Försörjningsstöd 2011

Transkript

1 Försörjningsstöd 2011 NORMER OCH RIKTLINJER Handläggning av ekonomiskt bistånd Torsås kommun Sidan 1 av 30

2 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALTJÄNSTLAGEN kap. Kommunens ansvar kap Rätten till bistånd kap Återkrav m.m kap. Handläggning av ärenden kap. Övriga bestämmelser ALLMÄNT Barnperspektivet Rutiner vid ansökan om bistånd Nybesök GENERELLT GODTAGBARA BEHOV UTÖVER RIKSNORMEN Kostnad för hyreslägenhet För Torsås kommun gäller följande boendekostnader exklusive elkostnader Bostadsbidrag Hyreslägenhet/hyra av hus Socialt kontrakt förmedlat via socialnämnden Andrahandskontrakt Inneboende/ Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren Delad bostad Andra boendeformer Skälig tid för bostadsbyte Byte till dyrare bostad Kostnad för egen fastighet/bostadsrätt Bostad som har ett ekonomiskt värde Hushållsel Uppvärmning i form av t.ex Ved/Pellets Hemförsäkring Arbetsresor Avgift för medlemskap i fackförening, arbetslöshetskassa Avgift för hemtjänst Avgift för barnomsorg SÄRSKILD PRÖVNING Akut försörjningsstöd Bilkostnad Fickpeng Flyttkostnader Glasögon Kosttillägg Hemutrustning Riktlinjer för beviljande av kompletterande kostnader för hemutrustning Identitetshandlingar Kläder Läkarvård och medicin Tandvård Begravningskostnad Skulder Fritidskostnad över norm Spädbarnsutrustning Telefon Kostnader vid umgänge med barn som ej bor hos sökande Advokat/Rätthjälpskostnader...18 Sidan 2 av 30

3 5. KOSTNADER RELATERADE TILL UTREDNING / BEHANDLING Kostnader för insats kopplad till vård/behandling på hemmaplan INKOMSTBERÄKNING Inkomster som skall beaktas Inkomster som inte skall beaktas Barns tillgångar Barns inkomster Förbehållsbelopp och skattejämkning Kontanter och bankmedel Undantag Realiserbara tillgångar SÄRSKILDA GRUPPER Makar/sambo Arbetslösa Arbetshinder/Sjukskrivna Missbrukare Kvinnofridsärenden - riktlinjer för försörjningsstöd Studerande Företagare Utländska medborgare Utländska medborgare som söker arbets- och uppehållstillstånd i Sverige Kriminalvårdade och häktade Intensivövervakning SÄRSKILDA FRÅGOR Utbetalning av försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd Återkrav av försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd Eftergift Försörjningsstöd vid frånvaro från praktik eller svenskundervisning Individuellt lägre försörjningsstöd Individuellt högre försörjningsstöd Ansökan om ekonomiskt bistånd trots att försörjningsstöd utbetalats för perioden Sammanboende, hemmavarande barn Eget boende och ungdomar Bilaga Bilaga Bilaga Sidan 3 av 30

4 2. SOCIALTJÄNSTLAGEN Socialtjänstlagens paragrafer som styr den enskildes rätt till bistånd kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas -ekonomiska och sociala trygghet, -jämlikhet i levnadsvillkor, -aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område. 2 1 st Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver kap Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialtjänsten för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv. 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömning av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett halvt basbelopp per kalenderår enl lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2007:1429). 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV- avgift. 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening Sidan 4 av 30

5 och arbetslöshetskassa Skäliga kostnader enligt första stycket 1. skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm ( riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl till detta. 4 Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket. 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten kap Återkrav m.m. 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än vad som avses i första stycket tagit emot sådant bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 2 Socialnämnden får, i andra fall än vad som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om det lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än vad som avses i 4 kap.1, får socialnämnden återkräva hjälpen, om den getts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har Sidan 5 av 30

6 haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos Förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena kap. Handläggning av ärenden 1 Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt kap. Övriga bestämmelser Överklagande av beslut 3 Socialnämndens beslut om ekonomiskt bistånd, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om - bistånd enligt 4 kap. 1 - vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 4 kap. 5 Sidan 6 av 30

7 3. ALLMÄNT Beslut om bistånd sker enligt delegation och efter av socialnämnden antagna riktlinjer. Vid beslut om bistånd skall 4 kap. 1 Socialtjänstlagen tillämpas. Bestämmelsen i 4 kap. 1 innebär att individer har rätt till att få prövat alla former av ansökningar om socialt bistånd. Besluten kan överklagas genom förvaltningsbesvär. För socialnämnden innebär detta att besvärshänvisning skall ges vid alla biståndsbeslut som helt eller delvis går emot vad den enskilde begärt. Reglerna i socialtjänstlagen innebär att var och en i första hand är skyldig att själv försöka tillgodose sina behov och att det ekonomiska biståndet ska vara en tillfällig hjälp, vilken träder in som ett skyddsnät när alla andra möjligheter är uttömda. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. I detta ingår att klara sin försörjning på egen hand genom lönearbete eller samhällets övriga möjligheter till ersättningar inom t.ex. socialförsäkringar eller studiemedel. Den sökande ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I förarbetena till lagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad som är skälig nivå för levnadsomkostnaderna regleras i enlighet med vad regeringen föreskriver i en för hela riket gällande norm (riksnormen). Normen baseras på grundval av Konsumentverkets senaste pris och konsumtionsundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Riksnormen tillgodoser den enskildes kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TVavgift. Hushållet bör kunna spara till de räkningar som kommer kvartalsvis. Nivån får endast underskridas i enskilda fall om det finns särskilda skäl till det. När en person vistas utanför den kommun där han eller hon är folkbokförd, t.ex. genom att vara placerad på hem för vård eller boende, är det placeringskommunen som är skyldig att pröva ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Vid avslutning av kriminalvård i anstalt ska folkbokföringskommunen enligt 16 kap. 2 ge tillfälligt bistånd i avvaktan att vistelsekommunen kan ta över (se även under avsnitt Särskilda grupper av sökande, inskrivna för kriminalvård, rättspsykiatrisk vård, etc.). Biståndet består av tre delar: 1. försörjningsstöd med fasta grundbelopp som varierar efter antalet familjemedlemmar och deras ålder. 2. försörjningsstöd till godtagbara kostnader utifrån lokal nivå såsom bostadskostnad (upp till en viss nivå), hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 3. särskilda kostnader som avgörs efter individuell prövning, t.ex. tandvård, läkarvård, glasögon, hemutrustning, extra klädutrustning m.m Barnperspektivet Barns bästa (personer under 18 år) ska enligt 1 kap 2 Socialtjänstlagen särskilt beaktas. Barnets bästa ska alltid beaktas, utredas och redovisas i beslut som fattas rörande bistånd. Omfattning av utredning och dokumentation om barnets situation varierar beroende på beslutets art men är särskilt viktigt i beslut som direkt rör barnet, till exempel bistånd till fritidsaktiviteter, kläder och utrustning till barnet samt beslut Sidan 7 av 30

8 som har stor påverkan på barns situation till exempel elskulder, hyresskulder och byte av bostad med mera. Barnens ekonomiska situation i familjer som har varit beroende av försörjningsstöd under lång tid bör särskilt uppmärksammas och dokumenteras Rutiner vid ansökan om bistånd För att boka tid för besök och för att ansöka om bistånd hänvisas man till att kontakt ska tas via telefon till Individ och familjeomsorgens reception. Beslutet om bistånd sker månadsvis. Handläggningstiden är cirka två veckor från det att ansökan om bistånd inkommit till socialförvaltningen och man har medtagit alla handlingar som efterfrågats för att handläggaren ska kunna utreda ärendet. Om man har medtagit alla handlingar för att socialsekreteraren ska kunna handlägga ärendet och ansöker om bistånd senast den 7:e i månaden så räknar man för hela den månaden. Ansöker man mellan den 7:e och 15:e i månaden så görs beräkningen för halva den månaden. Om man ansöker om bistånd efter den 15:e så görs beräkningen från nästkommande månad. Tidigaste utbetalningsdatum är den 25:e varje månad Nybesök De handlingar som ska medtages vid nybesök och för att ansökan ska vara komplett i förekommande fall: - Inkomstuppgifter för samtliga familjemedlemmar 3 månader tillbaka i tiden - Hyreskontrakt och hyresavi - Kvitto utgifter klienten ska ansöka om - Kontoutdrag från banken, tre månader tillbaka - Kontosammanställning från banken - Självdeklaration eller databild 155 via skatteverkets hemsida - Redovisning av tillgångar (fastigheter, banktillgodohavande, skog och mark, bil och båt med mera) - Besked/beslut ifrån CSN - Intyg ifrån arbetsförmedlingen om att sökande är inskriven - Redovisning av sökta arbeten ( mellan stycken) - Ansökningsblanketten - Legitimation - Läkarintyg om man är sjukskriven - Intyg på sökt bostadsbidrag och senare även besked om beslut - Intyg på att den enskilde är med i A-kassan. - Underlag för boendekostnader så som banklånet, ränta, amortering, driftkostnader och taxeringsvärde. Vid frågor kontakta Individ och familjeomsorgens reception, tel: Sidan 8 av 30

9 Handlingar som ska medtages vid varje fortsatt besök/ansökan: - Kontoutdrag ifrån banken en månad tillbaka. - Lista över sökta arbeten ( mellan stycken) - Kopior på de fakturor/kvitto man ansöker om - Eventuellt beslut som inkommit från andra myndigheter - Inkomstuppgifter Livsmedel ej lunch 5 dagar/ v Livsmedel alla måltider Kläder / skor Fritid / lek 3.3. GRUNDBELOPP Riksnormen för försörjningsstöd 2011, prisbasbelopp kr Personliga kostnader inom riksnormen Und er 1 år 1 2 år Barn och Ungdomar 3 år år år 14 år 15 - år år Vuxna Ensam ståend e Sambo Hygien Barn och ungdoms försäkring SUMMA Utan lunch 5 dagar / v Alla måltider *Gäller även äldre ungdomar i de fall föräldrarnas underhållsskyldighet kvarstår. Lunchkostnad ingår men barn i skolåldern, 7-18 år, förutsätts få kostnadsfri skollunch. Ny åldersgrupp f.o.m 2009 (19-20 år). Sidan 9 av 30

10 Gemensamma hushållskostnader inom riksnormen Antal medlemmar i hushållet 1 pers. 2 pers. 3 pers. 4 pers 5 pers. 6 pers. 7 pers. Förbrukningsvaror Dagstidning, telefon, TV-licens SUMMA GENERELLT GODTAGBARA BEHOV UTÖVER RIKSNORMEN Kostnad för hyreslägenhet Bidragsberättigade har rätt till försörjningsstöd för skäliga bostadskostnader. Jämförelse skall ske med hyreskostnader i kommunen. Som grund för beräkning av skälig bostadskostnad skall riktmärket vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Hyresnivån inom det kommunala bostadsbolaget är också en grund vid bedömningen För Torsås kommun gäller följande boendekostnader exklusive kostnader för hushålsel. Familjemedlemmar Högsta godtagbara kostnad/mån 1-2 vuxen kr 1-2 vuxna + 1 barn kr 1-2 vuxna + 2 barn kr 1-2 vuxna + 3 barn kr 400 kr extra per barn vid fler barn. För umgängesberättigade förälder med regelbundet umgänge tas hänsyn till behov av större lägenhet. Om den enskilde har för hög boendekostnad så har den enskilde cirka tre månader på sig från första besöket att byta till ett billigare boende därefter beviljas enbart den högsta godtagbara boendekostnad. Varje enskilt fall prövas Bostadsbidrag Den enskilde ska ansöka hos försäkringskassan om bostadsbidrag för att bli berättigad bistånd. Intyg som visar att de sökt bostadsbidrag ska alltid inlämnas till socialförvaltningen. Sidan 10 av 30

11 Hyreslägenhet/hyra av hus Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden för en hyreslägenhet beakta hyran inklusive uppvärmning och obligatoriska avgifter. Om lägenheten hyrs i andra hand, bör nämnden godta den hyra som lägenhetsinnehavaren och andrahandshyresgästen har avtalat, under förutsättning att den är skälig Socialt kontrakt förmedlat via socialnämnden Tillämpas i särskilda fall exempelvis när den enskilde på grund av betalningsanmärkningar med mera inte kan få eget hyreskontrakt. Avser i huvudsak barnfamiljer eller andra prioriterade grupper utifrån 5 kap. socialtjänstlagen. Kontrakten bör enligt tidsplan mellan hyresgäst och bostadsföretag övergå till hyresgästen. Om den enskilde avböjer erbjudande ifrån socialnämnden om bostad kan socialnämnden anses ha uppfyllt sitt uppdrag Andrahandskontrakt Socialnämnden måste ha ett godkännande ifrån den ordinarie hyresvärden när den enskilde uppbär ett andrahandskontrakt Inneboende/ Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden för en inneboende beakta vad bostadsinnehavaren och den inneboende avtalat, om kostnaden är skälig i relation till ovanstående godtagbara boendekostnader. De som lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren ska inte räknas som inneboende. Socialnämnden bör vid beräkningen av den faktiska boendekostnaden beakta hur stor andel av bostaden den enskilde disponerar, om han eller hon, t.ex. ett kvarboende vuxet barn eller en förälder, lever i en hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren utan att vara samboende. Nämnden bör vid beräkningen följa Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av boendekostnader Delad bostad När personer delar bostad utan att ha hushållsgemenskap delas boendekostnaden lika mellan antalet boende, t ex betalar tre studenter som delar en lägenhet en tredjedel var. När personer med hushållsgemenskap delar bostad beräknas boendekostnaden enligt nedan: Del av boendekostnad beräknas efter det antal rum som den sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum. Varje rum räknas som två enheter och köket som en enhet. Den sökande disponerar t ex ett rum i en fyrarumslägenhet. Den sökandes del av bostadskostnaden blir då 2/9 av den totala kostnaden Andra boendeformer Socialnämnden bör för andra boendeformer, t.ex. husvagn, båt eller hotell, beräkna den faktiska boendekostnaden efter omständigheterna i varje enskilt fall. I vissa fall kan det vara motiverat att lägga till kostnader för sådant som ingår i ett vanligt boende, t.ex. dusch och tvättmaskin. För personer som saknar permanent bostad bör kostnaden för magasinering av egna tillhörigheter beviljas under skälig tid. Sidan 11 av 30

12 Skälig tid för bostadsbyte Om kostnaden för bostaden är oskäligt hög så bedöms det i varje enskilt fall om hela kostnaden eller bara en del av den ska täckas med försörjningsstöd. Biståndsbehovet kan t.ex. vara kortvarigt. I ett sådant fall är det inte rimligt att den enskilde byter bostad. Finns inga billigare lägenheter att få tag i är detta ett förhållande som måste beaktas. Det kan också finnas starka sociala och/eller humanitära skäl för att en familj ska få bo kvar i sin bostad. Om det kan anses rimligt att den bidragssökande flyttar till en billigare bostad, men inte gör det, fastställs boendekostnaden till den högsta godtagbara boendekostnad enligt riktlinjerna. Om socialnämnden bedömer att boendekostnaden inte är skälig, bör nämnden i regel ändå godkänna den under en övergångstid så att den enskilde ges skälig tid att förändra sin boendekostnad. Socialnämnden anser att en skälig tid är sex månader Byte till dyrare bostad Vid byte till dyrare bostad utan godtagbara skäl och samråd med handläggare, godkännes ej den del av hyran som överstiger tidigare boendekostnad Kostnad för egen fastighet/bostadsrätt När det gäller att bedöma skälig bostadskostnad för egen fastighet eller bostadsrätt hänvisas till föregående avsnitt. Den individuella bedömningen är av stor vikt. Särskilt bör uppmärksammas förekomsten av starka sociala skäl för det aktuella boendet, behovets längd, huruvida den normala ekonomin tål ett sådant boende samt hur dyrt, godtagbart eller möjligt ett alternativt boende är. Viss hänsyn till möjligheterna att avyttra fastigheten eller bostadsrätten bör även tas vid sistnämnda bedömning. Ekonomisk utredning upprättas på särskild blankett. Den faktiska räntekostnaden skall medräknas. Sökanden skall uppmanas att söka jämkning vad avser räntan. I bostadskostnaden ingår även uppvärmning och övriga kostnader vad gäller drift, t ex villaförsäkring, vatten och sophämtning. Amorteringar ingår ej, en villa innebär ett sparande och en tillgång och försörjningsstöd kan ej utgå till detta. Vad avser amortering uppmanas den enskilde att kontakta sin bank. Vad gäller godtagbar kostnad för villaboende är den maximerade godtagbara boendekostnaden som finns i riktlinjerna. Beräkning av bostadskostnader för bostadsrätt följer samma principer som ovan nämnts. Hänsyn tages således dels till den avgift som går till bostadsrättsföreningen dels till eventuella räntekostnader som uppkommit vid köpet av bostadsrätten. Amortering ingår ej enligt samma skäl som vid villaboende. Vid beräkningen av bostadskostnaden för bostadsrätt bör uppmärksammas att i den avgift som går till bostadsrättsföreningen kan i vissa fall ingå amorteringar och avsatta medel till reparationsfond. Den maximerade godtagbara boendekostnaden är samma som ovan. Sidan 12 av 30

13 Bostad som har ett ekonomiskt värde En villa eller en bostadsrätt bör endast beaktas som realiserbar tillgång om en försäljning bedöms kunna ge ett intäktsöverskott som motiverar åtgärden och det finns möjlighet att ordna annat boende. Även om ett överskott talar för en försäljning kan en sådan vara olämplig av andra skäl. När socialtjänsten hänvisar till bostaden som en tillgång och ett hinder för rätt till bistånd, bör nämnden alltid utgå ifrån en individuell bedömning och ta hänsyn de social konsekvenser som kan uppstå, framförallt för familjer med barn. Om det är svårt att sälja bostaden på grund av omständigheter som den enskilde inte kan råda över, ska detta vägas in i helhetsbedömningen. En förutsättning för att den biståndssökande ska kunna sälja sin bostad är också att han eller hon kan få en annan bostad. Om försäljningen blir aktuell bör den enskilde få skälig tid på sig att sälja villan eller bostadsrätten. Innan ett beslut om bistånd tas så ska den enskilde i första hand låna upp villans topplån om det anses skäligt Hushållsel Nämnden bör i regel godta den enskildes faktiska kostnader för hushållsel om kostnaderna är skäliga. Innevarande månads el-faktura är inte att beakta som skuld. Vid kostnader som avser längre tidsperiod än en månad ska hänsyn tas till inkomsterna under den period kostnaden avser Uppvärmning i form av t.ex Ved/Pellets Den enskilde ska inlämna skriftligt underlag/kvitto på uppskattad uppvärmningskostnad per månad. Den enskilde är endast berättigad bistånd för uppvärmning en månad i taget Hemförsäkring Hemförsäkring ersätts med faktisk kostnad i förhållande till hushållets storlek. För biståndsberättigad som bor i egen fastighet tillkommer skäligt belopp för villaförsäkring. Observera att det i en del fackföreningsavgifter ingår hemförsäkring. Möjlighet till delbetalning av årskostnad ska undersökas Arbetsresor Här avses resor till och från arbetsplatsen. Här avses också resor för att aktivt kunna söka arbete och delta i andra aktiva åtgärder som kommunen eller arbetsmarknads-myndigheten anordnar. Om kollektivtrafik kan användas lämnas ersättning motsvarande ett månadskort. Om möjlighet till kollektivt färdmedel saknas utgår ersättning motsvarande det av skattemyndigheten avdragsgilla belopp för resor till och från arbetet med egen bil. Se särskild skrivning ang. bilkostnad. Möjligheten att söka ersättning för arbetsresor via Arbetsförmedlingen ska undersökas och redovisas. Sidan 13 av 30

14 Avgift för medlemskap i fackförening, arbetslöshetskassa Ersättning till avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa skall utgå med det belopp som gäller för den organisation den enskilde tillhör. Den enskilde ska uppmanas att söka reducerad avgift, helt eller delvis, när det är möjligt Avgift för hemtjänst I första hand skall en prövning av avgifternas storlek göras och avgiften skall reduceras. Den enskilde skall inte tvingas söka ekonomiskt bistånd till avgift som avser social hemtjänst och är ett beviljat bistånd inom samma förvaltning Avgift för barnomsorg Tre olika grupper kan identifieras: 1. De som uppbär fullt försörjningsstöd. 2. De som är berättigade till försörjningsstöd men som med en reducerad barnomsorgsavgift blir självförsörjande. 3. De som är berättigade till kompletterande försörjningsstöd. Avgiften för barnomsorg i Torsås kommun är baserad på inkomst. Ekonomiskt bistånd är ej att betrakta som inkomst i detta avseende. Följaktligen kommer grupp 1. ej att debiteras avgift. Grupp 2. och 3. kan komma att debiteras avgift. I de fall detta uppstår och blir ett problem bör kontakt tas med Bildningsnämnden efter samtycke från den enskilde. En överenskommelse ska samtidigt ske ang. återkoppling gällande förändrade inkomster och om det ekonomiska biståndet upphör. Socialnämnden kan aldrig fatta egna beslut ang. avgifter för barnomsorg, då de faller under annan nämnd och lagstiftning. Då det gäller avskrivning eller avbetalning av skulder kontaktas handläggare inom Bildningsnämnden efter samtycke av den enskilde. 4. SÄRSKILD PRÖVNING Akut försörjningsstöd Försörjningsstöd kan ges i akuta nödsituationer. Om den enskilde har barn och upprepade gånger ansökt om akut försörjningsstöd rapporteras detta till barn och familj enheten Bilkostnad Ekonomiskt stöd till bilkostnader i andra sammanhang än arbetsresor beviljas enbart om starka skäl föreligger. Det kan bli aktuellt i vissa fall beträffande umgängesresor för barn. Bilkostnader beaktas om den enskilde är beroende av bilen för arbetsresor. Undantag kan ske. Vid bedömning av hjälpbehovet till bilkostnader för handikappade skall uppmärksammas att rätt till handikappersättning eller invaliditetsersättning som täcker sådan kostnad kan föreligga. Bistånd som beviljas i avvaktan på sådan ersättning är att betrakta som förskott på social förmån. Om ersättning ej kan erhållas från Försäkringskassan skall den enskilde underrättas om möjligheten att söka färdtjänst. Försörjningsstöd till rörliga bilkostnader beviljas med högst den summa som gäller den dagsaktuella bensinkostnaden. Vid beräkning av nödvändig körsträcka Sidan 14 av 30

15 inkluderas resor till och från förskola. Kontroll med bilregistret ska regelbundet göras Fickpeng För personer som vistas på institution av olika slag kan försörjningsstöd till fickpengar utgå. Summan enligt riksnorm är :-/månad och detta belopp skall täcka kostnaderna för kläder/skor, fritid/lek hygien. Kostnader för resor och vård utgår vid behov. Försörjningsstöd utgår inte om fickpengen är inkluderad i vårdavgiften. Beloppet reduceras med belopp avseende eventuella. kostnader som ej är aktuella i varje enskilt fall. De personer som är inskrivna inom kriminalvården, häktade, inklusive de som genomgår rättspsykiatrisk undersökning, ansvarar kriminalvården för. Fickpengar ska inte beviljas Flyttkostnader Flyttkostnader beviljas om det finns starka skäl för flytt. Vid flyttningar av arbetsmarknadsskäl skall möjligheten att få bidrag från arbetsförmedlingen undersökas. Om sådant bidrag ej utgår eller om flyttningen är nödvändig av medicinska, sociala eller arbetsmarknadsskäl kan bidrag för flyttkostnader beviljas om starka skäl föreligger så som våld eller hot. I första hand ska prövas flyttning till självkostnadspris, d.v.s. den enskilde klarar flyttningen utan flyttfirma. Om detta inte är möjligt skall olika anbud inhämtas för prisjämförelse. I samband med sökandens avflyttning till annan kommun erhåller sökande bistånd upp till norm under en månad i den nya kommunen Glasögon Socialnämnden bör ge försörjningsstöd till skäliga kostnader för glasögon, om behovet styrks av en legitimerad optiker eller läkare. Om det finns medicinskt behov av t.ex. särskild slipning eller behandling av glasen ska det framgå av intyget. Den extra kostnaden ska godtas om speciell slipning eller behandling är det enda alternativet för att korrigera sökandens synfel. Kostnad för bågar godkännes med upp till 2 % av basbeloppet. Glas- och synundersökning tillkommer. Om behovet av nya glasögon uppstår efter kortare tid än 3 år ska detta särskilt motiveras. Kostnad för kontaktlinser ska godtas om det är det enda alternativet för sökanden och behovet är styrkt med läkarintyg Kosttillägg Då någon av medicinska skäl har behov av särskild kost som är dyrare än vanlig kost kan tillägg göras med fastställt belopp. Läkarintyg ska alltid infodras. Storleken på tilläggen ska baseras på konsumentverkets uppskattningar av extra kostnader för specialkost ( Hemutrustning Omedelbara och större behov av möbler m.m. prövas särskilt. Hembesök skall ske i samband med utredning om behov av hemutrustning. Möjligheterna att erhålla lån till bosättning bör undersökas. Bedömningen av den enskildes framtida ekonomi är viktig. I de fall hjälpbehovet kan räknas vara kortvarigt skall hjälp beviljas med de delar av hemutrustning som är oundgängligen nödvändiga för livsuppehället. När det gäller ungdomar som nyss flyttat hemifrån och som inte har barn, kan det ofta ses som skäligt med en mycket enkel standard som förbättras först på längre sikt. Flyktingar och flyktingars hushålls behov av utrustning sker via CSN lån under förutsättning att de omfattas av särskild förordning. Sidan 15 av 30

16 Riktlinjer för beviljande av kompletterande kostnader för hemutrustning Ensamstående max 13,8 % av basbeloppet Sammanboende max 17 % av basbeloppet Extra per barn max 2,8 % av basbeloppet Den enskilde ska inkomma med kostnadsförslag på hemutrustning innan beslut fattas Identitetshandlingar Pass eller Id-kort: Bistånd kan utgå om behov finns Kläder Kostnader för kläder (inkl. flerårskläder) ingår i grundbeloppen i riksnormen. Ekonomiskt bistånd till kläder utöver grundbeloppen kan därför endast utgå till omedelbara och större behov efter särskild prövning Läkarvård och medicin Ersättning erhålls upp till frikortsnivå per år för såväl besök inom den landstingsfinansierade sjukvården och av ordinerad och receptförskriven medicin. För att bidrag till läkarvård ska beviljas skall den enskilde uppvisa stämpel i högkostnadskort och för medicin ska apotekskvitto uppvisas. För sjukresor hänvisas till Kalmar Läns Landsting ersättningsregler Tandvård Ekonomiskt bistånd utgår till akut tandvård och annan tandvård som är nödvändig för den enskilde. Behovet skall alltid styrkas av tandläkare. Med akut tandvård avses behandling som måste utföras omedelbart. I sådana situationer kan inte kostnadsförslag efterfrågas. Patienten ska själv betala den akuta tandvården, kontant eller mot faktura. Försörjningsstöd kan i efterhand utgå för kostnaden under förutsättning att den behandlande tandläkaren intygar att behandlingen avser akut tandvård genom kostnadsförslag som lämnas till socialnämnden. Försörjningsstöd till nödvändig tandvård kan dessutom utgå till behandlingar som görs av följande skäl: Lindra värk eller smärta Att patienten skall uppnå godtagbar tuggförmåga. Undanröja betydande sociala svårigheter Begravningskostnad Bistånd till begravningskostnader kan beviljas i de fall där dödsboets tillgångar inte är tillräckliga för att täcka skälig kostnad för en värdig begravning. Bouppteckning/dödsboanmälan skall redovisas före beslut. Vid bedömning av dödsboets betalningsförmåga ska begravningskostnader gå före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet, t.ex. obetalad hyra, skulder, kostnader för utflyttning och städning av bostaden. Hänsyn ska tas till tillgångar i form av t.ex. försäkringar. Skälig kostnad för begravning kan beviljas upp till max ett halvt basbelopp, och det står dödsboet fritt att inom normen välja vad man vill ska ingå i begravningen. I beloppet ingår gravsten eller liknande efter dödsboets eget val, nu begränsat till make/maka, minderåriga barn och föräldrar. Ska begravning ske utomlands beviljas normalt inte bistånd till kostnader för annat än faktisk kostnad för en värdig begravning i Sverige. Sidan 16 av 30

17 Bistånd till kostnad för begravning av minderårig prövas i förhållande till vårdnadshavarens ekonomiska situation Skulder Ekonomiskt bistånd till skulder kan endast beviljas undantagsvis och efter särskild prövning samt mot återkrav. Det handlar då främst om hyres- eller el-skuld. I första hand ska alltid möjligheterna till avbetalningsplan med hyresvärden/elbolaget undersökas. Samma sak gäller möjligheter till alternativt boende. Med hänvisning till de konsekvenser en vräkning kan få för den enskilde är det nödvändigt att hyresskulder handläggs med särskild uppmärksamhet. Om beslutet rör barn ska barnens påverkan utredas, dokumenteras och beaktas. I prövning av hyresskulder måste alltid barnens behov av bistånd vägas in i konsekvensbeskrivning och bedömning. Motsvarande gäller el-skulder och konsekvensen av avstängning av elleverans. För att förebygga uppkomsten av hyres- och el-skulder är det av största vikt att inbetalning av föregående hyra/el alltid verifieras vid återkommande behov av bistånd. Bistånd till skulder som böter, avbetalning på studielån eller banklån, underhållstöd, kontokortskulder, privata skulder, etc. beviljas inte. Kronofogdemyndigheten Indrivning av skuld hos Kronofogde är ej godtagbar kostnad. Observera att vid införsel på inkomsten ska den enskilde i första hand söka uppskov/anstånd med skulden. Skuldsanering Ansökan görs hos kronofogden. Vid behov av råd och stöd hänvisas den enskilde till budget- och skuldrådgivare Fritidskostnad över norm Grundbeloppet avser att täcka fritidskostnader så som visst socialt umgänge, besök på teater eller bio, inköp av vissa sportredskap och liknande. Mera extra ordinära kostnader för rekreation kan beviljas över grundbeloppen. Det kan finnas särskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte har kunnat få någon semester och hos vuxna med långvariga medicinska eller sociala problem. Barnperspektivet är centralt här och att stimulera till aktiviteter Spädbarnsutrustning I samband med barns födelse bör beaktas att behovet av nödvändig spädbarnsutrustning tillgodoses. Ekonomiskt bistånd kan beviljas med max 10 % av basbeloppet. I detta ingår kostnad för barnvagn med tillbehör, barnsäng med tillbehör, möbel för förvaring och barnets skötsel samt utrustning för bad och matning. Vid prövning skall undersökas vilken utrustning som redan finns. Om det finns äldre syskon finns ofta delar av utrustning kvar sedan tidigare Telefon Telefonkostnad ingår i grundbeloppet. Telefoninstallation ingår ej i försörjningsstödet. Bistånd till telefoninstallation kan utgå efter noggrann individuell prövning, t ex vid sjukdom. Sidan 17 av 30

18 Kostnader vid umgänge med barn som ej bor hos sökande Båda föräldrarna har enligt föräldrabalken ansvar för att barnets behov av umgänge med föräldrarna eller med någon annan som står barnet särskilt nära så långt som möjligt skall tillgodoses. Det innebär att kostnader för resor till den andre föräldern är ett gemensamt ansvar. Det förutsätts att föräldrarna betalar halva kostnaden var. Ekonomiskt bistånd kan därmed beviljas upp till halva resekostnaden. Billigaste och kollektiva färdsätt ska väljas om det är möjligt. När barnet vistas hos "umgängesföräldern" utgår bistånd enligt norm för livsmedel och fritid. Kostnader för barn vid umgänge räknas med enligt riksnormen upp t o m 7 dagar på en månad. Är umgänget mer omfattande än 7 dagar/månad bör kostnaderna i första hand regleras mellan umgänges- och boendeföräldern. Om detta inte är genomförbart skall individuell prövning göras där barnperspektivet beaktas Advokat/Rätthjälpskostnader I första hand ska den sökande utnyttja det rättskydd som ingår i hemförsäkringen. Detta gäller t.ex. för tvister angående vårdnad och underhåll men inte för tvister som rör äktenskapsskillnad, upplösning av samboförhållanden eller bodelning. I vissa fall kan rättshjälp från staten beviljas om det finns behov av mer omfattande insatser av juridiskt ombud. 5. KOSTNADER RELATERADE TILL UTREDNING / BEHANDLING 5.1. Kostnader för insats kopplad till vård/behandling på hemmaplan I ett program för vård/behandling på hemmaplan kan ingå aktiviteter för barn/ungdom eller hela familjen. Insatsen skall vara kopplad till en tidsbegränsad behandlingsplan och till ett konstaterat behov. Föräldrarnas förmåga att själva stå för kostnaden skall alltid prövas först. Även under pågående utredning kan handläggare efter särskild prövning besluta om annat ekonomiskt bistånd för att avhjälpa ett akut behov och komma vidare i utredningsförfarandet. Detta beslut är då att betrakta som behandlingsinsats, även under utredningstiden. Familjen ska samtidigt informeras om sina möjligheter att söka ekonomiskt bistånd. Om familjen är aktuell för försörjningsstöd skall behovet i samråd och samordning alltid utredas. Sidan 18 av 30

19 6. INKOMSTBERÄKNING 6.1. Inkomster som skall beaktas Vid beräkning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd görs avdrag för alla nettoinkomster (dvs. inkomster efter avdrag för preliminär skatt). Exempel på inkomster kan vara: Arbetsinkomst (minskat med ev. fackföreningsavgift) Arbetslöshetsersättning Barnbidrag, inkl. flerbarnstillägg Underhållsstöd, annat underhåll Bostadsbidrag/bostadstillägg Familjebidrag Alla former av pensioner (inkl. barnpension och barntillägg) Familjehemsersättning (arvodesdel) Föräldrapenning Vårdbidrag, den del som är beskattningsbar Hyresinkomst Inkomst av kapital Livränta Sjukpenning Kadestånd (undantag för skadestånd som avser kostnader för terapi, rehabilitering el dyl.) Skatteåterbäring Studiebidrag, alla former av bidrag avseende studier, praktik mm Inkomster som inte skall beaktas Följande fiktiva inkomster skall inte medföra reducering av försörjningsstödet skatteåterbäring som omhändertagits av kronofogdemyndigheten (kontakt med kronofogden ska tas för ev. möjligheter till omräkning) pension som skulle ha betalats ut om förtida uttag inte gjorts Följande faktiska inkomster skall inte medföra reducering av försörjningsstödet ersättning som betalas ut för merkostnader till följd av funktionshinder ersättning för omkostnader i samband med åtagande, t ex familjehemsersättningens omkostnadsdel. försäkringsersättningar som kompenserar försäkringstagaren för ekonomiska förluster med anledning av en händelse av ett visst slag och som inte utgör en ersättning för inkomstförlust stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål, t ex en resa extra tillägg till studiestöd Vuxna feriearbetare får behålla 20 % av sin nettolön. Hemmavarande barn under 21 års inkomster av feriearbete beaktas ej. Hänsyn bör dock tas till försäkringsersättningar och skadestånd som kompenserar den enskilde för förlust av egendom som kunnat tillgodose hushållets behov genom att avyttras. Sidan 19 av 30

20 Barns tillgångar Barn är aldrig försörjningsskyldiga gentemot sina föräldrar. Däremot kan ett barns tillgångar komma att beaktas när det gäller barnets del av försörjningsstödet eller en ansökan som avser barnet, det ska inte påverka föräldrar och syskons rätt till bistånd. Barns tillgångar som är satta under s.k. förmyndarspärr utgör i sig inte ett definitivt hinder mot att tillgångarna skall få tas i anspråk till barnets försörjning. Minderåriga barn kan ha ett mindre sparbelopp på högst 15 % av basbeloppet utan att det påverkar barnets rätt till bistånd. En individuell prövning skall göras Barns inkomster Barn är aldrig försörjningsskyldiga gentemot sina föräldrar. Hemmavarande barns inkomster av eget arbete och hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år, ska inte medräknas. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster för hemmavarande barn som inte är skolungdomar, får dock beaktas vid till den del de överstiger ett halvt prisbasbelopp per kalenderår enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2007:1429) Förbehållsbelopp och skattejämkning Den enskildes möjlighet att få skattejämkning skall beaktas. De vanligaste skälen för skattejämkning är höga resekostnader till och från arbetet, räntekostnader för egnahemsägare, vid ojämn inkomst eller vid inkomst endast del av året. Vidare bör observeras möjligheten att erhålla skattebefrielse för t.ex. feriearbetande ungdom. Ansökan skall då göras före april månads utgång varje år. Ansökan om skattejämkning, befrielse m.m. sker på fastställd blankett till lokala skattemyndigheten. Särskilt bör beaktas möjligheterna till förbehållsbelopp Kontanter och bankmedel Kontanta medel och bankmedel som kan disponeras av den enskilde ska användas till den enskildes försörjning Medel som inte kan disponeras av den enskilde på grund av bestämmelse i gåvobrev, överförmyndarspärr, pensionsförsäkringar som inte kan återköpas m.m ska normalt inte påverka rätten till försörjningsstöd. Det kan däremot bli aktuellt med annat bistånd enligt 4 kap 2 SoL mot återkrav i tillgångar som blir disponibla senare Undantag Ålderspensionär har rätt att behålla sparmedel i form av banktillgodohavande och andra lätt realiserbara tillgångar med 50 % av basbeloppet för ensamstående och 100 % för makar och därmed jämställda, samt för barn 15 % utan att sparmedel påverkar rätten till bistånd enligt SoL Realiserbara tillgångar Realiserbara tillgångar så som båt, sommarstuga, husvagn, häst, aktier, skog och mark m.m skall avyttras och användas till hushållets försörjning innan rätt till ekonomiskt bistånd föreligger. Den enskilde ska även visa upp taxeringsbesked på eventuella tillgångar. Sidan 20 av 30