På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen torsdagen den 12 februari 2015

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen torsdagen den 12 februari 2015 Plats: Landstingets konferenscentrum Slottsgränd Gruppmöten Information Fortsatt sammanträde Välkomna! Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: , mail: cecilia.liden@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 12 februari 2015 kl konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala Information kl Information om preliminärt bokslut Marie Johansson, ekonomichef, ekonomiavdelningen Uppföljning av privata utförare Nina Anundsson, utredare, hälso- och sjukvårdsavdelningen Nya patientlagen Mats Holmberg, landstingsjurist Nr Ärenden Dnr 4 Val av justerare. I tur: Tid för justering: 5 Fastställande av föredragningslistan 6 6 Landstingsdirektörens/hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS HSS Information klockan 1 HSS Preliminärt bokslut Marie Johansson, ekonomichef, ekonomiavdelningen, - Uppföljning av privata utförare Nina Anundsson, utredare, hälso- och sjukvårdsavdelningen, - Nya patientlagen Mats Holmberg, landstingsjurist - Konsekvenser med anledning av besparingar vid psykiatrin, Åsa HSS Hagberg, divisionschef, psykiatridivisionens administration, Akademiska sjukhuset. 2-9 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget 2015 HSS Rörlig ersättning 2014 till Akademiska sjukhuset HSS Mellan klockan Cirka klockan 16.00

3 11 Vårdöverenskommelser HSS Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering HSS Upphävande av inriktningsbeslut för specialiserad hudsjukvård inom öppenvård samt specialiserad ortopedi inom öppenvård 14 Beslut om avslutande av vårdval ljusbehandling vid psoriasis från HSS HSS HSS Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 HSS Revidering av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning HSS Förutsättningar för tillnyktringsverksamhet i Uppsala län HSS Rapport om införande av Akademisk vårdcentral HSS Återrapportering Hantering av vårdtunga patienter HSS Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna HSS Nulägesrapport angående utarbetning av förslag på organisation av specialistansluten hemsjukvård HSS Rehabiliteringsgarantin 2015 HSS Viljeinriktning och handlingsplan mot psykisk ohälsa HSS Granskning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delårsrapport år 2014 HSS Val av representanter i länsbarnombudsmannens referensgrupp HSS Ändring av två sammanträdestider 2015 HSS Val av representanter i Nätverket Hälsa och Demokrati HSS Redovisning av uppföljning av fattade beslut till och med december Begäran om anstånd att redovisa projektplan och utvärderingsplan gällande pilotprojektet Mansmottagning för unga män 30 Upphävande av egenregis deltagande i vårdval specialiserad ögonsjukvård och specialiserad öron-näsa-halssjukvård HSS HSS HSS , HSS Anmälan av delegationsbeslut HSS

4 32 Skrivelser för kännedom

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Lina Nordquist (FP) att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: 5 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2014 och januari 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporterna till handlingarna. Ärendet Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilagor 6 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

7 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2014 Patientnytta fokus i nytt kvalitetsbokslut från Akademiska För första gången har Akademiska sjukhuset samlat information om sjukhusets förbättrings- och utvecklingsarbete i ett kvalitetsbokslut för Centralt är sjukhusets satsningar på värdebaserad vård med målet att om fyra år ha de bästa kliniska resultaten av vikt för patienten, samt en sjukhusövergripande värdebaserad verksamhetsstyrning som säkerställer att man kontinuerligt mäter, analyserar och samarbetar för att förbättra de kliniska resultaten. Akademiska först med ny metod som minskar biverkningar vid diabetesbehandling Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att slippa detta prövas nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en inbyggd syrgastank. Akademiska är först i världen med att pröva denna inkapslingsmetod. Hittills har en patient transplanterats och patienten mår bra. Nya rapporter Under hösten har Hälsa och habilitering publicerat flera rapporter i förvaltningens nya rapportserie: Rapporten Förenklad vardag beskriver arbetet kring utformning vad gäller design och funktion av en mobilapp som ska underlätta vardagen hos unga vuxna med ryggmärgsbråck. Författare är Eva Arnemo, arbetsterapeut på Habiliteringen i Uppsala län. Rapporten Procedures and Quality of Visual Assessment beskriver hur syncentralerna i Sverige arbetar med barn som har nedsatt syn och någon ytterligare funktionsnedsättning. Författare är Berit Bolin Björklund, optiker på Syncentralen i Uppsala. Rapporterna finns på Hälsa och habilitering satsar på forskarutbildning Hälsa och habilitering ska, i samverkan med universitet/högskola, delfinansiera forskarutbildning för anställda inom förvaltningen. Därmed kan medarbetare erbjudas att genomföra minst 10 procent av utbildningen inom ramen för sin ordinarie anställning. En medarbetare har redan ansökt om att bli antagen som doktorand. Forskningsplanen i denna ansökan handlar om kommunikation med stöd av ny teknik för barn och unga med utvecklingsstörning, svår motorisk funktionsnedsättning och avsaknad av tal.

8 2 Habiliteringen medverkar i utbildning av svenska logopeder Habiliteringen i Uppsala län bidrar aktivt i arbetet runt det nationella kvalitetsregistret för svensk habilitering, bland annat genom att medverka i utbildning av svenska logopeder kring de klassificeringsinstrument och metoder som används för registret. Nya chefer inom habilitering får utbildning Habiliteringen i Uppsala län har inom ramen för sjulänssamverkan, tillsammans med kollegor i Gävleborg, tagit fram en utbildning för nya chefer inom habiliteringsområdet. Syftet med utbildningen är att ge cheferna extra kunskap och inblick i synsätt och arbetssätt inom habilitering. Utbildningen tar också upp frågor kring samverkan internt och externt samt ledarskap inom en multiprofessionell verksamhet. Utbildningen hade premiär i oktober-november. Väntetider i vården Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter om hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden under oktober månad Primärvården Nivån för målrelaterad ersättning är 90 procent för både telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Den offentliga primärvården klarar ersättningsnivån för telefontillgänglighet (97 procent). Tillgänglighetsmålet till läkarbesök inom sju dagar uppnås däremot inte (86 procent). Den privata primärvården klarar nivån för telefontillgänglighet (90 procent) dock uppnås inte målet för tillgängligheten till läkare inom sju dagar (87 procent). Kömiljardens grundkrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås både för väntande till första besök (71,7 procent) och till operation/åtgärd (75,0 procent). Kömiljardens prestationskrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte, varken för faktiskt utförda besök (65,0 procent) eller för faktiskt utförda operationer (65,4 procent). Antal väntande till första besök ökade med 328 st i oktober (10 627) jämfört med september (10 299). Antal väntande till operation ökade med 57 st i oktober (3 638) jämfört med september (3 581). Antal utförda besök minskade i oktober månad (-482 st) liksom antal utförda operationer/åtgärder (-47 st) jämfört med september månad. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset klarar inte grundkravet för väntande till första besök (69,1 procent), däremot klarar sjukhuset grundkravet för väntande till operation/åtgärd (71,4 procent). Akademiska sjukhuset klarar inte prestationskravet för varken faktiska första besök (64,5procent) eller för faktiska operationer (61,6 procent). Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping klarar grundkravet både för väntande till första besök (85,1 procent) och för väntande till operation/åtgärd (86,6 procent). Lasarettet klarar inte prestationskravet för faktiska första besök (68,0 procent) däremot klarar lasarettet prestationskravet för faktiska operationer (70,0 procent).

9 3 Sammantaget uppnår Landstinget i Uppsala län inte kravet för utdelning från kömiljarden i oktober månad. Landstingets arbete med att implementera patientlagen Sveriges nya patientlag börjar gälla 1 januari. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Arbete pågår i landstinget med att informera och utbilda om nya lagen. En övergripande kommunikationsplan om patientlagen har utarbetats. Nationellt material har tagits fram av 1177.se som landstingen kan använda. Personalutbildningar i patientlagen genomförs inom landstingets vårdverksamheter. Information om lagen samt frågor och svar om t.ex. remissregler finns publicerade på landstingets intranät och även på extranätet för vårdgivare. Information till allmänheten publiceras på 1177.se i januari. En kampanj till samma målgrupp sker nationellt i mars. Ytterligare informationsmaterial särskilt anpassat för personal i mötet med patienter tas fram under början av Utredning har genomförts för att ta fram en nationell listningstjänst som alla landsting skulle kunna ansluta sig till. Utvecklingen ligger för närvarande på is då det finns flera problem att lösa. Landstingen arbetar därför nu tillsammans för att utveckla möjlighet för landets befolkning att kunna lista sig i alla landsting. Upphandling av konsulter Upphandling konsulter inom organisations- och verksamhetsutveckling, grupputveckling och individuell ledarutveckling är initierad. Lokaler för landstingets ledningsfunktioner Arbetet med skisserna och fördelning av råyta pågår för de olika avdelningarna/funktionerna. Robert Sundström presenterar förslag på ledningsgruppens möte den 15 december. Integrationsprocessen är påbörjad med planeringsarbete av studiebesök, uppföljningsmöte och seminarier. Fem studiebesök planerade: Microsoft, Sweco, Vasakronan, Försäkringskassan och Grant Thornton. En kommunikationsplan är framtagen och ska godkännas på nästa styrgruppsmöte i februari. Svea Hovrätt upphäver tidigare dom gällande TV-serien sjukhuset. Svea Hovrätt har avgjort tvisten kring TV-programmet sjukhuset. Hovrätten ändrade tingsrättens dom till nackdel för landstinget. Nytt ärendehanteringssystem och diarium Landstingets nuvarande ärendehanterings- och diariesystem, AIDA, är föråldrat och utvecklas inte längre. Efter utredning och test har beslut fattats att införskaffa ett nytt ärendehanterings- och diariesystem, Public 360. En förväntad effekt är att landstinget bl.a. får en smidigare, säkrare och snabbare ärendehanteringsprocess, t.ex. när det gäller underlag för den politiska beslutsprocessen. Möjligheterna att hitta dokument förbättras starkt. Lätthanterlig elektronisk distribution och publicering ingår. Papperslös distribution av styrelse- och nämndhandlingar införs, i enlighet med landstingsstyrelsens beslut , 186. Systemet bedöms kunna vara i drift före sommaren 2015.

10 4 Mediebilden av landstinget 1-30 november 2014 Större nyheter UNT publicerade en artikelserie där psykiatrin granskades. Serien fokuserade mycket på patienternas upplevelser. Även om företrädare för psykiatrin fick komma till tals var det sammanlagda intrycket huvudsakligen negativt. Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset kom i mediernas fokus i samband med rättegångar, där rättsintyg som utfärdats ifrågasattes. Publiciteten gav en negativ bild av landstinget. Hovrättens dom i målet om TV-serien Sjukhuset meddelades, där landstinget dömdes att betala skadestånd till de anhöriga. Detta gav mycket uppmärksamhet i medierna, både lokalt och på riksnivån. Mediebilden var negativ. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Akademiska först med implantat mot huvudvärk Landstinget satsar på surfplattor i stället för papper Rabatter ska öka resandet för UL Hur kommer det sig att vi ska ha en finns kulturmånad nu i november? Äldresatsning ger landstinget Guldpillret Betryggande bra konstsamling Beredda att vårda ebolasmittade Hårt tryck på famljecentral i Knivsta Uppsala inför presentkort på tandvård Hon vill att fler ska klaga på vården (om patientnämnden) Vård med hund prövas på barn UL-kortet blir billigare Färgstark kamp mot cancern (om Skandionkliniken) Länets första mansmottagning Lärorikt äventyr för bättre hälsa Heby öppnar ungdomsmottagning Landstinget näst bäst på ekomat AT-läkarna trivs på Akademiska Landstingsanställda ska lära sig mer om barns rättigheter Lasarettet får sprinkler Läget på akuten är bättre Negativt: Kvinna bedömdes av 13 olika läkare Enköpings lasarett går back De är oroliga för akutens framtid Kritik mot bristande vårdsamarbete i Enköping 1-åriga Elises föräldrar tvingas ta med egen mat till sjukhuset pinsamt Bebis fick svart korv på Ackis

11 5 Neutralt: Klart vilka som ska styra landstinget Akademiska sjukhusets chef bemöter ekonomikritik UL-app stoppades av överbelastningsattack Keolis får en miljon i skadestånd av UL Ökat våld hotar ambulanspersonal Utredning av sjukhusmat kan leda till försening av nytt kök Östervålas vårdcentral evakueras efter vattenläcka De ska ta patienterna som ingen annan vill ha Hepatit A på Uppsalaskola Vandalisering påverkar inte busspriser Sjukgymnaster åtalas för bedrägeri Vårdlotsarna i landstinget blir kvar Maktskifte hände i Enköping ISS får fortsätta städa åt landstinget Ny rapport ger ros och ris åt landstinget Nytt kök på Akademiska sjukhuset försenas Dramatik när landstingsråd tackades av

12 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2014 Patientnytta fokus i nytt kvalitetsbokslut från Akademiska För första gången har Akademiska sjukhuset samlat information om sjukhusets förbättrings- och utvecklingsarbete i ett kvalitetsbokslut för Centralt är sjukhusets satsningar på värdebaserad vård med målet att om fyra år ha de bästa kliniska resultaten av vikt för patienten, samt en sjukhusövergripande värdebaserad verksamhetsstyrning som säkerställer att man kontinuerligt mäter, analyserar och samarbetar för att förbättra de kliniska resultaten. Akademiska först med ny metod som minskar biverkningar vid diabetesbehandling Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att slippa detta prövas nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en inbyggd syrgastank. Akademiska är först i världen med att pröva denna inkapslingsmetod. Hittills har en patient transplanterats och patienten mår bra. Nya rapporter Under hösten har Hälsa och habilitering publicerat flera rapporter i förvaltningens nya rapportserie: Rapporten Förenklad vardag beskriver arbetet kring utformning vad gäller design och funktion av en mobilapp som ska underlätta vardagen hos unga vuxna med ryggmärgsbråck. Författare är Eva Arnemo, arbetsterapeut på Habiliteringen i Uppsala län. Rapporten Procedures and Quality of Visual Assessment beskriver hur syncentralerna i Sverige arbetar med barn som har nedsatt syn och någon ytterligare funktionsnedsättning. Författare är Berit Bolin Björklund, optiker på Syncentralen i Uppsala. Rapporterna finns på Hälsa och habilitering satsar på forskarutbildning Hälsa och habilitering ska, i samverkan med universitet/högskola, delfinansiera forskarutbildning för anställda inom förvaltningen. Därmed kan medarbetare erbjudas att genomföra minst 10 procent av utbildningen inom ramen för sin ordinarie anställning. En medarbetare har redan ansökt om att bli antagen som doktorand. Forskningsplanen i denna ansökan handlar om kommunikation med stöd av ny teknik för barn och unga med utvecklingsstörning, svår motorisk funktionsnedsättning och avsaknad av tal.

13 2 Habiliteringen medverkar i utbildning av svenska logopeder Habiliteringen i Uppsala län bidrar aktivt i arbetet runt det nationella kvalitetsregistret för svensk habilitering, bland annat genom att medverka i utbildning av svenska logopeder kring de klassificeringsinstrument och metoder som används för registret. Nya chefer inom habilitering får utbildning Habiliteringen i Uppsala län har inom ramen för sjulänssamverkan, tillsammans med kollegor i Gävleborg, tagit fram en utbildning för nya chefer inom habiliteringsområdet. Syftet med utbildningen är att ge cheferna extra kunskap och inblick i synsätt och arbetssätt inom habilitering. Utbildningen tar också upp frågor kring samverkan internt och externt samt ledarskap inom en multiprofessionell verksamhet. Utbildningen hade premiär i oktober-november. Väntetider i vården Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter om hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden under oktober månad Primärvården Nivån för målrelaterad ersättning är 90 procent för både telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Den offentliga primärvården klarar ersättningsnivån för telefontillgänglighet (97 procent). Tillgänglighetsmålet till läkarbesök inom sju dagar uppnås däremot inte (86 procent). Den privata primärvården klarar nivån för telefontillgänglighet (90 procent) dock uppnås inte målet för tillgängligheten till läkare inom sju dagar (87 procent). Kömiljardens grundkrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås både för väntande till första besök (71,7 procent) och till operation/åtgärd (75,0 procent). Kömiljardens prestationskrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte, varken för faktiskt utförda besök (65,0 procent) eller för faktiskt utförda operationer (65,4 procent). Antal väntande till första besök ökade med 328 st i oktober (10 627) jämfört med september (10 299). Antal väntande till operation ökade med 57 st i oktober (3 638) jämfört med september (3 581). Antal utförda besök minskade i oktober månad (-482 st) liksom antal utförda operationer/åtgärder (-47 st) jämfört med september månad. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset klarar inte grundkravet för väntande till första besök (69,1 procent), däremot klarar sjukhuset grundkravet för väntande till operation/åtgärd (71,4 procent). Akademiska sjukhuset klarar inte prestationskravet för varken faktiska första besök (64,5procent) eller för faktiska operationer (61,6 procent). Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping klarar grundkravet både för väntande till första besök (85,1 procent) och för väntande till operation/åtgärd (86,6 procent). Lasarettet klarar inte prestationskravet för faktiska första besök (68,0 procent) däremot klarar lasarettet prestationskravet för faktiska operationer (70,0 procent).

14 3 Sammantaget uppnår Landstinget i Uppsala län inte kravet för utdelning från kömiljarden i oktober månad. Landstingets arbete med att implementera patientlagen Sveriges nya patientlag börjar gälla 1 januari. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Arbete pågår i landstinget med att informera och utbilda om nya lagen. En övergripande kommunikationsplan om patientlagen har utarbetats. Nationellt material har tagits fram av 1177.se som landstingen kan använda. Personalutbildningar i patientlagen genomförs inom landstingets vårdverksamheter. Information om lagen samt frågor och svar om t.ex. remissregler finns publicerade på landstingets intranät och även på extranätet för vårdgivare. Information till allmänheten publiceras på 1177.se i januari. En kampanj till samma målgrupp sker nationellt i mars. Ytterligare informationsmaterial särskilt anpassat för personal i mötet med patienter tas fram under början av Utredning har genomförts för att ta fram en nationell listningstjänst som alla landsting skulle kunna ansluta sig till. Utvecklingen ligger för närvarande på is då det finns flera problem att lösa. Landstingen arbetar därför nu tillsammans för att utveckla möjlighet för landets befolkning att kunna lista sig i alla landsting. Upphandling av konsulter Upphandling konsulter inom organisations- och verksamhetsutveckling, grupputveckling och individuell ledarutveckling är initierad. Lokaler för landstingets ledningsfunktioner Arbetet med skisserna och fördelning av råyta pågår för de olika avdelningarna/funktionerna. Robert Sundström presenterar förslag på ledningsgruppens möte den 15 december. Integrationsprocessen är påbörjad med planeringsarbete av studiebesök, uppföljningsmöte och seminarier. Fem studiebesök planerade: Microsoft, Sweco, Vasakronan, Försäkringskassan och Grant Thornton. En kommunikationsplan är framtagen och ska godkännas på nästa styrgruppsmöte i februari. Svea Hovrätt upphäver tidigare dom gällande TV-serien sjukhuset. Svea Hovrätt har avgjort tvisten kring TV-programmet sjukhuset. Hovrätten ändrade tingsrättens dom till nackdel för landstinget. Nytt ärendehanteringssystem och diarium Landstingets nuvarande ärendehanterings- och diariesystem, AIDA, är föråldrat och utvecklas inte längre. Efter utredning och test har beslut fattats att införskaffa ett nytt ärendehanterings- och diariesystem, Public 360. En förväntad effekt är att landstinget bl.a. får en smidigare, säkrare och snabbare ärendehanteringsprocess, t.ex. när det gäller underlag för den politiska beslutsprocessen. Möjligheterna att hitta dokument förbättras starkt. Lätthanterlig elektronisk distribution och publicering ingår. Papperslös distribution av styrelse- och nämndhandlingar införs, i enlighet med landstingsstyrelsens beslut , 186. Systemet bedöms kunna vara i drift före sommaren 2015.

15 4 Mediebilden av landstinget 1-30 november 2014 Större nyheter UNT publicerade en artikelserie där psykiatrin granskades. Serien fokuserade mycket på patienternas upplevelser. Även om företrädare för psykiatrin fick komma till tals var det sammanlagda intrycket huvudsakligen negativt. Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset kom i mediernas fokus i samband med rättegångar, där rättsintyg som utfärdats ifrågasattes. Publiciteten gav en negativ bild av landstinget. Hovrättens dom i målet om TV-serien Sjukhuset meddelades, där landstinget dömdes att betala skadestånd till de anhöriga. Detta gav mycket uppmärksamhet i medierna, både lokalt och på riksnivån. Mediebilden var negativ. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Akademiska först med implantat mot huvudvärk Landstinget satsar på surfplattor i stället för papper Rabatter ska öka resandet för UL Hur kommer det sig att vi ska ha en finns kulturmånad nu i november? Äldresatsning ger landstinget Guldpillret Betryggande bra konstsamling Beredda att vårda ebolasmittade Hårt tryck på famljecentral i Knivsta Uppsala inför presentkort på tandvård Hon vill att fler ska klaga på vården (om patientnämnden) Vård med hund prövas på barn UL-kortet blir billigare Färgstark kamp mot cancern (om Skandionkliniken) Länets första mansmottagning Lärorikt äventyr för bättre hälsa Heby öppnar ungdomsmottagning Landstinget näst bäst på ekomat AT-läkarna trivs på Akademiska Landstingsanställda ska lära sig mer om barns rättigheter Lasarettet får sprinkler Läget på akuten är bättre Negativt: Kvinna bedömdes av 13 olika läkare Enköpings lasarett går back De är oroliga för akutens framtid Kritik mot bristande vårdsamarbete i Enköping 1-åriga Elises föräldrar tvingas ta med egen mat till sjukhuset pinsamt Bebis fick svart korv på Ackis

16 5 Neutralt: Klart vilka som ska styra landstinget Akademiska sjukhusets chef bemöter ekonomikritik UL-app stoppades av överbelastningsattack Keolis får en miljon i skadestånd av UL Ökat våld hotar ambulanspersonal Utredning av sjukhusmat kan leda till försening av nytt kök Östervålas vårdcentral evakueras efter vattenläcka De ska ta patienterna som ingen annan vill ha Hepatit A på Uppsalaskola Vandalisering påverkar inte busspriser Sjukgymnaster åtalas för bedrägeri Vårdlotsarna i landstinget blir kvar Maktskifte hände i Enköping ISS får fortsätta städa åt landstinget Ny rapport ger ros och ris åt landstinget Nytt kök på Akademiska sjukhuset försenas Dramatik när landstingsråd tackades av

17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

18 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Information 1 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Preliminärt bokslut Marie Johansson, ekonomichef, ekonomiavdelningen, - Uppföljning av privata utförare Nina Anundsson, utredare, hälso- och sjukvårdsavdelningen, - Nya patientlagen Mats Holmberg, landstingsjurist - Konsekvenser med anledning av besparingar vid psykiatrin, Åsa Hagberg, divisionschef, psykiatridivisionens administration, Akademiska sjukhuset. 2 HSS Bilagor 8 1 Mellan klockan Cirka klockan Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

19 Landstingets ledningskontor Preliminär bokslutsrapport 2014 Ärende Information om preliminärt bokslut för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen totala resultat för 2014 är tkr. Överskottet beror på flera olika faktorer främst på minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader samt att de planerade närvårdsplatserna i Uppsala öppnats först under hösten. Ytterligare förklaring till överskottet är att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping under 2014 återbetalat målrelaterad ersättning vilket förbättrat hälso- och sjukvårdsstyrelsen resultat. Specialistvård upphandlade avtal Kostnaderna för köpt specialistvård minskat jämfört med budget och föregående år. För 2014 är överskottet tkr, där det största överskottet avser läkemedel. Läkemedelsbudgeten för specialistläkare ökades inför 2014 då kostnaderna ökade kraftigt under Efter att detta analyserats i slutet av 2013 framkom att hälso- och sjukvårdsstyrelsen felaktigt belastats med kostnader som rörde andra verksamheter inom landstinget. I budgeten för mammografi ingår från 2014 kostnader för det som remitterats av Akademiska sjukhusets nya bröstsjuksköterskor. Denna rekrytering har dragit ut på tiden och därför har kostnaderna minskat jämfört med budget. Elisabethsjukhuset har legat efter i sin planerade produktion under hela år Produktionstakten ökade i slutet av året men den totala produktionen understeg budget med 5 mkr. Primärvård upphandlade avtal Kostnaderna för köpt primärvård inom LOU understiger budget med tkr. Det är avtalen för sjukvårdsrådgivningen, närakuten och ortopedakuten som haft lägre kostnader än vad som budgeterats. Specialistvård vårdval Kostnaderna inom flera av vårdvalen har varit lägre än förväntat hittills i år. Totalt är kostnaderna tkr lägre än budget. Det är framförallt inom vårdvalet för höfter och knän som produktionen och kostnaderna är lägre än vad som budgeterats. En del av överskottet inom vårdvalet, 12 mkr, avser produktion som budgeterats att utföras av Lasarettet i Enköping. Denna produktion har istället utförts som vårdavtalsersättning då operationerna avsåg remisser utfärdade före vårdvalsinförandet.

20 2 (3) Kostnaderna inom primär hörselrehabilitering sjunker jämfört med budget och föregående år. Det är inte produktionen som minskar utan det är kostnaderna för hörapparater som sjunkit väsentligt efter en ny upphandling. Två nya vårdval, ögon och öron, näsa och hals är från 1 april igång för privata utförare. Vårdcentralsuppdraget Vårdcentralsuppdraget uppvisar totalt för 2014 ett underskott på tkr jämfört med budget. Det är framförallt kostnaderna för sjukgymnastik som kraftigt överstiger budget. Totalt för hela året har besöken ökat med 5,4 % vilket är en mindre ökning jämfört med föregående år (8,8 %). Det är besöken till sjukgymnast, psykolog och sjuksköterska som haft den största ökningen. En av förklaringarna till den ökade produktionen är en ökad tillgänglighet där flertalet vårdcentraler infört drop-in verksamhet. Övrig primärvård Övrig primärvård visar på ett överskott på tkr vilket beror på att läkemedelskostnaden för förskrivare utanför länet minskar samt att kostnaderna för influensavaccinationer minskat jämfört budget. Kostnaderna för primärvård utanför länet ökar jämfört med budget och föregående år. Närvård Närvård har 2014 ett överskott på tkr vilket beror på vakanta tjänster för närvårdskoordinatorer samt att kostnaderna för folkhälsoprojekt och patientenkäter varit låga under året. Övrigt Kostnaderna för utvecklingsprojekt avviker mot budget med tkr. Anledningen är att det i budgeten var beräknat att mellanvårdsplatser/närvårdsplatser skulle öppna i april Ett mindre antal platser öppnades i slutet av augusti.

21 3 (3) Vårdgaranti har en total årsbudget på tkr. Årets kostnader uppgår till tkr dvs en avvikelse på tkr. Den största anledningen till denna avvikelse är att tkr av budgeten använts till extrabeställningar till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Kostnaderna för dessa extrabeställningar har istället fallit ut under ansvaret rörlig ersättning Akademiska sjukhuset respektive Lasarettet i Enköping. En annan anledning till det stora överskottet är att upphandlingen av ryggkirurgi försenades och att kostnaderna för 2014 inte kom upp i den budgeterade nivån. Slussningarna av patienter till andra vårdgivare var budgeterat till tkr men kostnaderna för dessa slussningar har endast uppgått till ca tkr. Reserverade verksamhetsmedel har ett överskott mot budget med tkr. Den största anledningen till överskottet är att det i budgeten fanns en övrig post för kommande beslut/ökad produktion och denna har inte utnyttjats. I budgeten fanns också avsatt pengar för koloskopier för screening mag/tarmcancer. Dessa koloskopier kommer att utföras av Akademiska sjukhuset men verksamheten har inte kommit igång som planerat då utrustning inte varit på plats. Vårdavtal egna verksamheter Kostnaderna för den rörliga ersättningen överstiger budget med tkr. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har fått extrabeställningar för kökortningsatsningar vilket medfört att kostnaderna för den rörliga ersättningen överstigit budget. Produktion som budgeterats inom vårdvalet för höfter och knän, motsvarande 12 mkr, har utförts som vårdavtalsproduktion då remisserna inkommit före vårdvalets införande och bidrar också till att kostnaderna överstiger budget. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har under året rapporterat att de inte når upp till samtliga mål i vårdavtalet. En preliminär återbetalning av målrelaterad ersättning har därför gjorts med tkr för Lasarettet i Enköping och tkr för Akademiska sjukhuset.

22 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Bokslut (4) Tkr Intäkter anslag Bokslut Budget Utfall Avvikelse Summa intäkter anslag Kostnader hälso- och sjukvårds- Bokslut Budget Utfall Avvikelse styrelsens övriga verksamheter Specialistvård - upphandlade avtal LOU Primärvård - upphandlade avtal LOU Specialistvård - vårdval LOV Primärvård - vårdval LOV Övrigt primärvård Tandvård Närvård Bidrag Beredningar Övrig verksamhet Summa Tkr Vårdavtal egna verksamheter Bokslut Budget Utfall Avvikelse Fast ersättning Rörlig ersättning Summa Totalt resultat Marie Johansson

23 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Bokslut (4) Tkr Specialistvård - upphandlade avtal LOU och Bokslut Budget Utfall Avvikelse Ansvar den nationella taxan Specialistläkare Läkemedel specialistläkare Naprapater Kiropraktorer Privata sjukgymnaster Mammografi Psykiatri i Enköping Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Avvikelse Ansvar Primärvård - upphandlade avtal LOU Hembesöksverksamhet ,76 Uppsala Närakut och Ortopediakut Sjukvårdsrådgivningen Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Avvikelse Ansvar Specialistvård - vårdval LOV LOV Psykoterapeuter LOV Fotterapeuter LOV Primär hörselrehab LOV Ögonbottenfotografering LOV Ljusbehandling LOV Katarakter LOV Ögon LOV ÖNH LOV Gynekologi LOV Höfter och knän Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Avvikelse Ansvar Primärvård - vårdval LOV Kapitering och besök vårdcentral Mödrahälsovård Barnhälsovård Kapitering läkemedel primärvård IT-kostnader VC-uppdrag Sjukgymnastik Läkarinsatser i särskilt boende Tolkkostnader Summa Marie Johansson

24 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Bokslut (4) Tkr Bokslut Budget Utfall Avvikelse Ansvar Övrigt primärvård Läkemedelsförskrivning utanför C-län Influensavaccinationer säsongsinfluensa Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Avvikelse Ansvar Tandvård Tandvårdsadministration , Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn & ungdom Tolkkostnader Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Avvikelse Ansvar Närvård Folkhälsoprojekt Länsdelsberedningarnas folkhälsoarbete Närvårdsutveckling Samhällsmedicinsk verksamhet Närvårdsenheten Östhammar Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Avvikelse Ansvar Bidrag * Bidrag till patientföreningar, förbund m fl Summa Marie Johansson

25 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Bokslut (4) Tkr Bokslut Budget Utfall Avvikelse Ansvar Beredningar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handikapprådet Pensionärsrådet Länsdelsberedning Norra Länsdelsberedning Mellersta Länsdelsberedning Södra Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Avvikelse Ansvar Övrig verksamhet Hälsoäventyret Biobanken Tobiasregistret Utvecklingsprojekt Vårdgaranti (kösatsning/kömiljard) Rehabiliteringsgarantin Reserverade verksamhetsmedel Landstingets forskningsmedel Summa Ansvar Tkr Bokslut Budget Utfall Avvikelse Vårdavtal egna verksamheter Ersättning Primärvården Fast ersättning Akademiska sjukhuset Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Rörlig ersättning Lasarettet Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Marie Johansson

26 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Marie Johansson Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att fastställa budget för 2015 enligt bilagor. Budgeten ersätter tidigare fastställd budget ( 224, HSS ). Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde den 15 december 2014 budget 2015 för hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Ett nytt förslag till budget har utarbetats utifrån landstingsplan och budget De förändringar som föreslås jämfört med tidigare fastställd budget är ersättningen i vårdöverenskommelsen med Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Hälsa och habilitering. Dessutom minskar budgeten för vårdval inom specialistvård som en konsekvens av att vårdvalet inom ljusbehandling vid psoriasis föreslås dras tillbaka. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås budgetera ett nollresultat Nedan följer kommentarer till budgetposterna i bilaga 1: Specialistvård upphandlade avtal LOU och den nationella taxan Kostnaderna för läkemedel specialistläkare beräknas att öka 2015 jämfört med 2014 då landstinget beslutat om nya regler för preventivmedelssubventioner. Budgeten för 2015 föreslås, trots hänsyn till ovanstående, justeras ned då tidigare års budget beräknats utifrån att ansvaret belastats med läkemedelskostnader som tillhört annan verksamhet. Kostnaderna inom avtalet för mammografi har under 2014 varit lägre än budget. Det pågår en ny upphandling och ett nytt avtal kommer gälla Kostnaderna beräknas öka 2015 i och med tillkommande kostnader för remisser till klinisk mammografi avseende de nya bröstsjuksköterskorna på Akademiska sjukhuset. Primärvård upphandlade avtal LOU Uppsala närakut och ortopediakut drivs av en ny vårdgivare från 2013 och det nya avtalet har gett lägre pris per besök. Budgeten för 2015 föreslås därför att justeras ned. Specialistvård vårdval LOV Psykoterapi och medicinsk fotvård är vårdval med en hög produktion Det finns ingen anledning att tro att produktionen kommer att minska 2015 och därför föreslås en utökning av budgeten. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

27 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Vårdval primär hörselrehabilitering har haft sjunkande kostnader under Detta beror inte på en minskad produktion utan på att kostnaderna för hörapparater sjunkit i samband med en ny upphandling av hörapparater. Vårdvalet för ljusbehandling vid psoriasis föreslås att avslutas 1/ och budgeten återförs till vårdöverenskommelserna med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vårdval höft- och knäprotesoperationer startade var produktionen relativt liten då flertalet av operationerna avsåg remisser utfärdade före vårdvalets införande. Dessa har då ersatts via vårdavtalet med Lasarettet i Enköping. Produktionen hos privata utförare har varit relativt liten under 2014 och förslaget är därför att budgeten justeras ned. Ersättningen räknas upp med 2,6 procent. Vårdval Ögon och ÖNH startade under 2014 med ett antal privata utförare. Produktionen och kostnaderna har varit låga under Nya ansökningar har inkommit under hösten 2014 och budgeten är beräknad utifrån att antalet utförare och produktion ökar jämfört med Primärvård vårdval LOV I vårdvalet för vårdcentraler räknas kapiteringsersättningen upp med 2,6 procent. Ersättningen har också ökat på grund av landstingets löneöversyn. Övriga ersättningar räknas inte upp. Befolkningen ökar och blir äldre vilket ökar kostnaden för kapiteringsersättning till vårdcentralerna. Andelen listade och antalet besök har ökat under hela 2014 och det finns inget som tyder på att den nivån inte kommer att bibehållas Det är inte läkarbesöken som ökar utan det är framförallt sjuksköterskebesök och andra vårdgivarkategorier. Besöksökningen beror delvis på ändrade arbetsrutiner med en ökad drop-in verksamhet. I vårdvalet för barnmorskemottagningar räknas kapiteringsersättning upp med 5,1 % och av besöksersättningar med 2,6 %. Budgeten är också utökad på grund av ökade kostnader i samband med inrättandet av en ungdomsmottagning i Heby. I vårdvalet för barnhälsovård räknas kapiteringsersättningen upp med 2,6 %. Ersättningen har också ökat på grund av landstingets löneöversyn. I förfrågningsunderlaget införs också ett nytt basprogram som kommer att innebära ett ytterligare hembesök och ett nytt läkarbesök vilket medför en utökning av budgeten, utöver uppräkningen, med 5,5 mkr. Antalet vårdcentraler som ansöker om tilläggsuppdraget sjukgymnastik ökar och produktionen har kraftigt ökat Det finns inget som tyder på att detta är en tillfällig uppgång. Timersättningen för läkarinsatser i särskilda boenden ökar från 850 kr per timme till kr per timme. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

28 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Närvård Budgeten inom ansvaret för folkhälsoprojekt minskar då ersättningen för arbetet med metodstöd för motiverande samtal flyttas till Akademiska sjukhuset i vårdöverenskommelsen för Närvårdsutveckling avser medel främst för närvårdskoordinatorer som är anställda i kommunerna men delfinansieras av Landstinget. Under 2014 har flera av dessa tjänster varit vakanta. 625 tkr flyttas till vårdöverenskommelsen med Hälsa och habilitering för tjänsten som samordnare för primärvårdsfrågor. Bidrag Bidrag till patientföreningar och förbund föreslås räknas upp med 2,6 procent. Totalt minskar den budgeterade kostnaden då budgeten tidigare år varit för hög i förhållande till den faktiska kostnaden. Övrig verksamhet Utvecklingsprojekt avser projektmedel som är beslutade av hälso- och sjukvårdsstyrelsen, se bilaga 2. Vårdgaranti avser upphandlade avtal inom viss ortopedi och ryggkirurgi samt en särskild budget för slussning, se bilaga 2. Rehabiliteringsgarantin är särskilda statliga stimulansmedel som förväntas förbrukas under året och ska därmed inte påverka hälso- och sjukvårdsstyrelsen resultat. Reserverade verksamhetsmedel, se bilaga 2. Vårdöverenskommelse egna verksamheter Ersättningarna är fördelade i enlighet med föreslagna vårdöverenskommelser för Den nya ersättningsmodell för sjukhusen som börjar gälla från den 1 januari 2015 innebär att den största delen av sjukhusens verksamhet kommer att finansieras med en fast ersättning. Bilagor 9 Bilaga 1 Budget 2015 Bilaga 2 Specifikation projektmedel, vårdgaranti och reserverade verksamhetsmedel Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

29 Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 1(4) Tkr Intäkter anslag Budget Budget Summa intäkter anslag Kostnader hälso- och sjukvårds- Budget Budget styrelsens övriga verksamheter Specialistvård - upphandlade avtal LOU Primärvård - upphandlade avtal LOU Specialistvård - vårdval LOV Primärvård - vårdval LOV Övrigt primärvård Tandvård Närvård Bidrag Beredningar Övrig verksamhet Summa Tkr Vårdöverenskommelse egna verksamheter Budget Budget Fast ersättning Rörlig ersättning Summa Totalt resultat Marie Johansson

30 Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 2(4) Tkr Specialistvård - upphandlade avtal LOU och Budget Budget Förändring Ansvar den nationella taxan jmf Specialistläkare Läkemedel specialistläkare Naprapater Kiropraktorer Privata sjukgymnaster Mammografi Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Summa Tkr Budget Budget Förändring Ansvar Primärvård - upphandlade avtal LOU jmf Hembesöksverksamhet ,76 Uppsala Närakut och Ortopediakut Sjukvårdsrådgivningen Summa Tkr Budget Budget Förändring Ansvar Specialistvård - vårdval LOV jmf LOV Psykoterapeuter LOV Fotterapeuter LOV Primär hörselrehab LOV Ögonbottenfotografering LOV Ljusbehandling LOV Katarakter LOV Ögon LOV ÖNH LOV Gynekologi LOV Höfter och knän Summa Tkr Budget Budget Förändring Ansvar Primärvård - vårdval LOV jmf Kapitering och besök vårdcentral Barnmorskemottagning Barnhälsovård Kapitering läkemedel primärvård IT-kostnader VC-uppdrag Sjukgymnastik Läkarinsatser i särskilt boende Tolkkostnader Summa Marie Johansson

31 Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 3(4) Tkr Budget Budget Förändring Ansvar Övrigt primärvård jmf Läkemedelsförskrivning utanför C-län Influensavaccinationer säsongsinfluensa Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Tkr Budget Budget Förändring Ansvar Tandvård jmf Tandvårdsadministration Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn & ungdom Tolkkostnader Summa Tkr Budget Budget Förändring Ansvar Närvård jmf Folkhälsoprojekt Folkhälsomedel Närvårdsutveckling Samhällsmedicinsk verksamhet Summa Tkr Budget Budget Förändring Ansvar Bidrag jmf Bidrag till patientföreningar, förbund m fl Summa Marie Johansson

32 Bilaga 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 4(4) Tkr Budget Budget Förändring Ansvar Beredningar jmf Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handikapprådet Pensionärsrådet Länsdelsberedning Norra Länsdelsberedning Mellersta Länsdelsberedning Södra Summa Tkr Budget Budget Förändring Ansvar Övrig verksamhet jmf Biobanken Tobiasregistret Utvecklingsprojekt Vårdgaranti/kösatsning Rehabiliteringsgarantin Reserverade verksamhetsmedel Summa Ansvar Tkr Budget Budget Förändring Vårdöverenskommelse egna verksamheter jmf Ersättning Primärvården Fast ersättning Akademiska sjukhuset Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Rörlig ersättning Lasarettet Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Marie Johansson

33 Bilaga Beslutade projektmedel Belopp HSS Förstärkt samordning och utveckling av den nationella patientenkäten i landstinget HSS Närvårdsteam HSS Fortsatt delfinansiering av SUF kunskapscentrum HSS Vårdkrävande ungdomar. Projekt Katamaran HSS Fördjupade uppföljningar privata vårdgivare HSS Förstärkt utskrivningsprocess HSS Anhörigstöd HSS Akademiska VC HSS Kunskap och utvecklingsprojekt för familjebaserat behandlingsarbete HSS Kondomer unga HSS Barnskyddsteam HSS Fördjupad uppföljning barnskyddsteam HSS Aktiv hälsostyrning vårdlotsar HSS Aktiv hälsostyrning vårdlotsar projektledare HSS Mottagning för unga män HSS Central asylsamordnare HSS Resursförstärkning Cosmos HSS Tidsbegränsad finansiering Arbetsrehab Totalt Vårdgaranti Budget slussning Upphandling viss ortopedi Upphandling ryggkirurgi Totalt Reserverade verksamhetsmedel Screening mag/tarm cancer Avgift till nationellt kvalitetsregister Övrigt it-kostnader, hyror mm Samordnare vårdval specialistvård LRC Köpt vård EES, Landstingsdirektörsbeslut CK Finansiering av klinisk behandlingsforskning SKL Kommunikationsinsatsar patienter och vårdgivare Samordnare ungdomsmottagningar Närvårdsplatser i Enköping till Heby kommun HSS Felaktig justering anslagsram mellan ledningskontoret-hss avseende hyror Utveckling närvård Ökade hyreskostnader Nya beslut eller utökad produktion Totalt

34 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Marie Johansson Dnr HSS Rörlig ersättning 2014 till Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att rörlig ersättning till Akademiska sjukhuset för år 2014 utbetalas med tkr enligt vårdavtal och tilläggsbeställning. Kostnaden ska belasta ansvar rörlig ersättning Akademiska sjukhuset. Ärendet Akademiska sjukhusets produktion för 2014 understiger preliminärt beställningen med 840 DRG-poäng (ca 1 procent) vilket i pengar motsvarar ca 31 mnkr. Om hänsyn tas till psykiatrins omstrukturering/effektivisering av verksamheten är bedömningen att Akademiska sjukhuset i praktiken klarar beställningen och t o m överstiger den något. För att klara situationen med ett ökande vårdbehov har psykiatrin sedan 2012 arbetat med en omstrukturering av den psykiatriska vården. Det har bland annat inneburit att patienter vårdas kortare tid i slutenvården men med ökade resurser per vårddag. Mellan 2013 och 2014 minskade medelvårdtiden med hela 22 procent till 8,6 dagar. Inom psykiatrin är DRG systemet uppbyggt så att extra DRG-poäng utdelas om vårdtiden överstiger ett definierat gränsvärde. Överstiger vårdtiden 29 dagar utbetalas 5 extra DRG-poäng och överstiger vårdtiden 90 dagar utbetalas 29 extra DRG-poäng. Detta medför att när vårdtiderna inom psykiatrin minskar under dessa gränsvärden sker en kraftig reducering av DRG-poängen och ersättningen trots små skillnader i kostnader. Under 2014 har antalet slutenvårdkontakter ökat med 3 procent medan DRG-poängen för slutenvård har minskat med 15 procent. Orsaken till detta är att antalet långliggare har minskat vilket ger en minskning på 976 DRG-poäng jämfört med Dessutom har samarbetet med öppenvården ökat så att öppenvården börjar arbeta med patienten redan under slutenvårdstillfället för att underlätta övergången från slutenvården. Trots ökningen av antal kontakter och med i stort samma patientgrupper som tidigare år producerade psykiatrin totalt sett 882 färre DRG-poäng jämfört med DRG ersättningen speglar idag inte psykiatrins verksamhet vilket kan ses vid analys av produktionen enligt ovan. Utifrån produktionsutvecklingen borde ökningen av DRGpoäng ligga någonstans runt 17 procent eller DRG-poäng. Sjukhuset har under året arbetat vidare med poliklinisering vilket t ex innebär att kortvård (ett/två vårddygn) har ersatts med dagkirurgi. Detta har lett till att öppenvård ökat på bekostnad av slutenvård. Öppenvård har en väsentligt lägre DRG-vikt vilket gör att den rörliga ersättningen minskar snabbare än kostnaden. Akademiska som universitetssjukhus har också en hög andel högspecialiserad öppenvård med höga kostnader för t ex implantat vilket medför höga kostnader även inom öppenvården. Akademiska sjukhuset ligger som en del andra universitetssjukhus i framkant avseende medicin teknisk utveckling och poliklinisering vilket ofta är en nackdel i DRG-systemet Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

35 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen då DRG-vikten är ett genomsnitt för hela landet samt bygger på historiska värden där det är minst 1-2 års eftersläpning. Att korta vårdtiderna och att arbeta för att patienter inte läggs in på sjukhuset är önskvärt ur ett patientperspektiv. Patienten ska tas hand om i rätt vårdform och på rätt vårdnivå. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ser positivt till Akademiska sjukhusets arbete med att korta vårdtiderna och föreslår att rörlig ersättning utbetalas så som om hela beställningen producerats. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

36 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Carina Bäckström m fl Dnr HSS Vårdöverenskommelser Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar fastställa bilagda vårdöverenskommelser för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering. Vårdöverenskommelserna ersätter tidigare fastställda vårdavtal ( 203, HSS ). Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde den 15 december 2014 vårdavtal för för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering. Nya förslag har utarbetats utifrån landstingsplan och budget samt i dialog med förvaltningarna, se bilagor. Namn föreslås ändras från vårdavtal till vårdöverenskommelse. Det är av största vikt att vårdöverenskommelsen följs upp fortlöpande. Bilagor 11 Vårdöverenskommelse för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering Kopia till: Landstingsstyrelsen Produktionsstyrelsen Akademiska sjukhuset, förvaltningschef, registrator, stabschef, sjukhusdirektörens sekreterare Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

37 sida 1 (30) Dnr HSS VÅRDÖVERENSKOMMELSE mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

38 Innehållsförteckning 1. UTGÅNGSPUNKTER INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN Inledning Utförarens uppdrag... 5 Huvuduppdrag... 5 Övriga uppdrag Ekonomisk ersättning Ekonomi- och verksamhetsuppföljning HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kvalitet genom god vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård... 9 Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården... 9 Mål: God cancersjukvård... 9 Mål: God strokesjukvård... 9 Mål: God hjärtsjukvård Mål: God diabetesvård Mål: God psykiatrivård Mål: Kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Mål: Säker läkemedelsförskrivning Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Mål: Miljömål gällande användning av läkemedel Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Hög patientupplevd kvalitet Mål: Samordnade vårdprocesser Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Mål: Förbättrad användning av vissa läkemedel Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Värdebaserad vård Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Mål: Rökstopp inför planerade operationer Mål: Behandling för personer med läkemedelsberoende Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik Mål: Riktlinjer för hjälpmedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

39 Mål: Stöd för minskat tobaksbruk Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Mål: Kortare väntetider Mål: Förbättrade processer vid akutmottagningarna Närvård Mål: Utveckling av Närvård VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

40 1. Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad beställaren) och Akademiska sjukhuset (nedan kallad utföraren) har följande vårdöverenskommelse slutits om hälso- och sjukvård för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Avtalet gäller perioden med årlig revidering. Syfte och omfattning Syftet med avtalet är att reglera förhållandet mellan beställaren och utföraren avseende beställarens ansvar och utförarens åtagande. Avtalet omfattar de verksamheter som hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar inom ramen för den ekonomiska ersättning som beslutas för respektive år. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i avtalet angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdöverenskommelsen till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för detta avtal varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av avtalet eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För utföraren: Jan-Erik Sundquist, Eva Telne och Margareta Öhrvall För beställaren: Carina Bäckström, Staffan Thore (sammankallande), Helen Askebro och Maud Sehlstedt Vårdöverenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Akademiska sjukhuset Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Lennart Persson Sjukhusdirektör VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

41 2. Inriktning och åtaganden 2.1 Inledning Vårdöverenskommelsen är indelad utifrån perspektiven i landstingets balanserade styrkort, dvs. i rubrikerna Medborgare och kund, Förnyelse och Ekonomi. Perspektiven utgör prioriterade områden där det finns ett uttalat behov av utveckling och förbättring, som parterna särskilt vill uppmärksamma och i samverkan förbättra under perioden. Under respektive rubrik följer därefter mål och uppföljningskrav/återrapportering. 2.2 Utförarens uppdrag Övergripande mål Det övergripande målet för utföraren är att tillgodose behovet av en god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län, dvs. tillhandahålla en vård med god kvalitet i rimlig tid på ett säkert och kostnadseffektivt sätt (se bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 1, samt SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer). Huvuduppdrag Utförarens huvuduppdrag är att ansvara för somatisk och psykiatrisk öppen och sluten specialistvård för C-länspatienter och utomlänspatienter inklusive forskning, utveckling och utbildning inom följande vårdområden (exklusive verksamhet som övergår till vårdval): Diagnostik, akut anestesi och teknik Akademiska laboratoriet (klinisk immunologi och transfusionsmedicin, klinisk kemi och farmakologi, klinisk mikrobiologi inkl. vårdhygien, klinisk patologi och cytologi) Akutsjukvård Ambulanssjukvård Anestesi- och intensivvård (inkl. luftburen intensivvård) Bild och funktionsmedicinskt centrum (nukleärmedicin och röntgen) Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it Kirurgi och onkologi Centraloperation Handkirurgi Kirurgi Onkologi Ortopedi Urologi Kvinnor och barn Barnkirurgi Pediatrik Klinisk genetik (inkl. genetisk vägledning) Neonatologi Kvinnosjukvård (obstetrik och gynekologi) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

42 Neuro Geriatrik Klinisk neurofysiologi Neurokirurgi Neurologi Plastik- och käkkirurgi Stroke- och rehabiliteringsmedicin Arbetsterapi, länslogopedi och sjukgymnastik Smärtcentrum Ögonsjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar samt otokirurgi Medicin och thorax Hematologi, hud och reumatologi (inkl. ljusbehandling vid psoriasis) Infektionssjukdomar Intern- och lungmedicin Kardiologi och klinisk fysiologi Specialmedicin inkl. onkendo Thoraxkirurgi och anestesi Psykiatri Akut- och konsultpsykiatri Affektiva sjukdomar Arbets- och miljömedicin Barn- och ungdomspsykiatri Beroende- och neuropsykiatri Psykosocialt behandlingsarbete och socialmedicin Psykosvård och rättspsykiatrisk vård Övrigt Kliniskt träningscenter Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) Uppsala Clinical Research Center (UCR) Nya vårdområden Samordning samt metod- och utvecklingsstöd i motiverande samtal för samtliga vårdgivare inom landstinget Primärvårdslogopedi (Arbetsterapi, länslogopedi och sjukgymnastik) Beroendemedicinskt team i Enköping (Beroende- och neuropsykiatri) Beroendemedicinskt team i Tierp (Beroende- och neuropsykiatri) Övriga uppdrag Utföraren ska aktivt medverka i följande av beställaren initierade uppdrag/utredningar/projekt: Uppdrag/utredningar/projekt där ersättning utgår (se även bilaga 2): 1 1 Vid utredningar/projekt osv. av mer omfattande karaktär ska överläggningar ske i särskild ordning om och i så fall i vilken omfattning ekonomiska resurser behöver tilldelas utföraren VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

43 Katamaranprojektet - Gemensamma insatser för vårdkrävande ungdomar (pågår under perioden ) Tarmcancerscreening studie, SCREESCO (pågår under perioden ) Familjebaserat behandlingsarbete (projektet fortsätter under 2015) Uppdrag/utredningar/projekt som genomförs inom ramen för beslutad ekonomisk ersättning 2015: Närvårdsteam neuropsykiatriprojekt - Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (Npf-portalen) (projektägare HoH, pågår under perioden september 2013 december 2015) Pilotprojektet Sammanhållen vård/förstärkt utskrivningsprocess vid MTh Implementering av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning utgör ett stöd Implementering av nationella behandlingsstrategier för diabetes typ 1 och 2 i samarbete med hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning Återrapportering ska ske i särskild ordning efter överenskommelse med beställaren, antingen i muntlig eller skriftlig form. 2.3 Ekonomisk ersättning 2015 Den nya ersättningsmodell för sjukhusen som börjar gälla från den 1 januari 2015 innebär att den största delen av sjukhusens verksamhet kommer att finansieras med en fast ersättning. Utöver den fasta ersättningen tillkommer medel för särskilda satsningar som ska göras under 2015, se bilaga 1. Den fasta ersättningen om tkr och ersättningen för särskilda satsningar om tkr utbetalas till utföraren utan anmodan med en tolftedel varje månad under 2015, se bilaga 1 hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering. Utföraren erhåller målrelaterad ersättning med tkr. Den målrelaterade ersättningen utbetalas i förskott med en tolftedel varje månad och ska betalas tillbaka om överenskomna mål inte uppnås. Målen har indelats i två delar: tillgänglighets- respektive kvalitetsmål. Tillgänglighetsmålen ska mätas varje månad. I bilaga 3 redovisas vilka mål som ska följas månadsvis och vilka mål som endast ska rapporteras årsvis. Om tillgängligheten är för låg ska utföraren återbetala ersättning för den del som inte uppfylls i enlighet med det som står i målbeskrivningen. Kvalitetsmålen mäts vid delårs- respektive helårsbokslut. Prognostiserad uppföljning av målrelaterad ersättning sker vid delårsrapport september 2015, årsbokslut samt slutlig uppföljning i mars/april Konsultläkarverksamheten i Tierp överförs från Primärvården till Akademiska sjukhuset som erhåller ersättning med tkr. För särskild överenskommelse om ögonmottagningen i Tierp se bilaga 4. Även labsamordning för privata specialister överförs från Primärvården till Akademiska sjukhuset, ersättning uppgår till 700 tkr. En utvärdering av labsamordning för privata specialister kommer att genomföras inför nästkommande avtalsperiod. Tidigare vårdöverenskommelser har byggt på en beställd produktionsvolym för C-länsvården i DRG-poäng (Diagnostic Related Groups) på MDC-nivå (Major Diagnostic Categories) och för övriga besök utgående från antal besök för Akademiska sjukhuset. I den nya ersättningsmodellen finns inga volymer angivna för uppdraget. Den fasta ramen utgår oavsett hur mycket och vilken vård som utföraren produceras. Utföraren beslutar själv om ut- VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

44 vecklingen av poliklinisering. Sjukhusen har dock i uppdrag att tillfredsställa det vårdbehov som finns i länet. Det innebär att sjukhusen har ansvar för kösituationen i länet. En produktionsplan för 2015 kommer att tas fram under hösten gemensamt mellan Landstingets ledningskontor och Akademiska sjukhuset och följas upp av produktionsstyrelsen. Produktionsnivåerna ska bygga på historiska data samt aktuell kösituation och demografiska förändringar och vara periodiserad. För riks- och regionvården sker inga förändringar i ersättningsmodellen (se länk till regional prislista: Inga förändringar sker heller vad gäller vårdvalen inom specialistsjukvården. 2.4 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk uppföljning Utföraren ska löpande rapportera och analysera C-länsproduktionen i förhållande till periodiserad produktionsplan i de månatliga ekonomirapporterna. Vid avvikelser från produktionsplanen, ökad eller minskad produktion, ska en dialog ske mellan parterna. Båda parter har ansvar för att skyndsamt initiera en dialog. Verksamhetsuppföljning Utföraren ska i årsredovisningen följa upp de mål som anges under respektive rubrik i överenskommelsen. För respektive mål anges om målet ska följas upp månadsvis, tertial eller årsvis (se bilaga 3). I delårsrapporten ska utföraren lämna en prognos kring måluppfyllelsen enligt nedan: o Prognosen är att målet uppnås 2015 o Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 o Prognosen är att målet inte uppnås 2015 I årsredovisningen ska utföraren lämna en fullständig rapportering kring måluppfyllelsen vad gäller den målrelaterade ersättningen. Rapporteringen ska fungera som underlag för bedömningen av måluppfyllelsen. Övriga mål, som inte ingår i den s.k. målrelaterade ersättningen, ska utföraren återrapportera i årsredovisningen om inget annat anges under respektive mål. VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

45 3. Hälso- och sjukvård 3.1 Kvalitet genom god vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten 2. Redovisning av antal registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert 3. Redovisning av antal registrerade i Svenska Palliativregistret 4. Redovisning av hur förvaltningen i dialog med ledningskontoret arbetat med att förbättra resultaten inom utvalda diagnosområden i Öppna Jämförelser 5. Redovisning av arbetet med att införa landstingets kvalitetsledningssystem 6. Redovisning av arbetet med riskbedömningar för att förebygga malnutrition, trycksår, fall, problem med munhälsa och blåsdysfunktion 7. Redovisning av arbetet med att utveckla vården/omhändertagande av patienter i sent palliativt stadium utifrån resultatspindel i svenska palliativregistret Målrelaterad ersättning: tkr (punkt 3), tkr (punkt 4), tkr (punkt 6), tkr (punkt 7) Mål: God cancersjukvård Utföraren ska säkerställa en god cancersjukvård för patienterna. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att inrätta kontaktsjuksköterska för bröst-, prostata-, kolorektal- och lungcancerpatienter 2. Redovisning av arbetet med att förkorta svarstiderna från patologen avseende bröst-, prostata-, kolorektal- och lungcancerpatienter 3. Redovisning arbetet med att definiera de olika stegen i vårdprocesserna från diagnos till åtgärd för bröst-, prostata-, kolorektal- och lungcancerpatienterna (i syfte att på sikt upppnå definierade maxledtider för dessa cancergrupper) Mål: God strokesjukvård Utföraren ska säkerställa en god strokesjukvård för patienterna. Uppföljning 1. Redovisning av ledtiden mellan patientens ankomst till sjukhus och påbörjan av trombolysbehandling 2. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkt 1 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

46 Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning (könsuppdelad statistik). I det fall statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras inte ersättningen tillbaka. Målrelaterad ersättning: tkr om ledtiden minskas till 50 minuter (median). Om ledtiden uppgår till högst 60 minuter utgår 85 procent av ersättningen (median). Utgångsvärde: 54 minuter (2013) tkr (punkt 2) Mål: God hjärtsjukvård Utföraren ska säkerställa en god hjärtsjukvård för patienterna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen reperfusionsbehandlade vid ST-höjningsinfarkt 3 för patienter 79 år och yngre 2. Redovisning av antal tidiga återinläggningar på grund av hjärtsvikt 3. Redovisning av antal registreringar i hjärtsviktregistret 4. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkter 1-3 Kommentar återrapportering: Helårsresultat redovisas i särskild ordning (könsuppdelad statistik). I det fall statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras inte ersättningen tillbaka. Målrelaterad ersättning: tkr vid bibehållen andel reperfusionsbehandlade vid ST-höjningsinfarkt för patienter 79 år och yngre. Resultat/utgångsvärde: 85 procent tkr (punkt 4) Mål: God diabetesvård Utföraren ska säkerställa en god diabetesvård för patienterna. Uppföljning 1. Redovisning av fotstatuskontroll för diabetespatienter som kontrolleras på mottagningen för metabola sjukdomar 2. Redovisning av antal registrerade patienter i nationella diabetesregistret (NDR) 3. Redovisning av hur nationell behandlingsstrategi för patienter med typ 1 och typ 2 diabetes implementeras 4. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkter 1-3 Kommentar återrapportering: Helårsresultat redovisas i särskild ordning (könsuppdelad statistik). I det fall statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras inte ersättningen tillbaka. 2 Alla åldrar inräknade, ADL-oberoende vid insjuknandet, källa: Riksstroke och SITS (trombolysregistret) 3 Behandling genom återställande av blodflöde i hjärtats kranskärl vid hjärtinfarkt 4 Källa: SWEDEHEART, Swedehearts kvalitetsindex VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

47 Målrelaterad ersättning: tkr om minst 77 procent av patienterna erbjudits fotstatuskontroll. Vid bibehållen kontroll av fotstatus (75 procent) erhålls 85 procent av ersättningen tkr vid minst 800 registreringar i NDR, gäller typ 1 diabetes tkr (punkt 3) 750 tkr (punkt 4) Mål: God psykiatrivård Utföraren ska säkerställa en god psykiatrivård för patienterna. Uppföljning 1. Redovisning av registrering i kvalitetsregistret ECT 5 av patienter som genomgått ECTbehandling 6 2. Redovisning av ställda frågor om biverkningen minnesstörning av patienter som genomgått ECT-behandling samt registrering i kvalitetsregistret ECT 7 3. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) Kommentar återrapportering: Helårsresultat redovisas i särskild ordning Målrelaterad ersättning: tkr om minst 90 procent av patienterna registrerats i kvalitetsregistret ECT tkr om minst 90 procent av patienterna tillfrågats om biverkningen minnesstörning och registrerats i kvalitetsregistret ECT Mål: Kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Utföraren ska verka för att patienter i yrkesför ålder får en kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att sjukskrivande verksamheter har kännedom om och efterlever landstingets fyra handlingsplaner: försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, jämställd sjukskrivningsprocess, tidig samverkan samt psykisk ohälsa. I detta ingår att implementera landstingets riktlinjer för sjukskrivning samt arbetsverktyget genushanden. 2. Redovisning av att nyanställda läkare som förväntas utfärda läkarintyg genomgår försäkringsmedicinsk utbildning på pingpong. 3. Vårdgivaren kan delta i den nationella rehabiliteringsgarantin och ska då bedriva och redovisa evidensbaserad rehabilitering för sjukdomsgrupperna psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik enligt rehabiliteringsgarantins kriterier. 4. De enheter som levererar inom ramen för rehabiliteringsgarantin ska redovisa vidtagna åtgärder av utveckling och kompetensförstärkning till gagn för sjukdomsgrupperna psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik. 5 ECT=Elektrokonvulsiv behandling/elbehandling 6 Förutsatt att kvalitetsregistret fungerar 7 Som ovan VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

48 Kommentar återrapportering: 1) Årsredovisningen 2) Årsredovisningen 3) Kvartalsvis i särskild ordning enligt rehabiliteringsgarantins kriterier under förutsättning att rehabiliteringsgarantin finns ) I särskild ordning på anmodan från beställaren under förutsättning att rehabiliteringsgarantin finns 2015 (gäller smärtcentrum och psykiatridivisionen) Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Utföraren ska tillse att läkemedelsförskrivningen är kostnadseffektiv. Uppföljning 1. Redovisning från alla verksamheter med läkemedelsförskrivning angående hur man arbetar för att följa läkemedelskommitténs rekommendationer 2. Redovisning av uppföljning av speciellt kostsamma läkemedelsbehandlingar inom följande läkemedelsområden: NOAK nya orala antikoagulantia (in- resp utsättningskriterier) Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården samt utmönstra ej fungerande metoder. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram 2. Redovisning av områden där det bedrivs utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för det regionala samarbetet i Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

49 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten och handlingsplanerna från senaste patientsäkerhetsberättelsen 2. Redovisning av resultatet från mätningen Dagens nutrition (genomförs en gång/år) 3. Redovisning av resultatet från mätning av trycksår (SKL:s punktprevalensmätning) 4. Redovisning av resultatet från mätningen Dagens smärta (genomförs en gång/år) 5. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från patientsäkerhetskulturmätningar Målrelaterad ersättning: tkr (punkt 5) Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Uppföljning 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 3. Redovisning av deltagandet i SKL:s punktprevalensmätning Kommentar återrapportering: Månadsvis för respektive division samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1 och 2) Målrelaterad ersättning: tkr, 650 tkr/division, 54 tkr/månad/division (vid 80 procents måluppfyllelse, dvs. om 80 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna ersätts hela beloppet, vid 70 procent ersätts 85 procent, vid 65 procent ersätts 50 procent) tkr, 650 tkr/division, 54 tkr/månad/division (vid 90 procents måluppfyllelse, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna ersätts hela beloppet, vid 80 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) tkr (SKL:s punktprevalensmätning) för deltagande i mätningen Mål: Säker läkemedelsförskrivning Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet kring förskrivning av läkemedel. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att säkerställa att samtliga patienter erhåller en uppdaterad läkemedelslista i handen efter utskrivning/mottagningsbesök, i de fall ändringar skett 2. Redovisning av arbetet med läkemedelsberättelser VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

50 Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens Utföraren ska aktivt arbeta med att motverka ökad antibiotikaresistens. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa Stramas rekommendationer och handlingsplan avseende antibiotikabehandlingar Kommentar återrapportering: Följs upp av Stramagruppen genom journalgranskning eller infektionsverktyget Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet för patienter 75 år och äldre Uppföljning 1. Redovisning av antal enkla läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre som är ordinerade minst fem läkemedel (redovisas på sjukhusnivå via Cosmic) 2. Redovisning av antal fördjupade läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre med komplex/riskfylld läkemedelsbehandling (redovisas på de enheter som har tillgång till klinisk apotekare) Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Redovisning av punkt 2 ska även innehålla vilka förändringar som skett utifrån genomförda läkemedelsgenomgångar samt förändring av MAI (medication appropriate index) Målrelaterad ersättning: tkr (punkt 1), tkr (punkt 2) Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Utföraren ska fortsätta arbetet med att minska förskrivningen av följande läkemedel: 1) antikolinerga preparat, 2) tramadol, 3) långverkande bensodiazepiner, 4) propiomazin och 5) NSAID-preparat Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att minska förskrivningen. Målrelaterad ersättning: tkr Mål: Miljömål gällande användning av läkemedel Utföraren ska säkerställa att förskrivning/ordination av diklofenak samt kinoloner inte ökar Uppföljning 1. Följs upp av hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning Kommentar återrapportering: - ej ökad kvot DDD diklofenak / DDD NSAID* vad gäller total användning (receptförskrivning och rekvistion) vid Akademiska sjukhuset per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 (rullande 12 månader) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

51 - ej ökad kvot DDD fluorokinoloner / DDD all antibiotika** vad gäller total användning (receptförskrivning och rekvistion) vid Akademiska sjukhuset per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 (rullande 12 månader) *) NSAID definieras som ATC-kod M01A minus M01AX05 - glukosamin **) All antibiotika defineras som ATC-kod J01 minus J01XX05 - metenamin VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

52 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Hög patientupplevd kvalitet Utföraren ska säkerställa en hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av upprättade handlingsplaner utifrån resultaten från undersökningarna inom Nationell patientenkät. Kommentar återrapportering: Gäller senast genomförda patientenkät inom följande områden: Somatik, psykiatri, akutmottagning, ambulanssjukvård och barnhälsovård. Målrelaterad ersättning: tkr Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vården för patienter med behov av vårdinsatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av antal SIP per år. Målrelaterad ersättning: tkr Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa standardiserade rutiner och mallar för information kring patientens vårdprocess, t.ex. kontaktinformation, remisshantering, utskrivningar, genomgångna eller kommande behandlingar, återbesök etc. 2. Redovisning av arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd 3. Redovisning av hur utföraren har arbetat för att minimera informationshinder för personer med språksvårigheter eller funktionsnedsättning Mål: Förbättrad användning av vissa läkemedel Utföraren ska använda evidensbaserade och kostnadseffektiva läkemedel för definierade patientgrupper. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med läkemedelsbehandling av barn med kronisk astma Kommentar återrapportering: Barnsjukhuset ansvarar för arbetet samt uppföljningen enligt en speciell plan Målrelaterad ersättning: tkr VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

53 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Värdebaserad vård Utföraren ska arbeta med värdebaserad vård i samverkan med berörda aktörer Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med värdebaserad vård och/eller externa samarbeten som har bidragit till utvecklingen av den värdebaserade vården 2. Redovisning av samverkan med patienter och närstående samt med patient-, närståendeoch handikapporganisationer Målrelaterad ersättning: tkr (punkt 1) Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Utföraren ska bidra till en sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess för vårdtunga patienter som riskerar återinläggning på sjukhus. Uppföljning 1. Redovisning av utvecklingsarbetet med följsamheten till den förstärkta utskrivningsprocessen Målrelaterad ersättning: tkr Mål: Rökstopp inför planerade operationer Utföraren ska aktivt arbeta för rökstopp inför planerade operationer. Uppföljning 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått information (enkla råd) om rökstopp inför planerade operationer 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått remiss till tobaksavvänjning (kvalificerad rådgivning) Målrelaterad ersättning: tkr (punkt 1) Mål: Behandling för personer med läkemedelsberoende Utföraren ska skapa effektiva vårdkedjor och höja kvaliteten i behandlingen av personer med läkemedelsberoende. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder för att förbättra och kvalitetssäkra råd och stöd till personer med läkemedelsberoende 2. Redovisning av åtgärder som vidtagits i samverkan med andra vårdaktörer VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

54 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik Utföraren ska återrapportera statistik könsuppdelat för de mål där kravet anges. Uppföljning 1. Följs upp under respektive mål. Mål: Riktlinjer för hjälpmedel Utföraren ska utveckla individuellt behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning enligt fastställd policy och allmänna riktlinjer i Uppsala län Uppföljning 1. Redovisning av hur policy samt allmänna riktlinjer för hjälpmedel i Uppsala län beaktas vid utarbetande av förvaltningsspecifika rutiner för hjälpmedelsförskrivning VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

55 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Uppföljning 1. Redovisa antal divisioner/enheter som infört arbetsrutiner enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 2. Redovisa antal utbildningstillfällen i motiverande samtal Mål: Stöd för minskat tobaksbruk Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat tobaksbruk. 8 Uppföljning 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om tobaksvanor 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön som brukar tobak dagligen 3. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått enkla råd kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 5. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal). Målrelaterad ersättning: tkr (punkt 1) tkr (punkt 2) Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat riskbruk av alkohol. Uppföljning 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om alkohol (AUDIT 3) 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön och ålder med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3) 9 och veckokonsumtionsskattning eller AUDIT Redovisa antal patienter fördelat på kön med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3) 11 och veckokonsumtionsskattning eller AUDIT 12 som har fått enkla råd enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 8 Ej DAT, ej Barnsjukhuset 9 Screening av riskkonsumtion, resultat på helårsbasis 10 För psykiatridivisionen (exklusive BUP) används hela AUDIT 11 Screening av riskkonsumtion, resultat på helårsbasis 12 För psykiatridivisionen (exklusive BUP) används hela AUDIT VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

56 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3) 13 och veckokonsumtionsskattning eller AUDIT 14 ) som fått rådgivande samtal kring alkoholkonsumtion med mindre risk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. Målrelaterad ersättning: tkr (punkt 1) tkr om redovisningen av screenade patienter är fördelade på ålder och kön (punkt 2) Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisa antal avdelningar/mottagningar per division/enhet som infört ett systematiskt arbetssätt för riskbedömning av malnutrition enligt Socialstyrelsens vägledning näring för god vård och omsorg och ett systematiskt arbetssätt kring ohälsosamma matvanor enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor Redovisa antal patienter fördelat på kön som konstaterats ha ohälsosamma matvanor. 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 5. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 6. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått kvalificerat rådgivande samtal (dietist) kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. Målrelaterad ersättning: tkr (punkt 1) om minst 20 procent av berörda avdelningar/mottagningar har infört ett systematiskt arbetssätt Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor Redovisa antal patienter fördelat på kön som konstaterats ha otillräcklig fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 3. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått enkla råd om ökad fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal om ökad fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 5. Redovisa antal recept på fysisk aktivitet (FaR) fördelat på kön per division. 13 Screening av riskkonsumtion, resultat på helårsbasis 14 För psykiatridivisionen (exklusive BUP) används hela AUDIT 15 Punkt 2-6 ej DAT 16 Punkt 1-5 ej DAT VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

57 6. Redovisa hur arbetet genomförts med att utveckla stödjande strukturer för att underlätta rekommendation och förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) för äldre (i samarbete med landstingets friskvårdslotsar) Målrelaterad ersättning: tkr (punkt 1), tkr (punkt 5), tkr (punkt 6) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

58 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att förbättra patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 2) Målrelaterad ersättning: tkr, 830 tkr per division om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Mål: Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats 3. Redovisning av andelen patienter med psykisk ohälsa som har fått en första bedömning inom 30 dagar inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar 4. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i syfte att minska köerna Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1-3). Årsredovisning (punkt 4). 17 Målrelaterad ersättning: tkr eller 400 tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar tkr eller 400 tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar, tkr om minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska köerna 17 Slutgiltiga nationella väntetidsnormer för kömiljarden 2015 publiceras i november 2014, källa: Nationella väntetidsdatabasen VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

59 Mål: Förbättrade processer vid akutmottagningarna Utföraren ska förbättra processerna vid akutmottagningarna. Uppföljning 1 1. Redovisning av andelen patienter vid akutmottagningen (akutmottagningen ingång 60 och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning. Följande mål är kopplade till uppföljningen: Minst 75 procent av patienterna med ortopediska och kirurgiska åkommor vid akutmottagningen ingång 60 ska vara klara för hemgång eller inläggning inom 4 timmar Minst 75 procent av patienterna vid barnakuten ska vara klara för hemgång eller inläggning inom 4 timmar Minst 70 procent av patienterna med övriga åkommor vid akutmottagning ingång 60 ska vara klara för hemgång eller inläggning inom 4 timmar Målrelaterad ersättning: tkr vid redovisning av andelen patienter vid akutmottagningen (akutmottagningen ingång 60 och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar Uppföljning 2 1. Redovisning av andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska akutmottagningen) Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning Målrelaterad ersättning: tkr om minst 50 procent av patienterna träffar läkare inom 60 minuter (vid 45 procents måluppfyllelse ersätts 90 procent, vid 40 procents måluppfyllelse ersätts 60 procent) (exkl. psykiatriska mottagningen) tkr om psykiatriska mottagningen redovisar andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter Uppföljning 3 1. Redovisning av antalet och andelen triagerade patienter fördelat enligt triagemodellens 5 grupper/nivåer 18 (akutmottagningen ingång 60) 2. Redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare (akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska akutmottagningen) Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning Målrelaterad ersättning: tkr vid redovisning av antal och andel triagerade patienter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60) tkr vid redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare 18 Triagering innebär att det görs en gradering av patientens medicinska angelägenhetsgrad i nivåerna röd (livshotande), orange, gul, grön och blå (lägre medicinsk angelägenhetsgrad) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

60 Uppföljning 4 1. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet, förbättra de interna processerna samt åtgärder för att förbättra utflödet från följande akutmottagningar: o akutmottagningen ingång 60 o barnakuten o psykiatriska akutmottagningen Målrelaterad ersättning: tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder vid akutmottagningen ingång tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder vid barnakuten tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder vid psykiatriska akutmottagningen VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

61 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvård i samarbete med andra förvaltningar inom landstinget och kommunerna. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar i samverkan med primärvården och kommunerna (i enlighet med den nationella satsningen Ledningskraft för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

62 BILAGA 1 - Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Akademiska sjukhuset LANDSTINGETS FINANSIERING 2015 Akademiska sjukhuset Specifikation (Tkr) LANDSTINGETS BESLUTADE ANSLAG Omfördelning mot hälso- och sjukvårdstyrelsen Underfinansiering Akademiska sjukhuset Omfördelning EPJ Primärvårdslogopedin Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Primärvården Konsultläkarverksamhet Tierp Mot Landstingets ledningskontor Medicinskt bibliotek Mot Landstingets resurscentrum Asylvård Sjukresor Ekonomi- och personaladministration Mot Folktandvården Reglering mellan Käkkirurgen och Folktandvården -60 Summa före uppräkning Uppräkning 2,6% Demografi Summa efter uppräkning Resursförändring/särskilda satsningar Psykolog ungdomsmottagningar Heby, Gimo, Knivsta 900 Läkemedel Permanenta medicinska beroendeteam Enköping och Tierp Utökning vårdhygien 620 Öronkirurgi från Elisabethsjukhuset Justering ny hyresmodell Ökade hyreskostnader framtidens Akademiska Metodstöd för motiverande samtal Labsamordning för privata specialister 700 Särskilda medel för löneöversyn 2015 (9 mån) Ersättning patientavgifter barn Återföring medel ljusbehandling (10 mån) Summa resursförändring/särskilda satsningar TOTALT LANDSTINGETS FINANSIERING VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

63 BILAGA 2 Tabell 2. Ersättning för uppdrag/utredningar/projekt 2015 Rubrik Belopp (tkr) Gemensamma insatser för vårdkrävande ungdomar - Katamaranprojektet (dnr HSS ) (utföraren fakturerar, pågår under perioden , delfinansieras med Uppsala kommun) Tarmcancerscreening studie, SCREESCO (utföraren fakturerar för utförda Enligt utförda prestationer prestationer, pågår under perioden ) Familjebaserat behandlingsarbete (projektet fortsätter under 2015) 300 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

64 BILAGA 3 Tabell 3. Målrelaterad ersättning 2015 Uppföljning definition M = Månadsvis T = Tertial Å = Årsredovisning Akademiska sjukhuset (48 mål) Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård (14 mål) Ersättning (tkr) TOTAL (tkr) % Uppföljning Svenska Palliativregistret Å Öppna jämförelser Å Riskbedömningar Å Sent palliativt stadium Å God strokesjukvård T Könsuppdelad statistik 750 T God hjärtsjukvård Å Könsuppdelad statistik 750 Å God diabetesvård (1) Å God diabetesvård (2) Å God diabetesvård (3) Å Könsuppdelad statistik 750 Å God psykiatrivård (1) Å God psykiatrivård (2) Å ,5% Säker hälso- och sjukvård (7 mål) Hög patientsäkerhet Å Minskning av vårdrel infektioner (hygienregler) M Minskning av vårdrel infektioner (klädregler) M SKL:s punktprevalensmätning Å Säker hälso- och sjukvård för patienter över 75 år (1) Säker hälso- och sjukvård för patienter över 75 år (2) Å Minskad förskrivning för patienter över 75 år Å ,5% Å Patientfokuserad hälso- och sjukvård (3 mål) Patientupplevd kvalitet Å Samordnade vårdprocesser Å Förbättrad användning av vissa läkemedel Å % Effektiv hälso- och sjukvård (3 mål) Värdebaserad vård Å Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Å Rökstopp inför planerade operationer T % VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

65 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård (0 mål) Hälsoinriktad hälso- och sjukvård (8 mål) Stöd för minskad tobaksrökning (1) T Stöd för minskad tobaksrökning (2) T Stöd för minskat riskbruk av alkohol (1) T Stöd för minskat riskbruk av alkohol (2) T Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor T Stöd för fysisk aktivitet (1) T Stöd för fysisk aktivitet (2) T Stöd för fysisk aktivitet (3) T % Hälso- och sjukvård i rimlig tid (13 mål) Ökad tillgänglighet M Kortare väntetider (1) M Kortare väntetider (2) M Kortare väntetider (3) M Kortare väntetider (4) Å Förbättrade processer akutmott (1) M Förbättrade processer akutmott (2) M Förbättrade processer akutmott (3) M Förbättrade processer akutmott (4) M Förbättrade processer akutmott (5) M Förbättrade processer akutmott (6) Å Förbättrade processer akutmott (7) Å Förbättrade processer akutmott (8) Å % TOTALT % VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

66 BILAGA 4 Överenskommelse om ögonmottagning i Tierp mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården Akademiska sjukhuset och Primärvården är överens om att verksamheten vid ögonmottagningen i Tierp i sin helhet kan överföras till Akademiska sjukhusets ögonklinik från och med Detta innebär att anställningen för en oftalmologassistent övergår från Primärvården till Akademiska sjukhuset vid denna tidpunkt. Detta samtidigt som kostnaden för lokaler och övrig kringservice överförs på motsvarande sätt. Detta finansieras genom överföring av anslag från Primärvården samt en överföring av intäkterna för patientavgifterna vid ögon mottagningen. Överenskommelsen innehåller inte en lösning för hur ny utrusning till ögonmottagningen i Tierp skall finansieras. Lösningen för verksamheten i Tierp bör utformas som ett interimistiskt beslut. Detta på grund av att både ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus och specialiserad ögonsjukvård genom beslut inom Landstinget i Uppsala län fullt ut drivs i enlighet med lagen om valfrihetssystem och därför utformade regelböcker från och med för den offentliga vården. Beslutet bör därför utformas att gälla under en kortare tidsperiod då den annars kan upplevas som ett hinder för öppenhet och transparens inom landstinget då lagen om valfrihetssystem är beslutat inom detta verksamhetsområde. VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET

67 sida 1 (23) Dnr HSS VÅRDÖVERENSKOMMELSE mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Lasarettet i Enköping VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 1

68 Innehållsförteckning 1. UTGÅNGSPUNKTER 4 2. INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN Inledning Utförarens uppdrag Ekonomisk ersättning Ekonomi- och verksamhetsuppföljning 7 3. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kvalitet genom god vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 8 Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården 8 Mål: God strokesjukvård 8 Mål: God hjärtsjukvård 8 Mål: God diabetesvård 9 Mål: Kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 9 Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning 9 Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Säker hälso- och sjukvård 10 Mål: Hög patientsäkerhet 10 Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner 10 Mål: Säker läkemedelsförskrivning 10 Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens 11 Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre 11 Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Patientfokuserad hälso- och sjukvård 13 Mål: Hög patientupplevd kvalitet 13 Mål: Samordnade vårdprocesser 13 Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Effektiv hälso- och sjukvård 14 Mål: Effektiva vårdprocesser 14 Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess 14 Mål: Rökstopp inför planerade operationer Jämlik hälso- och sjukvård 15 Mål: Likabehandling och jämställdhet 15 Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik 15 Mål: Riktlinjer för hjälpmedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 16 Mål: Hälsoinriktade insatser 16 Mål: Stöd för minskat tobaksbruk 16 VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 2

69 Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol 16 Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor 17 Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Hälso- och sjukvård i rimlig tid 19 Mål: Ökad tillgänglighet 19 Mål: Kortare väntetider 19 Mål: Förbättrade processer vid akutmottagningen Närvård 20 Mål: Utveckling av Närvård 20 VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 3

70 1. Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad beställaren) och Lasarettet i Enköping (nedan kallad utföraren) har följande vårdöverenskommelse slutits om hälso- och sjukvård för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Avtalet gäller perioden med årlig revidering. Syfte och omfattning Syftet med avtalet är att reglera förhållandet mellan beställaren och utföraren avseende beställarens ansvar och utförarens åtagande. Avtalet omfattar de verksamheter som hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar inom ramen för den ekonomiska ersättning som beslutas för respektive år. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i avtalet angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdöverenskommelsen till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för detta avtal varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av avtalet eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För utföraren: Thomas Eriksson, Torbjörn Söderström, Christina Fahlman Braw och Ingela Lindgren För beställaren: Carina Bäckström, Staffan Thore (sammankallande), Helen Askebro och Maud Sehlstedt Vårdöverenskommelsen är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Lasarettet i Enköping Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Eriksson Sjukhusdirektör VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 4

71 2. Inriktning och åtaganden 2.1 Inledning Vårdöverenskommelsen är indelad utifrån perspektiven om kvalitet genom god vård i landstingsplan och budget. Perspektiven om god vård består av kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård, jämlik hälso- och sjukvård, hälsoinriktad hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvård i rimlig tid. Perspektiven utgör prioriterade områden där det finns ett uttalat behov av utveckling och förbättring, som parterna särskilt vill uppmärksamma och i samverkan förbättra under perioden. Under respektive rubrik följer därefter mål och uppföljningskrav/återrapportering. 2.2 Utförarens uppdrag Övergripande mål Det övergripande målet för utföraren är att tillgodose behovet av en god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län, dvs. tillhandahålla en vård med god kvalitet i rimlig tid på ett säkert och kostnadseffektivt sätt (se bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 1, samt SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer). Huvuduppdrag Utförarens huvuduppdrag är att ansvara för somatisk öppen och sluten specialistvård inom följande vårdområden: 1. Invärtesmedicin 2. Kirurgi 3. Ortopedi 4. Gynekologi 5. Radiologi 6. Geriatrik Medicinskt centrum Medicinskt centrum ska tillgodose behoven av akut och planerad öppen- och slutenvård inom internmedicin. Detta inbegriper bland annat kardiologi, diabetesvård, stroke, lungmedicin, intensivvård kategori 3, gastroenterologi med endoskopiverksamhet och geriatrik på länsdelsnivå. Dessutom bedrivs en närvårdsavdelning i samverkan med kommunerna inom områdena palliativ vård med SAH-verksamhet samt paramedicinsk rehabilitering. Härutöver ska finnas specialistkonsulter inom hudsjukdomar (inkl. ljusbehandling vid psoriasis), infektionssjukdomar samt onkologi. Kirurgiskt centrum Kirurgiskt centrum utvecklar och tillhandahåller akut och planerad vård samt diagnostik för de vanliga sjukdomarna inom allmänkirurgi, ortopedi, urologi och gynekologi. Inom delar av den kirurgiska vården har utföraren ett länsansvar. Den kirurgiska verksamheten i länet ska samordnas. Radiologiskt centrum Huvuduppgiften för Radiologiskt centrum är att utifrån remisser från Medicinskt och Kirurgiskt centrum samt från externa remittenter göra en medicinsk prioritering, välja undersökningsme- VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 5

72 tod och leverera diagnoser med högsta medicinska kvalitet inom basal röntgen. Verksamheten kännetecknas av god tillgänglighet och innefattar akutverksamhet dygnet runt. Övriga uppdrag Utföraren ska aktivt medverka i följande av beställaren initierade uppdrag/utredningar/projekt: 1 Implementering av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning utgör ett stöd Implementering av nationella behandlingsstrategier för diabetes typ 1 och 2 i samarbete med hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning Återrapportering ska ske i särskild ordning efter överenskommelse med beställaren, antingen i muntlig eller skriftlig form. 2.3 Ekonomisk ersättning 2015 Den nya ersättningsmodell för sjukhusen som börjar gälla från den 1 januari 2015 innebär att den största delen av sjukhusens verksamhet kommer att finansieras med en fast ersättning. Utöver den fasta ersättningen tillkommer medel för särskilda satsningar som ska göras under 2015, se bilaga 1. Den fasta ersättningen om tkr och ersättningen för särskilda satsningar om tkr utbetalas till utföraren utan anmodan med en tolftedel varje månad under 2015, se bilaga 1 hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering. Utföraren erhåller målrelaterad ersättning med tkr. Den målrelaterade ersättningen utbetalas i förskott med en tolftedel varje månad och ska betalas tillbaka om överenskomna mål inte uppnås. Målen har indelats i två delar: tillgänglighets- respektive kvalitetsmål. Tillgänglighetsmålen ska mätas varje månad. I bilaga 2 redovisas vilka mål som ska följas månadsvis och vilka mål som endast ska rapporteras årsvis. Om tillgängligheten är för låg ska utföraren återbetala ersättning för den del som inte uppfylls i enlighet med det som står i målbeskrivningen. Kvalitetsmålen mäts vid delårs- respektive helårsbokslut. Prognostiserad uppföljning av målrelaterad ersättning sker vid delårsrapport september 2015, årsbokslut samt slutlig uppföljning i mars/april Tidigare vårdöverenskommelser har byggt på en beställd produktionsvolym för C-länsvården i DRG-poäng (Diagnostic Related Groups) på MDC-nivå (Major Diagnostic Categories) och för övriga besök utgående från antal besök för Lasarettet i Enköping. I den nya ersättningsmodellen finns inga volymer angivna för uppdraget. Den fasta ramen utgår oavsett hur mycket och vilken vård som utföraren produceras. Utföraren beslutar själv om utvecklingen av poliklinisering. Sjukhusen har dock i uppdrag att tillfredsställa det vårdbehov som finns i länet. Det innebär att sjukhusen har ansvar för kösituationen i länet. En produktionsplan för 2015 kommer att tas fram under hösten gemensamt mellan Landstingets ledningskontor och Lasarettet i Enköping och följas upp av produktionsstyrelsen. Produktionsnivåerna ska bygga på historiska data samt aktuell kösituation och demografiska förändringar och vara periodiserad. För riks- och regionvården sker inga förändringar i ersättningsmodellen (se länk till regional prislista: Inga förändringar sker heller vad gäller vårdvalen inom specialistsjukvården. 1 Vid utredningar/projekt av mer omfattande karaktär ska överläggningar ske i särskild ordning om och i så fall i vilken omfattning ekonomiska resurser för projektets genomförande som behöver tilldelas utföraren. VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 6

73 2.4 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk uppföljning Utföraren ska löpande rapportera och analysera C-länsproduktionen i förhållande till periodiserad produktionsplan i de månatliga ekonomirapporterna. Vid avvikelser från budgeterad produktionsplan ska en dialog ske mellan parterna. Båda parter har ansvar för att skyndsamt initiera en dialog. Verksamhetsuppföljning Utföraren ska i årsredovisningen följa upp de mål som anges under respektive rubrik i överenskommelsen. För respektive mål anges om målet ska följas upp månadsvis, tertial eller årsvis (se bilaga 2). I delårsrapporten ska utföraren lämna en prognos kring måluppfyllelsen enligt nedan: o Prognosen är att målet uppnås 2015 o Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 o Prognosen är att målet inte uppnås 2015 I årsredovisningen ska utföraren lämna en fullständig rapportering kring måluppfyllelsen vad gäller den målrelaterade ersättningen. Rapporteringen ska fungera som underlag för bedömningen av måluppfyllelsen. Övriga mål, som inte ingår i den s.k. målrelaterade ersättningen, ska utföraren återrapportera i årsredovisningen om inget annat anges under respektive mål. VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 7

74 3. Hälso- och sjukvård 3.1 Kvalitet genom god vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten 2. Redovisning av antal registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert 3. Redovisning av antal registrerade i Svenska Palliativregistret 4. Redovisning av hur förvaltningen (i dialog med ledningskontoret) arbetat med att förbättra resultaten inom utvalda diagnosområden i Öppna Jämförelser Mål: God strokesjukvård Utföraren ska säkerställa en god strokesjukvård. Uppföljning 1. Redovisning av ledtiden mellan patientens ankomst till sjukhus och påbörjan av trombolysbehandling 2. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkt 1 Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen. Om statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras ersättningen inte tillbaka. Målrelaterad ersättning: 500 tkr 2 (punkt 1), 250 tkr (punkt 2) Mål: God hjärtsjukvård Utföraren ska säkerställa en god hjärtsjukvård. Uppföljning 1. Redovisning av antal kvalitetsindexpoäng (Swedeheart) 2. Redovisning av täckningsgraden för registrerade hjärtinfarkter <80 år (Swedeheart) Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen 2 Källa: Riksstroke och SITS (trombolysregistret), utgångsvärde: antal minuter 2014 VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 8

75 Mål: God diabetesvård Utföraren ska säkerställa en god diabetesvård. Uppföljning 1. Redovisning av antal registrerade patienter i nationella diabetesregistret (NDR) 2. Redovisning av hur nationell behandlingsstrategi för patienter med typ 1 och typ 2 diabetes implementeras 3. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkterna 1 och 2 Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen. Om statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras ersättningen inte tillbaka. Målrelaterad ersättning: 400 tkr (punkt 2), 250 tkr (punkt 3) Mål: Kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Utföraren ska verka för att patienter i yrkesför ålder får en kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att sjukskrivande verksamheter har kännedom om och efterlever landstingets handlingsplaner: försäkringsmedicinsk kompetensutveckling och jämställd sjukskrivningsprocess. I detta ingår att implementera landstingets riktlinjer för sjukskrivning samt arbetsverktyget genushanden 2. Redovisning av att nyanställda läkare som förväntas utfärda läkarintyg genomgår försäkringsmedicinsk utbildning på pingpong Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Utföraren ska tillse att läkemedelsförskrivningen är kostnadseffektiv. Uppföljning 1. Redovisning på sjukhusnivå hur man arbetar med att följa läkemedelskommitténs rekommendationer Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården samt utmönstra ej fungerande metoder. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 9

76 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från senaste patientsäkerhetsberättelsen 2. Redovisning av resultatet från mätning av trycksår (SKL:s punktprevalensmätning) 3. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från patientsäkerhetskulturmätningar Målrelaterad ersättning: 400 tkr (punkt 3) Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Uppföljning 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 3. Redovisning av mätning och rapportering av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på samtliga vårdenheter (SKL:s punktprevalensmätning) Kommentar återrapportering: Rapportering månadsvis för samtliga enheter samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1 och 2) Målrelaterad ersättning: 700 tkr, 60 tkr/månad (vid 85 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna, vid 75 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) 700 tkr, 60 tkr/månad (vid 90 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna, vid 80 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) 400 tkr (SKL:s punktprevalensmätning) för deltagande i mätningen Mål: Säker läkemedelsförskrivning Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet kring förskrivning av läkemedel. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att säkerställa att samtliga patienter erhåller en uppdaterad läkemedelslista i handen efter utskrivning/mottagningsbesök, i de fall ändringar skett 2. Redovisning av arbetet med läkemedelsberättelser VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 10

77 Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens Utföraren ska aktivt arbeta med att motverka ökad antibiotikaresistens. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa Stramas rekommendationer och handlingsplan kring antibiotikabehandlingar Kommentar återrapportering: Följs upp av Stramagruppen vid Akademiska sjukhuset genom journalgranskning eller infektionsverktyget Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet för patienter 75 år och äldre. Uppföljning 1. Redovisning av antal enkla läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre som är ordinerade minst fem läkemedel (redovisas på sjukhusnivå via Cosmic) 2. Redovisning av antal fördjupade läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre med komplex/riskfylld läkemedelsbehandling (redovisas på de enheter som har tillgång till klinisk apotekare) Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Redovisning av punkt 2 ska även innehålla vilka förändringar som skett utifrån genomförda läkemedelsgenomgångar samt förändring av MAI (medication appropriate index) Målrelaterad ersättning: 150 tkr (punkt 1), 150 tkr (punkt 2) Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Utföraren ska minska förskrivningen av följande läkemedel: a) antikolinerga preparat, b) tramadol, c) långverkande bensodiazepiner, d) propiomazin och e) NSAID-preparat Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att minska förskrivningen Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Mål: Miljömål gällande användning av läkemedel Utföraren ska säkerställa att förskrivning/ordination av diklofenak samt kinoloner inte ökar Uppföljning 1. Följs upp av hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning Kommentar återrapportering: - ej ökad kvot DDD diklofenak / DDD NSAID* vad gäller total användning (receptförskrivning och rekvistion) vid Lasarettet i Enköping per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 (rullande 12 månader) VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 11

78 - ej ökad kvot DDD fluorokinoloner / DDD all antibiotika** vad gäller total användning (receptförskrivning och rekvistion) vid Lasarettet i Enköping per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 (rullande 12 månader) *) NSAID definieras som ATC-kod M01A minus M01AX05 - glukosamin **) All antibiotika defineras som ATC-kod J01 minus J01XX05 - metenamin VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 12

79 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Hög patientupplevd kvalitet Utföraren ska säkerställa en hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av upprättade handlingsplaner utifrån resultaten från undersökningarna inom Nationell patientenkät. Kommentar återrapportering: Gäller senast genomförda patientenkät inom följande områden: Somatik och akutmottagning. Målrelaterad ersättning: 500 tkr Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vården för individer med behov av vårdinsatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av antal SIP (samordnad individuell plan) per år. Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa standardiserade rutiner och mallar för information kring patientens vårdprocess, t.ex. kontaktinformation, remisshantering, utskrivningar, genomgångna eller kommande behandlingar, återbesök etc. 2. Redovisning av hur utföraren har arbetat för att minimera informationshinder för personer med språksvårigheter eller funktionsnedsättning VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 13

80 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av exempel på interna och/eller externa samarbeten som har bidragit till effektiva vårdprocesser. Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Utföraren ska bidra till en sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess för vårdtunga patienter som riskerar återinläggning på sjukhus. Uppföljning 1. Redovisning av utvecklingsarbetet med följsamheten till den förstärkta utskrivningsprocessen. Kommentar återrapportering: Endast Medicinskt centrum Målrelaterad ersättning: 400 tkr Mål: Rökstopp inför planerade operationer Utföraren ska aktivt arbeta för rökstopp inför planerade operationer. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som fått information (enkla råd) om rökstopp inför planerade operationer 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till tobaksavvänjning (kvalificerad rådgivning) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 2) VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 14

81 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik Utföraren ska återrapportera statistik könsuppdelat för de mål där kravet anges. Uppföljning 1. Följs upp under respektive mål. Mål: Riktlinjer för hjälpmedel Utföraren ska utveckla individuellt behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning enligt fastställd policy och allmänna riktlinjer i Uppsala län Uppföljning 1. Redovisning av hur policy samt allmänna riktlinjer för hjälpmedel i Uppsala län beaktas vid utarbetande av förvaltningsspecifika rutiner för hjälpmedelsförskrivning VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 15

82 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive enhets verksamhet. Uppföljning 1. Redovisning av antalet mottagningar/avdelningar som infört arbetsrutiner enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 2. Redovisning av antalet genomförda utbildningar om respektive levnadsvana i Ping- Pong 3 3. Redovisning av antalet utbildningstillfällen i motiverande samtal Mål: Stöd för minskat tobaksbruk Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat tobaksbruk. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om tobaksvanor 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som brukar tobak dagligen 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 4 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 5 5. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal) Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Målrelaterad ersättning: 500 tkr (punkt 1), 400 tkr (punkt 3), 500 tkr (punkt 5) Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat riskbruk av alkohol. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om alkohol (AUDIT 3) 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön och ålder med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3) 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön med riskbruk som har fått enkla råd enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 3 Gäller levnadsvanorna dagligbruk av tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Målet gäller under förutsättning att utbildningarna är framtagna och finns tillgängliga i utbildningsportalen Ping- Pong 4 Avser patienter på mottagningar med planerad verksamhet där de tekniska förutsättningarna i Cosmic finns 5 Som ovan VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 16

83 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön med riskbruk som någon gång under året fått rådgivande samtal kring alkoholkonsumtion med mindre risk 6 enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1), 300 tkr (punkt 2), 300 tkr (punkt 3) Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antalet enheter som har infört ett systematiskt arbetssätt för riskbedömning av malnutrition enligt vägledning av god vård och omsorg och ett systematiskt arbetssätt kring ohälsosamma matvanor enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som konstaterats ha ohälsosamma matvanor 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 7 5. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 8 6. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till dietist (kvalificerat rådgivande samtal) Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1), 300 tkr (punkt 6) Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har konstaterats ha otillräcklig fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått enkla råd om ökad fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 9 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal om ökad fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 10 6 Som ovan 7 Som ovan 8 Som ovan 9 Som ovan 10 Som ovan VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 17

84 5. Redovisning av antalet förskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR) fördelat på kön Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1), 300 tkr (punkt 5) VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 18

85 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att förbättra patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 2) Målrelaterad ersättning: 800 tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Mål: Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats 3. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i syfte att minska köerna Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1-2). Årsredovisning (punkt 3). 11 Målrelaterad ersättning: 800 tkr eller 65 tkr/månad om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) 800 tkr eller 65 tkr/månad om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) 800 tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder (punkt 3) Mål: Förbättrade processer vid akutmottagningen Utföraren ska förbättra processerna vid akutmottagningen. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet till akutmottagningen och förbättra processer inom akutmottagningen Målrelaterad ersättning: 800 tkr 11 Slutgiltiga nationella väntetidsnormer för kömiljarden 2015 publiceras i november 2014, källa: Nationella väntetidsdatabasen VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 19

86 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvård i samarbete med andra förvaltningar inom landstinget och kommunerna. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar i samverkan med primärvården och kommunerna (i enlighet med den nationella satsningen Ledningskraft för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre) VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 20

87 BILAGA 1 Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Lasarettet i Enköping LANDSTINGETS FINANSIERING 2015 Lasarettet i Enköping Specifikation (Tkr) LANDSTINGETS BESLUTADE ANSLAG Omfördelning mot hälso- och sjukvårdstyrelsen Strukturersättning vårdval höft- och knäprotesoperationer Omfördelning EPJ -662 Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Landstingets resurscentrum Ekonomi- och personaladministration Summa före uppräkning Uppräkning 2,6% Summa ersättningar efter uppräkning Resursförändring/särskilda satsningar Justering ny hyresmodell Geriatrisk sjuksköterska akuten 636 Mobila sviktteamet 700 Särskilda medel för löneöversyn 2015 (9 mån) Ökade hyreskostnader akuten Tillfällig resursförstärkning Ersättning patientavgifter barn 650 Återföring medel ljusbehandling (10 mån) 98 Summa resursförändring/särskilda satsningar TOTALT LANDSTINGETS FINANSIERING VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 21

88 BILAGA 2 Tabell 2. Målrelaterad ersättning 2015 Uppföljning definition M = Månadsvis T = Tertial Å = Årsredovisning Lasarettet i Enköping (27 mål) Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård (4 mål) Ersättning (tkr) TOTAL (tkr) % Uppföljning God strokesjukvård 500 Å Könsuppdelad statistik 250 Å God diabetesvård 400 Å Könsuppdelad statistik 250 Å % Säker hälso- och sjukvård (5 mål) Hög patientsäkerhet 400 Å Minskning av vårdrel infektioner (hygienregler) 700 M Minskning av vårdrel infektioner (klädregler) 700 M SKL:s punktprevalensmätning 400 Å Säker hälso- och sjukvård för patienter över 75 år 300 Å % Patientfokuserad hälso- och sjukvård (1 mål) Patientupplevd kvalitet 500 Å 500 4% Effektiv hälso- och sjukvård (2 mål) Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess 400 Å Rökstopp inför planerade operationer 300 Å 700 5% Jämlik hälso- och sjukvård (0 mål) Hälsoinriktad hälso- och sjukvård (10 mål) Stöd för minskad tobaksbruk (1) 500 Å Stöd för minskad tobaksbruk (3) 400 Å Stöd för minskad tobaksbruk (5) 500 Å Stöd för minskat riskbruk av alkohol (1) 300 Å Stöd för minskat riskbruk av alkohol (2) 300 Å Stöd för minskat riskbruk av alkohol (3) 300 Å Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor (1) 300 Å Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor (6) 300 Å Stöd för fysisk aktivitet (1) 300 Å Stöd för fysisk aktivitet (5) % VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 22

89 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid (5 mål) Ökad tillgänglighet 800 M Kortare väntetider (1) 800 M Kortare väntetider (2) 800 M Kortare väntetider (3) 800 Å Förbättrade processer akutmott 800 Å % TOTALT % VÅRDÖVERENSKOMMELSE LASARETTET I ENKÖPING 23

90 sida 1 (7) Diarienummer HSS VÅRDÖVERENSKOMMELSE mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Primärvården VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN

91 sida 2 (7) Diarienummer HSS Innehållsförteckning 1 UTGÅNGSPUNKTER INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN ANSLAGSFINANSIERADE VERKSAMHETER UPPFÖLJNING EKONOMI... 5 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Bilaga 2 Specifikation av uppföljningen gällande Primärvårdsjourer i Tierp, Östhammar och Enköping VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN

92 sida 3 (7) Diarienummer HSS Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad Beställaren) och Primärvården (nedan kallad Utföraren) har följande vårdöverenskommelse slutits för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Vårdöverenskommelsen gäller perioden med årlig revidering. Syfte och omfattning Vårdöverenskommelsen omfattar de uppdrag som inte är reglerade via förfrågningsunderlag/regelbok för vårdcentral, barnhälsovård och mödrahälsovård. Vårdöverenskommelsens uppdrag är knutna till den finansiella ram som landstingsfullmäktige och hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i vårdöverenskommelsen angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdöverenskommelsen till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för detta avtal varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av vårdöverenskommelsen eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att Beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara Beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för Beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För Utföraren: Per Elowsson, Bo Strömquist och Eva-Lena Sjöö För Beställaren: Carina Bäckström, Bodil Aksén (sammankallande), Ylva Tottmar och Björn Larsson Vårdöverenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Primärvården Annika Brehmer Per Elowsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Primärvårdsdirektör VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN

93 sida 4 (7) Diarienummer HSS Inriktning och åtaganden Allmänt I Landstingsplanen anges de övergripande mål som ska genomsyra all verksamhet inom landstinget i Uppsala län. De övergripande målen är bland annat en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet. All verksamhet enligt denna vårdöverenskommelse skall beakta ett genusperspektiv. Verksamheterna ska även beakta Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samverkan Utföraren ska samverka med beställaren, berörda förvaltningar, privata vårdgivare, sjukvårdsrådgivningen och Uppsala närakut. 3 Anslagsfinansierade verksamheter Utföraren ska ha ett uppdrag för nedanstående verksamheter: Akutmottagningarna vid Tierps vårdcentral och Östhammars vårdcentral som är öppna hela dygnet. Verksamhetsansvaret omfattar samtliga akuta insatser gällande vårdnivå primärvård och som inte ska hanteras av sjukhusens akutmottagningar. Verksamheten ska uppfylla landstingets krav på exempelvis väntetider vid akutbesök. I uppdraget ingår att akutmottagningen vid Östhammars vårdcentral och Tierps vårdcentral ansvarar för jour vid närvårdsenheten i Östhammar samt avd 2 vid Geriatriken i Tierp. Under dagtid mellan kl och kl kan utföraren omfördela resurser från akutmottagningen till vårdcentral i syfte att säkerställa rätt dimensionering i akutuppdraget. Frigjorda resurser i den anslagsfinansierade verksamheten ska återföras till beställaren. Avstämningspunkter för detta är ordinarie tertialbokslut då eventuellt överskott återförs till beställaren. Primärvårdsjour vid Enköpings husläkarcentrum (öppet klockan på vardagskvällar och klockan 9-18 på helgdagar). Verksamheten ska uppfylla landstingets krav på väntetider vid akutbesök. För ovanstående verksamheter gäller att samtliga läkare anställda inom primärvård, både specialister och läkare under specialistutbildning i allmänmedicin har skyldighet att tjänstgöra i akut-, jour-och beredskapsverksamheten Uppsala län. Vid akuta bemanningsproblem har utföraren rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. Beredskapsverksamhet, alla vardagar kl och lördagar, söndagar och helgdagar hela dygnet, innebär att läkare finns i beredskap för att vid behov kunna konstatera dödsfall och utfärda vårdintyg samt ge medicinsk rådgivning till kommunernas särskilda boenden. Utföraren ansvarar för bemanning och schemaläggning av läkare i jour- och beredskapsverksamhet i primärvård. Vid akuta bemanningsproblem har utföraren rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. Under 2015 ska utföraren förbereda för att överlämna Beredskapsjouren och i samarbete med Hälsa och habilitering ansvara för att övergången av verksamheten kan vara färdig i januari Utföraren och Hälsa och habilitering ska gemensamt ta fram rutiner och uppdragsbeskrivning för verksamheten inför vårdöverenskommelseförhandlingarna VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN

94 sida 5 (7) Diarienummer HSS Utföraren deltar tillsammans med andra landstingsverksamheter i remissgrupp och teamarbete för patienter under 65 år med förvärvad hjärnskada. För dessa insatser fakturerar utföraren beställaren sina kostnader för nedlagd tid och eventuella omkostnader. IT-avdelning, PV/IT, ska stödja och ge service till landstingsdrivna och privat drivna verksamheter inom primärvården. Funktionshyredokumentet, som definierar servicenivå och tjänstebeskrivning, samt pris justeras i förfrågningsunderlag/regelböcker för primärvård. Eventuellt över- eller underskott i verksamheten regleras mot beställaren vid årets slut. 4 Uppföljning Utföraren ska i samband med inlämningen av årsredovisningen lämna in en redovisning till Beställaren i enlighet med bilaga 2. För övrig uppföljning ska Utföraren i delårsrapport och årsredovisning lämna en redovisning för aktuella verksamheter i enlighet med de landstingsgemensamma anvisningar som gäller ordinarie uppföljningar. 5 Ekonomi För åtagande 2015 erhåller Utföraren en ekonomisk ram enligt bilaga 1. I de fall verksamhet beslutas att flyttas till en annan utförare ska erforderliga medel också överföras. Konsultläkaruppdraget med tillhörande medel övergår i sin helhet till Akademiska sjukhuset. Medel för neurosjukgymnast och strokesjukgymnast överförs till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget för sjukgymnastik inom vårdval vårdcentral. Landstingets HR-avd leder arbetet med en övergripande löneanalys i syfte att komma fram till hur struktursatsningen av löner ska fördelas. Detta kommer att regleras i särskild ordning utanför vårdöverenskommelsen. VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN

95 sida 6 (7) Diarienummer HSS BILAGA 1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Primärvården Specifikation (Tkr) Anm BESLUTADE ANSLAG Omfördelning mot hälso- och sjukvårdstyrelsen Neurosjukgymnaster Tierp och Östhammar -409 Strokesjukgymnast -354 Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Akademiska sjukhuset Konsultläkarverksamhet Tierp Mot Landstingets resurscentrum Resterande del avseende bårhusorganisation till Landstingets resurscentrum -573 Summa före uppräkning Uppräkning 2,6 % Summa efter uppräkning Resursförändring SUMMA FINANSIERING VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN

96 sida 7 (7) Diarienummer HSS BILAGA 2 Specifikation av uppföljningen gällande Primärvårdsjourer i Tierp, Östhammar och Enköping Diagnoser Antal besök läkare, sjuksköterska Medicinsk service, kr per läkarbesök Läkemedel, kr per läkarbesök Dimensionering, personalresurser VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN

97 sida 1 (13) Diarienummer HSS VÅRDÖVERENSKOMMELSE mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Folktandvården

98 Parter Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad Beställaren) och Folktandvården (nedan kallad Utföraren) har slutit denna vårdöverenskommelse (nedan kallad Överenskommelse) om tandvård för invånare i Uppsala län. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i Överenskommelsen till verksamheten. Syfte Syftet med Överenskommelsen är att reglera förhållandet mellan Beställaren och Utföraren avseende Utförarens åtagande att tillgodose en god munhälsa och tandvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län inom den ekonomiska ram som står till förfogande. Åtagande Verksamheten ska kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service och goda kontakter med samarbetspartners. Utföraren ska - stödja länsinvånarna till en förbättrad eller fortsatt god munhälsa genom ett effektivt hälsoinriktat arbete - ge barn, ungdom och vuxna individuellt anpassad vård av hög kvalitet så kostnadseffektivt som möjligt - vara en resurs för äldre och personer med funktionsnedsättning samt för personer med eftersatt vårdbehov - ha resurser för vissa odontologiska specialiteter och akut tandvård för länsinvånarnas behov - tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet - ha dokumenterade rutiner för patientsäkerhet. Verksamhetens innehåll Utföraren ska bedriva verksamhet för invånarna i Uppsala län inom följande områden: - Behandlingsansvar för barn i åldern 0-1 år. Detta innebär främst att identifiera barn med risk för ökad ohälsa och ge nödvändig akuttandvård. - Tandvård för barn och ungdomar i åldern 2-19 år enligt Regelbok för allmän barn- och ungdomstandvård i Uppsala län. - Munhälsoinriktat arbete för länsinvånarna. - Sjukhustandvård för länsinvånarna. - Tillgodose specialisttandvård för länsinvånare med behov av vård inom de odontologiska specialiteterna bettfysiologi, endodonti, oralprotetik, parodontologi, pedodonti och ortodonti. Såväl privata som offentliga vårdgivares patienter ska ha tillgång till specialisttandvårdens kompetens. Remiss behövs alltid. - Bedöma och välja ut barn och ungdomar som ska erbjudas avgiftsfri ortodonti. Möjlighet för barn och ungdomar att välja vilken privat eller offentlig ortodontist som ska utföra behandlingen finns endast inom ortodonti. Inom övrig specialisttandvård är det Utförarens specialister som utför behandlingen om behov finns. Hälso- och sjukvård Kvalitet genom god vård Utföraren ska bedriva ett aktivt och systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och 2

99 sjukvården, SOSFS 2011:9. Utvecklingen av en hälsoinriktad tandvård innebär också en kvalitetsförbättring, vilket gör att området integreras i begreppet God vård i denna Överenskommelse. De övergripande nationella indikatorerna ska användas för att följa upp om tandvården motsvarar förväntningarna på God vård, det vill säga om den kan anses vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, ges inom rimlig tid samt hälsoinriktad. Utföraren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av anställd personal samt upplevda av de patienter som besöker Utföraren. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Utföraren ska - tillse att nationella riktlinjer, indikatorer, SBU-rekommendationer och lokala vårdprogram tillämpas inom de områden där sådana finns - vid läkemedelsförskrivning beakta rekommendationer i läkemedelskommitténs Rek-listan och i boken om Tandvårdens läkemedel - leverera fullständiga och kvalitetssäkrade epidemiologiska data till nationella och etablerade regionala samt lokala kvalitetsregister. Resultaten från kvalitetsregistren ska användas i det interna utvecklingsarbetet - utvärdera odontologisk vård och behandling, bland annat genom att bevaka den nationella utvecklingen inom området - beakta resultat från jämförelser i svensk tandvård som ett underlag i kvalitetsutveckling - bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utvecklingsarbete för att öka kunskapsstyrningen Nationella riktlinjer för vuxentandvård innehåller rekommendationer och sjukdomsspecifika indikatorer. Utföraren ska använda riktlinjerna som hjälp att prioritera och erbjuda den vård som är effektiv, enhetlig och ger största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad. I riktlinjerna framgår att beteendemedicinsk prevention och behandling är den effektivaste metoden för att ändra beteenden och främja god munhälsa. Ett utvecklingsarbete pågår på två kliniker för att förändra beteenden med hjälp av beteendemedicinsk prevention och behandling. Projektet ska utvärderas under Utföraren ska aktivt delta i utvecklingsarbetet för att förbättra metoderna för beteendeförändring både lokalt och nationellt samt delta i styrgruppen för hälsoinriktad hälsooch sjukvård. Kvalitetsregister De orala sjukdomarna karies och parodontit är folksjukdomar och stora resurser läggs på förebyggande, stödjande och reparativa vårdinsatser. Det saknas kunskap om hur stor andel av befolkningen som varje år undersöks, behandlas och vilka åtgärder som utförs. Nationella kvalitetsregister är ett system för uppföljning, utvärdering och utveckling av vården. Utföraren ska leverera data till Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit, SKaPa för alla patienter. Tandhälsoregistret är ett hälsodataregister som kommer att fylla en viktig funktion på forskningens och statistikens område när det gäller att följa tandhälsan över tid i Sverige. Det unika i registret är att det, liksom övriga hälsodataregister vid Socialstyrelsen, är baserat på personnummer vilket ger möjlighet att samköra uppgifter i registret med övriga hälsodataregister. Socialstyrelsen arbetar för att tandhälsoregistret även ska utvecklas till att omfatta barn och ungdomar. Utföraren ska föra patientjournalen med sådan kvalitet att valida data levereras till registret. 3

100 Regeringen ingick under årliga överenskommelser med Sveriges kommuner och Landsting i syfte att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. En av satsningarna är att bedöma munhälsan och registrera i kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret. Båda registren använder ROAG, Revised Oral Assessment Guide, som bedömningsformulär. Det är vård- och omsorgspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal som ska bedöma munhälsan och registrera i kvalitetsregistren. Utföraren ska vid efterfrågan kunna erbjuda ett strukturerat utbildningsprogram för denna personal enligt i särskild ordning överenskommen ersättning samt utse kontaktpersoner i samtliga kommuner om behov av tandvård finns. Kunskapscentrum för äldretandvård Utföraren har startat ett Kunskapscentrum för äldretandvård. Syftet är att samla och sprida kunskap om äldres tänder och munhälsa. Befolkningen blir allt äldre och kunskap om äldres tandhälsa och vårdbehov behöver fördjupas. Genom forskning och utvecklingsprojekt ska Kunskapscentrum även fokusera på områden inom äldretandvård som behöver utvecklas. Utföraren ska utvärdera arbetet under Utföraren ska beakta möjligheten att samverka med äldrecentrum vid Hälsa och habilitering. Klinisk kompetens och tillgänglighet i äldretandvården Utföraren har skapat team inom allmäntandvården där den kliniska kompetensen inom äldretandvård har förstärkts. Kontinuerligt genomförs utbildningar för teamen och dessutom finns regelbundet telemedicinskt stöd för terapiplanering genom IT-verktyget Gerioweb. Tillgängligheten förbättras genom att särskilda team för mobil tandvård erbjuder vård för omvårdnadsberoende äldre i deras hem. Prioritering Utförarens prioriteringsarbete ska vara en ständigt pågående process där det hela tiden måste finnas beredskap att ompröva, finna nya vägar och former för arbetet. Prioriteringar ska ske systematiskt och vara medvetna välgrundade val så att resurserna används där de behövs mest och gör störst nytta. Nya behandlingsmetoder ska värderas odontologiskt och ekonomiskt i jämförelse med alternativa behandlingsmetoder. Ineffektiva eller verkningslösa metoder ska väljas bort. Satsningar på nya behandlingsmetoder eller ny apparatur ska i första hand finansieras inom befintlig ram. Vid resursbegränsningar ska följande prioriteringsordning tillämpas: 1. Akuta besvär 2. Barn- och ungdomstandvård - med särskilda behov - för övriga 3. Vuxentandvård - nödvändig tandvård för äldre och personer med funktionsnedsättning inom landstingets tandvårdsstöd - uppsökande verksamhet enligt särskild överenskommelse - som led i sjukdomsbehandling - för övriga Inom varje grupp bör individer med störst behov behandlas först. Utföraren har ansvar för att resurserna fördelas över länet i enlighet med ovanstående prioritering. Utgångspunkten ska vara att befolkningen ska ha likvärdig tillgänglighet till tandvård över hela länet. Inom varje odontologisk specialitet ska det finnas en dokumenterad prioriteringsordning. 4

101 Säker vård Säker vård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Utföraren har skyldighet att bedriva ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete samt att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen uppfylls. Patienterna ska känna sig trygga och säkra i sina kontakter med vården. Patientsäkerhetsarbetet ska vara förebyggande, ha patienten i fokus och präglas av långsiktigt förbättringsarbete. Arbetet ska också medverka till en god säkerhetskultur och utgå från en systemsyn, dvs. säkerheten ska byggas in i vårdens strukturer, rutiner och processer. Landstinget deltar i den nationella satsningen på ökad patientsäkerhet som Sveriges Kommuner och Landsting initierat. En ny patientsäkerhetslag från 2011 innehåller bestämmelser om att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Lagen syftar också till ett utökat patientinflytande. Utföraren ska ha ett enhetligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet och årligen sammanställa en patientsäkerhetsberättelse. Landstinget har en policy och en handlingsplan för patientsäkerhetsarbetet inom landstinget. Syftet är att säkerställa att patienter inte ska drabbas eller riskera att drabbas av oförutsedda undvikbara skador till följd av sin vårdkontakt. Handlingsplanen ansluter sig väl till den nationella satsningen och ska vara styrande för hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas. Utföraren ansvarar för att den antagna patientsäkerhetsplanen anpassas till förvaltningsnivå. Utföraren har en checklista för kvalitet som ska användas för egenkontroll och är utgångspunkt för utvecklingsarbete. Särskilda satsningar ska göras vid frekvent förekommande avvikelser med anknytning till patientsäkerhet. För att utveckla och göra vården säkrare finns ett verktyg Global Trigger Tool, GTT, som kan användas för strukturerad journalgranskning. GTT innebär en markörbaserad granskning. Utföraren ska slumpvis utföra journalgranskning av tandvårdsjournaler enligt GTT principerna. Vid behov ska Utföraren vidta åtgärder för att göra vården säkrare. Patientfokuserad vård En patientfokuserad vård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. - Ett system ska finnas för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienters och närståendes behov och förväntningar på vården. Det ska även ingå att ta reda på hur patienten värderar tillgänglighet, information, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. - Patienternas och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, kostnader, behandlingsalternativ och munhälsa ska tillgodoses. - Administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassning av rutiner till modern teknik ska fortlöpande ske. - Informationen till allmänheten om öppettider och jourverksamhet ska vara lättillgänglig och lätt att förstå. - Bemötandet av patienten ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. - Tandvård ska erbjudas i glesbygd med god tillgänglighet och generösa öppethållandetider. - Patienten ska informeras om möjlighet att vända sig till patientombudsmannen. - Rutiner ska finnas för att registrera inkomna ärenden från patienter och anhöriga. 5

102 Tillgängligheten till specialisttandvård ska fortsatt öka i södra länsdelen genom Utförarens satsning på ett kompetenscentrum i Enköping med samtliga specialiteter representerade. Utförarens samtliga kliniker ska vara lättillgängliga och anpassade till äldre och personer med funktionsnedsättningar samt vara utformade så att patienter och anhörigas integritet respekteras. Effektiv vård Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Utföraren ska aktivt samverka för att patienterna omhändertas på Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå, BEON. Kompetensöverföring ska ske så att adekvat omhändertagande och behandling sker på rätt nivå. Genom att utföra vården på bästa kompetensnivå får individen den mest effektiva behandlingen och samtidigt frigörs resurser så att en större del av befolkningen får tillgång till vård. Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen, vara effektiv och leda till bästa möjliga munhälsa. Utföraren ska använda beprövade metoder för hälsoinriktade insatser. Målsättningen är att vidmakthålla den pågående utvecklingen av det hälsoinriktade arbetet och i större utsträckning implementera kostnadseffektiva metoder. För ett effektivt arbete med livsstilssjukdomar ska hälsosamtal föras för att bejaka patienternas autonomi och eget ansvar. Utföraren ska bedriva samarbete och samverkan med andra aktörer i syfte att säkerställa kostnadseffektiva välfungerande flöden i vården. Utföraren ska fortsätta arbetet med att öka patienternas möjlighet till att använda webbtjänster. Jämlik vård Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Landstingets likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslagen och ska vara vägledande för Utförarens arbete med mångfaldsfrågor. Målsättningarna i likabehandlingsplanen ska konkretiseras i den interna verksamhetsplaneringen. Vidare ska Utföraren öka kunskapen om vilka eventuella skillnader det finns i vård mellan kvinnor och män. Utföraren har en åtgärdsplan för utifrån likabehandlingsplanen. Målet för den svenska barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och få möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Det överensstämmer med grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som innebär att barnet sätts i fokus vid beslut och åtgärder och att dessa prövas utifrån ett barnrättsperspektiv. Utföraren ska uppmärksamma barn som far illa och ha riktlinjer och rutiner för åtgärder vid misstanke om detta. Utförarens personal ska ha kunskap om hur en anmälan till socialtjänsten genomförs. Asylsökande och tillståndslösa personer under 18 år har rätt till vård av samma omfattning som barn bosatta i landstingsområdet. Långvariga behandlingar bör dock inte påbörjas om man tror att de inte kommer att kunna slutföras. Utföraren riktar speciellt fokus på ensamkommande barn och ungdomar genom att aktivt uppsöka dem i deras boenden för att kunna erbjuda tandhälsovård och 6

103 vid behov tandvård. Vuxna asylsökande och tillståndslösa personer som är äldre än 18 år har rätt till vård som inte kan anstå. Tandvård för asylsökande- och tillståndslösa barn samt akut tandvård för asylsökande och tillståndslösa vuxna ersätts från landstinget och indirekt av Migrationsverket. Utföraren samarbetar med Migrationshälsan Cosmos i syfte att nå asylsökande för att kunna erbjuda munhälsovård och tandvård. Migrationshälsan Cosmos är en vårdcentral för asylsökande dit flertalet av de asylsökande kommer. Barn till föräldrar med invandrarbakgrund har större risk att drabbas av dålig tandhälsa och kommer dessutom inte till tandvården lika ofta som andra barn. Ett projekt pågår i Gottsunda där Utföraren genom mångkulturell insikt och kommunikation ska stärka familjer med invandrarbakgrund till ett mer tandhälsofrämjande beteende. Detta görs genom att öka kunskapen och stöd för egenvård samt regelbundna besök hos tandvården. Projektet kommer även att rikta sig till äldre med invandrarbakgrund med samma målsättning. Vård i rimlig tid Vård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. - Öppettiderna vid de olika klinikerna ska vara flexibla och anpassas efter de behov och önskemål som merparten av patienterna har. - Samtliga kliniker ska omgående erbjuda akuttandvård under ordinarie öppethållandetider. - Akuttandvård ska erbjudas under helger vid en mottagning i Uppsala. - Både den akuta och planerade vården ska utmärkas av en god tillgänglighet och korta väntetider. - Remiss till specialisttandvård ska bekräftas till remittenten och patienten inom 12 arbetsdagar med information om hur snart patienten kan tas omhand. - Remissrutinerna ska vara tillförlitliga så att patientens vårdbehov styr val av vårdnivå. - Vårdgarantin inom tandvården innebär att om en tandvårdsinsats behövs för att en medicinsk behandling ska kunna genomföras, så ska den utföras utan att den nödvändiga medicinska behandlingen blir fördröjd. - Utföraren ska ha en kontinuerlig god uppföljning och kontroll över antalet väntande patienter. Specialisttandvården verkar aktivt för att öka tillgängligheten och kvaliten på specialiserad tandvård för länsinvånarna. Tillgängligheten för vuxna ökade väsentligt under 2012 och Under 2014 har köerna ökat beroende på fler remisser och svårigheter att rekrytera vissa specialister. Under 2015 ska Utföraren fortsätta att göra insatser för att återigen förbättra tillgängligheten till nivåer lika med eller över 2013 års resultat. För att tillmötesgå patienternas behov till fullo är målet en vård utan köer. Hälsoinriktad tandvård Hälsoinrikat arbete innebär att de insatser som erbjuds invånarna ska främja munhälsan och resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och en förbättrad livssituation. Detta förutsätter att kunskapen om förekomst, tidiga tecken och förebyggande insatser fortlöpande utvecklas. Hälsoinformation Utföraren ska bedriva hälsoinformation till barn och föräldrar i samarbete med barnavårdscentralen, på förskolor samt i skolklasser. I delar av länet där munhälsan är sämre ska Utföraren genomföra särskilda satsningar med populationsinriktat förebyggande arbete. Under har en särskild satsning gjorts i Enköpings kommun. Under 2015 ska utvärdering av projektets genomförande göras och dess påverkan på kariesförekomsten. 7

104 Utföraren arbetar med en kombination av individuell riskbedömning och populationsstrategier för att förbättra munhälsan. Under läsåret ska minst 95 procent av alla skolor och aktuella klasser nås av populationsinriktad profylax. Utföraren ska besöka klasserna en gång per stadium i grundskolan. Utföraren ska i samverkan med andra aktörer satsa på ett tidigt och adekvat bemötande av personer som kommer från andra länder och lägga en god grund för att dessa personers tandhälsa ska utvecklas positivt. Samarbete mellan barnavårdscentraler och Utföraren Ett nytt arbetssätt har införts på majoriteten av barnavårdscentraler i länet. Tidigare har Utförarens tandhygienister haft munhälsoinformation på barnavårdscentralerna för barn och föräldrar. Antalet föräldrar som kommit har varit begränsat. I ett försök har istället barnavårdscentralens sjuksköterskor involverats i munhälsoinformationen i samband med hembesöket då barnet är tio månader. Projektet har utvärderats och resultatet är mycket positivt eftersom samtliga föräldrar nåddes av munhälsoinformation. Under 2015 är målet att det nya arbetssättet införs vid fler barnavårdscentraler i samarbete med Utföraren. Tandhälsa hos barn och ungdomar Utföraren ska årligen rapportera tandhälsan hos barn och ungdomar. Målet för 2015 är att andelen kariesfria 1 barn och ungdomar ska bibehållas eller öka och att andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp 2 ska minska. Kariesfria Epi 2011 Epi 2013 Andel (%) 6-åringar med kariesfria mjölktänder Andel (%) 19-åringar med kariesfria permanenta tänder Andel (%) 19-åringar utan fyllningar approximalt Ny karies Epi 2011 Epi 2013 Andel (%) 6-åringar utan ny karies i mjölktänderna Andel (%) 19-åringar utan ny karies i permanenta tänderna Andel (%) 19-åringar utan ny karies approximalt Alla barn och ungdomar riskgrupperas främst beroende på vilken risk de bedöms ha för att få karies. Riskgrupp 1 är de som är friska i munnen, riskgrupp 2 är de som har en låg risk och riskgrupp 3 är de som har en hög risk att få karies. Fördelningen mellan de olika grupperna är 77 procent, 16 procent och 7 procent. Det är fler pojkar än flickor som bedöms ha en hög risk, 8,7 procent jämfört med 6,1 procent. Målet är att andel barn och ungdomar i riskgrupp 3 ska minska. Täckningsgrad Antal 2-åringar som har fått ett hälsosamtal registrerat 2015 ska öka i jämförelse med Utförarens täckningsgrad för antalet barn och ungdomar 3-19 år som har en undersökningsåtgärd registrerad inom 24 månader i förhållande till det antal barn och ungdomar som Utföraren ansvarar för ska bibehållas eller öka i jämförelse med Tandhälsomått som anger individens totala karieserfarenhet dvs. antalet karierade och fyllda tänder är beräkningsgrunden. 2 Tandhälsomått som anger nya kariesangrepp sedan föregående undersökningstillfälle. 3 Tandyta som är vänd mot tanden framför eller bakom. 8

105 Landstingets tandvårdsstöd Tandvårdsstödet riktar sig till personer med omfattande och varaktigt behov av personlig vård- och omsorg och till vissa sjuka. Stödet består av uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård, tandvård till personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och tandvård som led i sjukdomsbehandling. I den uppsökande verksamheten ingår munhälsobedömning med rådgivning samt utbildning av kommunal vård- och omsorgspersonal. Verksamheten är upphandlad och regleras i särskilda överenskommelser avseende kommunerna Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar Utföraren ska - omgående behandla personer med intyg om nödvändig tandvård som önskar och har behov av tandvård - omgående behandla personer som har rätt till tandvård till följd av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning - omgående behandla personer som har rätt till tandvård som led i sjukdomsbehandling och som remitteras till Utföraren - erbjuda revisionstandvård i samma omfattning som till övriga patienter - erbjuda extremt tandvårdsrädda personer fobibehandling i grupp eller enskilt - känna till och använda det informationsmaterial om tandvårdsstödet som finns på landstingets webbsida Uppföljning Utföraren ska i samband med tertial- och årsredovisning lämna en rapport om måluppfyllelse till Beställaren avseende bilaga 2. Utföraren ska i samband med uppgifterna för tertial- och årsredovisning informera Beställaren om eventuella avvikelser och dess orsaker från åtaganden enligt Överenskommelsen. Denna information ska lämnas oavsett ekonomiskt utfall. Ekonomi För åtagande 2015 enligt denna Överenskommelse erhåller Utföraren ersättning enligt bilaga 1. Transparensredovisning av ersättningen ska göras enligt särskilda budgetanvisningar som skickas separat. Ersättningen för allmäntandvård för barn och ungdomar från 3 år till och med det år de fyller 19 år beslutas årligen av Beställaren. Ersättningen utbetalas med en tolftedel för var och en av årets månader. Besöksersättningen för allmäntandvård för 2-åringar beslutas årligen av Beställaren och utbetalas med hela beloppet. Ersättning för ortodonti för barn och ungdomar beslutas årligen av Beställaren. Halva ersättningen betalas då behandlingen påbörjats och resterande ersättning då behandlingen är avslutad. Ersättning för nödvändig tandvård, tandvård som led i sjukdomsbehandling och tandvård för personer med sjukdom och funktionsnedsättning faktureras Beställaren månadsvis enligt överenskommen prislista. Ersättning för uppsökande verksamhet för äldre, vissa sjuka och personer med funktionsnedsättning regleras enligt särskilt träffad överenskommelse. 9

106 Tolkkostnader för barn och vuxna som är folkbokförda i Uppsala län ska finansieras av Beställaren. Samverkan och samarbete Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i Överenskommelsen angivna verksamheten. Följande kontaktpersoner är utsedda: För Utföraren: Gunilla Swanholm och Pia Gabre För Beställaren: Agneta Roos och Erica Hult Revision Utföraren godkänner att Beställaren på egen bekostnad genomför odontologisk, klinisk och organisatorisk revision för den verksamhet som Överenskommelsen avser. Utföraren ska vid sådan revision vara Beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för Beställaren biträda granskaren i arbetet. Omförhandling Om förutsättningarna för Överenskommelsen väsentligt ändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. Eventuella förändringar av Överenskommelsen ska för att bli gällande överenskommas skriftligen. Giltighetstid Överenskommelsen gäller under tiden Överenskommelsen ska revideras årligen. Tvist Tvist om tolkning av Överenskommelsen eller fullgörandet av åtagandet enligt densamma ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till Landstingsstyrelsen. Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. För Hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Folktandvården Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör. Gunilla Swanholm Folktandvårdsdirektör Bilagor: 1. Landstingets finansiering Uppföljning 10

107 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Folktandvården Specifikation (Tkr) LANDSTINGETS BESLUTADE ANSLAG Omfördelning mot hälso- och sjukvårdstyrelsen Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Akademiska sjukhuset Reglering mellan Käkkirurgen och Folktandvården 60 Summa före uppräkning Uppräkning 0 Summa efter uppräkning Resursförändring SUMMA FINANSIERING

108 Uppföljning Folktandvården 2015 Bilaga 2 Överenskomna mål Rapportering till Beställaren Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Nationella indikatorer för tandvård ska Redovisa följsamheten. följas. Vid läkemedelsförskrivning ska Rek-listan Redovisa följsamheten beaktas. FoU-arbete inom landstinget ska utvecklas. Redovisa FoU-bokslut. Leverera data till kvalitetsregister för Redovisa resultat. karies och parodontit, SKaPa. Ett kunskapscentrum för äldretandvård har Redovisa hur arbetet fortlöper. skapats. Säker vård Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Patientfokuserad vård Det ska finnas ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patientupplevd kvalitet. Arbetet med strukturerad journalgranskning enligt GTT pågår. Effektiv vård Patienterna ska omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen. Fortsatt arbetet med att öka patienternas möjlighet till att använda webbtjänster. Jämlik vård Målsättningarna i landstingets likabehandlingsplan ska konkretiseras. Landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska följas. Asylsökande och tillståndslösa barn och ungdomar ska erbjudas tandvård. Ett projekt pågår för att stärka familjer med invandrarbakgrund till ett mer hälsofrämjande beteende. Redovisa patientsäkerhetsberättelse. Redovisa analyserade resultat och vidtagna eller planerade åtgärder Redovisa hur arbetet fortlöper. Redovisa hur arbetet bedrivs för att uppnå målet. Redovisa hur det säkerställs att vårdinsatsen är relaterad till hälsobedömningen. Redovisa resultatet. Redovisa interna målsättningar och genomförda aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen. Redovisa vidtagna åtgärder för att landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter följs. Redovisa antalet barn och ungdomar som nås av tandvård samt insatser för att nå denna grupp. Redovisa hur arbetet fortlöper. 12

109 Vård i rimlig tid Tillgängligheten ska anpassas efter de behov och önskemål som merparten av patienterna har. Väntetiden till allmäntandvård ska vara högst tre månader. Väntetiden till specialisttandvård ska vara högst tre månader. Hälsoinriktad tandvård Minst 95 procent av barn och ungdomar ska nås av populationsinriktad profylax. Samarbete mellan barnavårdscentraler och Utföraren är infört på majoriteten av barnavårdscentraler. Antal uppsökta personer i ordinärt boende i förhållande till antal personer i ordinärt boende som tackat ja till uppsök ska öka i jämförelse med Andelen kariesfria barn och ungdomar ska bibehållas eller öka Andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp ska minska. Andel barn och ungdomar i riskgrupp 3 ska minska Antal barn och ungdomar som har en undersökningsåtgärd registrerad inom 24 månader i förhållande till det antal barn och ungdomar som Utföraren ansvarar för ska bibehållas eller öka i jämförelse med Antal 2-åringar som har ett hälsosamtal registrerat 2015 ska öka i jämförelse med Redovisa hur klinikerna arbetar med att förbättra tillgängligheten. Redovisa måluppfyllelse och vid avvikelse redovisa vidtagna åtgärder. Redovisa måluppfyllelse och vid avvikelse redovisa vidtagna åtgärder. Redovisa måluppfyllelse läsårsvis. Redovisa resultatet. Redovisa resultat avseende kommunerna Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Redovisa resultat. Redovisa resultat. Redovisa resultat. Redovisa resultat. Redovisa resultat. 13

110 Dnr HSS VÅRDÖVERENSKOMMELSE mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Hälsa och habilitering VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

111 Dnr HSS Innehållsförteckning 1. UTGÅNGSPUNKTER 3 2. INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN Inledning Övergripande mål Ekonomi Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Uppdrag 5 Huvuduppdrag 1. Specialiserad habilitering 5 Huvuduppdrag 2. Primärvårdsverksamhet 6 Huvuduppdrag 3. Samordningsansvar för tre centrumbildningar 7 Huvuduppdrag 4. Stöd till den samlade primärvården 7 Särskilda uppdrag Utföraren ska aktivt medverka i följande uppdrag/utredningar/projekt 9 3. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Mål och uppföljning: Kvalitet genom god vård Kvalitet inom hälso- och sjukvården 10 Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 10 Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Säker hälso- och sjukvård 11 Mål: Hög patientsäkerhet Patientfokuserad hälso- och sjukvård 11 Mål: Samordnade vårdprocesser 11 Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation 11 Mål: Inflytande och delaktighet Effektiv hälso- och sjukvård 12 Mål: Effektiva vårdprocesser Jämlik hälso- och sjukvård 12 Mål: Likabehandling och jämställdhet Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 13 Mål: Hälsoinriktade insatser 13 Mål: Stöd för minskad tobaksanvändning 13 Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor 13 Mål: Stöd för fysisk aktivitet Hälso- och sjukvård i rimlig tid 14 Mål: Ökad tillgänglighet 14 Mål: Uppfyllelse av vårdgarantin Närvård 15 Mål: Utveckling av Närvård 15 Bilaga 1 Tabell 1. Total finansiering Hälsa och habilitering Bilaga 2 Tabell 2. Ersättning för uppdrag/utredningar/projekt 2015 Bilaga 3 Tabell 3. Målrelaterad ersättning 2015 VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

112 Dnr HSS Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad beställaren) och Hälsa och habilitering) (nedan kallad utföraren) har följande vårdöverenskommelse slutits om hälso- och sjukvård för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Vårdöverenskommelsen gäller perioden med årlig revidering. Syfte och omfattning Syftet med vårdöverenskommelsen är att reglera förhållandet mellan beställaren och utföraren avseende beställarens ansvar och utförarens åtagande. Vårdöverenskommelsen omfattar de verksamheter som hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar inom ramen för den ekonomiska ersättning som beslutas för respektive år. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Verksamheter som regleras av förfrågningsunderlag/regelbok omfattas inte av detta avtal. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i avtalet angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdöverenskommelsen till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för denna vårdöverenskommelse varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av vårdöverenskommelsen eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För utföraren: Lena Dahlman, Eva Widenfalk, Lena Sagström, Jerry Fahlgren, Ingrid Meissner och Peter Björebo. För beställaren: Carina Bäckström, Ylva Tottmar (sammankallande), Bodil Aksén och Diana Brisenborn Vårdöverenskommelsen är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Hälsa och habilitering Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Dahlman Förvaltningsdirektör VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

113 Dnr HSS Inriktning och åtaganden 2.1 Inledning Vårdöverenskommelsen är indelad utifrån perspektiven om kvalitet genom god vård i landstingsplan och budget. Perspektiven avseende god vård består av kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård, jämlik hälsooch sjukvård, hälsoinriktad hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvård i rimlig tid. Perspektiven utgör prioriterade områden där det finns ett uttalat behov av utveckling och förbättring, som parterna särskilt vill uppmärksamma och i samverkan förbättra under perioden. Under respektive rubrik följer därefter mål och uppföljningskrav/återrapportering. 2.2 Övergripande mål Det övergripande målet för utföraren är att tillgodose behovet av en god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län, dvs. tillhandahålla en vård med god kvalitet i rimlig tid på ett säkert och kostnadseffektivt sätt (se bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 1, samt SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer). Hälsa och habilitering ska bidra till en god hälsa, funktionsförmåga, en förbättrad livssituation och/eller livskvalitet i brukarens vardag. Verksamheten ska kännetecknas av kontinuitet, god tillgänglighet, goda kontakter och samverkan med såväl den enskilde brukaren och dennes nätverk som övriga samarbetspartners. 2.3 Ekonomi För åtagande 2015 enligt denna vårdöverenskommelse erhåller utföraren ersättning enligt bilaga 1. I de fall verksamhet flyttas till annan vårdgivare ska erforderliga medel också överföras. Utföraren erhåller målrelaterad ersättning med tkr för Den målrelaterade ersättningen utbetalas i förskott och ska betalas tillbaka om överenskomna mål inte uppnås (slutlig uppföljning sker i mars 2016). Den fasta ersättningen utbetalas till utföraren utan anmodan med en tolftedel varje månad under Utföraren åtar sig att följa riksavtalet för utomlänsvård och förekommande gränsavtal. 1 Under förutsättning att statsbidrag avseende den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa utgår till landstinget erhåller utföraren medel för detta ändamål. Kostnaden för reservdelar och utbyte av processorer till hörselimplantat skall, i linje med Landstingets styrkort, belasta verksamheten Öron, näsa och hals vid Akademiska sjukhuset. Utföraren erhåller 28 mkr i ram för Närvårdsavdelningen i Uppsala för 24 vårdplatser. Utföraren har rätt att fakturera Beställaren för lönekostnad projekt samordning ungdomsmottagningar, enligt Bilaga 2. 1 Brukare boende i länet ska prioriteras och den/de med störst behov ska ges företräde. För brukare som söker valfrihetsvård gäller brukarens hemlandstings remissregler VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

114 Dnr HSS Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Utföraren ska i årsredovisningen följa upp de mål som anges under respektive rubrik i vårdöverenskommelsen och som följer styrkortets perspektiv. För respektive mål finns ett antal indikatorer eller annan uppföljning som utföraren ska redovisa i årsredovisningen (se under respektive mål). I delårsrapporten ska utföraren lämna en prognos kring måluppfyllelsen enligt nedan: o Prognosen är att målet uppnås 2015 o Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 o Prognosen är att målet inte uppnås 2015 I delårsrapporten och årsbokslutet ska utföraren göra en bedömning av summan på en eventuell återbetalning av den målrelaterade ersättningen. Om bedömningen är att medel behöver betalas tillbaka till hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska detta anges i den ekonomiska årsprognosen. I årsredovisningen ska utföraren lämna en fullständig rapportering kring måluppfyllelsen vad gäller den målrelaterade ersättningen. Rapporteringen ska fungera som underlag för bedömningen av måluppfyllelsen. Övriga mål, som inte ingår i den s.k. målrelaterade ersättningen, ska utföraren återrapportera i årsredovisningen om inget annat anges under respektive mål. Utföraren ska i samarbete och dialog med beställaren successivt utveckla verksamhetsuppföljningen. 2.5 Uppdrag Utföraren har fyra huvuduppdrag: Huvuduppdrag 1. Specialiserad habilitering Utföraren har i uppdrag att vara en länsövergripande specialistfunktion och ansvara för att tillgodose behovet av habilitering/rehabilitering, hjälpmedel, tolkservice samt råd och stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder i Uppsala län. Ansvaret för myndighetsutövning gällande råd och stöd enligt LSS åvilar förvaltningsdirektören. Utföraren ansvarar även för forskning och utveckling inom funktionshinderområdet. Huvuduppdrag 1 innefattar uppdrag för nedanstående verksamheter: Habilitering för barn och vuxna Hjälpmedelscentral Syncentral Hörcentral fördjupad hörselrehabilitering Tolkcentral för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade Länsövergripande kommunikations- och kognitionscenter Taltjänst Samtalsmottagning för anhöriga Mobilt team för barn och vuxna för insatser i brukarens närmiljö VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

115 Dnr HSS LSS-enheten för myndighetsutövning Infotek (Gemensamt med Centrum för funktionshinder) Medicinsk tillsyn upp till sjuksköterskenivå för LSS-boende för barn och ungdomar under 17 år. Huvuduppdrag 2. Primärvårdsverksamhet Utföraren har att ansvara för vissa anslagsfinansierade primärvårdsverksamheter: Närvårdsenheten i Östhammar Läkarinsatser (inklusive läkarsekreterare och medicinsk service) vid närvårdsenheten i Östhammar enligt särskild överenskommelse med Beställaren. Omfattar bemanning av läkare mellan kl 8-17 vardagar. Övrig tid sker läkarförsörjning via akutmottagning, jour och beredskap. Äldrevårdsenheten Hemvårdsenhet för äldre > 65 år i Uppsala kommun med behov av läkarvård dagtid i ordinärt boende. Utveckla teamarbetet mellan landstingets läkare och övrig personal i den kommunala hemsjukvården. Dietisten vid äldrevårdsenheten ska, förutom äldrevårdsenhetens patienter, även bidra i arbetet med personer boende i särskilt boende som har sondmat och behov av livsmedel för särskilda näringsändamål (Sär-När) i samarbete med Akademiska sjukhuset. Hälsoäventyret I Uppsala län finns fyra Hälsoäventyr, ett i Uppsala och tre lokala i Håbo, Tierp och Östhammar. Uppdraget är att främja en god hälsoutveckling och en jämlik hälsa för länets barn och ungdomar. De tre lokala hälsoäventyren drivs i samverkan mellan landsting och kommun. I uppdraget ingår att möta barn och komplettera skolundervisningen med hälsoundervisning utifrån olika program, bland annat om kroppen, sömn och stress, tobak och alkohol, Förutom detta gör Hälsoäventyret utbildningsinsatser till föräldrar och samverkar med skolsköterskor och ungdomsmottagningar. Migrationshälsan Cosmos utgör vårdcentral för asylsökande och erbjuder hälso- och sjukvård för asylsökande boende i Uppsala kommun, hälsosamtal för asylsökande i Uppsala län samt hälsosamtal för nyanlända med uppehållstillstånd. Cosmos och Enheten för Transkulturell Psykiatri (ETP) ska tillsammans påbörja bildandet av Centrum för Hälsa och Integration under Habiliteringsspecialistmottagning Målgrupp är de patienter med så omfattande behov av särskild behandling/omhändertagande att detta inte kan tillgodoses av ordinarie vårdcentral. Verksamheten omfattar ca 400 patienter och håller öppet mellan kl 8-17 vardagar. Husläkarmottagningen för hemlösa i Uppsala och Enköping. Verksamheten i Uppsala håller öppet en dag per vecka. I Enköping håller verksamheten öppet en halv dag per vecka. Mobila äldreakuten är samfinansierad med Uppsala Kommun och består av ett hembesöksteam med läkare och sjuksköterska. Teamet gör hembesök under dagtid hos sjuka äldre med eget boende i Uppsala kommun vilka har behov av akuta läkarinsatser. Distriktssköterskor i hemsjukvården kan efter bedömning tillkalla Mobila äldreakuten om alternativet annars är att skicka patienten till akuten. Även vårdcentraler, sjuksköterskor i ambulansverksamhet och på 1177 Vårdguiden kan kontakta teamet vid behov. En sjuksköterska är placerad på Akademiska sjukhusets akutmottagning för att identifiera äldre som inte behöver bli inlagda på sjukhus av medicinska skäl, och hjälper till att vid behov ordna med snabba insatser från kommunen för att göra det möjligt att återvända hem. VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

116 Dnr HSS Närvårdsavdelning i Uppsala Hälsa och habilitering ska bedriva en närvårdsavdelning enligt Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut i oktober Avdelningen avser omhändertagande av främst de mest sjuka äldre, som inte har behov av slutenvårdens specialistresurser men under begränsad tid behöver sjukvårdande insatser. Avdelningen ska ha 24 vårdplatser och bemannas av sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast arbetsterapeut, medicinsk sekreterare och läkare. Arbetet vid avdelningen ska ske i nära samverkan med andra förvaltningar, främst Akademiska sjukhuset och geriatriken. Verksamheten ska utvärderas under 2015 och en rapport ska redovisas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i november Tobaksförebyggande arbete Utföraren har samordningsansvar för det landstingsövergripande tobakspreventiva arbetet. Huvuduppdrag 3. Samordningsansvar för tre centrumbildningar Utföraren har samordningsansvar för två centrumbildningar: Centrum för funktionshinder och Centrum för hälsa och integration. Under 2015 ska samordningsansvaret för Äldrecentrum fortsätta utredas. Centrum för funktionshinder utgörs av kvinno- och barndivisionen, neurodivisionen och psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset och primärvården (landstingets representanter). Uppsala universitet, Regionförbundet i Uppsala län och Uppsala kommun är adjungerade i detta samarbetsforum. Det åligger förvaltningsdirektören att vara koncernens samordnare för Centrum för funktionshinder. De övriga två centrumbildningarna kommer fortsätta utvecklas framöver. Huvuduppdrag 4. Stöd till den samlade primärvården Enligt beslut i landstingsfullmäktige i april 2013 ska förvaltningen vara ett branschstöd för den samlade primärvården i länet, bland annat genom att samordna utbildning för husläkare. Landstingsstyrelsen beslutade , att detta uppdrag ska tydliggöras i en fortsatt process under Hälsa och habilitering lämnar ett förslag på uppdragets formulering till HSA i december I vårdavtalsarbetet kommer uppdraget konkretiseras ytterligare. Utföraren utgör under 2015 verksamhetsstöd för den samlade primärvården i följande frågor: Samordning av FoU-frågor inom primärvården, inklusive fördelning av FoU-medel. Utföraren ska främja verksamhetsnära forskning inom primärvården, stödja forskningsprojekt i primärvården genom att vara individuell samtalspartner/coach/handledare för forskningsintresserade, hålla seminarier och fördela forskningsanslag i primärvården. HoH deltar med chefsläkare i specialitetsrådet för allmänmedicin för att kunna ta med till den samlade primärvården det forsknings- och utvecklingsarbete som görs inom 7-länsregionen i samverkan. Samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården samt inom den egna förvaltningen Funktionen ska vara ett stöd till alla primärvårdsutförare i deras arbete med att utveckla en hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Hälsa och habilitering ansvarar för samordning av den egna förvaltningens samt alla primärvårdsaktörers arbete vad avser till exempel tobaksavvänjning, motiverande samtal och implementering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder samt samordningsansvar för den landstingsövergripande friskvårdslotsningen och FaR. Förvaltningen ska även medverka i och arbeta utifrån intentionerna i nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) under förutsättning att landstinget blir medlem i nätverket, samt delta i styrgruppen för hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Hälsa och habilitering ansvarar dessutom för utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom habiliteringsverksamheten. 2 Beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

117 Dnr HSS Samordning av inkontinensverksamhet innefattande administration och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel Utföraren ska delta i upphandlingar inom området, delta i framtagande av riktlinjer, vårdprogram, utbildning av och information till förskrivare i landstinget och kommuner i Uppsala län. Samordning av familjecentraler Familjecentral är en mötesplats för familjer, där man kan knyta kontakter, få information, kunskap, råd och stöd. Familjecentral kan vara ett tilläggsåtagande för vårdcentraler. Verksamheten regleras i Förfrågningsunderlag/regelbok för Mödravårdcentral. Samordning av länets samtliga familjecentraler sker inom ramen för samverkansavtalet med kommunen (och i vissa fall med Svenska kyrkan). Samordning av ungdomsmottagningar I samarbete med Mödrahälsovårdsenheten, Smittskyddsenheten och Ungdomshälsan ska utföraren utveckla en samordning av länets samtliga ungdomsmottagningar. Ungdomsmottagningarna riktar sig till alla ungdomar upp till 20 år, som har frågor kring sexualitet, preventivmedel, aborter, venereologiska sjukdomar eller samtal och rådgivning för ungdomar med psykisk ohälsa. 3 Folkhälsoenheten vid Hälsa och Habilitering initierar under 2015 ett projekt som syftar till att kartlägga ungdomsmottagningarnas behov av samordning, för att utifrån kartläggningen utveckla, genomföra samt utvärdera insatser. Projektet drivs under 18 månader och erhåller medel för en projektledare 0,5 tjänst under denna tid. Samordning av rapportering av väntetider i vården (SKL:s väntetidsdatabas) Utföraren ansvarar för insamling av data och resultatsammanställning av väntetider i vården för all primärvård samt inrapportering av dessa till SKL:s väntetidsdatabas. Samordnande demenssjuksköterska (0.75 tjänst) Sjuksköterskans uppdrag är att sprida arbetssättet som demenssjuksköterskan på Tierps vårdcentral utvecklat till länets vårdcentraler. Ansvarig publicerare för Kvalitetshandboken; Vård i Samverkan (VIS) Utföraren ansvarar för att publicera i Kvalitetshandboken ViS de gemensamma dokument som rör både landstinget och länets kommuner som sammanställs av lokala publicerare i kommunerna. Tjänsten omfattar ca 5 procent. Omfattningen kommer att följas upp efter ett år. Samordning av läkarinsatser i särskilda boenden innebär att säkerställa bemanning av läkarinsatser vid särskilda boenden samt att följa upp, utveckla och säkerställa samarbetet mellan professioner vid särskilda boenden. 3 Vårdval Uppsala län, Förfrågningsunderlag/Regelbok för Mödravårdcentral, gällande från den 1 januari VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

118 Dnr HSS Särskilda uppdrag Utföraren ska aktivt medverka i följande uppdrag/utredningar/projekt 4 Utföraren ska under 2015 ha utarbetat förvaltningsspecifika riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning som har beaktat Policy samt Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Landstinget i Uppsala län. Delta i kvalitetsregister för primär och fördjupad hörselrehabilitering Hörselbron och vara landstingets kontakt gentemot Hörselbron AB Vara sakkunnig i och följa upp gemensamma upphandlingar av hörhjälpmedel inklusive uppgiften att upprätta sortimentsförteckning (se förfrågningsunderlag/ regelbok för Primär hörselrehabilitering). Ansvara för fortbildning av hörselinstruktörerna i kommunerna i Uppsala län. Ansvara för att hörselinstruktörerna i kommunerna i Uppsala län erhåller servicematerial till hörhjälpmedel som tillhör landstinget. Anordna förskrivarutbildningar för förskrivare hos privata vårdgivare i länet, som innehar avtal med Landstinget i Uppsala län, och som förskriver hörhjälpmedel som tillhör landstinget. Närvårdsteam neuropsykiatriprojektet tillhör organisatoriskt Hälsa och habilitering under projekttiden. Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och pågår under perioden september 2013 december Se bilaga 2. Ansvara för informationsinsatser som rör Friare val av hjälpmedel, såväl inom landstinget som till brukare, samt hantera interna frågor om tillämpningen av riktlinjer och rutiner för egenvårdsbeslut inom Friare val. Vara associerad till forskargruppen Funktionshinder och habilitering vid Uppsala universitet Sekreterarskap i Länshandikapprådet Delta i och bidra till det samarbete mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet som syftar till att ta fram ett förslag på införande av Akademiska vårdcentraler (AVC) i länet. AVC är planerat att bli en verksamhet där universitet och landsting gemensamt arbetar med utveckling av forskning och verksamhetsförlagd utbildning i primärvård. Resultat från AVC ska spridas till all primärvård. Landstingets plan är att AVC ska vara infört Delta i och bidra till en gemensam utredning som ska initieras av beställaren under Utredningen syftar till att - utreda organisationen för medicinskt omhändertagande av personer med funktionsnedsättningar som också har habiliteringsinsatser. - se över rutiner för läkemedelsgenomgångar för särskilda boenden för personer med funktionsned- 4 Vid uppdrag/utredningar/projekt av mer omfattande karaktär ska överläggningar ske i särskild ordning om och i så fall i vilken omfattning ekonomiska resurser för projektets genomförande som behöver tilldelas utföraren. VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

119 Dnr HSS sättning - utvärdera samt föreslå åtgärder för regler för listning hos Cosmos och Habiliteringsspecialistmottagningen. Under 2015 ska Hälsa och habilitering förbereda för att ta emot verksamheten Beredskapsjouren och i samarbete med Primärvården ansvara för att övergången av verksamheten kan vara färdig i januari Under tertial ska Hälsa och habilitering ta fram en beräkning av de eventuellt ökade kostnader som följer av verksamhetsövergången. Primärvården och Hälsa och habilitering ska gemensamt ta fram rutiner och uppdragsbeskrivning för verksamheten inför vårdavtalsförhandlingarna Hälsa och habilitering ska vara delaktiga i processen med att se över förvaltningstillhörighet för Ungdomshälsan. Verksamheten kan komma att överföras till Hälsa och habilitering från Akademiska sjukhuset, enligt beslut från LS Ungdomshälsan har idag ett visst ansvar för verksamhetsutveckling, fortbildning och samordning gentemot övriga ungdomsmottagningar i länet. Utföraren ska våren 2015 göra en behovsanalys avseende antal närvårdsplatser i Tierp samt presentera olika kostnadsförslag beroende på med vilken takt, omfattning och organisation som sådana vårdplatser etableras Arbetet har sin utgångspunkt i utredningen från 2014 samt perspektivet jämlik vård i länet. 3. Hälso- och sjukvård 3.1 Mål och uppföljning: Kvalitet genom god vård Kvalitet inom hälso- och sjukvården Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten. 2. Redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM för relevanta verksamheter där utföraren avviker från riksgenomsnittet samt en sammanfattning av kvalitativa jämförelser. Målrelaterad ersättning: 200 tkr vid redovisning av kvalitetsregister (punkt 1), 200 tkr vid redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM (punkt 2). VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

120 Dnr HSS Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram. 2. Redovisning av områden där det bedrivs utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för det regionala samarbetet i Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen och som berör förvaltningens verksamheter Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse Kommentar återrapportering: I samband med redovisning av patientsäkerhetsberättelsen (1 mars) Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vårdprocesserna för brukare/patienter med behov av insatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP). Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning och analys av arbetet med ett system för att regelbundet ta reda på brukarens/patientens och närståendes behov och förväntningar på verksamheten och behovet av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning (inkl. hur brukaren/anhöriga värderar informationen, tillgängligheten, bemötandet, delaktigheten och hur rätten till integritet tillgodoses). VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

121 Dnr HSS Redovisning av hur utföraren har utvecklat de administrativa rutinerna för kommunikation med anhöriga och arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd.5 Målrelaterad ersättning: 200 tkr (punkt 1), 200 tkr (punkt 2). Mål: Inflytande och delaktighet Utföraren ska tillse att brukarna/patienterna har inflytande och delaktighet i insatserna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen brukare/patienter som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen). Målrelaterad ersättning: 300 tkr för bibehållen eller förbättrad andel brukare/patienter som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen) Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda vårdgivare. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda vårdgivare som syftar till att definiera gemensamma processer, rutiner för remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer. 2. Redovisning av samverkan med patient-/brukar-, anhörig- och handikapporganisationer för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 5 Redovisning av arbetet med att implementera handlingsplan gäller endast i det fall som en landstingsgemensam handlingsplan har tagits fram VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

122 Dnr HSS Redovisning och analys av givna habiliterings-/rehabiliteringsinsatser utifrån ett genusperspektiv (NYSAM-data) Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser för relevanta grupper enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Utföraren ska aktivt medverka i metod- och utvecklingsarbetet av motiverande samtal. Uppföljning 1. Redovisning av arbete med att införa arbetsrutiner för hälsoinriktade insatser integrerat med respektive enhets verksamhet (frågor, råd och dokumentation av levnadsvanor) 2. Redovisning av arbete med kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna Mål: Stöd för minskad tobaksanvändning Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskad tobaksanvändning. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om tobaksvanor. Målrelaterad ersättning: 300 tkr Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om matvanor. 2. Redovisning av arbetet med att utveckla strategier och metodstöd kring ohälsosamma matvanor (förstärkning av en dietisttjänst) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

123 Dnr HSS Mål: Stöd för fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om fysisk aktivitet. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder för att utveckla ett systematiskt arbetssätt inom den egna förvaltningen för rekommendationer av fysisk aktivitet. 3. Redovisning av arbetet med att verka för en tillförlitlig och rationell förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) inom den egna förvaltningen. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till Hälsa och habilitering. Uppföljning 1. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten 2. Redovisning av arbetet med att förbättra brukarens/patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Mål: Uppfyllelse av vårdgarantin Utföraren ska uppfylla vårdgarantins regler för besök och behandling. Uppföljning 1. Redovisning av väntetider till Habiliteringen 2. Redovisning av väntetider till Syncentralen 3. Redovisning av väntetider till Hörcentralen 4. Redovisning av andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar Kommentar återrapportering: Rapportering i särskild ordning om avvikelser från måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av avvikelserna VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

124 Dnr HSS Målrelaterad ersättning: tkr om väntetiderna till första besöket inte överstiger tre månader (punkt 1) tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 2) tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 3) tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom 30 dagar (punkt 4) tkr om minst 80 procent med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar (punkt 4) 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvården i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att utveckla Närvården och samarbetet med berörda aktörer. 2. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO). VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

125 Dnr HSS BILAGA 1 Tabell 1. Total finansiering Hälsa och habilitering Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Hälsa- och habilitering Specifikation (Tkr) BESLUTADE ANSLAG Omfördelning mot hälso- och sjukvårdsstyrelsen Chefsläkare och administrativa tjänster, enligt beslut CK , HSS Hälsoäventyr Håbo och Östhammar EPJ -900 Stöd till den samlade primärvården ändrat folkhälsouppdrag 625 Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Landstingets resurscentrum Ekonomi- och personaladministration från Landstingets resurscentrum 997 Summa före uppräkning Uppräkning 2,6 % Summa efter uppräkning Resursförändring Ny hyresmodell 217 Närvårdsavdelningen Uppsala Särskilda medel för löneöversyn 2015 (9 mån) 800 SUMMA FINANSIERING VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

126 Dnr HSS BILAGA 2 Tabell 2. Ersättning för uppdrag/utredningar/projekt 2015 Rubrik Belopp (tkr) Närvårdsteam neuropsykiatri Projekt samordning ungdomsmottagningar 249 VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

127 Dnr HSS BILAGA 3 Tabell 3. Målrelaterad ersättning 2015 Hälsa och Habilitering (14 mål) 3.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård (2 mål) Ersättning (tkr) TOTAL (tkr) % Kvalitetsregister 200 Nyckeltal till NYSAM % 3.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård (3 mål) Behovsanpassad patient- och anhöriginfo (1) 200 Behovsanpassad patient- och anhöriginfo (2) 200 Inflytande och delaktighet % 3.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård (3 mål) Stöd för minskad tobaksrökning 300 Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matv 300 Stöd för fysisk aktivitet % 3.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid (6 mål) Ökad tillgänglighet 300 Kortare väntetider till Habilitering för barn och vuxna 300 Kortare väntetider till Syncentralen 300 Kortare väntetider till Hörcentralen 300 Kortare väntetider för barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin (1) 200 Kortare väntetider för barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin (2) % TOTALSUMMA % VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING

128 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Carina Bäckström Dnr HSS Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att göra en översyn av primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering i syfte att utveckla en mer komplett första linjens vård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att hälso- och sjukvårdsdirektören ska återkomma med förslag på projektplan, tidplan och eventuella behov av resurser till sammanträdet i maj Ärendet I landstingsplan och budget för har beslutats att primärvårdens uppdrag ska utvecklas med bredare uppdrag och ett ersättningssystem som är rättvist och som stimulerar till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. En översyn av primärvårdens uppdrag och finansiering ska göras. Resurserna ska tydligare kopplas till behov och ohälsa, nya etableringar ska vara behovsstyrda och det totala ansvaret för befolkningen beaktas. Vårdcentralsuppdraget ska utvecklas i syfte att öka det förebyggande arbetet och för att stärka tidiga och nära insatser och därigenom minska behovet av sjukhusens specialistvård. Möjligheten till samordning och samlokalisering mellan vårdcentraler och barnmorskemottagningar respektive barnavårdscentraler ska också utredas. Syftet är att kunna erbjuda en mer komplett första linjens vård samtidigt som det finnas samordningsvinster för såväl patienter som verksamheter. Primärvården behöver få resurser för att för att bättre kunna möta den ökande psykiska ohälsan. För de patienter som inte behöver akutsjukhusets resurser ska det akuta omhändertagandet främst ske inom primärvården. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta att ett förslag på projektplan, tidplan och eventuella behov av resurser lämnas vid sammanträdet i maj 2015 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

129 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Nina Anundsson Dnr HSS , Upphävande av inriktningsbeslut för specialiserad hudsjukvård inom öppenvård samt specialiserad ortopedi inom öppenvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att upphäva hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut från 17 mars 2014 där hälso- och sjukvårdsdirektören gavs uppdraget att ta fram förfrågningsunderlag för specialiserad hudsjukvård i öppenvård samt specialiserad ortopedi i öppenvård. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 17 mars 2014 att ta fram förfrågningsunderlag utifrån lagen om valfrihetssystem (2008:962) (LOV) gällande specialiserad hudsjukvård i öppenvård samt specialiserad ortopedi i öppenvård dnr HSS , HSS Efter fattat beslut har den politiska majoriteten i landstinget skiftat. Den tillträdande politiska majoritetens avsikt är att verksamheterna fortsätter att regleras inom vårdöverenskommelserna för med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås därför upphäva beslutet från HSS , 39 där hälso- och sjukvårdsdirektören fick uppdraget att ta fram förfrågningsunderlag för specialiserad hudsjukvård i öppenvård samt specialiserad ortopedi i öppenvård. Bilagor 13 HSS beslut , 39 Kopia till: Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektör Lennart Persson Lasarettet i Enköping, sjukhuschef Thomas Ericsson, Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum; funktionsbrevlåda; ekonomi@support.lul.se epj@support.lul.se Akademiska sjukhuset/msi, Kontaktperson för privata vårdgivare och HSA-katalog Ewy Hammarstedt (PV IT), Ledningskontorets IT-avdelning, Charlotta Gullbrandsson Assistentteamet HSA assistent.hsa@lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

130

131

132

133

134 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Nina Anundsson Dnr HSS Avslutande av vårdval ljusbehandling vid psoriasis Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att från avsluta vårdvalet ljusbehandling vid psoriasis. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdrag och finansiering av denna verksamhet istället ska regleras via vårdöverenskommelserna med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 13 juni 2011 att införa vårdval gällande ljusbehandling vid psoriasis enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS Sedan starten av vårdvalet 1 februari 2012 har egen regi, genom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, deltagit. Vårdvalet omfattar ett avgränsat medicinskt uppdrag. Privata aktörer har hittills inte ansökt om att delta i det här vårdvalet. Hälsooch sjukvårdsstyrelsen föreslås därför besluta att avsluta vårdvalet ljusbehandling vid psoriasis från och med 1 mars Verksamheten föreslås istället regleras i vårdöverenskommelserna för med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Budgeten för vårdval ljusbehandling vid psoriasis ska då föras tillbaka från hälso- och sjukvårdsstyrelsen till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping i vårdöverenskommelsen. Bilaga Protokollsutdrag 105 HSS Kopia till: Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektör Lennart Persson Lasarettet i Enköping, sjukhuschef Thomas Ericson Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum: ekonomi@support.lul.se epj@support.lul.se Centrum för verksamhetsförlagd utbildning Akademiska sjukhuset/msi, Kontaktperson för privata vårdgivare och HSA katalog, Ledningskontorets IT-avdelning, Charlotta Gullbrandsson Assistentteamet HSA assistent.hsa@lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

135

136

137 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Agneta Eklund HSS Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att fastställa verksamhetsplan för läkemedelskommittén Ärendet Läkemedelskommittén ska enligt reglemente årligen utarbeta en verksamhetsplan för kommittén som anger riktlinjer för verksamhetens inriktning och utveckling. Planen ska fastställas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I föreliggande verksamhetsplan finns fem fokusområden för läkemedelskommittén. Den övergripande visionen för läkemedelskommittén är att läkemedelsanvändningen ska vara ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv. Bilaga 15 Kopia till: Landstingsdirektör Produktionsdirektör Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Förvaltningschef Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektör Förvaltningschef Hälsa- och habilitering Läkemedelskommittén Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

138 Dnr HSS Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i samarbete med läkemedelsavdelningen på Akademiska sjukhuset. Vision: Läkemedelsanvändningen och läkemedelshanteringen i landstinget ska vara ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv FOKUSOMRÅDEN: Läkemedelskommittén har följande fokusområden för 2015: Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Ekonomisk styrning och uppföljning Ordnat införande Fortbildning Upphandling 1. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet A. Mål: Förbättrad läkemedelsbehandling för äldre Aktiviteter: Fortlöpande informera om författning angående läkemedelsgenomgångar Marknadsföra Socialstyrelsens webbutbildningar avseende läkemedelsbehandling Aktivt arbeta för att minska olämplig läkemedelsbehandling och onödig polyfarmaci för äldre i samarbete med de kliniska apotekarna. Apotekarna fokuserar också på de läkemedelsindikatorer i öppna jämförelser där stor förbättringspotential finns Stödja chefsläkargruppen angående patientsäkerhetsarbetet kring läkemedelslista, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse Marknadsföra reviderad regional behandlingsrekommendation Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Information och återkoppling på vårdcentraler och kliniker i samband med besök Information på läkemedelssamordnardagar Kontinuerlig information i Recept på Behandling Utveckla väntrums-tv angående läkemedelslista, läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Medverka på större möten med pensionärsföreningar/patientföreningar Marknadsföra 1177 vid behov av patientinformation Marknadsföra Phase20 personal- resp patientversion Utveckla styrning via regelbok och vårdöverenskommelser 1

139 B. Mål: Rationell och patientsäker läkemedelshantering utifrån landstingsövergripande riktlinjer Aktiviteter Bilda en landstingsövergripande arbetsgrupp med ansvar att implementera riktlinjer samt att säkerställa att de hålls aktuella Verka för säker läkemedelshantering speciellt i vårdens övergångar C. Mål: Utvecklad klinisk farmaci Aktiviteter: Säkerställa att läkemedelsgenomgångar genomförs med hög kvalitet, att läkaransvaret poängteras samt att informationen går vidare till nästa behandlande enhet Säkerställa att apotekarna som arbetar med klinisk farmaci har fortsatt fokus på onödig polyfarmaci och olämpliga läkemedel Säkerställa speciella insatser till vårdcentraler, verksamhetsområden och Sä-Bo med hög förskrivning av olämpliga läkemedel samt onödig polyfarmaci D. Mål: Läkemedelskommitténs utgör stöd till Strama ang minskad användning av antibiotika Aktiviteter: Fortsatta informations- och uppföljningsinsatser i samarbete med Strama-gruppen E. Mål: Ändamålsenlig läkemedelsanvändning för barn Aktiviteter: Fortsatt arbete med terapigrupp barn och läkemedel med speciellt fokus på behandling av astma/allergi enligt speciell projektplan Samverka nationellt i arbetet med E-ped Marknadsföra Barnreklistan F. Mål: Säker och optimal användning av dosdispensering Aktiviteter: Revidera lokala/regionala riktlinjer angående dosdispensering Erbjuda konsultstöd till förskrivare angående hantering av Pascal, framförallt på Akademiska sjukhuset. Kliniska apotekare kan bistå vid behov. Genomföra introduktionskurs i pascal 1 gång per termin på uppdrag av EPJförvaltningen 2

140 G. Mål: Implementerade rekommendationer anseende läkemedel utifrån aktuella nationella riktlinjer Aktiviteter: Utarbeta lokala riktlinjer angående antikoagulantiabehandling Verka för optimal läkemedelsbehandling vid osteoporos Verka för optimal läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt, diabetes, astma/kol mm 2. Ekonomisk styrning och uppföljning A. Mål: Förvaltningsledningar/privata vårdcentraler upplever läkemedelskommittén som ett stöd för säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Aktiviteter: Läkemedelskommittén erbjuder besök på vårdcentraler med stor förbättringspotential samt då särskilda önskemål finns Läkemedelskommittén utgör ett konsultativt stöd och erbjuder besök hos verksamhetschefer inom prioriterade verksamheter på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt, efter överenskommelse med verksamhetschef, möten med läkare på berörda enheter Säkerställa en gemensam analys/arbetsgrupp med Enheten för kunskapsstyrning och Akademiska sjukhuset angående budgetfrågor för ordnat införande av vissa identifierade läkemedel Tillsammans med verksamhetschef på berörda enheter fastställa mål för förbättrad läkemedelsanvändning Följa förskrivningsmönster, kostnadsutveckling och avvikelser samt kommunicera detta på olika nivåer Utveckla standardrapporter i LIS/SAS på sjukhusen i samarbete med Resurscentrum Bidra till arbetet med landstingsgemensamt vårddatalager ang läkemedelsuppföljning Sammanställa REK-lista inför 2016 Bidra till det nationella arbetet med rekommendationer för tandvården 3

141 B. Mål: Läkemedelsmodulen i Cosmic är ett stöd för kostnadseffektiv och patientsäker läkemedelsförskrivning Aktiviteter: Säkerställa att rekommenderade och upphandlade läkemedel markeras i Cosmic i samarbete med EPJ-förvaltningen Säkerställa fortsatt arbete med landstingsgemensamma läkemedelsmallar i samarbetet med EPJ-förvaltningen Säkerställa fortlöpande samarbete mellan läkemedelskommittén och styrgruppen för Cosmics läkemedelsmodul Bevaka frågan om körkort för läkemedelsmodulen via befintlig styrgrupp 3. Ordnat införande av nya/dyra läkemedel Mål: Principer för ordnat införande och läkemedel inom ramen för nationella avtal ska vara fastställda och kända av förvaltningsledningar/motsv Aktiviteter: Initiera och fastställa principer för ordnat införande i landstinget Hantera aktuella läkemedel för ordnat införande inom ramen för analys/arbetsgruppen i samarbete med Akademiska sjukhuset Utreda förutsättningar för central pott för läkemedel inom ramen för ordnat införande/nationella avtal Samverkan och omvärldsspaning kring nya läkemedel via bl a NT-gruppen, TLV, LOK samt Socialstyrelsen enligt nationell samverkansmodell för läkemedel Utveckla och marknadsföra Plats i terapin via information i chefsläkargruppen, verksamhetschefsluncher, länk mm 4. Kunskapsstyrning/fortbildning/information A. Mål: Förskrivare och övrig berörd vårdpersonal ska uppleva god producentobunden och evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet Aktiviteter: Mellansvenskt läkemedelsforum 4-5 februari 2015 Medverka i ST och AT-läkarutbildning Läkemedelsinformation på vårdcentraler samt kliniker på sjukhusen efter önskemål Läkemedelssamordnarmöten 1-2 gånger per termin Distriktsläkarseminarier 1 gånger per termin Utreda alternativa former för distriktsläkarseminarier såsom t ex streamade föreläsningar FoU-seminarier angående aktuella läkemedelsområden, t ex diabetes Medverka vid Sä-Bo-utbildningar angående hjärtsvikt vid 5 tillfällen Lunchseminarier på sjukhusen inom angelägna områden 2 gånger per termin Temamöten med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommuner samt vid behov 4

142 övriga sjuksköterskor i länets kommuner Information för läkemedelsansvariga sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset Läkemedelsutbildning för sjuksköterskor inom kirurgi och ortopedi på Akademiska sjukhuset angående äldre och läkemedel Recept på Behandling utges 4 gånger per år Nyhetsbrev från ULIC 4 gånger per år I samarbete med FoU-direktör bidra till fortbildning för läkare med anledning av förnyad överenskommelse kring samverkan mellan SKL, läkemedelsindustri, medicinteknisk och lab teknisk industri B. Mål: Politisk ledning samt tjänstemannaledning ska erbjudas information om aktuella läkemedelsområden Aktiviteter: Läkemedelskommittén arrangerar fortbildning/medverkar i fortbildning enligt önskemål 5. Upphandling Mål: Läkemedelskommittén utgör ett stöd i samband med upphandlingar av slutenvårdsläkemedel Aktiviteter: Läkemedelskommittén ska vid behov stödja upphandlingsarbete kring aktuella läkemedelsupphandlingar inom slutenvårdsområdet 5

143 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Mats Holmberg Dnr HSS Revidering av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att revidera delegationsordningen i enlighet med föreliggande bilaga. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning revideras bland annat med anledning av att länsdelsberedningarna har upphört efter beslut av landstingsfullmäktige. Ändringen avser punkt 2, Ekonomi, där beslut om medelsfördelningen av folkhälsomedel delegeras från länsdelsberedningarna till hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott. Ändringen avser även ett tillägg 1,6, Beviljande av anstånd, där beviljande om anstånd att i ärende återkomma till styrelsen inom i beslut av styrelsen angiven tid delegeras från hälso- och sjukvårdsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott. Bilaga 16 Kopia till: Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Produktionsstyrelsen Samtliga kommuner inom Uppsala län Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

144 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning

145 1 Företrädarskap Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknande Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Undertecknande av avtal och andra handlingar från hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Kontrasignering av ovan nämnda handlingar görs av hälso- och sjukvårdsdirektör. Kontrasignering kan även ske av annan landstingsanställd som hälso- och sjukvårdsstyrelsen utsett 1.2 Avtalstecknande löpande åtgärder Hälso- och sjukvårdsdirektör 1.3 Fullmakt Hälso- och sjukvårdsdirektören 1.4 Mottagande av Hälso- och sjukvårdsdirektör delgivning 1.5 Brådskande beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande 1.6 Beviljande av anstånd Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott särskilt. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att attestera och skriva under avtal, vilka blir bindande för landstinget. Utfärda fullmakt att föra landstingets talan i ärenden som rör hälso- och sjukvårdsstyrelsen Motta delgivning å hälso- och sjukvårdsstyrelsen vägnar. Fatta beslut å hälso- och sjukvårdsstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen (KL, SFS 1991:900) 6 kap 36 ). Beviljande om anstånd att i ärende återkomma till styrelsen inom i beslut av styrelsen angiven tid

146 3 (5) 2 Ekonomi Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Medelsfördelning Länsdelsberedningsutskott för respektive länsdelsberedning Beslut om fördelning av folkhälsomedel inom ramen för fördelade medel per 2.1 Medelsfördelning Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott 2.2 Bidrag Hälso- och sjukvårdsdirektör länsdelsberedning. Beslut om fördelning av folkhälsomedel. Beviljande av bidragsansökningar med högst kr per ansökan 3 Upphandling Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Upphandling enligt LOU Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Anta kravspecifikation och fatta tilldelningsbeslut vid upphandling av hälso- och sjukvård under förutsättning att hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat 3.2 Upphandling enligt LOV Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott beslut om upphandling. Godkänna anbudsgivare enligt gällande regelverk.

147 4 (5) 4 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Konferenser Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande samt beslut om arvode ska utgå för förtroendevalda i hälso- 4.2 Konferenser Respektive länsdelsberedningsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott och sjukvårdsstyrelsen. Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande samt beslut om arvode ska utgå för förtroendevalda i respektive länsdelsberedning. 5 Förhyrning av lokaler Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Förhyrning av lokaler Hälso- och sjukvårdsdirektören Teckna interna hyresavtal för privata utförare inom landstingets verksamhet. 6 Särskild delegation Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Representation Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Beslut om extern och intern representation upp till kr vid varje tillfälle.

148 5 (5) 7 Regeländring Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 7.1 Regeländring Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Redaktionella ändringar i regelboken a) Ändringar som inte förändrar villkor eller ekonomiska ersättningar för den verksamhet som bedrivs enligt regelboken. Exempel på detta kan vara - Ändringar av uppenbara felskrivningar, felaktigheter och språkliga oklarheter - Förtydliganden av skrivningar i regelboken, utan att villkor och ersättningar förändras. Anmärkning Vad gäller ändringar som nämns nedan, finns bestämmelser i regelboken hur sådana ska föras in. Detta görs då på tjänstemannanivå genom verkställighetsbeslut. - Nödvändiga ändringar föranledda av exempelvis tvingande lagstiftning eller beslut i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelse eller annan instans vars beslut är bindande för hälso- och sjukvården. - Beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i ärenden som uppenbart får till följd att ändringar i regelbok måste göras i enlighet med beslutet.

149 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Henrik Andréasson Dnr HSS Förutsättningar för tillnyktringsverksamhet i Uppsala län Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att ge Akademiska sjukhuset uppdraget att inrätta en tillnyktringsenhet i enlighet med föreslagen dimensionering av antal platser. Medel för uppdraget ska tillföras Akademiska sjukhuset från och med år Årlig kostnad för uppdraget uppgår till 9 miljoner kronor om enheten kan inrymmas i anslutning till annan akutvårdsverksamhet. Ifall lokalisering vid annan akutvårdsverksamhet inte är möjlig att uppbringa, ska skälen till detta återkopplas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för beslut om ytterligare finansiering. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge hälso- och sjukvårdsdirektören uppdraget att tillsammans med länets kommuner och Polismyndigheten under 2015 ta fram en lokal överenskommelse kring omhändertagande av personer i enlighet med LOB - lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. Ärendet Enligt tidigare beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen skulle en avrapportering ske till styrelsen av förutsättningar och kostnader för tillnyktringsverksamhet i länet. En utredning av förutsättningar och kostnader har genomförts och ett förslag till tillnyktringsenhet (TNE) har utarbetats. De alkoholrelaterade kostnaderna för Landstinget i Uppsala län bedöms till 680 miljoner kronor årligen (prisnivå 2013), främst från kostnaderna för behandling av alkoholrelaterade sjukdomar och skador från olyckor. Inrättandet av en TNE i enlighet med förslaget kan ge framtida besparingar för hälsooch sjukvården och samhället i stort genom att möjliggöra: att fler människor genomgår vård- och behandling för sitt risk- eller missbruk då dessa kan fångas upp och erbjudas hjälp tidigare och i en situation när de kan vara extra motiverade att ta tag i sina problem en förbättrad vårdkedja för länets missbruks- och beroendevård, då enheten kan fungera som en ingång till abstinensvård eller behandling för personer som inte förmår vara nyktra när de söker denna vård Därtill skapas förutsättningarna för: en i enlighet med lagens intention patientsäker medicinskt övervakad tillnyktring av personer som omhändertagits i enlighet med LOB - lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer, något som idag saknas i länet där dessa personer placeras i polisarrest Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

150 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Till utredningen av förutsättningar och kostnader har en styrgrupp med berörda aktörer knutits, under ledning av Psykiatridivisionen. Utredningen omfattatar en behovsanalys som inkluderar en omvärldsanalys och en kartläggning av LOB-omhändertaganden i länet. Utredningen har genomförts som del av projekt i enlighet med Projektil. Ett Projektdirektiv föreligger nu (bifogas), där utredningens resultat presenteras. Behovsanalysen (sid i Projektdirektivet) visar att: LOB-omhändertagandena ökar i länet, då Polisen haft ett ökat fokus på att minska fylleri på allmänna platser. Av de omhändertagna enligt LOB som skulle bli aktuella för en TNE kommer 79 % täckas av en TNE lokaliserad i Uppsala. Till denna grupp människor tillkommer de berusade personer som idag är på den somatiska akuten, eller som nekas behandling vid psykiatriska akutmottagningen på grund av onykterhet. Cirka 30 % av det totala antalet LOB-omhändertagna i länet antas vara antingen för aggressiva eller misstänkta för brott, vilket gör att de även fortsatt behöver tas till arrest. Omvärldsanalysen nationellt visar att en relativt stor andel av intaget till idag existerande TNE utgörs av människor som självmant, alternativt via anhörig, söker sig till enheten för att få hjälp med tillnyktring inför önskad vidare vård och behandling. Utifrån dessa förutsättningar föreslås en eventuell TNE vara öppen dygnet runt och dimensioneras för 6-9 platser (sid. 13). Lokalkostnaden uppskattas uppgå till 700 tkr/år, baserad på dagens hyreskostnad för liknande lokaler på sjukhusområdet. Lediga lokaler finns inte tillgängliga idag, varför lokalisering av en TNE behöver utredas (sid. 16). På en TNE behövs läkarresurser, sjuksköterskeresurser, skötareresurser samt administrativt stöd. Om lokaler kan uppbringas i anslutning till annan akutvårdsverksamhet ges samverkansvinster och färre personal skulle krävas och uppskattade årliga driftskostnader inklusive hyreskostnader skulle uppgå till 9 miljoner kronor per år. En lokalisering på annan plats på sjukhusområdet skulle kräva mer personal och uppskattas ge årliga driftskostnader på 13 miljoner kronor. I båda fallen beräknas enheten utifrån en minimal grundbemanning, vilket innebär att denna kostnad gäller oavsett om antalet vårdplatser minskas (sid 13-15). Utöver landstingets personal kommer kommunen att bistå med en socionom som bemannar halvtid och på sikt heltid. Detta ger en ingång för de som behöver vidare behandling och stöd av kommunen, samt skapar en integrerad lösning för fortsatt utvecklad samverkan och samarbete mellan kommun och landsting, till gagn för patienter och brukare. Förutsättningar finns för en effektiv tillnyktringsverksamhet som kan ge medicinskt övervakad tillnyktring och en ny väg in till beroendevård och behandling. Akademiska sjukhuset föreslås därför tillföras medel för, och uppdraget att, inrätta en Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

151 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillnyktringsenhet i enlighet med föreslagen dimensionering. Lokalisering behöver utredas av Landstingsservice och ska primärt studera möjligheten till lokalisering i anslutning till annan akutvårdsverksamhet. Vid beslut om inrättande av TNE kan etablering inledas, i enlighet med projektdirektivet. Statliga stimulansmedel (1,3 miljoner kr 2015) kan vara möjliga att använda i det vidare arbetet, ifall en överenskommelse kring länets LOBomhändertagande tas fram mellan landstinget, polisen och länets kommuner som under 2015 beslutas på politisk nivå i landsting och kommuner. En TNE ska kunna starta verksamheten under våren Förslaget är förankrat i utredningens styrgrupp samt hos Akademiska sjukhusets sjukhusledning. En barnkonsekvensanalys är genomförd (bifogas). En separat utredning har genomförts (bifogas) som har studerat om en TNE kan kombineras med en i länet planerad sprututbytesverksamhet. Då de olika målgrupperna för de olika insatserna inte är lämpliga att blanda och då sprututbytesverksamhet primärt bör ses som en smittskyddsåtgärd, ses det inte som möjligt att kombinera dessa verksamheter. Bilagor 17 Projektdirektiv TNE Barnkonsekvensanalys PM: Kan tillnyktringsenhet kombineras med sprututbytesverksamhet? Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

152 Projektdirektiv TNE

153 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Förord Bakgrund Idé Verksamhetsstrategi 6 2 MÅL Övergripande effektmål Effektmål Behovsanalys Nyttokalkyl Barnkonsekvensanalys Projektmål Förväntat resultat av Etableringsfasen 17 3 KRAV PÅ PROJEKTET Förutsättningar Miljö Avgränsningar 18 4 KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT OCH VERKSAMHETER 19 5 TIDPLAN 19 6 BUDGET Projektkostnader Projektfinansiering 20 7 ÖVERGRIPANDE UTMANINGAR 21 8 ÖVERLÄMNANDE 22 9 STYRGRUPP 23 REFERENSER 25 2 (25)

154 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 1 Grundläggande information 1.1 Förord I detta projektdirektiv redovisas möjligheterna och förutsättningarna för att etablera en tillnyktringsenhet (TNE) i anslutning till Psykiatrins hus, samt dess potentiella effekt för hela Uppsala län. Projektdirektivet kommer även redogöra för en initial kostnadsuppskattning för att inrätta en TNE och dess budgeterade driftkostnader. 1.2 Bakgrund I en promemoria 1 till HSS så beskrivs följande; - I landstingets Översyn av missbruks- och beroendevården i länet, så lyftes inrättandet av en tillnyktringsenhet fram som ett prioriterat utvecklingsområde. Ett detaljerat förslag till åtgärder inom utvecklingsområdet skulle avrapporteras vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i mars Styrelsen beslutade dock att bevilja anstånd med avrapporteringen till sammanträdet i juni, bland annat för att invänta ett förtydligande av villkoren för de planerade stimulansmedlen för lokal utveckling i frågan. - I ett regeringsbeslut påpekas att när lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) trädde i kraft var tanken att lagen skulle skapa förutsättningar för ett mer humant omhändertagande av berusade personer. De vårdinriktade alternativen ska ha företräde och kvarhållande i arresten ses som en sista utväg. Regeringens avsatta stimulansmedel syftar till att stimulera ett lokalt utvecklingsarbete där parterna utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arresten för personer som omhändertas i enlighet med LOB. Målet med satsningen är att få till en tydlig och varaktig praxisförändring så att betydligt färre personer förs till arresten jämfört med i dag. - Regeringen har beslutat avsätta 35 miljoner kronor per år för ändamålet under åren , varav cirka 1,3 miljoner kronor årligen tillfaller Uppsala län. Stimulansmedlen har knutits till Kunskap till praktik och därför tillfallit Regionförbundet. Villkor för tilldelning av medel är under 2014 att parterna avser ingå en lokal överenskommelse som innebär att den medicinska säkerheten och omsorgen om de personer som omhändertas enligt LOB förbättras genom att alternativa lösningar till förvaring i arrest utvecklas. 1 Dnr HSS , Vidare bearbetning av utvecklingsområde tillnyktringsenhet 3 (25)

155 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: - Tidigare utredning har visat på att en tillnyktringsenhet bör ligga i nära anslutning till akut- och beroendesjukvården på Akademiska sjukhuset, för att möjliggöra en flexibel verksamhet och effektiva vårdkedjor. Vid HSS sammanträde 2 i juni 2014, beslutades att invänta avrapportering av förutsättningar och budgeterade kostnader för tillnyktringsverksamhet i Uppsala län, för att använda de avsatta stimulansmedlena för 2014 att utreda ärendet vidare. Psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset har med anledning av denna bakgrund fått en frågeställning från ledningskontoret att under hösten 2014 utreda hur en TNE kan inrymmas i eller nära existerande lokaler. Enligt det inriktningsbeslut 3 som fastlades av Psykiatridivisions ledningsgrupp bör även andra delar av verksamheten genomlysas för att undvika framtida kapacitetsproblem. 1.3 Idé Med idé menas i detta sammanhang själva syftet med projektet och dess vision. I enlighet med tidigare genomförd översyn av missbruks- och beroendevården inom länet avses en TNE erbjuda akut alkohol- och drogpåverkade personer omvårdnad, viss medicinsk insatsberedskap, och någonstans att vistas under en kortare tid medan personen nyktrar till. 4 Att etablera en TNE i nära anslutning till akut- och beroendesjukvården på Akademiska sjukhuset kommer enligt samma översyn medföra flera fördelar. Dels kommer individer med begynnande missbruk att fångas upp genom att ha möjlighet att erbjuda lämplig vård efter tillnyktring. Även personer som inte själva förmår vara nyktra när de söker abstinensvård eller behandling kommer genom en TNE att få möjlighet och tillgång till att söka vård. En annan fördel med att lokalisera TNE i nära anslutning till Psykiatrins hus och övriga sjukhuset, är att den kan ha möjlighet att avlasta andra delar av sjukhuset gällande personer i behov av tillnyktring, vilket främst belastar den psykiatriska och somatiska akutmottagningen. En TNE i anslutning till Psykiatrins hus skulle även möjliggöra effektiva vårdprocesser inom beroende och missbruksvården, samt förbättrad möjlighet för individer att komma i kontakt med vård inom både kommun och landsting. En TNE skulle även skapa en naturlig samlingspunkt för samverkan mellan de olika huvudmännen polis, kommun och landsting, ifall en representant från kommunen även är närvarande. 2 HSS Protokoll, Inriktningsbeslut, DLG Översyn av missbruks- och beroendevården, (25)

156 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Avslutningsvis, så är vår rekommendation att målgruppen för TNE är personer som är 18 år eller äldre, samt ej är aggressiva. Ställningstagandet bakom detta beror på att det inte är lämpligt för barn och ungdomar att vistas tillsammans med vuxna, då de kan ha ett negativt inflytande. Dessutom bedöms polisens rutiner idag vara ett bättre och adekvat alternativ, då de kör hem personer under 18 år till vårdnadshavare, samt kopplar in socialjouren. Vid uppenbart medicinskt behov transporter polisen dem till barnalternativt somatiska akuten. Aggressiva personer bör även fortsättningsvis förvaras i polisens arrest, då dessa skulle äventyra både personal och andra intagnas säkerhet vid TNE. 5 (25)

157 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 1.4 Verksamhetsstrategi Med verksamhetstrategi i denna kontext, avses hur projektet förhåller sig till och stöder verksamhetens strategi och planer. En TNE förväntas stödja verksamhetsstrategin genom att ha möjlighet att tidigare fånga upp individer med begynnande missbruk och erbjuda vård, vilket skulle innebära att dessa individer inte hamnar i tyngre missbruk med ytterligare hälsokomplikationer till följd. Utifrån ett långsiktigt perspektiv, så innebär det att en TNE kommer ha potential att minska antalet individer som är i behov av avgiftning och abstinensvård, då fler fångas upp i ett tidigare stadium. Även de somatiska hälsorelaterade komplikationerna som djupt missbruk medför, förväntas minska på sikt med en TNE. En TNE kan även möjliggöra att allt fler får möjlighet till avgiftning, då det i dagsläget inte kan blanda berusade med nyktra personer som ligger inne för avgiftning. Med en tillnyktringsverksamhet som även har tätare koppling till beroendepsykiatri kan bedömning ske om patienten bör beredas plats för avgiftning. Detta skulle ge en mer kvalitativ prioritering av dessa vårdplatser. Slutligen så finns även en tydlig koppling till verksamhetsstrategin, genom att en TNE har möjligheten att avlasta och frigöra kapacitet för andra delar av verksamheten och sjukhuset. 2 Mål 2.1 Övergripande effektmål Det övergripande effektmålet för en TNE är att tillhandahålla en medicinsk säker övervakning av individer som blivit omhändertagna enligt LOB. Samtidigt kommer en TNE även att förbättra möjligheterna att fånga upp individer med begynnande missbruk, genom att kunna erbjuda lämplig vård efter tillnyktring. Dessutom förväntas en TNE skapa förenklade kontaktvägar in till missbruks och beroendevård, då en representant från kommunen kommer finnas på plats vid TNE, så att det samlade utbudet av landstingets och kommunens vård är tillgängligt för de intagna. Även för samhället förväntas en framgångsrik TNE generera vinster i form av minskat missbruk hos invånarna och kostnader. Enligt tidigare utredningar, så uppgår missbrukets kostnad för samhället till motsvarande 150 miljarder per år i Sverige. 5 Främst beror det på individens arbetsoförmåga, men även dess kraftigt försämrade ohälsa leder till ökade sjukvårdskostnader. Samma utredning har även visat på att tidiga vårdinsatser mot riskbruk är de mest effektiva, vilket talar för att en TNE kan vara en viktig komponent för att identifiera och sätta in tidiga vårdinsatser för individer med 5 Bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 6 (25)

158 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: begynnande missbruk. Gällande kostnaderna för Landstinget i Uppsala län, så uppskattas de alkoholrelaterade olyckorna och sjukdomarna kosta ca 680 miljoner kronor årligen. 6 Missbruket drabbar utöver själva individen även närstående och andra individer i samhället, då det visat att 8 av 10 gärningsmän vid misshandel är påverkade av narkotika och alkohol. Slutligen, så förväntas även ett förbättrat samarbete mellan polis, psykiatrin och kommunen att skapas, då en TNE medför en naturlig samlingspunkt. 2.2 Effektmål Utifrån ovannämnda effektmål förväntas en TNE i anslutning till Psykiatrins hus medföra följande effektmål: Minskat antal LOB i arresten, då en TNE möjliggör ett medicinskt bättre alternativ än att köra individen till arresten. Nyckeltal: Antal LOB på TNE, som i annat fall hade hamnat i arresten. Ökad medicinsk säkerhet och omsorg för personer som omhändertas enligt LOB. Nyckeltal: Antal intag på TNE med medicinska komplikationer som i annat fall hade hamnat i arresten. Förbättrad tillgång av vård för individer med missbruks- och beroendeproblem. Nyckeltal: Antal påbörjade behandlingar, antal avgiftningar, antal avvisningar på psykakuten på grund av onykterhet. Bättre resursanvändning av kommunens resurser på grund av minskat antal omplaneringar av abstinensbehandlingar som beror på onykterhet vid behandlingsstart. Nyckeltal: Antal planerade tillnyktringar från kommunen Färre drogrelaterade besök på somatiska akutmottagningen, vilket medför frigjord kapacitet. Nyckeltal: Antal drogrelaterade besök på somatiska akutmottagningen Förbättrad och ökat antal LOB-samtal med socialtjänsten, då samtal kan ske i direkt i samband efter tillnyktring. Detta medför även snabbare insatser för individer med barn. Nyckeltal: Antal genomförda LOB-samtal med socialtjänsten, samt antal påbörjade behandlingar 6 Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige, Stockholms Universitet (25)

159 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 2.3 Behovsanalys Enligt genomförd behovsanalys 7, så kommer det totala antalet individer omhändertagna enligt LOB uppgå till ca 3300 inom Uppsala län under 2014, varav uppskattningsvid 75 % av dessa sker inom Uppsala. Detta är en ökning med ca 700 fall per år och antas delvis bero på att polisen fått en ny arrestlokal i Uppsala med utökad kapacitet, samt ett ökat fokus på att minska fylleriet på allmänna platser. Då endast individer över 18 år kommer vara målgruppen för TNE, innebär det att uppskattningsvis ca 100 av de totala 3300 LOB-fallen, inte kommer vara aktuella för tillnyktring på enheten. Av de resterande ca 3200 LOB-fallen antas ca 30 % vara för aggressiva, alternativt begått en brottslig handling, vilket gör de ej lämpliga för att övervakas på en TNE. Således uppskattas det totala antalet LOB-fall inom länet som kan vara lämpliga att övervaks vid en TNE att uppgå till knappt Behovsanalys, (25)

160 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Att etablera en TNE i anslutning till Psykiatrins hus skulle ha möjlighet att täcka 79 % av de 2300 LOB-fallen inom länet. Resterande 21 % sker under helger i andra kommuner än i Uppsala och där avståndet till arrest är kortare än till TNE. Det totalt årliga intaget av LOB till en TNE vid Psykiatrins hus uppskattas därmed att uppgå till ca 1800 per år. 9 (25)

161 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Omhändertagandet av LOB sker väldigt varierat under veckodagarna, där de flesta sker under helgerna och efter klockan tolv på natten. Att resurseffektivt bemanna och dimensionera TNE enbart efter behovet av LOB är därmed en utmaning. Även en stor variation mellan helger har också identifierats, där en markant ökning av antalet LOB sker vid lönehelger och vid speciella högtider. 10 (25)

162 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Enligt den omvärldsanalys som genomförts, så förväntas även en relativt stor andel personer som inte är omhändertagna enligt LOB att övervakas vid en TNE. Dels rör det sig om individer som självmant, alternativt via anhörig, söker sig till TNE för att få hjälp med tillnyktring för att kunna få vård. En annan grupp individer som kommer antagligen att även övervakas vid en TNE, är onyktra individer som idag vistas på andra delar av sjukhuset, samt de som blivit nekade behandling vid psykiatriska akutmottagningen. Utifrån en jämförelse med TNE i Linköping och Östersund, så rör det sig om motsvarande ca 0,24 % respektive 0,42 % av befolkningsmängden i upptagningsområdet som övervakas på en TNE och inte är omhändertagna enligt LOB. Baserat på ett genomsnitt (0,33 %) av dessa två TNE och dess upptagningsområde, så uppskattas Uppsala få ett intag på ca 1100 per år. Genom intervjuer med psykiatriska akutmottagningen, somatiska akutmottagningen och psykiatriska akutavdelningen, så förväntas en dryg 1/3 av det totala övriga intaget på en TNE komma från dessa avdelningar. 11 (25)

163 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Sammantaget så kommer därmed en TNE vid Psykiatrins hus att ha möjlighet för att hantera flera behov och inte enbart individer som omhändertagits enligt LOB. Detta förväntas även få en utjämnande effekt på variansen gällande intaget, där det övriga inflödet förväntas ske på vardagar under dagtid, medan majoriteten av LOB-fall sker till helgen och under nattetid. Detta innebär att tillnyktringsverksamheten bör vara öppen dygnet runt för att tillgodose det samlade behovet. Vid ett initialt skede förväntas inflödet av LOB vara något lägre, innan de nya arbetsrutinerna har satt sig inom polisen. Det finns även viss osäkerhet kring det övriga inflödet, vilket också omvärldsanalysen visar. Dessa två osäkerheter tillsammans skapar ett uppskattat totalt max och min av intaget vid en TNE, där det troliga ligger mellan dessa. För att få ett bra kapacitetsutnyttjande av att hantera dessa inflöden vid en framtida TNE, så bör den dimensioneras för 6-9 platser. 12 (25)

164 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 2.4 Nyttokalkyl Nyttokalkyl i detta sammanhang innebär kostnaden för att tillgodose det identifierade behovet i behovsanalysen. För att tillgodose det identifierade behovet så behöver en lokal inrättas med 6-9 vårdplatser för tillnyktring. Exakt lokalisering inom sjukhusområdet behöver dock utredas ytterligare. Själva personalbehovet för att driva en TNE med 6-9 vårdplatser beror på lokaliseringen av enheten, då det kan påverka säkerheten och arbetsmiljön och därmed behovet av skötare, sjuksköterska, läkare och larm. För att uppskatta driftkostnaden för en TNE har två scenarion tagits fram. - Scenario 1: TNE lokaliserad i anslutning till annan akut hälso- och sjukvårds verksamhet, exempelvis psykiatriska och somatiska akutmottagningen. - Scenario 2: Fristående TNE. Oavsett scenario så råder följande gemensamma förutsättningar för beräkningarna: 6-9 vårdplatser Personalen arbetar 2 av 5 helger Säkerhetsbemanning måste tillgodoses Schemaläggningen utgår från 100 % tjänster Nattpersonal arbetar varannan helg I båda fallen beräknas enheten utifrån en minimal grundbemanning, vilket innebär att denna kostnad gäller oavsett om antalet vårdplatser minskas. 13 (25)

165 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Scenario 1: Samlokaliserad enhet Förutsättningarna: Möjligheten till hjälp med akut transport av patient vid akutsjukdom. Säkerhetsbemanningen uppfylls genom närheten till annan akutverksamhet Gemensam OH kostnad Optimal konstadseffektiv schemaläggning Effektivt resursutnyttjande för båda enheterna Personalbemanning: Två personal som arbetar dygnet runt. 5 sjuksköterskor 5 skötare 2 sjuksköterskor/natt 2 skötare/natt Läkare som rondar 2 ggr/dag, morgon och eftermiddag, total tid ca 3 timmar/dag motsvarande 40% tjänst. Inga ronder under helgen, akut tider ges till beroendemedicinska mottagningen påföljande vardag. Vid behov kan somatisk och psykiatrisk bakjour konsulteras. Administrativt stöd 10 % vardagar. Socionom från kommunen inledningsvis på halvtid men på sikt heltid. 5 sjuksköterskor x tkr 2 750tkr 5 skötare x tkr tkr 2 sjuksköterskor/natt x tkr tkr 2 skötare/natt x tkr 900 tkr OB ersättning 609 tkr Läkare 40 % 520 tkr Administrativt stöd 10 % 45 tkr Materialkostnader 150 tkr Läkemedel 25 tkr Övriga personalkostnader utbildning, 30 tkr rehabiliteringsinsatser Socionom Kommunen Totalt tkr 14 (25)

166 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Scenario 2: Friliggande enhet. Förutsättningar: Enheten måste själv ombesörja akuta transporter av patient vid akutsjukdom. Säkerhetsbemanningen måste tillgodoses med egen bemanning OH kostnad Larmkoppling till polis och vaktbolag Ej kulvertanslutning ökade kostnader Personalbemanning: Tre personal som arbetar dygnet runt. 5 sjuksköterskor 10 skötare 2 sjuksköterskor/natt 4 skötare/natt Läkare som rondar 2 ggr/dag, morgon och eftermiddag, total tid ca 3 timmar/dag motsvarande 40 % tjänst. Akuta utryckningar ca 10 %. Totalt 50 % läkarresurs. Inga ronder under helgen, akut tider ges till beroendemedicinska mottagningen påföljande vardag. Vid behov kan somatisk och psykiatrisk bakjour konsulteras. Administrativt stöd 10 % Socionom från kommunen som bemannar halvtid på sikt heltid 5 sjuksköterskor x tkr tkr 10 skötare x tkr tkr 2 sjuksköterskor/natt x tkr tkr 4 skötare/natt x tkr tkr OB ersättning 913 tkr Läkare 50 % 650 tkr Administrativt stöd 10 % 45 tkr Materialkostnader 200 tkr Läkemedel 25 tkr Larm kostnader /utryckning 1 ggr/v 260 tkr Övriga personalkostnader utbildning, 50 tkr rehabiliteringsinsatser Socionom Kommunen Totalt tkr 15 (25)

167 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Enligt dessa uppskattade driftkostnader för en TNE, framgår det att en enhet som inrättas i anslutning till annan akut hälso- och sjukvårds verksamhet, kommer att få strax över 4 miljoner lägre driftkostnad än en fristående enhet. 8 Utöver ovannämnda driftkostnader så tillkommer även hyra av själva lokalen. Då exakt lokalisering inte är fastställd, så kan heller inte ytan och därmed inte den totala kostnaden för lokalen fastställas. Uppskattningsvis så kan lokalkostnaden uppgå till 700 tkr/år, baserad på dagens hyreskostnad för liknande lokaler på sjukhusområdet. Totalt uppskattad driftkostnad för TNE i anslutning till annan hälso- och sjukvårds verksamhet, somatiska- eller psykiatriska akutmottagningen: o tkr/år Totalt uppskattade driftkostnad för fristående TNE: o tkr/år I kostnadsuppskattningarna ingår hyra, personal, vikarie, administrativt stöd, material, läkemedel, larm, samt övriga personalkostnader. Kostnad för kommunrepresentant ingår ej. 2.5 Barnkonsekvensanalys Enligt genomförd barnkonsekvensanalys så kommer en TNE inte att direkt påverka barn eller ungdomar under 18 år. Däremot kan en TNE indirekt påverka barn till föräldrar med och/eller begynnande missbruk. I dagsläget bedöms Polisens rutiner med att transportera hem barn och ungdom till sina målsmän, samt koppla in socialjouren, att föredra i förhållande till att blanda dem med vuxna berusade. Dock hade eventuellt en renodlad TNE för barn och ungdom kunnat vara ett bättre alternativ. 2.6 Projektmål De övergripande projektmålen innefattar mål för tid, kostnad och kvalitet enligt nedan. Projektmålen utvecklas och beskrivs mer detaljerat i projektplanen (etableringsfasen). Projektmålen ska prioriteras i ordningen 1) kvalitet, 2) tid och 3) kostnad. För att säkerställa att projektet når sina effektmål, så behöver följande leveransobjekt ingå: Kvalitet (1) Kvantifiering av behovet för en TNE inom länet 8 Förslag till HSS (25)

168 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Effekt och nytta med en etablering av en TNE vid Psykiatrins hus Lokalutformning och lokaliseringsmöjligheter av en TNE i nära anslutning till Psykiatrins hus Förslag på bemanning av TNE och samverkansrutiner Etablerings- och driftkostnader för en TNE Krav och beroenden på föreslagen TNE Eventuella risker med föreslagen TNE Skapa en projekt-/implementeringsplan inkl. resurser, budget, projektorganisation och kommunikationsplan Projektet ska klara internrevision av projektet utan större avvikelser. Utvärdering ska innefatta relevanta frågor och mätas på lämplig skala. Tid (2) Godkänt projektdirektiv skall vara klart senast 20:e november Projektet som helhet ska vara avrapporterat och klart senast Kostnad (3) Varje fas ska vara klar till inom sitt respektive slutdatum. Varje leveransobjekt, milstolpe och aktivitet inom de olika faserna ska vara klar inom +/- 20% relativt projektets baslinje. Projektet som helhet ska inte överskrida den budgeterade kostnaden med mer än 20% relativt projektets baslinje. De olika faserna ska inte överskrida sin respektive budget med mer än 10% relativt projektets baslinje. 2.7 Förväntat resultat av Etableringsfasen Under etableringsfasen definieras projektorganisationen och en detaljerad projektplan arbetas fram av projektledaren och projektgruppen. Projektplanen ska bl.a. innefatta följande delar Projektorganisation inkl. roller, ansvar och befogenheter Kritiska framgångsfaktorer, prioriteringar och genomförandestrategi Intressentanalys och externa kontaktytor Övergripande kommunikationsplan Dokumentationsplan Definierade leveransobjekt för projektet WBS (arbetsnedbrytning) för projektet utifrån definierade leveransobjekt Övergripande tidplan (Gantt), resursplan och budget för hela projektet Detaljerad tidplan (Gantt), resursplan för byggnation av TNE Riskregister och åtgärdsplan Rutin för förebyggande åtgärder (riskidentifiering och hantering) 17 (25)

169 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Rutin för uppföljning och styrning (metod, mallar, forum, mötesfrekvens etc) Rutin för kvalitetsstyrning och avvikelsehantering Etableringsfasen avslutas med beslut om att gå vidare med projektet och godkännande av projektplan. 3 Krav på projektet 3.1 Förutsättningar Godkänt beslut från HSS att inleda etableringsfasen Överenskommelse med kommun och polis Byggnationsplan för TNE Lagar och förordningar o Lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (1976:511) o Socialtjänstlagen (2001:453) Arbetsmiljöverkets lagar Socialstyrelsens föreskrifter Facklig samverkan Akademiska sjukhusets policys Brukarmedverkan i styrgrupp 3.2 Miljö Bedömningen är att projektet i sig inte kommer att ha några negativa miljökonsekvenser förutom vid själva byggnationen, vilket bör utredas vidare under etableringsfasen. 3.3 Avgränsningar Projektet föreslår nytt arbetssätt för polisen vid omhändertagande av LOB, men ansvarar inte för själva implementeringen. Det nya arbetssättet innebär en urvalsprocess för att avgöra ifall individen skall köras till TNE eller till arrest. Även nytt arbetssätt för kommunrepresentanten vid TNE rekommenderas att det utformas i samarbete med kommun och vårdpersonal inom projektets ramar. 18 (25)

170 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 4 Kopplingar till andra projekt och verksamheter För att projektet skall nå sina mål har följande beroenden identifierats: Beroende 1 Färdigställande av lokal för TNE Beroende 2 Polisen och dess arbete med LOB Beroende 3 Kommunen och representant vid TNE Beroende 4 Kapacitet hos berörda verksamheter inom missbruks och beroendevården. För övrigt, så kommer en TNE att påverka hela vårdprocessen gällande missbruks- och beroendevården, med bland annat ett förväntat ökat behov av dessa verksamheter. Detta behöver utredas vidare under etableringsfasen för att säkerställa att det finns kapacitet att hantera denna ökning av beroendevård. 5 Tidplan Arbetet ska bedrivas enligt Landstinget i Uppsala Läns projektmodell ProjektIL. Tabellen nedan visar en grov tidplan för projektets olika faser. Tabell Övergripande tidplan för projektet Start Slut Hela projektet Initiering Etablering Genomförande Avveckling/Övergång till ordinarie verksamhet (25)

171 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 6 Budget 6.1 Projektkostnader För att genomföra och etablera en TNE vid Psykiatrins hus, så behöver en detaljerad projektplan tas fram under 2015, med bland annat genomlysning av identifierade påverkade verksamhetsområden inom och angränsande till missbruks- och beroendevården. Tabell Kostnadsuppskattning för etableringsfasen Total kostnad för etableringsfasen Framtagande av detaljerad projektplan. Framtagande av detaljerad byggplan inkl. arkitekt: Genomlysning av berörda verksamhetsområden. Uppskattad kostnad för hela projektet inkl. delfaser Ca 1,3 MSEK Ca 2,6 MSEK 6.2 Projektfinansiering Enligt vår rekommendation bör och kan projektet finansieras genom följande: Statliga stimulansmedel: 2,6 MSEK (2015 och 2016) Den framtida driftkostnaden av TNE uppgår till 9, respektive 13 miljoner per år inklusive hyra, beroende på om enheten är samlokaliserade med övrig verksamhet eller fristående. Kostnaden för detta förväntas att finansieras genom Psykiatrins budget och behöver således utökas med motsvarande belopp. Kostnaden för kommunens representant vid TNE förväntas belasta kommunens budget. 20 (25)

172 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 7 Övergripande utmaningar Under initieringsfasen har ett antal utmaningar identifierats vilket beskrivs nedan. Under etableringsfasen kommer ett mer detaljerat riskregister, klassificering och tillhörande åtgärdsplan att tas fram. Externa osäkerheter: o Polisensarbetsätt vid omhändertagande av LOB och att köra rätt målgrupp till TNE och inte sådana som är för aggressiva eller för somatisk sjuka. Det finns även en risk att polisen föredrar att köra personer till arresten, så som vid tidigare pilotverksamhet av TNE på Ulleråkersområdet år Detta borde vara föga troligt, då en TNE lokaliserad vid Psykiatrins hus är närmare att köra till än arresten. o Det finns även en risk att TNE inte blir lika tillgänglig för övriga kommuner, då polisen kommer att föredra att köra till den lokala arresten när den är öppen då av avståndet är för stort. Detta motsvarar 21 % av LOB-fallen och långsiktigt förslag på hur man kan hantera dessa behöver utarbetas. o Avsaknad av kännedom inom kommunen och socialtjänsten om TNEs möjligheter o Behovet av nya arbetssätt inom kommunen för hur de kan använda sig av en TNE o Att kommunrepresentanten på TNE inte prioriterar alla LOB med uppföljningssamtal Interna osäkerheter o Att patientflödet blir större än beräknat på grund av ökad tillgänglighet till vård, samt ett eventuellt ökat behov från samhället i stort. o Psykiatrins övriga verksamheter och avdelningars påverkan av en TNE och vilka begränsningar det kan medföra för annan typ av psykiatrisk vård o Organisationsbergränsningar och brist på personal för att bemanna en TNE Projektosäkerheter o Fackorganisationer accepterar inte eventuella förändringar i organisation och arbetssätt vilket leder till förseningar i projektet o Kulturella skillnader mellan olika avdelningar som skapar samarbetssvårigheter o Orolig och frustrerad personal pga dålig kommunikation kring eventuella organisationsförändringar och bemanningsfrågor 9 Utvärdering av Tillnyktringsenhet (25)

173 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: o Svårigheter att få läkare och övrig vårdpersonal att sätta av tid till projektarbete vilket påverkar kvalitet och leder till förseningar o Svårigheter att få med läkarna i arbetet med att ta fram och implementera avdelningarnas grundtillstånd vilket leder till att man inte uppnår effektmålen, samt att projektet blir försenat. o Dålig kunskap/kompetens kring projektledning, processorientering och förändringsledning mm hos chefer och nyckelpersoner leder till samarbetsproblem och förseningar o Sena beslut får kedjeeffekter nedströms vilket leder till onödiga förseningar (t.ex. IT beställningar) 8 Överlämnande Projektägaren är ansvarig för uppföljning av effektmålen och kommer att följa upp dessa nyckeltal för att identifiera förändring före, under och efter projektet. Överlämnande av projektets leveranser och resultat beskrivs i tabellen nedan. Fas (ProjektIL) Leverans Mottagare Initiering Projektdirektiv (BP1) DC DLG SLG HSS Etablering Projektplan (BP2) DC DLG SLG HSS Genomförande Uppföljningsrapporter (BP3n) för byggnation och etablering Leveransgodkännande (BP4) DLG DLG Avslut Slutrapport (BP5) DC DLG 22 (25)

174 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 9 Styrgrupp Bilden nedan visar den av projektägaren beslutade projektorganisation. Denna organisation gäller under initieringsfasen, men kan komma att ändras under etableringsfasen. Projektdokumentationen ansvaras av projektledaren och allt projektrelaterat material som skapas skall sparas ner på G-disken, som är tillgänglig för anställda inom LUL. Övriga projektmedlemmar som ej har tillgång till mappen skall få dokumentationen skickad via mail av projektledaren. 23 (25)

175 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Projektnamn: TNE Projektägare: Åsa Hagberg Checklista inför beslut, BP1 Projektägare är utsedd (finansiär) Projektledare, Styrgrupp, Mottagare är utsedda och införstådda med åtagandet Resurserna för Etableringsfasen är säkrade Etableringsfasen är planerad och beskriven med kostnader, resurser, tid, leveranser och resultat Projektets mål är formulerat Det förväntade resultatet för Etableringsfasen och projektet är dokumenterat och kopplat till verksamhetens mål och strategier Effektmålen är definierade för projektet Övergripande risker för projektets genomförande finns dokumenterade En ansvarig för diarieföring är utsedd och en akt är upprättad för projektet JA NEJ Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller JA NEJ Kommentar: Beslut att starta Etableringsfasen, BP1 Beslut att inte starta Etableringsfasen, BP1 Beslut att bordlägga beslutet Datum och underskrift av projektägare Namnförtydligande 24 (25)

176 Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Referenser Dnr HSS , Vidare bearbetning av utvecklingsområde tillnyktringsenhet HSS Protokoll Inriktningsbeslut, DLG Översyn av missbruks- och beroendevården, Bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige, Stockholms Universitet 2003 Behovsanalys, Förslag till HSS, Utvärdering av Tillnyktringsenhet (25)

177 Barnrättsperspektiv - inför åtgärd eller beslut Namn på åtgärd eller beslut: Tillnyktringsenhet (TNE) Diarienummer: HSS Beslutet i korthet: Utredning ang. TNE med placering ing. 12, Psykiatriska akutmottagningen Ansvarig: Eva Smith Verksamhet/avdelning: Psykiatridivisionen Vilka barn berörs av detta beslut? Inga barn som är i behov av tillnyktring men däremot barn som anhöriga då enheten inte kommer att vara inriktad på tillnyktring för barn. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2) Behandlas berörda barn lika? Om inte, anger du skälen till särbehandling. Ja, alla barn behandlas lika. Barnets bästa (artikel 3) och tillräckliga resurser (artikel 4) Barnets bästa är en kombination av vad du anser är det berörda barnets behov med vad barnet själv uttryckt eller förmedlat. Beskriv. En renodlad mottagning/tillnyktringsenhet för barn och unga skulle vara det bästa men i utredningen kring TNE prioriteras det vuxna omhändertagandet. Behöver något annat än barnets bästa sättas prioriteras? Beslutet är trots det barnrättsligt om du beskriver förväntade negativa konsekvenser och föreslår kompenserande åtgärder. Förväntade negativa konsekvenser är att det inte finns en renodlad tillnyktringsenhet för barn/unga. Av den statistik som projektet TNE inhämtat i första fasen från polisen så har omhändertagandet av personer under 18 år inte varit av den omfattningen så att det skulle föranleda en renodlad tillnyktringsenhet för barn/unga. Under 2011 omhändertogs 7 och 2014 första halvåret 38 med prognos om 119 på året. Antalet barn/unga som skulle vara aktuella är för litet, för att motivera särskild lokal och kompetent bemanning. Det växande blandmissbruket bland unga är dock en angelägen fråga men som behöver belysas i en egen utredning. I dag när berusade barn/unga omhändertas av polisen transporteras de hem till föräldrar alternativt tillkallas socialjouren. Om barnet/ungdomen är i behov av medicinskt omhändertagande körs barnet/ungdomen till barnakuten alt. somatiska akutmottagningen. Om oro föreligger om att barnet far illa, ska en anmälan göras till socialtjänsten enligt Sol. 14 kap. I dagsläget bedöms detta vara det bästa omhändertagandet i förhållande till att blanda vuxna berusade tillsammans med barn/unga. Rätt till liv, hälsa och samverkan (artikel 6, 19, 23, 24 & 39) På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens rätt till bästa uppnåeliga hälsa och erbjuden sjukvård. Har inblandade verksamheter samverkat med barnet i centrum? Med hänsyn till det låga antalet barn/unga som skulle behöva tillnyktringsenhet är det bästa alternativet att fortsätta med omhändertagandet som det är idag.

178 Barnrättsperspektiv - inför åtgärd eller beslut Barnets delaktighet (artikel 12) Har berörda barns åsikter inhämtats? Om barnen inte varit delaktiga, förklara varför. Nej. Barn och ungas åsikter har ej inhämtats då bedömningen är att TNE inte ska ta emot barn/unga. Vilka åsikter framkom och har de påverkat förslaget? Ej aktuellt. Övrigt Detta beslutsunderlag har stämts av med Länsbarnombudsmannen

179 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Henrik Andréasson Telefon: E-post Kan tillnyktringsenhet kombineras med sprututbytesverksamhet? Uppdrag Det finns planer på att landstinget ska ta fram ett vårdprogram för missbruksvården där sprututbytesprogram ska kunna ingå. Nedan redovisas uppdraget att undersöka ifall en föreslagen tillnyktringsverksamhet kan kombineras med sprututbytesverksamhet. Frågan har tagits upp och avstämts med den styrgrupp som knutits till utredningen om tillnyktringsverksamhet. Denna grupp samlar många av de aktörer som även berörs av ett sprututbytesprogram. Nedan redogörs också för den utredning som samlade berörda aktörer och som undersökte ifall sprututbytesverksamhet bör utgöra en del av en så kallad Öppen mottagning. Sprututbytesverksamhet och tillnyktringsenhet Införande av sprututbytesverksamhet föreslogs som ett prioriterat utvecklingsområde i landstingets Översyn av missbruks- och beroendevården i länet. I Översynen redogörs för att sprututbytesverksamhet ses som en kunskapsbaserad insats som rekommenderas som en effektiv metod för att minska spridningen av hiv och hepatit av internationella organ samt de svenska myndigheterna Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet. Sprututbytesverksamhet ska därmed ses primärt som en smittskyddsinsats, även om Missbruksutredningen också lyfter fram att sprututbytesverksamhet också visat sig kunna motivera till frivillig behandling, något som understryks i några av de svenska studierna av sprututbyte i Sverige. Sprututbytesverksamhet är alltså främst att se som en smittskyddsåtgärd men kopplat till verksamheten ska finnas personal med beroendekompetens för att kunna fånga upp och erbjuda vård till de som önskar att bryta sitt missbruk. Det är emellertid inte lämpligt att ha denna sprututbytesverksamhet i anslutning till missbruks- och beroendevården, då det inte går att förena personer med ett pågående missbruk med personer där målet är att inleda vård och behandling för att avsluta missbruket. Då ett av målen och vinsterna med inrättandet av en tillnyktringsenhet i länet är att fånga upp personer när de kan vara motiverade att inleda vård och behandling mot sitt risk- eller missbruk bör inte sprututbytesverksamhet kombineras med en tillnyktringsenhet. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

180 2 (2) Sprututbyte som del av Öppen mottagning Människor som fastnat i ett injektionsmissbruk lever i en ofta utsatt position och kan brottas med ett flertal psykiska och sociala problem. Att till dessa personer erbjuda hälso- och smittskyddsinsatser kan förhindra att situationen förvärras av ytterligare sjukdomar. Men det finns också andra grupper som lever i en extra utsatt position. Detta kan gälla människor som fastnat i andra sorters missbruk och beroende, men också till exempel hemlösa eller svårt psykiskt sjuka. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i november 2013 att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda förutsättningarna för att inrätta en lättillgänglig och förtroendeskapande mottagning för målgruppen särskilt utsatta, i vilken kan ingå sprututbytesverksamhet. Målgruppen är disparat, men det finns vissa gemensamma kriterier. Inom denna grupp finns ofta en misstro mot samhället och en stor känsla av utanförskap som gör att de inte känner att de ordinarie ingångarna till vården är till för dem. En utredning genomfördes där representanter från frivilligorganisationer, berörda verksamheter inom landsting och kommun, polisen och även brukarrepresentanter intervjuades. I rapporten (Rapport om öppen mottagning som kan innehålla sprututbytesverksamhet, KPMG AB 20 mars 2014) föreslås att en ny öppen mottagning bör bygga på landstingets husläkarmottagning för hemlösa, som kompletteras med sprututbytesverksamhet och ges utökade resurser för att kunna ge adekvata hälso- och sjukvårdsinsatser för den aktuella målgruppen, som inledningsvis bedöms omfatta cirka 600 personer. Genom att bygga mottagningen på husläkarmottagningen för hemlösa så kan det bidra till att lösa problem som denna mottagning idag har kring tillgänglighet med mera. Beroendekompetens ska finnas kopplad till mottagningen. Merparten av de intervjuade ställde sig positiva till en sådan kombinerad mottagning med hälso- och sjukvårdsinsatser och sprututbytesverksamhet. Några av de intervjuade var dock tveksamma till behov och nytta av sprututbyte. En mottagning med detta upplägg skulle ge möjligheten till en kostnadseffektiv sprututbytesverksamhet i länet då den utöver denna insats kan erbjuda målgruppsanpassade insatser för att minska smittspridning, erbjuda injektionsmissbrukare vaccination och behandling, samt fånga upp personer som annars inte kommer i kontakt med vården. Det har inte tagits något slutgiltigt politiskt beslut kring förslaget som presenteras i rapporten. Då sprututbytesverksamhet inte bör kombineras med tillnyktringsverksamhet föreslås att hälso- och sjukvårdsstyrelsen istället tar ställning till förslaget om etablering av en Öppen mottagning.

181 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Niklas Rommel Dnr HSS Rapport om införande av Akademisk vårdcentral Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna bifogad rapport om arbetet med projektet Akademisk vårdcentral och att en redovisning av projektet ska ske till styrelsen senast i juni Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i december 2013 att utreda frågan om införande av Akademiska vårdcentral. En rapport redovisades till styrelsen i juni 2014, varvid styrelsen beslutade att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda ytterligare frågeställningar för redovisning senast i februari Det fortsatta utredningsarbetet inleddes under hösten 2014 med tillsättning av projektledare, särskild projektgrupp med mera. I projektgruppen ingår företrädare både för landstinget och Uppsala universitet. Som ordförande har utsetts FoU-direktör Sune Larsson och till projektledare forskningssamordnare Malin André vid Hälsa och habilitering. Arbetet med projektet inleddes under oktober 2014 och en slutrapport beräknas kunna redovisas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i juni I bilaga redovisas projektuppdrag, projektorganisation, beräknad tidsplan med mera. Bilaga: Rapport, projekt Akademisk vårdcentral. Kopia till: Hälsa och habilitering Primärvården Privata vårdcentraler Uppsala universitet FoU-direktören Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

182 Malin André Forskningssamordnare i primärvården Hälsa och Habilitering Tfn Epost: malin.andre@lul.se 1 Rapport, projekt Akademisk vårdcentral 1.1 Bakgrund och uppdrag Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrog den 16 december 2013 (Dnr HSS ) till en projektorganisation att utreda införande av Akademisk vårdcentral i länet. En projektrapport färdigställde den 12 juni Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den18 juni 2014 (HSS ) att godkänna projektrapporten och att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att ytterligare studera de frågeställningar om områden i rapporten som föreslås utredas vidare och att redovisa uppdraget till styrelsen senast i februari Akademiska Vårdcentraler (AVC) är ett koncept för i samverkan mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet stärka klinisk patientnära forskning och utbildning inom primärvården i nära samverkan med klinisk verksamhet. Det innebär också att universitetssjukvård i primärvården upprättas vilket i och med det nya nationella ALF-avtalet är en förutsättning för att Allmänmedicin ska kunna tilldelas ALF-medel för forskning. AVC ska bedriva kliniskt primärvårdsarbete och samtidigt bli en kontaktyta mellan Uppsala universitet och landstinget, där varje huvudman svarar för, och styr, sina resurser och där ett fruktbart samspel förväntas utvecklas mellan de två huvudmännens anställda. AVC ska främja kvaliteten på och utöka den verksamhetsförlagda patientnära utbildningen för alla inom primärvården aktuella studentkategorier. Ett syfte är att de interprofessionella inslagen i samtliga utbildningar ska öka. Vidare ska AVC öka och utveckla den kliniskt patientnära forskningen och stärka förutsättningarna för den kliniska forskarutbildningen. På AVC ska finnas, förutom de kliniska resurser som behövs för patientvårdande primärvårdsverksamhet, personer som idag har sin arbetsplats på Uppsala universitet och landstingets övergripande primärvårdsresurser så som forskningssamordnare och kliniska lektorer och adjunkter. 1.2 Projektarbete Hälsa och habilitering tillfrågades om det fortsatta utredningsuppdraget och Malin André, forskningssamordnare i primärvården, utsågs till projektledare. Kontakt togs med nytillträdde FoU-direktören, Sune Larsson, som accepterade att vara ordförande för projektgruppens arbete. Under hösten 2014 utsåg universitet och landstinget vardera fyra ledamöter (Stellan Sandler, vice rektor, Eva Tiensuu- Jansson, dekanus, Johan Hallqvist, prefekt, Per

183 Kristiansson, verksamhetsföreträdare Enheten för Allmänmedicin och Preventivmedicin, från Uppsala universitet och Sune Larsson, FoU-direktör, Mia Pless, FoU-chef Hälsa och habilitering, Ingrid Persson, HR-strateg ledningskontoret, Malin André forskningssamordnare i primärvården, från landstinget.). Från och med december har projektgruppen förstärkts med primärvårdsdirektör Per Elovsson. Projektgruppen började sitt arbete först i slutet av oktober 2014 varför utredningsarbetet är försenat. Arbetet har också varit relativt komplicerat med bland annat olika intressen och synpunkter från de båda huvudmännens företrädare. En färdig rapport beräknas vara framtagen till hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 17 juni 2015.

184 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Sven-Arne Åsman HSS Begäran om anstånd med avrapportering av delstudie två Vårdtunga patienter och vårdtungt material Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar bevilja anstånd med återrapportering av delstudie två Vårdtunga patienter och vårdtungt material till styrelsens sammanträde i juni Ärendet Enligt beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska delstudie två i ärendet Vårdtunga patienter och vårdtungt material återrapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen vid styrelsens möte i februari Syftet med delstudie två är att lämna förslag till kostnads- och beställningsansvar för det vårdtunga materialet. Arbetet med delstudie två startades under december med bland annat en kartläggning av vilka som idag beställer/förskriver materialet och vilken typ av material som förskrivs. I syfte att få en så fullständig bild som möjligt av beställare/förskrivare och material är det nödvändigt att ha hela år 2014 som underlag. Detta inte minst med tanke på att volym och kostnader ökat dramatiskt under året. Böckerna för 2014 stängs vilket innebär att kartläggningen inte hinner slutföras i tid för att kunna sammanställas och avrapporteras. Det måste också ges tid för analys av kartläggningen. När hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattar beslut om beställnings- och kostnadsansvar bedöms det som värdefullt att förslaget till beslut har förankrats och accepterats i de berörda verksamheterna. Det råder många och motstridande synpunkter på var kostnads- och beställningsansvar ska ligga och förankringsprocessen måste där för få ta sin tid. Med hänvisning till ovanstående anhåller hälso- och sjukvårdsdirektören om anstånd med återrapportering av rubricerat ärende till hälso- och sjukvårdsstyrelsen sammanträde i juni Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

185 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Christianne Simson Dnr HSS Handlingsplan för införande av stöd till anhöriga barn och vuxna Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att anta handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna i Landstinget Uppsala län. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra ett tvåårigt projekt under perioden april 2012 december 2013 för att förbättra anhörigstödet vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och inom primärvården. Projektet hade nära samarbete med länets samtliga kommuner och var en inventering och förstudie till fortsatt arbete med att förbättra anhörigstödet i landstinget. Som ett resultat av projektet beslutade landstingsfullmäktige i Landstingsplan och budget för (dnr CK ) att utvecklingsarbetet med ett förbättrat anhörigstöd skulle fortsätta. I beslutet ingick att landstinget ska ta fram en övergripande handlingsplan för stöd till anhöriga inom Landstinget i Uppsala län utifrån de förbättringsområden som projektet identifierat. Handlingsplanen har tagits fram i samverkan med Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) och kommunernas anhörigstöd. Dessutom har en referensgrupp med representanter från förvaltningarna och samverkanspartners haft i uppgift att prioritera bland aktiviteterna i handlingsplanen. Referensgruppen har bestått av representanter från Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Uppsala kommun, Röda Korset och Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO). Primärvårdsförvaltningen och Länsbarnombudsmannen (LänsBO) var inbjudna att delta i referensgruppen, men tackade nej till förfrågan om deltagande. Handlingsplanen och bilagan Verktygslåda har remitterats i två omgångar till referensgruppen, samordningschefen för psykiatridivisionen, Länsbarnsombudsmannen (LänsBO) och till Primärvårdsförvaltningen. Diskussioner om handlingsplanen för stöd till anhöriga har också förts med Barnsjukhuset, vårdchefer och vuxna anhöriga i olika forum. Syftet med handlingsplanen, som innehåller rutiner och metoder för stöd till anhöriga barn och vuxna, är att öka tryggheten och säkerheten för både patienter och anhöriga. Målet med handlingsplanen är att anhöriga barn och vuxna görs delaktiga genom att deras eget behov av information, råd och stöd identifieras och tillgodoses. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

186 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Förslagen på metoder och rutiner för stöd till personalen inom hälso- och sjukvården (se bilaga 1) är till för att på ett så enkelt sätt som möjligt kunna stödja anhöriga barn och vuxna i samband med patientnära arbete. Förslag finns också för att kunna hjälpa anhöriga barn och vuxna att få kontakter med nätverk utanför hälso- och sjukvården. Detta för att erbjuda långsiktigt stöd och undvika onödig slutenvård och återinläggning av patienten samt för att förebygga ohälsa och sjukskrivning av anhöriga. Förvaltningarnas arbete med stöd till anhöriga barn och vuxna utifrån handlingsplanen ska redovisas i verksamheternas årsredovisningar. Arbetet med anhörigstöd inom landstinget kommer att följas upp och utvärderas av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid ledningskontoret. Bilagor Bilaga 1 Verktygslådan Bilaga 2-4 Remissyttranden Bilaga 5 Barnkonsekvensanalys Kopia till Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektören, Lennart Persson Primärvårdsförvaltningen, förvaltningsdirektören, Per Elofsson Hälsa och habilitering, förvaltningsdirektören, Lena Dahlman Lasarettet i Enköping, sjukhusdirektören, Thomas Eriksson Länsbarnombudsmannen (LänsBO) Martin Price Psykiatridivisionens samordningschef Eva Smith Referensgruppens deltagare Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

187 Dnr Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christianne Simson Barnrättsperspektiv inför beslut En handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna har arbetats fram för att beakta anhörigas behov av stöd då någon närstående blir allvarligt fysiskt eller psykiskt sjuk, skadar sig, avlider eller har ett funktionshinder av något slag. Handlingsplanen omfattar rutiner och metoder samt kunskapslyft för att sjukvårdspersonal ska klara av att stödja barn som anhöriga. Barns behov av stöd ska enligt HSL2g särskilt beaktas då barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktig lever tillsammans med har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller droger eller oväntat avlider. Detsamma gäller om förälder eller annan vuxen avlider. Med barn avses varje person som är under 18 år. Landstinget i Uppsala län har utökat tillämpningen av lagen till att också omfatta syskon. Alla barn berörs av handlingsplanen och alla barns behov av information, råd och stöd ska beaktas. Vad som är för barnets bästa avgör dock i dessa fall vårdnadshavare eller annan ställföreträdande vuxen. Patienten måste också ge sitt medgivande till att barnen görs delaktiga och får information om patientens sjukdom, tillstånd och behandling. Handlingsplanen förespråkar att sjukvårdspersonal arbetar för att göra barnen delaktiga genom att öka kunskap och förståelse för att barn behöver vara delaktiga i det som sker med patienten. Konsekvenserna av att inte beakta barns behov av information, råd och stöd i samband med ovanstående är belagda via forskning. Handlingsplanen har tillkommit som ett stöd för sjukvårdens personal så att Landstinget Uppsala län ska implementera rutiner för information, råd och stöd och följa lagstiftningen enligt HSL 2g. Bygger på landstingets Policy för att förverkliga barnets rättigheter (Dnr CK ). Vid frågor om barnrätt, kontakta Läns-BO Martin Price, eller Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx org nr

188 Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christianne Simson Tfn E-post Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansåg att stöd till anhöriga barn och vuxna behövde utvecklas och förbättras och beslutade därför att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra ett tvåårigt projekt (under perioden april 2012 december 2013) för att förbättra stödet till anhöriga barn och vuxna vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och inom primärvården. Utvecklingen skulle ske i nära samarbete med länets samtliga kommuner, intresseorganisationer och frivilligsektorn. Projektet sågs som en inventering och förstudie till fortsatt arbete med att förbättra anhörigstödet i landstinget. Landstingsfullmäktige har därefter beslutat (dnr CK ) att utvecklingsarbetet med ett förbättrat anhörigstöd skulle fortsätta. I beslutet ingick att landstinget ska ta fram en övergripande handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna utifrån de förbättringsområden som projektet identifierat. Handlingsplanen ska vara färdigställd och beslutad senast den 31 december Handlingsplanen har tagits fram i samverkan med Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO), Röda Korset och kommunernas anhörigstöd. Dessutom har en referensgrupp med representanter från förvaltningarna och samverkanspartners haft i uppgift att prioritera bland aktiviteterna i handlingsplanen. Hälso- och sjukvården har ett ansvar för att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2g, anges följande: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktig bor tillsammans med oväntat avlider. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

189 2 (7) Med barn avses varje person som är under 18 år. Landstinget i Uppsala län har utökat tillämpningen av lagen till att också omfatta syskon till barn som har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, missbrukar alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller om ett syskon avlider. Varje år i Sverige förlorar 3500 barn minst en förälder genom dödsfall. Ytterligare ett antal barn förlorar också syskon, vänner, klasskamrater och andra närstående genom oväntad död. Föräldrars död medför en ökad dödlighetsrisk för deras barn. Det är framförallt yngre barn som påverkas och då främst om de förlorar sin mamma. Bland barn mellan 10 och 18 år finns en ökad dödlighetsrisk. Jämfört med barn som inte förlorat en mamma i dessa åldrar så har de en nästan fördubblad dödlighetsrisk.(m. Rostila, J. Saarela 2011). I Uppsala län vårdas årligen minst en förälder till något av 1750 barn för alkohol-missbruk barn har minst en förälder som vårdas för narkotikamissbruk och 8820 barn har svårt fysiskt sjuka eller skadade föräldrar som vårdas på sjukhus minst en vecka. Vuxna anhöriga definieras i sin roll som anhöriga utifrån att de är personer som har mycket kunskap om den närstående patienten, att de är förutsättningarna för att patienten ska kunna skrivas hem samt att de står för omsorgen som gör att patienten inte återinläggs. Vuxna anhöriga som ger omsorg till en närstående på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller hög ålder, har ökat under senare år. Nästan var femte person äldre än 18 år ger idag omsorg till en närstående. Omfattande omsorg kan få stora konsekvenser för omsorgsgivarnas hälsa, sysselsättning och livskvalitet. En nyligen genomförd undersökning visade att ju mer omsorg man ger, desto större är risken att drabbas av ohälsa. Närmare 30 procent av alla omsorgsgivare i denna undersökning hade nedsatt hälsa. Åldersgruppen år var särskilt drabbad av ohälsa relaterad till omsorgsgivande, och dessa anhöriga upplevde i högre grad än andra att anhörigomsorgen var både psykiskt och fysiskt påfrestande. Fler kvinnor än män upplevde omsorgssituationen som psykiskt påfrestande (Socialstyrelsen, Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser, 2014). I en omfattande studie på anhöriga till cancerdrabbade visar resultatet att anhörigas samtliga diagnoser ökade med cirka 25% jämfört med tiden innan den närstående blev sjuk. Yngre män som var tillsammans med en sjuk kvinna hade mer besvär än en kvinna som var tillsammans med en sjuk man (Sjöwall m.fl. 2009). Erfarenheter och resultat från projektet Under projektets gång samlades och sammanställdes erfarenheter om barn och vuxna anhöriga. Kunskap inhämtades via enkäter och forskningsresultat samt med hjälp av en evidensbaserad metod (Blandade Lärande Nätverk) där olika yrkeskategorier och målgruppen anhöriga träffades för att diskutera anhörigas roll i vården. Projektet prövade också två specifika metoder i form av piloter på ett antal avdelningar på Akademiska sjukhuset och inom primärvården (Akermodellen och Förmedla kontakt).

190 3 (7) Erfarenheterna visar att barn som anhöriga inte är synliggjorda, att lagstiftningen inte är implementerad och att rutiner och metoder för att uppmärksamma, informera och stödja barn som anhöriga saknas. Erfarenheterna från projektet visar också att vuxna anhöriga är en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska klara av sitt uppdrag med befintliga resurser. Vuxna anhöriga är också en förutsättning för att patienten ska kunna skrivas ut efter vård och behandling och för att undvika återinläggning på sjukhus. Resultaten från projektet visar också på nödvändigheten av stöd till sjukvårdspersonalen genom att införa tydliga rutiner och verktyg för anhörigstöd för barn och vuxna samt utbildning om anhörigstöd till respektive målgrupp. I projektet etablerades även samverkan med frivilliga aktörer för att stödja barn i sorg. I samarbete med länets kommuner upprättades rutiner för hur kommunerna ska kunna hantera mottagandet av anhöriga barn och vuxna i sina verksamheter. För vuxna finns ett lagstadgat stöd som anhöriga enligt SoL 5kap 10. Barn som anhöriga förväntas inte ge omfattande hjälp och stöd till någon närstående och omfattas således inte av den anhörigstödjande lagstiftningen. Barn som ändå ger hjälp och stöd till närstående kan få hjälp från socialtjänsten och kommunernas anhörigstöd hjälper till att etablera rätt kontakter för varje barn. Tillsammans med intresseföreningar och frivilligsektorn etablerades aktiviteter och arbetssätt för att ta tillvara den frivilliga kompetensen. Syfte, mål och uppföljning Syftet med en handlingsplan och rutiner och metoder för stöd till anhöriga barn och vuxna är att öka tryggheten och säkerheten runt både patient och anhörig. Målet med handlingsplanen är därför att anhöriga barn och vuxna görs delaktiga genom att deras eget behov av information, råd och stöd identifieras och tillgodoses. Vuxna anhörigas kunskap om patienten bör också efterfrågas i avsikt att öka trygghet och säkerhet runt patienten. Med begreppet anhörig, barn eller vuxna, avser vi det nätverk av personer och relationer som finns runt patienten eller som patienten själv väljer. Det är inte patientens diagnos som är avgörande för att anhöriga behöver stöd det är i vilken omfattning anhöriga påverkas som avgör. Förslagen på metoder och rutiner i Verktygslådan är till för att på ett så enkelt sätt som möjligt kunna erbjuda anhöriga sammanhang och nätverk utanför sjukvården. Allt för att undvika onödig slutenvård och undvika återinläggning av patienten samt för att förebygga ohälsa och sjukskrivning av anhöriga själva nu och i framtiden. Förvaltningarnas arbete med stöd till anhöriga barn och vuxna utifrån handlingsplanen ska redovisas i verksamheternas årsredovisningar. Arbetet med anhörigstöd inom landstinget kommer att följas upp och utvärderas av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid ledningskontoret.

191 Mål 1. Det ska finnas rutiner för all personal som ofta möter patienter och deras anhöriga för att efterfråga anhöriga barn och vuxna. 2. Det ska finnas rutiner så att all personal som ofta möter patienter och deras anhöriga kan ge anhöriga barn och vuxna information, råd och stöd. Aktiviteter 1. BARN SOM ANHÖRIGA 1.1 Uppmärksamma, information, råd och stöd Notera i patientens journal om det finns barn som anhöriga. Notera i patientens journal vilken information barnet har fått. Notera i patientens journal vilka kontakter som tagits eller förmedlats för att försäkra barnet ett långsiktigt stöd. Verktygslådan (bilaga 1) 1.2 Delaktighet Notera i patientens journal att patienten eller någon vuxen vårdnadshavare gett sitt samtycke till att gett sitt medgivande till att barn som anhöriga görs delaktiga genom att få information om patientens tillstånd och behandling. Verktygslådan (bilaga 1)

192 5 (7) 1.3 Efterlevande Notera i patientens journal att barn som anhöriga har erbjudits adekvat stöd i sorgen. Verktygslådan (bilaga 1) 1.4 Samverkan Samverka med andra aktörer och upprätta en plan för stöd till anhöriga barn. Verktygslådan (bilaga 1) 1.5 Anhöriggrupper Möjliggör för tonåringar mellan år att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp med andra tonåringar enligt Akermodellens hälsopedagogik. Möjliggör för barn i sorg att dela sina erfarenheter i grupp med andra barn. Verktygslådan (bilaga 1) Se separat plan för införande av Akermodellen. Verktygslådan (bilaga 1) 1.6 Utbildning Genomför Linnéuniversitetets webbutbildning om barn som anhöriga. Utbildning ( 1.7 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen, Om inte anhöriga fanns, i Pingpong. Kunskap (Pingpong, Navet)

193 6 (7) 2. VUXNA SOM ANHÖRIGA 2.1 Uppmärksamma Notera i patientens journal om det finns anhöriga. Notera i patientens journal vilken information anhöriga har fått. 2.2 Förmedla kontakt Notera i patientens journal att vuxna anhöriga erbjudits kontakt med anhörigstödet i sin hemkommun 2.3 Information Notera i patientens journal vilken information anhöriga fått. Informera anhöriga om de stödverksamheter som finns tillgängliga på sjukhuset/lasarettet. Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) Kvalitetshandboken (under rubrik Anhörigstöd ) Verktygslådan (bilaga 1) 2.4 Delaktighet Efter patientens medgivande görs anhöriga delaktiga genom att få information om patientens tillstånd och behandling. Efterfråga vuxna anhörigas kunskap om patienten. Verktygslådan (bilaga 1) 2.5 Efterlevande Notera i patientens journal att efterlevande vuxna anhöriga i slutenvården får stöd och efterlevandesamtal enligt rutin i Vårdhandboken. Verktygslådan (bilaga 1)

194 2.6 Samverkan Samverka med andra aktörer för stöd till vuxna anhöriga. Verktygslådan (bilaga 1) 7 (7) 2.7 Anhöriggrupper (Akermodellen) Möjliggör för vuxna anhöriga att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp för anhöriga inom slutenvården enligt Akermodellens hälsopedagogik. Verktygslådan (bilaga 1) Se separat plan för införande. 2.8 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen i Pingpong Om inte anhöriga fanns. Kunskap (Navet, Pingpong Om inte anhöriga fanns )

195 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen BILAGA 1 Verktygslåda för stöd till anhöriga barn och vuxna 1

196 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Innehållsförteckning Inledning Barn som anhöriga Uppmärksamma, information, råd och stöd Delaktighet Efterlevande Samverkan Anhöriggrupper Utbildning Kunskap och förståelse Vuxna anhöriga Uppmärksamma Förmedla kontakt Information Delaktighet Efterlevande Samverkan Anhöriggrupper (Akermodellen) Kunskap och förståelse Referenser

197 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Inledning Med begreppet anhörig avses det nätverk av personer och relationer som finns runt patienten eller som patienten själv väljer. Det är inte patientens diagnos som är avgörande för att anhöriga behöver stöd det är i vilken omfattning anhöriga påverkas som avgör. Att vara efterlevande anhörig, barn eller vuxen, eller anhörig till någon sjuk, eller funktionshindrad person, fysiskt eller psykiskt, är i sig en riskfaktor för ohälsa. Det är därför av stor vikt att anhöriga barn och vuxna och deras egna behov, på ett tidigt stadium, uppmärksammas av all personal inom landstingets verksamheter. Anhöriga spelar en viktig roll för patienten vare sig de är barn eller vuxna. En allvarligt sjuk föräldrar påverkas i sitt tillfrisknande av vetskapen om hur barnen mår. En vuxen anhörigs kunskaper om patienten är också en viktig samarbetspartner för personalen i vården. Med trygga och välinformerade anhöriga ökar vi också tryggheten runt patienten och minskar därmed risken för ohälsa hos såväl anhörig som patient. Barn som anhöriga har ett särskilt lagstöd enligt hälso- och sjukvårdslagen 2g. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: 1. Har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktig bor tillsammans med oväntat avlider. I Landstinget i Uppsala län uppmärksammas även barnen som anhöriga om ovanstående gäller ett syskon. Verktygslådan är skapad för att ge tips och förslag om metoder och rutiner för att underlätta i det stödjande arbetet med anhöriga barn och vuxna. I verktygslådan finns också hänvisningar till litteratur och hemsidor för att öka din egen och anhörigas kunskap om hur man kan stödja anhöriga barn och vuxna. Hänvisningar finns också till litteratur, blogg och hemsidor för att öka förståelsen för anhöriga och anhörigas situation, barn, vuxna och efterlevande, samt en lista över stödjande organisationer utanför landsting och kommun som anhöriga kan få hjälp att få information om. Via landstingets lärplattform Pingpong finns också en film som är tänkt att vara ett stöd i ett utvecklingsarbete för att stödja anhöriga barn och vuxna. Materialet heter Om inte anhöriga fanns. 3

198 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Barn som anhöriga 1.1 Uppmärksamma, information, råd och stöd För att underlätta arbetet med att stödja barn som anhöriga kan en arbetsmodell vara till god hjälp. Pyramiden nedan beskriver arbetet med att uppmärksamma barn som anhöriga och är tänkt att vara ett hjälpmedel när verksamheter skapar rutiner för stöd till barn. Observera skyldigheten att lämna en orosanmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Det behöver inte betyda att det finns en misstanke om att någon förgriper sig på eller misshandlar barnet. Det räcker att det uppmärksammas att de vuxna inte är förmögna i den rådande situationen att sörja för barnets bästa och socialtjänsten kan då bevilja insatser för att underlätta för familjen. 4

199 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Notera i patientens journal om det finns barn som anhöriga. Pyramidens Uppmärksamma För att det ska vara möjligt att beakta barns behov av stöd krävs att sjukvården har rutiner för att upptäcka barnen. Därför behöver alla som möter patienten ta reda på om det finns barn som anhöriga. När anhöriga barn efterfrågas bör personal också ta reda på om barnet känner till sjukdomen och hur vardagen fungerar för att kunna fånga upp vilket behov av stöd som finns. Notera i patientens journal vilken information barnet har fått. Pyramidens Information och råd I första hand kan det vuxna nätverket runt anhöriga barn behöva information och råd om hur de kan stödja barnen. Vuxna behöver få veta att det är viktigt att prata med sina barn om sjukdomen och vad som händer och att de kan involvera barnen utifrån barnens mognadsgrad. Barn kan behöva få ställa sina frågor till sjukvårdens personal och också få svar på de frågor de har. Kom ihåg att jag vet inte är också ett svar. Notera i patientens journal vilka kontakter som tagits eller förmedlats för att försäkra barnet ett stöd. Pyramidens Stöd Att bli uppmärksammad och efterfrågad, att få information och få vara delaktig i det som sker är ett stöd. Sjukvårdspersonalen blir en viktig stödfunktion för barnen genom att de kan möta barnen där de just för tillfälligt känslomässigt befinner sig. Där och då, kanske i samband med arbetet med patienten, kan personal berätta och förklara vad som händer och vad de gör, hur behandlingen fungerar och vad alla slangar och maskiner står för. Det är också ett bra sätt att visa vägen för andra oroliga vuxna och stärka dem i att låta barnen vara med. Varje enhet behöver också ha tillgång till mer specialiserad kompetens som kan ge barnet ytterligare stöd om det behövs. Det kan vara i samarbete med kurator, barnpsykolog eller annan specialist som elevhälsan eller verksamheter i socialtjänsten. Pyramidens Behandling Barnet kan vara i behov av vård utifrån att de själva uppvisar symtom efter till exempel en lång tids påfrestning. Barnet ska då också skrivas in som patient och behandlas utifrån sina symtom. Barnet kan således vara både patient och anhörig och ska då både behandlas och få stöd. 5

200 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Delaktighet Notera i patientens journal att patienten eller någon vuxen vårdnadshavare gett sitt medgivande till att barn som anhöriga görs delaktiga genom att få information om patientens tillstånd eller behandling. Både barn och vuxna som patienter behöver få ha ett inflytande om vilken information som lämnas till vem angående det egna hälsotillståndet och behandling. Vuxna patienter kan själva avgöra om och hur mycket barnen behöver vara delaktiga medan barn som patienter kanske behöver samråda med någon vuxen. Oavsett vilket så bör patienten och andra vuxna runt omkring uppmuntras att låta barnen vara delaktiga i så stor utsträckning som möjligt. Goda exempel på rutiner för att stödja barn finns i Kvalitetsboken under Barn som anhöriga eller Barn som närstående. 1.3 Efterlevande Notera i patientens journal att barn som anhöriga erbjudits adekvat stöd i sorgen efter ålder och mognadsnivå. Barn behöver också ges möjlighet att förstå vad som hänt och bearbeta sorgen. Sjukvården ska bemöta barnet utifrån de rutiner som finns angivna i Vårdhandboken om inte egna kvalitetsdokument finns för respektive enhet. Ha i minnet att fantasin är i regel betydligt värre än verkligheten och det är viktigt att barnen får se med egna ögon att det verkligen är dess närstående vuxna eller syskon som har dött. Det är viktigt att förklara på en nivå så barnet kan förstå vad det innebär att patienten är död. Sjukvårdspersonal ska finnas närvarande så länge anhöriga barn och vuxna önskar det och så länge som behovet finns. Barn som anhöriga kan behöva fortsatta kontakter för ett mer långsiktigt stöd och sjukvården ansvarar för att hjälpa till att etablera de kontakter barnet behöver. Det kan till exempel vara kontakt med kurator eller elevhälsan, ideella organisationer som Randiga huset eller via Svenska kyrkan. För stöd till efterlevande barn som anhöriga hittar du rutiner för bemötandet i Vårdhandboken under rubrik Dödsfall - åtgärder inom hälso- och sjukvård. Rutinerna gäller både barn och vuxna. Kom ihåg att informera barn på barns nivå och i samråd med ansvariga vuxna göra upp om något barn skulle önska ett efterlevandesamtal. 6

201 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Samverkan Samverka med andra aktörer och upprätta en plan för stöd till anhöriga barn. Insatser för stöd till anhöriga barn behöver planeras och samordnas likaväl som insatser för vidare vård eller omsorg. Det är viktigt att sjukvården samverkar med andra aktörer som till exempel socialtjänsten och att det upprättas en plan för vilka som ska ansvara för olika former av stöd till barnet och/eller familjen. För att inte behöva skapa ytterligare forum för samverkan är det önskvärt att sjukvården försöker använda de upparbetade arenor som redan finns. Det är viktigt att sjukvården ser till hela patientens sammanhang och livssituation där anhöriga barn är en del av patientens liv vare sig patienten befinner sig i hemmet eller på en vårdavdelning. I de fall patienten är eller kommer att vara i behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten (landsting och kommun) så kan patienten få stöd genom en samordnad individuell plan allmänt kallad SIP. Planen ska formas utifrån patientens behov tillsammans med de personer patienten önskar ska närvara och det är bra om anhöriga barn och vuxna kan inkluderas vid den planeringen. I samband med att en SIP genomförs för patienten är det ett utmärkt tillfälle att också planera vilka behov av stöd anhöriga barn har och vem som ska ansvara för stödet. Vad gäller barn som anhöriga är det i samband med allvarligt sjuk vårdnadshavare eller syskon viktigt att kontakter etableras med skola och elevhälsa varför även de behöver bjudas in till samordnat möte. Kom ihåg att det är av stor vikt för patientens tillstånd att barnens behov är tillgodosedda. 1.5 Anhöriggrupper Möjliggör för tonåringar mellan år att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp med andra tonåringar enligt Akermodellens hälsopedagogik. Barn behöver få utrymme att ställa sina egna frågor utan att de vuxna involveras. Barn behöver också få dela sina erfarenheter med andra som upplevt liknande situation och är i ungefär samma ålder. Möjliggör, efter vårdnadshavares medgivande, för barnen att träffas i anhöriggrupper genom att starta grupper med hjälp av Akermodellen som metod. (se sid 13) Möjliggör för barn i sorg att dela sina erfarenheter i grupp med andra barn. Hjälp barn efter vårdnadshavares medgivande att få kontakt med till exempel Trappan eller Randiga huset som båda är specialiserade att möta barn i utsatta situationer och sorg. 7

202 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Utbildning Genomför Linnéuniversitetets webbutbildning om barn som anhöriga Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, har tillsammans med Linnéuniversitetet tagit fram en webbaserad utbildning om barn som anhöriga som all personal uppmanas att genomföra. Utbildningen är öppen för alla och du registrerar dig enkelt med din e-postadress. På sidan finns också ett antal filmer och kunskapsöversikter i ämnet som det är önskvärt att all personal ser och läser. 1.7 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen, Om inte anhöriga fanns, i Pingpong På Navet hittar du landstingets lärplattform för utbildning på nätet pingpong. Där finns en inspirationsfilm om anhöriga och anhörigstöd. Filmen heter Om inte anhöriga fanns och är sammanlagt ca 20 minuter lång. Filmen är uppdelad i två delar där del 1 beskriver anhöriga som vårdar och stödjer och del två beskriver efterlevande anhöriga. 8

203 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vuxna anhöriga 2.1 Uppmärksamma För att förstå vuxna anhörigas behov av stöd och betydelse för patienten krävs att sjukvården har rutiner för att efterfråga anhöriga. Personal som möter patienten behöver ta reda på om anhöriga finns. När anhöriga efterfrågas bör personal också ta reda på vilken information anhöriga behöver för att de ska känna sig trygga. Sjukvården behöver också ta reda på vilken information anhöriga önskar lämna för att öka trygghet och säkerhet runt patienten. 2.2 Förmedla kontakt Notera i patientens journal att anhöriga erbjudits kontakt med anhörigstödet i sin hemkommun. Att vara anhörig är en riskfaktor för ohälsa, på samma sätt som man kan må dåligt av att ha få sociala kontakter, problem med ekonomin eller att ha råkat ut för en kritisk händelse i livet. Friskfaktorerna är det man väljer för att må bra, träffa vänner, utöva en fritidsaktivitet eller bara vara ensam en stund. Som anhörig som står för hjälpen kan det vara svårt att hitta den tiden för att fylla på sin egen energi och där kan anhörigstödet i de olika kommunerna vara till hjälp. Kommunernas anhörigstöd har en lagstadgad skyldighet enligt Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 10 att stödja anhöriga som hjälper eller vårdar någon som på grund av ålder, långvarig sjukdom, fysiskt eller psykiskt funktionshinder inte klarar sig helt på egen hand. Anhörigstöd finns i alla kommuner i hela landet och är lagstadgat sedan Det innebär att kommunen är skyldig att aktivt erbjuda anhöriga stöd. Stödformerna ska rikta sig direkt till anhöriga. Det kan till exempel vara enskilda samtal eller samtal i grupp där man får träffa andra som har liknande erfarenhet. Begreppet stöd kan också innefatta bemötande, information, råd, avlösning eller hjälp att hitta till rätt instans inom kommunen eller landstinget. Stödet ska vara individuellt utformat och omfatta hela nätverket runt patienten. Anhörigstöd är ingen myndighet och kan alltså inte fatta några beslut som påverkar de anhöriga eller patienten. Ingenting journalförs och personalen omfattas av sekretessen. 9

204 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sjukvårdspersonal ska hjälpa anhöriga att få kontakt med anhörigstödet i hemkommunen genom att fylla i en blankett. Det är viktigt att varje anhörig får detta erbjudande. Det är också viktigt att anhöriga får veta att detta är en rutin och inget som sker bara för någon enstaka anhörig. Sjukvårdspersonalen behöver inte göra någon bedömning eller värdering av vem som kan behöva stöd. Detta ska erbjudas som en rutin ifrån sjukvården. Hur man erbjuder kontakten har betydelse, säg därför; Vi har som rutin här på vår avdelning/mottagning att erbjuda anhöriga en kontakt med Anhörigstöd i din kommun. Kan jag fylla i ditt namn och telefonnummer så kommer du att bli kontaktad av dem? Blanketten finns att hämta i Kvalitetshandboken under rubriken Anhörigstöd. Där finns också anvisningar hur du använder blanketten Anhörigstöd rutin för att förmedla kontakt. För att förtydliga för anhöriga vad som kommer att hända när de tackat ja till möjligheten att få kontakt med anhörigstödet finns en informationsblankett som kan skrivas ut och lämnas till anhöriga. Information till anhöriga om anhörigstöd. Exempel på blanketter, anvisningar och information att skriva ut finns i kvalitetshandboken/anhörigstöd. 2.3 Information Notera i patientens journal vilken information anhöriga fått. Informera anhöriga om de stödverksamheter som finns tillgängliga på sjukhuset/lasarettet. I samarbete med länets kommuners anhörigstöd och volontärer från bland annat Röda Korset har Anhörighörnan öppnat i Blå Rummet på Akademiska sjukhuset. Anhörighörnan bemannas av anhörigkonsulenter och volontärer samt sjuksköterska i Blå Rummet. (Anhörighörnor planeras att öppnas på fler håll) Vilka anhöriga är välkomna dit? Med anhörig menas det nätverk av personer som patienten har runt omkring sig. Det kan vara kompisar, arbetskamrater eller grannar, kusin, syster eller pappa. Det är inte släktskapet som avgör vem som är anhörig utan den relation anhörig och patient har. Vilket stöd kan anhöriga få i anhörighörnan? Anhörighörnan är tänkt som en plats dit anhöriga kan vända sig med sina frågor eller funderingar som man kanske inte fått svar på eller glömde att ställa. Där kan man få information, råd, stöd och hjälp med vart man kan vända sig eller bara prata en stund. Det bedrivs ingen terapeutisk verksamhet eller psykosocialt behandlingsarbete. 10

205 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen I Anhörighörnan kan anhöriga få ett medmänskligt stöd av personer som kan lyssna och hjälpa anhöriga att få de kontakter de behöver i till exempel sin hemkommun. Många patienter och anhöriga kommer någon annanstans ifrån än Uppsala och befinner sig kanske långt ifrån sitt ordinarie nätverk. Anhörigkonsulenter och volontärer kan bistå med sällskap, följa med ut på en promenad, visa omgivningarna eller i största allmänhet finns till en stund. Sekretessen Som anhörig behöver man inte ha patientens tillstånd för att få prata om sin egen oro. Personer som bemannar Anhörighörnan har ingen kännedom om patienten, de har ingen tillgång till journaler eller andra uppgifter om patienten utan de är där för att möta anhöriga utifrån anhörigas behov. Det betyder att man kan vara en orolig granne som bara är ganska ytligt involverad i patienten men hen kan prata med Anhörighörnan om sin egen oro och sina egna funderingar utan att någon bryter mot sekretessen. Aktivt stöd Anhörighörnan är ett sätt att systematisera och förstärka det stöd som kanske redan bedrivs och att synliggöra de anhöriga. Anhörighörnan bedriver ett aktivt stödjande och hjälpande arbete, vilket innebär att de ser till att ett meddelande går till den profession som anhöriga behöver kontakt med. Anhöriga ber själva om stödet och får hjälpen att få rätt kontakt för sitt behov. Det kan vara hjälp med att få kontakt med en kurator, sjukhuskyrkan eller en handläggare i kommunen. Man kanske önskar kontakt med en intresseförening eller andra anhöriga som har det ungefär som en själv. Blå rummet är vald som plats utifrån den informationsroll de har gentemot patienter, personal och anhöriga redan idag. I dagsläget möter Blå Rummet många anhöriga som behöver lufta sina tankar eller få hjälp med att reda ut vilket stöd man kan få när man åkt hem från sjukhuset med eller utan patienten. 2.4 Delaktighet Efter patientens medgivande görs anhöriga delaktiga genom att få information om patientens tillstånd och behandling. Att anhöriga har tillräckligt kunskap om patientens tillstånd och behandling är en förutsättning för att patienten ska kunna skrivas hem och att anhöriga ska kunna hjälpa patienten på bästa sätt när de väl är hemma igen. Anhörigas delaktighet runt patienten ska öka i avsikt att undvika undvikbar vård och undvika återinläggning. 11

206 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Efterfråga vuxna anhörigas kunskap om patienten. Anhöriga kan äga kunskap och information om patientens hälsotillstånd som är viktig för vården att ta del av. Patientens och anhörigas upplevelse kanske skiljer sig åt men båda är lika viktiga att lyssna till för att få en helhetsbild. För patienter med minnessvårigheter eller andra tillstånd som påverkar minnet eller förmågan att göra sig förstådd är anhörigas berättelse av stor betydelse. Patienten kan också vara påverkad av andra saker som smärta, rädsla eller oro som påverkar hur och vad hen klarar av att förmedla. Efterfråga anhörigas kunskap och information i avsikt att öka trygghet och säkerhet runt patienten. 2.5 Efterlevande Notera i patientens journal att efterlevande vuxna anhöriga i slutenvården får stöd och efterlevandesamtal enligt rutin i Vårdhandboken. Att förlora sin livskamrat eller någon nära betraktas som den händelse som framkallar mest stress i en människas liv. Det är så gott som alla forskare eniga om. Sorgens ansikte, dvs. yttringarna av sorgen, tycks utmärkas av större likheter än olikheter mellan könen, liksom mellan yngre och äldre sörjande. Trots att beredskapen på förlust av livskamraten sägs vara större bland äldre än yngre människor, kommer förlusten ändå oftast som en chock. Livet som efterlevande kan man aldrig till fullo föreställa sig. Anpassningen till förluster av olika slag är en invecklad ekvation baserad på individens ålder, kön, hälsa, civilstånd, personlighet, sätt att hantera svåra förluster (coping), erfarenheter från tidigare upplevelser, stöd av andra människor, kultur, religion, ekonomi, m.m. Ofta innebär tiden efter en svår livshändelse en omställningsperiod till en livsföring som är mycket annorlunda än den tidigare invanda. För att klara det måste den drabbade oftast ta nya, aldrig använda resurser i anspråk. Trygghet och identitet sätts på svåra prov. Krafterna räcker inte alltid till och livslusten avtar (Handbok om sorg, Agneta Grimby, Åsa K Johansson). Rutiner för stöd till efterlevande anhöriga finns i Vårdhandboken under rubriken Dödsfall - åtgärder inom hälso- och sjukvård. Rutinen gäller både barn och vuxna. I Kvalitetshandboken finns exempel på lokala rutiner för att ge stöd till efterlevande anhöriga. Akutmottagningens rutiner för stöd till efterlevande rekommenderas som ett gott exempel på hur man kan arbeta lokalt. Rutinen finns i Kvalitetshandboken. 12

207 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Samverkan Samverka med andra aktörer för stöd till vuxna anhöriga. Insatser för stöd till anhöriga behöver planeras och samordnas likaväl som insatser för vidare vård eller omsorg av patienten. För att inte behöva skapa ytterligare forum för samverkan är det önskvärt att sjukvårdspersonal använder de upparbetade arenor som redan finns och i dem ser till hela patientens sammanhang och livssituation där anhöriga vuxna är en del av patientens liv. I de fall patienten är eller kommer att vara i behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten (landsting och kommun) så kan patienten få stöd genom en samordnad individuell plan allmänt kallad SIP. Planen ska formas utifrån patientens behov tillsammans med de personer patienten önskar ska närvara och anhöriga vuxna bör inkluderas. Inte minst för att tillsammans med anhöriga och patient komma överens om i vilka delar de önskar klara sig på egen hand. I samband med att en SIP genomförs för patienten är det ett utmärkt tillfälle att också planera vilka behov av stöd anhöriga vuxna har och vem som ska ansvara för stödet. 2.7 Anhöriggrupper (Akermodellen) Möjliggör för vuxna anhöriga att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp för anhöriga inom slutenvården enligt Akermodellens hälsopedagogik. Syftet med Akermodellen är att ge anhöriga verktygen för att öka möjligheten att bemästra och anpassa sitt dagliga liv till den nya situationen med målet att undvika återinläggning av patienten och ohälsa hos anhöriga. Akermodellen är en utbildning för patienter och anhöriga och har sitt ursprung från Akers sjukhus i Norge. Metoden utgår från Liv Hopens Helsepedagogikk. Den pedagogik som används sätter fokus på samspel och kommunikation mellan patienten, dennes anhöriga, erfarna patienter/anhöriga och sjukvårdspersonal. Syftet är att både patient och anhöriga ska tillägna sig kunskaper för att bemästra vardagen i den nya situationen att leva med en livslång sjukdom, funktionshinder eller skada. 13

208 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen För att bemästra vardagen räcker det inte med den teoretiska kunskap som hälso- och sjukvårdspersonal kan förmedla. Det är de erfarna patienterna och deras anhöriga som har den viktiga kunskapen om hur man kan bemästra vardagen. En kunskap de kan förmedla till andra som lever i liknande situation. Akermodellen förutsätter ett likvärdigt samarbete mellan hälsooch sjukvårdspersonal och erfarna brukare. I Akermodellens Helsepedagogikk tar man fasta på den avgörande skillnaden mellan att få information och att ha förstått information. Lärande är något som sker inom individen Undervisning är något som utförs av någon annan Patient- och anhörigutbildningar utgår från deltagarnas frågor där vårdpersonal och den erfarna brukaren/anhöriga med sin erfarenhetskunskap värderas lika och tas tillvara. Metoden kan hjälpa anhöriga och patienter att hitta verktyg för att bemästra den nya verkligheten och att se skillnaden på det hen måste leva med och vad hen kan ändra på. Genom att samtala och diskutera med andra i samma situation får patienter/anhöriga kunskaper om hur de kan förändra sin vardag. Som en extra resurs finns den erfarna patienten eller anhöriga som delar med sig av sin erfarenhetskunskap om sjukdomen och livet med den. Lärandet ligger i att anhöriga och patienter ställer sina egna frågor som rör sjukdomen och den profession som bäst kan svara på frågorna bjuds in för att besvara dem. Vårdpersonalen får då en ökad kunskap om hur det är att leva med sjukdomen och hur anhöriga och patienter upplever sin situation, vilket ger en ytterligare kunskapsdimension att ta med sig i sitt arbete. Du lär dig bäst av goda förebilder. Om du ser vad andra i samma situation gör, om de bemästrar situationen, kommer du att lära av dem. I patient- och närståendeutbildningen är kunskapen hos vårdpersonal och erfarna brukare likställd. Tillsammans planerar, genomför och utvärderar de utbildningen. 14