhetslokaler, cykelparkering och ca 170 bilplatser i garage under mark, samt minst 1000 kvm gårdsyta, vara 400 kvm på tak. Den nya bebyggelsen uppförs med ett släpp på minst tre meter mot kontorsfastighetens lågdel för att skapa ett nytt gång- och cykelstråk som en tvärkoppling mellan Gjörwellsgatan och Rålambsvägen via Signalparken. Bebyggelsen inom kvarteret föreslås ges varierade höjder med ett högt uppstickande bostadshus. Höga hus ska utformas enligt riktlinjerna i programhandlingen för Marieberg. Ett högt hus i kvarteret får konsekvenser för ett stort närområde med avseende på bland annat ljus och vind, och måste studeras noga under kommande detaljplanearbete. Lika så konsekvenserna för riksintresset Stockholms innerstad. Bebyggelse ska hjälpa till att tydligare definiera gaturummet och bida med fler verksamheter i gatuplan som hjälper till att aktivera stadsrummet och förtydliga den nya kopplingen in mot Signalparken. Torgytan framför kontorshusets lågdel föreslås utvecklas till ett aktiverat, lokalt stadsdelstorg. Parkeringshus inom fastigheten Trängkåren 7 som föreslås rivas, sett från väster på Gjörwellsgatan

9 SID 9 (11) Torgytan framför kontorshusets lågdel föreslås utvecklas till ett aktiverat, lokalt stadsdelstorg. Styckgjuteriets kontorshus och parkeringshuset i fonden Tidig illustrationsbild från Mariebergs program för detaljplan. (Bild: Rosenbergs arkitekter) Signalgränd Signalgränd är idag en mindre gata som i ett anonymt läge kopplar till Rålambsvägens södra sida. I den norra delen används den som angöring till bebyggelsen på fastigheterna Signallyktan. Därefter fungerar gatan som ett gång- och cykelstråk förbi Signalparken, nuvarande tillfälliga förskolebyggnad och vidare mot Wennerbergsgatan. Den nya raka länken blir en del av programförslagets aktivitetsstråk som föreslås mellan Thorildsplans tunnelbaneentré i Konradsbergsparken och strandpromenaden och vattnet i söder. Signalparken Parken anlades som lekplats i mitten av 1930-talet. En tillfällig förskolebyggnad upptar idag nästan hälften av parkytan. Idag saknas tydliga entrévägar från

10 SID 10 (11) Rålambsvägen eller Gjörwellsgatan, vilket gör parken otillgänglig. Parken är något nedsänkt och är omgiven av stora buskage. Den har några stora uppvuxna träd, sittplatser och lekutrustning. Enligt programhandlingen för Marieberg utvecklas Signalparken till en karaktärsfull kvarterspark med plats för alla åldrar; lek, rörelse, sittplatser, picknick, grönska och blomsterprakt. Parken har ett centralt läge och görs tillgänglig och lyfts fram genom det nya nord-sydligt stråket som kopplar samman parken, Rålambsvägen och Gjörwellsgatan. Entrévägen till Signalparken från Rålambsvägen som föreslås bli ett gent sammanbindande gång- och cykelstråk mellan Rålambsvägen och Gjörwellsgatan via Signalparken Signalparken med stora uppvuxna träd, viss lekutrustning och tillfälliga förskolepaviljonger med instängslad gård i fonden

11 SID 11 (11) Förutsättningar Buller Läget är utsatt för trafikbuller, förutom biltrafik så trafikeras sträckan av bussar och stomlinjebuss. Nya bostäder ska klara bullerkrav med tyst sida. Länsstyrelsen, Trafikverket, Swedavia och Stockholm stad utreder för närvarande bullret för flygtrafiken till och från Bromma flygplats. Preliminära resultat pekar mot en problematisk bullersituation i planområdet. De slutgiltiga resultaten av utredningarna som pågår förväntas runt årsskiftet 2013/14. Planarbetet behöver utreda hur flygbullret ska hanteras. Denna fråga kan eventuellt påverka tidplanen för planarbetet. Parkering Parkering för bilar och cyklar löses inom kvartersmark. Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet kommer att studeras under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Preliminär tidplan Samråd: kvartal 3, 2013 Granskning: kvartal 1, 2014 Antagande: kvartal 2, 2014 Tidplanen är bland annat beroende av att flygbullerproblematiken kan hanteras. Kontorets bedömning Kontoret bedömer att ett detaljplanearbete kan påbörjas för förslaget.