Nr Ärenden Dnr 204 Val av justerare. I tur: Vivianne Macdisi (S) Tid för justering:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr Ärenden Dnr 204 Val av justerare. I tur: Vivianne Macdisi (S) Tid för justering:"

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 december 2013 kl 11.00, konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala Information Akademiska vårdcentraler, Claudio Troncoso Munoz, handläggare vid hälsooch sjukvårdsavdelningen, Patientenkät, Claudio Troncoso Munoz Nr Ärenden Dnr 204 Val av justerare. I tur: Vivianne Macdisi (S) Tid för justering: 205 Fastställande av föredragningslistan 206 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport HSS Information om uppföljning av köer HSS Information - Från mellersta länsdelsberedningen 211 Nytt samverkansavtal kring familjecentrerat arbete Uppsala kommun - Landstinget i Uppsala län HSS HSS Återrapportering integrerad missbruksmottagning i Enköping HSS Återrapportering Katamaran HSS Akademiska vårdcentraler HSS Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Upplands Idrottsförbund HSS Revisionssvar avseende Granskning av patienten i centrum HSS Rapport om verksamhetsövergång av psykiatrisk öppenvård i Enköping HSS HSS Förlängning av avtal avseende Närpsykiatri i HÄTÖ AB HSS Revidering regelbok vårdcentraler HSS

2 220 Regelbok för landstingets tandvårdsstöd HSS Projekt om vårdlotsar HSS Bidrag till handikapporganisationer HSS Bidrag till pensionärsorganisationer HSS Lägesrapport avseende prövning av fråga att direktupphandla bukhinnecanceroperationer med HIPEC-behandling HSS Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård HSS Revidering av sjukresereglementet HSS Ersättning för produktion utöver beställning 2013 Lasarettet i Enköping HSS Information om lokaler för mellanvårdsavdelningen HSS Anmälan av delegationsbeslut HSS Skrivelser för kännedom

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Vivianne Macdisi (S) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. Tid för justering: 205 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2013 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 206 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

5 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2013 Hälso- och sjukvård Vaccination mot influensa och lunginflammation Influensavaccinationerna startade måndagen den 14 oktober. I Uppsala län erbjuds alla som tillhör någon av riskgrupperna vaccination utan kostnad. Det gäller även för barn med flerfunktionshinder. Vaccinet mot influensa innehåller tre olika influensatyper då det kan vara flera olika utbrott under ett år med olika influensavirus. I vaccinet för säsongen ingår också ett vaccin mot svininfluensa. Det är inte samma vaccin som har gett en ökad risk för narkolepsi, eller sömnsjuka, hos barn och ungdomar. Tillhör man inte någon riskgrupp är man välkommen att vaccinera sig, men betalar då en avgift, som kan variera mellan olika vaccinatörer. Riskgrupper enligt Socialstyrelsens allmänna råd och rekommendationer: personer över 65 år gravida kvinnor efter vecka 16 vuxna och barn med kroniska sjukdomar: hjärt- och/eller lungsjukdom instabil diabetes mellitus kraftigt nedsatt immunförsvar lever- eller njursjukdom astma (med behov av läkemedel de senaste 3 åren och/eller konstaterad funktionsnedsättning. För barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning) vuxna och barn som är mycket kraftigt överviktiga eller med neuromusklär sjukdom som påverkar andningen barn med flerfunktionshinder Man kan kontakta sin vårdcentral för att boka tid eller vända sig till en vaccinationsbyrå som har avtal med landstinget. Flera mottagningar har även drop-in vissa tider. Även specialistläkare med inriktning allmänmedicin och öron-näsa-hals har rätt att vaccinera mot säsongsinfluensa och lunginflammation. Landstinget har avtal med sex vaccinatörer. Mottagningarna finns i Uppsala, Bålsta och Skutskär. Länsvaccinationer har även en vaccinationsbuss. För mer information se Mer information om influensa finns på 1177.se, se vidare

6 2 Nationellt samverkansprojekt för utveckling av värdebaserade ersättningsformer Socialdepartementet har initierat ett nationellt samverkansprojekt för utveckling av diagnosspecifika beskrivningssystem och värdebaserade ersättningssystem. Landstinget i Uppsala län deltar tillsammans med sex andra landsting i projektet. Syftet är att försöka åstadkomma ersättningsmodeller som bättre stödjer vårdgivaren i att utveckla vård med patienten i centrum. Under hösten 2013 arbetar vi i vårt landsting med att ta fram värdebaserade ersättningsmodeller för vårdval inom ögon och öron, näsa hals. Enhetlig kvalitetsnorm för dokumentation av levnadsvanor i journalsystemet Under våren har en kvalitetsnorm för enhetlig dokumentation av levnadsvanor i journalsystemet tagits fram och testats på flera pilotavdelningar. Arbetsgruppen som samordnas av Hälso- och sjukvårdsavdelningen har bestått av representanter från samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar och primärvård i privat regi samt PV/IT, EPJ och utdata. Kvalitetsnormen är nu antagen av chefläkargruppen och ska införas i hela landstinget under hösten. Förhoppningen är att samtliga aktörer kan använda den nya mallen från och med årsskiftet. Detta är av största vikt då Socialstyrelsen kommer att följa upp registreringen av arbetet med sjukdomsförebyggande metoder under Socialstyrelsen kommer att följa upp utifrån de nya åtgärdskoderna (KVÅ-koder) som tagits fram för levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Detta innebär att landstingets journalsystem och vårdrutiner måste anpassas till en ny dokumentationsstruktur för frågor, åtgärder samt uppföljning. Utveckling av lokala arbetsrutiner och planering av införande pågår. Ett projekt, "Enter", inom Samordningsförbundet Inom ramen för Samordningsförbundet i länet startar under hösten ett nytt projekt, Enter. Inriktningen är att hjälpa ungdomar bosatta i Uppsala, Enköping och Knivsta kommuner som har aktivitetsersättning att komma ut på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget samverkar för att hitta ett bra arbetssätt för att hjälpa dessa ungdomar i deras rehabilitering. Projektet har beviljats medel fram till november Därutöver har landstinget påbörjat ett samlat arbete med att effektivisera landstingets del i Samordningsförbundet. Det betyder bland annat större fokus på relevant utvärdering, kommunikation och implementerande i permanent verksamhet. Ny leverantör av dosdispenserade läkemedel sedan den 21 oktober Den 21 oktober övertogs ansvaret för dosdispenserade läkemedel av Apotekstjänst AB. Drygt personer i länet får sina läkemedel via dosdispensering. De flesta finns inom kommunernas särskilda boenden. Överförandet har den första veckan gått relativt smärtfritt. Dock har en del försenade leveranser och leveranser till fel adress noterats. Under hand har alltfler klagomål på långa väntetider vid Apotekstjänst AB:s kundtjänst noterats. Samtliga avvikelser hanteras i en regional arbetsgrupp i samverkan med Apotekstjänst AB. Läkemedelskostnader t o m okt 2013 Kostnader för öppenvårdsläkemedel inom förmånen ökade med 0,9 procent jämfört med samma period Vårdcentralerna har uppnått en kostnadsminskning på 8,1 procent. Lasarettet i Enköping har ökat läkemedelskostnaderna med 1,6 procent. Akademiska sjukhuset har ökat sina kostnader med 7,6 procent.

7 3 Kostnaderna för läkemedel inom slutenvården har minskat med 5,8 procent jämfört med samma period Kostnaderna är dock inte helt jämförbara detta år eftersom den nya upphandlingen av apotekstjänster inneburit att landstinget betalar ett nettopris direkt i stället för som tidigare då bruttopris utan rabatt följts. Insulinpumpar fr.o.m. 1 december Landstingets varuförsörjning har upphandlat insulinpumpar i samverkan med fem övriga landsting inom regionen. Anledningen är att pumparna fr.o.m. 1 december inte längre ingår i läkemedelsförmånen. Patienterna kommer även i fortsättningen att erhålla insulinpump kostnadsfritt om ett medicinskt behov finns. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset har inlett ett arbete för att ta fram tydlig målbild för verksamheten och en verksamhetsstrategi som leder dit. Den 23 oktober samlades 220 chefer och kliniska professorer i Grönwallsalen för ett inledande stormöte. Syftet var att informera om projektet och fånga upp synpunkter, frågor och idéer. Bakgrunden till strategiarbetet är att Akademiska sjukhuset behöver agera för att säkerställa sin position som ledande universitetssjukhus. Sjukhuset behöver hitta ett sätt att möta kontinuerligt ökande krav och kostnader, samtidigt som man håller sig inom det ekonomiska ramverk som landstingets begränsade resurser utgör. För att få avlastning och stöd i genomförandet av detta har sjukhusledningen anlitat konsulter från Boston Consulting Group, som har lång erfarenhet från området. Under hösten genomförs intervjuer med ett antal nyckelpersoner och en stor mängd data samlas in. Nästa steg blir att genomföra workshops och fokusgrupper med medarbetare och chefer i syfte att ta fram förslag till strategier. Vid årsskiftet räknar man med att ha förslag till strategier på plats, och om allt löper på som det ska påbörjas implementeringen av dessa i februari nästa år. Folktandvården Specialisttandvård Folktandvårdens specialisttandvård har under de senaste åren haft långa väntetider inom vissa specialistområden. När köerna varit som längst har patienterna fått vänta upp till två år på behandling. Genom ett åtgärdsprogram riktat till både till den remitterande parten, allmäntandvården, och till specialisttandvården har köerna i stort sett kunnat elimineras. Den enda enhet som idag inte kan ta emot alla patienter inom 3 månader är endodonti där kön nu är 4 månader. Flera åtgärder har gett det positiva resultatet: allmäntandläkarnas kompetens har höjts när det gäller komplicerade behandlingar, avancerad teknisk utrustning har köpts in och specialisttandvården har ändrat arbetsrutiner. Kunskapscenter inom äldretandvård Folktandvården har startat ett kunskapscenter inom äldretandvård med placering på tandkliniken på Seminariet. Centrat ska samla kunskap genom kunskapsöversikter, skapa ny kunskap genom forskning och sprida kunskapen till vårdpersonal, patienter och anhöriga. Projektet erbjuder medarbetare inom både Folktandvården, privattandvården och den kommunala äldreomsorgen att genomföra ett antal utvecklingsprojekt med syfte att förbättra munhälsa och livskvalitet hos äldre. Ett nationellt telemedicinstöd har införskaffats, Gerioweb, där specialister inom

8 4 äldretandvård delar med sig av kunskaper genom föreläsningar och handledning vid terapiplanering av patientfall. Landstingets Resurscentrum (LRC) Förändringsarbete inom Landstingets Resurscentrum Inom området ekonomi-, personal- och patientadministration har LRC upprättat en handlingsplan för de kommande tre åren. En förändring/förbättring som sker redan från årsskiftet är ökad telefontillgänglighet för medborgarna avseende vårdgaranti, sjukresor, husläkarlistning, asyl och patientfakturor. För LRC:s interna kunder pågår upprättande av servicedesk för ekonomi- och löneadministration, effektiviseringar i form av fortsatt utveckling av de interna processerna, benchmarkarbete för att säkra och mäta effektiviteten, utbildning i professionellt bemötande, vidareutveckling av tjänstekatalogerna samt förändrad prismodell för LRC:s tjänster och servicenivåöverenskommelser (SLA) med förvaltningarna m.m. Regional verksamhet Förskottering, väg 288 Landstingsfullmäktige beslutade i februari 2013 att godkänna avtal mellan Trafikverket, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Landstinget i Uppsala län om förskottering av medel för ombyggnad av väg 288, Hov-Alunda, Alunda-Gimo. Taket för landstingets förskottering under tiden bedömdes vara 406 mnkr i 2011 års prisnivå. Länsplanen för transportinfrastruktur har remissbehandlats och det förslag som förväntas beslutas av regionfullmäktige den 5 december innebär en omprioritering där medlen för ombyggnaden av väg 288 tidigareläggs. Detta bedöms påverka landstingets förskottering så, att förväntad förskottering blir högst 25 mnkr 2014 och högst 105 mnkr Ett beslut om tillstånd för slutförvar förväntas tas av regeringen tidigast Fram till dess att ett positivt beslut tagits, ansvarar landstinget för förskotterat belopp, till dess Trafikverket erhållit medel för utbyggnaden. Förslaget till reviderad länstransportplan innebär även att medel avsätts för etappen Gimo-Börstil. Kultur i länet Länsbiblioteket Den 7-8 november anordnar Länsbibliotek Uppsala en nationell konferens på temat stereotyper i barn- och ungdomslitteraturen. Syftet är att ge deltagarna ny kunskap och nya verktyg för både fördjupad diskussion och praktiskt biblioteksarbete. Konferensens huvudtalare är Rachel Wexelbaum, Assistant Professor i Library and Information Sciences vid S:t Cloud State University, Minnesota, USA. Wiks Slott Fredag den 18 oktober besöktes Wiks slott av två av Uppsalas främsta författare: Elsie Johansson och Ola Larsmo. 70 personer kom för äta gott och framför allt för att lyssna på samtalet mellan Elsie och Ola på temat en berättelse, en roman och en särskild plats.

9 5 Författarkvällen är ett led i Kultur i länets särskilda satsning på litteratur och ingår i den politiskt beslutade satsningen på att skapa fler kulturevenemang på Wikområdet. Mediebilden av landstinget 1-31 oktober 2013 Större nyheter Under oktober blossade debatten om att ge patienter möjlighet att ta del av sina journaler via Internet upp på nytt i och med att systemet nu ska införas i fler landsting. Bilden var mer nyanserad än tidigare, där inte bara kritiker fick uttala sig, utan också patienternas positiva erfarenheter lyftes fram. Helhetsintrycket var svagt positivt, där landstinget lyftes fram som en föregångare. Situationen med brist på sjuksköterskor och därmed vårdplatser vid Akademiska sjukhuset återkom flera gånger under månaden. Det talades om ett akut läge och en överbelastad akutmottagning. Detta gav ett negativt intryck. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Robot hjälper förlamade att gå 20 år i luften för Uppsalas ambulanshelikopter Hjärtpumpen räddningen efter infarkten 500 fler operationer i Enköping För tidigt födda har störst chans i Uppsala Barnsjukvården i Uppsala får högt betyg Mellanvårdsavdelning ska ge bättre vård Mat ska lagas i eget kök igen på Enköpings lasarett Akademiska sjukhuset bygger utbildningsakut Psykiatrins hus nominerat till årets bygge Satsning ska kapa vårdköer Negativt: Cancerbehandling dröjde ett år Landstinget väntas gå med stort underskott Oerfarna läkare på Akademiskas barnakut Hjälp till snabb mammografi dröjer Ytterligare kritik mot ny vårdavdelning på Akademiska Patient missnöjd med bemötandet vid psykakuten De snuvades på sin träningslokal Akademiska sjukhuset hotas av vite pga tung arbetsbelastning Brister i arbetet mot självmord Neutralt: Ambulanser ska dirigeras från Stockholm Företag som levererar dosmedicin granskas Ny städaktör i landstinget Medhelp får fortsätta driva sjukvårdsrådgivning BUP blir kvar på Akademiska Akademiska slopar eget förorenat dricksvatten

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Dnr Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

11 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Marie Johansson Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport december 2013 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ekonomirapporten. Ärendet Perioden avser januari till och med november månad. Resultatet för perioden januari till och med november är +136 miljoner. Kostnaderna för den rörliga ersättningen till sjukhusen ligger efter 11 månader lägre än förväntat men sjukhusens prognos är fortsatt att de kommer producera enligt beställning och delar av extrabeställningen. Lasarettet i Enköping har aviserat att de kommer producera utöver beställning i vårdavtalet med totalt 165 DRG vilket motsvarar en ersättning på 5,5 miljoner kronor. Utfallet för slussade patienter är lågt hittills i år och prognosen är att kostnaderna för slussning kommer att understiga beslut och tidigare prognos. Totalt för hälso- och sjukvårdstyrelsen är prognosen för år ,5 miljoner kronor vilket är en förbättring med 16,5 miljoner jämfört med föregående prognos. Den förbättrade prognosen beror framförallt på minskade kostnader för slussning, tandvård och läkemedel specialistläkare. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har för 2013 bedömt att de inte kommer nå upp till samtliga mål i vårdavtalet vilket gör att prognosen avseende kostnader för målrelaterad ersättning minskar med 26 miljoner. Akademiska sjukhuset har också meddelat att de inte kommer att utföra hela den extra beställning som de tidigare åtagit sig att leverera. Produktion till ett värde av 10,6 miljoner kronor kommer enligt Akademiskas bedömning inte att utföras. Specialistvården Specialistläkarnas produktion ligger efter 11 månader över budgeterad produktion. Budgeten för 2013 är fördelad på specialistläkare och vårdval gynekologi då förväntningen var att specialistläkarna inom gynekologi skulle ansluta sig till vårdvalet. Så är ännu inte fallet och i prognosen har det därför gjorts en omfördelning från vårdval gynekologi till specialistläkare och läkemedelsförskrivning specialistläkare. De prognostiserade kostnaderna har sjunkit med 9,5 miljoner jämfört med tidigare lämnad prognos då en genomgång av kostnaderna för läkemedel specialistläkare visat att hälsooch sjukvårdsstyrelsen felaktigt belastats med kostnader som tillhör förvaltningarna. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

12 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Produktionen inom psykoterapi ligger fortsatt på en hög nivå sedan införandet av vårdval inom området. Prognosen blir därför att budgeten kommer att överskridas med 6 miljoner. Uppsala Närakut och Ortopedakut var stängda i samband med att avtalet övergick till en annan vårdgivare. Detta tillsammans med priserna i det nya avtalet gör att utfallet hittills i år är lägre jämfört med budget och utfall föregående år. Prognosen är ett överskott på 9 miljoner jämfört med budget. Produktionen inom vårdvalen för ögonbottenfotografering och katarakter har hittills i år legat på en hög nivå. Prognosen är att budgeten inom dessa två vårdval överskrids med totalt 9,1 miljoner. Vårdcentralsuppdraget Den totala produktionen fram till och med oktober månad ligger högre än motsvarande period föregående år. Totalt har antalet besök ökat med 9 % jämfört med samma period föregående år. Den totala rörliga ersättningen har ökat med 13 %. En förklaring till den extra höga produktionen för årets första månad är att Närakuten stängde 11 dagar och patienterna togs om hand av vårdcentralerna. Listningsgraden är fortsatt hög och ligger per den 15 november på 92,95 %. Totalt för hela året är det en ökning av antalet listade personer jämfört med budget vilket medför att både kostnaderna för kapitering och läkemedelskapitering ökar. Prognosen för året är att budgeten för vårdval primärvård kommer att överskridas med 22 miljoner. Antal besök per månad Antal Övrig primärvård Kostnaderna för läkemedelsförskrivning utanför C-län och influensa vaccinationer beräknas understiga budget samtidigt som intäkterna för primärvård för invånare utanför C-län ökar. Totalt är prognosen 6,5 miljoner bättre än budget. Tandvård Det tredje steget i tandvårdsreformen, tandvårdsstöd vid funktionsnedsättning, infördes den 1 januari 2013 och medförde en ökad budget inför 2013 på totalt 5,5 miljoner inom Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

13 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansvar Tandvårdsstöd. Hittills har kostnaderna inom detta område varit låga och prognosen för året är därför 4 miljoner under budget. Kostnaderna för tandreglering och tandvårdsadministration, i form av utveckling av IT-stöd, förväntas också att understiga budget och därför är prognosen totalt inom tandvård 7 miljoner bättre än budget. Närvård Vakanta tjänster för närvårdskoordinatorer gör att prognosen visar minskade kostnader med 2 miljoner jämfört med budget. Övrigt Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har efter att budgeten beslutades erhållit 55 miljoner kronor från landstingsfullmäktige avseende kökortningssatsning. Dessa medel kommer efter utförd prestation att utbetalas till Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping samt olika privata aktörer. Under ansvar Vårdgaranti redovisas ersättningen till privata aktörer och vårdgarantienheten. Utfallet hittills i år är väldigt lågt vilket delvis beror på en eftersläppning av fakturorna för den köpta vården. Tidigare månaders lämnade prognos för köpt vård i form av slussning uppgick till 25 miljoner men bedömningen nu är att maximalt 15 miljoner av dessa kommer belasta 2013 års resultat. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har avsatt 4 miljoner för ryggupphandling vilket har blivit försenat och inga kostnader för denna upphandling bedöms belasta 2013 års resultat. Tilläggsbeställningarna till Akademiska sjukhuset och Lasarettet syns i prognosen under Rörlig ersättning egna verksamheter ansvar Prognosen för ansvar Reserverade verksamhetsmedel påverkas bland annat av att mellanvårdsplatser inte införs från 1 juli Prognosen är minskade kostnader jämfört med budget på totalt 17,7 miljoner. Vårdavtal egna verksamheter Den fasta ersättningen till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping minskar med återbetalningen av den målrelaterade ersättningen för Dessutom har sjukhusen gjort en prognos för måluppfyllelsen av 2013 års målrelaterade ersättning och prognosen är att totalt 26 miljoner kronor kommer att återbetalas för Akademiska sjukhusets prognos för den rörliga ersättningen är att produktionen kommer att nå upp till beställningen i vårdavtalet. Den beslutade extrabeställningen kommer delvis att utföras. Extrabeställningen uppgår till totalt 23,2 miljoner kronor och Akademiska sjukhuset bedömer nu att de kommer klara av att producera för ett värde av 12,6 miljoner kronor. Prognosen för hälso- och sjukvårdsstyrelsen är därför att kostnaderna för den rörliga ersättningen ökar med motsvarande tilläggsbeställning för att korta vårdköerna samt ökad ersättning på grund av övertagandet av närpsykiatri. Prognosen för den rörliga ersättningen till Lasarettet i Enköping är att kostnaderna ökar med motsvarande den tilläggsbeställning som gjorts för att minska vårdköerna. Dessutom bedömer Lasarettet att de kommer leverera produktion med 165 DRG utöver beställningen till ett värde av 5,5 miljoner kronor. Den prognostiserade kostnaden ökar också på grund av extrabeställningen av 300 koloskopier till ett värde av 1,1 miljon. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

14 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Förutom detta avviker prognosen mot budget med 2,6 miljoner kronor till följd av att produktionen för Husläkarmottagningens helgjour justerats från Lasarettets beställning då det tillhör Primärvårdens vårdåtagande. Bilaga 208 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

15 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 1(5) utfall t o m november 2013 Tkr Intäkter anslag Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Summa intäkter anslag Kostnader hälso- och sjukvårds- Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse styrelsens övriga verksamheter Specialistvård Vårdcentralsuppdraget Övrigt primärvård Tandvård Närvård Bidrag Beredningar Övrigt Summa kostnader Kostnader vårdavtal landstingets Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse egna verksamheter Fast ersättning Rörlig ersättning Målrelaterad ersättning Summa kostnader Resultat Marie Johansson

16 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 2(5) utfall t o m november 2013 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Specialistvård Specialistläkare Läkemedel specialistläkare Psykoterapeuter Hembesöksverksamhet Naprapater Kiropraktorer Privata sjukgymnaster Fotterapeuter Primär hörselrehab Mammografi Psykiatri i Enköping Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Uppsala Närakut Ortopediakuten Sjukvårdsrådgivningen Rehab Vidarkliniken Ögonbottenfotografering Ljusbehandling Katarakter Gynekologi Höfter och knän Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Vårdcentralsuppdraget Kapitering och besök Mödrahälsovård Barnhälsovård Kapitering läkemedel primärvård IT-kostnader VC-uppdrag Sjukgymnastik Tolkkostnader Summa Marie Johansson

17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 3(5) utfall t o m november 2013 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Övrigt primärvård Läkemedelsförskrivning utanför C-län Influensavaccinationer säsongsinfluensa Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Tandvård Tandvårdsadministration , Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn & ungdom Tolkkostnader Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Närvård Folkhälsoprojekt Länsdelsberedningarnas folkhälsoarbete Närvårdsutveckling Samhällsmedicinsk verksamhet Närvårdsenheten Östhammar Marie Johansson

18 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 4(5) utfall t o m november 2013 Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Bidrag * Bidrag till patientföreningar, förbund m fl Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Beredningar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handikapprådet Pensionärsrådet Länsdelsberedning Norra Länsdelsberedning Mellersta Länsdelsberedning Södra Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Övrigt Hälsoäventyret Biobanken Tobiasregistret Utvecklingsprojekt Vårdgaranti (kösattsning/kömiljard) Rehabiliteringsgarantin Reserverade verksamhetsmedel Landstingets forskningsmedel Summa Marie Johansson

19 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 5(5) utfall t o m november 2013 Ansvar Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Vårdersättningar egna verksamheter Ersättning Primärvården Fast ersättning Akademiska sjukhuset Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Rörlig ersättning Lasarettet Ersättning Habilitering och hjälpmedel Målrelaterad ersättning Ersättning Folktandvården Summa Marie Johansson

20 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Tord Jansson Dnr HSS Information om uppföljning av köer Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen informeras om uppföljning av kösituationen i landstinget i Uppsala län. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

21 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Information Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Från mellersta länsdelsberedningen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

22 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Tinna Cars Björling Dnr HSS Samverkansavtal kring familjecentrerat arbete Uppsala kommun - Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna förslag till nytt samverkansavtal kring familjecentrerat arbete mellan Uppsala kommun Landstinget i Uppsala län. Ärendet Sedan 2001 pågår ett samarbete mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län kring familjecentrerat arbete. Det första avtalet tecknades Det senaste avtalet med giltighetstid sades upp av Uppsala kommun med syfte att förbättra och utvidga samverkan till andra stadsdelar. Samarbete sker idag i sex stadsdelar i Uppsala. En dialog har förts mellan parterna om möjlighet att även starta ett samarbete i Svartbäcken. Det finns sedan tidigare ett stort behov av en utvecklad samverkan kring det tidiga föräldrastödet i området. Nu sker också en nybyggnation med stor inflyttning av barnfamiljer i Svartbäcken. I anslutning till Svartbäckens vårdcentral finns bra och ändamålsenliga lokaler. Verksamheten har ännu inte kommit till stånd på grund av Uppsala kommun i dagsläget inte har möjligheter att starta ytterligare en öppen förskola. Samtliga verksamheter följs upp årligen. Två mer omfattande utvärderingar har genomförts: 1. Utvärdering av Familjecentrerat arbete i Uppsala kommun Familjecentraler Utvärdering av brukarnas nöjdhet med familjecentralerna Den första utvärderingen presenterades i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Den andra utvärderingen kommer att presenteras i samband med Hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte Styrgruppen har inför framtagande av nytt avtal inhämtat synpunkter från de lokala ledningsgrupperna och samordnarna. Förslag till nytt avtal bygger till största delen på det senaste avtalet, men viktiga förtydliganden har gjorts när det gäller ledning och styrning, samordnarens uppdrag samt definition av familjecentrerat arbete. Förslag till nytt avtal innehåller inga förändringar vad gäller de ekonomiska förutsättningarna för samarbetet för landstingets del. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

23 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Bilaga 211 Samverkansavtal kring familjecentrerat arbete Kopia till: Uppsala kommun Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

24 SAMVERKANSAVTAL KRING FAMILJECENTRERAT ARBETE 1 PARTER Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden för barn och unga, Uppsala kommun och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län. 2 VERKSAMHETSIDÉ Familjecentrerat arbete innebär möten med barnfamiljer där olika professioner samverkar för att erbjuda tidigt stöd och tidiga insatser. I det familjecentrerade arbetet ska familjens hela livssituation uppmärksammas. Samverkan, helhetssyn, delaktighet och inflytande är centrala begrepp. Verksamhetens aktiviteter, allt från information till gruppverksamhet, ska genomsyras av att främja och lyfta fram skyddsfaktorer, samt att minska riskfaktorer i syfte att motverka mer långtgående stöd- och hjälpinsatser. Samspelet mellan de olika yrkesgrupper som ingår i det familjecentrerade arbetet stärker respektive yrkesgrupp i mötet med barn och föräldrar varvid alla på ett tydligt sätt kan profilera sin kompetens och profession. 3 SEKRETESS Mellan samverkande parter i det familjecentrerade arbetet gäller sekretess. Sekretessen kan endast upphävas om den enskilde familjen/personen tillåter det. 4 MÅLGRUPP Samverkansavtalet gäller blivande föräldrar och barn i åldrarna 0-5 år och deras familjer i Uppsala kommun. 5 MÅL OCH INRIKTNING Det familjecentrerade arbetet ska utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter. Arbetet ska bygga på ett barnperspektiv samt utföras av personal med barnkompetens. Det familjecentrerade arbetet syftar till att stärka barnets rättigheter genom att erbjuda föräldrar kunskap och stöd i sitt föräldraskap. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa och förebygga ohälsa hos föräldrar och barn genom tidiga insatser. Detta ska ske genom att: göra öppna förskolorna till en nära mötesplats ha ett uppsökande arbetssätt erbjuda lättillgängligt stöd stärka det sociala nätverket runt barnen och familjerna utveckla arbetsformer för föräldrars inflytande och möjligheter att påverka verksamhetens innehåll utveckla de olika professionernas yrkesroller vara kunskaps- och informationskälla använda befintliga resurser effektivt 1

25 6 SAMVERKANDE VERKSAMHETER I det familjecentrerade arbetet ska ingå: Öppna förskolan, Vård och bildning, Uppsala kommun Råd och stöd, Vård och bildning, Uppsala kommun Mödrahälsovården, Landstinget Uppsala län Barnhälsovården, Landstinget Uppsala län 7 LEDNING OCH SAMORDNING För ledning och samordning av det familjecentrerade arbetet i Uppsala kommun ska det finnas en styrgrupp. För varje område ska det finnas en ledningsgrupp samt en samordnarfunktion. 7.1 Styrgrupp Styrgruppen består av en representant från varje ingående avtalspart och dess uppgifter är att: föreslå parterna inom vilka geografiska områden det familjecentrerade arbetet ska prioriteras fastställa uppdrag fastställa gemensam ekonomisk ram för det familjecentrerade arbetet besluta om förändring av samordnarfunktionernas omfattning ansvara för utvärdering av det familjecentrerade arbetet årligen följa upp och fastställa verksamhetsplanerna Styrgruppen ska: ha möten minst fyra gånger per år, varav två tillsammans med ledningsgrupperna ha ett möte per år med de lokala ledningsgrupperna tillsammans med samordnarna för uppföljning av verksamheterna 7.2 Lokal Ledningsgrupp Varje lokal ledningsgrupp består av verksamhetschef för mödra- och barnhälsovård, enhetschef för familjeenheten samt chef för öppna förskolan. Den lokala ledningsgruppen ska ha regelbundna möten där samordnaren deltar. Den lokala ledningsgruppen har till uppgift att: fortlöpande leda och samordna processen kring det familjecentrerade arbetet ansvara för att informera och förankra arbetet inom sina respektive verksamheter fastställa och följa upp den lokala verksamhetsplanen och driftbudgeten 7.3 Samordnare En samordnarfunktion ska finnas inom varje område. Samordnaren ska vara föredragande i ledningsgruppen. Samordnaren har till uppgift att: koordinera samverkan mellan de olika professionerna vara en länk mellan den lokala ledningsgruppen och de olika professionerna 2

26 ansvara för att verksamhetsplan och driftsbudget utarbetas årligen redovisa uppföljning av verksamhetsplan och driftsbudget årligen 8 EKONOMI Nedan angivna kostnader finansieras enligt följande princip: Förskola, Vård och bildning 25 % Råd och stöd, Vård och bildning 25 % Landstinget i Uppsala län 50 % 8.1 Finansiering av samordnarfunktion Lönekostnader för samordningsfunktionerna, motsvarande 20 % av en heltidstjänst. 8.2 Finansiering av utvecklings- och verksamhetskostnader Utvecklingskostnader För utveckling av det arbete som är av gemensamt intresse för all personal inom det familjecentrerade arbetet, till exempel fortbildning, handledning, litteratur. Verksamhetskostnader För verksamhet som drivs gemensamt, till exempel föräldrautbildning och olika aktiviteter för familjer. 8.3 Finansiering av lokaler Respektive verksamhet betalar för egna verksamhetslokaler och del av gemensamma lokaler. Särskilda hyresavtal ska, där så krävs, upprättas mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. 9 VERKSAMHETERNAS ÅTAGANDEN Varje ingående verksamhet deltar i det familjecentrerade arbetet med fyra timmar per vecka och område. Endast tid som disponeras samtidigt av minst två av de ingående verksamheterna räknas som familjecentrerat arbete. Förskolans ansvar Öppna förskolan deltar i det familjecentrerade arbetet enligt fastställt åtagande/fastställd verksamhetsplan för respektive verksamhet. Råd och stöds ansvar Råd och stödverksamheten deltar i det familjecentrerade arbetet enlig fastställt åtagande/fastställd verksamhetsplan för respektive verksamhet. Mödrahälsovårdens ansvar Barnmorskor deltar i det familjecentrerande arbetet enligt fastställt åtagande/fastställd verksamhetsplan för respektive verksamhet. 3

27 Barn hälsovårdens ansvar Sköterskor inom barnhälsovården deltar i det familjecentrerade arbetet enligt fastställt åtagande/fastställd verksamhetsplan för respektive verksamhet. 10 UPPFÖLJNING Det familjecentrerade arbetet ska årligen följas upp genom verksamhetsberättelser. 11 UTVÄRDERING Det familjecentrerade arbetet ska utvärderas minst var tredje år. Utvärderingen ska belysa verksamheterna genom indikatorer både ur ett brukar- och organisationsperspektiv. 12 AVTALSPERIOD Avtalet gäller för tidsperioden Avtalet förlängs därefter ett år i taget om inte parterna skriftligen säger upp avtalet. Uppsägningstiden är ett år. 13 AVTALSVILLKOR Detta avtal gäller endast under förutsättning att det godkänns av samtliga avtalsparter. Vid väsentligt ändrade förutsättningar ska var och en av parterna ha rätt att skriftligen begära omförhandling av avtalet. Avtalet är upprättat i tre exemplar, ett för vardera parten. Uppsala 2013 Uppsala 2013 Uppsala kommun Barn- och ungdomsnämnden Landstinget i Uppsala län Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Cecilia Forss Ordförande Anna-Karin Klomp Ordförande Uppsala 2013 Uppsala kommun Socialnämnden för barn och unga Anders A. Aronsson Ordförande 4

28 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Cecilia Ulleryd Dnr HSS Återrapportering integrerad missbruksmottagning i Enköping Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna återrapporteringen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att nästa återrapportering sker så snart pågående utvärdering är färdigställd, vilket är beräknat till februari/mars Ärendet Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i december 2011 att delfinanisera pilotprojektet Integrerad missbruksmottagning i Enköping. Medel motsvarande 655 tkr avsattes för 2012 respektive Ärendet ska återrapporteras årligen i december. Enligt projektplanen ska piloten pågå i 3 år och inkludera en utvärdering under andra året. Utvärderingen ska ligga till grund för beslut om implementering i ordinarie verksamhet. Syfte En väg in till missbruks- och beroendevården oavsett huvudmannaskap. Ökad evidens och vårdkvalitet vid utredning och behandling Ett närvårdsperspektiv för den enskilde patienten. Vård på bästa effektiva omhändertagandenivå. Utvärdering av den integrerade mottagningen Patientnöjdhet, tillgänglighet och måluppfyllelse utvärderas i förhållande till syftet. Arbetet pågår och väntas vara klart i februari/mars Utvärderingen genomförs av Ehline Larsson vid Regionförbundet och består en patientenkät, patientintervjuer och personalintervjuer. I styrgruppen för utvärderingen deltar för landstinget verksamhetschef för Beroende- och neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset. Ekonomi Bakom beslut om finansiering 2011 fanns både kostnader för investeringar och löpande kostnader. En försenad rekrytering gjorde att första projektåret gick med stort överskott. År Rekvirerade medel (tkr) Förbrukade medel (tkr) Balanserade medel (tkr) (prognos) 656 (prognos) Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

29 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Cecilia Ulleryd Dnr HSS Thomas Folkesson 213 Återrapportering Katamaran Förslag till beslut Hälso- och sjuvårdsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Återrapportering till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december 2014 med uppföljning av projektmål och ekonomi. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i augusti 2012 att godkänna förslag till gemensamma insatser för barn, ungdomar och deras familjer med sammansatt psykiatrisk och social beteendeproblematik (Dnr HSS ). Lägesrapport Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) är utsedd som ledningsgrupp för projektet. En operativ ledningsgrupp är tillsatt och har sedan april 2013 haft möten en gång per månad. Gruppen har representation från båda huvudmännens ledning. Operativa ledningsgruppen ansvarar för bl.a. verksamhetsstöd, frågor om ärendegång och uppföljning. I projektet har teamledare utsetts och teamet, som består av två familjeterapeuter och två individual behandlare, har varit fullt bemannat sedan mitten på juli månad Teamet är placerat i BUP:s lokaler vid Akademiska sjukhuset. Fem ärenden är nu pågående och ytterligare ärenden är aktuella. En målsättning är att specialistteamet ska arbeta med ärenden per år till projektet slutredovisas Stödet till de pågående ärendena följer en arbetsmodell som är en korttidsinsats som bedrivs under den 6 månaders period. Syftet är att stabilisera familjen och lyfta dem ur den situation de befinner sig i, motivera dem att ta emot vidare hjälp efter teamets insats samt att motverka långa placeringstider. Uppsala kommun har hittills inte erbjudit några avlastningsplatser men det är ännu för tidigt att dra slutsatser av det. Målet är att ha ett varierat utbud av avlastningsplatser för att på bästa sätt möta målgruppens behov. Det planeras att skriva ett avtal med Vård & bildning, Uppsala kommun gällande HVB-platser under december månad Rekrytering av förstärkt familjehem pågår. Kvalificerad kontaktperson med tillgång till lägenhet, korttidsboende enligt LSS är andra aktuella alternativ. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

30 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ekonomi Landstinget ansvarar för kostnaden för ett specialistteamet med 4-5 årsarbetare, motsvarande en årskostnad på totalt tkr, se tabell. Uppsala kommun ansvarar för kostnaderna för avlastningsplatser motsvarande tkr/år. År Rekvirerade medel (tkr) Förbrukade medel (tkr) Balanserade medel (tkr) tkr (t.o.m. okt) tkr (prognos) tkr (prognos) tkr (prognos) Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

31 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Claudio Troncoso Dnr HSS Akademiska vårdcentraler (AVC) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar åt Hälso- och sjukvårdsdirektören att tillsätta en projektorganisation utifrån inriktning, uppdrag och organisation i bifogat förarbete. Projektorganisationens uppdrag blir att ta fram ett förslag på införande av Akademiska vårdcentraler (AVC) i länet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att till detta ändamål tillsätta en 20 % projektledartjänst för ledning och samordning av uppdraget (ansvar 24310). Hälso- och sjukvårdstyrelsen beslutar att uppdraget ska redovisas till styrelsen senast juni Ärendet Inom Stockholms läns landsting finns sedan 2008 fyra AVC med syfte att utveckla den akademiska närvaron i primärvården. AVC har huvudansvaret för landstingets forskning och utbildning av studenter i allmänmedicin i samverkan med Karolinska institutet. Från och med nästa år får Stockholms län ytterliggare fyra AVC. Genom att ha Stockholms modell som referens, har ett samarbete mellan Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala län påbörjats och mynnat ut i ett bifogat förarbete. Enligt förarbetet (Akademiska vårdcentraler nyckel till en framgångsrik primärvård), är syftet med AVC att stärka klinisk patientnära forskning, utbildning, utveckling och fortbildning samt möjliggöra en kostnadseffektiv, evidensbaserad, god och säker primärvård och därigenom ge förutsättningar för ett optimalt utnyttjande av resurser relativt ekonomisk tilldelning. I överensstämmelse med förslaget ska AVC bli en verksamhet där universitet och landstinget gemensamt arbetar med forskning, utbildning, utveckling och fortbildning i det dagliga arbetet inom primärvårdens samtliga yrkesprofessioner. AVC:s specifika uppdrag ska vara att: Bli en mötesplats för olika professioner, ge pedagogiskt stöd och förutsättningar att skapa nätverk för att säkerställa kvalitet i utbildning, forskning och klinisk verksamhet inom primärvård. Öka den akademiska närvaron genom samverkan mellan utbildning, vårdverksamhet och forskning Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

32 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Främja kvaliteten på den verksamhetsförlagda patientnära utbildningen för blivande läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, specialistsjuksköterskor, socionomer, psykologer m.fl. Till detta räknas även AT-/ST utbildning. Bedriva fortbildning av hög kvalitet för klinisk verksamma medarbetare Öka och utveckla den kliniskt patientnära forskningen. Parallellt med detta stärka förutsättningarna för den kliniska forskarutbildningen. Öka och stärka utvecklingsarbetet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås uppdra till Hälso- och sjukvårdsdirektören att tillsätta en projektorganisation som kommer att bestå av en styrgrupp och en arbetsgrupp med deltagare från förslagsvis Landstingets ledningskontor, Uppsala universitet, primärvård, Hälsa och habilitering och Akademiska sjukhuset. I det fortsatta arbetet med att utveckla AVC inom landstinget, skall förslag tas fram om bl a följande: styrning och organisation tjänstestruktur resurser geografiska och strukturella förutsättningar finansiering, mm. En särskild projektledare bör tillsättas på minst 20 procent tjänstgöring med uppdrag att samordna och leda uppdraget. Bilaga 214 Akademiska vårdcentraler - nyckel till en framgångsrik primärvård Kopia till: HoH Lena Dahlman, UU Per Christiansson, PV Per Elofsson, Eva Wickström LLK, HR, EA Gustaf af Ugglas Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

33 Akademiska vårdcentraler - nyckel till en framgångsrik primärvård - Arbetsmaterial Arbetsgruppen för Akademisk vårdcentral

34 2 Akademiska vårdcentraler nyckel till en framgångsrik primärvård Akademisk vårdcentral (AVC), oberoende av driftsform, är en verksamhet där universitet och landsting gemensamt arbetar med forskning, utbildning (på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå), utveckling och fortbildning i det dagliga arbetet inom primärvårdens samtliga yrkesprofessioner. Den akademiska allmänmedicinen kommer därmed att integreras i primärvården på motsvarande sätt som slutenvårdens akademiska discipliner är inom universitetssjukhuset. Syfte Skapandet av AVC i en interprofessionell miljö kommer att stärka klinisk patientnära forskning, utbildning, utveckling och fortbildning samt möjliggöra en kostnadseffektiv, evidensbaserad, god och säker primärvård och därigenom ge förutsättningar för ett optimalt utnyttjande av resurser relativt ekonomisk tilldelning. Inledning och bakgrund Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. 1 Prognoser för framtidens sjukvård pekar på att allt mer vård kommer att bedrivas inom primärvården. De ekonomiska resurserna kommer troligen inte att utvecklas i samma takt som behoven. Detta ställer nya krav på ett effektivt resursutnyttjande och hög professionalitet bland de vårdanställda. 2 Primärvården är hälso- och sjukvårdens första vårdnivå dit patienterna söker oavsett ålder och hälsoproblem. Utöver diagnosticering, behandling och rehabilitering erbjuds primärprevention bl.a. till barn, ungdomar och gravida. Kännetecknande för en primärvård med goda resultat är 1 Det finns goda vetenskapliga belägg för att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i hälso- och sjukvården är effektiva för att förbättra folkhälsan. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 % av all kranskärlssjukdom och stroke och 30 % av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes. Även i Sverige är de fyra levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor det som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan. Trots att förebyggande av sjukdom är en del av hälso- och sjukvårdens uppdrag enligt hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), har det sjukdomsförebyggande arbetet fortfarande ingen självklar ställning i hälso- och sjukvården. Regeringen vill stärka det förebyggande arbetet och har beslutat att särskilt stödja införandet av sådana nationella riktlinjer. Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Socialstyrelsen, Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn. Sveriges Kommuner och Landsting, 2007

35 3 en patientcentrerad vård, samordnade vårdinsatser och god tillgänglighet. 3 En effektiv primärvård ger ökad och mer jämlik hälsa och minskad total sjukvårdskostnad. Ökande krav ställs på evidensbaserad vård. Evidens inom forsknings- och utvecklingsarbete behöver tas fram inom primärvården där resultaten ska användas. 4 Nya forskningsrön kan snabbare implementeras samtidigt som icke vetenskapligt underbyggda åtgärder utmönstras. Att hjälpa vårdsökande med osorterade symtompresentationer och problem innebär helt andra krav än mötet med patienter med redan diagnosticerade hälsoproblem. Primärvården blir därför en nödvändig utbildningsarena för de olika yrkeskategorierna inom framtidens primärvård. Antalet utbildningsplatser inom primärvården för olika vårdprofessioner kommer att öka, medan slutenvården kommer att inriktas mot en mer specialiserad vård med minskat antal vård- och studentplatser som följd. En interprofessionell utbildning har setts som en förutsättning för att möta det differentierade vårdbehovet i morgondagens samhälle. 5 Det interprofessionella lärandet bör tränas redan under grundutbildningen för att senare, i den kliniska vardagen, ge bättre förutsättningar för att tillvarata kunnandet hos de olika professionerna verksamma inom primärvården. 6,7 Likaså har betydelsen av samverkan och lagarbete mellan de olika professionerna poängterats; yrkesgrupperna har både gemensamma och specifika kompetenser. 8 För att bygga framtidens primärvård har det framförts att utbildning inom primärvård behöver ett eget curriculum som baseras på en patientcentrerad inlärningsprocess, multi- och interprofessionellt lärande och praktisk träning inom primärvården. 9 Även i den pågående utredningen om en ny 6-årig läkarutbildning i Sverige betonas första linjens vårdnivå som huvudsaklig utbildningsarena. 3 Starfield, Shi, Macinko. Milbank Quaterly 2005:83; Nilsen P. Praktikbaserad forskning kan ge forskningsbaserad praktik. Läkartidningen 2011;108: Ponzer S, Faresjö T, Mogensen E. Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete. Läkartidningen 2009;106: Working together for health. WHO, Ponzer S, Faresjö T, Mogensen E. Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete. Läkartidningen 2009;106: Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn. Sveriges Kommuner och Landsting, A recipe for medical schools to produce primary care physicians. New England Journal of Medicine 2011;364:496-97

36 4 Kombinationstjänster mellan akademi och hälso- och sjukvård är en etablerad och framgångsrik anställningsform för utbildning, forskning och implementering av forskningsresultat

37 5 Akademiska vårdcentraler AVC är en verksamhet där universitet och landsting gemensamt arbetar med forskning, utbildning (på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå), utveckling och fortbildning i det dagliga arbetet inom primärvårdens samtliga yrkesprofessioner. 10 AVC utgör en nod och skall ansvara för att motsvarande aktiviteter integreras i den övriga primärvården. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/allmänmedicin och preventivmedicin kommer att vara navet i hela verksamheten. Visionen är att flera AVC med dess kringliggande vårdcentraler inom Uppsala-Örebroregionens landsting samverkar med Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/ Allmänmedicin och preventivmedicin. Verksamheten vid Akademisk vårdcentral: skall inom forskning bedriva klinisk primärvårdsforskning öka intresset för forskarutbildning i primärvården handleda doktorander öka den akademiska närvaron genom att professorer, lektorer och adjunkter anställs och är verksamma vid AVC erbjuda en möjlig karriärväg för forskare inom primärvården skall inom utbildning handleda studenter inom berörda utbildningsprogram utbilda handledare från primärvårdens olika yrkesprofessioner för att där kunna ta emot studenter från olika utbildningsprogram utveckla interprofessionell utbildning för studenter (se bilaga 1-3) 10 Verksamheten inom AVC kommer att vara i samklang med intentionerna i universitetets och landstingets rådande styrdokument. Forskningsstrategier för Uppsala universitet Uppsala universitet UFV 2011/133: Det finns ett stort värde i att i större utsträckning arbeta med patientnära forskning, hälsoekonomiska analyser och implementering. Sambandet med sjukvården kommer därför att förstärkas. Mål och strategier för Uppsala universitet. Uppsala universitet UFV 2007/1478 Vårdavtal mellan Primärvården och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget Uppsala län. Dnr HSS : I primärvårdens grundåtagande ingår också att bedriva och vidareutveckla hälsoinriktade insatser som förväntas resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och/eller förbättrad livssituation för länets innevånare. Vårdavtal Uppsala län. Regelbok för vårdcentraler. Landstinget Uppsala län. Dnr UPPH , reviderad 2011

38 6 utveckla professionsspecifika utbildningsmoment för implementering på andra vårdcentraler erbjuda studenter på olika nivåer att genomföra examensarbeten med klinisk inriktning utveckla metoder som ökar antalet VFU-platser i primärvården arbeta för studentdriven hälso- och sjukvårdsmottagning (se bilaga 2) skall inom utvecklingsarbete stödja och utvärdera implementering av evidensbaserade riktlinjer stödja och handleda utvecklings- och förbättringsarbeten skall inom fortbildning främja interprofessionell fortbildning främja fortbildning för kliniskt verksamma medarbetare inom primärvården organisera pedagogisk utbildning för samtliga medarbetare vid en AVC organisera utbildning i forskningsmetodik för samtliga medarbetare vid en akademisk vårdcentral Krav för Akademisk vårdcentral Som första AVC väljs den som bedöms bäst lämpad att bedriva framgångsrik forskning, utbildning, utvecklingsarbete och fortbildning: vårdcentralen har tjänster för minst 5 läkare / minst listade personer. Övrig bemanning inkluderar sjuksköterskor, distriktssköterskor, sjukgymnaster och barnmorskor och har samarbete med dietist, kurator och psykolog verksamhetschef för vårdcentralen är forsknings- och utvecklingsinriktad vid vårdcentralen finns medarbetare med forskningserfarenhet adekvata och funktionella undervisnings- och arbetsutrymmen inom egen lokal eller i nära anslutning (datorplatser, expeditioner för lärare och studenter, samlingsrum och gärna videokonferensutrustning) Huvudmän för Akademisk vårdcentral Uppsala universitet är huvudman för verksamhet som rör forskning och utbildning. Landstinget är huvudman för vårdverksamheten.

39 7 Verksamhetsstyrning vid Akademisk vårdcentral Konceptet AVC förutsätter en nära samverkan mellan universitet och landsting i likhet med strukturen vid Akademiska sjukhuset. Uppsala universitet Prefekt vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap (Allmänmedicin och preventivmedicin) i samförstånd med berörda programkommittéer Landstinget Verksamhetschef vid vårdcentralen. Tjänstestruktur och samverkansformer vid Akademisk vårdcentral Befintliga resurser som förläggs helt eller delvis till AVC - två lektorer (läkare) med kombinationstjänst (66 % universitet och 33 % landsting) - två kliniska adjunkter (en sjuksköterska och en sjukgymnast) med kombinationstjänst (50 % universitet och 50 % landsting) - forskningssamordnare i primärvården - primärvårdens forskningsmedel Nu äskade medel till AVC Universitetet Vi bedömer att minst tre befattningar som professor/lektor nyinrättas med anknytning till den första AVC i Uppsala län. 11 Visionen är att dessa tre befattningar tillhör olika professioner (t ex läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, biomedicinsk analytiker) Ytterligare professor/lektor inrättas i samverkan med regionlandstingen. 12 Ovanstående befattningar är kombinationstjänster med heltidsanställning vid universitetet (Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/allmänmedicin och preventivmedicin). Vid tillsättning av dessa tjänster kommer universitetets bedömningskriterier att vara rådande, men anställningen ske i samförstånd med landstinget. Visst samarbete med redan planerad tjänst som hälsoekonom och andra forskningsenheter vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap kan äga rum vid AVC. 11 Antalet befattningar som professor/lektor inom t ex allmänmedicinen är redan idag mycket lågt för Uppsalas del i jämförelse med Sveriges övriga universitet/landsting 12 Positiva kontakter har hittills tagits med företrädare för universitet och landsting i Gävleborg, Sörmland och Dalarna

40 8 Landstinget Uppsala län Professorer/lektorer anställs till 30 % inom primärvården med placering på AVC. Forskar ST-block i allmänmedicin förläggs till AVC. Samhällsmedicinsk enhet vid landstinget knyts till AVC. Samverkan med primärvårdens Enhet för folkhälsa, forskning och utveckling (FFoU-enheten) och motsvarande inom den privata sektorn. Finansiering av Akademisk vårdcentral Universitetet Universitets finansiering sker via utökade undervisningsuppdrag, nya Forskningsuppdrag / Särskilda satsningar. För att klara av ett ökande studentantal från olika utbildningsprogram behövs administrativt stöd. Finansiering av utökade undervisningsytor måste utredas vidare. Landstinget Kostnad för klinisk tjänstgöring för lektorer/professorer. Finansiering av utökade undervisningsytor måste utredas vidare. Riskbedömning av Akademisk vårdcentral Otillräcklig finansiering. Genomförande av Akademisk vårdcentral Start vid en väl fungerande vårdcentral oavsett driftsform. Inom landstinget förutsätter genomförandet politisk förankring och i förekommande fall politiska beslut. Projektansvariga i förarbetet inför inrättandet av Akademisk vårdcentral Arbetsgrupp: Kerstin Ahlqvist, Malin André, Karin Björkegren, Margaretha Eriksson, Marta Holm, Johan Hallqvist och Per Kristiansson Styrgupp: Annika Brehmer, Monica Cornefjord, Per Elovsson, Johan Hallqvist och Per Kristiansson, Stellan Sandler

41 9 Bilaga 1 Peer Learning Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete och ses som en förutsättning för utveckling av hälso- och sjukvården. IPL (interprofessionellt lärande) bör tränas under grundutbildningarna, målet på sikt är att förbättra vården. 13,14,15 Begreppet interprofessionell utbildning (interprofessional education, IPE) är internationellt vedertaget och definieras enligt följande: IPE is those occasions when members (or students) of two or more professions learn with, from and about each other to improve collaboration and the quality of care. 16 Det engelska begreppet Peer Learning eller collaborative learning är en pedagogisk modell som tydliggör en studentaktiverande handledningsmodell. Peer Learning definieras bland annat av Keith Topping: Att utnyttja undervisning och lärandestrategier där studerande lär med och av varandra utan omedelbar intervention av lärare och handledare. 17 Den pedagogiska modellen Peer Learning ses som en värdefull möjlighet för studenterna att utveckla självständighet och förberedelse inför ett livslångt lärande. 18 Metoden Peer Learning innebär bland annat att två eller flera studenter tillsammans får uppgifter att lösa med en tydlig målsättning t ex att genomföra ett hälsosamtal med patient. Studenterna förbereder och diskuterar uppgiften innan de söker handledning av lärare/handledare. Studenterna genomför därefter uppgiften enligt plan, en student är aktör övriga studenter är observatörer. Därefter ger observatören eller observatörerna feedback till den aktiva studenten. Slutligen bjuds lärare/handledare in för handledning. Rollerna som aktiv och observatör skiftar. Metoden lämpar sig väl för utbildningar som har olika praktiska eller kliniska moment i utbildningen, men även pedagogiska uppgifter som patientundervisning. Peer Learning varvas under verksamhetsförlagt utbildning med individuell handledning. 19 Interprofessionellt lärande med Peer Learning modellen som grund har använts vid pilotprojektet; Studentdriven hälsomottagning, ett samverkansprojekt mellan sjuksköterske-, läkar-, sjukgymnast-, 13 Ponzer S, Hylin U, Kusoffsky A, Lauffs M, Lonka K, Mattiasson AC, Nordström G. Interprofessional training in the context of clinical practice: goals and students\' perceptions on clinical education wards. Medical Education 2004;38 (7): Ponzer S, Faresjö T, Mogensen E. Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete. Läkartidningen 2009;106: Hylin U, Nyholm H, Mattiasson AC, Ponzer S. Interprofessional training in clinical practice on a training ward for healthcare students: a two-year follow-up. Journal of Interprofessional Care 2007; 21(3): Barr H. Interprofessional education: a definition. CAIPE Bulletin 13. London: Capie Topping K. Trends in peer learning. Educational Psychology 2005;25(6): Biggs J. Teaching for quality and learning at University. St. Edmundsbury Press, Suffolk Lind S, Martin C. Peer learning project i verksamhetsförlagd utbildning för sjukgymnaster. 2008

42 10 dietist och apotekarprogrammet. Huvudsyftet med projektet var att studenterna skulle få lära mer om varandras yrkeskompetens, samt under pedagogiskt gynnsamma förhållanden få utvecklas inom sin Bilaga 1 egen profession med fokus på hälsa och patientcentrerat samtal. Yrkesspecifik och yrkesgemensamma mål tydliggjordes för studenterna. Studenterna arbetade i tvärprofessionella par vid hälsomottagningen som öppnades under några veckor för personer som önskade samtal om sin egen hälsa. Studenternas utvärdering av hälsomottagningsprojektet visar bland annat att studenterna uppskattade att få arbeta tätt med övriga professioner i en verklighetsnära verksamhet under utbildningen. Studenter upplevde att de fick värdefull insikt om det specifika för den egna professionen, men fick även värdefull insikt om vad som är gemensamt för vårdprofessionerna Andersson A, Björkegren K, Holm M, Sandström M, Falk AM. Handledning och examination inom tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning. 2011

43 11 Bilaga 2 Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning Syfte: Vid en studentdriven tvärprofessionell hälsomottagning kan undervisningsformerna inom folkhälsoarbete utvecklas och ge studenterna möjligheter att under handledning utveckla en motiverande samtalsmetod. Studenterna kan på basis av goda ämneskunskaper utveckla ett vetenskapligt förhållnings- och arbetssätt som gör det möjligt för studenten att urskilja, formulera och lösa problem. Vidare främjar en studentdriven hälsomottagning samarbete över ämnesgränserna och mellan studenter och lärare/handledare. Arbetsmetoder och arbetssätt är generaliserbart inom öppen hälso- och sjukvård. Arbetslivsanknytningen blir tydlig, främst genom att flera studerandegrupper ges möjlighet att samverka under grundutbildningen. Tvärprofessionellt samarbete är en förutsättning för utveckling av hälso- och sjukvården och som bör tränas under grundutbildningarna, målet på sikt blir att förbättra vården. 21,22 Mottagningen bidrar också till att skapa fler verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU) inom öppen hälso- och sjukvård. Klient/patientunderlag Hälsomottagningen vänder sig till klienter/patienter som önskar genomföra ett hälsosamtal. Utgångspunkten är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för att stödja människors förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. 23 Klient/patientrekrytering Via mottagningssköterska, Via rekommendation/hänvisning från övrig personal på vårdcentralen. Information om mottagningen ska finnas på vårdcentralen 21 Ponzer S, Faresjö T, Mogensen E. Framtidens vård kräver interprofessionellt samarbete. Läkartidningen 2009;106: Hylin U, Nyholm H, Mattiasson AC, Ponzer S. Interprofessional training in clinical practice on a training ward for healthcare students: a two-year follow-up. Journal of Interprofessional Care 2007; 21(3): Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Socialstyrelsen, 2012

44 12 Bilaga 2 Handledare Kliniska adjunkter, huvudhandledare, lärare från Uppsala universitet eller ordinarie handledare från Primärvården delar på handledaransvaret. Antal handledare anpassas efter studentantalet. Mottagningens betydelse: Bidra till implementering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder på vårdcentral. Att studenten under handledning i mötet med klienten ges möjlighet att utveckla förmågan att leda ett motiverande samtal. Att studenten under grundutbildning får samverka kring klientens hälsoproblem och utbyta erfarenhet och kunnande om varandras yrkesområden. Att studenten ges möjlighet att träna och utveckla pedagogisk skicklighet/kunnande, självständighet i bedömning och tillämpning av praktisk färdighet, forsknings- och evidensanknytning; med utgångspunkt i de yrkesspecifika målen för respektive utbildning. Dessutom ge förutsättningar för klienterna att genom stöd från hälsomottagningen vidmakthålla god hälsa och leva ett hälsosamt liv. Att skapa alternativa VFU-platser inom öppen hälso- och sjukvård Studentaktiverande pedagogik som till exempel peer learning används, för att främja inlärning Klienterna/patienterna erbjuds bokad tid på hälsomottagningen. Beroende på vilken fråga klienten/patienten har om sin hälsa, blir den studerandekategori som har mest kunskap kring frågan huvudansvarig vid mottagningsbesöket. Två studenter från olika program möter klienten/patienten. Studenterna har tillgång till handledare. Studenterna ska dokumentera. Dokumentation Alternativ A) Om Landstinget är huvudman: Journalanteckningar förs på sedvanligt sätt

45 13 Bilaga 2 Alternativ B) Om universitetet är huvudman: Minnesanteckningar skrivs under samtalet. En skriftlig sammanfattning av besöket med hälsoinriktade rekommendationer ges till klienten Klient/patientavgift Alternativ A) Sedvanlig patientavgift Alternativ B) Klientbesöket är gratis Logistik Kliniska adjunkter och/eller huvudhandledare planerar mottagningsverksamheten inför varje terminsstart, lägger in tidböcker, bokar lokaler etc. Hantera olika stora studentgrupper Om studentmottagningen är öppen 4 dagar per vecka under avsatt tidsperiod kan läkar- och sjuksköterskestudenter vara delaktiga i 2 dagar och sedan ersättas av en ny läkar- respektive sjuksköterskestudent medan studenter från apotekar-, dietist- och sjukgymnastprogrammet kan vara på mottagningen samtliga 4 dagar Hantera olika långa vårdutbildningar Studenterna gör sin VFU vid studentmottagningen någon gång under termin 4 6, oavsett utbildningsprogram. Öppettider vid hälsomottagningen Beroende på tillgång till lokal och handledare kan studentmottagningen finnas på AVC 2 eller 4 dagar per vecka under en tidsperiod som kan motsvara universitetets höst- och vårtermin (20 veckor per termin) Ett annat alternativ är att studentmottagningen är öppen färre antal veckor och intresserade studenter får söka Lokalresurser

46 14 Om 4-6 studenter finns på studentmottagningen förutsätter det 2-3 rum för klient/patientmöte samt ett gemensamt utrymme för ansvariga handledare (2-3 st) Utbildning vid den Akademiska vårdcentralen (AVC) Bilaga 3 1. AVC bör ha fler VFU-platser än en ordinarie VC 2. AVC bör ha en övergripande insyn i undervisningen i VFU, dvs samordna ett innehålls-skelett 3. AVC bör ha kliniska lärare med pedagogisk utbildning samt pedagogiskt intresserade handledare 4. AVC bör arbeta fram arbetsmaterial som först testas på AVC som pilotprojekt för att sedan kunna implementeras på alla andra VC som har VFU, både för enskilda studenter, men framförallt för tvärprofessionellt samarbete. AVC bör vara ansvarig för implementering samt uppföljning 5. AVC utbildar på nationell nivå varvid Uppsalarutiner inte får hindra nytänkande Förslag på tvärprofessionella aktiviteter: Tvärprofessionellt samarbete i form av gemensamt mottagningsbesök, t ex rehabpatient Tvärprofessionellt samarbete i form av gemensamt hembesök, t ex till en patient efter sjukhusvistelse Gemensam auskultation för läkar- och sjuksköterskestudent hos sjuksköterska under telefontiden på förmiddagen för att skapa en förståelse för svårigheten att bedöma en patient utan att ha sett denne, höra vilka råd som ges och hur man tänker då man bokar i tidböckerna, för att sedan följa en läkare på mottagningen på eftermiddagen och ta del av dennes tankar om bokning etc Tvärprofessionellt hälsosamtal om levnadsvanor och livsstilsrelaterade besvär. (Kan även bedrivas av enskild student.) Färdigt koncept finns från pilotprojekt som får modifieras något - alternativt på befintlig studentdriven hälsomottagning (bilaga 2) De tvärprofessionella mottagningsbesöken kan filmas för att därefter analyseras med handledare Öppna föreläsningar som planeras och genomförs av studenter som genomför VFU delvis under samma tidsperiod. Föreläsningarna kan exempelvis handla om levnadsvanor, smärta, sömn eller stress

47 15

48 16 Bilaga 3 Samtliga ovanstående aktiviteter ska avslutas med reflektioner kring det interprofessionella samarbetet. Möjligheter till fler VFU-platser? Sjukgymnastprogrammet: Alla sjukgymnastmottagningar handleder idag sjukgymnaststudenter på T5 i 6 veckor per termin. Några mottagningar handleder också studenter på T2. Eventuellt skulle flera mottagningar kunna ta emot flera studenter på T2. Läkarprogrammet: Varje vårdcentral har varje termin en studentgrupp om 5 studenter på T1- T4 per 2800 listade patienter inom primärvården i Landstinget Uppsala län. Till detta tillkommer en student/2800 listade patienter på T11. Sjuksköterskeprogrammet: Under T4 genomför idag 5-7 studenter under 3 veckor sin VFU på en vårdcentral. Sammanlagt innebär detta att 200 sjuksköterskestudenter per år har sin VFU inom primärvården i Landstinget Uppsala län. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska: Under ett år genomför idag 25 studenter under 5 veckor + 2 veckor + 3 veckor sin VFU inom primärvården i Landstinget Uppsala län. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot barn och ungdom: Under ett år genomför 15 studenter 2 veckor VFU inom primärvården (barnhälsovård) i Landstinget Uppsala län.

49 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Christina Lindberg Dnr HSS Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Upplands Idrottsförbund Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdstyrelsen tecknar en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Upplands Idrottsförbund från och med Nuvarande treåriga överenskommelse, , övergår i överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap från och med Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Upplands Idrottsförbund enligt bilagt förslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner föreslagen ersättning om till Upplands Idrottsförbund för Ansvar 24700, bidrag till föreningar. Ärendet Landstinget och Upplands Idrottsförbund har samverkat sedan 1991 kring hur länets invånare ska må bättre genom att bli mer fysiskt aktiva. Till grund för arbetet ligger det idrottspolitiska programmet som tagits fram i samverkan mellan landstinget och Upplands Idrottsförbund. Upplands Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala organisation i Uppland och har till uppgift att skapa förutsättningar och resurser samt bistå förbund och föreningar att utveckla idrottsverksamheten. Landstinget har även tecknat treåriga överenskommelser med Upplands Idrottsförbund, den senaste till och med Nu upphör det idrottspolitiska programmet vid årsskiftet och under året har parterna kommit fram till, att istället för en revidering av det idrottspolitiska programmet övergå från nuvarande treåriga överenskommelse och idrottspolitiska program till en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med tydligt syfte och målsättning. Intentionen med en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap är att synliggöra och stärka den idéburna verksamhetens oberoende och självständiga roll som röstbärare och opinionsbildare samtidigt som möjligheterna utvecklas för den idéburna sektorn att utgöra en viktig aktör för en hållbar välfärdsutveckling. Demokratin och delaktigheten stärks genom ett samarbete mellan den offentliga och idéburna sektorn. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

50 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Syftet med ett partnerskap mellan landstinget och Upplands Idrottsförbund är att skapa förutsättningar för ett livslångt intresse för idrott och fysisk aktivitet. Insatserna ska utveckla individen positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Med ett idéburet offentligt partnerskap mellan landstinget i Uppsala län och Upplands Idrottsförbund förstärks insatserna för både ökad fysisk aktivitet, minskat stillasittande och god hälsa samt en tillgänglig fysisk miljö. Genom samverkan når vi längre med våra respektive insatser för folkhälsan. Kontaktytan blir större, kompetensen höjs och förståelsen för våra olika verksamhetsidéer ökar. För 2014 utgår ersättning med kronor. Därefter sker en årlig uppräkning med av landstinget fastställd uppräkningsfaktor för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Medel till idrottsrörelsen tilldelas Upplands Idrottsförbund, utan detaljföreskrifter, som i sin tur fördelar medel till idrotterna i länet. Partnerskapet är underlag och målstyrningsinstrument. Av den årliga ersättningen avsätts kronor, med uppräkning, för gemensamt prioriterade områden utifrån partnerskapets värdegrund och uppsatta mål. Hälso- och sjukvårdsavdelningen kommer utreda möjligheterna att teckna motsvarande överenskommelser om idéburet offentligt partnerskap med de organisationer som idag har treåriga överenskommelser med landstinget, , enligt det uppdrag som landstingsstyrelsen har gett hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Bilaga 215 Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Kopia till: Upplands Idrottsförbund landstingsstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

51 Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Den viktigaste tillgången och kraften i denna utveckling är en befolkning som är frisk och mår bra. Landstinget i Uppsala län och Upplands Idrottsförbund har sedan 1991 samverkat kring hur länets invånare ska må bättre genom att bli mer fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet bidrar livet igenom till bättre hälsa. Ett av idrottens syften och ett skäl för många att idrotta, är just att förbättra hälsan. Upplands Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala organisation i Uppland och har till uppgift att skapa förutsättningar och resurser samt bistå förbund och föreningar att utveckla idrottsverksamheten. En god hälsa är ett samspel mellan många olika faktorer. Några kan var och en av oss själva påverka, andra ligger utanför den egna kontrollen. Allt från social och fysisk miljö, ekonomi, kultur, fritid samt genetiskt arv, kön och ålder påverkar vår livsstil och våra handlingar. Att kunna påverka tillvaron och ha inflytande i vardagen har visat sig vara avgörande för hälsan. Det finns stora skillnader i hälsa mellan kvinnor och män, mellan personer från olika kulturer och mellan olika ålders- och socialgrupper. Med ett offentligt idéburet partnerskap mellan landstinget i Uppsala län och Upplands Idrottsförbund förstärks insatserna för både ökad fysisk aktivitet, minskat stillasittande och god hälsa samt en tillgänglig fysisk miljö. Syfte med överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap En överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap synliggör och stärker den idéburna verksamhetens oberoende och självständiga roll som röstbärare och opinionsbildare samtidigt som möjligheterna utvecklas för den idéburna sektorn att utgöra en viktig aktör för en hållbar välfärdsutveckling. Demokratin och delaktigheten stärks genom ett samarbete mellan den offentliga och idéburna sektorn. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

52 2 (5) Parter Landstinget i Uppsala län Box Uppsala Organisationsnummer: Upplands Idrottsförbund Box Uppsala Organisationsnummer: Syfte och mål med partnerskap mellan Landstinget i Uppsala län och Upplands Idrottsförbund Syftet är att skapa förutsättningar för ett livslångt intresse för idrott och fysisk aktivitet. Insatserna ska utveckla individen positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Målen för partnerskapet är ökad fysisk aktivitet minskat stillasittande god fysisk och psykisk hälsa ökad jämställdhet både inom och mellan idrotter ökade möjligheter till idrott för alla oavsett ålder och förutsättningar Målgrupp Målgrupp för partnerskapet är hela länets befolkning, särskilt de som idag står utanför spontan- eller föreningsdriven idrott. Värdegrund Partnerskapet ska bygga på fyra gemensamma värderingar: Glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med och hälsosamma levnadsvanor. Glädje och gemenskap Idrotten bidrar till stödjande miljöer för både föreningsliv och spontanidrott genom att erbjuda människor mötesplatser och social gemenskap sträva efter en kamratlig och trygg social gemenskap utbilda ledare där stor vikt läggs vid attityder och värderingar. Demokrati och delaktighet Demokrati och delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet samt att alla föreningsmedlemmars röst har lika värde. Landstinget och idrotten ska samarbeta för en jämlik och jämställd miljö.

53 3 (5) Allas rätt att vara med Alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Oavsett ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, socioekonomisk tillhörighet, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning ska alla erbjudas möjlighet att leva ett hälsosamt liv. Idrotten ska anpassa fysisk aktivitet till olika individers behov och förutsättningar arbeta för en trygg, tillgänglig och säker miljö bidra till ökad kunskap och medvetenhet hos ledare arbeta för en ökad jämställdhet både inom och mellan idrotter arbeta för ökade möjligheter till idrott för alla oavsett ålder och förutsättningar Hälsosamma levnadsvanor Landstingets uppdrag i arbetet med hälsosamma levnadsvanor innefattar tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet. Idrotten kan verka inom alla dessa områden genom att ledare är ett föredöme i hälsosamma matval och tar avstånd från tobak och alkohol skapa regler kring alkohol och tobak på läger och tävlingar samt i idrottsmiljöer och idrottsanläggningar påverka ansvariga för utbud i kiosk/kafeterior/serveringar vid idrottsanläggningar och -miljöer för att möjliggöra hälsosamma matval Hur arbetar vi för att få fler att vara fysiskt aktiva hela livet? För att få fler människor att vara fysiskt aktiva ska landstinget arbeta för att inom hälso- och sjukvården motivera till ökad fysisk aktivitet och minskat stillsittande. För att få fler människor att vara fysiskt aktiva ska idrotten i samverkan med hälso- och sjukvården och andra aktörer erbjuda aktiviteter till inaktiva individer som inte har samma möjlighet att medverka i ordinarie föreningsidrott i samverkan med landstinget och andra aktörer arbeta för ökad jämställdhet i samverkan med landstinget och andra aktörer arbeta för ökad tillgänglighet i samverkan med landstinget och andra aktörer erbjuda praktiska möjligheter för människor med olika funktionsnedsättningar att förändra sina levnadsvanor skapa miljöer för både spontanidrott på egen hand och organiserad idrott stimulera till spontanidrott i samband med organiserad idrottsverksamhet Samverkan mellan parterna Samverkan och fortlöpande dialog kring befolkningen behov av insatser för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande sker vid gemensamma möten och uppföljningar. Landstinget har i uppdrag att vara kunskapsförmedlare om befolkningens hälsa, om hur olika levnadsvanor inverkar på hälsan och om hur arbetet med levnadsvanor

54 4 (5) bedrivs i patientmötet inom hälso- och sjukvården enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. En ledningsgrupp med representanter från båda parter initierar gemensamma insatser utifrån partnerskapets intentioner. En arbetsgrupp med representanter från båda parter genomför, stödjer och utvärderar gemensamma insatser. Marknadsföring Överenskommelsens parter ska i de situationer som är lämpliga, beskriva att verksamheten och de insatser som utförs, sker genom ett idéburet offentligt partnerskap parterna emellan. Uppföljning av partnerskap Upplands Idrottsförbund ger underlag till uppföljning genom att varje år, för hälso- och sjukvårdsstyrelsen inom landstinget i Uppsala län, presentera en verksamhetsplan för året samt en verksamhetsberättelse. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ska bygga på partnerskapets fyra gemensamma värderingar, glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med och hälsosamma levnadsvanor samt utgå från de fem målen för partnerskapet. Verksamhetsberättelse och redogörelse för hur de ekonomiska medlen har använts ska presenteras för hälso- och sjukvårdsstyrelsen före den 1 maj varje år för ställningstagande till om Upplands Idrottsförbund kommit in med korrekt redovisning. De medel som avsätts för gemensamt prioriterade områden utifrån partnerskapets värdegrund och uppsatta mål redovisas separat. Grundförutsättningar för partnerskap Upplands Idrottsförbund förbinder sig att följa tillämpliga lagar, författningar samt normer och föreskrifter som utfärdats av statliga och kommunala myndigheter och verk inom deras verksamhetsområde. Upplands idrottsförbund är arbetsgivare och svarar för att gällande lagar och författningar och avtal följs. Skäl för omförhandling av grunderna i överenskommelsen om idéburet offentligt partnerskap Landstinget i Uppsala län ska ges möjlighet till insyn för att kunna verifiera att uppgifter är korrekt redovisade till landstinget om någon form av tveksamhet kan konstateras. Upplands Idrottsförbund ska vara medveten om att partnerskapet kan komma att upphävas om Upplands Idrottsförbund inte lämnar in efterfrågad redovisning eller inte lämnar korrekta uppgifter.

55 5 (5) Om betydande avvikelser från verksamhetsplan och budget sker ska parterna innan förändringar föra en dialog och på rätt nivå godkänna förändringarna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tar ställning till om det finns skäl för omförhandling av grunderna i överenskommelsen om idéburet partnerskap. Om någon av partnerna inte uppfyller villkoren för överenskommelsen eller brister i sina åtaganden, eller vid väsentligt ändrade omständigheter så kan den andra parten när som helst under perioden påkalla nya förhandlingar alternativt säga upp överenskommelsen. I sådana fall gäller 9 månaders uppsägningstid. Senast i maj under partnerskapets sista år, tas beslut om nytt partnerskap utifrån bedömning av uppfyllelse av överenskommet syfte och mål samt hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag och mål. Ekonomiska villkor och fakturering För 2014 utgår ersättning med kronor. Därefter sker en årlig uppräkning med av landstinget fastställd uppräkningsfaktor för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Om verksamheten inte bedrivs i enlighet med överenskommelsen kan utbetalning av ersättning stoppas och även återkrävas. Medel till idrottsrörelsen tilldelas Upplands Idrottsförbund, utan detaljföreskrifter, som i sin tur fördelar medel till idrotterna i länet. Partnerskapet är underlag och målstyrningsinstrument av medlen årligen uppräknat med av landstinget fastställd uppräkningsfaktor för hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätts för gemensamt prioriterade områden utifrån partnerskapets värdegrund och uppsatta mål. Period för partnerskap Detta partnerskap har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har tagit var sitt. Uppsala Landstinget i Uppsala län Upplands Idrottsförbund Anna-Karin Klomp ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Pyry Niemi vice ordförande Upplands Idrottsförbunds styrelse

56 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Anders Dolk Dnr HSS Revisionssvar avseende patienten i centrum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Ärendet Revision har genomförts av BDO Consulting Group AB på Akademiska sjukhuset för att bedöma om det finns en ändamålsenlig planering av läkarbesök, med syfte att säkerställa att patientbesök planeras och utförs utifrån patientens behov. Remisshanteringen på Akademiska sjukhuset valdes som modell för att närmare studera hur planeringen verkställdes. Den sammanfattande bedömningen av granskningen är att remisshanteringen vid de granskade verksamheterna bedrivs på ett i grunden ändamålsenligt sätt, men att det finns förbättringsområden. Detta är också hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppfattning. De av landstingets revisorers rekommendationer som berör både hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen är att produktionsstyrelsen tillsammans med hälso- och sjukvårdsstyrelsen bör tydliggöra vilket regelverk som skall gälla i enlighet med kravet på remissbedömning inom 5 dagar; i landstingets gemensamma riktlinjer eller vårdavtalet mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset. Landstinget har utarbetat gemensamma riktlinjer för remisshantering som överensstämmer med Socialstyrelsens föreskrift. De riktlinjer som utarbetats på verksamhetsnivå överensstämmer emellertid inte i alla delar med Socialstyrelsens föreskrift eller landstingets gemensamma riktlinjer. Landstingets revisorer har även noterat att inte all verksamhet uppfyller kravet på att en remiss ska vara bedömd inom 5 dagar samt att en viss otydlighet råder angående målet på detta område. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vill poängtera att det formella krav som gäller för remissbedömning inom 5 dagar och som utgår från Socialstyrelsens riktlinjer också finns inskrivet i vårdavtalet för Akademiska sjukhuset. För att skapa ett ekonomiskt incitament för verksamheterna att bedöma så många remisser som möjligt inom stipulerad tid utgår målrelaterad ersättning om minst 80 procent av remisserna bedömts inom fem dagar. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

57 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Bilagor 216 Revisionsskrivelse Svar till revisionen Kopia till: Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen Produktionsstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

58 Dnr HSS Landstingets Ledningskontor Anders Dolk, chefläkare E-post Landstingets revisorer Revisionssvar avseende patienten i centrum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Ärendet Revision har genomförts av BDO Consulting Group AB på Akademiska sjukhuset för att bedöma om det finns en ändamålsenlig planering av läkarbesök, med syfte att säkerställa att patientbesök planeras och utförs utifrån patientens behov. Remisshanteringen på Akademiska sjukhuset valdes som modell för att närmare studera hur planeringen verkställdes. Den sammanfattande bedömningen av granskningen är att remisshanteringen vid de granskade verksamheterna bedrivs på ett i grunden ändamålsenligt sätt, men att det finns förbättringsområden. Detta är också hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppfattning. De av landstingets revisorers rekommendationer som berör både hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen är att produktionsstyrelsen tillsammans med hälso- och sjukvårdsstyrelsen bör tydliggöra vilket regelverk som skall gälla i enlighet med kravet på remissbedömning inom 5 dagar; i landstingets gemensamma riktlinjer eller vårdavtalet mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset. Landstinget har utarbetat gemensamma riktlinjer för remisshantering som överensstämmer med Socialstyrelsens föreskrift. De riktlinjer som utarbetats på verksamhetsnivå överensstämmer emellertid inte i alla delar med Socialstyrelsens föreskrift eller landstingets gemensamma riktlinjer. Landstingets revisorer har även noterat att inte all verksamhet uppfyller kravet på att en remiss ska vara bedömd inom 5 dagar samt att en viss otydlighet råder angående målet på detta område. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

59 2 (2) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vill poängtera att det formella krav som gäller för remissbedömning inom 5 dagar och som utgår från Socialstyrelsens riktlinjer också finns inskrivet i vårdavtalet för Akademiska sjukhuset. För att skapa ett ekonomiskt incitament för verksamheterna att bedöma så många remisser som möjligt inom stipulerad tid utgår målrelaterad ersättning om minst 80 procent av remisserna bedömts inom fem dagar. Bilaga Revisionsskrivelse Kopia till: Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen Produktionsstyrelsen För hälso- och sjukvårdsstyrelsen Namn Anna-Karin Klomp Namn Annika Brehmer

60

61 REVISIONEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PATIENTEN I CENTRUM REMISSPROCESSEN VID AKADEMISKA SJUKHUSET BDO Consulting Group AB

62 Patienten i centrum FÖRORD BDO Consulting Group AB BDO Consulting Group AB har av revisorerna i Landstinget i Uppsala län erhållit i uppdrag att genomföra en granskning av remisshanteringen utifrån patientens perspektiv. Vi överlämnar härmed en rapport efter genomförd granskning. Vi tackar samtliga personer som ställt sin tid till förfogande och medverkat på ett mycket positivt och engagerat sätt. BDO Consulting Group AB Susanne Kangas Projektledare Seniorkonsult och Certifierad kommunal revisor Dag Ström Projektledare Seniorkonsult och läkare 1

63 Patienten i centrum SAMMANFATTNING BDO Consulting Group AB har av revisorerna i Landstinget i Uppsala län erhållit i uppdrag att genomföra en granskning av remisshanteringen utifrån patientens perspektiv. Avsikten med granskningen har varit att bedöma om det finns en ändamålsenlig planering av ett patientbesök så att det planeras och utförs utifrån patientens behov. För att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda trygghet i vård och behandling krävs en väl fungerande kommunikation mellan olika vårdgivare t.ex. genom remisser. Säkra och effektiva rutiner för remisshantering inom hälso- och sjukvården är av stor betydelse för patientsäkerheten. Denna granskning har haft fokus på hanteringen av inkommande remisser vid fyra utvalda verksamheter vid Akademiska sjukhuset. De fyra verksamheterna representerar vanligt förekommande sjukdomstillstånd: bröstcancer, astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), övervikt hos barn och ungdom samt ångestsyndrom. Den samlade bedömningen, utifrån den granskning som har genomförts och det material som BDO tagit del av, är att remisshanteringen vid de granskade verksamheterna bedrivs på ett i grunden ändamålsenligt sätt. BDO har dock identifierat ett antal förbättringsområden för att stärka den interna styrningen och kontrollen. Socialstyrelsen har i särskild föreskrift tydliggjort vårdgivarens ansvar för att säkerställa att det finns rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras. Landstinget har utarbetat gemensamma riktlinjer för remisshantering som överensstämmer med Socialstyrelsens föreskrift. Utifrån Socialstyrelsens föreskrift och landstingets gemensamma riktlinjer har verksamhetscheferna utarbetat verksamhetsspecifika dokumenterade riktlinjer för remisshantering. Granskningen visar att de riktlinjer som har tagits fram på verksamhetsnivå i stort överensstämmer med vad som regleras i Socialstyrelsens föreskrift och landstingets gemensamma riktlinjer, undantaget riktlinjerna vid lungmedicin. Rutinerna för remisshantering vid lungmedicin behöver ses över och utvecklas för att på ett bättre sätt överensstämma med Socialstyrelsens föreskrift och landstingets gemensamma riktlinjer. Även riktlinjerna för remisshantering inom pediatrik och psykiatri kan utvecklas. Det behöver tydliggöras inom vilken tid en remiss ska vara bedömd. Enligt landstingets gemensamma riktlinjer ska remisser vara bedömda inom fem arbetsdagar från den dag då remissen inkom till sjukhuset. En avvikande skrivning återfinns i gällande vårdavtal mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset vilken säger att 80 procent av remisserna ska bedömas inom fem dagar från det att remissen tagits emot. Andelen bedömda remisser inom fem dagar mäts varje månad vid Akademiska sjukhuset. Granskningen visar att verksamheterna under perioderna oktober december 2012 och juliseptember 2013 inte har uppnått kravet att remisser ska vara bedömda inom fem dagar. Enligt Landstingsplan ska landstingets verksamheter effektivisera vårdens flöden för att förkorta väntetider och öka kvaliteten för patienten. Ett led i att effektivisera flödena är att se över och förkorta tiden från det att en remiss inkommit till att den har bedömts. Remisshanteringen kan förbättras gällande hanteringen av pappersremisser, vilken är resurskrävande, och remisser som returneras för komplettering. Dagens hantering innebär en fördröjning av läkarbedömningen, vilket kan innebära risk för patientsäkerheten eftersom undersökning och behandling fördröjs. Granskningen visar att patienten får information om att remiss har inkommit till sjukhuset i form av remissbekräftelse och kallelse till läkarbesök. Det finns inget standardbrev för hur en kallelse till patienten ska se ut när den skickas från Akademiska sjukhuset. Nödvändig information återfinns i kallelser från de granskade verksamheterna såsom information om tid och plats för läkarbesöket, läkarens namn, telefonnummer och telefontid när patienten kan ringa för att boka om en tid. Därutöver förekommer det dock information i kallelserna som t.ex. parkeringsmöjligheter, som istället skulle kunna biläggas. Patienten kallas till läkarbesök utifrån en bedömning av dennes medicinska tillstånd och behov. En strävan är att kunna ge alla patienter tid för läkarbesök inom vårdgarantins gränser, d.v.s. tid för 2

64 Patienten i centrum besök hos specialistläkare inom 90 dagar, vilket inte alltid uppnås. Statistik för landstinget visar att ca procent av patienterna har fått vänta mer än 90 dagar Med hur lång framförhållning patienten kallas till ett första läkarbesök beror framför allt på schemaläggningen av läkarnas arbetstid. I granskningen framkom att schemaläggningen av läkarnas arbetstid på Akademiska sjukhuset som mest sträcker sig några månader fram i tiden. Det begränsar möjligheterna att boka läkartider med längre framförhållning. De granskade verksamheterna samplanerar läkarbesök och koordinerar besökstider med beaktande av övriga åtgärder där det är möjligt. Exempelvis koordineras provtagningar med läkarbesök inför att en patient kommer för utredning och bedömning. Det förekommer även att en individuellt anpassad samordning sker utifrån den komplexa sjukdomsbild patienten har, i de fall en samordning av flera olika vårdinsatser är praktiskt möjlig. Inom samtliga verksamheter finns kravet på att tillgodose patientens behov och önskemål om en fast vårdkontakt. Det är av särskild vikt då patient lider av ett långvarigt sjukdomstillstånd. På de verksamheter där en fast vårdkontakt finns, t.ex. vid bröstmottagningen, har företrädare för patientföreningarna varit mycket positivt inställda. Det har bl. a. inneburit att det vid behov finns möjlighet att föra längre samtal mellan patienten och utsedd kontaktperson i anslutning till exempelvis läkarbesök. Landstinget i Uppsala län har som första landsting i Sverige möjliggjort för patienten att via nätet kunna läsa sin egen journal. Det har medfört att läkare vid Akademiska sjukhuset i ökad utsträckning tänker på hur de formulerar sig i patientjournalen. I ett domslut i Högsta Förvaltningsdomstolen fastslås att patienten har rätt att få ta del av sin journal även om journalhandlingen inte är signerad, vilket kommer att påverka hanteringen i landstinget. I Landstingsplan anges att landstingets verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens förskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Arbetet med ledningssystem på övergripande nivå inom Landstinget i Uppsala län avstannade under 2012, men har under 2013 på initiativ av företrädare i landstingsledningen återupptagits. Vid de granskade verksamheterna pågår arbete med att förbättra processerna till nytta för patienterna. Exempelvis kan patienter utan remiss få komma till bröst/koordinatorsjuksköterska, vid astma och KOL-verksamheten pågår utbildning av nya specialistläkare inom lungmedicin och på sikt planeras att en timme om dagen ska avsättas för remissbedömning. Enligt Landstingsplan är produktionsstyrelsen ansvarig för alla förvaltningar som arbetar med hälsooch sjukvård. Med utgångspunkt i det material som tillhandahållits och som redovisas i denna rapport lämnar BDO följande rekommendationer för att utveckla processen kring remisshantering och därmed förbättra patientsäkerheten: Produktionsstyrelsen bör säkerställa att samtliga verksamheter har dokumenterade rutiner för remisshantering som överensstämmer med Socialstyrelsens föreskrift och landstingets gemensamma riktlinjer för remisshantering och att dessa är kända och tillämpas. Produktionsstyrelsen bör i samråd hälso- och sjukvårdsstyrelsen klargöra vilket regelverk som ska gälla avseende krav på remissbedömning inom fem dagar, landstingets gemensamma riktlinjer eller vårdavtalet mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset. Ledningen för Akademiska sjukhuset bör se över processen för remisshantering så att samtliga verksamheter kan uppfylla kravet på att remisser inklusive pappersremisser ska bedömas inom fem dagar. Ledningen för sjukhuset bör i samverkan med andra vårdgivare analysera och förbättra processen så att remisser endast i undantagsfall måste skickas tillbaka till remitterande vårdgivare. Ledningen för Akademiska sjukhuset bör undersöka möjligheten till en bättre långsiktig planering av patientbesök genom att se över och planera läkarnas schemaläggning av arbetstid så att en längre tidsmässig framförhållning uppnås. 3

65 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAGET Syfte och omfattning Revisionsfrågor Revisionskriterier Utvalda sjukdomsområden Metod och genomförande Projektorganisation Jävsprövning REMISSHANTERING VID AKADEMISKA SJUKHUSET Bakgrund Rutin för remisshantering Remisshantering i patientjournalsystemet Cosmic Information till patienten om att remiss har inkommit till sjukhuset Kallelse Samplanering och koordination av besökstider Patientens rätt till fast vårdkontakt Patientens rätt att ta del av sin egen patientjournal Förbättringsarbete inom respektive vårdprocess... 15

66 Patienten i centrum UPPDRAGET Akademiska sjukhuset bedriver sedan flera år ett leanarbete. Revisorerna i Landstinget i Uppsala län har gett BDO i uppdrag att granska vårdprocessen utifrån patientens perspektiv. Den process som har valts ut är flödet från att en remiss registrerats på sjukhuset, första kallelsen skickas ut och därefter återbesök. Frågeställningen har varit huruvida planeringen har varit ändamålsenlig utifrån patientens perspektiv. 1.1 Syfte och omfattning Avsikten med granskningen har varit att bedöma om det finns en ändamålsenlig planering av ett patientbesök så att det utförs utifrån patientens behov. Arbetet med lean fokuseras oftast på att effektivisera verksamhetens processer för att skapa en mer produktiv verksamhet, där patientens perspektiv inte alltid tas i beaktning. Då Akademiska sjukhuset bedrivit ett leanarbete har BDO därför granskat om patientens behov och åsikter har beaktas i sjukhusets arbete med att effektivisera de interna processerna kring ett patientbesök. Fokus i granskningen har varit remisshanteringen, från det att remissen har mottagits till patientens första besök och därefter eventuella återbesök. 1.2 Revisionsfrågor Nedanstående revisionsfrågor har besvarats i granskningen: Får patienten meddelande om att en remiss inkommit till sjukhuset? Får patienten information om när en kallelse kan komma? Finns tydliga angivelser om telefonnummer, kontakt m.m. på kallelsen? Med hur lång framförhållning kallas patienten till ett första besök? Finns enkla och tydliga rutiner om patienten vill ändra en tid? Hur sker samplanering med övriga åtgärder vid ett besök? Hur sker koordination av besökstid och svar från laboratoriet m.m.? Finns definierade roller såsom patientansvarig läkare och/eller sjuksköterska eller motsvarande arbetsroll med uttalat patientansvar? Patienter kan i Uppsala län se sin egen journal. Tas detta i beaktning vid planering av ett patientbesök? Finns riktlinjer som underlag för prioritering av patientens medicinska behov i förhållande till landstingets mål för väntetider och vårdgarantin? I föreliggande rapport har svaren på revisionsfrågorna grupperats i ämnesområden under respektive rubrik Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens slutsatser och bedömningar. Kriterierna kan hämtas i lagar och föreskrifter eller från interna kommunala regelverk, policyer och beslut. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs av: Lagar Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Patientsäkerhetslag (2010:659) Patientdatalag (2008:355) Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) 5

67 Patienten i centrum Ändring i föreskrifterna om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:8) Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. (SOSFS 2004:11) Regelverk inom landstinget i Uppsala län Landstingsplan Utöver revisionskriterierna har även följande dokument varit av betydelse för granskningen: Nationella uppföljningar och underlag Socialstyrelsen, Remisshantering, en riskfylld väg från ord till handling Socialstyrelsen, Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, Handbok för vårdgivare, chefer och personal, 2012 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Från sjukhussäng till e-hälsa, 2010 Interna riktlinjer och styrdokument Vårdavtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset, 2012 Remisshantering i Cosmic konsultationsremiss, Landstinget i Uppsala län Anvisning av driftstopp/driftstörning av Cosmic inom Landstinget i Uppsala län 1.4 Utvalda sjukdomsområden Flera olika dimensioner har tagits i beaktande vid BDO:s urval av granskade sjukdomsområden: somatik psykiatri, barn och ungdom äldre, medicinska tillstånd kirurgiska tillstånd, akut planerad vård, primärvård specialiserad vård, hälsofrämjande insatser sjukvård. De fyra sjukdomsområden som valts ut utgör samtliga vanligt förekommande sjukdomstillstånd. Bröstcancer (inom Kirurgdivisionen) Bröstcancer drabbar cirka kvinnor årligen i Sverige och är den vanligaste cancerformen för kvinnor. 2 En behandlingsprocess för bröstcancer innefattar väntetider i ett ofta utdraget sjukdomsförlopp. Därför är det viktigt att eftersträva klara och tydliga rutiner i en vårdprocess där olika delar kontinuerligt följs via exempelvis mätningar av väntetid och hur patienter upplever innehållet i vården. I vårdprocessen ingår även bl.a. onkologen, röntgen, cytologen och patologen. Astma och Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) (inom Medicin- och thoraxdivisionen) Astma förekommer hos cirka åtta procent i befolkningen och är ofta kopplat till allergi. KOL beräknas förekomma i mellan 5-15 procent i åldrarna över 45 år 3. En stor andel av patienterna får sin utredning och behandling inom primärvården. För de svårare fallen krävs däremot ofta specialistvård med fördjupad kunskap om hur patienterna bäst utreds och behandlas. Detta gäller speciellt i perioder av tilltagande sjukdomsintensitet eller att sjukdomen går in i ett skede med kronisk försämring. Övervikt hos barn och ungdomar (inom Pediatrik) Övervikt förekommer i cirka 17 procent hos barn i åldern mellan 7-9 år 4. Det ställs speciella krav på att en väl fungerande vårdprocess finns etablerad inom specialistvården och med ett nära samarbete med såväl primärvård som skola och fritidsinrättningar för denna patientgrupp. Utredning och behandling sker inom verksamhetsområdet pediatrik på Akademiska sjukhuset. Ångestsyndrom (inom Psykiatridivisionen) Psykisk ohälsa står för 12 procent av den samlade sjukdomsbördan i världen 5. Ångest utgör ett 1 Diarienummer HSS Cancerfonden 3 Läkemedelsboken Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet 5 Statens beredning för medicinsk utvärdering 6

68 Patienten i centrum svårt handikapp för många patienter. Det är en patientgrupp som är beroende av en väl fungerande vårdprocess. 1.5 Metod och genomförande De uppställda revisionsfrågorna har besvarats med hjälp av intervjuer med personer som ansvarat för administrativa arbetsuppgifter som berört ett patientbesök. För varje utvald process har verksamhetschef, medicinskt ansvarig läkare, sjuksköterska med administrativt ansvar och läkarsekreterare intervjuats. Dessutom har chefläkare, överläkare, ST-läkare, avdelningschef, chef för patientnämndens kansli och central administratör intervjuats. Intervjuer har även gjorts med företrädare för de lokala patientföreningarna Bröstcancerföreningen Kungsängsliljan, Hjärt- och Lungsjukas förening och Uppsalas Ångestsyndromsällskap. Totalt har ett tjugotal personer intervjuats inom granskningen. Vidare har dokument med bäring på remisshantering gåtts igenom. Därutöver har BDO översiktligt granskat om det sker förbättringsarbete avseende remisshantering inom respektive verksamhetsområde. 1.6 Projektorganisation De konsulter och experter från BDO Consulting Group AB som har utgjort arbetsgruppen i granskningen är Bo Anderson, uppdragsansvarig och certifierad kommunal yrkesrevisor, Susanne Kangas, projektledare och certifierad kommunal yrkesrevisor, Dag Ström, projektledare och medicinsk expert, Mai-Mai Björklund, seniorkonsult och projektmedarbetare. Kvalitetsgranskare har varit Gunn-Henny Dahl, seniorkonsult och ackrediterad kvalitetsledare/qsm. 1.7 Jävsprövning Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har gjorts. Den visar att det inte finns omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. 2 REMISSHANTERING VID AKADEMISKA SJUKHUSET 2.1 Bakgrund I hälso- och sjukvårdslagen 6 framgår att hälso- och sjukvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Vidare ska vården vara lättillgänglig och tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. För att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda trygghet i vård och behandling krävs en väl fungerande kommunikation mellan olika vårdgivare. I många fall sker kommunikationen genom remisser. Enligt Socialstyrelsen är en remiss en handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar 7. Remissen innehåller viktig information om varje enskild patient, så att vårdpersonalen får veta vad som behöver göras och hur brådskande det är. Det kan gälla bedömning, undersökning eller behandling till en annan vårdgivare med specialistläkarresurser. En remiss kan även skickas till andra professioner t.ex. företrädare för sjukgymnastik. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är den vårdgivare som remitterar patienten ansvarig för patienten till dess att remissmottagaren har accepterat remissen. Remittenten är också ansvarig för vad som ska göras om remissvar dröjer eller uteblir. Denna granskning har haft fokus på hanteringen av inkommande remisser vid fyra utvalda verksamheter vid Akademiska sjukhuset. 6 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 7 Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. (SOSFS 2004:11) 7

69 Patienten i centrum Remissens innehåll och hantering har betydelse för den enskilda patientens vårdförlopp. Säkra och effektiva rutiner för remisshantering inom hälso- och sjukvården är av stor betydelse för patientsäkerheten. Bristfällig remisshantering kan orsaka fördröjd vård och behandling och leda till vårdskador och andra olägenheter för patienten. 2.2 Rutin för remisshantering Socialstyrelsen har i särskild föreskrift 8 tydliggjort vårdgivarens ansvar för att säkerställa att det finns rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras. I föreskriften regleras hur inkommande remisser och utgående remissvar faller under verksamhetschefens ansvar på den mottagande enheten. Verksamhetschefen ska fastställa och dokumentera rutiner för: 1. hur remisser ska tas emot och registreras, 2. hur och i vilka fall den remitterande enheten och patienten ska få besked om att remissen mottagits och när den kommer att åtgärdas, 3. vilka åtgärder som ska vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid samt 4. hur remissvaren ska registreras och sändas. Produktionsstyrelsen i Landstinget i Uppsala län ansvarar för att samtliga verksamheter har rutiner för remisshantering som överensstämmer med Socialstyrelsens föreskrift och landstingets gemensamma riktlinjer. Landstinget i Uppsala län använder patientjournalsystemet Cosmic, som även används av andra landsting 9. I systemet ska utgående remisser registreras och hanteringen av inkommande remisser dokumenteras. Landstinget har gemensamma riktlinjer för remisshantering vilka återfinns i Cosmic 10. Riktlinjerna utgår från Socialstyrelsens förskrift angående remisshantering. Syftet med de gemensamma riktlinjerna är att garantera patienterna en säker vård och undvika risker för vårdskador. Enligt riktlinjerna måste alla som arbetar med Remiss och svar i Cosmic ha nödvändig kompetens och arbeta enligt riktlinjerna. Vidare ska det för varje verksamhet finnas skriftliga rutiner för bl.a. mottagning och bedömning av inkommande remisser, hur den remitterande enheten och patienten ska få besked att remissen har tagits emot och när den kommer att åtgärdas samt för bevakning av remissvar. De gemensamma riktlinjerna ingår i landstingets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Det är verksamhetschefernas ansvar att utarbeta rutiner för remisshantering inom sitt verksamhetsområde och se till att de är kända och följs. Vidare ansvarar verksamhetscheferna för att avvikelser inom området utreds och åtgärdas. Uppföljning och bevakning av att riktlinjerna följs sker återkommande av de medarbetare som verksamhetscheferna utser. Verksamhetschefen för pediatrik, divisionschefen för psykiatridivisionen och verksamhetschefen för kirurgi har tagit fram och beslutat om verksamhetsspecifika riktlinjer för hantering av inkommande remisser Riktlinjerna överensstämmer i stort med vad som framgår av Socialstyrelsens föreskrift och landstingets gemensamma riktlinjer för remisshantering. Riktlinjerna för pediatriken är dock inte tillfredställande tydlig kring hanteringen av pappersremisser. I riktlinjerna för psykiatridivisionen saknas vidare anvisningar avseende hantering av remisser som avvisas och vilka åtgärder som ska vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid. Inom Lungmedicin har egna rutiner tagits fram för remisshantering vilka inte följer Socialstyrelsens förskrift och landstingets gemensamma riktlinjer för konsultationsremiss. Av rutinerna framgår 8 Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. (SOSFS 2004:11) 9 Bland annat landstinget i Kalmar län, landstinget i Värmland, och landstinget i Jönköpings län 10 Remisshantering i Cosmic konsultationsremiss (godkänd av chefsläkarna ) 11 Remiss och provsvarshantering inom VO Pediatrik (godkänd ) 12 Inkommande remisser och utgående remissvar (godkänd ) 13 Remisshantering verksamhetsområdet kirurgi (godkänd ) 8

70 Patienten i centrum översiktligt hur läkaren ska hantera inkommande och utgående remisser. Det framgår inte när rutinen utarbetades och om den har fastställts av ansvarig verksamhetschef. Bedömning I Socialstyrelsens föreskrift om remisshantering anges att vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser skall utformas och hanteras. Landstingets chefläkare har utarbetat gemensamma riktlinjer för remisshantering i Cosmic som överensstämmer med Socialstyrelsens föreskrift. För att bättre utgöra underlag för hur remisser ska hanteras inom landstinget kan landstingets riktlinjer utvecklas, exempelvis genom att förtydliga ansvaret för att remisshanteringen hanteras på ett patientsäkert sätt. Vidare att all personal som arbetar med remisshantering ansvarar för att följa regelverket och beslutade rutiner samt för att rapportera avvikelser till verksamhetschefen. Utifrån Socialstyrelsens föreskrift och landstingets gemensamma riktlinjer har verksamhetscheferna utarbetat verksamhetsspecifika riktlinjer för remisshantering. De riktlinjer som har tagits fram på verksamhetsnivå överensstämmer i stort med vad som regleras i föreskrift och gemensamma riktlinjer. Riktlinjerna för remisshantering inom pediatrik kan dock utvecklas genom att förtydliga hanteringen av pappersremisser. I riktlinjerna för psykiatridivisionen bör hanteringen av remisser som avvisas framgå samt vilka åtgärder som ska vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid. Rutinerna inom lungmedicin behöver ses över och utvecklas för att på ett bättre sätt överensstämma med Socialstyrelsens föreskrift och landstingets gemensamma riktlinjer. Vidare bör de fastställas av ansvarig verksamhetschef. Föreskrifter och riktlinjer kring remisshantering har sin grund i att vårdgivaren ska tillförsäkra patienten en säker och trygg vård. En vanligt förekommande anledning till försenad diagnos är att remissprocessen inom vården inte har fungerat. 2.3 Remisshantering i patientjournalsystemet Cosmic Nedan följer ett flödesschema som översiktligt beskriver hanteringen av inkommande remisser. Respektive aktivitet kommenteras utförligare i rapporten under varje avsnitt. Registrering av inkommen remiss Pappersremiss skickas för skanning Bedömning görs av läkare Registrering av remissbedömning Avsnitt 2.3 Remissvar skickas till patient och remittent Avsnitt 2.4 Vidarebefordras till ansvarig läkare Kallelse skickas till patient Avsnitt 2.5 Elektroniska remisser från vårdgivare registreras i Cosmic. Journalsystemet ger förutsättningar och regler för hur remisser ska hanteras. Nedan framgår antalet remisser per år för de granskade verksamheterna. 9

71 Patienten i centrum Verksamhet Antal remisser år 2012 Bröstcancer (Kirurgdivisionen) Astma och KOL (Medicin- och thoraxdivisionen) Övervikt hos barn och ungdomar (Pediatrik) Ångestsyndrom (Psykiatridivisionen) (a) (b) (c) (d) (a) Avser hela kirurgdivisionen då ingen statistik finns specifikt för bröstcancer. (b) Avser hela intern- och lungmedicin då ingen statistik finns specifikt för astma och KOL. (c) Avser hela pediatriken (d)avser hela Psykiatridivisionen då ingen statistik finns specifikt för Ångestsyndrom. Det förekommer även pappersremisser från t.ex. privata vårdgivare eller andra landsting. Pappersremisser måste skickas iväg för att skannas och därefter registreras elektroniskt, vilket medför att processen förlängs med 1-2 dagar innan bedömning kan göras. Det föreligger även en risk då pappersremisser inte kan bevakas i Cosmic utan kräver manuell bevakning. Enligt vad som framkommit vid intervjuerna är det fortfarande vanligt förekommande med pappersremisser. Överviktsenheten inom pediatriken får ca 5-10 remisser per vecka, huvudsakligen från primärvården och skolor. Från skolorna kommer enbart pappersremisser, vilka skickas iväg för skanning två gånger i veckan. Det är först efter att pappersremissen är inskannad i Cosmic som läkaren gör en bedömning. Bedömningen sker inte på en fastställd dag, utan när tid finns. Hanteringen är en annan för remisser som har bristfälligt innehåll eller har skickats fel. I de flesta fall skickas remisserna i retur till den remitterande vårdgivaren för komplettering. Detta gäller i de fall där det finns överenskommelse för vad som förväntas ingå i remisser på den remitterande vårdgivarens vårdnivå. I andra fall skickas remissen vidare till rätt vårdinstans. Det förekommer också att patienten kallas, trots ett bristfälligt innehåll i remissen. Det är möjligt i de fall bedömningsläkaren har tillgång till patientens journal och kan ta del av läkarbedömningar gjorda i tidigare vårdinstanser. Omfattningen av hur stor andel av inkommande remisser som skickas tillbaka till remittenten varierar. Vid psykiatridivisionen inkom totalt remisser under år Av dessa skickades 859 remisser tillbaka, vilket motsvarar ca 30 procent. Orsaker till att dessa remisser skickades tillbaka var att de hade skickats fel, att det redan fanns en pågående kontakt eller att de inte uppfyllde kraven för psykiatrisk specialistnivå. Enligt det vårdavtal 14 som tecknats mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset ska 80 procent av remisserna vara bedömda inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkom till sjukhuset. I landstingets gemensamma riktlinjer för remisshantering framgår att remisser ska bedömas och prioriteras inom fem dagar från det att remissen tagits emot. Det innebär att kraven är högre ställda i de gemensamma riktlinjerna än vad som regleras i vårdavtalet. Verksamheterna vid Akademiska sjukhuset mäter varje månad andelen bedömda remisser inom fem dagar. Denna statistik följs sedan upp månadsvis eller efter två månader. Nedan framgår andelen remisser som har bedömts inom fem dagar. De finns ingen statistik specifikt för de granskade verksamheterna, utan BDO har tagit del av statistik som är fördelad på olika verksamhetsområden för två olika tidsperioder. 14 Vårdavtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset (HSS ) 10

72 Patienten i centrum Verksamhet Andel remisser bedömda inom 5 dagar, oktoberdecember 2012 Andel remisser bedömda inom 5 dagar, juliseptember 2013 Bröstcancer (Kirurgdivisionen 15 ) 88 % (a), 70 % (b) 94 % (a), 95 % (b) Astma och KOL (Medicin- och thoraxdivisionen) 94 % (c) 79 % (d) Övervikt hos barn och ungdomar (Pediatriken) 76 % (e) 82 % (e) Ångestsyndrom (Psykiatridivisionen) 85 % (f) 88 % (f) (a) Avser hela verksamhetsområdet kirurgi då ingen statistik finns specifikt för bröstcancer. (b) Avser hela verksamhetsområdet onkologi då ingen statistik finns specifikt för bröstcancer. (c) Avser lung- och allergisjukdomar då ingen statistik finns specifikt för astma och KOL. (d) Avser intern- och lungmedicin då benämningen förefaller ha ändrats. Ingen statistik finns specifikt för astma och KOL. (e) Avser hela pediatriken. Enheten för övervikt för barn och ungdomar fick in 56 remisser under år (f) Avser ett genomsnitt för hela Psykiatridivisionen då ingen statistik finns specifikt för Ångestsyndrom. Enligt vad som har framkommit rapporterar samtliga verksamheter statistik över hur stor andel av remisserna som har bedömts inom fem dagar till sjukhusledningen. Statistiken finns dock inte sparad på verksamhetsnivå utan enbart på sjukhusledningsnivå. Av tabellen framgår att målet om att samtliga remisser ska vara bedömda inom fem dagar inte har uppnåtts för ovan redovisade perioder. Inom astma och KOL-verksamheten finns inte fastställda tidsramar för remissbedömning. Vid överviktsenheten inom pediatriken bedöms remisserna inom ca sju dagar. Vid sommartid kan det ta betydligt längre tid innan remissbedömningen görs, ibland upp till tre månader. Det finns landstingsgemensamma skriftliga riktlinjer för åtgärder vid driftstopp och driftstörning i Cosmic 16. Bland annat framgår att det ska finnas ett avbrottsskåp på respektive enhet och vad det bör innehålla, såsom avbrottsplan, pappersdokument för manuell journalföring, dikteringsutrustning, FASS m.m. Det är verksamhetschef eller motsvarande som ansvarar för att uppdaterade riktlinjer finns inom respektive verksamhet. Inom verksamhetsområdet pediatrik finns rutiner och kvalitetsdokument som beskriver hur personal ska gå över till manuella rutiner. Verksamhetschefen för pediatriken har även använt de manuella rutinerna. På överviktsenheten kände inte all personal till de rutiner som fanns för hantering av remisser vid driftstopp. På psykiatridivisionen kände verksamhetschefen till både skåp och avbrottsplaner med papper och recept samt diktafoner. Inom psykiatrin finns även material med vad som behövs för manuell hantering framtaget. Bedömning BDO har noterat att det är otydligt inom vilken tid en remiss ska vara bedömd. Enligt landstingets gemensamma riktlinjer ska remisser vara bedömda inom fem arbetsdagar från den dag då remissen inkom till sjukhuset. Enligt gällande vårdavtal mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset ska 80 procent av remisserna bedömas inom fem dagar från det att remissen tagits emot. Det bör därför klargöras om det är vårdavtalet eller riktlinjerna i Cosmic som gäller. Enligt Landstingsplan ska landstingets verksamheter effektivisera vårdens flöden för att förkorta väntetider och öka kvaliteten för patienten. Ett led i att effektivisera flödena är att se över och förkorta tiden från det att en remiss inkommit till att den har bedömts. De granskade verksamheterna har inte i ovan redovisade perioder uppnått kraven i landstingets gemensamma riktlinjer om att remisser ska vara bedömda inom fem dagar. 15 Kirurgdivisionen benämns kirurg- och onkologdivisionen i den senare mätningen (juli september 2013) av statistiken för andel bedömda remisser inom fem dagar. 16 Anvisning av driftstopp/driftstörning av Cosmic inom Landstinget i Uppsala län 11

73 Patienten i centrum BDO har noterat att hanteringen av pappersremisser är resurskrävande. För remisser som returneras för komplettering innebär detta en fördröjning av läkarbedömningen. Det kan i båda fallen innebära risk för patientsäkerheten, då både undersökning och behandling fördröjs. Det finns gemensamma riktlinjer för remisshantering för tillfällen då IT-stödet inte fungerar, vilka dock inte var kända inom samtliga granskade verksamheter. Ledningen för sjukhuset ansvarar för att det finns fungerande reservrutiner och att dessa är kända i organisationen. 2.4 Information till patienten om att remiss har inkommit till sjukhuset Enligt riktlinjerna för remisshanteringen i Cosmic 17 ska det finnas skriftliga rutiner inom varje verksamhet som beskriver: att remissbekräftelse alternativt kallelse skickas till patienten inom 14 dagar och det gäller både elektronisk och pappersremiss. att remissbekräftelse skickas till remittenten när pappersremisser inte besvaras direkt. Vid elektroniska remisser skickas ingen remissbekräftelse till remittent. Krav på att patienten får en remissbekräftelse alternativt en kallelse inom 14 dagar har fram till år 2011 funnits med i vårdavtalen. Enligt uppgift är detta ett krav som togs bort efter år 2011 då sjukhuset uppfyllde detta mål. Vid intervjuerna framkom att det vid samtliga granskade verksamheter skickades ut en remissbekräftelse till patienterna. Inom kirurgin (bröstcancer) skickas remissbekräftelser 1-2 dagar efter remissen är bedömd, där det står att patienten kommer att bokas in för läkarbesök inom tre månader. Inom verksamheten för astma och KOL (lungmedicin) skickas remissbekräftelse till patient oavsett om det är en pappersremiss eller en remiss som inkommit via Cosmic. Remittent får däremot bara en skriftlig bekräftelse om denne skickat en pappersremiss. På överviktsenheten (pediatrik) skickas en skriftlig remissbekräftelse både till remitterande vårdgivare och till patienten när en pappersremiss inkommit. Vid elektroniska remisser skickas remissbekräftelse endast till patienten. Inom psykiatridivisionen skickas en remissbekräftelse till patienten med information om planerad väntetid, vilken mottagning som gäller och telefonnummer till mottagningen. Remittenten kan via Cosmic följa upp om remissen har inkommit till psykiatridivisionen. Vid pappersremiss får även remittenten en remissbekräftelse. Efter remissbekräftelsen får patienten ett brev där information lämnas om hur det första besöket kommer att gå till. Bedömning För de patienter som är i behov av att remitteras till en högre specialistnivå, utgör ofta väntan på ett besök en tid av oro för befarad sjukdom. Av flera anledningar är det därför av stor vikt att ledtider, vad gäller remissens väg genom vården, som innebär väntan för patienten reduceras. Granskningen visar att samtliga granskande verksamheter följer de fastställda riktlinjerna för utskick av remissbekräftelse till patient. 2.5 Kallelse Enligt riktlinjerna för remisshanteringen i Cosmic framgår det, som tidigare nämnts, att patienten ska få remissbekräftelse eller kallelse inom 14 dagar. Inom vissa av de granskade sjukdomsområdena förekommer även att patienten att får information från den remitterande vårdgivaren om när en kallelse kan beräknas komma. 17 Remisshantering i Cosmic konsultationsremiss (godkänd av chefsläkarna i Landstinget i Uppsala län ) 12

74 Patienten i centrum Det finns inget standardiserat brev för hur en kallelse till patienten ska se ut när den skickas från Akademiska sjukhuset. BDO har gjort en genomgång av kallelser från de granskade verksamheterna som visar att kallelserna är olika utformade. Genomgången visar att samtliga kallelser innehåller information om tid och plats för läkarbesöket, läkarens namn, telefonnummer och telefontid när patienten kan ringa för att boka om en tid. Vissa kallelser innehåller även annan information som t.ex. parkeringsmöjligheter, som bör biläggas kallelsen. Vid granskningen framkom att möjligheten att avboka tid för läkarbesök oftast ska göras genom att ringa ett särskilt telefonnummer. Det framkom vid intervjuerna med företrädare för patientföreningarna att informationen i kallelsen ibland är bristfällig. Specifikt nämndes bristande information kring syftet med återbesök för bröstcancerpatienter, vilket kan skapa onödig oro för patienten. För varje patient görs en bedömning utifrån patientens medicinska tillstånd och behov. Med hänsyn till detta avgörs när patienten behöver få en tid för läkarbesök. En strävan är att kunna ge alla patienter tid för läkarbesök inom vårdgarantins tidsgränser d.v.s. träffa specialistläkare inom 90 dagar, vilket inte alltid uppnås. Statistik för Landstinget i Uppsala län visar att ca procent av patienterna har fått vänta mer än 90 dagar under åren Med hur lång framförhållning patienten kallas till ett första läkarbesök beror framför allt på schemaläggningen av läkarnas arbetstid. I schemaläggningen måste hänsyn tas till deltidsarbete, tid för forskning, planerade konferensdagar inklusive resor m.m. för att undvika att det med kort varsel blir av- eller ombokning av besökstider för patienter. I granskningen framkom att schemaläggningen av läkarna på Akademiska sjukhuset sträcker sig som mest några månader fram i tiden. Vid akuta fall förekommer det inom både onkologen och psykiatrin att patienten kontaktas per telefon, för att informera om läkarbesöket och därmed minska oron för patienten. På överviktsenheten inom pediatriken skickas kallelse till patient ca två veckor innan läkarbesöket. På enheten försöker personalen hålla vårdgarantin vad gäller tid till första läkarbesök. Enheten har dock uppmärksammat den undanträngningseffekt som riskerar att uppstå för de patienter som behöver komma på återbesök. Dessa omfattas inte av vårdgarantin och det saknas därmed en tidsgaranti för återbesök. Bedömning Akademiska sjukhuset bör ta fram ett standardiserat brev för utformning av kallelse som standardiserar valda delar av en kallelses innehåll, vilket skulle underlätta både för verksamheterna och för patienten. På detta sätt kan en enhetlighet uppnås och väsentlig information framgå på ett tydligt sätt. Förbättrad information till patienten skulle uppnås genom att de vårdgivare som remitterar patienten tillsammans med specialistsjukvården utvecklar system som möjliggör för remittenten att lämna en uppskattad tid för när patienten kan få en kallelse till besök hos specialistläkare. Möjligheten att patienten själv kan ändra inbokad tid eller avboka tid begränsas i nuläget bland annat av schemaläggningen av läkarnas arbetstid och valmöjligheterna i systemet Mina vårdkontakter. En bättre framförhållning i schemaläggningen skulle underlätta den långsiktiga planeringen, vilket bekräftas av flera verksamhetschefer och administrativt ansvariga personer. Sett ur patientens perspektiv och som grund för en välfungerande organisation behöver läkarnas arbetstid schemaläggas på ett sätt som främjar längre framförhållning. Systemet Mina vårdkontakter kan vara ett verktyg för att underlätta för patienter att ändra tid för läkarbesök. Det kan även leda till att färre antalet patienter uteblir från bokade läkartider. 2.6 Samplanering och koordination av besökstider De granskade verksamheterna försöker beakta behovet av samplanering av övriga åtgärder med läkarbesök, där det är möjligt. På onkologen läggs bokningar så att patienten kommer på flera behandlingar under en och samma dag, särskilt om det rör sig om utomlänspatienter. Inom 13

75 Patienten i centrum kirurgmottagningen för bröstcancer genomgår patienten mammografi och cytologi före läkarbesöket. Koordination av besökstid och svar från laboratorier och liknande sker inom verksamheten för astma och KOL på så vis att röntgen och läkarbesök genomförs under samma dag. Blodprov och liknande provtagningar sker innan tidpunkten för läkarbesöket, förutsatt att patienten har en tydlig diagnos. I annat fall måste läkaren träffa patienten först för att bedöma vilka åtgärder som krävs. På överviktsenheten inom pediatriken finns inga fastställda rutiner för samordningen, utan den kräver en manuell hantering som kan vara tidskrävande. För att underlätta för patienter och närstående samordnas läkarbesöket med t.ex. möte med dietist och psykolog. Det är inte alltid samordningen kan göras inför första besöket, men däremot görs det ofta inför återbesöket. Generellt sett förekommer samplanering för utomlänspatienter på Akademiska sjukhuset, men planeringen förefaller inte alltid ske optimalt. Enligt uppgift förekommer det t.ex. att utomlänspatienter bokas till läkarbesök på eftermiddagen trots att de är hänvisade till samtransport till Uppsala med ankomst på förmiddagen. Utöver onödig väntan kan detta också innebära att patienten inte hinner med planerad hemtransport utan måste åka tillbaka med taxi. Bedömning De granskade verksamheterna samplanerar läkarbesök med övriga åtgärder där det är möjligt. Det sker i flera fall inför att en patient kommer för utredning och bedömning. Exempel på detta är patienter med bröstcancer. I andra fall sker en individuellt anpassad samordning utifrån den komplexa sjukdomsbild patienten har och där en samordning av flera olika vårdinsatser är praktiskt möjlig. Exempel på detta kan bland annat hämtas från psykiatridivisionen och inom överviktsenheten för barn- och ungdom inom pediatriken. Det bör dock påpekas att vissa patienter kan ha mycket komplicerade behandlingar som kan kräva en koordinator, eftersom olika behandlingar kan behöva utföras på olika enheter. 2.7 Patientens rätt till fast vårdkontakt Bestämmelsen om patientansvarig läkare har ersatts av Patientens rätt till fast vårdkontakt 18. Det är verksamhetschefens ansvar att se till att vården tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. En fast vårdkontakt ska alltid utses om patienten begär detta. Den fasta vårdkontakten kan utgöras av olika yrkesgrupper och utgår från patientens behov och egna önskemål. En fast vårdkontakt förekommer inom psykiatriverksamheten och inom bröstmottagningen (inom kirurgdivisionen) där sjuksköterskorna är kontaktpersoner för patienterna. Vid bröstmottagningen träffar alltid bröstkirurg och bröstsjuksköterska patienten tillsammans. Möjligheten att hålla kontakten med samma person inför, under och efter ett besök inom slutenvården skapar en känsla av trygghet för patienten. Företrädarna från Bröstcancerföreningen betonar vikten av att det finns en utsedd ansvarig läkare alternativt sjuksköterska. Bedömning Inom hälso- och sjukvården finns kravet på att tillgodose patientens behov och önskemål om en fast vårdkontakt. Det är av särskild vikt då patient lider av ett långvarigt sjukdomstillstånd. På de verksamheter där en fast vårdkontakt finns har såväl personal som företrädare för patientföreningarna varit mycket positivt inställda. Det har bland annat inneburit att det vid behov finns möjlighet att föra längre samtal mellan patienten och utsedd kontaktperson i anslutning till exempelvis läkarbesök. 18 Ny bestämmelse i 29 a i Hälso- och sjukvårdslagen 1982:

76 Patienten i centrum Inom de granskade verksamheterna finns i flera fall etablerade rutiner för att tillgodose patienters behov och rätt till en fast vårdkontakt. 2.8 Patientens rätt att ta del av sin egen patientjournal. Landstinget i Uppsala län införde som första landsting i Sverige i november 2012 möjlighet för patienter som är över 18 år att via nätet ta del av sin egen journal. Syftet är att stärka patientens ställning inom vården och att underlätta för vården att utvecklas i tillämpliga delar med stöd av ITsystem. I särskilda fall måste vårdens företrädare ta ställning till om innehållet i journalen kan medföra men för patient eller närstående, vilket därmed kan begränsa patientens möjlighet att få ta del av innehållet. Det finns även en begränsning så att patienter inte ska kunna ta del av journalinnehåll som inte har signerats av behandlande läkare. I ett domslut i Högsta Förvaltningsdomstolen 19 fastslås att patienten har rätt att få ta del av sin journal även om journalhandlingen inte är signerad, vilket kommer att påverka hanteringen i landstinget. Vid intervjuer framkom att läkare vid Akademiska sjukhuset i ökad utsträckning tänker på hur de formulerar sig i patientjournalen, eftersom patienterna har tillgång till sin egen journal. Företrädare för bröstkirurgi och psykiatri har framfört att det i vissa fall bedöms som olämpligt att patienten får ta del av sin journal, i de fall det kan röra sig om svåra besked om cancer eller uppgifter som kan vara till men för patientens psykiska sjukdomstillstånd. Bedömning Landstinget i Uppsala län har som första landsting i Sverige möjliggjort för patienten att via nätet kunna läsa sin egen journal. Detta stärker patientens ställning och möjliggör för patienten att bli mer delaktig och involverad i sin egen vård. Detta initiativ utgör en del i en nationellt övergripande strategisk satsning på att införa IT-lösningar i vården som underlättar patientens delaktighet. 2.9 Förbättringsarbete inom respektive vårdprocess I Landstingsplan anges att landstingets verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete enligt Socialstyrelsens förskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården 20. Arbetet med ledningssystem på övergripande nivå inom Landstinget i Uppsala län avstannade under 2012, men har under 2013 på initiativ av företrädare i landstingsledningen återupptagits. Arbetet med att förbättra hälso- och sjukvården har dock fortsatt på verksamhetsnivå. Inom kirurgmottagningen för bröstcancer finns ett bröstteam som i nuläget arbetar med att förbättra sina processer bl.a. genom att se över möjligheten att ta bort steget via primärvården, så att patienten kan söka direkt utan remiss via bröst/koordinatorsjuksköterska. Inom onkologen sker avstämning en gång i veckan bland annat för att se om det finns luckor i tidboken för att på så sätt effektivisera mottagningen och maximera antalet patientbesök. Inom astma och KOL-verksamheten saknas fastställda tider för remissbedömning. Vid tidpunkten för granskningen pågick utbildning av nya specialistläkare inom lungmedicin och på sikt planeras att en timme om dagen ska avsättas för remissbedömning. Inom verksamheten för astma och allergi pågår arbete med att bygga upp en sjuksköterskemottagning. Syftet är att sjuksköterskorna ska kunna avlasta läkarna genom att självständigt ta emot vissa patienter, exempelvis för att genomföra en lungfunktionsundersökning. Detta medför att läkartid frigörs. 19 Daterat Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 15

77 Patienten i centrum Från och med hösten 2013 planerar psykiatridivisionen att en psykiatrikonsult ska besöka vårdcentralerna en gång i månaden i syfte att se över och stödja husläkarnas möte med patienter bl.a. genom att vara med under patientbesök som ett extra stöd. Tanken är att det ska bli ett slags hjälp till självhjälp så att patienten kan omhändertas på rätt vårdnivå och undviker vidareremittering. Under telefontid kan även husläkare ringa och konsultera psykiatrikonsulten, vilket på sikt kan innebära att remissflödet minskar. Bedömning BDO vill understryka vikten av att arbetet med att utveckla landstingets ledningssystem fortsätter och implementeras, vilket också ligger i linje med Socialstyrelsens föreskrifter. Enligt beslut kommer arbetet med ledningssystem återupptas. Vid de granskade verksamheterna pågår arbete med att förbättra verksamheten för patienterna. Det ges flera goda exempel på att verksamheterna på ett dynamiskt vis försöker anpassa sig till en bättre och säkrare vård för patienterna. Enligt uppgift sker förbättringsarbetet samtidigt som arbetsbelastningen inom vissa av verksamheterna framställs vara mycket hög beroende på att det saknas specialister. Det gäller bl.a. inom astma och KOL-verksamheten. 16

78 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Helen Askebro Dnr HSS Rapport om verksamhetsövergång av psykiatrisk öppenvård i Enköping Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att lägga rapport om verksamhetsövergång av psykiatrisk öppenvård i Enköping till handlingarna. Ärendet Närpsykiatri i Enköping AB valde att i juni 2012 säga upp sitt avtal avseende psykiatrisk öppenvård i Enköping. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) beslutade i augusti 2012 om att en ny upphandling skulle genomföras, denna upphandling kom senare att avbrytas på grund av att det enda kvalificerade anbudet som inkommit översteg budget. HSS beslutade i och med detta att Akademiska sjukhuset skulle ta över driften av psykiatrisk öppenvård i Enköping. I maj 2013 beslutade HSS om ett tilläggsavtal till vårdavtalet med Akademiska sjukhuset avseende psykiatrisk öppenvård i Enköping vilket innehåller en tilläggsbeställning för antal vårdbesök. Det beslutas också att en uppföljning av verksamheten på mottagningen samt en utvärdering av utfallet av tilläggsbeställningen skulle genomföras, och återrapporteras på HSS sammanträde den 16 december 2013 (HSS , HSS ). Genomförande av verksamhetsövergång Närpsykiatri i Enköping AB och Psykiatridivisionen förberedde övergången väldigt väl. Verksamhetsövergången har därmed fungerat mycket smidigt. Nuvarande verksamhetschef för Enköpings psykiatriska mottagning, Ingrid Sahlin, meddelar att hon anser att det har gått bra att ta tillbaka driften av mottagningen. Detta beror till stor del på att avdelningschef och fast anställd läkare har arbetat på mottagningen tidigare. En stor anledning till att det gått bra är också att de flesta i personalen på Närpsykiatri i Enköping valde att stanna kvar i verksamheten efter verksamhetsövergången. Nuvarande avdelningschefen på Enköpings psykiatriska mottagning, Britt-Marie Hansson, meddelar att informationen om verksamhetsövergången ut till patienterna har fungerat bra. Hon meddelar också att remissinflödet är stort och att patienter vill komma till mottagningen i Enköping, vilket är ett tecken på att patienterna är nöjda med vården på mottagningen. Sammanfattningsvis är bedömningen att verksamhetsövergången har gått bra. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

79 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Utveckling efter verksamhetsövergången På mottagningen fokuserar man nu mycket på samverkan med vårdgrannar som exempelvis; BUP, Skolan, Primärvård, Bålsta Psykiatrimottagning, Socialpsykiatrin, Beroendevården samt Psykiatrins hus i Uppsala. Nytt för verksamheten är att de för att öka kvaliteten i patientarbetet arbetar i team med specialistsjuksköterska samt skötare. Två aktuella team är Neuropsykiatriskt team samt Team för psykospatienter. På mottagningen arbetar man nu också med remissgenomgångar i team något som tidigare ofta genomförts av en läkare. Ytterligare en utveckling är arbete med teamkonferenser, för att diskutera vägen framåt för patienten, där läkare, psykolog och kurator m.fl. ingår. För att strukturera och systematisera arbetet samt för att möjliggöra för patienten till ökad delaktighet använder man sig av utredningsmodellen Carolinamodellen. Detta innebär ett standardiserat arbetssätt för att bedöma, utreda och planera vården för patienten. Behandlingen ska också bli tydlig för patienten. Specifika utredningar ska ingå för samtliga patienter. Mycket fokus läggs på utbildning till personalen. De medverkar mycket i de utbildningar som erbjuds på Psykiatrins hus. Bemanning Bemanningen är, enligt verksamhetschef för mottagningen, i stora drag god. De har en fast läkare, en hyrläkare samt en underläkare. Det finns eventuellt behov för att utöka psykologbemanningen under våren. Bemanningen av övrig personal är god. Väntetider Den senaste statistik som kan inhämtas gällande väntetider i vården för Enköpings psykiatriska mottagning är för september månad. Vid denna tidpunkt är det 19 patienter som väntar på att få vård. Av dessa 19 har 15 patienter väntat upp till 30 dagar, 2 patienter i dagar och 2 patienter dagar. Ingen patient har väntat mer än 90 dagar vilket innebär att mottagningen klarar vårdgarantin. Patientanmälningar - Patientnämnden Två ärenden är inrapporterade till patientnämnden för perioden 5 juni 11 november Det första ärendet tillhör kategorin organisation/regler/resurser. Patienten har inkommit med klagomål då denne inte har fått tid hos en ny läkare för förskrivning av läkemedel då den gamla läkaren slutat. Det andra ärendet tillhör kategorin vård/behandling där en anhörig till en patient lämnat ett klagomål på att en läkare satt ut ett läkemedel varav patienten blivit svårt sjuk. Båda dessa ärenden är avslutade. Inga ärenden är inrapporterade till patientnämnden kring bemötandeproblematik. Produktion HSS har beslutat om att göra ett tillägg till vårdavtalet med Akademiska sjukhuset gällande psykiatrisk öppenvård i Enköping. HSS beslutade att beställa 112 DRG-poäng Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

80 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för läkarbesök (vilket motsvarar läkarbesök) samt besök av övriga vårdkategorier utöver grundbeställningen för perioden till Enligt beslutet ska denna tilläggsbeställning omfattas av grundbeställningen från och med 2014 (HSS , HSS ). För att utvärdera utfallet av tilläggsbeställningen har antalet besök för den period som mottagningen drivits av Akademiska sjukhuset inhämtats, det vill säga för perioden till Antalet läkarbesök för denna period är 598 och antalet besök hos övriga vårdkategorier är Detta innebär att mottagningen inte kommer att ha fler besök än vad som är beställt inom perioden. Bedömningen är då att de inte producerar mer än beställningen och att det finns utrymme för mottagningen att ta emot mer patienter. För att se om antalet besök ökat eller minskat efter verksamhetsövergången har uppgifter om antalet läkarbesök samt antalet besök inom övriga vårdkategorier inhämtats. Jämförelse har gjorts för perioden augusti till och med oktober för åren 2012 då Närpsykiatri i Enköping AB drev verksamheten samt 2013 då Psykiatridivisionen övertog verksamheten. År 2012 var antalet läkarbesök 568 stycken jämfört med år 2013 då antalet läkarbesök var 439 stycken. Gällande kategorin övriga besök var år 2012 antalet 2095 och år 2013 var antalet Antalet läkarbesök har således minskat med cirka 23 procent och antalet besök inom övriga vårdkatergorier har minskat med cirka 30 procent. Kopia till: Akademiska sjukhuset, Psykiatridivisionen, Åsa Hagberg, Pirjo Heikkinen Enköpings psykiatriska mottagning, Ingrid Sahlin, Britt-Marie Hansson Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

81 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Helen Askebro Dnr HSS Förlängning av avtal avseende Närpsykiatri i HÄTÖ AB Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott beslutar att förlänga avtalet med Närpsykiatri i HÄTÖ AB i 24 månader till och med Avtalet förlängs med samma ekonomiska villkor som tidigare. Kostnaden belastar ansvar Psykiatri Norduppland. Ärendet Avtalet med Närpsykiatri AB löper ut 31 januari 2015 med rätt för landstinget att förlänga avtalet upp till 24 månader. Vid utnyttjande av avtalsförlängning meddelar landstinget senast 12 månader innan ordinarie avtalsperiods utgång om sin avsikt att utnyttja förlängningsmöjligheten samt den aktuella tidsperioden. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott beslutar förlänga avtalet med 24 månader. Avtalet med Närpsykiatri i HÄTÖ AB omfattar driften av den psykiatriska öppenvården i norra länsdelen; Tierp, Östhammar, Älvkarleby samt Heby kommuner. Närpsykiatri ska bedriva god vård inom specialiteten psykiatri med inriktningen öppenvård för personer över 18 år. Uppdraget omfattar såväl oplanerad som planerad öppen psykiatrisk hälso- och sjukvård. Verksamheten ska innehålla en mobil funktion (t.ex. i patientens hem, hos andra vårdgivare etc). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 11 februari 2013 om att en medicinsk revision skulle genomföras av Närpsykiatri i HÄTÖ AB. Denna revision redovisades och beslutades på HSS sammanträde den 9 september 2013, 138 (HSS ). Mot bakgrund av denna medicinska revision vilken visat att Närpsykiatri i HÄTÖ AB levererar vård av god kvalitet föreslås en förlängning av avtalet till och med Kopia till: Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, Upphandlingschef Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, Anna Eriksson Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen, ansvarig publicerare Centrum för verksamhetsförlagd utbildning, Ulla Andersson Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it, Akademiska sjukhuset, Pernilla Rosander Landstingets systemförvaltning (EPJ) Pia Andersson Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

82 Delårsrapport Närpsykiatri i HÄTÖ AB Inledning Sedan tillhör Enköpingsmottagningen återigen Landstinget och Närpsykiatrin finns endast i HÄTÖ-kommunerna. Denna rapport kommer inte att beröra Enköpingsmottagningen. Sedan den har Närpsykiatri i HÄTÖ en ny ägare, Per Beäff, som sedan start feb 2011 varit verksam som läkare i HÄTÖ. Fokus har under första halvåret legat på att få till ett bra avslut för Enköpingsmottagningen och att fortsätta med verksamheterna i HÄTÖ på ett välfungerande sätt. Det fanns också en stor fokusering på hur vi inom verksamheten skulle hantera media, samarbetspartners, patienter mfl utifrån den våg av uppmärksamhet vi fick i samband med dokumentären den fastspända flickan. Delårsrapporten kommer att bestå av en kortare verksamhetsberättelse, redovisning av nuläget och statistik. Vi kommer även att beskriva framtidsvisioner och det nya i verksamheten i och med ägarbytet.

83 Verksamhetsberättelse Närpsykiatri HÄTÖ (NP) har i dagsläget ( ) fyra bemannande mottagningar i Uppsala län: Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammars kommun. Dessa är bemannade enligt specificering nedan. Fr.o.m. jan -14 anställs en ny läkare på heltid. Yrkeskategorier Antal Läkare 3 Psykoterapeut/handledare 1 Psykologer 4 Sjuksköterska 5 Socionom m grundläg. KBTutb el under utb. 3 Skötare 5 Adm 2 Personalomsättning Gruppen psykologer (fyra stycken) som valde att avsluta sin anställning under 2012, har under sommaren 2013 ersatts av fyra stycken nya. Stort engagemang lades för att rekrytera dessa under våren, även läkare. Detta har nu gett avkastning och vi har dessutom anställt en mycket erfaren psykoterapeut/handledare/specialist i psykiatri som arbetar gentemot personal och patienter på alla mottagningar. Hon är även delaktig i den övergripande metodutvecklingen och handledningen av denna i verksamheten. NP ställer sig fortfarande mycket positiva till att ta emot studenter och kandidater och det upparbetade samarbetet med Uppsala Universitet (via landstinget och klipp) fortsätter. Trots önskan om att ta emot fler läkarkandidater och läkare under AT- och ST-tjänstgöring har detta inte skett. Vi har på andra sätt försökt få kontakt med läkare, och har nu kontakt med en STläkare som kommer att arbeta heltid from januari Inga längre sjukskrivningstider har funnits sånär som för läkaren som tidigare även var ägare. Ledningen består av Per Beäff (medicinskt ansvarig och ägare), Sara Elfstrand (verksamhetschef och enhetschef för Gimo) och Marlene Blomster (enhetschef Tierp, Heby och Skutskär). Samverkan NP är angelägna om att det goda samarbetet som redan har utvecklats i kommunerna ska fortsätta och vidareutvecklas. Vi har därför initierat ett utökat samarbete - en service - att vi åker ut och samverkar på plats. Alla vårdcentraler i kommunerna har erbjudits träff med specialistläkare regelbundet. Detta för att få till remissgången mer smidig, kunna ta konsultuppdrag med patientbedömningar på plats osv. De kommunala verksamheterna (främst IFO) har erbjudits konsult på plats varje månad (socionom), eller mer om så känts nödvändig. Socionomen har under hösten träffat alla chefer på IFO i alla kommuner och tillsammans med dem kommit fram till samverkansplan. En specialistsjuksköterska har anställts för att koordinera mellan vår öppenvård och slutenvården på akademiska sjukhuset. Denna sjuksköterska befinner sig på alla mottagningar varje vecka och hon är även huvudhandledare till de sjuksköterskestudenter vi tar emot.

84 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård NP eftersträvar att följa landstingets nationella riktlinjer och har rutiner med ledning av dessa. NP använder sig av UAS kvalitetshandbok. NP i har i samarbete med Apoteket farmaci utfört kvalitetsgranskning av läkemedelshantering och läkemedelsförskrivning enligt författningar och övriga riktlinjer. Vi har övergripande respektive lokala rutiner. Inneliggande vård NP arbetar likt föregående år för att det ska bli färre inläggningar inom slutenvården. Då revisionsrapporten visat på att sökandet i Uppsala minskat (gällande vårdval öppenvård), att slutenvårdsutnyttjandet är mindre men att möjligen vårdtiderna förlängts efter tillkomsten av NP anser vi att vi gör ett bra arbete med detta fokus. Dock kan det bli bättre och vi har sedan september en sjuksköterska som verkar som koordinator för att få till bra slutenvårdsinläggningar för våra patienter. Eventuellt kanske detta kan göra att tiderna blir kortare och att samverkan fungerar bättre. Vi upplever en tendens att vi gärna tar emot patienterna i öppenvård men att man inom slutenvården bedömer annorlunda. Neuropsykiatrisk mottagning ADHD-mottagning fortsätter som innan med bedömningar och utredningar enligt gängse rutiner. Inga väntetider vad gäller neuropsykiatriska utredningar finns, dessa görs inom vårdgarantitiden 3 månader. Det har framkommit i revisionsrapporten att samarbetspartnern Primärvård upplevt att NP är enahanda vad gäller sina utredningar av neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). I revisionsrapporten står dock att utläsa utredning av NPF är rationell och i enlighet med beskrivningar i SBUs skrift om psykiatrisk diagnostik. Arbete med anhöriga och brukarföreningar Anhörigkvällar planeras under höst och vår, dessa riktar sig till alla som har intresse av att veta mer om psykiska sjukdomstillstånd, mediciner, förhållningssätt och hur vi inom NP arbetar. Vi annonserar om detta i lokalpressen och på diverse mötesplatser. Kvällarna kommer att anordnas tillsammans med brukarföreningen RSMH. Samarbete med brukarföreningar som RSMH, Attention, ANANKE, NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) sker på mer eller mindre regelbunden basis. Vissa av föreningarna har ingen verksamhet i våra kommuner, men vi har kontakt med dem centralt och har även verkat för att de ska kunna starta upp på våra orter. Avvikelser Registrering och handläggning av avvikande händelser görs i Medcontrol. Detta har dock inte fungerat tillfredsställande och kontakter med ansvariga på Akademiska sjukhuset har tagits, dock inga större förändringar som gör att det nu kan beskrivas som fungerande. Avvikelserapport har gjorts ang. detta, men ingen återkoppling har skett. Vi har även varit i kontakt med Beställarkontoret. Inget Lex Maria ärende har rapporterades in fram till , fram till har ett Lex Maria ärende rapporterats.

85 Antal registreringar i kvalitetsregister januari-augusti 2013 Nyregistreringar, uppföljningsregistreringar och avslutsregistreringar. Register Heby Älvkarleby Tierp Östhammar Totalt BUSA PSYKOS-R BipoläR Ett av våra utvecklingsområden är att använda återrapporteringen bättre vad gäller dessa registreringar. Sedan augusti har ett stort antal fler registreringar tillkommit och vi kommer under vintern att satsa på att se över våra strukturer vad gäller att få in dessa rapporteringar som ett verktyg i vårt dagliga arbete. Patientenkät När det gäller den nationella patientenkäten går den inte ut i år, utan aktualiseras återigen Vårdplaner Vi arbetar för att alla patienter ska ha en dokumenterad vårdplan. Vi har under året arbetat fram ett verktyg för att kunna följa vårdprocessen från det att patienten får ett vårdåtagande till dess att patienten återremitteras till remittent eller avslutas helt. Patienter som har aktuella vårdplaner uppskattas till 85%, vi arbetar dock för att alla ska ha en dokumenterad behandlingsplan. Vad gäller antal gjorda SIP så har vi inte fått fram statistik gällande antal sådana, men hoppas kunna få med det i årsrapporten. Vård i rimlig tid Fram till så hålls vårdgarantin inom NP. Det finns ingen kö till vård eller behandling. Remisshantering och remissvar följer vid landstingets rutiner. Jämlik vård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Målet är en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för människors lika värde och för den enskilde människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vården. NP bedriver vård och behandling lokalt i de fyra kommunerna och med målsättningen att bedriva en tillgänglig vård och är att den ska bedrivas där NPs patienter bor. NP erbjuder akuta tider dagligen vid behov samt har rådgivning för patienter och anhöriga 5 dagar i veckan. Samarbetspartner når alltid NP på särskilda telefonnummer. Enligt revisionsrapporten så bedöms läget som följande: Då man håller vårdgarantin är vården jämlik i det avseendet. Vad gäller diagnosgrupper och kön så har man något förvånande siffror psykospat är jämnt könsfördelade. Vad gäller depression och ångest finns den sedvanliga övervikten hos kvinnor. Förvånande är att personer med NPF har en övervikt hos kvinnor vilket är positivt. Det sedvanliga är en övervikt hos män men kliniskt funnits misstankar om att det är underdiagnos i riket för kvinnor, men således inte i NP.

86 Hälsoinriktat arbete Mottagningen har ett klart hälsoinriktat arbete mot droger och ökad grad fysisk aktivitet. I detta arbete bedöms NP snarast vara en föregångare. Så beskrivs hälsoarbetet i revisionsrapporten, och vi instämmer. Vi anser att vi måste arbeta med hela människan, både psykiskt och fysiskt och har därför gjort en stor satsning vad gäller FaR recept. Utdelning av gångstavar och stegräknare görs regelbundet. Hälsogrupp där personal deltar och promenerar med patienterna finns tillgänglig, här finns också föreläsningar om olika hälsoaspekter. Alla mottagningar försöker att motivera till förändrade levnadsvanor, identifiera och stödja grupper. Genom att erbjuda behandling och sprida kunskap om hälsa, sjuklighet och orsakssamband i den mån det går Gruppbehandlingar Vi har under hösten gjort en nysatsning på gruppbehandlingar och har bla erbjudit femtio stycken patienter med ADHD-diagnos att delta i en sådan behandling, av dessa har tio tackat ja, och åtta av dem deltar just nu i behandlingen. Behandlingen utförs på kvällstid för att patienterna inte ska behöva vara sjukskrivna eller missa dagar i skolan. Andra gruppbehandlingar som utförs just nu är med fokus på mindfulness, en hälsogrupp och en baserad på unified protocol (David Barlow) riktad till personer med social fobi. Redovisning av statistik Totalt antal besök, nybesök, återbesök och oplanerade besök för läkare psykologer samt övriga vårdgivarkategorier (sjukvårdande behandling av sjuksköterska, skötare, kurator) Antal besök januari-augusti 2013 fördelade på vårdgivarkategori Besökstyp Läkare Psykolog Övriga vårdgivare Nybesök Återbesök Totalt Kommentar: Under hösten (okt, sept och några dagar i nov) har psykologbesök uppgått till 351 stycken. Antalet i statistiken bör springa ur att vi under våren rekryterade tre stycken nya psykologer. Läkarbesök under sept, okt och några dagar i nov: 561 st. Läkarbesöken bör vara påverkade av att en läkare var sjukskriven till största delen hela våren, denne har avslutat sin tjänstgöring och ny läkare har anställts. Enligt revisionsrapporten som skrevs under maj/juni bedömde revisor att NP fullgjort sina prestationer (antal pat.kontakter) i enlighet med avtalet. Läkarbesök - missbruksdiagnoser Mottagning Antal besök Antal individer Heby 10 9 Tierp 11 9 Älvkarleby - - Östhammar Totalt 44 34

87 Antal besök per län Län Besök Gävleborg 34 Skåne 8 Stockholm 30 Södermanland 1 Uppsala 7505 Värmland 1 Västmanland 4 Läkarbesök januari-augusti 2013 per diagnosgrupp Diagnosgrupp Antal Beteendestörning 12 Förstämningssyndrom 657 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 273 Personlighetsstörning 76 Psykossjukdom 202 Ångest och stress 242 Framtidsvisioner I slutet av september anordnades två personaldagar där vi samlades runt det nya i verksamheten. Ny personal introducerades och gammal avtackades. Vi deltog gemensamt i en föreläsning på ämnet ungdomsvänlighet. Detta är hur vi framåt vill inrikta vår verksamhet vi vill bli bra på att möta unga patienter (18-25år) då vi anser att det är den viktigaste åldern att hitta och förebygga mer djup problematik. En psykolog, läkare och socionom har även deltagit i en ungdomskonferens i Brighton 3 dagar under hösten för att ta med idéer och forskning hem till verksamheten. Vi kommer snart att lansera en ny mer ungdomsvänlig hemsida, vi ordnar till de fysiska rummen och kommer att i de allra flesta fall ta emot alla remisser gällande denna målgrupp. En angränsande vision är att hjälpa till att minimera all förskrivning av narkotikaklassade lugnande preparat som utgör en stor orsak till dåligt mående och nedsatt funktion hos befolkningen i alla fyra kommuner. När vi introducerat dessa idéer i kommunerna, hos politiker och vårdcentraler har det mötts med stor entusiasm.

88 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Ylva Tottmar Dnr HSS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för Vårdval i Uppsala län gällande vårdcentralsuppdraget Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att fastställa revideringar i förfrågningsunderlag/regelbok för Vårdval i Uppsala län gällande vårdcentralsuppdraget enligt nedanstående förslag. Revideringarna gäller från och med Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade fastställa förfrågningsunderlag/regelbok för vårdcentraler , 159. En höjning av målnivåerna för väntetidsmåtten gjordes med 10 procent, se bilaga. Efter överläggningar med vårdgivarna har det visat sig att höjningen inte var rimlig. Med anledning av det föreslås en justering av tidigare gjorda höjningar av tillgänglighetsmål för primärvården. De föreslagna revideringarna framgår nedan. Kapitel 5 Uppföljning Under rubriken Årlig rapportering, punkten Redovisning av kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning ändras mått som ska redovisas, rapportering och avdrag till följande: Mått som ska redovisas Rapportering Avdrag Vård i rimlig tid Telefontillgängligheten enligt genomsnittligt värde av samtliga SKL:s nationella mätningar januari-oktober. - Vid full måluppfyllelse 90 % - Vid 80 procent men < 90 procent - Vid < 80 procent 0 procent 10 procent 15 procent Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde för samtliga SKL:s nationella mätningar januari-oktober. - Vid full måluppfyllelse 90 procent - Vid 80 procent men 0 procent 10 procent Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

89 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen < 90 procent - Vid < 80 procent 15 procent Revideringarna gäller från och med och tills vidare. Bilaga 1. Utdrag ur Regelbok för vårdcentral , tidigare beslutade målnivåer. Kopia till: Vårdgivare Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, Upphandlingschef Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum, Anna X Eriksson Landstingets ledningskontor, hälso- och sjukvårdsavdelningen, ansvarig publicerare Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

90 Bilaga 1, utdrag regelbok för vårdcentral, beslutad , 1 (2)

91 2 (2)

92 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Agneta Roos HSS Regelbok för landstingets tandvårdsstöd Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att fastställa Regelbok för landstingets tandvårdsstöd och uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören att fortlöpande hålla dokumentet aktuellt i delar som rör odontologi och administrativa rutiner. Kostnaden för landstingets tandvårdsstöd belastar ansvar och ansvar Ärendet Regelboken har kompletterats med förtydligade texter som är markerade med streck i marginalen. Regelboken gäller från den 1 januari 2014 och ersätter nuvarande regelbok. Tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och tandvård som led i sjukdomsbehandling ersätts enligt Folktandvårdens prislista. Nödvändig tandvård ersätts med 15 procent påslag som kompensation för den mertid som åtgår för omhändertagande av dessa patienter. Uppsökande verksamhet upphandlas och ersätts enligt särskilt träffad överenskommelse. Bilagor 220 Regelbok för landstingets tandvårdsstöd Kopia till: Folktandvården Sveriges Privattandläkarförenings Lokalavdelning i Uppsala Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

93 Dnr HSS Regelbok för landstingets tandvårdsstöd Gäller från den 1 januari 2014

94 1. INLEDNING...4 Uppgiftsskyldighet till tandhälsoregistret... 4 Nytt it-stöd... 4 Frågor, kontakta Tandvårdsenheten OM TANDVÅRDSSTÖDET...4 Intyg om nödvändig tandvård (grönt N-kort)... 5 Tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (blått F-kort)... 6 Tandvård som led i sjukdomsbehandling... 6 Fritt val NÖDVÄNDIG TANDVÅRD D (N)...7 Identifiering av grupptillhörighet, N1-N Nödvändig tandvård för personer med giltigt intyg (grönt N-kort) TANDVÅRD PÅ GRUND AV LÅNGVARIG SJUKDOM ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNING (F)...9 Tandvård till personer med funktionsnedsättning (blått F-kort) TANDVÅRD SOM LED I SJUKDOMSBEHANDLING (S)...11 Käkkirurgisk tandvård på sjukhus S 1. Tandvårdsbehandling till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet, om inte missbildningen endast är av ringa omfattning S 2. Tandvårdsbehandling på grund av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet om inte defekten är av ringa omfattning S 3. Behandling av tandskada som har uppkommit vid epileptiskt anfall S 4. Infektionssanering av patienter som ska genomgå kirurgiskt ingrepp eller medicinsk behandling där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav S 5. Tandvård på patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan S 6. Patienter som genomgår utredning där det finns misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom S 7. Patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen S 8. Patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom) 21 Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 2 av 34

95 S 9. Patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné S 10. Behandling vid extrem tandvårdsrädsla S 11. Utbyte av tandfyllningar på grund av avvikande reaktioner mot dentala material S 12. Utbyte av tandfyllningar som ett led i medicinsk rehabilitering S 15. Behandling av frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade TANDVÅRDSHJÄLPMEDEL EL LATHUND FÖRHANDSBEDÖMNING ADMINISTRATION...31 Patientavgifter Högkostnadskort och frikort Tandvårdsbidrag Förhandsbedömning Ersättning för utförd vård Garantier Patienter som fått tandvård enligt Ersättning för omgörning Fakturering Fakturan skickas till Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 3 av 34

96 1. INLEDNING Regelbok för landstingets tandvårdsstöd utfärdas av Tandvårdsenheten vid landstingets ledningskontor på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och är främst avsedda för dig som arbetar inom tandvård och sjukvård. Denna reviderade version gäller från den 1 januari 2014 och ersätter anvisningarna från den 1 januari De viktigaste förändringarna är markerade med streck i marginalen. Uppgiftsskyldighet till tandhälsoregistret Från 1 januari 2013 är vårdgivare skyldig att lämna uppgifter till Socialstyrelsen via Försäkringskassan om personer som fått nödvändig tandvård eller tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Uppgiftsskyldighet gäller inte för personer som fått tandvård som led i sjukdomsbehandling. Vårdgivaren ska ange N grupp (N1-4) för personer som fått nödvändig tandvård, F-grupp (F1-11) för personer som fått tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och dessutom bland annat ange kvarvarande och intakta tänder, 11 a tandvårdsförordningen (1998:1338). Uppgifterna lämnas för vidarebefordran till tandhälsoregistret inom två veckor från det att vårdåtgärden slutförts, (SOSFS 2008:13). Nytt it-stöd Från januari 2013 ska all förhandsbedömning (FHB) begäras elektroniskt i it-stödet Symfoni för vårdgivare via landstingets webbplats. Endast i undantagsfall godtas FHB i pappersform som då skickas till Tandvårdsenheten, Landstingets ledningskontor, Box 602, Uppsala. Planer finns att all fakturering som rör tandvårdsstödet ska administreras elektroniskt via webbplatsen. Riktad information såsom Regelbok för tandvårdsstödet och instruktionsfilmer som visar hur vårdgivare ska arbeta i it-stöden Symfoni för vårdgivare och Symfoni för utfärdare finns på via länken Extranät. Där finns också information om SITHS och Telia e-leg som krävs för att kunna logga in i Symfoni för att göra en förhandsbedömning (FHB) eller för att utfärda intyg om nödvändig tandvård, så kallat grönt N-kort. På webbplatsen, finns information om tandvårdsstödet som är avsedd för allmänheten. Frågor, kontakta Tandvårdsenheten Frågor av administrativ karaktär besvaras på telefon eller Frågor av odontologisk karaktär hänvisas till bedömningstandläkare på telefon Frågor kan även postas till Tandvårdsenheten, Landstingets ledningskontor, Box 602, Uppsala. 2. OM TANDVÅRDSSTÖDET Tandvårdsstödet vänder sig till personer som har ett omfattande och varaktigt behov av personliga vård- och omsorgsinsatser, till personer som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning har svårigheter att sköta sin munhygien samt till vissa sjuka som led i en sjukdomsbehandling. Personer som är berättigade till tandvårdsstöd får tandvård enligt samma avgiftsregler som vid öppen hälso- och sjukvård och reglerna för frikort är de samma. Det Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 4 av 34

97 innebär att när patienten betalt 1100 kronor för tandvård och sjukvård under en 12- månadersperiod utfärdas frikort. Tillämpningen av landstingets tandvårdsstöd regleras av vid varje tidpunkt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. I vissa fall ska vårdgivaren, efter att de undersökt patienten, lämna in en FHB till Tandvårdsenheten som beslutar om tandvården omfattas av tandvårdsstödet och ska ersättas av landstinget. I undantagsfall, vid osäkra diagnoser, kan FHB lämnas till Tandvårdsenheten innan tandläkaren undersökt patienten. Intyg om nödvändig tandvård (grönt N-kort) Personer som tillhör någon av grupperna nedan kan ha rätt till tandvårdsstöd från landstinget och ett intyg om nödvändig tandvård, grönt N-kort. Personer som varaktigt behöver omfattande vård- och omsorgsinsatser. Med omfattande insatser menas personlig omvårdnad under större delen av dygnet, dvs. minst tre gånger/dygn, och tillsyn under natten eller larm. Med varaktigt menas ett behov av vårdoch omsorgsinsatser som troligen finns under minst ett år. Omvårdnaden kan ges av såväl närstående som kommunal eller privat vård- och omsorgspersonal. Personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1 punkt 1-3) och har en beviljad insats dvs. - intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd - betydande och bestående intellektuell funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppssjukdom - andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Personer som har en psykossjukdom eller en annan psykisk sjukdom som varat längre än ett år och som medfört en omfattande funktionsnedsättning som gör att de av egen kraft inte förmår uppsöka tandvården eller inser sitt behov av tandvård. Utfärdande av Intyg om nödvändig tandvård (grönt N-kort) Särskilt utsedda personer, oftast biståndshandläggare, sjuksköterskor eller kuratorer, i kommunerna och inom psykiatrin har uppdraget att identifiera dem som kan få tandvårdsstöd från landstinget. På landstingets webbplats, finns uppgifter om hur de som kan bedöma rätten till grönt N-kort kan nås. I samband med identifiering lämnas erbjudande om uppsökande munhälsobedömning. Behovet av omfattande vård- och omsorgsinsatser ska förväntas kvarstå under minst ett år för att ett grönt N-kort ska utfärdas. Därför tas beslut om tandvårdsstöd till personer som insjuknat i stroke tidigast sex månader efter insjuknandet. Tandvårdsenheten ansvarar för utskicken av grönt N-kort om nödvändig tandvård till dem som bedömts berättigade. Uppsökande verksamhet I tandvårdsstödet ingår även uppsökande verksamhet som innebär att personer som har ett grönt N-kort årligen kan välja att tacka ja till en avgiftsfri munhälsobedömning och rådgivning där personen bor, i det egna hemmet så kallat ordinärt boende, eller i särskilt boende. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 5 av 34

98 En munhälsobedömning genomförs med hjälp av ficklampa och en liten spegel. Vid munhälsobedömning lämnas praktiska råd om hur den dagliga munhygienen ska skötas. Råden skrivs ned på ett munvårdskort som ska förvaras där personen borstar sina tänder. Munvårdskortet ska tas med vid besök hos tandläkare eller tandhygienist så att eventuella förändringar av råden kan noteras. Personer som tackar nej till munhälsobedömning behåller rätten att få nödvändig tandvård enligt samma avgiftsregler som vid öppen hälso- och sjukvård. I den uppsökande verksamheten ingår också att kommunal och privat vård- och omsorgspersonal erbjuds munvårdsutbildning. Vid dessa utbildningstillfällen instruerar tandhygienister vård- och omsorgspersonal hur de ska sköta den dagliga munvården på vårdtagare de har omvårdnadsansvar för. Den uppsökande verksamheten, dvs. munhälsobedömningar och munvårdsutbildningar upphandlas och bekostas av landstinget. Tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (blått F-kort) Personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling på grund av vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning kan få rätt till tandvårdstöd. Stödet ska möjliggöra för personer med stora tandvårdsbehov att få tandvård till rimlig kostnad och uppmuntra till förebyggande behandling. Tandvård som led i sjukdomsbehandling Personer som behöver tandvård som led i viss sjukdomsbehandling kan få tandvårdsstöd för den vård som har direkt samband med sjukdomen. I dessa fall behövs läkarremiss, eller för personer med epilepsi (S 3) ett intyg, där diagnos enligt ICD 10; sjukdomsklassifikation och diagnoskod framgår. Fritt val Den som är berättigad till tandvårdsstöd väljer fritt vilken vårdgivare, inom Folktandvården eller privat, som ska utföra tandvården. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 6 av 34

99 3. NÖDVÄNDIG TANDVÅRD (N) Med nödvändig tandvård avses den tandvård som syftar till att åstadkomma frihet från smärta och sjukdom, förmåga att äta, tugga och tala utan större hinder och ger ett utseendemässigt godtagbart resultat. Står valet mellan olika behandlingar ska den mest kostnadseffektiva behandlingen väljas. Valet av behandling ska göras utifrån ett längre tidsperspektiv och patientens förmåga att sköta sin munhygien. Sammantaget ska relationen mellan kostnader, behandlingsbarhet och livskvalitet vara rimlig. Patienter som får tandvård enligt landstingets tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv får betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Patienten kan däremot välja att betala hela kostanden själv men då ingår inte vården i tandvårdsstödet. Innan behandling påbörjas ska vårdgivaren informera om reglerna och vilka behandlingar som landstinget ersätter. Vårdgivaren ska dessutom informera patienten om vilka åtgärder som omfattas av garanti. Identifiering av grupptillhörighet, N1-N4 Eftersom uppgift om N-grupp saknas på intyg som utfärdats före 1 januari 2013 måste vårdgivaren under en övergångsperiod ta reda på N-grupp (N1-N4) genom att fråga patienten, dennes ledsagare eller kontakta Tandvårdsenheten. Från 2013 finns uppgift om N-grupp på alla nya intyg som utfärdas. N1 N2 N3 N4 Till gruppen räknas personer som har ett varaktigt och stort omvårdnadsbehov och bor i särskilda boenden i kommunal eller privat regi. Till gruppen räknas personer som får omfattande och varaktig hälso- och sjukvård i hemmet, så kallad hemsjukvård. Till gruppen räknas personer som omfattas av 1 Lagen om stöd och service (LSS) och har en beviljad insats. Dit hör till exempel personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, begåvningsmässiga eller andra fysiska och psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. Till gruppen räknas personer som har ett varaktigt och stort omvårdnadsbehov men som är bosatta i egen bostad, så kallat ordinärt boende, på HVB hem eller i liknande boendeformer som inte räknas som särskilt boende. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 7 av 34

100 Nödvändig tandvård för personer med giltigt intyg (grönt N-kort) Detta ingår utan förhandsbedömning: sjukdomsbehandlande åtgärder 311, 312, 321, 341, 342, 343 vid högst sex besök per 12-månadersperiod. Åtgärderna kan användas enskilt eller i kombination enligt TLVs regelverk undersökning, åtgärd 101,102, högst två gånger per 12-månadersperiod tandvård som bedöms nödvändig med undantag för begränsningar nedan bettskena helprotes och partialprotes justering, lagning och rebasering av protes Begränsningar: då restbett finns ska företrädesvis partialprotes väljas vid behov av protetisk ersättning fast protetik beviljas mycket restriktivt och inte bakom tandposition fem implantat beviljas endast i undantagsfall borttappade proteser ersätts inte om personen bor i särskilt boende tandvård utförd i ordinärt boende ersätts i undantagsfall förstärkt tandteknikerframställd temporär bro kan beviljas i undantagsfall. FHB krävs: då totala kostnaden för nödvändig tandvård överstiger kr per 12- månadersperiod. Kostnaderna för narkos, åtgärderna E900, E909, räknas inte in i kronor vid fast protetik då sjukdomsbehandlande åtgärder krävs vid fler än sex besök per 12-månadersperiod, utförlig motivering ska finnas i FHB vid förstärkt tandteknikerframställd temporär bro då tandvård ska utföras i ordinärt boende FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla: uppgift om patientens intygsnummer uppgifter om patientens allmäntillstånd, sjukdomar, funktionshinder anamnes status röntgenbilder färgfoto om estetiska skäl åberopas behandlingsplan intyg, från medicinskt- eller områdesansvarig sjuksköterska, som styrker att patienten av medicinska skäl inte kan flyttas utan hjälp av ambulans eller bårbil och därför önskar nödvändig tandvård i det ordinära boendet specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 8 av 34

101 4. TANDVÅRD PÅ GRUND AV LÅNGVARIG SJUKDOM ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNING (F) Personer kan få tandvårdstöd på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Då krävs att läkare intygar att personen har en svår till fullständig funktionsnedsättning, strukturavvikelse eller aktivitetsbegränsning som anses leda till stora svårigheter att sköta munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Bedömning av funktionstillstånd och koder som ska används hämtas från Klassifikation av funktionstillstånd (ICF) funktionshinder och hälsa som är den svenska versionen av ICF. För varje sjukdom eller funktionsnedsättning finns en lista med funktionstillstånd och koder avseende kroppsfunktioner, kroppsstrukturer och aktiviteter. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (SOSFS 2012:17) ska användas vid bedömning av om en person med någon av nedanstående sjukdomar eller funktionsnedsättningar har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Efter bedömning ska läkarintyg om sjukdom och funktionsnedsättning utfärdas på av Socialstyrelsen fastställd blankett. Blanketten, som är skrivbar, finns på landstingets webbplats. Landstinget avgör efter prövning om personen omfattas av tandvårdsstödet och därmed får tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. De sjukdomar och funktionsnedsättningar som ingår i stödet indelas i elva grupper, F1 till F11, och vänder sig till personer som har: svår psykisk funktionsnedsättning - F1 Parkinsons sjukdom - F2 multipel skleros (MS) - F3 cerebral pares - F4 reumatoid artrit - F5 systemisk lupus erythematosus - F6 sklerodermi - F7 amyotrofisk lateralskleros (ALS) - F8 en orofacial funktionsnedsättning - F9 symtom som kvarstår sex månader efter det att personen har fått hjärninfarkt eller hjärnblödning (stroke) - F10 sällsynt diagnos - F11. En person som tillhör i gruppen F8, ALS, ska anses ha stora behov av tandvård utan att någon bedömning av funktionstillståndet behöver göras. Diagnosen kan i dessa fall styrkas med ett annat läkarintyg utfärdat på en blankett som har fastställts av Socialstyrelsen eller Försäkringskassan. En diagnos ska anses vara sällsynt, F11, när den finns hos högst 100 personer per en miljon invånare och leder till omfattande funktionsnedsättning. Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser kan ge ytterligare information om sällsynta diagnoser. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 9 av 34

102 Tandvård till personer med funktionsnedsättning (blått F-kort) Tandvård som bedöms nödvändig är till exempel, bettskena, helprotes, partialprotes, justering, lagning och rebasering av protes. Begränsningar: fastsittande protetik eller implantatstödd protetik ingår inte i stödet FHB krävs: då totala kostnaden för tandvård överstiger kr per 12-månadersperiod, kostnaden för narkos, åtgärderna E900, E909, räknas inte in i kronor FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla: uppgift om patientens F-gruppsnummer uppgifter om patientens allmäntillstånd, sjukdomar, funktionshinder anamnes status röntgenbilder behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 10 av 34

103 5. TANDVÅRD SOM LED I SJUKDOMSBEHANDLING (S) Personer med behov av tandvård som led i sjukdomsbehandling som relateras till 13 preciserade sjukdomstillstånd kan omfattas av landstingets tandvårdsstöd. För dessa personer gäller samma avgiftsregler som för vårdavgift inom öppen hälso- och sjukvård. För att få tandvårdsstöd som led i en sjukdomsbehandling krävs remiss från läkare där diagnos enligt ICD 10; sjukdomsklassifikation och diagnoskod, ska framgå. Patienten har endast rätt till sådan tandvård som har direkt samband med sjukdom och berättigar till tandvårdsstöd under en begränsad tid, vanligtvis högst 12 månader. I vissa fall kan tandvårdsstöd utgå under längre tid. Tandvårdsstöd till personer med nedsatt salivproduktion till följd av Sjögrens syndrom (S13) eller med nedsatt salivproduktion till följd av strålbehandling mot huvud och halsregion (S14) övergår från 1 januari 2013 till Försäkringskassan. Nytt från 1 januari 2013 är att behandling av frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade (S15) ingår i landstingets tandvårdsstöd. Patienter som får tandvård enligt landstingets tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv kan betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Undantagsvis kan dyrare material godkännas inom grupperna S11 och S12 om det motiveras i samband med förhandsbedömningen för respektive grupp. Inom grupperna S1-S3 kan mycket restriktivt göras undantag för dyrare material i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen. Innan behandling påbörjas ska vårdgivaren informera om reglerna och vilka behandlingar som landstinget ersätter. Vårdgivaren ska dessutom informera patienten om vilka åtgärder som omfattas av garanti. Käkkirurgisk tandvård på sjukhus För vissa käkkirurgiska ingrepp som måste göras på sjukhus gäller samma regler som för hälso- och sjukvården i övrigt. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 11 av 34

104 S 1. Tandvårdsbehandling till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet, om inte missbildningen endast är av ringa omfattning Det är diagnosen, och inte vem som har remitterat patienten, som är grund för behandling av patienter tillhörande denna grupp. Behandling ska utföras vid klinik för specialisttandvård eller av tandläkare med specialistkompetens. I undantagsfall kan vården utföras av allmäntandläkare efter anvisning av specialisttandläkare. Syftet med behandlingen ska vara att återställa godtagbar funktion och estetik. Till medfödda missbildningar i detta avseende räknas t.ex: läpp-, käk och gomdefekter basala käkanomalier som är så grava att det normalt krävs både kirurgi och ortodonti för att tillfredsställande kunna rätta till situationen maxillär- och mandibulär prognati maxillär- och mandibulär retrognati hemifacial atrofi unilateral hyperplasi av condylen tandanomalier agenesier med befintliga luckor omfattande fluoros som är estetiskt mycket besvärande i frontpartiet amelogenesis imperfecta dentinogenesis imperfecta heriditär hypofosfatemi tandanomalier vid dysostosis cleidocranialis Detta ingår: specialistutredning som har direkt samband med missbildningen behandling som har direkt samband med missbildningen studiemodeller i vissa fall, dock högst tre gånger röntgen, dock högst tre panorama och tre extraorala bilder Undantagsvis kan dyrare material godkännas mycket restriktivt i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen. Begränsningar: vid agenesi krävs minst tre agenesier med åtföljande lucka i en kvadrant eller minst fyra agenesier, exkl. visdomständer, med åtföljande lucka i en käke. Retinerad hörntand betraktas som agenesi i detta sammanhang tapptänder kan inte betraktas som agenesier i över- och underkäksfronten kan protetisk behandling vid enstaka agenesier med åtföljande lucka beviljas, om det estetiska behovet är mycket stort. Extraktioner, ortodonti eller annan preprotetisk behandling ingår inte implantat godkänns mycket restriktivt vid enstaka agenesier. I fronten bör etsbro vara ett alternativ om förutsättningarna finns ställningstagande till om bettskena ska ingå i behandlingen eller ej tas individuellt vid varje förhandsbedömning behandling av tapptänder ingår inte kontroller efter slutförd behandling ersätts inte. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 12 av 34

105 Ansvarig tandläkare ska informera patienten och i samråd planera behandlingen. Om sådan planering ej varit möjlig att genomföra av orsaker som inte ansvarig tandläkare kunnat råda över kan det finnas behandlingsbehov som identifierats inom den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården men som inte hinner utföras. I dessa fall kan den avslutande behandlingen ersättas av Tandvårdsenheten. Det förutsätter att förhandsbedömningen kompletteras med behandlingsplan från Folktandvårdens agenesigrupp som visar att medicinska, sociala och/eller odontologiska motiv föreligger för att behandlingen fördröjts eller förlängts. FHB krävs alltid. FHB är giltig i fyra år från beslutsdatum. FHB ska innehålla status röntgen studiemodeller i vissa fall färgfoto om estetiska skäl åberopas handling som styrker diagnosen vid behandling som involverar flera specialister ska FHB omfatta hela terapin behandlingsplan och i förekommande fall en kopia av daganteckning där det framgår vid vilken ålder agenesigruppen bedömt att terapibehandling ska utföras specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 13 av 34

106 S 2. Tandvårdsbehandling på grund av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet om inte defekten är av ringa omfattning Personer med defekter i ansikts- och käkregionen på grund av följande sjukdomar avses nekros i käkbenet på grund av strålbehandling eller behandling med bisfosfonat läkemedlet eller motsvarande. akromegali osteomyelit tumörer eller tumörliknande förändringar reumatoid artrit (RA) psoriasis artrit Ehlers-Danlos syndrom Behandlingen syftar till att återställa godtagbar funktion och estetik och ska utföras vid klinik för specialisttandvård eller av tandläkare med specialistkompetens. I undantagsfall kan vården utföras av allmäntandläkare efter anvisning av specialisttandläkare. Detta ingår: utredning och undersökning som fastställer samband med sjukdom inför behandling behandling av defekten och den tandvård som därvid erfordras protetisk och förebyggande behandling i form av bettskena vid aktiv RA med röntgenologiska förändringar i käkleden. Undantagsvis kan dyrare material godkännas mycket restriktivt i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen Detta ingår inte: revisionsundersökning tandvård som inte kan hänföras till sjukdomen behandling av patienter med artros. FHB krävs alltid. FHB är giltig i fyra år från beslutsdatum. FHB ska innehålla: läkarintyg från specialist i reumatologi vid diagnoserna reumatoid artrit och psoriasis artrit medicinsk eller odontologisk röntgenutlåtande eller foto som verifierar defekten status behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 14 av 34

107 S 3. Behandling av tandskada som har uppkommit vid epileptiskt anfall Åtgärd av tandskador som uppkommit vid fall eller på grund av kraftiga sammanbitningar under det epileptiska anfallet omfattas. Förutsättningarna för ersättning är dels att det gäller en patient med diagnostiserad epilepsi, dels att det görs troligt att skadan uppkommit vid ett epileptiskt anfall. Behandlingen bör återställa tänder och bett till det tillstånd som förelåg före anfallet. Detta ingår: åtgärdande av skador som uppkommit vid epileptiskt anfall tandskydd i förebyggande syfte. Undantagsvis kan dyrare material godkännas mycket restriktivt i överkäksfronten om det finns starka odontologiska skäl som motiveras i förhandsbedömningen. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla läkarintyg där det framgår att patienten har diagnosen epilepsi och datum då diagnosen ställdes status röntgen studiemodeller vid större skador behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 15 av 34

108 S 4. Infektionssanering av patienter som ska genomgå kirurgiskt ingrepp eller medicinsk behandling där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav Utredning och infektionssanering är aktuellt för personer som väntar på att genomgå organtransplantation väntar på att genomgå hjärtklaffskirurgi behandlas för malign blodsjukdom väntar på att genomgå cytostatikabehandling med höga doser på grund av malignitet väntar på intravenös behandling med bisfosfonat läkemedlet eller injektioner med denosumab läkemedlet eller motsvarande. Exempel på operationer som inte omfattas är operation då protes, t.ex. höftled, sätts in transplantation av egna vävnader. Behandlingen ska syfta till att avlägsna infektioner i munhålan så resultatet av medicinsk behandling inte försämras minska risken för komplikationer i munhålan till följd av medicinsk behandling bibehålla infektionsfrihet i väntan på det medicinska ingreppet. Förutsättningar: läkare har remitterat patienten till sjukhustandvård eller käkkirurgisk klinik remissen ska avse undersökning/utredning och eventuell behandling innan och i samband med medicinsk behandling där odontologisk utredning och/eller behandling är en väsentlig förutsättning för medicinsk behandling. Behandlingsplan: behandlingsplan ska upprättas av sjukhustandläkare eller käkkirurg odontologisk vård förväntas pågå samtidigt med medicinsk behandling. Detta ingår: undersökning och utredning fokalutredning, parodontala och käkkirurgiska ingrepp och endodontiska åtgärder lagning av tänder där pulpaskada hotar temporär protes kan ingå om infektionssanering medför luckor i framtandsområdet behandling av munslemhinnebesvär, som följd av sjukdom eller behandling, upp till tre månader efter avslutad sjukdomsbehandling sjukdomsbehandling åtgärd 301, 302. Den tandvård som anses nödvändig efter undersökning på sjukhustandvård/ käkkirurgisk klinik kan utföras av patientens ordinarie tandläkare. Detta ingår inte: permanent protetisk behandling FHB krävs alltid. Åtgärd E902 kan användas då behandling beräknas uppgå till högst kronor. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 16 av 34

109 FHB ska innehålla kopia på läkarremiss som visar när i tiden och vilken typ av operation/transplantation/ behandling som ska genomföras status röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan i de fall behandlingen överstiger kronor. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 17 av 34

110 S 5. Tandvård på patienter som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar har fått förändringar i munslemhinnan Exempel på sjukdomar mm som kan ge förändringar i munslemhinnan är: 1. vissa allvarliga blodsjukdomar 2. immunologiska sjukdomar 3. symtomgivande hiv-infektion 4. cytostatika- eller strålbehandling av tumörer. Detta ingår: utredning och vård av skador på munslemhinnan sjukdomsförebyggande åtgärder. Begränsningar: behandlingen ges i anslutning till den intensiva sjukdomsbehandlingen och högst tre månader efter avslutad behandling. FHB krävs alltid. Åtgärd E902 kan användas då behandlingen beräknas uppgå till högst kronor. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarremiss som visar när i tiden och vilken typ av sjukdomsbehandling som ska genomföras status specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan i de fall behandlingen överstiger kronor. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 18 av 34

111 S 6. Patienter som genomgår utredning där det finns misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom Odontologisk utredning av personer som har en sjukdom som utreds eller behandlas av läkare och där remitterande läkare misstänker att tillståndet i tänder och munhåla påverkar sjukdomsförloppet. Detta ingår: undersökning, utredning och röntgen för att ta reda på om det finns ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia av läkarremiss där frågeställningen ska framgå röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 19 av 34

112 S 7. Patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen Behandlingen ska syfta till att avlägsna infektioner i munhålan så att dessa inte försämrar resultatet av den medicinska behandlingen. Förutsättningar: läkare har remitterat patienten till sjukhustandvård eller käkkirurgisk klinik remissen avser undersökning/utredning och eventuell behandling innan och i samband med strålbehandling där odontologisk utredning och/eller behandling är en väsentlig förutsättning för strålbehandlingen. Behandlingsplan: sjukhustandläkare eller käkkirurg ska upprätta en behandlingsplan. Detta ingår: undersökning och utredning inklusive röntgen, fokalutredning, parodontala och käkkirurgiska ingrepp och endodontiska åtgärder lagning av tänder där pulpaskada hotar temporär protetisk behandling kan ingå om infektionssanering medför besvärande luckor i framtandsområdet skena som skyddar tänder och slemhinnor under behandlingen behandling med profylaxskenor i vissa fall nödvändig munhälsovård (profylax) i anslutning till strålbehandling och upp till tre månader efter avslutad behandling. Detta ingår inte: permanent protetisk behandling. FHB krävs alltid. Åtgärd E902 kan användas då behandlingen beräknas uppgå till högst kronor. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarremiss som visar när i tiden strålbehandlingen ska genomföras status röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan i de fall behandlingen överstiger kronor. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 20 av 34

113 S 8. Patienter med långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen (orofaciala smärtsyndrom) Förutsättning: patienter tillhörande denna grupp ska remitteras till tandvården av läkare och vara ett led i en pågående smärtutredning som genomförs av specialist i öron- näs och halssjukdomar, av neurolog eller vid smärtklinik patienter tillhörande denna grupp ska ha haft långvariga och svåra smärtor i ansiktseller käkregionen i minst sex månader före remiss datum odontologisk utredning ska göras av specialist i bettfysiologi bettfysiologisk utredning och diagnostik görs för att hjälpa sjukvården i pågående smärtutredning och för att ta reda på om det finns bettfysiologiska orsaker till smärttillståndet. Detta ingår: bettskena och övriga bettfysiologiska utredningsmoment. Detta ingår inte: extraktioner protetisk behandling recidivbehandling av utredd smärtproblematik med omgörning av bettskena smärtutredning beroende på allmän stress eller muskelspänning tinnitus behandling whiplash-skador hänvisas till patientens försäkringsbolag (olycksfallsförsäkring). FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarremiss där det framgår vad som utretts i sjukvården behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 21 av 34

114 S 9. Patienter som utreds och behandlas för allvarlig sömnapné Förutsättning: utredning och behandlingsplanering genomförs av läkare med specialistkompetens i lungmedicin eller öron-, näs- och halssjukdomar utredning och behandling av patienter som har ofrivilliga andningsuppehåll under sömn påvisar att allmäntillståndet påverkas sömnregistrering påvisar en entydigt definierad sömnapné patienten har diagnosen obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) Bedömning av svårighetsgraden vid obstruktivt sömnapnésyndrom görs utifrån graden av dagsömnighet och antalet andningsstörningar under sömn. Komponenterna specificeras var för sig och svårighetsgraden avgörs av den mest uttalade komponenten. Vid lätt sömnapné registreras 5-15 andningsrubbningar/timmes sömn (AHI 5-15). Det innebär oönskad sömnighet eller ofrivilligt insomnande i monotona situationer. Symptomen har endast lätt begränsad negativ inverkan på hur patienten fungerar i arbetsliv eller sociala funktioner. Vid måttlig sömnapné registreras andningsrubbningar/timmes sömn (AHI 15-30). Det innebär oönskad sömnighet eller ofrivilligt insomnande vid aktiviteter som kräver viss uppmärksamhet. Symptomen har måttlig negativ inverkan på hur patienten fungerar i arbetsliv eller sociala funktioner. Vid svår sömnapné registreras fler än 30 andningsrubbningar/timmes sömn (AHI >30). Det innebär oönskad sömnighet eller ofrivilligt insomnande även i mera aktiva situationer. Symptomen påverkar avsevärt hur patienten fungerar i arbetsliv eller sociala funktioner. Patienten ska vara sanerad innan apnéskena utförs och den tandvården ersätts inte inom landstingets tandvårdsstöd. Detta ingår: utförande av apnéskena (undersökning, röntgen, panoramaröntgen, justeringar, lagningar, rebasering och kontroller) ingår i åtgärd E927 under det första året Efter det första året ingår endast reparationer, justeringar eller omgörning av apnéskenan. Patienten får själv betala för årliga kontroller. Detta ingår inte: tandvård som eventuellt behöver utföras för att patienten ska kunna bära apnéskena kompletteringsåtgärd för specialisttandläkare skena mot snarkning utan sömnapnésyndrom. FHB krävs alltid. Kopia av läkarremiss som visar resultatet av sömnregistrering ska bifogas. Sömnregistreringen och remissen får inte vara äldre än fyra år. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 22 av 34

115 S 10. Behandling vid extrem tandvårdsrädsla Målet med behandlingen Den som är extremt tandvårdsrädd har under vissa förutsättningar möjlighet att få fobibehandling och viss inledande tandvård bekostad av landstingets tandvårdsstöd. Målet är att patienten efter fobibehandling ska söka tandvård och bli behandlad på vanligt sätt. Det centrala i tandvårdsstödet är den kognitiva beteende terapin (KBT). Tandvårdsenheten har överenskommelse med FTV som anställt en psykolog med uppdrag att arbeta med fobibehandling. Fobibehandling och tandvård som ingår i stödet ska vara avslutad inom 18 månader från första fobibehandlingstillfället. Den som uppfyller endera av de två första och det sista av kriterier nedan anses vara extremt tandvårdsrädd: trots ett stort objektivt och subjektivt behandlingsbehov under ett stort antal år har avhållit sig från tandbehandling, bortsett från kortvariga, akuta ingrepp, en eller flera gånger har fått tandvård under narkos på grund av sin tandvårdsrädsla, vid utredning hos både tandläkare och psykolog, psykoterapeut eller psykiater har bedömts lida av extrem tandvårdsrädsla. Förutsättning: odontologisk behandling ska utföras av tandläkare eller tandhygienist med erfarenhet av patienter med mycket svår tandvårdsrädsla, tandläkare eller tandhygienist utför behandlingen i nära samverkan med psykolog, psykoterapeut eller psykiater i ett team, behandlande psykolog, psykoterapeut eller psykiater ska arbeta viss tid på tandvårdsmottagningen och ansvara för fobibehandlingen och ha direkt kontakt med patienten, en behandlingsplan för fobiteamets insatser ska finnas och vara accepterad av patienten. Om patientens fobi inte kan botas eller fobibehandlingen avbryts av patienten upphör rätten till tandvård enligt den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Detta ingår: kognitiv beteendeterapi hos psykolog undersökning hos tandläkare narkos kan ingå om patienten har akuta besvär eller mycket stora behandlingsbehov som förhindrar att fobibehandling inleds. I dessa fall betalar patienten själv för den tandvård som utförs under narkosen. tandvård som utförs vid de två första besöken hos tandläkare mertid för tandvårdspersonal, oavsett yrkeskategori, i samband med fobi- och tandvårdsbehandling ersätts med totalt 6 timmar. Av dessa kan minst 1 timme följa med till patientens ordinarie tandläkare eller tandhygienist. Detta ingår inte: protetik och implantatbehandling FHB krävs alltid. Åtgärd E903 kan användas då behandlingen beräknas uppgå till högst kronor. Kostnaderna för narkos, åtgärderna E900, E909, räknas inte in i kronor då narkos behövs Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 23 av 34

116 vårdgivare bedömer att mer än 6 timmars mertid behövs FHB är giltig i 18 månader från beslutsdatum. FHB ska innehålla röntgenbilder uppgift om hur många och motivering till varför det behövs fler än 6 timmar. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 24 av 34

117 S 11. Utbyte av tandfyllningar på grund av avvikande reaktioner mot dentala material Allergiutredning Vid befarad allergi mot dentalt material ska en allergiutredning göras. En sådan utredning ska göras av en specialistkompetent läkare med behörighet i dermatologi eller allergologi. Lichenförändring Vid lichenförändringar eller lichenoida reaktioner i anslutning till dentala material ska utredning om ett eventuellt samband mellan lichenförändringarna och det dentala materialet göras av sjukhustandvård eller specialist i käkkirurgi. Vid lichen krävs att förändringen är lokaliserad till tungranden eller att den är av erosiv eller symptomgivande typ samt att kontakt finns med dentalt material. Förutsättning En förutsättning för ersättning är att det finns ett verifierat samband mellan den avvikande reaktionen, lichenförändringen eller allergin, och det dentala materialet. Vid guldallergi krävs orala slemhinneförändringar i direkt kontakt med guld. Detta ingår: utbyte av felfri tandfyllning/krona till annat material av samma omfattning som den ursprungliga ersättning ges för utbyte av fyllning mot fyllning, krona mot krona ersättning för utbyte ges endast en gång. Undantagsvis kan dyrare material godkännas om det motiveras i samband med förhandsbedömningen. Detta ingår inte: undersökning utbyte av fyllning/krona på tand med sekundärkaries, fraktur, rotfraktur, periapikal förändring eller andra defekter underarbete tex. omgörning av tidigare rotfyllning utbyte vid rädsla för vissa material misstanke om att allmänsymptom t.ex. trötthet orsakas av tandfyllningsmaterial. Nationella biverkningsregistret Blir patienten besvärsfri och slemhinneförändringarna försvinner efter ett materialbyte, ska vårdgivaren anmäla detta till Läkemedelsverket, se FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia på läkarutredning och/eller oralmedicinsk utredning status röntgenbilder och aktuella foton behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 25 av 34

118 S 12. Utbyte av tandfyllningar som ett led i medicinsk rehabilitering Medicinsk utredning Vid långvariga sjukdomssymtom kan tandfyllningar bytas ut som ett led i den medicinska rehabiliteringen. Detta förutsätter att symtomen funnits i flera år och varit föremål för medicinska utredningar och behandlingar utan resultat. Utredningen ska ske som ett led i en behandlingsplan upprättad av läkare med specialistkompetens inom ett område med anknytning till patientens symtom. Innan utbyte av tandfyllningar kan bli aktuellt ska utredningen ha kommit så långt att de flesta andra faktorer som förknippas med sjukdomstillstånd eller symtom har uteslutits eller åtgärdats. Samband mellan symptom och fyllningsmaterial behöver inte vara säkerställt. Utrednings- och behandlingsplanen upprättas i samarbete mellan läkare och den tandläkare som ska utföra behandlingen. Av läkarutlåtandet ska framgå att utbytet av tandfyllningarna är ett led i patientens rehabilitering och att patientens symptom med stor sannolikhet kommer att förbättras/försvinna genom fyllningsbyte. En utredningsgång finns beskriven i Socialstyrelsens Allmänna råd, SOSFS 1998:3. I samband med förhandsbedömning anlitar Tandvårdsenheten en särskild konsultläkare som bedömer det medicinska underlaget. Detta ingår: utbyte av felfri tandfyllning/krona till annat material av samma omfattning som den ursprungliga ersättning ges för utbyte av fyllning mot fyllning, krona mot krona i vissa fall kan utbyte av protesmaterial ersättas, men med likvärdigt utförande av protesen ersättning för utbyte ges endast en gång. Undantagsvis kan dyrare material godkännas om det motiveras i samband med förhandsbedömning. Detta ingår inte: undersökning hos allmäntandläkare och utredning inom sjukhustandvård hängande led och partialprotes som ersättning för tand/tänder som extraherats i samband med fyllningsbytet utökning av befintliga brokonstruktioner underarbete tex. omgörning av tidigare rotfyllning framtida tandvård till följd av behandling, som utförts p.g.a. avvikande reaktion mot dentala material utbyte av fyllning/krona på tand med sekundärkaries, fraktur, rotfraktur, periapikal förändring eller andra defekter. Nationella biverkningsregistret Blir patienten besvärsfri och slemhinneförändringarna försvinner efter ett materialbyte, ska vårdgivaren anmäla detta till Läkemedelsverket, se FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 26 av 34

119 FHB ska innehålla kopia av läkarremiss om patientens hälsotillstånd och genomförda behandlingar där det framgår att utbytet av tandfyllningarna är ett led i patientens rehabilitering utrednings- och behandlingsplan gällande den återstående vården tandläkarens behandlingsplan röntgenbilder specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 27 av 34

120 S 15. Behandling av frätskador på tänderna som orsakats av anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom på patienter som är medicinskt rehabiliterade Inledning Personer med anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal refluxsjukdom kan drabbas av frätskador på tänderna på grund av sin sjukdom. Under den aktiva sjukdomsfasen kan de därför få stöd till förebyggande tandvård i form av särskilt tandvårdsbidrag via Försäkringskassan. När de är medicinskt rehabiliterade får de möjlighet att rehabilitera bettet. Detta för att inte ha svårigheter att äta och för att inte ha ett estetiskt störande utseende efter sjukdomen. Detta ingår: rehabilitering av bettet under en behandlingsomgång. Kontroll och efterbehandling ingår inte. FHB krävs alltid. FHB är giltig i två år från beslutsdatum. FHB ska innehålla kopia av läkarintyg där det framgår att patienten är medicinskt rehabiliterad röntgenbilder behandlingsplan specificerat kostnadsförslag med koder enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand, antal och pris/åtgärd samt sammanräknad kostnad enligt prislistan. Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 28 av 34

121 6. TANDVÅRDSHJÄLPMEDEL Tandvårdshjälpmedel som omfattas av tandvårdsstödet ska vara individuellt anpassat och nödvändigt för att personen själv ska kunna sköta sin munhygien. Hjälpmedlet måste konstrueras särskilt eller byggas om för att passa den enskildes behov beroende på funktionsnedsättningar i tex. händer, armar, ansikte eller munhåla. Hjälpmedlet ska dessutom bidra till en högre livskvalitet för individen. Enklare hjälpmedel för munhygien bekostas av personen själv. Detta ingår: utredning, inköp och ev. ombyggnad av individuellt anpassat tandvårdshjälpmedel den tid som åtgår för utprovning, instruktion och uppföljning samt tid för kommunikation mellan tandhygienisten och annan vårdpersonal, till exempel arbetsterapeut och sjukgymnast. FHB krävs alltid. FHB är giltig i ett år från beslutsdatum. FHB ska innehålla medicinskt underlag anamnes status behandlingsplan prisuppgift på hjälpmedel specificerat kostnadsförslag Fakturering: Uppgifter som ska bifogas fakturan anges under punkten 8, Administration. Kvitton och fakturakopior för konstruktion av hjälpmedel bifogas. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 29 av 34

122 7. LATHUND förhandsbedömning krävs N1-N4 då totala kostnaden för nödvändig tandvård överstiger kr per sidan 8 12-månadersperiod. Ev. kostnad för narkos räknas inte in i kronor vid fast protetik då sjukdomsbehandlande åtgärder krävs vid fler än sex besök per 12- månadersperiod. vid förstärkt tandteknikerframställd temporär bro då tandvård ska utföras i ordinärt boende F1 - F11 då totala kostnaden för nödvändig tandvård överstiger kr per sidan månadersperiod. Ev. kostnad för narkos räknas inte i kronor fast protetik ingår inte i stödet S1 Alltid sidan 12 S2 Alltid sidan 14 S3 Alltid sidan 15 S4 Alltid sidan 16 S5 Alltid sidan 18 S6 Alltid sidan 19 S7 Alltid sidan 20 S8 Alltid sidan 21 S9 Alltid sidan 22 S10 Alltid sidan 23 S11 Alltid sidan 25 S12 Alltid sidan 26 S15 Alltid sidan 28 Hjälpmedel Alltid sidan 29 Akuttandvård får göras innan FHB godkänts men FHB ska då beviljas i efterhand. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 30 av 34

123 8. ADMINISTRATION Patientavgifter Uppsökande munhälsobedömningar Munhälsobedömning är avgiftsfri för patienten. Patienter som har grönt N-kort Intyget om nödvändig tandvård ska visas för vårdgivaren vid varje vårdtillfälle och patienten betalar för sin tandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Patientavgiften ingår i det frikortsgrundande beloppet. När patienten kommit upp till frikortsgrundande belopp ska vårdgivaren utfärda frikort. Därefter betalar patienten ingen patientavgift. Begär patienten faktura betalas faktureringsavgiften av patienten och ingår inte i det frikortsgrundande beloppet. Patienter som är inneliggande på sjukhus och har grönt N -kort eller blått F-kort Patientavgift för tandvård ska inte betalas av patienter som är inneliggande på sjukhus. Patienter som får tandvård som led i sjukdomsbehandling Patienter som har läkarutlåtande om tandvård som led i en sjukdomsbehandling (S1-S15) och en godkänd förhandsbedömning, när så krävs, betalar för denna tandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Patientavgiften ingår i det frikortsgrundande beloppet. När patienten kommit upp till frikortsgrundande belopp ska vårdgivaren utfärda frikort. Därefter betalar patienten ingen patientavgift. Begär patienten faktura betalas faktureringsavgiften av patienten och ingår inte i det frikortsgrundande beloppet. Patienter som är inneliggande på sjukhus och får tandvård som led i sjukdomsbehandling Patientavgift för tandvård ska inte betalas av patienter som är inneliggande på sjukhus. Inneliggande patienter betalar inte heller patientavgift om läkare remitterar till tandvården med förfrågan om eventuellt samband mellan sjukdomstillstånd och tandhälsa (S6). Behöver patienter annan tandvård under sjukhusvistelsen betalar patienten själv för den tandvården. Akut tandvård Personer som har grönt N-kort eller blått F-kort för tandvård och söker akut tandvård lördag, söndag eller helgdag ska betala enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Samma gäller för patienter som behöver akut tandvård som led i en sjukdomsbehandling förutsatt att denna akuta tandvård godkänns inom landstingets tandvårdsstöd. Uteblivande Vid uteblivande debiteras patienten enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler och inte enligt respektive vårdgivares egen prislista. Uteblivandeavgifter och faktureringsavgift betalas av patienten och ingår inte i det frikortsgrundande beloppet. Patienter från andra län Patienter som är folkbokförda i annat län men som vistas i Uppsala län har rätt till uppsökande munhälsobedömning och tandvård enligt tandvårdsstödet på samma villkor som berättigade folkbokförda i Uppsala län. Intyg om nödvändig tandvård, grönt N-kort, ska utfärdas av hemlandstinget. Förhandsbedömning och fakturor skickas till patientens hemlandsting. Nationellt finns överenskommelse om att vårdgivaren kan använda blanketter för läkarutlåtande, förhandsbedömningar och tandvårds- och samlingsräkningar mm som finns i det landsting där vårdgivaren är verksam. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 31 av 34

124 Högkostnadskort och frikort Patientavgiften ska registreras i högkostnadskortet som är gemensamt för denna tandvård och hälso- och sjukvård. I första hand bör stämpel användas vid registrering, men saknas sådan kan uppgifterna skrivas för hand. Registreringen ska vara signerad. Vårdgivaren ska utfärda frikort när patientavgifterna (för sjukvård och tandvård) under en 12- månaders period uppgått till 1100 kronor. Stämpel ges i samband med besöket om patienten önskar detta. När den erlagda patientavgiften närmar sig 1100 kronor ska patienten endast betala resterande belopp upp till 1100 kronor. Det är patienten som bestämmer vilken anteckning i högkostnadskortet som ska räknas som den första och därmed vara utgångspunkt för frikortets giltighetstid. Frikortet gäller därefter från den tid som återstår av en 12-månadersperiod räknat från det datum som patienten bestämt ska vara utgångspunkt. Frikort gäller såväl inom tandvårdsstödet som för hälso- och sjukvård. Samma högkostnadskort och frikort kan användas i hela landet. Kvitton som i efterhand antecknas på högkostnadskortet ska makuleras genom signatur eller stämpel på kvittot. Högkostnadskortet återlämnas till patienten som uppmanas att spara högkostnadskortet under frikortets giltighetstid. Vårdgivaren rekommenderas att under frikortstiden utfärda s.k. nollkvitto och ange patientens frikortsnummer på patientkvittot. Exempel En patient har betalt 1100 kronor för tandvård och öppen hälso- och sjukvård den 19 juli 2013 och begär ett frikort. Den första registreringen i högkostnadskortet är från den 17 januari Det innebär att frikort som utfärdas i juli är giltigt tom den 16 januari Frågor om högkostnadskort och frikort Har du praktiska frågor kring högkostnadskort och frikort eller om meningsskiljaktighet uppstår huruvida en patient uppnått gräns för avgiftsbefrielse hänvisas till enheten för patientadministration, Landstingets Resurscentrum telefon eller e-post Beställning av högkostnadskort och frikort Såväl Folktandvård som privata vårdgivare beställer högkostnadskort och frikort, inkl plastfickor, från Mediq, som nås på telefon eller fax Högkostnadskort art nr Frikort art nr Lamineringsficka art nr Vårdgivaren står själv för kostnaden för dessa produkter. Tandvårdsbidrag De allmänna eller särskilda tandvårdsbidragen som Försäkringskassan hanterar inom det statliga tandvårdsstödet kan inte användas som delbetalning inom landstingets tandvårdsstöd. Förhandsbedömning När förhandsbedömning krävs ska den alltid vara beviljad av Tandvårdsenheten innan behandlingen påbörjas. I undantagsfall kan akut tandvård beviljas i efterhand. FHB-ansökan ska göras via landstingets webbplats. Tandvårdsenheten inleder bedömningsarbetet då samtliga handlingar inkommit. Bedömningstandläkaren tar ställning till den föreslagna behandlingen utifrån regelverk och med hänsyn till patientens allmäntillstånd och behov. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 32 av 34

125 Förhandsbedömd vård ska vara avslutad och fakturerad senast två månader efter att förhandsbedömningens giltighetstid utgått. Ersättning för utförd vård Landstinget ersätter utförd vård med högst de belopp som anges i prislista. Ersättning lämnas endast för sådan behandling som anges i denna regelbok behandlingskostnad med avdrag för patientavgift ersätts ersättning utbetalas per patient efter avslutad behandlingsomgång delbetalning kan medges vid stora och långa behandlingar om det angivits i FHB utbetalning sker 30 dagar efter att komplett faktura inkommit vid försenad ersättning tillämpas räntelagens regler. Ersättning lämnas inte för faktureringsavgift, expeditionsavgift, liknande avgifter eller pristillägg intyg och förhandsbedömningar vårdgivarens resor för att utföra nödvändig tandvård uppsättning av mobil utrustning. Patienter som får tandvård enligt landstingets tandvårdsstöd omfattas av samma regelverk för patientavgifter som vid vård inom öppen hälso- och sjukvård. Det innebär att patienten inte själv kan betala mellanskillnaden för dyrare behandling eller för dyrare material. Åtgärdskombinationer som inte godkänns inom det statliga tandvårdsstödet ersätts inte heller inom landstingets tandvårdsstöd. Landstinget betalar endast för den vård som följer Regelbok för tandvårdsstödet och återbetalar inte retroaktivt för vård som utförts och där patient själv redan har betalt för vården. Tandvård som utförs i annat län Tandvård som utförs i annat län ersätts enligt den prislista som gäller för tandvårdsstöd i det länet. Undantag görs om priset anmärkningsvärt överstiger priset i Uppsala län. Nödvändig tandvård (N) Nödvändig tandvård ersätts med 15 procent påslag som kompensation för den mertid som åtgår för omhändertagande av dessa patienter. Tandvård vid funktionsnedsättning (F) och som led i sjukdomsbehandling (S) Ersättning följer Folktandvårdens prislista utan påslag. Tidsdebitering Åtgärd E900 merkostnad kan debiteras hos tandläkare vid narkostandvård, sedering med Midazolam eller Stesolid klysma, vid behandling av tandvårdsrädda eller då ingen debiterbar tandvårdsåtgärd kan utföras beroende på patientens fysiska eller psykiska funktionsnedsättning. Sedering och då ingen tandvårdsåtgärd kan utföras ersätts med högst 30 minuter. Åtgärd E910 för onormal tidsåtgång hos tandhygienist kan debiteras då vid behandling av tandvårdsrädda eller då ingen tandvård kan utföras beroende på patientens fysiska eller psykiska funktionsnedsättning. Åtgärd E909 kan debiteras för anestesiklinikens arvode i samband med nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling. Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 33 av 34

126 Garantier Vårdgivaren ska lämna garanti för utförd vård enligt följande Avtagbar protetik 1 år Fast protetik 2 år Implantat 2 år Apnéskenor 1 år Patienter som fått tandvård enligt 9 För patienter som har fått tandvård enligt 9 i tidigare gällande tandvårdsstöd (SFS 1973:638) eller Landstingets tandvårdsstöd (SFS 1998:1338) gäller stödet även för den tandvård som i framtiden behövs för lagning, ändring eller utbyte av det ursprungliga protetiska arbetet. Måste behandlingen göras mer omfattande än den ursprungliga p.g.a. försämrad bettsituation i det övriga bettet gäller Förordning om statligt tandvårdsstöd (SFS 2008:193) för den tillkommande behandlingen. Ersättning för omgörning Rebasering och andra åtgärder som ingår i arvodet för den ursprungliga behandlingen, omfattas av garantin och ersätts inte. Vårdgivare får inte debitera Tandvårdsenheten eller ta patientavgift när protetiska behandlingar behöver göras om inom garantitid. Även om protesen bara delvis behöver göras om sker detta inom garantin. Fakturering Uppgifter som ska finnas med på fakturan för att utbetalning ska ske vårdgivarens namn, adress och telefonnummer vårdgivarens organisationsnummer plusgirokonto/bankgiro eller om betalning önskas till bankkonto uppge bankens namn, adress samt clearing- och kontonummer ärendenummer, när det finns en godkänd förhandsbedömning patientens intygsnummer och N-grupp enligt grönt N-kort, F-grupp enligt blått F-kort eller S- grupp tillhörighet underlag som styrker att patienten var inneliggande på sjukhus då vården gavs uppgifter om frikortsnummer och giltighetstid datum för behandling och åtgärdskod enligt Försäkringskassans åtgärdsförteckning, tand nr/käke och antal samt belopp summerat ersättningskrav där prislistan för tandvårdsstödet är högsta belopp för ersättning patientavgifter ska specificeras och räknas av före fakturering. Folktandvården i länet fakturerar Tandvårdsenheten elektroniskt via fil. Privata vårdgivare och Folktandvården i andra landsting eller regioner kan använda Tandvårdsenhetens tandvårdsräkning och samlingsräkning vid fakturering, se Planer finns att införa elektronisk fakturering även för privata vårdgivare. Faktura ska ha inkommit till Tandvårdsenheten senast två månader efter att förhandsbedömningens giltighetstid utgått för att vården ska ersättas. Fakturan skickas till Tandvårdsenheten, Landstingets ledningskontor, Box 602, Uppsala Regelbok Landstingets tandvårdsstöd Dnr HSS Sidan 34 av 34

127 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Niklas Rommel Dnr HSS Projekt om vårdlotsar Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att pilotprojektet om vårdlotsar ska fortsätta till och med 30 september 2014 i samma omfattning och med samma inriktning som tidigare samt att 2,7 miljoner kronor avsätts för projektet, ansvar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda formerna för hur vårdlotsarbetet ska bedrivas från oktober 2014 och att uppdraget ska redovisas till styrelsen senast i maj Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni 2012 att genomföra ett pilotprojekt med vårdlotsar och att avsätta 2,0 miljoner kronor till projektet. Styrelsen har senare i juni 2013 beslutat att avsätta ytterligare 1,8 miljoner kronor för att fortsätta projektet under andra halvåret Ett projekt med vårdlotsar och så kallad aktiv hälsostyrning har således pågått under hela En särskild styrgrupp med företrädare för landstinget och Uppsala kommun har ansvarat för projektet, tillsammans med företaget Health Navigator AB, som har drivit projektet och anställt vårdlotsarna. Verksamheten har inriktats mot två målgrupper; mångbesökare vid akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset och hjärtsviktspatienter. Parallellt med att ett antal patienter får stöd från vårdlotsarna genomförs en vetenskaplig studie, med syfte att jämföra vårdkonsumtionen hos berörda patienter jämfört med en kontrollgrupp som inte stöd från en vårdlots. En slutrapport om verksamheten 2013 kommer att vara klar i januari Preliminära data från början av november 2013 visar på en relativt kraftig minskning av slutenvårdskonsumtionen för båda målgrupperna medan öppenvårdskonsumtionen i stort är oförändrad. Totalt har cirka 300 patienter fått hjälp av de tre anställda vårdlotsarna till november månad. I genomsnitt har patienter som fått hjälp av vårdlots 4-6 vårddygn färre per år jämfört med patienterna i kontrollgruppen. Det innebär att cirka vårddygn har frigjorts vid Akademiska sjukhuset under 2013, till ett värde av 8,8 miljoner kronor. Resultaten från november 2013 och ca tio månaders verksamhet visar således på att antalet vårddygn och därmed kostnader för de patienter som fått stöd av vårdlots har Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

128 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen minskat avsevärt. För att få ett mer säkert underlag bör dock projektet bedrivas en längre tid. Styrelsen bör därför besluta att förlänga projektet även under hela eller del av 2014, varefter ställning får tas om vårdlotskonceptet ska permanentas och implementeras i landstingets organisation. Kostnaderna för en fortsättning av projektet beräknas till 3,6 miljoner på helårsbasis. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

129 Förutsättningar för införande av vårdlotsar inom Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun Analysrapport Maj 2012 Analys- och projektstöd: 1

FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens den 17 december 2012 kl 11.00

FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens den 17 december 2012 kl 11.00 FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens den 17 december 2012 kl 11.00 Information om rapporten Vårdval i Uppsala län, projektledare Mio Fredriksson. OBS lokal landstingsservice Regnellianum,

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari 2014-12-15 Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari Välkomna till ett

Läs mer

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen onsdagen den 18 juni 2014

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen onsdagen den 18 juni 2014 2014-06-09 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen onsdagen den 18 juni 2014 Plats: Konferenscentrum,

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-03-25 36 Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen måndagen den 28 april 2014

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen måndagen den 28 april 2014 2014-04-15 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen måndagen den 28 april 2014 Plats: Konferenscentrum,

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen måndagen den 19 maj 2014

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen måndagen den 19 maj 2014 2014-05-08 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen måndagen den 19 maj 2014 Plats: Konferenscentrum,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Bilaga 218. Preliminära bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda 2013-10-20

Bilaga 218. Preliminära bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda 2013-10-20 Bilaga 218 Preliminära bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda 2013-10-20 Bilaga 218 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd

Läs mer

Sammanträdesdatum 2004-09-08

Sammanträdesdatum 2004-09-08 Sammanträdesdatum 2004-09-08 Länssjukvårdsnämnden Tid: Onsdagen den 8 september, kl 09.00-17.00 Plats: Sammanträdesrum Borgsalen, Landstingets kansli, Halmstad Information Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-06-19 103 Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater HSN 2008-09-02 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Hälso- och sjukvårdsdirektören 2008-07-25 HSN 0807-0913 LS 0804-0372 Handläggare: Bengt Haglund Yttrande över motion av Lena-Maj Anding

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Regionpensionärsrådet 42-51

Regionpensionärsrådet 42-51 Protokoll Sammanträdesdatum 2012-12-14 Regionpensionärsrådet 42-51 Tid Fredag 14 december 2012, kl 09:00 11:45 Plats Hallands sjukhus Kungsbacka Ledamöter Gösta Bergenheim (M) Lise-Lotte Bensköld-Olsson

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21 Monica Jonsson Vård- och omsorgstrateg Regionförbundet 018-182109, 0703-402109 monica.jonsson@regionuppsala.se Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21 Närvarande:

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 1 Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 1 (15) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen kl. 13.00 15.15 Paragrafer 34-45 BESLUTANDE Ledamöter Tjänstgörande ersättare ÖVRIGA Ersättare Namn Christer Johansson

Läs mer

Magnus Lander (mp) Håkan Andersson Inger Karlsson Ulla Johansson, 40 Yvonne Högrud, 41. Solveig Eriksson Socialförvaltningen 2011-04-29

Magnus Lander (mp) Håkan Andersson Inger Karlsson Ulla Johansson, 40 Yvonne Högrud, 41. Solveig Eriksson Socialförvaltningen 2011-04-29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (12) 2011-04-26 Plats och tid Kullängen, Hallsberg, kl 08.30-09.50 Beslutande Magnus Andersson (s) Gunnel Hedström (s) Roland Johansson (s) Inger Larsson (s) Inga-Lill Thim

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Läs mer

Samverkansberedningen

Samverkansberedningen 1 (6) Landstingets kansli 2014-10-20 Kansliavdelningen, Justerat 2014-11-03 SB 6/2014 Samverkansberedningen Tid Måndagen den 20 oktober 2014 kl. 9-11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-01-30. Håkan Lind. Gunweig Svensson. Karina Nilsson. Viktoria Strömberg

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-01-30. Håkan Lind. Gunweig Svensson. Karina Nilsson. Viktoria Strömberg Plats och tid: Förvaltningshuset Rosen kl 13.15 15.50 Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Viktoria Strömberg ( Landstiget ) Ordförande Irma Görtz (Norrköping Kommun)Vice ordf Anna Svensson (Arbetsförmedlingen)

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-02-05

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-02-05 1(6) Plats och tid: onsdagen den 5 februari 2014. Försäkringskassan, Fredsgatan 19, Örebro Beslutande: Torgny Larsson Anneli Moilanen Lars Elamsson Liisa Ejdenwik Charlotta Englund Ersättare: Mats Einestam

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården

Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården KKV2000, v1.1, 2010-05-05 2011-05-13 Dnr 314/2011 1 (8) Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården S2009/5070/FS Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, infördes januari 2009

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

VÅRDVAL UPPSALA LÄN. UPPDRAG, ERSÄTTNING - Kapitel 3 & 4 ur förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi

VÅRDVAL UPPSALA LÄN. UPPDRAG, ERSÄTTNING - Kapitel 3 & 4 ur förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi sida 1 (10) VÅRDVAL UPPSALA LÄN UPPDRAG, ERSÄTTNING - Kapitel 3 & 4 ur förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi Förfrågningsunderlaget är i sin helhet fastställt av hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Antagen av styrelsen 2015-03-06 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Ansökan om medel... 2 2 Genomförande av aktivitet... 2 3 Redovisning av medel beviljade av styrelsen...

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220 LK/ccc PROTOKOLL 1 (5) Plats Beslutande I tjänsten Justering Barn- och ungdomspsykiatrin, Lagergrensgatan 3 i Karlstad, konferensrummet Glaskupan kl.09.00-12.30 Elisabeth Kihlström, (KD), ordförande Christina

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ändring av administrativ huvudman för FOU Seniorium

Tjänsteskrivelse Ändring av administrativ huvudman för FOU Seniorium Ärende 11 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-05-16 DNR SN 2013.099 HELENA ÅHMAN SID 1/2 AVDELNINGSCHEF 08-58785000 HELENA.AHMAN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ändring

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Ledamöter (KD) Thorbjörn Larsson Ordförande (M) (S) Caroline Wallensten

Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka. Ledamöter (KD) Thorbjörn Larsson Ordförande (M) (S) Caroline Wallensten 1 (5) Sammanträde i Programberedningen för äldre och multisjuka Datum Tid 14.00 15.50 Plats Stockholms sjukhem, Mariebergsgatan 22 Ledamöter (KD) Thorbjörn Larsson Ordförande Caroline Wallensten Tuva Lund

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums.

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-08-23 1(8) Projektplan Meta Fredriksson-Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 72 47, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan för Futuro

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer