SIGTUNA KOMMUN. Likabehandlingsplan. Odensala förskola. Förskolechef Kamilla Vestin År 15/16

Transkript

1 SIGTUNA KOMMUN Likabehandlingsplan Odensala förskola Förskolechef Kamilla Vestin År 15/16

2 Innehåll 1 Likabehandlingsplanens syfte och övergripande innehåll Verksamhetens vision för likabehandlingsarbetet Förskoleutvecklingsprogram.4 4 Ansvarsfördelning... 4 Förskolechefs ansvar... 4 Personalens ansvar Sammanställning Brukarenkäten Barns deltagande i arbetet med planen Främjande arbete Förebyggande arbete Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Handlingsplan vid kränkande behandling

3 11 Åtgärdande arbete Förankring, hur görs planen känd? Utvärdering av föregående års plan Definitioner och förtydligande av begrepp Bilagor 2

4 1 Likabehandlingsplanens syfte och övergripande innehåll Alla barn, ungdomar, elever och studerande har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och fritidsgården inom barn och ungdomsförvaltningen ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje förskola ska ha en aktuell likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Dessa två planer kan med fördel skrivas ihop. Planerna ska beskriva enheternas främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att enheterna också arbetar med ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck, eftersom diskrimineringsförbudet också omfattar dessa grunder. Planen ska upprättas varje år. Barn, ungdomar, elever och studerande ska medverka i arbetet med planen. 2 Verksamhetens vision för likabehandlingsarbetet På Odensala förskola ska alla känna sig trygga och ingen ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Alla människor har lika värde och rätt att bli bemötta med respekt. Vi på Odensala förskola ska se olikheter som något positivt och en tillgång för verksamheten. Vi ska vara uppmärksamma på om någon utsätts för trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling och har ett ansvar och en skyldighet att ingripa om detta sker. 3

5 3 Förskoleutvecklingsprogram Se bilaga 1 4 Ansvarsfördelning 1. Förskolechefs ansvar Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av dirkriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Förskolechef ska gynna barnens aktiva inflytande i verksamheten. 2. Personalens ansvar Personalen ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Personal ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. De ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Personalen ska göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande. 4

6 5 Sammanställning Brukarenkät Se bilaga 2 6 Barns deltagande i arbetet med planen För att göra barnen delaktiga i kartläggningen av risksituationer intervjuade vi barnen med ett tillräckligt välutvecklat språk för att kunna uttrycka sina åsikter kring hur de upplever sin tillvaro på förskolan. Frågorna var fokuserade på vad barnen tycker och inte tycker om att göra på förskolan, om det är något de är rädda för, om någon gjort något dumt mot dem eller gör dem illa, om någon plats på förskolan upplevs som otäck och vad vi kan göra för att hjälpa dem i så fall. Syftet har varit att ta reda på om det kan finnas något som kan upplevas som kränkande, farligt eller obehagligt av barnen, som vi som pedagoger inte reflekterat över. Vi har även utgått från dagliga iakttagelser i verksamheten och samtal med barn och föräldrar. 5

7 7 Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka positiva förutsättningar för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Främjande arbete Insats Resurser Tidsplan Ansvar Uppföljning Vid inköp av litteratur och övrigt material till förskolan utgår vi från ett normkritiskt tänkande och eftersträvar en ökad mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Vid utvärdering framkom att vi har köpt in litteratur men att vi behöver bli bättre på att läsa den. Fortsatt mål En biblioteksansvarig utses som har ansvar för att den litteratur som köps in utgår från ett normkritiskt tänkande och eftersträvar en ökad mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Arbeta i barngrupperna med värdegrunden och demokratiska frågor. Inför APT, PUSK och nätverk läsa litteratur och sedan diskutera i arbetslagen Alla arbetslag. Maj 2016 vid APT En biblioteksgrupp ska utses Första APT Ht 2015 Alla Maj 2016 vid APT Väva in det i det projekt som barnen arbetar med Alla arbetslag Maj 2016 vid APT 6

8 8. Förebyggande arbete Genomförd kartläggning Vid diskussioner i personalgruppen har det framkommit att vi i större utsträckning kan motverka traditionella könsmönster genom att aktivt lyfta fram och erbjuda en större mångfald av material och aktiviter till barnen och medvetet undvika stereotypa kommentarer och kategoriseringar. Vid utvärdering framkom att vi gör det i den utsträckning vi vill. Det behöver förbättras. Mål Insats Resurser Tidplan Ansvar Uppföljning Att erbjuda alla barn större variation och fler möjligheter, så att de inte blir begränsade utifrån sitt kön och traditionella könsroller. Vi eftersträvar en hög medvetenhet om hur vi tilltalar barnen, vad vi väljer att lyfta fram samt vem som ges talutrymme. Vi undviker schablonindelningar så som killar-tjejer o.s.v. Vi gör en genomgång av lekmaterial och eftersträvar att öka mångfalden när vi köper in nytt. Vi erbjuder litteratur som ifrågasätter stereotypa könsroller. Personalen hjälper varandra att uppmärksamma stereotypa kommentarer. Genom att arbeta utifrån barnens intressen skapar vi en större möjlighet för barnen att vara den han/hon är oavsett kön. All personal Under läsåret All personal Utvärdering maj 2016 Vid diskussioner i personalgruppen har det framkommit att vi i större utsträckning behöver synliggöra och öka medvetenheten om olika etniska tillhörigheter samt religioner och trosuppfattningar. Vid utvärdering ser vi att det finns platser på förskolan där risk för kränkningar kan ske. Alla barn ska känna sig sedda oavsett etnisk eller religiös bakgrund. Vi ska öka förståelsen och kunskapen om kulturell mångfald hos alla barn. Ta upp det barnen har upplevt med tex utlandsresor. Alla barn ska känna sig trygga över hela förskolan. Olika etniska och religiösa bakgrunder ska synliggöras t.ex. genom litteratur, samtal och bilder. Vid firande av högtider behöver personalen ta hänsyn till barn och föräldrars synsätt, så att inget barn kränks eller blir åsidosatt. Vi ska uppmärksamma andra religiösa högtider för att synliggöra den kulturella mångfalden. Försöka använda UR filmer för att öka förståelsen. Viktigt att alla pedagoger sprider sig i alla rum och är närvarande bland barnen. Ha extra uppsikt All personal All personal Under läsåret Under läsåret All personal All personal Utvärdering maj 2016 Utvärdering i maj

9 Barnen lyfte platser som toaletterna, kuben och andra mindre rum där de kan stänga in sig. Vid diskussioner i personalgruppen har det framkommit att vi behöver öka vår kunskap kring begreppet funktionshinder för att varje barn ska kunna inkluderas i veksamheten. Vi ska i större utsträckning synliggöra människors olika behov och förutsättningar. Vid barnintervjuer, samtal med föräldrar samt föräldrasamråd framkom det att de flesta av barnen upplever förskolan som trygg och inte känner sig rädda för något. I barnintervjuer framkom att några barn inte tycker om när någon slåss. Då vill de ha hjälp av en fröken men de lyfte även att de kunde säga ifrån själva. Vid utvärdering framkom att några barn tycker det är läskigt att leka vid skolgårdens klätterställning. Vid planering av verksamheten ska varje barns behov tas i betraktande. Vår målsättning är att alla barn ska lyckas och känner tillfredsställelse över sina framsteg. Alla barn ska kunna känna sig trygga och inte behöva vara rädda när de vistas på förskolan. Alla barn ska känna sig trygga i den miljö de leker i. där barnen kan stänga in sig. Vi reflekterar över verksamheten, såväl styrda aktiviteter som rutinsiutuationer liksom tillgänglighet i miljön, så att den anpassas till befintliga barngrupper. Vi uppmärksammar begrepp som lika-olika. Vi väljer litteratur som lyfter fram begreppen och där olika funktionshinder förekommer på ett naturligt sätt. Vi vuxna måste i alla situationer vara uppmärksamma och lyhörda och befinna oss på de platser där barnen är. Vi ansvarar för att reagera och agera då vi ser att någon behandlas illa, blir rädd, ledsen eller verkar känna sig otrygg. Vid utvärdering framkom att vi behöver ta upp det vid varje APT, en fråga att ställa är: behöver vi veta något om barngruppen. Vi måste bli bättre på att vara där barnen är. Alltid ha en vuxen med på skolgården. Vara observant om något barn inte vill klättra och stötta det i diskussionen med All personal All personal All personal Under läsåret Under läsåret Under läsåret All personal All personal All personal Utvärdering maj 2016 Utvärdering maj 2016 Utvärdering maj 2016 kompisar. Kartläggningen inför likabehandlingsplanen har genomförts med hjälp av diskussionsfrågor på arbetsplatsträffar (APT) och genom barnintervjuer. Vårdnadshavare har fått information om arbetet och möjlighet att komma med synpunkter genom föräldrasamrådet. Vid kartläggningen ser vi vikten av att synliggöra mångfald i större utsträckning, ett normkritiskt förhållningssätt och ett medvetet språkbruk. 8

10 9 Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling För att upptäcka att ingen behandlas illa ska alla pedagoger vara observanta och lyhörda i det vardagliga arbetet i verksamheten. Barnen ska inte lämnas själva, utan vi pedagoger ska befinna oss på de platser där barnen är. Vi ska uppmärksamma varandra i personalgruppen på stereotypa kommentarer och hjälpa varandra att bli medvetna i dessa situationer, för att alla barns lika värde ska främjas och inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar ska förekomma. Vi behöver öka vår medvetenhet om rådande normer och värden samt ha ett normkritiskt förhållningssätt och ett medvetet genusarbete. 10 Handlingsplaner Kränkande behandling Kränkande behandling barn-barn Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Kränkande behandling kan uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Det kan handla om att frysa ut eller hota. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. All personal är skyldiga att anmäla när kränkning mellan barn-barn eller barn-vuxen sker. Se blankett Anmälan kränkande behandling. När anmälan är gjord görs en utredning Utredning av kränkande behandling. När det gäller yngre barn är det svårt att göra en bedömning om kränkning, där får man se till situationens helhet och barnens upplevelser och känslor. Hänsyn ska också tas om händelsen varit upprepande. Enligt anmälningsplikten ska all förekomst av kränkande behandling och trakasserier som sker på förskolan eller har anknytning till förskolan anmälas till huvudmannen oavsett om händelsen skett i lokalerna, på förskolegården, fritiden, eller på internet. Så snart någon i personalen får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier skall detta anmälas enligt Skollagen 6 kap 10, SFS 2010:800. Detta görs till förskolechef genom 9

11 formulär. Förskolechef har möjlighet att lägga till material och ändra i anmälan. Anmälan skall ske samma dag som personalen får kännedom om saken. I samband med att förskolan får denna information träder en skyldighet att utreda. Den i personalen som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas ansvarig personal i förskolan. Anmälningsplikten innefattar all förekomst av kränkande behandling som sker på förskolan eller har anknytning till förskolan ska anmälas till huvudmannen. Det spelar ingen roll om det skett i lokalerna, på förskolegården eller på internet. De barn som varit inblandade i händelsen ska i lugn miljö samtala med pedagog kring vad som hänt. Hänsyn tas till ålder och förutsättning. Det är viktigt att påtala att kränkningar ej får förekomma och att förskolan inte accepterar detta beteende. Dokumentera samtalet i handlingsplan vid kränkande behandling. Ansvarig personal i förskolan för ett samtal med respektive vårdnadshavare om vad som har hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Uppföljning sker senast efter två veckor. Det som framkommer dokumenteras i handlingsplan vid kränkande behandling. Utredningen och alla uppföljningar skall i original lämnas in till förskolechef för att diarieföras. Förskolechef ansvarar för att en utredning görs, och det är därför nödvändigt att förskolechef spelar en aktiv roll i arbetet. Förskolechef i sin tur informerar barn och elevhälsan och skyddsombud och samråder om fortsatta åtgärder. Trakasserier och kränkande handlingar kan utgöra brott och förskolechef kan då fatta beslut om att göra en polisanmälan/orosanmälan. Förskolechef bedömer i varje enskilt fall om en anmälan skall göras. (Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Anmälan till Arbetsmiljöverket skall göras av rektor efter samråd med skyddsombud.) Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Då trakasserier eller kränkningar har inträffat skall detta lyftas i arbetslagen så att barnen kan hållas under särskild uppsikt. Om trakasserierna eller kränkningarna inte upphör ska förskolan ha samtal med vårdnadshavare och om möjligt med barnen med hänsyn till barnets ålder och förutsättningar. Dokumentera samtalet. 10

12 Kränkande behandling vuxen-barn Enligt styrdokumenten skall en förskola ha särskilda rutiner för att hantera fall där någon i personalen har utsatt en ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Om en ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: Samma skyldighet att anmäla och utreda som åligger förskolan då ett barn blir utsatt för trakasserier gäller självklart också om det är en vuxen som uppges utföra kränkningar eller trakasserier. Barn, vuxen eller vårdnadshavare ska anmäla händelsen till förskolechef. Om en elev eller ett barn upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt, och detta gäller också om det är en vuxen som uppges utföra kränkningar eller trakasserier. Det är förskolechef som ansvarar för denna information. Då förskolechef utreder skall företrädare för den arbetstagarorganisation som den vuxne tillhör informeras om att en utredning har inletts. När förskolechef kallar till samtal med den vuxne skall denne informeras om att företrädare för arbetstagarorganisation kan beredas möjlighet att delta. Arbetet dokumenteras i form av åtgärdsprogram vid kränkande behandling. De åtgärder som kan komma ifråga mot arbetstagaren skall ha stöd i lag och kollektivavtal. Vissa uppkomna situationer kan lösas genom medvetandegöranden och samtal. Om det fel eller försummelse som arbetstagaren har gjort sig skyldig till bedöms som mindre allvarligt kan förskolechef välja att ge arbetstagaren en erinran som i rättslig mening mer har karaktären av upplysning eller tillsägelse. Om arbetstagaren gjort sig skyldig till kränkande behandling kan disciplinpåföljd i form av skriftlig varning utdelas. Förvaltningschefen har delegation på disciplinpåföljd. Innan fråga om disciplinpåföljd i form av skriftlig varning avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden enligt kollektivavtal. Förskolechef kan inte utdela skriftlig varning om felet eller försummelsen har gått vidare till polis eller åklagare. Arbetstagare kan på grund av förseelse när det gäller kränkande behandling av barn tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. 11

13 Är arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft. Avlöningsförmåner under avstängning hanteras enligt gällande kollektivavtal. Vissa förseelser kan leda till uppsägning på grund av personliga förhållanden. Rektor skall undersöka möjligheten att lösa situationen utan uppsägning genom omplacering eller på annat sätt. Arbetstagare och arbetstagarorganisation skall informeras och erbjudas rätt till överläggning jml 30 LAS. I övrigt regleras uppsägningen jml 7 LAS. Avskedande får ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren jml 18 LAS. Trakasserier och kränkande handlingar kan utgöra brott och förskolechef kan då fatta beslut om att göra en polisanmälan. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Anmälan till Arbetsmiljöverket skall göras av förskolechef efter samråd med skyddsombud. Förskolechef följer upp ärendet med barn och vårdnadshavare förskolechef träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur situationen med berört barn fungerar. Barn eller vårdnadshavare kan begära att få ärendet granskat genom att vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( 12

14 11 Åtgärdande arbete Alla barns upplevda känslor av diskriminering, kränkning eller trakasserier ska tas på allvar och följas upp av pedagoger som reagerar och agerar direkt. Förskolan har tydliga och av alla välkända regler och gränser. Allvarliga fall av diskriminering, trakasserier eller kränkningar dokumenteras på en särskild blankett (se bilaga). Vid fall av diskriminering, trakasserier eller kränkningar så informeras berörd personal. All personal har anmälningsskyldighet vid misstanke om att ett barn far illa fysiskt eller psykiskt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och all personal ska reflektera över sitt förhållningssätt till barnen. Vuxna ska vara goda förebilder för barnen. Alla är lika mycket värda. Förskolan behandlar alla likvärdigt och alla får och har rätt att vara olika. Vi ska se olikheter som en tillgång och ska respektera varandras åsikter. Förskolan är uppmärksam på platser där barnen leker, både inomhus och utomhus, där det finns risk för att barn kan bli kränkta eller kan känna sig otrygga. Dessa platser och situationer försöker kartläggas genom barnintervjuer med alla barn från tre års ålder. 12 Förankring - hur görs planen känd? Det är viktigt att all personal, föräldrar och barn känner till likabehandlingsplanen. Hela personalgruppen är med och tar fram och utformar likabehandlingsplanen genom att vara delaktiga i kartläggningen och uppföljningen av planen. Vi för kontinuerliga diskussioner kring hur vi förebygger diskriminering och andra kränkningar och främjar likabehandling. Följaktligen är planen väl förankrad hos alla. Föräldrarna får vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen och ges möjlighet att lämna synpunkter. Föräldrarna får kunskap om likabehandlingsplanen på föräldramöten, föräldrasamrådsmöten, utvecklingsamtal och vid inskolning. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på förskolans hemsida och på anslagstavlor vid varje hall. Barnen görs delaktiga i samtal om likabehandling och förskolans värdegrund. Vi samtalar, lyssnar och ger barnen ansvar efter förmåga. Alla barn har lika värde och får känna sig som en viktig del av gruppen. Arbetet med likabehandling tas upp i det dagliga arbetet, t.ex. i samtal om att vara en bra kompis och vid konflikthantering mellan barnen. Genom samtal och genom att vara goda förebilder lär vi barnen hur vi ska vara mot varandra, t.ex. att dela med sig av leksaker, turas om att bestämma i leken, bry sig om när någon gjort sig illa och trösta eller säga till en vuxen om en kamrat behöver hjälp. 13

15 13 Utvärdering Vi följer upp och utvärderar vår likabehandlingsplan en gång per år (sista arbetsplatsträffen,apt, på vårterminen). All personal på Odensala förskola ska vara delaktiga i den årliga revideringen. Vi ska regelbundet stämma av arbetet kring Likabehandlingsplanen på PUSK-tid. Uppföljning ska göras i samband med två APT/läsår. 14

16 Definitioner av begrepp De sju diskrimineringsgrunderna Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av: Kön: Att någon är kvinna eller man. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning: Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska vara icke konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, t ex ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. 15

17 Funktionshinder: Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks så lätt. T ex allergi, ADHD eller dyslexi. Funktionshinder kan också uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller en förvärvad skada. Sexuell läggning: Med sexuell läggning menas: homo-, bi- och heterosexualitet. Skolan har ett ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till lika behandling oavsett sexuell läggning. Ålder: Uppnådd levnadslängd. Ingen får diskrimineras på grund av ålder. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla barn, unga och gamla. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Det är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar man en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Fler definitioner Diskriminering - när man behandlar människor orättvist Med diskriminering menas att enstaka personer eller grupper blir sämre behandlade på grund av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Utbildningsanordnaren får behandla barn/elever/studerande olika när syftet är att främja jämställdhet och lika möjligheter/rättigheter. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande är det enbart utbildningsanordnare och personal som kan utsätta barn/elever/studerande för diskriminering. 16

18 Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, Sexuella trakasserier Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det viktigaste kännetecknet för sexuella trakasserier är att de är oönskade av den som blir utsatt. Kränkande behandling och trakasserier - när man behandlar människor illa Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några inte respekterar människors lika värde. Kränkningar är handlingar som kränker barns/elevers/ungdomars/studerandes värdighet och kan utföras av en eller flera tillsammans och riktas mot en person eller en grupp. Kränkningarna kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller upprepas flera gånger. Både personal och barn/elever/ungdomar/studerande kan utsätta andra personer för kränkande behandling. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkande behandling Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 17

19 Trakasserier Uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Mobbning är en form av kränkning där någon eller några upprepade gånger utsätter en person för negativa handlingar (skada eller obehag) Vidare finns en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Mer information finns i bilagor och i Diskrimineringslagen, Skollagen, Allmänna råd samt DOs handledning för förskola 18