På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen onsdagen den 18 juni 2014

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen onsdagen den 18 juni 2014 Plats: Konferenscentrum, Slottsgränd 1, gruppmöte för majoriteten gruppmöte för oppositionen Information Hälso- och sjukvårdsstyrelsens fortsatta sammanträde Välkomna! Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: , mail: cecilia.liden@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 18 juni 2014 klockan konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala Information klockan Akademisk vårdcentral, Mia Pless, Lars-Olof Fagerström Preliminära vårdavtal , Carina Bäckström med flera Nr Ärenden Dnr 96 Val av justerare. I tur: Johan Edstav (MP) Tid för justering: 97 Fastställande av föredragningslistan 98 Landstingsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport HSS Information om uppföljning av köerna HSS Information - Akademisk vårdcentral 1 - Preliminära vårdavtal HSS HSS Akademisk vårdcentral HSS Projekt om vårdlotsar HSS Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med NTF Uppsala län Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Adoptionscentrum Uppland Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Friluftsfrämjandet region Mälardalen HSS /CK HSS /CK HSS /CK Mellan Mellan

3 108 Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Röda Korsets behandlingscenter HSS /CK Partnerskap med idéburna organisationer HSS Landstingets programarbete om Trauma HSS Upphandling av viss ortopedi HSS Avtal med Barnombudsmannen i Uppsala om länsbarnombudsmannafunktionen HSS Barnens och Ungdomens hus i Knivsta HSS Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård HSS Återrapportering Neuropsykiatriskt närvårdsteam HSS Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre 2014 HSS Vidare bearbetning av utvecklingsområde tillnyktringsenhet 118 Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården - uppföljningsrapport HSS HSS Budget för fördjupad uppföljning och utvärdering HSS Förlängning avtal avseende naprapater HSS Förlängning avtal avseende primärvårdslogopedi HSS Anmälan av delegationsbeslut HSS Skrivelser för kännedom 124 Hantering av vårdtunga patienter och vårdtungt material HSS

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. Tid för justering: 97 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport maj 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga 98 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

6 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport maj 2014 Nytt samverkansavtal sjukvårdsrådgivningen Dalarna Ett nytt samverkansavtal gällande sjukvårdsrådgivning har tecknats mellan Landstinget i Uppsala län och Landstinget Dalarna. Sedan tidigare har Landstinget i Uppsala län ett avtal med Landstinget Gävleborg gällande samverkan under nätterna samt vid vissa fortbildningsdagar för personalen. Med det nya avtalet, som gäller för verksamhetsåret 2014, kommer sjukvårdsrådgivningarna i respektive landsting hjälpa varandra vid samtalstoppar när belastningen i det egna landstinget är låg. Det primära syftet med denna samverkan är att öka sjukvårdsrådgivningens tillgänglighet. Läkemedelskostnader kvartal 1 Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick till 173 milj kr, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med samma period Akademiska sjukhuset ökade sina kostnader med 8 procent. Lasarettet i Enköping ökade sina kostnader med 0,6 procent. Vårdcentralerna minskade sina kostnader med 2,8 procent. Vårdcentralerna gör fortfarande ett arbete för att med bibehållen medicinsk kvalitet minska kostnaderna. Fortfarande finns besparingsmöjligheter inom landstingets verksamheter. Läkemedelskommittén har identifierat ett antal läkemedelsgrupper inom vilka ytterligare besparingspotential fortfarande finns, utan att den medicinska kvaliteten försämras. Kostnaderna för läkemedel inom slutenvården uppgick till 80 milj kr vilket innebär en minskning med 5,7 procent. Kostnaden är dock inte helt jämförbar med föregående år eftersom nettopriser nu tillämpas i stället för rabatter som erhölls De läkemedelsgrupper som står för de största kostnaderna inom slutenvården är läkemedel vid reumatiska sjukdomar och cancer. Läkemedel som ökat kraftigt i användning är onkologiska läkemedel, läkemedel mot svampinfektioner samt läkemedel vid ögonsjukdom. Dosverksamheten Dosverksamheten har förbättrats betydligt. Avvikelserapporteringarna minskar successivt. Enligt Apotekstjänst har det under mars inte förekommit några felaktiga leveranser, däremot tre felaktiga expeditioner. Detta ska relateras till cirka dosleveranser varje månad. En ny upphandling av dos med avtalsstart från kommer att annonseras i maj månad.

7 2 Rapport om vårdavtalsarbetet I de vårdavtalsmöten som genomförts under april har parterna fokuserat på att få fram konkreta resultat gällande extra kösatsningar under Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har i respektive förhandlingsgrupp gett besked om vilka kösatsningar som de kan genomföra under När det gäller Akademiska sjukhusets kösatsningar har ärende gällande extra beställning tagits fram till HSS sammanträde den 19/5. Det handlar om kösatsningar för nybesök inom ortopedi (ryggkirurgi och fot), urologi, allergi/lungmedicin, öron-näsa-hals, neurokirurgi, neurologi, smärtcentrum, ögon samt psykiatri. Likaså kösatsningar för behandlingar inom kirurgi, neurokirurgi, ögon samt plastik och käkkirurgi. Lasarettet i Enköpings kösatsningar behöver utredas och kompletteras ytterligare med målsättning att kunna läggas fram som ett ärende till HSS i juni. Vidare har HSA och Lasarettet i Enköping påbörjat arbetet med att revidera målen och uppföljningen i vårdavtalet. Detta arbete kommer att fortsätta under maj. Samma arbete kommer att påbörjas med Akademiska sjukhuset vid det första vårdavtalsmötet i maj. Internt på HSA har det under april pågått ett arbete där medarbetare med sakkunskap om de ämnen som vårdavtalen hanterar gått igenom huruvida ett mål eller uppföljning behöver förändras inför perioden Respektive förhandlingsgrupp har även två undergrupper som går igenom ett antal utvalda frågor. Grupperna är uppdelade utifrån frågor som handlar om kunskapsstyrning (läkemedel och nationella riktlinjer) samt hälsoinriktat arbete. Respektive undergrupp har genomfört egna möten under april, och nya är inplanerade under maj. Fördjupade uppföljningar Från och med hösten 2013 har hälso- och sjukvårdsavdelningen förstärkt arbetet med fördjupade uppföljningar av privata och offentliga vårdgivare. Under december - januari 2014 har konsultföretaget BDO Consulting Group AB genomfört en granskning av sex vårdcentraler i länet (tre privata och tre offentliga, Luthagsgården, Dr Wahlunds läkarmottagning i Enköping, Öregrunds vårdcentral, Svartbäckens vårdcentral, Knivsta vårdcentral och Östervåla vårdcentral). I granskningen framgick att majoriteten av de granskade vårdcentralerna i huvudsak följt vårdcentralsuppdragets krav och regler. Avvikelser och brister har dock hittats hos både privata och offentliga vårdcentraler i ungefär samma omfattning. Efter den genomförda granskningen har återkopplingssamtal genomförts med respektive vårdgivare. I samband med dessa dialoger har de flesta vårdgivarna vidtagit åtgärder för att rätta till bristerna. I de enskilda fall där åtgärder ännu inte vidtagits för att rätta till bristerna har hälso- och sjukvårdsavdelningen för avsikt att göra en ny uppföljning inom sex månader. Dialogerna ska ses som ett verktyg för vårdgivarna att arbeta med löpande kvalitetsutveckling, samtidigt som hälso- och sjukvårdsavdelningen i sin beställarroll kan förbättra avtalstexterna. För närvarande planerar hälso- och sjukvårdsavdelningen en fördjupad uppföljning av sjukgymnaster med ersättningsetablering (nationella taxan) samt en utvärdering av vårdval psykoterapi. Dessa två granskningar kommer att genomföras av konsulter och avrapporteras till hälso- och sjukvårdsavdelningen i juni månad.

8 3 Närvårdsarbetet En del av närvårdsarbetet handlar om att skriva avtal med externa parter. För närvarande pågår arbete med att förnya avtalet för länsbarnsombudsmannen och bland annat se över finansiering och styrning. Det finns ett behov av att ta fram avtal för de samfinaniserade närvårdskoordinatorerna som har sin placering i kommunerna. Inför förhandlingar med berörda kommuner tar vi fram en lista över vad vi från landstingets sida önskar att avtalen innehåller, till exempel uppdragsbeskrivning och fördelning av omkostnader. I det interna förbättringsarbetet ska vi under sommaren ta fram en processbeskrivning för närvårdsavtal. En central punkt är hur vi när närvårdsavtalen skrivs kan ta tillvara kompetens inom ledningskontoret, bland annat ekonomi och juridik, för att öka kvaliteten på avtalen. Patientsäkerhetskulturmätningen 2014 Patientsäkerhet har under senare år blivit en uppmärksammad del av kvalitetsbegreppet i hälso- och sjukvården och ett angeläget mål är att förebygga vårdskador. Idag framhålls alltmer betydelsen av en god patientsäkerhetskultur för att säkerheten ska öka i vården. Patientsäkerhetskulturen kan beskrivas som det förhållningssätt och de attityder som en organisation och dess medarbetare har till risker i vården. Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas och ledarnas attityder och förhållningssätt som är av betydelse för patientsäkerheten. Inom ramen för överenskommelsen om ökad patientsäkerhet mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting utdelas prestationsbaserad ersättning för användning av den metod att mäta patientsäkerhetskulturen som är framtagen av SKL. Under 2011 genomfördes en första mätning av patientsäkerhetskulturen inom slutenvården på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. En ny mätning ska enligt överenskommelsen genomföras under För landstingets del har denna mätning genomförts vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping under våren Alla medarbetare som arbetar patientnära samt chefer omfattas av mätningen. För övriga berörda verksamheter planeras mätningar under våren Syftet med mätningen är att kartlägga styrkor och svagheter för att tydliggöra angelägna förbättringsområden och öka insikten hos både ledare och medarbetare om de faktorer som påverkar patientsäkerheten. Tillgängligheten per Nivån för målrelaterad ersättning är 90 procent för både telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Den offentliga primärvården klarar ersättningsnivån för både telefontillgänglighet, 93 procent och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar, 90 procent. Den privata primärvården klarar nivån för telefontillgänglighet, 92 procent. Nivån för tillgängligheten till läkare inom sju dagar uppnås emellertid inte utan ligger på 89 procent. Kömiljardens grundkrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås för väntande till första besök (74,7 procent) och för väntande till operation/åtgärd (76,2 procent). Kömiljardens prestationskrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte för faktiskt utförda besök (64,6 procent) däremot uppnås prestationskravet för faktiskt utförda operationer (71,2 procent).

9 4 Antal väntande till första besök är för andra månaden i rad under I mars uppgick antal väntande till första besök till 9 614, (februari 9 676). Antal väntande till operation låg på samma nivå i mars (3 574) som februari (3 580). Antal utförda operationer/åtgärder i mars, 1 676, är den högsta siffran någonsin inom perioden mars Akademiska sjukhuset klarar grundkravet för både första besök till läkare (76,0 procent) och operation (73,5 procent). Akademiska sjukhuset klarar inte prestationskravet, varken för faktiska första besök (68,0 procent) eller för faktiska operationer (68,3 procent). Lasarettet i Enköping klarar grundkravet för operation (83,5 procent), men inte för första besök till läkare (67,8 procent). Lasarettet i Enköping klarar prestationskravet för faktiska operationer (78,5 procent), dock inte för faktiska första besök (50,9 procent). Akademiska sjukhuset Första spadtaget för ny vård- och behandlingsbyggnad Den 24 april togs första spadtaget för en ny vård- och behandlingsbyggnad på den s k J- tomten på Akademiska sjukhuset. Det nya huset är en av de största enskilda satsningarna någonsin på sjukhuset och ska inrymma en rad verksamheter, bland annat vård- och mottagningsrum, operationssalar och röntgen. Huset kommer också att fungera som evakueringsbyggnad under tiden som andra renoverings- och ombyggnadsarbeten pågår. Byggnaden ska stå klar i slutet av Innovation Akademiska utvecklar distansvård för unga diabetiker Med fyra miljoner kronor i stöd av Vinnova ska Innovation Akademiska under ett år testa en ny ersättningsmodell som stimulerar användningen av ny teknik och förebyggande insatser. I april startade InnoCent, ett projekt som ska öka användning av distansvård, som appar och andra smarta IT-lösningar, och ska göra det lättare för unga med diabetes att ha koll på sina blodsockervärden. Vårdavtalet med Åland förlängs Ålänningar i behov av högspecialiserad vård kan även fortsättningsvis remitteras till Akademiska. Det står klart efter att samarbetet förlängts till årsskiftet 2015/2016. Vårdavtalet omfattar både akutsjukvård och planerad högspecialiserad vård med remisstvång inom öppen- och slutenvård. Det är framförallt inom kardiologi, thoraxkirurgi, ortopedi, barnsjukvård och onkologi som ålänningar remitteras till Akademiska sjukhuset.i avtalet ingår även utbildning och konsultationer, att läkare från Akademiska tjänstgör på Åland och bistår med expertis via telelänk. I fjol köpte Åland vård för cirka 30 miljoner kronor. Det motsvarar drygt 300 vårdtillfällen inom slutenvård och drygt 400 besök inom öppenvård. DO:s granskning av lönekartläggningen Diskrimineringsombudsmannen (DO) har meddelat att granskningen på grund av omorganisation har blivit fördröjd. Ärendet förväntas vara handlagt inom tre månader. Ett flertal landsting har fått samma besked.

10 5 Ledarskap Strategiska chefsprogrammet - STC3 Den 20 maj 2014 startar Strategiska chefsprogrammet för tredje gången. Programmet vänder sig till alla chefer som sitter i en ledningsgrupp inom ett verksamhetsområde/ vårdcentral/klinik eller motsvarande. Krav är också att deltagarna har gått det operativa chefsprogrammet eller på annat sätt har motsvarande kunskaper och erfarenheter. Programmet består av sex moduler om två dagar, omfattar totalt tolv dagar och är uppbyggt utifrån styrkortsperspektiven: Modul 1 - medborgare/kund maj, Modul 2- ekonomi 4-5 sep, Modul 3- produktion okt, Modul 4- Förnyelse nov, Modul 5- Medarbetare jan 2015, Modul 6- Ledningsgruppen feb 2015 Chefssajten på Navet HR-publicerargruppen har gjort en nystart och arbete har påbörjats att strukturera om chefssajten på Navet. Trafiken april 2014 På kvällen den 23 april inträffade en allvarlig stenkastningsincident. En stadsbuss på linje 7 utsattes för något som närmast är att betrakta som en attack i stadsdelen Gottsunda. Två bilar blockerade vägen för bussen och ett antal större stenar kastades mot bussens fönsterrutor. Dessbättre skadades ingen av de fem resenärer som fanns ombord eller bussföraren. Som en följd av händelsen ställdes busstrafiken in i hela Gottsunda efter händelsen och efter kl. 20 den 24 april. Efter ett möte mellan UL, Gamla Uppsala Buss, polisen och Uppsala kommun beslutades att återuppta busstrafiken i Gottsunda från 25 april. Detta kunde ske mycket tack vare löften från polisen om ökad närvaro och synlighet i stadsdelen. Ett par av tågsätten i Upptågstrafiken har drabbats tekniska problem vilket har inneburit inställda turer och förseningar under april. Förändringar av priser och biljetter Den 1 april genomfördes förändringen av pris- och biljettstrukturen. Tekniskt fungerade det mesta bra och endast ett fåtal fel drabbade kunderna under morgonen första dagen. Inför förändringen framfördes en del kritik mot att stadsbusstrafiken inte längre har särskild prissättning för periodbiljetter och att Bälinge, Lövstalöt och Storvreta hamnat utanför zonen för Uppsala stad. När det gäller det senare har förvaltningen i uppdrag att utreda konsekvenserna om zonen för Uppsala stad utvidgas cirka 15 km och då omfatta alla orter på samma avstånd som Bälinge, Lövstalöt och Storvreta. Sedan 22 april finns möjlighet för kunder att registrera sitt UL-kort på UL:s hemsida och få en egen inloggning till Mitt UL-kort. Där är det möjligt att kontrollera saldo, köpa periodbiljett och fylla på reskassa. En annan funktion är att ett UL-kort som registreras, automatiskt omfattas av förlustgaranti. Den innebär att en kund som tappar bort sitt kort själv kan spärra kortet och få tillbaka kortets innehåll vid spärrningstidpunkten.

11 6 Mediebilden av landstinget 1-30 april 2014 Större nyheter I april fortsatte medierna att rapportera om läget när det gäller barnmorskorna som sagt upp sig vid Akademiska sjukhuset och vilka konsekvenser det ger för gravida som beräknas nedkomma om några månader. Ett antal barnmorskor har tagit tillbaka sina uppsägningar och det har rekryterats nya, men situationen är fortfarande ansträngd och det finns oro bland dem som står i begrepp att föda barn. Detta återspeglas i medierna. Utbildningen hos de läkare som bemannar akuten kom i och med att två läkare specialiserade på akutsjukvård slutar vid Akademiska. Bilden som gavs var huvudsakligen negativ. Starten av bygget av den nya vård- och behandlingsbyggnaden vid Akademiska gav ett positivt mediegenomslag. Jimmy Åkessons besök på Akademiska sjukhuset och de protester som följde fick stort medieutrymme. I slutet av månaden meddelades att UCC stänger sin verksamhet på grund av patientbrist. Landstinget kritiserades för att man inte remitterar patienter dit. Även om detta bemöttes var bilden mestadels negativ. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Akademiska inför utbildningslön för sjuksköterskor Allt fler inom landstinget cyklar Enköping får göra fler operationer Kultur som medicin på Akademiska sjukhuset Bio och app ska få fler flickor att vaccinera sig Störst höjning av sjuksköterskelönerna i Uppsala Medarbetare trivs på landstinget Extrakoll av läkemedel har minskat felmedicinering av äldre Ekologiskt bröd på Akademiska sjukhuset Självprovtagning i hemmet för att upptäcka livmodershalscancer All hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län utbildas i vilka regler som gäller vid misstanke om att barn far illa Landstinget tar över ambulansdirigering De samarbetar för en tryggare valborg Ny policy mot diskriminering och trakasserier i landstinget Uppsala får del av kömiljarden Landstinget ska bli bättre på rehabilitering Svårt sjuka äldre kan slippa besöka akutmottagningen Negativt: Nu protesterar även sjuksköterskor på Enköpings lasarett

12 7 Bristen på sjuksköterskor har gett minus i kassan för landstinget UL har få miljövänliga bussar Kritik mot oproffsig larmoperatör Hjälpsökande blev förnedrad av sjukvårdsrådgivningen Landstinget går mot förlust i år UL anmäls till Konsumentverket Bugg gjorde att ungdomar betalade för mycket hos UL Överbeläggningar ger skador och dödsfall Ny bussdepå i Fyrislund kan kosta både för resenärerna och miljön 2700 i kö för operation Underskott i landstingsekonomin Neutralt: Från och med idag gäller nya priser för UL Medhelp överklagar direktupphandling igen Nu stängs parkeringsplatsen på Akademiska sjukhuset Spadtag för Ackis P-hus Landstinget planerar bemanningspool Brandmän rycker ut vid hjärtstopp Större ingrepp bäst för extremt feta Så löser Akademiska sjukhuset problemet med rivningsdamm Specialmaskin flyttade träd 2400 står utan vårdcentral Stenkastning stoppar bussar Möjligheten att samla rehabilitering ses över av landstinget Polisen och sjukvården är rustade (om valborg)

13 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Dnr Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

14 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Marie Johansson Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport juni 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ekonomirapporten. Ärendet Perioden avser januari till och med maj månad. Resultatet för perioden uppgår till +109 mkr vilket delvis beror på att anslaget betalas ut i tolftedelar men kostnaderna har en ojämn spridning över året. Totalt för hälso- och sjukvårdstyrelsen är prognosen för år mkr jämfört med budget vilket är en förbättring jämfört med föregående prognos med 10 mkr. Överskottet beror främst på minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader, återbetalning av målrelaterad ersättning och att de planerade mellanvårdsplatserna ännu inte öppnats. Specialistvård upphandlade avtal Minst en utförare under ansvaret för specialistläkare kommer att ingå inom vårdvalet för ögon vilket medför att kostnaderna flyttas från upphandlade avtal till vårdval. Läkemedelsbudgeten för specialistläkare ökades inför 2014 då kostnaderna ökade kraftigt under Efter att detta analyserats i slutet av 2013 framkom att hälso- och sjukvårdsstyrelsen felaktigt belastats med kostnader som rörde andra verksamheter. Detta medför att de prognostiserade kostnaderna för läkemedel inom detta område minskar med 12 mkr. I budgeten för mammografi ingår från 2014 kostnader för det som remitterats av Akademiska sjukhusets nya bröstsjuksköterskor. Denna rekrytering har dragit ut på tiden och därför är prognosen att kostnaderna minskar jämfört med budget. Primärvård upphandlade avtal Närakuten och Ortopedakuten ökar sin produktion jämfört med föregående år då produktionen var låg i början av Kostnaderna för årets första 4 månader inom Primärvård LOU ökar jämfört med motsvarande period föregående år men kostnaderna beräknas trots det att understiga budget med 4 mkr. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Specialistvård vårdval Produktionen och kostnaderna inom flera av vårdvalen har varit lägre än förväntat under årets första 4 månader. Framförallt inom vårdvalet för höfter och knän men även inom gynekologi är produktionen lägre än vad som budgeterats. Prognosen för kostnader inom vårdvalet för höfter och knän är därför minskade kostnader med 11,9 mkr jämfört med budget. Av dessa motsvarar 5,9 miljoner produktion som budgeterats att utföras av Lasarettet i Enköping. Denna produktion har istället utförts som vårdavtalsersättning då operationerna avsåg remisser utfärdade före vårdvalsinförandet. Prognosen för kostnader inom vårdvalet för kataraktoperationer sänkt med 2 mkr då produktionen minskat jämfört med Kostnaderna för LOV Psykoterapi fortsätter att öka och ansökningar från nya utförare fortsätter att komma in. Två nya vårdval, Ögon och Öron, Näsa och Hals är från 1 april igång för privata utförare. Primärvård vårdval Vid rapportens skrivande finns produktion till och med april månad tillgänglig och besöken har ökat med 5,5 % jämfört med föregående år. Det är besöken till sjukgymnast, psykolog och sjuksköterska som haft den största ökningen jämfört med motsvarande period föregående år. En av förklaringarna till den ökade produktionen är en ökad tillgänglighet där flertalet vårdcentraler infört drop-in verksamhet. Prognosen är justerad jämfört med budget inom sjukgymnastik och mödrahälsovård där kostnaderna bedöms att överstiga budget. Antal besök per månad Antal Kostnaderna och budgeten för ersättning till läkare i särskilda boenden är till 2014 överflyttad till hälso- och sjukvårdsstyrelsen från Primärvården. Kostnaderna beräknas öka med 6 mkr jämfört med kostnaderna 2013 vilket beror på höjda ersättningsnivåer. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

16 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Prognosen justeras dock ned med 4 mkr jämfört med budget då den exakta kostnadsnivån inte var känd i samband med budgetens upprättande. Övrig Primärvård Kostnaderna för läkemedelsförskrivning utanför C-län minskar jämfört med budget och utfall föregående år och i prognosen justeras därför kostnaderna ned med 4,5 mkr. Prognosen för kostnader för influensavaccinationer justeras också då förväntningen är att vaccinationskostnaden för 2014 kommer att vara i nivå med kostnaderna För primärvård utanför C-län är prognosen att kostnaderna ökar jämfört med budget. Tandvård Förväntningarna är att budget kommer att hållas. Övrig verksamhet Ansvaret Vårdgaranti har en total årsbudget på 76 mkr. Utfallet för årets första 5 månader är endast 9,9 mkr. Av 76 mkr består 40 mkr av riktade kösatsningsmedel vilket beslutades av fullmäktige i november Dessa medel är planerade att användas till extrabeställning, upphandling eller slussning. Hittills i år har dessa medel inte använts men beslut togs på hälso- och sjukvårdsstyrelsens maj möte om att Akademiska sjukhuset får en extrabeställning på totalt 22 mkr. Dessa 22 miljoner är nu i prognosen flyttade från ansvaret för vårdgaranti till ansvaret rörlig ersättning Akademiska sjukhuset. Med Lasarettet i Enköping pågår diskussioner avseende möjlighet till extra produktion. Stora ansträngningar görs för att utöka slussningen av patienter för att minska köerna men i dagsläget är vår bedömning att ca 10 mkr av de riktade kösatsningsmedlen inte förbrukas mkr är i budgeten avsatta för slussning av patienter prognosen för detta är oförändrad. Upphandlingen av ryggkirurgi har precis genomförts och kostnaderna för 2014 kommer inte komma upp i den budgeterade nivån vilket gör att prognosen sänks med 4 mkr. Prognosen för Utvecklingsprojekt avviker mot budget med anledning av att det i budgeten var beräknat att mellanvårdsplatserna skulle öppna i april Dessa platser är planerade att starta senare under året och har ännu inte medfört några kostnader för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Prognosen för Reserverade verksamhetsmedel avviker mot budget med 2,9 mkr. I årets budget finns en post reserverad för koloskopier för screening mag/tarmcancer. Dessa koloskopier kommer utföras under flera år och kostnaden 2014 kommer därmed bli lägre än förväntat. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Vårdavtal egna verksamheter Akademiska sjukhuset produktion till och med maj är nu i princip i nivå med budgeterad produktionsbeställning. Akademiska har fortsatt brist på personal vilket har medfört stängda vårdplatser. Slutenvårdsproduktionen fortsätter att minska och öppenvården ökar jämfört med budget och föregående års utfall. Sammantaget bedömer Akademiska sjukhuset att de kommer att producera i enlighet med beställning och beslutad extrabeställning Produktionen på Lasarettet i Enköping ligger efter årets fyra första månader i något över budgeterad beställning. Årsprognosen är att beställningen i vårdavtalet uppnås. Produktion som budgeterats inom vårdvalet för höfter och knän motsvarande 5,9 msek har utförts som vårdavtalsproduktion då remisserna inkommit före vårdvalets införande. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har rapporterat att de inte når upp till samtliga mål i vårdavtalet under årets första månader. Akademiska sjukhuset reserverar därför 2,4 mkr att återbetala för väntetider i vården och Lasarettet i Enköping 325 tkr för motsvarande mål. Akademiska sjukhuset når dessutom inte upp till samtliga mål inom området korta väntetider vid akutmottagningen vilket gör att de reserverar ytterligare 1,1 mkr. Totalt har sjukhusen tillsammans bedömt att de kommer att få betala tillbaka 3,8 mkr i målrelaterad ersättning för tertial 1. I bokslutet för 2013 gjordes en bedömning av vad som inte uppfyllts av målen i vårdavtalet har en slutgiltig avstämning gjorts och Akademiska sjukhuset har därefter återbetalat ytterligare 1,9 mkr i målrelaterad ersättning för Bilaga 100 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

18 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN (4) Tkr Intäkter anslag Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Summa intäkter anslag Kostnader hälso- och sjukvårds- Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse styrelsens övriga verksamheter Specialistvård - upphandlade avtal LOU Primärvård - upphandlade avtal LOU Specialistvård - vårdval LOV Primärvård - vårdval LOV Övrigt primärvård Tandvård Närvård Bidrag Beredningar Övrig verksamhet Summa Tkr Vårdavtal egna verksamheter Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Fast ersättning Rörlig ersättning Summa Totalt resultat Marie Johansson

19 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN (4) Tkr Specialistvård - upphandlade avtal LOU och Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar den nationella taxan Specialistläkare Läkemedel specialistläkare Naprapater Kiropraktorer Privata sjukgymnaster Mammografi Psykiatri i Enköping Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Primärvård - upphandlade avtal LOU Hembesöksverksamhet ,76 Uppsala Närakut och Ortopediakut Sjukvårdsrådgivningen Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Specialistvård - vårdval LOV LOV Psykoterapeuter LOV Fotterapeuter LOV Primär hörselrehab LOV Ögonbottenfotografering LOV Ljusbehandling LOV Katarakter LOV Ögon LOV ÖNH LOV Gynekologi LOV Höfter och knän Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Primärvård - vårdval LOV Kapitering och besök vårdcentral Mödrahälsovård Barnhälsovård Kapitering läkemedel primärvård IT-kostnader VC-uppdrag Sjukgymnastik Läkarinsatser i särskilt boende Tolkkostnader Summa Marie Johansson

20 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN (4) Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Övrigt primärvård Läkemedelsförskrivning utanför C-län Influensavaccinationer säsongsinfluensa Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Tandvård Tandvårdsadministration , Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn & ungdom Tolkkostnader Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Närvård Folkhälsoprojekt Länsdelsberedningarnas folkhälsoarbete Närvårdsutveckling Samhällsmedicinsk verksamhet Närvårdsenheten Östhammar Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Bidrag * Bidrag till patientföreningar, förbund m fl Summa Marie Johansson

21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN (4) Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Beredningar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handikapprådet Pensionärsrådet Länsdelsberedning Norra Länsdelsberedning Mellersta Länsdelsberedning Södra Summa Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Ansvar Övrig verksamhet Hälsoäventyret Biobanken Tobiasregistret Utvecklingsprojekt Vårdgaranti (kösatsning/kömiljard) Rehabiliteringsgarantin Reserverade verksamhetsmedel Landstingets forskningsmedel Summa Ansvar Tkr Bokslut Budget Utfall Prognos Avvikelse Vårdavtal egna verksamheter Ersättning Primärvården Fast ersättning Akademiska sjukhuset Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Rörlig ersättning Lasarettet Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Marie Johansson

22 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Pernilla Öhngren Dnr HSS Information om uppföljning av köer Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen informeras om uppföljning av kösituationen i landstinget i Uppsala län. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

23 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Information Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Akademisk vårdcentral, 1 - Preliminära vårdavtal Bilagor Klockan Klockan Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

24 XX sida 1 (13) Diarienummer HSS XXXX Arbetsmaterial VÅRDAVTAL mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Folktandvården

25 Parter Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad Beställaren) och Folktandvården (nedan kallad Utföraren) har slutit detta vårdavtal (nedan kallad Avtalet) om tandvård för invånare i Uppsala län. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i Avtalet till verksamheten. Syfte Syftet med Avtalet är att reglera förhållandet mellan Beställaren och Utföraren avseende Utförarens åtagande att tillgodose en god munhälsa och tandvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län inom den ekonomiska ram som står till förfogande. Åtagande Verksamheten ska kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service och goda kontakter med samarbetspartners. Utföraren ska - stödja länsinvånarna till en förbättrad eller fortsatt god munhälsa genom ett effektivt hälsoinriktat arbete - ge barn, ungdom och vuxna individuellt anpassad vård av hög kvalitet så kostnadseffektivt som möjligt - vara en resurs för äldre och personer med funktionsnedsättning samt för personer med eftersatt vårdbehov - ha resurser för vissa odontologiska specialiteter och akut tandvård för länsinvånarnas behov - tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet - ha dokumenterade rutiner för patientsäkerhet. Verksamhetens innehåll Utföraren ska bedriva verksamhet för invånarna i Uppsala län inom följande områden: - Behandlingsansvar för barn i åldern 0-1 år. Detta innebär främst att identifiera barn med risk för ökad ohälsa och ge nödvändig akuttandvård. - Tandvård för barn och ungdomar i åldern 2-19 år enligt Regelbok för allmän barn- och ungdomstandvård i Uppsala län. - Munhälsoinriktat arbete för länsinvånarna. - Sjukhustandvård för länsinvånarna. - Tillgodose specialisttandvård för länsinvånare med behov av vård inom de odontologiska specialiteterna bettfysiologi, endodonti, oralprotetik, parodontologi, pedodonti och ortodonti. Såväl privata som offentliga vårdgivares patienter ska ha tillgång till specialisttandvårdens kompetens. Remiss behövs alltid. - Bedöma och välja ut barn och ungdomar som ska erbjudas avgiftsfri ortodonti. Möjlighet för barn och ungdomar att välja vilken privat eller offentlig ortodontist som ska utföra behandlingen finns endast inom ortodonti. Inom övrig specialisttandvård är det Utförarens specialister som utför behandlingen om behov finns. Hälso- och sjukvård Kvalitet genom god vård Utföraren ska bedriva ett aktivt och systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2011:9. Utvecklingen av en hälsoinriktad tandvård innebär också en kvalitetsförbättring, vilket gör att området integreras i begreppet God vård i detta Avtal. De 2

26 övergripande nationella indikatorerna ska användas för att följa upp om tandvården motsvarar förväntningarna på God vård, det vill säga om den kan anses vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, ges inom rimlig tid samt hälsoinriktad. Utföraren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av anställd personal samt upplevda av de patienter som besöker Utföraren. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Utföraren ska - tillse att nationella riktlinjer, indikatorer, SBU-rekommendationer och lokala vårdprogram tillämpas inom de områden där sådana finns - vid läkemedelsförskrivning beakta rekommendationer i läkemedelskommitténs Rek-listan och i boken om Tandvårdens läkemedel - leverera fullständiga och kvalitetssäkrade epidemiologiska data till nationella och etablerade regionala samt lokala kvalitetsregister. Resultaten från kvalitetsregistren ska användas i det interna utvecklingsarbetet - utvärdera odontologisk vård och behandling, bland annat genom att bevaka den nationella utvecklingen inom området - beakta resultat från jämförelser i svensk tandvård som ett underlag i kvalitetsutveckling - bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utvecklingsarbete för att öka kunskapsstyrningen Nationella riktlinjer för vuxentandvård innehåller rekommendationer och sjukdomsspecifika indikatorer. Utföraren ska använda riktlinjerna som hjälp att prioritera och erbjuda den vård som är effektiv, enhetlig och ger största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad. I riktlinjerna framgår att beteendemedicinsk prevention och behandling är den effektivaste metoden för att ändra beteenden och främja god munhälsa. Ett utvecklingsarbete pågår på två kliniker för att förändra beteenden med hjälp av beteendemedicinsk prevention och behandling. Projektet ska utvärderas under Utföraren ska aktivt delta i utvecklingsarbetet för att förbättra metoderna för beteendeförändring både lokalt och nationellt samt delta i styrgruppen för hälsoinriktad hälsooch sjukvård. Kvalitetsregister De orala sjukdomarna karies och parodontit är folksjukdomar och stora resurser läggs på förebyggande, stödjande och reparativa vårdinsatser. Det saknas kunskap om hur stor andel av befolkningen som varje år undersöks, behandlas och vilka åtgärder som utförs. Nationella kvalitetsregister är ett system för uppföljning, utvärdering och utveckling av vården. Utföraren ska leverera data till Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit, SKaPa för alla patienter. Tandhälsoregistret är ett hälsodataregister som kommer att fylla en viktig funktion på forskningens och statistikens område när det gäller att följa tandhälsan över tid i Sverige. Det unika i registret är att det, liksom övriga hälsodataregister vid Socialstyrelsen, är baserat på personnummer vilket ger möjlighet att samköra uppgifter i registret med övriga hälsodataregister. Socialstyrelsen arbetar för att tandhälsoregistret även ska utvecklas till att omfatta barn och ungdomar. Utföraren ska föra patientjournalen med sådan kvalitet att valida data levereras till registret. 3

27 Regeringen ingick under årliga överenskommelser med Sveriges kommuner och Landsting i syfte att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. En av satsningarna är att bedöma munhälsan och registrera i kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret. Båda registren använder ROAG, Revised Oral Assessment Guide, som bedömningsformulär. Det är vård- och omsorgspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal som ska bedöma munhälsan och registrera i kvalitetsregistren. Utföraren ska vid efterfrågan kunna erbjuda ett strukturerat utbildningsprogram för denna personal enligt i särskild ordning överenskommen ersättning samt utse kontaktpersoner i samtliga kommuner om behov av tandvård finns. Kunskapscentrum för äldretandvård Utföraren har startat ett Kunskapscentrum för äldretandvård. Syftet är att samla och sprida kunskap om äldres tänder och munhälsa. Befolkningen blir allt äldre och kunskap om äldres tandhälsa och vårdbehov behöver fördjupas. Genom forskning och utvecklingsprojekt ska Kunskapscentrum även fokusera på områden inom äldretandvård som behöver utvecklas. Utföraren ska utvärdera arbetet under Utföraren ska beakta möjligheten att samverka med äldrecentrum vid Hälsa och habilitering. Klinisk kompetens och tillgänglighet i äldretandvården Utföraren har skapat team inom allmäntandvården där den kliniska kompetensen inom äldretandvård har förstärkts. Kontinuerlig genomförs utbildningar för teamen och dessutom finns regelbundet telemedicinskt stöd för terapiplanering genom IT-verktyget Gerioweb. Tillgängligheten förbättras genom att särskilda team för mobil tandvård erbjuder vård för omvårdnadsberoende äldre i deras hem. Prioritering Utförarens prioriteringsarbete ska vara en ständigt pågående process där det hela tiden måste finnas beredskap att ompröva, finna nya vägar och former för arbetet. Prioriteringar ska ske systematiskt och vara medvetna välgrundade val så att resurserna används där de behövs mest och gör störst nytta. Nya behandlingsmetoder ska värderas odontologiskt och ekonomiskt i jämförelse med alternativa behandlingsmetoder. Ineffektiva eller verkningslösa metoder ska väljas bort. Satsningar på nya behandlingsmetoder eller ny apparatur ska i första hand finansieras inom befintlig ram. Vid resursbegränsningar ska följande prioriteringsordning tillämpas: 1. Akuta besvär 2. Barn- och ungdomstandvård - med särskilda behov - för övriga 3. Vuxentandvård - nödvändig tandvård för äldre och personer med funktionsnedsättning inom landstingets tandvårdsstöd - uppsökande verksamhet enligt särskild överenskommelse - som led i sjukdomsbehandling - för övriga Inom varje grupp bör individer med störst behov behandlas först. Utföraren har ansvar för att resurserna fördelas över länet i enlighet med ovanstående prioritering. Utgångspunkten ska vara att befolkningen ska ha likvärdig tillgänglighet till tandvård över hela länet. 4

28 Inom varje odontologisk specialitet ska det finnas en dokumenterad prioriteringsordning. Säker vård Säker vård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Utföraren har skyldighet att bedriva ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete samt att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen uppfylls. Patienterna ska känna sig trygga och säkra i sina kontakter med vården. Patientsäkerhetsarbetet ska vara förebyggande, ha patienten i fokus och präglas av långsiktigt förbättringsarbete. Arbetet ska också medverka till en god säkerhetskultur och utgå från en systemsyn, dvs. säkerheten ska byggas in i vårdens strukturer, rutiner och processer. Landstinget deltar i den nationella satsningen på ökad patientsäkerhet som Sveriges Kommuner och Landsting initierat. En ny patientsäkerhetslag från 2011 innehåller bestämmelser om att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Lagen syftar också till ett utökat patientinflytande. Utföraren ska ha ett enhetligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet och årligen sammanställa en patientsäkerhetsberättelse. Landstinget har en policy och en handlingsplan för patientsäkerhetsarbetet inom landstinget. Syftet är att säkerställa att patienter inte ska drabbas eller riskera att drabbas av oförutsedda undvikbara skador till följd av sin vårdkontakt. Handlingsplanen ansluter sig väl till den nationella satsningen och ska vara styrande för hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas. Utföraren ansvarar för att den antagna patientsäkerhetsplanen anpassas till förvaltningsnivå. Utföraren har en checklista för kvalitet som ska användas för egenkontroll och är utgångspunkt för utvecklingsarbete. Särskilda satsningar ska göras vid frekvent förekommande avvikelser med anknytning till patientsäkerhet. För att utveckla och göra vården säkrare finns ett verktyg Global Trigger Tool, GTT, som kan användas för strukturerad journalgranskning. GTT innebär en markörbaserad granskning. Utföraren ska slumpvis utföra journalgranskning av tandvårdsjournaler enligt GTT principerna. Vid behov ska Utföraren vidta åtgärder för att göra vården säkrare. Patientfokuserad vård En patientfokuserad vård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. - Ett system ska finnas för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienters och närståendes behov och förväntningar på vården. Det ska även ingå att ta reda på hur patienten värderar tillgänglighet, information, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. - Patienternas och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, kostnader, behandlingsalternativ och munhälsa ska tillgodoses. - Administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassning av rutiner till modern teknik ska fortlöpande ske. - Informationen till allmänheten om öppettider och jourverksamhet ska vara lättillgänglig och lätt att förstå. - Bemötandet av patienten ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 5

29 - Tandvård ska erbjudas i glesbygd med god tillgänglighet och generösa öppethållandetider. - Patienten ska informeras om möjlighet att vända sig till patientombudsmannen. - Rutiner ska finnas för att registrera inkomna ärenden från patienter och anhöriga. Tillgängligheten till specialisttandvård ska fortsatt öka i södra länsdelen genom Utförarens satsning på ett kompetenscentrum i Enköping med samtliga specialiteter representerade. Utförarens samtliga kliniker ska vara lättillgängliga och anpassade till äldre och personer med funktionsnedsättningar samt vara utformade så att patienter och anhörigas integritet respekteras. Effektiv vård Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Utföraren ska aktivt samverka för att patienterna omhändertas på Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå, BEON. Kompetensöverföring ska ske så att adekvat omhändertagande och behandling sker på rätt nivå. Genom att utföra vården på bästa kompetensnivå får individen den mest effektiva behandlingen och samtidigt frigörs resurser så att en större del av befolkningen får tillgång till vård. Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen, vara effektiv och leda till bästa möjliga munhälsa. Utföraren ska använda beprövade metoder för hälsoinriktade insatser. Målsättningen är att vidmakthålla den pågående utvecklingen av det hälsoinriktade arbetet och i större utsträckning implementera kostnadseffektiva metoder. För ett effektivt arbete med livsstilssjukdomar ska hälsosamtal föras för att bejaka patienternas autonomi och eget ansvar. Utföraren ska bedriva samarbete och samverkan med andra aktörer i syfte att säkerställa kostnadseffektiva välfungerande flöden i vården. Utföraren ska fortsätta arbetet med att öka patienternas möjlighet till att använda webbtjänster. Jämlik vård Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Landstingets likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslagen och ska vara vägledande för Utförarens arbete med mångfaldsfrågor. Målsättningarna i likabehandlingsplanen ska konkretiseras i den interna verksamhetsplaneringen. Vidare ska Utföraren öka kunskapen om vilka eventuella skillnader det finns i vård mellan kvinnor och män. Utföraren har en åtgärdsplan för utifrån likabehandlingsplanen. Målet för den svenska barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och få möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Det överensstämmer med grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som innebär att barnet sätts i fokus vid beslut och åtgärder och att dessa prövas utifrån ett barnrättsperspektiv. Utföraren ska uppmärksamma barn som far illa och ha riktlinjer och rutiner för åtgärder vid misstanke om detta. Utförarens personal ska ha kunskap om hur en anmälan till socialtjänsten genomförs. 6

30 Asylsökande och tillståndslösa personer under 18 år har rätt till vård av samma omfattning som barn bosatta i landstingsområdet. Långvariga behandlingar bör dock inte påbörjas om man tror att de inte kommer att kunna slutföras. Utföraren riktar speciellt fokus på ensamkommande barn och ungdomar genom att aktivt uppsöka dem i deras boenden för att kunna erbjuda tandhälsovård och vid behov tandvård. Vuxna asylsökande och tillståndslösa personer som är äldre än 18 år har rätt till vård som inte kan anstå. Tandvård för asylsökande- och tillståndslösa barn samt akut tandvård för asylsökande och tillståndslösa vuxna ersätts från landstinget och indirekt av Migrationsverket. Utföraren samarbetar med Migrationshälsan Cosmos i syfte att nå asylsökande för att kunna erbjuda munhälsovård och tandvård. Migrationshälsan Cosmos är en vårdcentral för asylsökande dit flertalet av de asylsökande kommer. Barn till föräldrar med invandrarbakgrund har större risk att drabbas av dålig tandhälsa och kommer dessutom inte till tandvården lika ofta som andra barn. Ett projekt pågår i Gottsunda där Utföraren genom mångkulturell insikt och kommunikation ska stärka familjer med invandrarbakgrund till ett mer tandhälsofrämjande beteende. Detta görs genom att öka kunskapen och stöd för egenvård samt regelbundna besök hos tandvården. Projektet kommer även att rikta sig till äldre med invandrarbakgrund med samma målsättning. Vård i rimlig tid Vård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. - Öppettiderna vid de olika klinikerna ska vara flexibla och anpassas efter de behov och önskemål som merparten av patienterna har. - Samtliga kliniker ska omgående erbjuda akuttandvård under ordinarie öppethållandetider. - Akuttandvård ska erbjudas under helger vid en mottagning i Uppsala. - Både den akuta och planerade vården ska utmärkas av en god tillgänglighet och korta väntetider. - Remiss till specialisttandvård ska bekräftas till remittenten och patienten inom 12 arbetsdagar med information om hur snart patienten kan tas omhand. - Remissrutinerna ska vara tillförlitliga så att patientens vårdbehov styr val av vårdnivå. - Vårdgarantin inom tandvården innebär att om en tandvårdsinsats behövs för att en medicinsk behandling ska kunna genomföras, så ska den utföras utan att den nödvändiga medicinska behandlingen blir fördröjd. - Utföraren ska ha en kontinuerlig god uppföljning och kontroll över antalet väntande patienter. Specialisttandvården verkar aktivt för att öka tillgängligheten och kvaliten på specialiserad tandvård för länsinvånarna. Tillgängligheten för vuxna har ökat väsentligt under de senaste åren. Under 2015 ska Utföraren fortsätta att göra insatser för att tillgängligheten ska bli ännu bättre. För att tillmötesgå patienternas behov till fullo är målet en vård utan köer. Hälsoinriktad tandvård Hälsoinrikat arbete innebär att de insatser som erbjuds invånarna ska främja munhälsan och resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och en förbättrad livssituation. Detta förutsätter att kunskapen om förekomst, tidiga tecken och förebyggande insatser fortlöpande utvecklas. Hälsoinformation Utföraren ska bedriva hälsoinformation till barn och föräldrar i samarbete med barnavårdscentralen, på förskolor samt i skolklasser. I delar av länet där munhälsan är sämre ska Utföraren genomföra särskilda satsningar med populationsinriktat förebyggande arbete. 7

31 Under har en särskild satsning gjorts i Enköpings kommun. Under 2015 ska utvärdering av projektets genomförande göras och dess påverkan på kariesförekomsten. Utföraren arbetar med en kombination av individuell riskbedömning och populationsstrategier för att förbättra munhälsan. Under läsåret ska minst 95 procent av alla skolor och aktuella klasser nås av populationsinriktad profylax. Utföraren ska besöka klasserna en gång per stadium i grundskolan. Utföraren ska i samverkan med andra aktörer satsa på ett tidigt och adekvat bemötande av personer som kommer från andra länder och lägga en god grund för att dessa personers tandhälsa ska utvecklas positivt. Samarbete mellan barnavårdscentraler och Utföraren Ett nytt arbetssätt har införts på majoriteten av barnavårdscentraler i länet. Tidigare har Utförarens tandhygienister haft munhälsoinformation på barnavårdscentralerna för barn och föräldrar. Antalet föräldrar som kommit har varit begränsat. I ett försök har istället barnavårdscentralens sjuksköterskor involverats i munhälsoinformationen i samband med hembesöket då barnet är tio månader. Projektet har utvärderats och resultatet är mycket positivt eftersom samtliga föräldrar nåddes av munhälsoinformation. Under 2015 är målet att det nya arbetssättet införs vid fler barnavårdscentraler i samarbete med Utföraren. Tandhälsa hos barn och ungdomar Utföraren ska årligen rapportera tandhälsan hos barn och ungdomar. Målet för 2015 är att andelen kariesfria 1 barn och ungdomar ska bibehållas eller öka och att andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp 2 ska minska. Kariesfria Epi 2011 Epi 2013 Andel (%) 6-åringar med kariesfria mjölktänder Andel (%) 19-åringar med kariesfria permanenta tänder Andel (%) 19-åringar utan fyllningar approximalt Ny karies Epi 2011 Epi 2013 Andel (%) 6-åringar utan ny karies i mjölktänderna Andel (%) 19-åringar utan ny karies i permanenta tänderna Andel (%) 19-åringar utan ny karies approximalt Alla barn och ungdomar riskgrupperas främst beroende på vilken risk de bedöms ha för att få karies. Riskgrupp 1 är de som är friska i munnen, riskgrupp 2 är de som har en låg risk och riskgrupp 3 är de som har en hög risk att få karies. Fördelningen mellan de olika grupperna är 77 procent, 16 procent och 7 procent. Det är fler pojkar än flickor som bedöms ha en hög risk, 8,7 procent jämfört med 6,1 procent. Målet är att andel barn och ungdomar i riskgrupp 3 ska minska. Täckningsgrad Antal 2-åringar som har fått ett hälsosamtal registrerat 2015 ska öka i jämförelse med Utförarens täckningsgrad för antalet barn och ungdomar 3-19 år som har en undersökningsåtgärd registrerad inom 24 månader i förhållande till det antal barn och ungdomar som Utföraren ansvarar för ska bibehållas eller öka i jämförelse med Tandhälsomått som anger individens totala karieserfarenhet dvs. antalet karierade och fyllda tänder är beräkningsgrunden. 2 Tandhälsomått som anger nya kariesangrepp sedan föregående undersökningstillfälle. 3 Tandyta som är vänd mot tanden framför eller bakom. 8

32 Landstingets tandvårdsstöd Tandvårdsstödet riktar sig till personer med omfattande och varaktigt behov av personlig vårdoch omsorg och till vissa sjuka. Stödet består av uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård, tandvård till personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och tandvård som led i sjukdomsbehandling. I den uppsökande verksamheten ingår munhälsobedömning med rådgivning samt utbildning av kommunal vård- och omsorgspersonal. Verksamheten är upphandlad och regleras i särskilda överenskommelse avseende kommunerna Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar Utföraren ska - omgående behandla personer med intyg om nödvändig tandvård som önskar och har behov av tandvård - omgående behandla personer som har rätt till tandvård till följd av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning - omgående behandla personer som har rätt till tandvård som led i sjukdomsbehandling och som remitteras till Utföraren - erbjuda revisionstandvård i samma omfattning som till övriga patienter - erbjuda extremt tandvårdsrädda personer fobibehandling i grupp eller enskilt - känna till och använda det informationsmaterial om tandvårdsstödet som finns på landstingets webbsida Uppföljning Utföraren ska i samband med tertial- och årsredovisning lämna en rapport om måluppfyllelse till Beställaren avseende bilaga 2. Utföraren ska i samband med uppgifterna för tertial- och årsredovisning informera Beställaren om eventuella avvikelser och dess orsaker från åtaganden enligt Avtalet. Denna information ska lämnas oavsett ekonomiskt utfall. Ekonomi För åtagande 2014 enligt detta Avtal erhåller Utföraren ersättning enligt bilaga 1. Särredovisning av ersättningen ska göras i samband med årsbokslut dock senast den X 2015 och rapporteras till centrala ekonomiavdelningen. Ersättningen för allmäntandvård för barn och ungdomar från 3 år till och med det år de fyller 19 år beslutas årligen av Beställaren. Ersättningen utbetalas med en tolftedel för var och en av årets månader. Besöksersättningen för allmäntandvård för 2-åringar beslutas årligen av Beställaren och utbetalas med hela beloppet. Ersättning för ortodonti för barn och ungdomar beslutas årligen av Beställaren. Halva ersättningen betalas då behandlingen påbörjats och resterande ersättning då behandlingen är avslutad. Ersättning för nödvändig tandvård, tandvård som led i sjukdomsbehandling och tandvård för personer med sjukdom och funktionsnedsättning faktureras Beställaren månadsvis enligt överenskommen prislista. Ersättning för uppsökande verksamhet för äldre, vissa sjuka och personer med funktionsnedsättning regleras enligt särskilt träffad överenskommelse. 9

33 Tolkkostnader för barn och vuxna som är folkbokförda i Uppsala län ska finansieras av Beställaren. Samverkan och samarbete Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i Avtalet angivna verksamheten. Följande kontaktpersoner är utsedda: För Utföraren: Gunilla Swanholm och Pia Gabre För Beställaren: Agneta Roos och Erica Hult Revision Utföraren godkänner att Beställaren på egen bekostnad genomför odontologisk, klinisk och organisatorisk revision för den verksamhet som Avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara Beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för Beställaren biträda granskaren i arbetet. Omförhandling Om förutsättningarna för Avtalet väsentligt ändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. Eventuella förändringar av Avtalet ska för att bli gällande överenskommas skriftligen. Giltighetstid Avtalet gäller under tiden Avtalet ska revideras årligen. Tvist Tvist om tolkning av Avtalet eller fullgörandet av åtagandet enligt densamma ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till Landstingsstyrelsen. Avtalet är upprättad i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. För Hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Folktandvården Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör. Gunilla Swanholm Folktandvårdsdirektör Bilagor: 1. Landstingets finansiering

34 2. Uppföljning Ska bytas ut! Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2014 Folktandvården Specifikation (Tkr) Anm BESLUTADE ANSLAG Summa före uppräkning Up präkning 2,8% Summa efter upprä kning Resursförändring Förändrad hyresmodell -119 SUMMA FINANSIERING

35 Uppföljning Folktandvården 2015 Bilaga 2 Överenskomna mål Rapportering till Beställaren Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Nationella indikatorer för tandvård ska Redovisa följsamheten. följas. Vid läkemedelsförskrivning ska Rek-listan Redovisa följsamheten beaktas. FoU-arbete inom landstinget ska utvecklas. Redovisa FoU-bokslut. Leverera data till kvalitetsregister för Redovisa resultat. karies och parodontit, SKaPa. Ett kunskapscentrum för äldretandvård har Redovisa hur arbetet fortlöper. skapats. Säker vård Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Patientfokuserad vård Det ska finnas ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patientupplevd kvalitet. Arbetet med strukturerad journalgranskning enligt GTT pågår. Effektiv vård Patienterna ska omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen. Fortsatt arbetet med att öka patienternas möjlighet till att använda webbtjänster. Jämlik vård Målsättningarna i landstingets likabehandlingsplan ska konkretiseras. Landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska följas. Asylsökande och tillståndslösa barn och ungdomar ska erbjudas tandvård. Ett projekt pågår för att stärka familjer Redovisa patientsäkerhetsberättelse. Redovisa analyserade resultat och vidtagna eller planerade åtgärder Redovisa hur arbetet fortlöper. Redovisa hur arbetet bedrivs för att uppnå målet. Redovisa hur det säkerställs att vårdinsatsen är relaterad till hälsobedömningen. Redovisa resultatet. Redovisa interna målsättningar och genomförda aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen. Redovisa vidtagna åtgärder för att landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter följs. Redovisa antalet barn och ungdomar som nås av tandvård samt insatser för att nå denna grupp. Redovisa hur arbetet fortlöper. 12

36 med invandrarbakgrund till ett mer hälsofrämjande beteende. Vård i rimlig tid Tillgängligheten ska anpassas efter de behov och önskemål som merparten av patienterna har. Väntetiden till allmäntandvård ska vara högst tre månader. Väntetiden till specialisttandvård ska vara högst tre månader. Hälsoinriktad tandvård Minst 95 procent av barn och ungdomar ska nås av populationsinriktad profylax. Samarbete mellan barnavårdscentraler och Utföraren är infört på majoriteten av barnavårdscentraler. Antal uppsökta personer i ordinärt boende i förhållande till antal personer i ordinärt boende som tackat ja till uppsök ska öka i jämförelse med Andelen kariesfria barn och ungdomar ska bibehållas eller öka Andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp ska minska. Andel barn och ungdomar i riskgrupp 3 ska minska Antal barn och ungdomar som har en undersökningsåtgärd registrerad inom 24 månader i förhållande till det antal barn och ungdomar som Utföraren ansvarar för ska bibehållas eller öka i jämförelse med Antal 2-åringar som har ett hälsosamtal registrerat 2015 ska öka i jämförelse med Redovisa hur klinikerna arbetar med att förbättra tillgängligheten. Redovisa måluppfyllelse och vid avvikelse redovisa vidtagna åtgärder. Redovisa måluppfyllelse och vid avvikelse redovisa vidtagna åtgärder. Redovisa måluppfyllelse läsårsvis. Redovisa resultatet. Redovisa resultat avseende kommunerna Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Redovisa resultat. Redovisa resultat. Redovisa resultat. Redovisa resultat. Redovisa resultat. 13

37 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx Utkast till VÅRDAVTAL mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Hälsa och habilitering VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

38 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx Innehållsförteckning 1. UTGÅNGSPUNKTER 3 2. INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN Inledning Utförarens uppdrag Ekonomi Ekonomi- och verksamhetsuppföljning 9 3. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kvalitet genom god vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 10 Mål: Kvalitet inom hälso- och sjukvården 10 Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Säker hälso- och sjukvård 10 Mål: Hög patientsäkerhet Patientfokuserad hälso- och sjukvård 11 Mål: Samordnade vårdprocesser för habilitering och rehabilitering 11 Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation 11 Mål: Inflytande och delaktighet Effektiv hälso- och sjukvård 11 Mål: Effektiva vårdprocesser Jämlik hälso- och sjukvård 12 Mål: Likabehandling och jämställdhet Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 12 Mål: Hälsoinriktade insatser 12 Mål: Stöd för minskad tobaksrökning 12 Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor 13 Mål: Stöd för fysisk aktivitet Hälso- och sjukvård i rimlig tid 13 Mål: Ökad tillgänglighet 13 Mål: Uppfyllnad av vårdgarantin Närvård 14 Mål: Utveckling av Närvård 14 VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

39 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx 1. Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad beställaren) och Hälsa och habilitering) (nedan kallad utföraren) har följande vårdavtal slutits om hälso- och sjukvård för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Avtalet gäller perioden med årlig revidering. Syfte och omfattning Syftet med avtalet är att reglera förhållandet mellan beställaren och utföraren avseende beställarens ansvar och utförarens åtagande. Avtalet omfattar de verksamheter som hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar inom ramen för den ekonomiska ersättning som beslutas för respektive år. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Verksamheter som regleras av förfrågningsunderlag/regelbok omfattas inte av detta avtal. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i avtalet angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdavtalet till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för detta avtal varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av avtalet eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För utföraren: Lena Dahlman, Eva Widenfalk, Lena Sagström, Jerry Fahlgren, Ingrid Meissner och Janne Lundell För beställaren: Carina Bäckström, Ylva Tottmar (sammankallande), Bodil Aksén och Diana Brisenborn Vårdavtalet är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Hälsa och habilitering Annika Brehmer Lena Dahlman Hälso- och sjukvårdsdirektör Förvaltningschef VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

40 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx 2. Inriktning och åtaganden 2.1 Inledning Vårdavtalet är indelat utifrån perspektiven om kvalitet genom god vård i landstingsplan och budget. Perspektiven avseende god vård består av kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård, jämlik hälso- och sjukvård, hälsoinriktad hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvård i rimlig tid. Perspektiven utgör prioriterade områden där det finns ett uttalat behov av utveckling och förbättring, som parterna särskilt vill uppmärksamma och i samverkan förbättra under perioden. Under respektive rubrik följer därefter mål och uppföljningskrav/återrapportering. 2.3 Utförarens uppdrag Övergripande mål Det övergripande målet för utföraren är att tillgodose behovet av en god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län, dvs. tillhandahålla en vård med god kvalitet i rimlig tid på ett säkert och kostnadseffektivt sätt (se bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 1, samt SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer). Hälsa och habilitering ska bidra till en god hälsa, funktionsförmåga, en förbättrad livssituation och/eller livskvalitet i brukarens vardag. Verksamheten ska kännetecknas av kontinuitet, god tillgänglighet, goda kontakter och samverkan med såväl den enskilde brukaren och dennes nätverk som övriga samarbetspartners. 2.4 Uppdrag Huvuduppdrag Utföraren har fyra huvuduppdrag: 1. Att vara en länsövergripande specialistfunktion och ansvara för att tillgodose behovet av habilitering/rehabilitering, hjälpmedel, tolkservice samt råd och stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder i Uppsala län. Ansvaret för myndighetsutövning gällande råd och stöd enligt LSS åvilar förvaltningsdirektören. Utföraren ansvarar även för forskning och utveckling inom funktionshinderområdet. 2. Att ansvara för vissa anslagsfinansierade primärvårdsverksamheter. 3. Att ha samordningsansvar för tre centrumbildningar: Centrum för funktionshinder, Centrum för hälsa och integration samt Äldrecentrum. Centrum för funktionshinder utgörs av kvinno- och barndivisionen, neurodivisionen och psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset och primärvården (landstingets representanter). Uppsala universitet, Regionförbundet i Uppsala län och Uppsala kommun är adjungerade i detta samarbetsforum. Det åligger förvaltningsdirektören att vara koncernens samordnare för Centrum för funktionshinder. De övriga två centrumbildningarna kommer fortsätta utvecklas framöver. 4. Att ge stöd till den samlade primärvården. VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

41 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx Huvuduppdrag 1. Specialiserad habilitering Habilitering för barn och vuxna Hjälpmedelscentral Syncentral Hörcentral fördjupad hörselrehabilitering Tolkcentral för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade Länsövergripande kommunikations- och kognitionscenter Taltjänst Samtalsmottagning för anhöriga Mobilt team för barn och vuxna för insatser i brukarens närmiljö LSS-enheten för myndighetsutövning Infotek (Gemensamt med Centrum för funktionshinder) Medicinsk tillsyn upp till sjuksköterskenivå för LSS-boende för barn och ungdomar under 17 år Huvuduppdrag 2. Primärvårdsverksamhet Förvaltningen ansvarar för följande anslagsfinansierade verksamheter: Närvårdsenheten i Östhammar Läkarinsatser (inklusive läkarsekreterare och medicinsk service) vid närvårdsenheten i Östhammar enligt särskild överenskommelse med Beställaren. Omfattar bemanning av läkare mellan kl 8-17 vardagar. Övrig tid sker läkarförsörjning via akutmottagning, jour och beredskap. Äldrevårdsenheten Hemvårdsenhet för äldre > 65 år i Uppsala kommun med behov av läkarvård dagtid i ordinärt boende. Utveckla teamarbetet mellan landstingets läkare och övrig personal i den kommunala hemsjukvården. Dietisten vid äldrevårdsenheten ska, förutom äldrevårdsenhetens patienter, även bidra i arbetet med personer boende i särskilt boende som har sondmat och behov av livsmedel för särskilda näringsändamål (Sär-När) i samarbete med Akademiska sjukhuset. Hälsoäventyret I Uppsala län finns fyra Hälsoäventyr, ett i Uppsala och tre lokala i Håbo, Tierp och Östhammar. Uppdraget är att främja en god hälsoutveckling och en jämlik hälsa för länets barn och ungdomar. De tre lokala hälsoäventyren drivs som samverkansprojekt mellan landsting och kommun. I uppdraget ingår att möta barn och komplettera skolundervisningen med hälsoundervisning utifrån olika program, bland annat om kroppen, sömn och stress, tobak och alkohol, Förutom detta gör Hälsoäventyret utbildningsinsatser till föräldrar och samverkar med skolsköterskor och ungdomsmottagningar. Migrationshälsan Cosmos utgör vårdcentral för asylsökande och erbjuder hälso- och sjukvård för asylsökande boende i Uppsala kommun, hälsosamtal för asylsökande i Uppsala län samt hälsosamtal för nyanlända med uppehållstillstånd. Utredning pågår angående utökat uppdrag även Habiliteringsspecialistmottagning Målgrupp är de patienter med så omfattande behov av särskild behandling/omhändertagande att detta inte kan tillgodoses av ordinarie vårdcentral. Verksamheten omfattar ca 400 patienter och håller öppet mellan kl 8-17 vardagar. Husläkarmottagningen för hemlösa i Uppsala och Enköping. Verksamheten i Uppsala håller öppet en dag per vecka. I Enköping håller verksamheten öppet en halv dag per vecka. VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

42 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx Mobila äldreakuten är samfinansierad med Uppsala Kommun och består av ett hembesöksteam med läkare och sjuksköterska. Teamet gör hembesök under dagtid hos sjuka äldre med eget boende i Uppsala kommun vilka har behov av akuta läkarinsatser. Distriktssköterskor i hemsjukvården kan efter bedömning tillkalla Mobila äldreakuten om alternativet annars är att skicka patienten till akuten. Även vårdcentraler, sjuksköterskor i ambulansverksamhet och på 1177 Vårdguiden kan kontakta teamet vid behov. En sjuksköterska är placerad på Akademiska sjukhusets akutmottagning för att identifiera äldre som inte behöver bli inlagda på sjukhus av medicinska skäl, och hjälper till att vid behov ordna med snabba insatser från kommunen för att göra det möjligt att återvända hem. Närvårdsavdelning i Uppsala Hälsa och habilitering ska fortsätta uppbyggnaden av en närvårdsavdelning enligt Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut i oktober Avdelningen avser omhändertagande av främst de mest sjuka äldre, som inte har behov av slutenvårdens specialistresurser men under begränsad tid behöver sjukvårdande insatser. Avdelningen ska på sikt erbjuda 26 vårdplatser och bemannas av sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast arbetsterapeut, medicinsk sekreterare och läkare, totalt ca 35 årsarbetare. Arbetet vid avdelningen ska ske i nära samverkan med andra förvaltningar, främst Akademiska sjukhuset och geriatriken. Huvuduppdrag 4. Stöd till den samlade primärvården Förvaltningen utgör verksamhetsstöd för följande frågor: Samordning av FoU-frågor inom primärvården, inklusive fördelning av FoU-medel. Att främja verksamhetsnära forskning inom primärvården. Stödja forskningsprojekt i primärvården genom att vara individuell samtalspartner/coach/handledare för forskningsintresserade, hålla seminarier och fördela forskningsanslag i primärvården. Samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården Funktionen ska vara ett stöd till alla primärvårdsutförare i deras arbete med att utveckla en hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Hälsa och habilitering ansvarar för samordning av den egna förvaltningens samt alla primärvårdsaktörers arbete vad avser till exempel friskvårdslotsning, rökavvänjning, motiverande samtal och implementering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Förvaltningen ska även medverka i och arbeta utifrån intentionerna i nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) under förutsättning att landstinget blir medlem i nätverket, samt delta i styrgruppen för hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Hälsa och habilitering ansvarar dessutom för utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom habiliteringsverksamheten. Samordning av inkontinensverksamhet innefattande administration och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel Delta i upphandlingar inom området, delta i framtagande av riktlinjer, vårdprogram, utbildning av och information till förskrivare i landstinget och kommuner i Uppsala län. Samordning av familjecentraler Familjecentral är en mötesplats för familjer, där man kan knyta kontakter, få information, kunskap, råd och stöd. Familjecentral kan vara ett tilläggsåtagande för vårdcentraler. Verksamheten regleras i Förfrågningsunderlag/regelbok för Mödravårdcentral. Samordning av länets samtliga familjecentraler sker inom ramen för samverkansavtalet med kommunen (och i vissa fall med Svenska kyrkan). 1 Beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

43 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx Samordning av ungdomsmottagningar I samarbete med Mödrahälsovårdsenheten, Smittskyddsenheten och Ungdomshälsan ska utföraren utveckla en samordning av länets samtliga ungdomsmottagningar. Ungdomsmottagningarna riktar sig till alla ungdomar upp till 20 år, som har frågor kring sexualitet, preventivmedel, aborter, venereologiska sjukdomar eller samtal och rådgivning för ungdomar med psykisk ohälsa. 2 Folkhälsoenheten vid Hälsa och Habilitering initierar under 2015 ett projekt som syftar till att kartlägga ungdomsmottagningarnas behov av samordning, för att utifrån kartläggningen utveckla, genomföra samt utvärdera insatser. Projektet drivs under 18 månader och önskar medel för en projektledare 0,5 tjänst. Samordning av rapportering av väntetider i vården (SKL:s väntetidsdatabas) Utföraren ansvarar för insamling av data och resultatsammanställning av väntetider i vården för all primärvård samt inrapportering av dessa till SKL:s väntetidsdatabas. Samordnande demenssjuksköterska (0.75 tjänst) med uppdrag att sprida arbetssättet som demenssjuksköterskan på Tierps vårdcentral utvecklat till länets vårdcentraler. Ansvarig publicerare för Kvalitetshandboken; Vård i Samverkan (VIS) Utföraren ansvarar för att publicera i Kvalitetshandboken ViS de gemensamma dokument som rör både landstinget och länets kommuner som sammanställs av lokala publicerare i kommunerna. Tjänsten omfattar ca 5 procent. Omfattningen kommer att följas upp efter ett år. Stödresurs tobaksförebyggande arbete Utföraren ska ha specialistkompetens och vara en stödresurs i det tobaksförebyggande arbetet för all primärvård. Samordning av läkarinsatser i särskilda boenden samordning av läkarinsatser i särskilda boenden vilket innebär att säkerställa bemanning av läkarinsatser vid särskilda boenden och tilldelning av resurs i form av tid/ekonomi enligt landstingets regelverk. Följa upp och säkerställa samarbetet mellan professioner vid särskilda boenden. Särskilda uppdrag Utföraren ska aktivt medverka i följande uppdrag/utredningar/projekt 3 Utföraren ska under 2015 ha utarbetat förvaltningsspecifika riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning som har beaktat Policy samt Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Landstinget i Uppsala län. Delta i kvalitetsregister för primär och fördjupad hörselrehabilitering Hörselbron och vara landstingets kontakt gentemot Hörselbron AB Vara sakkunnig i och följa upp gemensamma upphandlingar av hörhjälpmedel inklusive uppgiften att upprätta sortimentsförteckning (se förfrågningsunderlag/ regelbok för Primär 2 Vårdval Uppsala län, Förfrågningsunderlag/Regelbok för Mödravårdcentral, gällande från den 1 januari Vid uppdrag/utredningar/projekt av mer omfattande karaktär ska överläggningar ske i särskild ordning om och i så fall i vilken omfattning ekonomiska resurser för projektets genomförande som behöver tilldelas utföraren. VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

44 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx hörselrehabilitering). Ansvara för fortbildning av hörselinstruktörerna i kommunerna i Uppsala län. Ansvara för att hörselinstruktörerna i kommunerna i Uppsala län erhåller servicematerial till hörhjälpmedel som tillhör landstinget. Anordna förskrivarutbildningar för förskrivare hos privata vårdgivare i länet, som innehar avtal med Landstinget i Uppsala län, och som förskriver hörhjälpmedel som tillhör landstinget. Närvårdsteam neuropsykiatriprojektet tillhör organisatoriskt Hälsa och habilitering under projekttiden. Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och pågår under perioden september 2013 december Se bilaga 2. Ansvara för informationsinsatser som rör Friare val av hjälpmedel, såväl inom landstinget som till brukare, samt hantera interna frågor om tillämpningen av riktlinjer och rutiner för egenvårdsbeslut inom Friare val. Vara associerad till forskargruppen Funktionshinder och habilitering vid Uppsala universitet Sekreterarskap i Länshandikapprådet Områden som ej är klara: Delta i och bidra till det samarbete mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet som syftar till att ta fram ett förslag på införande av Akademiska vårdcentraler (AVC) i länet. AVC är planerat att bli en verksamhet där universitet och landsting gemensamt arbetar med utveckling av forskning och verksamhetsförlagd utbildning i primärvård. Resultat från AVC ska spridas till all primärvård. Landstingets plan är att AVC ska vara infört Den 18 juni beslutar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen hur arbetet under 2015 ska fortsätta. Utföraren ska utgöra stöd till den samlade primärvården. Enligt beslut i landstingsfullmäktige i april 2013 ska förvaltningen vara ett branschstöd för den samlade primärvården i länet bland annat genom att samordna utbildning för husläkare. Landstingsstyrelsen beslutade , att detta uppdrag ska tydliggöras i en fortsatt process under Uppdraget ligger hos Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Hälsa och habilitering ska under denna process vara HSA behjälpliga med att formulera uppdraget och att bidra till att uppdraget konkretiseras. Delta i och bidra till den gemensamma utredning som ska initieras av beställaren under 2015 för att utreda organisationen för medicinskt omhändertagande av personer med funktionsnedsättningar som också har habiliteringsinsatser. Utredningen ska även se över rutiner för läkemedelsgenomgångar för särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning. Vara delaktiga i processen med att se över förvaltningstillhörighet för Ungdomshälsan. Verksamheten kan komma att överföras till Hälsa och habilitering från Akademiska sjukhuset, enligt beslut från LS Ungdomshälsan har idag ett visst ansvar för verksamhetsutveckling, fortbildning och amordning gentemot övriga ungdomsmottagningar i länet. VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

45 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx Vara delaktiga i och bidra till processen med att se över förvaltningstillhörighet för Beredskapsjouren. Verksamheten kan komma att överföras till Hälsa och habilitering från Primärvården. Önskar säkerställa specialistläkarinsatser från Akademiska sjukhuset. 2.3 Ekonomi För åtagande 2015 enligt detta avtal erhåller utföraren ersättning enligt bilaga 1. I de fall verksamhet flyttas till annan vårdgivare ska erforderliga medel också överföras. Utföraren erhåller målrelaterad ersättning med X XXX tkr för Den målrelaterade ersättningen utbetalas i förskott och ska betalas tillbaka om överenskomna mål inte uppnås (slutlig uppföljning sker i mars 2016). Den fasta ersättningen utbetalas till utföraren utan anmodan med en tolftedel varje månad under Utföraren åtar sig att följa riksavtalet för utomlänsvård och förekommande gränsavtal. 4 Under förutsättning att statsbidrag avseende den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa utgår till landstinget erhåller utföraren medel för detta ändamål. Kostnaden för reservdelar och utbyte av processorer till hörselimplantat skall, i linje med Landstingets styrkort, belasta verksamheten Öron, näsa och hals vid Akademiska sjukhuset. 2.4 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Utföraren ska i årsredovisningen följa upp de mål som anges under respektive rubrik i avtalet och som följer styrkortets perspektiv. För respektive mål finns ett antal indikatorer eller annan uppföljning som utföraren ska redovisa i årsredovisningen (se under respektive mål). I delårsrapporten ska utföraren lämna en prognos kring måluppfyllelsen enligt nedan: o Prognosen är att målet uppnås 2015 o Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 o Prognosen är att målet inte uppnås 2015 I delårsrapporten och årsbokslutet ska utföraren göra en bedömning av summan på en eventuell återbetalning av den målrelaterade ersättningen. Om bedömningen är att medel behöver betalas tillbaka till hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska detta anges i den ekonomiska årsprognosen. I årsredovisningen ska utföraren lämna en fullständig rapportering kring måluppfyllelsen vad gäller den målrelaterade ersättningen. Rapporteringen ska fungera som underlag för bedömningen av måluppfyllelsen. 4 Brukare boende i länet ska prioriteras och den/de med störst behov ska ges företräde. För brukare som söker valfrihetsvård gäller brukarens hemlandstings remissregler VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

46 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx Övriga mål, som inte ingår i den s.k. målrelaterade ersättningen, ska utföraren återrapportera i årsredovisningen om inget annat anges under respektive mål. Utföraren ska i samarbete och dialog med beställaren successivt utveckla verksamhetsuppföljningen. 3. Hälso- och sjukvård 3.1 Kvalitet genom god vård Kvalitet inom hälso- och sjukvården Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten. 2. Redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM för relevanta verksamheter där utföraren avviker från riksgenomsnittet samt en sammanfattning av kvalitativa jämförelser. Målrelaterad ersättning: 200 tkr vid redovisning av kvalitetsregister (punkt 1), 200 tkr vid redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM (punkt 2) Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram. 2. Redovisning av områden där det bedrivs utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för det regionala samarbetet i Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse Kommentar återrapportering: I samband med redovisning av patientsäkerhetsberättelsen (1 mars) VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

47 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Samordnade vårdprocesser för habilitering och rehabilitering Utföraren ska samordna vårdprocesserna för individer med behov av insatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP). Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning och analys av arbetet med ett system för att regelbundet ta reda på brukarens och närståendes behov och förväntningar på verksamheten och behovet av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning (inkl. hur brukaren/anhöriga värderar informationen, tillgängligheten, bemötandet, delaktigheten och hur rätten till integritet tillgodoses). 2. Redovisning av hur utföraren har utvecklat de administrativa rutinerna för kommunikation med anhöriga och arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd. 5 Målrelaterad ersättning: 200 tkr (punkt 1), 200 tkr (punkt 2) Mål: Inflytande och delaktighet Utföraren ska tillse att brukarna har inflytande och delaktighet i insatserna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen brukare som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen). Målrelaterad ersättning: 300 tkr för bibehållen eller förbättrad andel brukare som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen) Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser 5 Redovisning av arbetet med att implementera handlingsplan gäller endast i det fall som en landstingsgemensam handlingsplan har tagits fram VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

48 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda vårdgivare. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda vårdgivare som syftar till att definiera gemensamma processer, rutiner för remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer. 2. Redovisning av samverkan med patient-/brukar-, anhörig- och handikapporganisationer för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 3. Redovisning och analys av givna habiliterings-/rehabiliteringsinsatser utifrån ett genusperspektiv (NYSAM-data) Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser för relevanta grupper enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Utföraren ska aktivt medverka i metod- och utvecklingsarbetet av motiverande samtal. Uppföljning 1. Redovisning av arbete med att införa arbetsrutiner för hälsoinriktade insatser integrerat med respektive enhets verksamhet (frågor, råd och dokumentation av levnadsvanor) 2. Redovisning av arbete med kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna Mål: Stöd för minskad tobaksrökning Utföraren ska bidra med stöd till brukarna för minskad tobaksrökning. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om tobaksvanor Målrelaterad ersättning: 300 tkr VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

49 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till brukarna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om matvanor 2. Redovisning av arbetet med att utveckla strategier och metodstöd kring ohälsosamma matvanor (förstärkning av en dietisttjänst) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Mål: Stöd för fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till brukarna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om fysisk aktivitet 2. Redovisning av vidtagna åtgärder för att utveckla ett systematiskt arbetssätt för rekommendationer av fysisk aktivitet 3. Redovisning av arbetet med att verka för en tillförlitlig och rationell förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till Hälsa och habilitering. Uppföljning 1. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten 2. Redovisning av arbetet med att förbättra brukarens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Mål: Uppfyllnad av vårdgarantin Utföraren ska uppfylla vårdgarantins regler för besök och behandling. Uppföljning 1. Redovisning av väntetider till Habilitering för barn och vuxna 2. Redovisning av väntetider till Syncentralen VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

50 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx 3. Redovisning av väntetider till Hörcentralen 4. Redovisning av andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar Kommentar återrapportering: Rapportering i särskild ordning om avvikelser från måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av avvikelserna Målrelaterad ersättning: 300 tkr om väntetiderna till första besöket inte överstiger tre månader (punkt 1) 300 tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 2) 300 tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 3) 200 tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom 30 dagar (punkt 4) 200 tkr om minst 80 procent med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar (punkt 4) 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvården i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att utveckla Närvården och samarbetet med berörda aktörer 2. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

51 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx BILAGA 1 Tabell 1. Total finansiering Hälsa och habilitering OBS! ska uppdateras till 2015! Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2014 BESLUTADE ANSLAG 2013 (ingående balans) Omfördelning mot hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälsoäventyret Närvårdsenheten i Östhammar Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Primärvården Hemvårdsenhet inkl. samordning av läkarinsatser i särskilda boenden Migrationshälsan Cosmos Habiliteringshusläkarmottagning Husläkarmottagning för hemlösa Samordning av FoU-frågor inom primärvården, inkl. fördelning av FOU-medel Samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården Samordning, administration och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel Samordning av familjecentraler Samordnande demenssjuksköterska 375 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 625 Summa före uppräkning Demografiska förändringar habilitering Uppräkning 2,8 % Summa efter uppräkning Resursförändring Ny hyresmodell Dietist habilitering 600 Dietist hemvårdsenheten 700 Ytterligare förstärkning hemvårdsenheten 300 Mobila hembesöksteamet Ökade hjälpmedelskostnader SUMMA FINANSIERING VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

52 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx BILAGA 2 Tabell 2. Ersättning för uppdrag/utredningar/projekt 2015 Rubrik Belopp (tkr) Närvårdsteam neuropsykiatri VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

53 UTKAST Dnr HSS 2014-xxxx BILAGA 3 Tabell 3. Målrelaterad ersättning 2014 OBS! ska uppdateras till 2015! Hälsa och Habilitering (14 mål) 3.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård (2 mål) Ersättning (tkr) TOTAL (tkr) % Kvalitetsregister 200 Nyckeltal till NYSAM % 3.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård (3 mål) Behovsanpassad patient- och anhöriginfo (1) 200 Behovsanpassad patient- och anhöriginfo (2) 200 Inflytande och delaktighet % 3.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård (3 mål) Stöd för minskad tobaksrökning 300 Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matv 300 Stöd för fysisk aktivitet % 3.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid (6 mål) Ökad tillgänglighet 300 Kortare väntetider till Habilitering för barn och vuxna 300 Kortare väntetider till Syncentralen 300 Kortare väntetider till Hörcentralen 300 Kortare väntetider för barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin (1) 200 Kortare väntetider för barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin (2) % TOTALSUMMA % VÅRDAVTAL HÄLSA OCH HABILITERING

54 sida 1 (26) Dnr HSS 2014-XXXX VÅRDAVTAL mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Lasarettet i Enköping VERSION 4 VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 1

55 Innehållsförteckning 1. UTGÅNGSPUNKTER 4 2. INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN Inledning Utförarens uppdrag Beställning, produktion och ersättning Ekonomi- och verksamhetsuppföljning 7 3. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kvalitet genom god vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 9 Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården 9 Mål: God strokesjukvård 9 Mål: God hjärtsjukvård 9 Mål: God diabetesvård 10 Mål: Kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 10 Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning 10 Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Säker hälso- och sjukvård 12 Mål: Hög patientsäkerhet 12 Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner 12 Mål: Säker läkemedelsförskrivning 13 Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens 13 Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre 13 Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Patientfokuserad hälso- och sjukvård 15 Mål: Hög patientupplevd kvalitet 15 Mål: Samordnade vårdprocesser 15 Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Effektiv hälso- och sjukvård 16 Mål: Effektiva vårdprocesser 16 Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess 16 Mål: Rökstopp inför planerade operationer Jämlik hälso- och sjukvård 17 Mål: Likabehandling och jämställdhet 17 Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 18 Mål: Hälsoinriktade insatser 18 Mål: Stöd för minskat tobaksbruk 18 Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol 18 Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor 19 VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 2

56 Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Hälso- och sjukvård i rimlig tid 21 Mål: Ökad tillgänglighet 21 Mål: Kortare väntetider 21 Mål: Kortare väntetider vid akutmottagningen Närvård 22 Mål: Utveckling av Närvård 22 VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 3

57 1. Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad beställaren) och Lasarettet i Enköping (nedan kallad utföraren) har följande vårdavtal slutits om hälso- och sjukvård för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Avtalet gäller perioden med årlig revidering. Syfte och omfattning Syftet med avtalet är att reglera förhållandet mellan beställaren och utföraren avseende beställarens ansvar och utförarens åtagande. Avtalet omfattar de verksamheter som hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar inom ramen för den ekonomiska ersättning som beslutas för respektive år. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i avtalet angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdavtalet till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för detta avtal varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av avtalet eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För utföraren: Thomas Eriksson, Torbjörn Söderström, Christina Fahlman Braw och Ingela Lindgren För beställaren: Carina Bäckström, Staffan Thore (sammankallande), Helen Askebro och Maud Sehlstedt Vårdavtalet är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Lasarettet i Enköping Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Eriksson Sjukhusdirektör VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 4

58 2. Inriktning och åtaganden 2.1 Inledning Vårdavtalet är indelat utifrån perspektiven om kvalitet genom god vård i landstingsplan och budget. Perspektiven om god vård består av kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård, jämlik hälso- och sjukvård, hälsoinriktad hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvård i rimlig tid. Perspektiven utgör prioriterade områden där det finns ett uttalat behov av utveckling och förbättring, som parterna särskilt vill uppmärksamma och i samverkan förbättra under perioden. Under respektive rubrik följer därefter mål och uppföljningskrav/återrapportering. 2.2 Utförarens uppdrag Övergripande mål Det övergripande målet för utföraren är att tillgodose behovet av en god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län, dvs. tillhandahålla en vård med god kvalitet i rimlig tid på ett säkert och kostnadseffektivt sätt (se bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 1, samt SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer). Huvuduppdrag Utförarens huvuduppdrag är att ansvara för somatisk öppen och sluten specialistvård inom följande vårdområden: 1. Invärtesmedicin 2. Kirurgi 3. Ortopedi 4. Gynekologi 5. Radiologi 6. Geriatrisk slutenvård Medicinskt centrum Medicinskt centrum ska tillgodose behoven av akut och planerad öppen- och slutenvård inom internmedicin. Detta inbegriper bland annat kardiologi, diabetesvård, stroke, lungmedicin, gastroenterologi med endoskopiverksamhet och geriatrik på länsdelsnivå. Dessutom bedrivs en närvårdsavdelning i samverkan med kommunerna inom områdena palliativ vård med SAHverksamhet samt paramedicinsk rehabilitering. Härutöver ska finnas specialistkonsulter inom ögon- och hudsjukdomar, infektionssjukdomar samt onkologi. Kirurgiskt centrum Kirurgiskt centrum utvecklar och tillhandahåller akut och planerad vård samt diagnostik för de vanliga sjukdomarna inom allmänkirurgi, ortopedi, urologi och gynekologi. Inom delar av den kirurgiska vården har utföraren ett länsansvar. Den kirurgiska verksamheten i länet ska samordnas. Radiologiskt centrum Huvuduppgiften för Radiologiskt centrum är att utifrån remisser från Medicinskt och Kirurgiskt centrum samt från externa remittenter göra en medicinsk prioritering, välja undersökningsmetod och leverera diagnoser med högsta medicinska kvalitet inom basal röntgen. Verksamheten kännetecknas av god tillgänglighet och innefattar akutverksamhet dygnet runt. VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 5

59 Övriga uppdrag Utföraren ska aktivt medverka i följande av beställaren initierade uppdrag/utredningar/projekt: 1 Identifiering av lämpliga vårdområden för vårdvalssystem under Implementering av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning utgör ett stöd Implementering av nationella behandlingsstrategier för diabetes typ 1 och 2 i samarbete med hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning Återrapportering ska ske i särskild ordning efter överenskommelse med beställaren, antingen i muntlig eller skriftlig form. 2.3 Beställning, produktion och ersättning 2014 OBS! Hela nedanstående avsnittet 2.3 är ännu ej uppdaterat enligt förutsättningarna Beställning 2014 Överenskommen produktionsvolym 2014 (endast C-län och exklusive vårdval) för Lasarettet i Enköping är DRG-poäng och antal övriga besök. Överenskommen produktionsvolym baseras på beställning 2013 och tar hänsyn till utvecklingsområden i vårdavtal och beslutade vårdval. Där utöver beställs 440 extra DRG-poäng inom köområden uppgående till 14,7 miljoner kronor. Överenskommen produktionsvolym för C-länsvård, sluten vård, dagkirurgi och läkarbesök sker i DRG-poäng (Diagnostic Related Groups) på MDC-nivå (Major Diagnostic Categories) och för övriga besök utgående från antal besök (se bilaga 5). Den exakta beställningen tas fram när Socialstyrelsens viktlistor för 2014 föreligger. Utföraren ska initiera dialog med beställaren i det fall möjlighet finns att producera mer än grundbeställningen. Beställaren kommer att se positivt på en förfrågan om utökad produktion. Kravet för att beställaren ska godkänna en utökning är att grundbeställningen utförs enligt vårdavtalet och att produktion därefter sker inom de områden där köerna behöver minska i syfte att uppnå målen gällande väntetider i vården. Den utökade produktionen ska inte ske genom indikationsglidning. Sådan vård kommer inte att ersättas (indikationsglidningar kan t.ex. undvikas genom tillämpning av framtagen HTA-rutin). Dessutom får den utökade produktionen inte leda till undanträngningseffekter för annan köpt vård. Godkänd utökad produktion ersätts på samma sätt (rörlig ersättning) som grundbeställningen, dvs. med samma poängpris. Ekonomisk ersättning 2014 Landstinget har samma ersättningsmodell för sjukhusen 2014 som Under 2014 ska den nuvarande modellen utvärderas och kvalitetssäkras. Det ska även säkerställas att C-län kan särskiljas från vårdval specialistvård. Under 2014 kommer Kostnad Per Patient (KPP) att driftssättas för sjukhusen, samtidigt som ett nytt beslutsstöd ska införas, vilket ger nya möjligheter för att utveckla ersättnings- och styrmodellerna till Vid utredningar/projekt av mer omfattande karaktär ska överläggningar ske i särskild ordning om och i så fall i vilken omfattning ekonomiska resurser för projektets genomförande som behöver tilldelas utföraren. VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 6

60 Ersättningsmodellen för Lasarettet i Enköping består av en patientrelaterad del/rörlig ersättning, som utbetalas i efterskott efter det att prestation skett i enlighet med överenskommen produktionsvolym och en strukturdel/fast ersättning, som utbetalas månatligen i förskott. Därutöver utgörs cirka 4 procent av den totala ersättningen av en målrelaterad ersättning, som utbetalas i förskott och ska betalas tillbaka om överenskomna mål inte uppnås (prognostiserad uppföljning sker vid delårsrapport september 2014, årsbokslut och slutlig uppföljning i mars 2015). För 2014 uppgår strukturersättningen till kronor (se tabell 2). Den budgeterade rörliga patientrelaterade ersättningen uppgår till kronor. Bedömningen är att kronor av den patientrelaterade ersättningen utgörs av DRG-ersättning (poängpris multiplicerat med aktuell vikt) och resterande kronor av ersättning enligt prislista för övriga besök och kostnadsytterfall (se länk till regional prislista: Poängpriset 2014 uppgår till kronor och är gemensamt med Akademiska sjukhuset. 2.4 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning OBS! Nedanstående avsnitt om ekonomisk uppföljning är ännu ej uppdaterat enligt förutsättningarna Ekonomisk uppföljning Utföraren ska löpande rapportera och analysera C-länsproduktionen tillsammans med periodiserad överenskommen produktionsvolym (produktionsbudget) i de månatliga ekonomirapporterna. Om avstämningar enligt ovan visar att avtalad produktionsvolym inte nås eller förväntas överskridas, ska en dialog ske mellan parterna. Båda parter har ansvar för att skyndsamt initiera en dialog. Den ekonomiska ramen på kronor utgör tak för överenskommen produktionsvolym. I delårsrapport och årsbokslut ska utföraren göra en bedömning av summan av eventuell återbetalning av den målrelaterade ersättningen. Om bedömningen är att medel behöver betalas tillbaka till hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska detta anges i den ekonomiska årsprognosen. Verksamhetsuppföljning Utföraren ska i årsredovisningen följa upp de mål som anges under respektive rubrik i avtalet och som följer perspektiven om kvalitet genom god vård i landstingsplan och budget. För respektive mål finns ett antal indikatorer eller uppföljning i beskrivande termer som utföraren ska redovisa i årsredovisningen (se under respektive mål). I delårsrapporten ska utföraren lämna en prognos kring måluppfyllelsen enligt nedan: o Prognosen är att målet uppnås 2015 o Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 o Prognosen är att målet inte uppnås 2015 VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 7

61 I årsredovisningen ska utföraren lämna en fullständig rapportering kring måluppfyllelsen vad gäller den målrelaterade ersättningen. Rapporteringen ska fungera som underlag för bedömningen av måluppfyllelsen. Övriga mål, som inte ingår i den s.k. målrelaterade ersättningen, ska utföraren återrapportera i årsredovisningen om inget annat anges under respektive mål. Utföraren ska i samarbete och dialog med beställaren successivt utveckla verksamhetsuppföljningen. VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 8

62 3. Hälso- och sjukvård OBS! Samtliga nedanstående målrelaterade ersättningar är ännu ej uppdaterade inför avtalsperioden , de kvarstår i samma form som för avtalsperioden De kommer att uppdateras under nästkommande avtalsmöten. Eftersom vi lagt till, tagit bort eller omformulerat en del krav på uppföljningar kan det vara så att kopplingen mellan uppföljning och målrelaterad ersättning inte alltid stämmer överens i denna avtalsversion. 3.1 Kvalitet genom god vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten 2. Redovisning av antal registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert 3. Redovisning av antal registrerade i Svenska Palliativregistret 4. Redovisning av minst hur förvaltningen i dialog med ledningskontoret arbetat med att förbättra resultaten inom utvalda diagnosområden i Öppna Jämförelser 5. Redovisning av arbetet med att införa landstingets kvalitetsledningssystem 6. Redovisning av arbetet med riskbedömningar för att förebygga malnutrition, trycksår, fall, problem med munhälsa och blåsdysfunktion 7. Redovisning av arbetet med att utveckla vården/omhändertagande av patienter i sent palliativt stadium utifrån resultatspindel i svenska palliativregistret Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 2), 300 tkr (punkt 3), 300 tkr (punkt 4) Mål: God strokesjukvård Utföraren ska säkerställa en god strokesjukvård. Uppföljning 1. Redovisning av ledtiden mellan patientens ankomst till sjukhus och påbörjan av trombolysbehandling Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen. Målrelaterad ersättning: 500 tkr 2 Mål: God hjärtsjukvård Utföraren ska säkerställa en god hjärtsjukvård. 2 Källa: Riksstroke och SITS (trombolysregistret), utgångsvärde: antal minuter 2014 VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 9

63 Uppföljning 1. Redovisning av antal kvalitetsindexpoäng (Swedeheart) 2. Redovisning av täckningsgraden för registrerade hjärtinfarkter <80 år (Swedeheart) Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen Målrelaterad ersättning: 300 tkr vid bibehållet eller förbättrat antal kvalitetsindexpoäng (punkt 1), 300 tkr vid bibehållen eller förbättrad täckningsgrad (punkt 2) 3 Mål: God diabetesvård Utföraren ska säkerställa en god diabetesvård. Uppföljning 1. Redovisning av antal registrerade patienter i nationella diabetesregistret (NDR) 2. Redovisning av hur nationell behandlingsstrategi för patienter med typ 1 och typ 2 diabetes implementeras Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen Målrelaterad ersättning: Mål: Kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Utföraren ska verka för att patienter i yrkesför ålder får en kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att sjukskrivande verksamheter har kännedom om och efterlever landstingets handlingsplaner: försäkringsmedicinsk kompetensutveckling och jämställd sjukskrivningsprocess. I detta ingår att implementera landstingets riktlinjer för sjukskrivning samt arbetsverktyget genushanden 2. Redovisning av att nyanställda läkare som förväntas utfärda läkarintyg genomgår försäkringsmedicinsk utbildning på pingpong Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Utföraren ska tillse att läkemedelsförskrivningen är kostnadseffektiv. Uppföljning 1. Redovisning från alla verksamheter med läkemedelsförskrivning angående hur man arbetar med att följa läkemedelskommitténs rekommendationer 3 Källa: SWEDEHEART, Swedehearts kvalitetsindex VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 10

64 2. Redovisning av uppföljning av speciellt kostsamma läkemedelsbehandlingar inom följande läkemedelsområden: NOAK Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården samt utmönstra ej fungerande metoder. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 11

65 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från senaste patientsäkerhetsberättelsen 2. Redovisning av resultatet från mätningen Dagens nutrition (genomförs en gång/år) samt handlingsplan 3. Redovisning av resultatet från mätning av trycksår (SKL:s punktprevalensmätning) 4. Redovisning av resultatet från mätningen Dagens smärta (genomförs en gång/år) 5. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från patientsäkerhetskulturmätningar Kommentar återrapportering: I samband med redovisning av patientsäkerhetsberättelsen (1 mars) från föregående år Målrelaterad ersättning: 400 tkr för inlämnad patientsäkerhetsberättelse Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Uppföljning 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 3. Redovisning av mätning och rapportering av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på samtliga vårdenheter (SKL:s punktprevalensmätning) Kommentar återrapportering: Rapportering månadsvis för samtliga enheter i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1 och 2) Målrelaterad ersättning: 700 tkr, 60 tkr/månad (vid 85 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna, vid 75 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) 700 tkr, 60 tkr/månad (vid 90 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna, vid 80 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) 400 tkr (SKL:s punktprevalensmätning) för deltagande i mätningen VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 12

66 Mål: Säker läkemedelsförskrivning Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet kring förskrivning av läkemedel. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att säkerställa att samtliga patienter erhåller en uppdaterad läkemedelslista i handen efter utskrivning/mottagningsbesök, i de fall ändringar skett 2. Redovisning av arbetet med läkemedelsberättelser Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens Utföraren ska aktivt arbeta med att motverka ökad antibiotikaresistens. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa Stramas rekommendationer och handlingsplan kring antibiotikabehandlingar Kommentar återrapportering: Följs upp av Stramagruppen vid Akademiska sjukhuset genom journalgranskning eller infektionsverktyget Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet för patienter 75 år och äldre. Uppföljning 1. Redovisning av antal enkla läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre som är ordinerade minst fem läkemedel (redovisas på sjukhusnivå via Cosmic) 2. Redovisning av antal fördjupade läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre med komplex/riskfylld läkemedelsbehandling (redovisas på de enheter som har tillgång till klinisk apotekare) Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Redovisning av punkt 2 ska även innehålla vilka förändringar som skett utifrån genomförda läkemedelsgenomgångar samt förändring av MAI (medication appropriate index) Målrelaterad ersättning: 100 tkr (punkt 1), 100 tkr (punkt 2), 100 tkr (punkt 3) Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Utföraren ska minska förskrivningen av följande läkemedel: a) antikolinerga preparat, b) tramadol, c) långverkande bensodiazepiner, d) propiomazin och e) NSAID-preparat Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att minska förskrivningen Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Målrelaterad ersättning: VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 13

67 Mål: Miljömål gällande användning av läkemedel Utföraren ska säkerställa att förskrivning/ordination av diklofenak samt kinoloner inte ökar Uppföljning 1. Följs upp av hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning Kommentar återrapportering: - ej ökad kvot DDD diklofenak / DDD NSAID* vad gäller total användning (receptförskrivning och rekvistion) vid Akademiska sjukhuset per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 (rullande 12 månader) - ej ökad kvot DDD fluorokinoloner / DDD all antibiotika** vad gäller total användning (receptförskrivning och rekvistion) vid Akademiska sjukhuset per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 (rullande 12 månader) *) NSAID definieras som ATC-kod M01A minus M01AX05 - glukosamin **) All antibiotika defineras som ATC-kod J01 minus J01XX05 - metenamin VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 14

68 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Hög patientupplevd kvalitet Utföraren ska säkerställa en hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av analys av resultaten de nationella patientenkäterna samt åtgärder som vidtagits föranledda av dessa. Målrelaterad ersättning: 500 tkr Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vården för individer med behov av vårdinsatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av antal SIP (samordnad individuell plan) per år. Målrelaterad ersättning: 500 tkr Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 2. Redovisning av arbetet med att införa standardiserade rutiner och mallar för information kring patientens vårdprocess, t.ex. kontaktinformation, remisshantering, utskrivningar, genomgångna eller kommande behandlingar, återbesök etc. 3. Redovisning av arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd. 4. Redovisning av hur utföraren har arbetat för att minimera informationshinder för personer med språksvårigheter eller funktionsnedsättning VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 15

69 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av exempel på interna och/eller externa samarbeten som har bidragit till effektiva vårdprocesser. 2. Redovisning av samverkan med patienter och anhöriga samt med patient-, anhörig- och handikapporganisationer. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Utföraren ska bidra till en sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess för vårdtunga patienter som riskerar återinläggning på sjukhus. Uppföljning 1. Redovisning av utvecklingsarbetet med följsamheten till den förstärkta utskrivningsprocessen. Kommentar återrapportering: Endast Medicinskt centrum Målrelaterad ersättning: 400 tkr Mål: Rökstopp inför planerade operationer Utföraren ska aktivt arbeta för rökstopp inför planerade operationer. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som fått information (enkla råd) om rökstopp inför planerade operationer 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till tobaksavvänjning (kvalificerad rådgivning) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 16

70 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik Utföraren ska återrapportera statistik könsuppdelat för följande mål: Strokesjukvård (sidan 9) Hjärtsjukvård (sidan 9) Diabetesvård (sidan 10) Uppföljning 1. Redovisning av mål där återrapporteringen sker könsuppdelat Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning Målrelaterad ersättning: 165 tkr för respektive mål (i det fall statistik inte är möjlig att redovisa på grund av tekniska skäl dras inte ersättningen tillbaka) VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 17

71 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive enhets verksamhet. Uppföljning 1. Redovisning av antalet mottagningar/avdelningar som infört arbetsrutiner enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 2. Redovisning av antalet genomförda utbildningar om respektive levnadsvana i Ping- Pong 4 3. Redovisning av antalet utbildningstillfällen i motiverande samtal Mål: Stöd för minskat tobaksbruk Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat tobaksbruk. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om tobaksvanor 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som brukar tobak dagligen 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 5 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 6 5. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal) Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Målrelaterad ersättning: 500 tkr (punkt 1) 400 tkr (punkt 2) Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat riskbruk av alkohol. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om alkohol (AUDIT 3) 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön och ålder med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3) 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön med riskbruk som har fått enkla råd enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 4 Gäller levnadsvanorna dagligbruk av tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Målet gäller under förutsättning att utbildningarna är framtagna och finns tillgängliga i utbildningsportalen Ping- Pong 5 Avser patienter på mottagningar med planerad verksamhet där de tekniska förutsättningarna i Cosmic finns 6 Som ovan VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 18

72 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön med riskbruk som någon gång under året fått rådgivande samtal kring alkoholkonsumtion med mindre risk 7 enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Målrelaterad ersättning: 500 tkr (punkt 1) 400 tkr (punkt 2) Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antalet enheter som har infört ett systematiskt arbetssätt för riskbedömning av malnutrition enligt vägledning av god vård och omsorg och ett systematiskt arbetssätt kring ohälsosamma matvanor enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som konstaterats ha ohälsosamma matvanor 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 8 5. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 9 6. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till dietist (kvalificerat rådgivande samtal) Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1) Målrelaterad ersättning: 200 tkr (punkt 1) 200 tkr (punkt 2) Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har konstaterats ha otillräcklig fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått enkla råd om ökad fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal om ökad fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor Redovisning av antalet förskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR) fördelat på kön 7 Som ovan 8 Som ovan 9 Som ovan 10 Som ovan 11 Som ovan VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 19

73 Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Målrelaterad ersättning: 400 tkr (punkt 1) 400 tkr (punkt 3) VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 20

74 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att förbättra patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning (punkt 2) Målrelaterad ersättning: 800 tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Mål: Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats 3. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i syfte att minska köerna Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning 12 (månatlig redovisning) Målrelaterad ersättning: 800 tkr eller 65 tkr/månad om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) 800 tkr eller 65 tkr/månad om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) 800 tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder (punkt 3) Mål: Kortare väntetider vid akutmottagningen Utföraren ska förkorta väntetiderna vid akutmottagningen. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet till akutmottagningen och förbättra processer inom akutmottagningen Målrelaterad ersättning: 800 tkr 12 Slutgiltiga nationella väntetidsnormer för kömiljarden 2014 publiceras i november 2013, källa: Nationella väntetidsdatabasen VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 21

75 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvård i samarbete med andra förvaltningar inom landstinget och kommunerna. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar i samverkan med primärvården och kommunerna (i enlighet med den nationella satsningen Ledningskraft för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre) VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 22

76 BILAGA 1 (OBS! Ej uppdaterad) Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2014 Lasarettet i Enköping BESLUTAD FINANSIERING 2013 (ingående balans) Rörlig ersättning, inklusive extrabeställning 140 proteser Strukturersättning Omfördelning mot hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut fattade under 2013 Vårdval höfter och knän 6 månader (dnr HSS ) Primärvårdsjour Koloskopier (dnr HSS ) Omfördelning mot hälso- och sjukvårdstyrelsen Vårdval gynekologi, öppenvård 12 månader (dnr HSS ) Vårdval höfter och knän resterande 6 månader Läkemedel vårdval höfter och knän -139 Läkemedel vårdval gyn Summa ersättning före uppräkning Uppräkning 2,8 % Justering poängpris på grund av ökade patientavgifter 2014 från 80 till 100 kr (beslut LPB) -500 Riktad utökad beställning Summa ersättning efter uppräkning Resursförändring Hyresförändringar förändrad hyresmodell 563 Studierektor AT-läkare 531 Osteoporos 100 sjuksköterskebesök samt ersättning för Aclasta 408 SUMMA FINANSIERING VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 23

77 BILAGA 2 (OBS! Ej uppdaterad) Tabell 2. Strukturersättning 2014 Lasarettet i Enköping (tkr) Läkemedel i öppen vård Forskning och utveckling Utbildning Länsövergripande verksamhet Totalt exkl högspec+akut Akutverksamhet 0 TOTALT VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 24

78 BILAGA 3 (OBS! Ej uppdaterad) Tabell 3. Målrelaterad ersättning 2014 Lasarettet i Enköping (33 mål) 3.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård (7 mål) Ersättning (tkr) TOTAL (tkr) % Kvalitetsregistret Senior Alert 300 Svenska Palliativregistret 300 Öppna jämförelser 300 God strokesjukvård 500 God hjärtsjukvård (1) 300 God hjärtsjukvård (2) 300 God diabetesvård % 3.2 Säker hälso- och sjukvård (6 mål) Hög patientsäkerhet 400 Minskning av vårdrel infektioner (hygienregler) 700 Minskning av vårdrel infektioner (klädregler) 700 SKL:s punktprevalensmätning 400 Säker hälso- och sjukvård för patienter över 75 år 300 Minskad förskrivning för patienter över 75 år % 3.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård (2 mål) Patientupplevd kvalitet 500 Samordnade vårdprocesser % 3.4 Effektiv hälso- och sjukvård (3 mål) Effektiva vårdprocesser 300 Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess 400 Rökstopp inför planerade operationer % 3.5 Jämlik hälso- och sjukvård (2 mål) Könsuppdelad statistik 500 Jämställd sjukskrivningsprocess % 3.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård (8 mål) Stöd för minskad tobaksrökning (1) 500 Stöd för minskad tobaksrökning (2) 400 Stöd för minskat riskbruk av alkohol (1) 500 Stöd för minskat riskbruk av alkohol (2) 400 Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor (1) 200 Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor (2) 200 Stöd för fysisk aktivitet (1) 400 Stöd för fysisk aktivitet (2) % 3.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid (5 mål) Ökad tillgänglighet 800 Kortare väntetider (1) 800 Kortare väntetider (2) 800 Kortare väntetider (3) 800 Kortare väntetider vid akutmott % TOTALT % VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 25

79 BILAGA 4 (OBS! Ej uppdaterad) Preliminär beställning på MDC-nivå Lasarettet i Enköping (Observera att fördelningen kommer att förändras i samband med budgetering som görs i november månad samt när Socialstyrelsens viktlista för 2014 fastställs.) Preliminär produktion 2014 läkarbesök Preliminär produktion 2014 slutenvård DRGpoäng Antal vårdtf DRGpoäng 2014 Antal läkarbesök 2014 Grupp A01 Sjukdomar i nervsystemet B02 Sjukdomar i öga och närliggande organ C03 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals D04 Andningsorganens sjukdomar E05 Cirkulationsorganens sjukdomar F06 Matsmältningsorganens sjukdomar G07 Sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel H08 Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv J09 Sjukdomar i hud och underhud K30 Bröstkörtelsjukdomar L10 Endokrina, metabola och nutritionssjukdomar M11 Sjukdomar i njure och urinvägar N12 Sjukdomar i manliga könsorgan O13 Sjukdomar i kvinnliga könsorgan P14 Graviditet, förlossning och barnsängstid Q15 Nyfödda och vissa perinatala tillstånd R16 Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar R17 Myeloproliferativa sjukdomar och icke specificerade tumörer S18 Infektions- och parasitsjukdomar inklusive HIV T19 Psykiska sjukd, beteendestörningar o alkohol- el drogberoende U21 Skador, förgiftningar och toxiska effekter U24 Multipelt trauma utom ytliga skador och sårskador V22 Brännskador W23 Andra och ospecificerade hälsoproblem X40 MDC-övergripande problem i öppenvård DRG-kod Ej DRG Preliminär beställning VÅRDAVTAL LASARETTET I ENKÖPING 26

80 sida 1 (7) Diarienummer HSS 2014-xxx VÅRDAVTAL mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Primärvården VÅRDAVTAL PRIMÄRVÅRDEN

81 sida 2 (7) Diarienummer HSS 2014-xxx Innehållsförteckning 1 UTGÅNGSPUNKTER INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN ANSLAGSFINANSIERADE VERKSAMHETER UPPFÖLJNING EKONOMI... 5 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Bilaga 2 Specifikation av uppföljningen gällande Primärvårdsjourer i Tierp, Östhammar och Enköping VÅRDAVTAL PRIMÄRVÅRDEN

82 sida 3 (7) Diarienummer HSS 2014-xxx 1 Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad Beställaren) och Primärvården (nedan kallad Utföraren) har följande vårdavtal slutits för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Vårdavtalet gäller perioden med årlig revidering. Syfte och omfattning Vårdavtalet omfattar de uppdrag som inte är reglerade via förfrågningsunderlag/regelbok för vårdcentral, barnhälsovård och mödrahälsovård. Vårdavtalets uppdrag är knutna till den finansiella ram som landstingsfullmäktige och hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i vårdavtalet angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdavtalet till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för detta avtal varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av vårdavtalet eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att Beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara Beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för Beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För Utföraren: För Beställaren: Per Elowsson, Bo Strömquist och Eva-Lena Sjöö Carina Bäckström, Bodil Aksén (sammankallande), Ylva Tottmar och Björn Larsson Vårdavtalet är upprättad i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Primärvården Annika Brehmer Per Elowsson Hälso- och sjukvårdsdirektör Primärvårdsdirektör VÅRDAVTAL PRIMÄRVÅRDEN

83 sida 4 (7) Diarienummer HSS 2014-xxx 2 Inriktning och åtaganden Allmänt I Landstingsplanen anges de övergripande mål som ska genomsyra all verksamhet inom landstinget i Uppsala län. De övergripande målen är bland annat en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet. All verksamhet enligt detta vårdavtal skall beakta ett genusperspektiv. Verksamheterna ska även beakta Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samverkan Utföraren ska samverka med beställaren, berörda förvaltningar, privata vårdgivare, sjukvårdsrådgivningen och Uppsala närakut. 3 Anslagsfinansierade verksamheter Utföraren ska ha ett uppdrag för nedanstående verksamheter: Akutmottagningarna vid Tierps vårdcentral och Östhammars vårdcentral som är öppna hela dygnet. Verksamhetsansvaret omfattar samtliga akuta insatser gällande vårdnivå primärvård och som inte ska hanteras av sjukhusens akutmottagningar. Verksamheten ska uppfylla landstingets krav på exempelvis väntetider vid akutbesök. I uppdraget ingår att akutmottagningen vid Östhammars vårdcentral och Tierps vårdcentral ansvarar för jour vid närvårdsenheten i Östhammar samt avd 2 vid Geriatriken i Tierp. Under dagtid mellan kl och kl kan Primärvården omfördela resurser från akutmottagningen till vårdcentral i syfte att säkerställa rätt dimensionering i akutuppdraget. Frigjorda resurser i den anslagsfinansierade verksamheten ska återföras till beställaren. Avstämningspunkter för detta är ordinarie tertialbokslut då eventuellt överskott återförs till beställaren. Primärvårdsjour vid Enköpings husläkarcentrum (öppet klockan på vardagskvällar och klockan 9-18 på helgdagar). Verksamheten ska uppfylla landstingets krav på väntetider vid akutbesök. För ovanstående verksamheter gäller att samtliga läkare anställda inom primärvård, både specialister och läkare under specialistutbildning i allmänmedicin har skyldighet att tjänstgöra i akut-, jour-och beredskapsverksamheten Uppsala län. Vid akuta bemanningsproblem har utföraren rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. Beredskapsverksamhet, alla vardagar kl och lördagar, söndagar och helgdagar hela dygnet, innebär att läkare finns i beredskap för att vid behov kunna konstatera dödsfall och utfärda vårdintyg samt ge medicinsk rådgivning till kommunernas särskilda boenden. Utföraren ansvarar för bemanning och schemaläggning av läkare i jour- och beredskapsverksamhet i primärvård. Vid akuta bemanningsproblem har utföraren rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. (Beställaren diskuterar frågan om flytt av detta åtagande till förvaltningen Hälsa och habilitering.) IT-avdelning, PV/IT, ska stödja och ge service till landstingsdrivna och privat drivna verksamheter inom primärvården. Funktionshyredokumentet, som definierar servicenivå och tjänstebeskrivning, samt pris justeras i förfrågningsunderlag/regelböcker för primärvård. Eventuellt över- eller under- VÅRDAVTAL PRIMÄRVÅRDEN

84 sida 5 (7) Diarienummer HSS 2014-xxx skott i verksamheten regleras mot beställaren vid årets slut. En permanent ekonomisk förstärkning gällande tillkommande uppdrag för laboratoriesystemsamordning för specialistvård införs under avtalsperioden. Denna del av PV/IT:s uppdrag samt PV/IT:s placering är under utredning. Neurosjukgymnast Tierps vårdcentral och Östhammars vårdcentral, Strokesjukgymnast Samariterhemmets vårdcentral och Knivsta vårdcentral. (Beställaren diskuterar frågan om flytt av dessa anslagfinansierade funktioner till förvaltningen Hälsa och habilitering.) Konsultläkarverksamhet inom verksamhetsområdena vid Tierps och Östhammars vårdcentraler. Akademiska sjukhuset tillhandahåller konsultinsatserna till Utföraren. Beslut kommer att fattas i särskild ordning som kan påverka nuvarande uppdrag. (Beställaren diskuterar frågan med Akademiska sjukhuset.) 4 Uppföljning Utföraren ska i samband med inlämningen av årsredovisningen lämna in en redovisning till Beställaren i enlighet med bilaga 2. För övrig uppföljning ska Utföraren i delårsrapport och årsredovisning lämna en redovisning för aktuella verksamheter i enlighet med de landstingsgemensamma anvisningar som gäller ordinarie uppföljningar. 5 Ekonomi För åtagande 2015 erhåller Utföraren en ekonomisk ram enligt bilaga 1. I de fall verksamhet beslutas att flyttas till en annan utförare ska erforderliga medel också överföras. Den tillfälliga förstärkningen till akutmottagningarna i Tierp och Östhammars VC om tkr kvarstår Ersättningen utbetalas till Utföraren utan anmodan med en tolftedel varje månad under VÅRDAVTAL PRIMÄRVÅRDEN

85 sida 6 (7) Diarienummer HSS 2014-xxx BILAGA 1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2014 (Obs! Ej uppdaterad) Primärvården Specifikation (Tkr) BESLUTADE ANSLAG Omfördelning mot hälso- och sjukvårdstyrelsen Läkarinsatser i särskilda boenden Hyra av bassänger i Tierp och Östhammar -457 ST/AT Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Akademiska sjukhuset Barnspecialistmottagningar inkl MVC/BVC och första linjens BUP psykologer inkl tolkkostnader Psykologer ungdomsmottagningar Mot Hälsa och habilitering Hemvårdsenhet Cosmos ink tolk Habiliteringshusläkarmottagning Mottagning för hemlösa i Uppsala och Enköping FoU- medel inkl samordning Hälsoinriktade insatser inkl samordning Inkontinenshjälpmedel Samordning av familjecentraler Samordnad demenssjuksköterska -375 Mot landstingets ledningskontor Smittskyddsmedel -601 Mot Lasarettet i Enköping Mot Landstingets resurscentrum Bårtransport, smittspårning och obduktion Summa före uppräkning Uppräkning 2,8 % Summa efter uppräkning Resursförändring Primärvårdsjouren Enköping 300 SUMMA FINANSIERING VÅRDAVTAL PRIMÄRVÅRDEN

86 sida 7 (7) Diarienummer HSS 2014-xxx BILAGA 2 Specifikation av uppföljningen gällande Primärvårdsjourer i Tierp, Östhammar och Enköping Diagnoser Antal besök läkare, sjuksköterska Medicinsk service, kr per läkarbesök Läkemedel, kr per läkarbesök Dimensionering, personalresurser VÅRDAVTAL PRIMÄRVÅRDEN

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Lars-Olof Fagerström Dnr HSS Akademisk vårdcentral Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att att att godkänna projektrapporten, uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ytterligare utreda de frågeställningar och områden i rapporten som föreslås utredas vidare, till detta ändamål tillsätta en 20 % projektledartjänst för ledning och samordning av uppdraget, september 2014 februari 2015, till en maximal kostnad av kronor. Ansvar 24999, Reserverade verksamhetsmedel, att uppdraget ska redovisas till styrelsen senast februari Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade , 214, att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att tillsätta en projektorganisation utifrån inriktning, uppdrag och organisation i PM Akademiska vårdcentraler nyckel till en framgångsrik primärvård av Projektorganisationens uppdrag blev att ta fram ett förslag på införande av Akademiska vårdcentraler i länet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att uppdraget ska redovisas till styrelsen senast i juni Akademiska Vårdcentraler (AVC) är ett koncept för att stärka klinisk patientnära forskning, utveckling och utbildning inom primärvården. Detta för att möjliggöra en mer evidensbaserad och patientsäker vård. Forskning i primärvård är eftersatt och det finns ett stort behov av ökad kunskap runt många av de stora patientpopulationer som får sin vård där. Forskarkompetensen inom primärvården är generellt lägre än inom sjukhusen, varför det också finns behov att öka andelen forskarutbildade inom primärvården. Den kliniska forskningen är svårare att genomföra i primärvård än forskning på sjukhusklinik. Ersättningssystemet inom Vårdval för vårdcentral ersätter inte för forskningsarbete. Därför måste forskning i primärvård vara fullfinansierad och också täcka inkomstbortfall för deltagande enheter. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

119 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Varje läsår förläggs ett stort antal VFU-veckor till primärvården per läsår för studenter inom sjuksköterske-, fysioterapeut-, BMA-, läkar-, dietist-, psykolog- och socionomprogrammen. Ett syfte med AVC är att öka kvaliteten på VFU inom primärvården och öka de interprofessionella inslagen i samtliga utbildningar. AVC förväntas bli en kontaktyta mellan Uppsala universitet och landstinget, där varje huvudman svarar för, och styr, sina resurser och där ett fruktbart samspel förväntas utvecklas mellan de två huvudmännens anställda. AVC ska främja kvaliteten på och utöka den verksamhetsförlagda patientnära utbildningen för alla inom primärvården aktuella studentkategorier. Vidare ska AVC öka och utveckla den kliniskt patientnära forskningen och stärka förutsättningarna för den kliniska forskarutbildningen. Ett syfte är också att öka den akademiska närvaron genom samverkan mellan utbildning, vårdverksamhet och forskning. Effektmål för projektet, och därmed för AVC, är: 1. att AVC är en primärvårdsverksamhet som kännetecknas av kunskapsstyrd God Vård (SoS. Nationella indikatorer för god vård, 2009), 2. att AVC uppfattas som ett stöd för den samlade primärvården, 3. att AVC drivs i linje med sitt uppdrag och Forskningsstrategi för Landstinget i Uppsala län , 4. att AVC genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med interprofessionellt lärande i primärvårdsverksamhet, 5. att AVC utvecklar utbildningsformer för att skapa förutsättningar för att utveckla VFU, 6. att AVC genomför VFU i primärvårdsverksamhet för fler olika utbildningsprogram, 7. att AVC medverkar till att fler anställda inom primärvård är forskarstuderande, 8. att AVC medverkar till att fler kliniska studier i primärvård sker i samverkan med universitet, 9. att AVC bedriver forskning med syfte att producera vetenskapliga resultat. Mätbara indikatorer 1. God vård följs för alla vårdcentraler med avtal genom beställarens regelbundna uppföljning. 2. Vårdcentralschefer, kliniska handledare och forskare i primärvården upplever att AVC utgör ett stöd för forskning och VFU (1 år). 3. Akademisk närvaro av kliniska adjunkter, lektorer och professorer finns på AVC (1 år). Patientnära forskning bedrivs på AVC (1 år). 4. Interprofessionellt lärande bedrivs under VFU på AVC (1 år). Interprofessionellt lärande bedrivs på alla VC i landstinget Uppsala län (3 år) 5. Kliniska adjunkter och lektorer och kliniska handledare upplever att möjligheterna att utveckla VFU på AVC har ökat (1 år). AVC tar emot fler studenter för VFU än året innan(1 år). 6. AVC tar emot VFU studenter från minst 3 program (1 år). 7. Följs i kommande FoU-bokslut. 8. Följs i kommande FoU-bokslut. 9. Följs i kommande FoU-bokslut. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

120 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Verksamheten vid AVC föreslås ledas av en styrgrupp med representanter från Hälsa och habilitering, Landstingets ledningskontor, aktuell vårdcentral samt representant för andra vårdcentraler och Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Landstingets kostnader bedöms bli cirka 2,2 2,6 mnkr, fördelade på AVC, 1,3 1,7 mnkr (tillkommande kostnader), och Hälsa och habilitering, 0,9 mnkr (omfördelning av befintliga resurser). Facklig samverkan har genomförts i Samla HSS och före dess har facklig förankring genomförts i en särskild facklig referensgrupp, i anslutning till projektet. Bilagor HSS beslut , 214 Rapport, projekt Akademisk vårdcentral Protokoll facklig samverkan Kopia till: Förvaltningschefen, Hälsa och habilitering Primärvårdsdirektören Stellan Sandler, Uppsala universitet Johan Hallqvist, Uppsala universitet Mia Pless, Hälsa och habilitering Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

121 Dnr HSS Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn E-post Rapport, projekt Akademisk vårdcentral Sammanfattning Akademiska Vårdcentraler (AVC) är ett koncept för att stärka klinisk patientnära forskning, utveckling och utbildning inom primärvården. Detta för att möjliggöra en mer evidensbaserad och patientsäker vård. Forskning i primärvård är eftersatt och det finns ett stort behov av ökad kunskap runt många av de stora patientpopulationer som får sin vård där. Forskarkompetensen inom primärvården är generellt lägre än inom sjukhusen, varför det också finns behov att öka andelen forskarutbildade inom primärvården. Den kliniska forskningen är svårare att genomföra i primärvård än forskning på sjukhusklinik. Ersättningssystemet inom Vårdval för vårdcentral ersätter inte för forskningsarbete. Därför måste forskning i primärvård vara fullfinansierad och också täcka inkomstbortfall för deltagande enheter. Varje läsår förläggs ett stort antal VFU-veckor till primärvården per läsår för studenter inom sjuksköterske-, fysioterapeut-, BMA-, läkar-, dietist-, psykolog- och socionomprogrammen. Ett syfte med AVC är att öka kvaliteten på VFU inom primärvården och öka de interprofessionella inslagen i samtliga utbildningar. AVC förväntas bli en kontaktyta mellan Uppsala universitet och landstinget, där varje huvudman svarar för, och styr, sina resurser och där ett fruktbart samspel förväntas utvecklas mellan de två huvudmännens anställda. AVC ska främja kvaliteten på och utöka den verksamhetsförlagda patientnära utbildningen för alla inom primärvården aktuella studentkategorier. Vidare ska AVC öka och utveckla den kliniskt patientnära forskningen och stärka förutsättningarna för den kliniska forskarutbildningen. Ett syfte är också att öka den akademiska närvaron genom samverkan mellan utbildning, vårdverksamhet och forskning. Verksamheten vid AVC föreslås ledas av en styrgrupp med representanter från Hälsa och habilitering, Landstingets ledningskontor, aktuell vårdcentral samt representant för andra vårdcentraler och Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

122 2 (13) Landstingets kostnader bedöms bli cirka 2,3 2,7 mnkr, fördelade på AVC, 1,3 1,8 mnkr (tillkommande kostnader), och Hälsa och habilitering, 0,9 mnkr (omfördelning av befintliga resurser). Grundläggande är att landstinget finansierar de insatser som landstinget vill bidra med till AVC. Landstinget behöver skjuta till medel för att utveckla AVC, eftersom landstinget i dag inte har tillräckligt med lämpliga resurser att samla för att skapa landstingsdelen av en AVC. Uppsala universitet har redan resurser med profiler som lämpar sig att placera vid en AVC. Framgången för konceptet AVC är i hög grad beroende av hur samverkan mellan de olika professionerna och huvudmännen kan utvecklas. Figur 1. Översikt över samspel mellan landstinget och universitetet avseende en akademisk vårdcentral (AVC). Figur 1 beskriver verksamheten vid en AVC. En AVC innebär att det kliniska vårdarbetet samlokaliserats med universitetsverksamhet. I vården arbetar läkare, sjuksköterskor och annan personal med kliniska arbetsuppgifter enligt landstingets regelverk och i universitetsdelen arbetar universitetsanställda med forskning och undervisning enligt universitetets arbetsordning. Syftet är samverkan och synergi för att landstinget ska få ut en större patientnytta, genom högre kompetens hos vårdgivarna, och snabbare tillämpning av nya kunskaper och för att universitetet ska få forskning och undervisning av högre kvalitet och relevans.

123 3 (13) Det som tillkommer vid en AVC, jämfört med en vanlig vårdcentral, utöver närvaron av universitetsanställda är att fler också har arbetstid betald av både universitetet och landstinget (utmärkt med (3) i bilden). På AVC kan landstinget välja att använda denna arbetstid helt eller delvis som en resurs för FoU-insatserna istället för till vårdproduktion. Så sker redan idag för de kliniska adjunkterna. Därutöver kan landstinget välja att lägga extra FoU-resurser vid AVC (2). Syftet med AVC förutsätter en nära samverkan mellan landstinget och universitetet. En särskild styrgrupp (1) föreslås, för att stimulera till samverkan kring VFU- och FoUuppgifterna. Bakgrund och uppdrag Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade , 214, att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att tillsätta en projektorganisation utifrån inriktning, uppdrag och organisation i PM Akademiska vårdcentraler nyckel till en framgångsrik primärvård av Ovan nämnda PM är resultatet av ett samarbete som påbörjades hösten 2012 mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet. I dokumentet beskrivs att syftet med Akademiska vårdcentraler (AVC) är att stärka klinisk patientnära forskning, utbildning, utveckling och fortbildning samt att möjliggöra en kostnadseffektiv, evidensbaserad, god och säker primärvård och därigenom ge förutsättningar för ett optimalt utnyttjande av resurser relativt ekonomisk tilldelning. Projektorganisationens uppdrag blev att ta fram ett förslag på införande av Akademiska vårdcentraler i länet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att uppdraget ska redovisas till styrelsen senast i juni Andra landsting Skåne Allmänmedicinska Kunskapscentrum, AKC, är vårdcentraler som stöttar primärvården i närområdet i forsknings- och utvecklingsfrågor. Vid varje AKC finns en disputerad, kliniskt verksam forskningscoach en AKC-koordinator som handleder primärvårdspersonal i vetenskapliga studier och projekt. Dalarna Den akademiska vårdcentralen i Gagnef Dalarna har inget formellt samarbete med Uppsala universitet, förutom att två distriktsläkare verksamma på vårdcentralen är associerade till Enheten för allmänmedicin och preventivmedicin vid universitetet. Ett forskar-st-block är också förlagt till vårdcentralen. Sörmland I Sörmland har man invigt två akademiska vårdcentraler under våren. Här finns två allmänläkare med lektorstjänster, adjungerade på 10 % till Enheten för allmänmedicin och preventivmedicin vid Uppsala universitet, och två ST-forskarblock. Sörmland har avtalat att ta emot T11 läkarstudenter.

124 4 (13) Projektupplägg I projektplanen sägs att AVC:s specifika uppdrag ska vara att: bli en mötesplats för olika professioner, ge pedagogiskt stöd och förutsättningar att skapa nätverk för att säkerställa kvalitet i utbildning, forskning och klinisk verksamhet inom primärvård, öka den akademiska närvaron genom samverkan mellan utbildning, vårdverksamhet och forskning, främja kvaliteten på den verksamhetsförlagda patientnära utbildningen för blivande läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, specialistsjuksköterskor, dietister, socionomer, psykologer m.fl. Till detta räknas även AT-/ST-utbildning, bedriva fortbildning av hög kvalitet för kliniskt verksamma medarbetare, öka och utveckla den kliniskt patientnära forskningen. Parallellt med detta stärka förutsättningarna för den kliniska forskarutbildningen, öka och stärka utvecklingsarbetet. En projektorganisation bildades, med Mia Pless, Hälsa och habilitering, som projektledare. I styrgrupp och arbetsgrupp ingår landstingsrepresentanter från Hälsa och habilitering, Landstingets ledningskontor och Primärvården samt representanter från Uppsala universitet. I arbetsgruppen ingår även representanter från privata vårdcentraler. Se vidare i Projektplan Akademisk vårdcentral. Syften och mål Projektets syfte är att ta fram förslag om bland annat följande: - Styrning och organisation - Tjänstestruktur - Resurser - Geografiska och strukturella förutsättningar - Finansiering - M.m. Effektmål för projektet, och därmed för AVC, är: 1. att AVC är en primärvårdsverksamhet som kännetecknas av kunskapsstyrd God Vård (SoS. Nationella indikatorer för god vård, 2009), 2. att AVC uppfattas som ett stöd för den samlade primärvården, 3. att AVC drivs i linje med sitt uppdrag och Forskningsstrategi för Landstinget i Uppsala län , 4. att AVC genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med interprofessionellt lärande i primärvårdsverksamhet, 5. att AVC utvecklar utbildningsformer för att skapa förutsättningar för att utveckla VFU, 6. att AVC genomför VFU i primärvårdsverksamhet för fler olika utbildningsprogram, 7. att AVC medverkar till att fler anställda inom primärvård är forskarstuderande,

125 5 (13) 8. att AVC medverkar till att fler kliniska studier i primärvård sker i samverkan med universitet, 9. att AVC bedriver forskning med syfte att producera vetenskapliga resultat. Mätbara indikatorer 1. God vård följs för alla vårdcentraler med avtal genom beställarens regelbundna uppföljning. 2. Vårdcentralschefer, kliniska handledare och forskare i primärvården upplever att AVC utgör ett stöd för forskning och VFU (1 år). 3. Akademisk närvaro av kliniska adjunkter, lektorer och professorer finns på AVC (1 år). Patientnära forskning bedrivs på AVC (1 år). 4. Interprofessionellt lärande bedrivs under VFU på AVC (1 år). Interprofessionellt lärande bedrivs på alla VC i landstinget Uppsala län (3 år) 5. Kliniska adjunkter och lektorer och kliniska handledare upplever att möjligheterna att utveckla VFU på AVC har ökat (1 år). AVC tar emot fler studenter för VFU än året innan(1 år). 6. AVC tar emot VFU studenter från minst 3 program (1 år). 7. Följs i kommande FoU-bokslut. 8. Följs i kommande FoU-bokslut. 9. Följs i kommande FoU-bokslut. Verksamheten vid Akademisk vårdcentral AVC förväntas bli en kontaktyta mellan Uppsala universitet och landstinget, där varje huvudman svarar för, och styr, sina resurser och där ett fruktbart samspel förväntas utvecklas mellan de två huvudmännens anställda. AVC ska främja kvaliteten på och utöka den verksamhetsförlagda patientnära utbildningen för alla inom primärvården aktuella studentkategorier. Vidare ska AVC öka och utveckla den kliniskt patientnära forskningen och stärka förutsättningarna för den kliniska forskarutbildningen. Ett syfte är också att öka den akademiska närvaron i primärvården, genom samverkan mellan utbildning, vårdverksamhet och forskning. Samspelet mellan landstingets och universitetets resurser vid AVC förväntas leda till ett närmande mellan parternas personal, när det gäller syn- och arbetssätt. Vidare förväntas nya pedagogiska metoder få snabbare genomslag inom VFU och spridning av ny kunskap underlättas genom t.ex. seminarier, utvecklande av en kreativ forskningsmiljö m.m. Ett ökat intresse för forskarutbildning och forskning inom primärvården är en önskad effekt. Framgången för konceptet AVC är i hög grad beroende av hur samverkan mellan de olika professionerna och huvudmännen kan utvecklas. Ett gott samspel mellan landstingsanställd och universitetsanställd personal förutsätter att personalen åtminstone till viss del är samlokaliserad och att arbetstid kan avsättas för att utveckla detta samspel. En fördel är också om universitetsanställda med förenade tjänster kan bedriva den kliniska verksamheten vid den vårdcentral som är AVC. Ett antal styrande dokument för både landstinget och Uppsala universitet har identifierats som påverkande på verksamheten vid AVC.

126 6 (13) AVC ska inom forskning skapa förutsättningar för att öka den akademiska närvaron genom att professorer, lektorer och adjunkter anställs och är verksamma vid AVC, öka intresset för forskning och forskarutbildning i primärvården, bedriva klinisk patientnära forskning som är prioriterad i primärvård, öka förutsättningarna för mindre kliniska forskningsarbeten bland medarbetare och studenter i primärvård, bl.a. för att medvetandegöra vikten av evidensbaserad praktik, erbjuda studenter på olika nivåer att genomföra examensarbeten i primärvård med klinisk inriktning, sprida resultat till andra vårdcentraler från AVC:s arbete med forskning. AVC ska inom VFU stimulera utveckling av interprofessionellt lärande, samordna handledning av utbildningsmoment inom AVC för studenter inom olika utbildningsprogram, utveckla och pröva pedagogiska metoder för interprofessionellt lärande, utveckla och pröva pedagogiska metoder för att i professionsspecifika utbildningsmoment stimulera evidensbaserad praktik, utveckla pedagogiska metoder som gör att primärvården kan ta emot ökat antal studenter i VFU, sprida resultat till andra vårdcentraler från AVC:s prövningar av pedagogiska metoder. Forskningsverksamheten vid AVC Forskning ska stärkas genom utveckling av forskningslinjer och långsiktig inriktning av forskningen / bearbetning av olika problemområden. Här fyller en forskningssamordnare se nedan en viktig funktion, vare sig denna funktion finns i landstings- eller i universitetsorganisationen. Behov av forskning om primärvårdens patientpopulationer och behov av ökad forskningskompetens inom primärvården Forskning i primärvård är eftersatt och det finns ett stort behov av ökad kunskap runt många av de stora patientpopulationer som får sin vård där. Forskarkompetensen inom primärvården är generellt lägre än inom sjukhusen, varför det också finns behov att öka andelen forskarutbildade inom primärvården. Ökad forskning i primärvård har alltså två syften, dels att öka kunskap om frågor som rör primärvårdens verksamhet och patientgrupper, dels att öka forskarkompetensen inom primärvården. Förutsättningar för klinisk forskning i primärvården Den kliniska forskningen är svårare att genomföra i primärvård än forskning på sjukhusklinik. En anledning är att primärvården till sin natur är geografiskt splittrad och att det inte finns samma långa tradition av samverkan mellan klinik och universitets-

127 7 (13) institutioner som exempelvis vid Akademiska sjukhuset. Ersättningssystemet inom Vårdval för vårdcentral ersätter inte för forskningsarbete. Det föreligger dessutom en konkurrens mellan olika enheter. Därför måste forskning i primärvård vara fullfinansierad och också täcka inkomstbortfall för deltagande enheter. Dessutom måste landstinget vid beställning av primärvårdens uppdrag tydliggöra att forskning är ett av uppdragen, liksom hur det kommer att utvärderas, så att medarbetare ges möjlighet att delta i forum där resultat av forskning sprids och diskuteras. Det är svårt för medarbetare att avsätta tid att ta till sig forskningsresultat, när vårdproduktion styr det dagliga arbetet. Det behöver skrivas in i regelboken att medarbetare även ska tillgodogöra sig forskningsresultat och implementera evidensbaserad praktik, liksom att utvärdering av detta kommer att ske. Klinisk forskning i primärvård måste ofta genomföras på flera vårdcentraler, eftersom patientunderlaget är alltför litet på en enhet. Enheterna är relativt små, spridda och med varierande bemanning och erfarenhet av forskningsarbete. Därför krävs särskilda resurser för att förbereda och genomföra klinisk forskning i primärvård. Forskningssamordnare med utvidgat uppdrag De speciella förutsättningar för klinisk forskning i primärvård som beskrivits ovan kräver alltså extra resurser, för att landstinget ska kunna underlätta forskningsarbetet, öka intresset för forskarutbildning och deltagande i forskningsprojekt m.m. Därför skulle en forskningssamordnare, med uppdrag att som nyckelperson samordna och utveckla stödet för forskningen vid AVC/övrig primärvård i samarbete med universitet, kunna underlätta klinisk forskning inom primärvård. Arbetsuppgifter som ansvar för primärvårdens bedömningskommitté, administrativt stöd för ALF-grupp, handledning av ST-läkarnas vetenskapliga arbeten bör ingå i arbetsuppgiften. En tänkbar lösning skulle kunna vara att landstinget finansierar en tjänst som adjungerad lektor vid Uppsala universitet. Forskning i samarbete med andra universitetsenheter vid Uppsala universitet Forskning om primärvårdens patientpopulationer bedrivs i första hand inom de universitetsinstitutioner/-enheter som är ansvariga för respektive utbildningsprogram, d.v.s. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/enheten Allmänmedicin och preventivmedicin (läkarprogrammet), enheten Vårdvetenskap (sjuksköterskeprogrammet) och Institutionen för neurovetenskap/enheten Fysioterapi (fysioterapeutprogrammet). Förutom relevanta forskningsprojekt kan ett ökat samarbete med andra universitetsenheter också ge tillgång till ökade resurser i form av forskarkompetens och forskningsmedel. VFU-verksamheten vid AVC Interprofessionell utbildning och VFU-samordnaren Uppsala universitet har ett åläggande att öka måluppfyllelse för utbildningsmålet visa förmåga till lagarbete och samverkan mellan olika yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg. VFU-verksamheten vid AVC syftar bl.a. till att öka just interprofessionell utbildning, vilket både landstinget och universitetet ser som en högprioriterad uppgift. Ansvaret för innehållet i VFU-utbildningen ligger vid universitetet medan landstinget ansvarar för organisation och planering av

128 8 (13) handledningen. På AVC är fokus på samordning mellan olika utbildningsprogram och att ge ökade möjligheter till att testa olika modeller för interprofessionellt lärande. Vad innebär det att ta fram modeller för interprofessionell utbildning som kan användas av alla primärvårdsenheter som tar emot studenter? Om modellerna ska kunna tillämpas på alla vårdcentraler innebär det att de måste utgå från patientbesök som är rätt så vanliga i primärvården. För de stora utbildningarna (läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor) är det möjligt att identifiera sådana patienter som åtminstone berör två av utbildningarna. Förslag på modellpatienter Läkare-sjukgymnast, t.ex. patienter med ont i rygg eller led. Sjuksköterska-sjukgymnast, t.ex. patienter med urininkontinens. Läkare-sjuksköterska, t.ex. patienter med högt blodtryck, patienter med utslag/sår. Läkare-sjukgymnast-sjuksköterska-dietist, t.ex. patienter med multisjuklighet som artros och diabetes. Arbetet på AVC måste ske i två steg. Dels utarbeta och utvärdera modeller för hur lärande runt modellpatienter ska gå till (VFU-samordnare, kliniska adjunkter och handledare), dels utarbeta och utvärdera modeller för att lära handledarna (interprofessionellt) hur det interprofessionella lärandet ska gå till. Stor vikt måste läggas på hur de interprofessionella momenten på ett smidigt sätt kan förenas med den vanliga kliniska verksamheten, utan att belasta de kliniska handledarna mer än idag. Övriga arbetsuppgifter för VFU-samordnaren VFU-samordnaren ska vara aktiv vid spridning och uppföljning av implementering av interprofessionell utbildning. VFU-samordnaren samordnar AVC:s kontakter mot de olika programmen. Särskild ersättning dels till handledare på vårdcentral som har AVC-uppdrag och för inkomstbortfall Att utveckla och utvärdera nya modeller för interprofessionellt lärande kräver att handledarna på vårdcentralen som har AVC-uppdrag måste avsätta mer tid för handledning än andra. Den tiden, i form av lön för handledare och inkomstbortfall p.g.a. minskade besöksersättningar, måste ersättas. Det är svårt för medarbetare att avsätta tid att ta till sig resultat om utveckling av VFU, när vårdproduktion styr det dagliga arbetet. Det behöver skrivas in i regelboken att medarbetare även ska tillgodogöra sig utveckling av VFU från AVC och implementera det i egen verksamhet, liksom att utvärdering av detta kommer att ske. Styrning och organisation Verksamheten vid AVC föreslås ledas av en styrgrupp med representanter från Hälsa och habilitering, Landstingets ledningskontor (Hälso- och sjukvårdsavdelningen, CVU), aktuell vårdcentral samt representant för andra vårdcentraler och Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

129 9 (13) Styrnings- och organisationsmodellen föreslås överenskommas i ett avtal mellan de berörda parterna, representerade i styrgruppen. Verksamhetens mål mot vilka verksamheten ska utvärderas slås fast i en årlig uppdrags-/verksamhetsplan, som ligger till grund för de finansieringsavtal som sluts med landstinget (hälso- och sjukvårdsstyrelsen) och Uppsala universitet. Inom landstinget är Hälso- och sjukvårdsavdelningen beställarpart gentemot Hälsa och habilitering avseende förslag till mål för utvärdering m.m., medan AVC är parten i arbetet att ta fram uppdrag. Den dagliga verksamheten föreslås ledas av vårdcentralchefen, i relevanta frågor i samråd med FoU-chefen vid Hälsa och habilitering. Individuella avtal sluts med de personer som tjänstgör vid AVC, oberoende av vilken part som svarar för vilken del. Organisationen föreslås utformas enligt nedanstående illustration, figur 2. Figur 2. Ledningsstruktur för Akademisk Vårdcentral, AVC, med procentsatser för tjänster landstinget kan tillföra AVC. Tjänstestruktur och personella resurser Tjänstestrukturen framgår av figur 2. Vårdcentralchefer vid alla vårdcentraler är betydelsefulla för att driva en framgångsrik utveckling av verksamheten och ska vara innovativa och ta fram nya metoder, arbetssätt och tjänster. De har också ett övergripande ansvar för organisation och planering av

130 10 (13) handledning vid verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Detta omfattar hur vårdarbetet organiseras och att handledare ges möjlighet att handleda när de tar emot studenter för VFU från universitetens grundutbildningsprogram. Vårdcentralschef vid vårdcentral med det särskilda uppdraget AVC har dessutom övergripande ansvar för organisation och planering av möjligheter för AVC:s uppdrag, rörande främst VFU. AVCuppdragets tjänstgöringsgrad bedöms omfatta cirka 20 procent. VFU-samordnaren vid AVC är en nyckelperson i arbetet med att samordna VFUverksamheten vid AVC i samverkan med lärosäten och vårdverksamhetens medarbetare. I arbetet ingår att se till att studenter av landstinget erbjuds VFU av hög kvalitet och bidra till utveckling av vården. VFU-samordnare vid AVC innebär att samordna AVC:s uppdrag att främja interprofessionellt lärande, bidra till att fler studenter kan tas emot i utbildningsmiljön på AVC samt att bygga aktiva nätverk med andra vårdcentraler så att modeller för interprofessionellt lärande sprids till hela länet. Uppdragets tjänstgöringsgrad är på procent och omfattar ett förordnade på tre år, med möjlighet till förlängning. Forskningssamordnaren vid AVC är en nyckelperson i arbetet med att samordna stödet för att underlätta forskningen vid AVC/övrig primärvård i samverkan med lärosäten och vårdverksamhetens medarbetare. I arbetet ingår att i landstinget främja forskning som bidrar till att utveckla vården. Forskningssamordnare vid AVC innebär att samordna AVC:s uppdrag att främja patientnära kliniska studier och implementeringsforskning i Uppsalas primärvård samt att bidra till att utveckla forskningsmiljön på AVC. Vidare innebär det att bygga aktiva nätverk med andra vårdcentraler för forskning i samverkan med universitet och högskolor. Uppdragets tjänstgöringsgrad är på procent och omfattar ett förordnade på tre år, med möjlighet till förlängning. Assistent till VFU-samordnare och forskningssamordnare vid AVC ska administrativt planera och stödja spridningen av resultat av AVC-prövningar och forskning till andra vårdcentraler samt administrativt stödja samordningen av AVC:s VFU-uppdrag och forskningsuppdrag med andra vårdcentraler. Uppdragets tjänstgöringsgrad är 40 procent och omfattar ett förordnande på tre år, med möjlighet till förlängning. Handledare är anställd på utbildningsställe, har adekvat kompetens för ett grundutbildningsprogram och undervisar och handleder student i VFU. Handledare vid vårdcentral med särskilda uppdraget AVC undervisar och handleder dessutom student i VFU som deltar i AVC:s uppdrag VFU. Att utveckla och utvärdera nya modeller för interprofessionellt lärande kräver att handledarna på AVC måste avsätta mer tid för handledning än andra. Den tiden, i form av lön för handledare och inkomstbortfall p.g.a. minskade besöksersättningar, måste ersättas. Med klinisk adjunkt avses den sjukgymnast eller sjuksköterska med adekvat utbildning som är anställd av universitetet och där tjänstgöring till viss del är förlagd till landsting eller kommun. Klinisk adjunkt har det övergripande ansvaret för planering, samordning, utvärdering och utveckling av undervisning i klinisk utbildning, arbetar för en integrering mellan teoretisk och klinisk utbildning, ansvarar för kontakten med ev. adjungerade kliniska adjunkter samt medverkar i utvecklingen av de kliniska hand-

131 11 (13) ledarnas pedagogiska kompetens (Kvalitetskriterier vid sjuksköterske-programmet för klinisk utbildning av studenter UU; Kvalitetskriterier för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet) Klinisk adjunkt vid vårdcentral med särskilt uppdrag AVC har dessutom ansvaret att bidra till AVC:s prövning av pedagogiska metoder för VFU. Med klinisk lektor/ universitetslektor avses en sjukgymnast, sjuksköterska eller läkare som är anställd av universitetet men där tjänstgöringen till viss del är förlagd till landsting eller kommun. Klinisk lektor/universitetslektor har det övergripande ansvaret för planering, genomförande och utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen, samt integrering av den teoretiska och verksamhetsförlagda utbildningen I tjänsten ingår att handleda utvecklingsarbeten i klinik. (Kvalitetskriterier vid sjuksköterskeprogrammet för klinisk utbildning av studenter UU; Kvalitetskriterier för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet; Kvalitetskriterier för den kliniska utbildningen på läkarprogrammet) Klinisk lektor/universitetslektor vid vårdcentral med särskilt uppdrag AVC har dessutom det övergripande ansvaret att bidra till AVC:s prövning av metoder för implementering av evidensbaserad praktik, både i samband med VFU och forskning. Uppsala universitet har planer på att tillsätta fler förenade tjänster och även ST-forskartjänster. Vilket ökar både möjligheter och behov när det gäller AVC:s resurser. Risk- och konsekvensanalys En risk- och konsekvensanalys för AVC vid vårdcentral bör genomföras i det föreslagna fortsatta utredningsarbetet. Där behöver särskilt tas upp den kritiska massans betydelse för att AVC-arbetet ska kunna göras med god kvalitet och gott resultat. Hur fåtaliga närvarande personer/resurser är det möjligt att ha, från respektive huvudman eller från landstinget, om det främst är en huvudmans anställda som är närvarande för att verksamheten ändå ska fungera utifrån syftena? Vilka funktioner är kritiska för att verksamheten ska fungera? Dessutom bör i risk- och konsekvensanalysen särskilt tas upp faktorer som kan hindra spridningen av AVC:s resultat och då med tonvikt på möjligheterna för medarbetare i primärvård att ta del av och implementera dem. Konsekvensen om en AVC är offentlig eller privat bör bedömas. Geografiska och strukturella förutsättningar För att ha så goda förutsättningar som möjligt att kunna starta upp, utveckla och driva en väl fungerande AVC behövs: Befintlig auktorisation för vårdcentral. Väl fungerande klinisk och undervisningsverksamhet. Tillräckligt stort patientunderlag för att kunna bedriva god undervisning och forskning. Ett starkt intresse och engagemang för utvecklings- och förändringsarbete hos verksamhetschef och övriga medarbetare.

132 12 (13) Dokumenterad god pedagogisk lärandemiljö. Tillgång till adekvata undervisnings- och kontorsutrymmen inom egen lokal eller i nära anslutning. Det ska finnas representation av läkare, distriktssköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster, socionom/psykolog vid eller i nära anslutning till AVC samt beredskap att ta emot studenter från dessa yrkeskategorier. Process för att utse vårdcentral (VC) för AVC-uppdrag: Alla VC i primärvård informeras om: vad uppdraget AVC innebär, till skillnad från de uppdrag om forskning och VFU som alla VC med avtal i Landstinget i Uppsala län har (LLK/beställare/Vårdavtal), vilka kriterierna för att utses är (LLK/beställare/Vårdavtal), vem som tar emot ansökan om att utses, när och hur det sker (HOHLK?), vem som beslutar om att utse VC för AVC-uppdrag (LLK/beställare/ Vårdavtal), beställning av uppdrag (LLK/beställare/ Vårdavtal), vem som utvärderar hur uppdraget genomförts och hur utvärdering sker (LLK/beställare/Vårdavtal). Under processen att utse en första AVC bör samråd ske med Uppsala universitet. Finansiering De personella resurser som nämns ovan kan indelas i två grupper. Dels de som faller inom ramen för landstingets förslag till åtaganden, enligt figur 2, dels de som utgör universitetets bidrag till AVC. Förutom de rent personella kostnaderna tillkommer kostnader för lokaler, IT och telefoni, resor m.m. Grundläggande är att landstinget finansierar de insatser som landstinget vill bidra med till AVC. Landstinget behöver skjuta till medel för att utveckla AVC, eftersom landstinget i dag inte har tillräckligt med lämpliga resurser att samla för att skapa landstingsdelen av en AVC. Uppsala universitet har redan resurser med profiler som lämpar sig att placera vid en AVC. Beroende av om VFU- och forskningsledarna anställs på 60 eller 80 procent, bedöms landstingets kostnader bli cirka 2,3 2,7 mnkr, fördelade på AVC, cirka 1,3 1,8 mnkr (tillkommande kostnader), och Hälsa och habilitering, cirka 0,9 mnkr (omfördelning av befintliga resurser). En tänkbar konstruktion är att landstinget köper (del av) uppdraget som forskningssamordnare från universitetet. Särskilda ansvarsnummer för AVC föreslås skapas per Förslag Projektgruppen har penetrerat ett antal områden och frågeställningar. Dock behöver fördjupningar och/eller preciseringar ske inom ett antal områden. Projektgruppen föreslår därför att följande frågor ytterligare utreds/utvecklas: Ansökningsförfarande, att utses till AVC

133 13 (13) Övergripande styrning och ledning av AVC Samordning med landstingets arbete med stöd till samlade primärvården Samordning/ledning för de personer som arbetar på AVC vem styr/samordnar över vad? Vilka frågor och områden som behöver regleras i avtal (avtal mellan huvudmännen om AVC, avtal om interprofessionellt lärande m.m.) Hur HSS uppdrag till AVC kan se ut Intäktsbortfall för vårdcentral som är AVC Ekonomisk ersättning till AVC Innehållsbeskrivning för både befintliga och nya landstingstjänster vid AVC Kvalifikationskrav för nya landstingstjänster vid AVC Övergripande schema för alla som ska samverka vid AVC Regelverk och modell för spridning och mottagande/implementering av resultat inom åtminstone hela primärvården Lokalbehov (inkl. rum för ett antal universitetstjänster och gemensamma utrymmen) Resurser i form av kontorsutrustning, programvaror, nätverksbehov m.m. Detaljerad budget för AVC En uppdragsbeskrivning för AVC, med risk- och konsekvensanalys för AVC och mål för utvärdering Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta: att att att godkänna projektrapporten, uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ytterligare utreda de frågeställningar och områden i rapporten som föreslås utredas vidare, till detta ändamål tillsätta en 20 % projektledartjänst för ledning och samordning av uppdraget, september 2014 februari 2015, till en maximal kostnad av kronor. Ansvar 24999, Reserverade verksamhetsmedel, att uppdraget ska redovisas till styrelsen senast februari 2015.

134 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Niklas Rommel Dnr HSS Projekt om vårdlotsar Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att pilotprojektet om vårdlotsar ska fortsätta till och med 31 december 2014 i samma omfattning och med samma inriktning som tidigare samt att kronor avsätts för projektet, ansvar Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda formerna för hur vårdlotsarbetet ska bedrivas från 2015 och att uppdraget ska redovisas till styrelsen senast i oktober Ärendet Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni 2012 att genomföra ett pilotprojekt med vårdlotsar och att avsätta 2,0 miljoner kronor till projektet. Styrelsen har senare i juni 2013 beslutat att avsätta ytterligare 1,8 miljoner kronor för att fortsätta projektet under andra halvåret I december 2013 beslutade styrelsen att förlänga projektet till den 1 oktober Ett projekt som utvärderar en internationellt känd modell för vårdlotsar/case management eller aktiv hälsostyrning på svenska har således pågått sedan januari En särskild styrgrupp med företrädare för landstinget och Uppsala kommun har ansvarat för projektet, tillsammans med företaget Health Navigator AB, som har drivit projektet, anställt vårdlotsarna och tillhandhållit verktyg och utbildning för interventionen.. Verksamheten har inriktats mot två patientmålgrupper som bedöms ha särskilt stora behov av ett vårdkoordinerande och coachande stöd; mångbesökare vid akutmottagningen på Akademiska sjukhuset (fler än tre besök senaste sex månaderna) och hjärtsviktspatienter. I korthet utvärderas en modell där patienter med många vårdkontakter och en totalt sett komplex vårdsituation med många involverade aktörer identifieras genom analys av dessa patienters samtliga vårdkontakter och sedan erbjuds ett patientcentrerat och individuellt stöd enligt modellen för aktiv hälsostyrning under en period av ca 6-9 månader till dess patienten uppnått en mer stabil situation och tagit del av patientutbildning, coaching och vårdkoordinering. Vårdlotsarna är specialtränade sjuksköterskor som utför merparten av sitt stöd till patienterna per telefon. Modellen för case managemet/aktiv hälsostyrning finns utvecklad i bland annat USA, Storbritannien och Tyskland med syfte att öka patienters livskvalitet och förebygga det akuta, oplanerade behovet av sjukvård. I Sverige pågår förutom i Uppsala storskalig Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

135 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utvärdering i Stockholm, Västra Götaland, Östergötland och Sörmland där leverantören Health Navigator AB samarbetar i utvärdering med samtliga dessa landsting. Parallellt med att ett antal patienter får stöd från vårdlotsarna genomförs en vetenskaplig studie, med syfte att jämföra självskattad livskvalitet samt total vårdkonsumtion och sjukvårdskostnad hos berörda patienter jämfört med en kontrollgrupp som inte får stöd från en vårdlots. En utvärdering av verksamheten från januari 2013 till april 2014 redovisas i bilaga. I utvärderingsrapporten framgår bland annat att slutenvårdskonsumtionen och sjukvårdskostnaden för både mångbesökare och hjärtsviktspatienter som fått aktiv hälsostyrning genom vårdlots har minskat avsevärt i jämförelse med patienterna i kontrollgruppen som inte fått detta stöd, medan öppenvårdskonsumtionen i stort är oförändrad. Totalt har drygt 400 patienter fått hjälp av de tre vårdlotsarna till april månad 2014 medan drygt ytterligare 200 patienter har ingått i kontrollgruppen. I genomsnitt har mångbesökare vid akutmottagningen som fått hjälp av vårdlots cirka fem vårddygn färre per år jämfört med patienterna i kontrollgruppen, vilket motsvarar en minskning på 40 %. För hjärtsviktspatienterna har antalet slutenvårdsdygn minskat med sju dygn (36 %). Det innebär att cirka vårddygn har frigjorts vid Akademiska sjukhuset under projekttiden, till ett värde av drygt 17 miljoner kronor. På helårsbasis motsvarar det med nuvarande antal deltagare cirka vårddygn till ett värde av cirka 25 miljoner kronor, att jämföra med en projektkostnad på fyra miljoner kronor. Främst är det akuta, oplanerade vårdtillfällen som patienterna slipper genom det stöd de får genom vårdlotsarna. De största skillnaderna i konsumtionen av slutenvård mellan deltagare och kontrollgrupp har uppstått inom kirurgi, geriatrik och infektion. Inom kirurgi var minskningen av slutenvård 62 % och inom geriatrik 57 % och för infektion var minskningen 82 % jämfört med den vård som kontrollgruppen konsumerat. I projektet har också ingått att göra en studie av deltagarnas självskattade livskvalitet (genom enkätverktyget SF-36). För mångbesökarna framkommer av enkätresultaten att ingen skillnad vad avser livskvalitet kan urskiljas mellan deltagare och kontrollgruppen och inte heller av deltagarnas livskvalitet mellan projektets start och uppföljning efter cirka tio månaders deltagande med stöd av vårdlots. De deltagande hjärtsviktspatienterna skattar däremot sin livskvalitet något högre än kontrollpatienterna medan deltagarna skattar sin livskvalitet lägre vid uppföljning efter tio månader än vid starten av interventionen av vårdlots. Det kan också noteras att ingen skillnad kan ses mellan deltagare och kontrollgrupp vad avser dödlighet. I den bifogade rapporten finns även en sammanställning över vårdlotsarnas observationer under projekttiden. Enligt vårdlotsarna är bristande kunskap hos patienten och bristande kommunikation mellan patient och vårdgivare liksom mellan vårdgivare, de främsta orsakerna till förebyggbar oplanerad och akut vård. Andra observationer som vårdlotsarna framhåller är bland annat; - vårdlotsarna kan i hög grad genom metodiken för aktiv hälsostyrning aktivera patienten kring flertalet av de orsaker som driver på förebyggbar akutvård, till Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

136 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen exempel upplysa om sjukdom, ge tips om egenvård och stötta patient ta kontakt med rätt vårdgivare - stödet genom vårdlots är mest effektivt och framgångsrikt för patienter där motivation finns eller kan skapas men som saknar grundläggande kunskap - vårdcentraler och specialistmottagningar är viktigast och har störst förbättringspotential för att förebygga oplanerad och akut vård, framför allt gällande tillgänglighet och rutiner för uppföljning, samt vad avser dialogen med patienten - det är stor skillnad mellan olika enskilda mottagningar och vårdcentraler hur väl de fungerar i syfte att förebygga undvikbar, oplanerad och akut vård - vad gäller systematiska problem i dialogen med patienten upplevs alla vårdaktörer kunna bli bättre, till exempel vid utskrivning och remisshantering så att patienten i varje steg kan uppleva att det finns en plan och en tydlig kontakt att vända sig till vid frågor eller försämring. Planering, kontinuitet och god kunskap om olika vårdgivarens roller samt kunskap om egenvård uppges av vårdlotsar vara de mest trygghetsskapande komponenterna som bidrar till att patienter slipper söka vård akut oplanerat. Sammantaget bedömer vårdlotsarna att drivare av förebyggbar akutvård grundar sig på systematiska problem av tre slag; för enskilda vårdgivare, mellan patient och vårdgivare samt mellan vårdgivare. Mer erfarenhet från aktiv hälsostyrning genom vårdlots/vårdcoach finns i andra landsting. I Stockholm där arbetet pågått sedan 2010 finns drygt 40 vårdcoacher som stöttar patienter. Detta har bidragit till minskat akutvårdsbehov och minskade återinskrivningar och tryck på akutsjukhusen i länet. Mätningar i samband med den statliga äldresatsningen har visat att modellen avsevärt bidragit till att Stockholms läns landsting 2013 klarade av de prestationsbaserade målen för sammanhållen vård och erhöll totalt 130 miljoner kronor i statlig prestationsbaserad ersättning. Landstinget i Uppsala län klarade enbart delvis av dessa mål och erhöll därmed inte full ersättning. Överväganden I den bifogade utvärderingsrapporten framgår att projektet där aktiv hälsostyrning med vårdlotsar utvärderas har haft stor effekt på vårdkonsumtionen, med betydligt lägre konsumtion för dem som fått stöd av vårdlots jämfört med personer i kontrollgruppen. Minskning ses främst i den oplanerade akuta vården och effekten är främst frigjorda vårddygn på Akademiska sjukhuset. Samma utveckling redovisas från andra landsting som infört motsvarande funktioner som vårdlots/vårdcoach. Det kan också noteras att resultaten genomgående är något bättre i C-län än i övriga län, kanske främst beroende på en jämförelsevis hög slutenvårdskonsumtion och därmed högre vårdkostnader i C- län. Inga större förändringar har skett i deltagarnas uppskattade livskvalitet under projektets gång hittills. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

137 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen En avgörande fråga är om samma effekter vad gäller vårdkonsumtion kan uppnås om projektet övergår till ordinarie drift i någon form och utökas till fler målgrupper och fler patienter? Sannolikt kan då inte de nu visade resultaten upprätthållas på samma nivå då det ofta är enklare att behålla engagemang och ambitioner under ett avgränsat projekt med relativt få inblandade personer under begränsad tid, än i ordinarie verksamhet med flera inblandade under lång tid. Erfarenheter från Stockholms läns landsting visar på att resultaten inledningsvis försämras då verksamheten utökas från ett begränsat projekt, men att resultaten senare kan förbättras med aktiva utbildnings- och ledningsinsatser samt ett elektroniskt beslutsstöd och vårdadministrativt stöd. En annan fråga är Health Navigators roll. Ska vårdlotsarna även fortsättningsvis vara anställda av företaget och ska det även framledes svara för metodiken kring identifiering av patienter, modellen för patientcoaching och stöd samt forsknings- och utvecklingsstöd för verksamheten? För att genomföra effektiv aktiv hälsostyrning krävs beslutstöd och vårdadministrativa verktyg som företaget idag tillhandhåller och som redan utvärderats under svenska förhållanden. En fördel med att fortsätta att anlita Health Navigators tjänster är att företaget har upparbetat en hög kompetens inom området och därmed på ett effektivt sätt kan styra och utveckla vårdlotskonceptet och aktiv hälsostyrning. Metodiken för att välja ut lämpliga patienter med hög och undvikbar risk för försämring och behov av akut vård har utvecklats av Health Navigator och frågan om landstinget kan använda denna metodik måste lösas om landstinget ska ta över vårdlotsarna. Ett övertagande kan medföra en relativt lång startsträcka jämfört med om Health Navigator fortsätter att bedriva verksamheten utifrån landstingets framtida beställning. Oberoende om landstingets ska överta ansvaret för verksamheten eller ej så bör projektet avslutas inom en nära framtid och övergå i ordinarie drift inom lämplig förvaltning, som Akademiska sjukhuset eller Hälsa och habilitering. Om landstinget inte avser att ta över driftansvaret för vårdlotsarna så måste en upphandling genomföras, i vilken kan ställas specifika krav på utföraren om exempelvis effekter vad gäller vårdutnyttjande och livskvalitet. För landstingets räkning är det i en sådan upphandling centralt att försäkra sig om att tjänsten även framöver skapar resultat i form av minskat behov av oplanerad akutvård hos de patientmålgrupper som ska erhålla tjänsten. Det finns också stora fördelar med att fortsätta ett nära samarbete med andra landsting i utvecklingen för att kunna ta del av de lärdomar som framkommit och framkommer i andra landsting. Till exempel utvärderas modellen för aktiv hälsostyrning inom akutpsykiatrin i Stockholm just nu och resultaten kan vara intressanta för andra landsting att ta del av. Styrgruppens samlade bedömning är att den metod för aktiv hälsostyrning som använts i vårdlotsprojektet har gett många positiva effekter med bland annat färre akuta inläggningar, frigjorda vårddygn och därmed frigjorda ekonomiska resurser som väl motiverar projektets kostnader. Vårddygn för ett värde av 25 miljoner kronor har frigjorts för en projektkostnad av fyra miljoner kronor. Det bedöms därför vara effektivt att utveckla aktiv hälsostyrning med vårdlots till nya lämpliga patientgrupper och till Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

138 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen alla patienter i berörda målgrupper, samt att implementera vårdlotskonceptet i den ordinarie hälso- och sjukvården genom ett kontrollerat införande. Förslag Projektet löper fram till den 1 oktober Antingen avvecklas då vårdlotsverksamheten och erfarenheter från projektet tas med i det fortsatta arbetet med att utveckla landstingets hälso- och sjukvård, eller så fortsätter verksamheten i någon form och införs i landstingets hälso- och sjukvård under kontrollerade former. Nedan redovisas ett förslag till fortsättning av vårdlotsprojektet. Projektet omvandlas under 2015 till ordinarie verksamhet utifrån fortsatta diskussioner om utveckling av målgrupper, antal patienter som ska kunna erbjudas vårdlots, kostnader, interventionens innehåll, organisation, uppföljning med mera. Detaljerat förslag om utformning av verksamheten tas fram till hösten Det är viktigt att medel reserveras i hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget 2015 för beräknade kostnader för den fortsatta vårdlotsverksamheten. Om till exempel hela den beräknade målgruppen, cirka patienter, ska kunna få stöd behöver antalet vårdlotsar utökas från dagens tre till cirka tio vårdlotsar, vilket innebär en årlig kostnad på cirka tolv miljoner kronor och en utökning jämfört med projektets kostnad för 2014 på cirka åtta miljoner kronor. Baserat på nuvarande resultat skulle en sådan utökning av vårdlotskonceptet frigöra cirka vårddygn motsvarande en kostnad på cirka 70 miljoner kronor. För att inte få ett avbrott i verksamheten förlängs nuvarande projekt året ut liksom Health Navigators uppdrag i projektet med bland annat fortsatt studie av vårdkonsumtion och självskattad livskvalitet, till en kostnad på kr. En avrapportering av projektet med förslag på implementering i ordinarie verksamhet redovisas för hälso- och sjukvårdsstyrelsen senast i oktober Bilaga Utvärderingsrapport april 2014: Utveckling och utvärdering av aktiv hälsostyrning med vårdlotsar i Landstinget i Uppsala län. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

139 Utveckling och utvärdering av aktiv hälsostyrning med vårdlotsar i Landstinget i Uppsala län Utvärderingsrapport April 2014 Forsknings- och utvecklingsstöd: 1

140 Sammanfattning Sammantaget visar utvärderingen att studien aktiv hälsostyrning med vårdlots fallit väl ut och i linje med vad som predicerats i förstudien. De senaste resultaten visar fortsatt att patienterna med stöd av vårdlots har ett mindre vårdbehov, framförallt av akut oplanerad slutenvård jämfört med patienter som inte erhållit vårdlots. Effekten för de som erhåller stödet uppgår till procent färre inläggningar och vårddygn motsvarande resursfrigörande av kronor per patient och år jämfört med den randomiserade kontrollgruppen. Utveckling och utvärdering av aktiv hälsostyrning med vårdlots inom Landstinget i Uppsala län sker med vetenskaplig ansats genom randomiserade kontrollerade studier där deltagares livskvalitet och vårdkonsumtion följs upp och jämförs med en kontrollgrupp. Studien är godkänd av den regionala etikprövningsnämnden och startade i januari 2013 vid Akademiska sjukhuset för två målgrupper, mångbesökare vid akutmottagningen och patienter med hjärtsvikt. Den senaste utvärderingen av studien genomfördes i april Utvärderingen omfattar patienternas självskattade livskvalitet, vårdkonsumtion som registreras i landstingets egna datalager samt vårdlotsarnas iakttagelser över vad som orsakar patienternas oplanerade vård. Utvärderingen omfattar totalt 622 patienter varav 405 ingick i en deltagargrupp och erhöll stöd av vårdlots och resten ingick i en randomiserad kontrollgrupp. Gruppen mångbesökare, här definierade som patienter med tre eller fler akutbesök de senaste sex månaderna, omfattade 393 individer varav 258 i deltagargrupp. För denna grupp var den totala vårdkonsumtionen statistiskt signifikant lägre än för kontrollgruppen. Deltagarna har i genomsnitt 1,4 slutenvårdsepisoder och totalt 7,1 vårddygn per år att jämföra med kontrollgruppens 2,4 slutenvårdsepisoder och 11,9 vårddygn. Detta motsvarar en reduktion av slutenvårdskonsumtion med 40 procent till ett värde av kronor per patient och år mätt enligt landstingets egen kostnadsdata (direkta hälso- och sjukvårdskostnader). Skillnaden i konsumtion av slutenvård mellan deltagare och kontrollpatienter uppstår framförallt inom verksamhetsområdena kirurgi, geriatrik och infektion. Ingen större förändring av deltagarnas egenrapporterade livskvalitet (SF-36) syns mellan ingångs- och uppföljningsskattningen men fler utvärderingar krävs för att konklusivt svara på effekten som vårdlotsar har på patienternas egenrapporterade livskvalitet. I gruppen hjärtsvikt, här definierade som patienter med en eller flera inläggningar eller läkarbesök på sjukhus med primärdiagnosen hjärtsvikt de senaste tolv månaderna, omfattades 229 individer, varav 147 i deltagargrupp, av utvärderingen. Även i denna grupp visar resultaten att vårdkonsumtionen var avsevärt lägre för de patienter som erhåller stöd av vårdlots. Deltagarna har i genomsnitt 1,6 slutenvårdsepisoder och totalt 12,6 vårddygn per år att jämföra med kontrollgruppens 2,9 slutenvårdsepisoder och 19,7 vårddygn. Detta motsvarar en reduktion av slutenvårdskonsumtion med 36 procent till ett värde av kronor per patient och år mätt enligt landstingets egen kostnadsdata (direkta hälso- och sjukvårdskostnader). Skillnaden i konsumtion av slutenvård mellan deltagare och kontrollpatienter uppstår framförallt inom verksamhetsområdena kardiologi och klinisk fysiologi, medicinskt centrum samt intern- och lungmedicin. I gruppen hjärtsvikt skattar deltagarna sin livskvalitet lägre vid uppföljningen i april 2014 än vid start av interventionen, vilket kan förklaras av sjukdomens karaktär och försämring i sjukdomsförlopp. Vid uppföljningen i april 2014 skattar dock deltagarna sin livskvalitet högre än kontrollgruppen men fler utvärderingar krävs för att konklusivt svara på effekten som vårdlotsar har på patienternas egenrapporterade livskvalitet. 2

141 Observationer från vårdlotsarna, som är specialutbildade sjuksköterskor som tillämpar modellen för aktiv hälsostyrning, har inhämtats genom djupintervjuer och enkäter samt diskussion i fokusgrupp. Enligt vårdlotsarna är de främsta drivarna av förebyggbar akut vård bristande kunskap om sjukdomssituation, behandling och vårdkedjan hos patienten samt kommunikation, både mellan patient och vårdgivare och vårdgivare emellan. Vårdlotsarna uppger att de i hög grad kan aktivera patienten kring flertalet av drivarna, t.ex. genom upplysning, tips om egenvård och planering av samtal och besök hos vårdgivare. Vissa vanligt förekommande drivare av akut vård upplevs grunda sig i systematiska problem inom vården, både för enskilda vårdgivare, i dialogen med patienten och i kommunikationen mellan vårdgivare. Sett till enskilda vårdgivare, anger vårdlotsarna att vårdcentral och specialistmottagning både är viktigast och med störst förbättringspotential för att förebygga akutvård, framförallt kan tillgänglighet och rutiner för uppföljning efter utskrivning från sjukhus förbättras. Sammantaget visar den senaste utvärderingen fortsatt att patienterna med stöd av vårdlots har ett avsevärt mindre vårdbehov framförallt av akut oplanerad slutenvård jämfört med patienter som inte erhållit vårdlots. Effekten för de som erhåller interventionen uppgår till procent färre inläggningar och vårddygn motsvarande resursfrigörande av kronor per patient och år jämfört med den randomiserade kontrollgruppen avseende direkta hälso- och sjukvårdskostnader. 3

142 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Målsättning Den intervention som utvärderas Resultat Resultat för mångbesökare vid akutmottagningen Resultat för patienter med hjärtsvikt Vårdlotsarnas observationer Drivare av vård och vårdlotsars åtgärder Systematiska problem inom vården Slutsats

143 1. Bakgrund I flera landsting har modeller för så kallade vårdlotsar eller vårdcoacher utvärderats under de senaste åren. Syftet med dessa modeller är att förbättra kvaliteten och resurseffektiviteten i vården för patienter med omfattande och komplexa behov av hälso- och sjukvård och omsorg genom att arbeta mer förebyggande, stärka patienten och skapa bättre koordination i patientens ordinarie vårdkedja. De mest välutvärderade modellerna bygger på internationella erfarenheter av så kallad case- och disease management, vilket man i Sverige valt att kalla aktiv hälsostyrning. Resultaten från studier med aktiv hälsostyrning i andra landsting visar att patienternas livskvalitet och upplevelse av vården kan förbättras samtidigt som deras behov av kostsam slutenvård minskar avsevärt. Mot bakgrund av detta gav den politiska ledningen i Landstinget i Uppsala län Hälso- och sjukvårdsavdelningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa vårdlotsar. Utredningen visade att resursinsatserna inom hälso- och sjukvården är kraftigt koncentrerade kring en liten andel av invånarna; 1 procent av landstingets invånare (ca individer) står för 29 procent (ca 1,4 miljarder kr) av de totala analyserade kostnaderna inom öppen- och slutenvården 2010 (totalt 4,9 miljarder kr). 10 procent av landstingets invånare (ca individer) står för hela 73 procent (ca 3,6 miljarder kr) av de totala kostnaderna. Resursinsatserna i landstinget är kraftigt koncentrerade: 1% av invånarna står för 29% av de totala kostnaderna Öppen- och slutenvård vid sjukhus* samt primärvård, 2010 Sammanlagd kostnad (miljarder kr)** % av invånarna ( individer), 73% av kostnaderna (3,59 miljarder kr) 2 1 1% av invånarna (3 358 individer), 29% av kostnaderna (1,44 miljarder kr) Invånare i Landstinget i Uppsala Län Not: Enbart individer inom C-län (boende i Landstinget i Uppsala län) har analyserats. Besök och vårdtillfällen från utomlänsindivider är exkluderade. * Öppen-och slutenvård enligt SKL (KPP) på Akademiska Sjukhuset och Lasarettet i Enköping. ** Vårdtillfällen & besök utan kostnad har utelämnats. Vårdtillfällen utan utskrivningsdatum och/eller med negativa KPP-poster har utelämnats. Källa: Statistik landstinget i Uppsala (KPP och primärvårdsdata), Statistiska Centralbyrån, Health Navigator analys Figur 1. Fördelning av resursinsatser för invånarna. Vidare visade utredningen att även kommunens omsorgsinsatser är kraftigt koncentrerade kring en liten andel av dess invånare; 1 procent av Uppsala kommuns invånare över 65 år står för 20 procent av kommunens resursinsatser. De 1 procent mest vårdtunga patienterna inom landstinget har i genomsnitt 12 diagnoser, 2,7 oplanerade inläggningar och 25 vårdkontakter vid sjukhus per år och står för en total resursinsats inom landstinget om ca kr per person och år. Dessa mest vårdtunga patienter är en dynamisk grupp i avseendet att en stor del av gruppen byts ut varje år. Endast ca 19 procent av patienterna finns med i gruppen nästföljande år. 5

144 Bland de patienter som har störst vårdbehov fanns knappt individer inom grupperna mångbesökare vid akutmottagningarna, hjärtsviktspatienter, KOL-patienter och individer med omfattande vård- och omsorgsbehov. Utredningen indikerade att kvalitets- och effektivitetsbrister kan finnas inom vård- och omsorgskedjan för denna grupp och att dessa patienter därför kan utgöra en lämplig målgrupp för vilka vårdlotsar kan bli aktuella. Utredningen utmynnade i en rekommendation till Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun att utvärdera en modell med vårdlotsar baserad på internationellt beprövade modeller för case- och disease management (aktiv hälsostyrning) i syfte att öka livskvalitet och minska oplanerad vårdkonsumtion inom landsting och kommun för patienter med omfattande och komplexa vårdbehov. Utredningen rekommenderade att genomföra en sådan utvärdering i två faser: Fas 1: En begränsad pilotverksamhet omfattande en till två målgrupper och totalt patienter som stöttas av vårdlots i syfte att förvärva resultat och lärdomar Fas 2: Förutsatt att fas 1 har genomförts med lyckat resultat införs modellen för fler patienter/brukare och eventuellt fler målgrupper Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun inledde under våren 2013 en pilotverksamhet för att utvärdera aktiv hälsostyrning med vårdlots för två målgrupper; mångbesökare på akutmottagningen, patienter med tre eller fler akutbesök de senaste sex månaderna, och patienter med hjärtsvikt, patienter med en eller flera inläggningar eller läkarbesök på sjukhus på grund av hjärtsvikt inom de senaste tolv månaderna. Utvärderingen sker med vetenskaplig ansats genom randomiserade kontrollerade studier där deltagares livskvalitet och vårdkonsumtion följs upp och jämförs med en kontrollgrupp. Studien startade i januari 2013 vid Akademiska sjukhuset och är godkänd av den regionala etikprövningsnämnden. 1.1 Målsättning Utvecklingsarbetet leds av en styrgrupp med representanter från landstingets ledningskontor, Akademiska sjukhuset och Uppsala kommun. Som forsknings- och utvecklingsstöd för genomförande av studien har företaget Health Navigator anlitats. De övergripande målsättningarna för utvecklingsarbetet med aktiv hälsostyrning med vårdlots är att: Förbättra livskvaliteten hos deltagande patienter/brukare Frigöra vårdplatser och skapa mer sammanhållen vård och omsorg genom att minska förebyggbara inläggningar Öka förståelse och deltagande hos patienten/brukaren kring sin sjukdomssituation Öka förståelse hos patient/brukare, vårdgivare och beställare för de faktorer som driver oplanerade vårdkontakter Få fram ett underlag för att bättre kunna styra resurser där de gör mest nytta Bidra till kunskap för att nå målen inom den nationella satsningen på de mest sjuka äldre Öka patientsäkerheten genom en bättre koordinerad vårdkedja 1.2 Den intervention som utvärderas Case- och disease management (aktiv hälsostyrning) är en metodik för att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med stora vårdbehov i syfte att förbättra hälsan och livskvaliteten samt förbättra 6

145 resursanvändandet för dessa patienter. Metodiken består av tre huvudkomponenter (1) Avancerad, analytisk identifiering av patienter med hög och undvikbar risk för försämring och akut vård i närtid för att rikta insatsen till rätt patienter i rätt tid (2) Riktat stöd av specialutbildad sjuksköterska (vårdlots) till patienten i syfte att stärka denne och skapa bättre koordination i patientens ordinarie vårdkedja (3) Kontinuerlig uppföljning av vårdkonsumtion och livskvalitet för att säkerställa resultat för varje enskild patient. Ett urval av de patienter med hög och undvikbar risk för försämrat hälsotillstånd i närtid och som nyligen sökt vård vid Akademiska sjukhuset erbjuds att delta i det forskningsinriktade utvecklingsarbetet aktiv hälsostyrning med vårdlots. De patienter som tackar ja till att delta i studien randomiseras till antingen deltagargrupp eller kontrollgrupp. De patienter som randomiseras till deltagargrupp får stöd av en vårdlots, vilket är en sjuksköterska med utbildning och kontinuerlig träning inom aktiv hälsostyrning. De som randomiseras till kontrollgrupp och som inte erhåller någon intervention följs parallellt med deltagargruppen och båda gruppernas vårdkonsumtion samt livskvalitet mäts vid upprepade tillfällen. Vårdlotsen tillhandahåller ett tillfälligt, individuellt utformat stöd utifrån varje patients specifika situation och behov. Vårdlotsen utgår från patienten och benar ut vad som driver och orsakar patientens behov av akut vård. Baserat på denna kartläggning, stöttar sedan vårdlotsen patienten med kunskap för att patienten bättre ska förstå sin sjukdom och sin behandling, vilka symtom som bör uppmärksammas i tid, vilka insatser patienten själv kan vidta och var vården finns att söka när patienten är i behov av hälso- och sjukvård. Vårdlotsarna är ett tillfälligt kompletterande stöd till ordinarie vård och omsorg. Insatserna sker via planerade telefonsamtal och vårdlotsen har på uppdrag av patienten kontakt med befintliga vårdgivare och omsorgsaktörer. När patienten inte längre är i behov av vårdlotsinsatsen avslutas kontakten. Då utvecklingsarbetet innebär ett nytt sätt att agera sker en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av modellen och av vårdlotsens insatser för den enskilde patienten. Efter analys justeras vid behov insatserna bland annat utifrån den enskilde patientens risk för att söka akut vård. Arbetet är strukturerat efter ett beslutsstöd och ärendehanteringssystem som underlättar riktad och proaktiv insats efter varje enskild patients behov. 2. Resultat I januari 2013 påbörjade tre sjuksköterskor/vårdlotsar arbetet med att rekrytera patienter inom de båda målgrupperna och i slutet på april 2014 genomfördes en mer omfattande utvärdering av studiens resultat. Vid detta tillfälle omfattades totalt 622 patienter av studien varav 405 ingick i deltagargrupp och erhöll därmed stöd av vårdlots. Utvärderingen omfattar patienternas självskattade livskvalitet, vårdkonsumtion samt vårdlotsarnas observationer kring drivare av akut vård, vårdlotsars åtgärder samt systematiska problem inom vården. För detaljer avseende resultaten från studien se bifogad bilaga, Utvärdering april 2014 aktiv hälsostyrning med vårdlots styrgruppsmöte Resultat för mångbesökare vid akutmottagningen I gruppen mångbesökare omfattades 393 individer, varav 258 i deltagargrupp, av utvärderingen. Medianåldern var 66 år och könsfördelningen 53 procent män och 47 procent kvinnor. I gruppen fanns en stor spridning av diagnoser med den högsta diagnosförekomsten för förmaksflimmer och -fladder. 7

146 Figur 2. Resultat för mångbesökare. *Signifikanta resultat på 95%-nivå Samtliga beräkningar baseras på faktisk observationstid (inga extrapolerade resultat), P-värden beräknade med wilcoxon-test över summan av variabeln per patient. Resultat från utvärderingen visar att den totala vårdkonsumtionen är betydligt lägre för deltagargruppen i jämförelse med kontrollgruppen. Slutenvårdsnyttjandet är fem dygn lägre per patient och år motsvarande 40 procent, till följd av minskat antal slutenvårdstillfällen, för de patienter som erhåller stöd av vårdlots jämfört med de som randomiserats till kontrollgrupp. Både planerad och oplanerad slutenvård är lägre. Som en följd av den lägre slutenvårdskonsumtionen är öppenvårdskonsumtionen totalt sett något högre för deltagarna än för kontrollgruppen, där deltagargruppen har fler planerade öppenvårdsbesök men däremot färre besök inom akutsjukvården än kontrollgruppen. Den totala sjukvårdskostnaden var 24 procent lägre för de patienter som erhåller stödet av vårdlots jämfört med patienter i kontrollgruppen, vilket motsvarar kronor per patient och år i direkta hälso- och sjukvårdskostnader. Skillnaderna i slutenvårdskonsumtion och kostnader är statistiskt signifikanta. Slutligen finns det ingen signifikant skillnad i mortalitet mellan deltagar- och kontrollgrupp. Skillnader i konsumtion av slutenvård mellan deltagare och kontrollpatienter uppstår framförallt inom verksamhetsområdena kirurgi, geriatrik och infektion. Inom kirurgi var slutenvårdskonsumtionen 62 procent lägre för deltagargruppen jämfört med kontrollgruppen. Motsvarande minskning för geriatrik var 57 procent och för infektion 82 procent. Ingen större förändring av deltagarnas livskvalitet syns mellan ingångs- och uppföljningsskattningen. Likaså noteras ingen skillnad mellan deltagare och kontrollpatienter avseende självskattad livskvalitet vid uppföljningen i april 2014 men fler utvärderingar krävs för konklusiva resultat. 2.2 Resultat för patienter med hjärtsvikt I gruppen hjärtsvikt omfattades 229 individer varav 147 patienter i deltagargrupp av utvärderingen. Medianåldern var 76 år och könsfördelningen 65 procent män och 35 procent kvinnor. 8

147 Figur 3. Resultat för hjärtsviktspatienter. *Signifikanta resultat på 95%-nivå Samtliga beräkningar baseras på faktisk observationstid (inga extrapolerade resultat), P-värden beräknade med wilcoxon-test över summan av variabeln per patient Även i denna grupp visar utvärderingen att vårdkonsumtionen var lägre för de patienter som erhåller stöd av vårdlots. Slutenvårdsnyttjandet var sju dygn lägre per patient och år, motsvarande 36 procent, till följd av färre vårdtillfällen, för de patienter som erhåller stöd av vårdlots jämfört med de som randomiserats till kontrollgrupp. Såväl den planerade som oplanerade slutenvården var lägre. Ingen skillnad ses i öppenvårdskonsumtion mellan grupperna, däremot hade deltagargruppen färre besök inom akutsjukvården och istället fler planerade besök inom specialiserad öppenvård. Den totala sjukvårdskostnaden var 34 procent lägre för de patienter som erhåller stödet av vårdlots, vilket motsvarar kronor per patient per år i direkta hälso- och sjukvårdskostnader. Minskningen i kostnad är statistiskt signifikant. Slutligen finns det ingen signifikant skillnad i mortalitet mellan deltagar- och kontrollgrupp. Skillnader i konsumtion av slutenvård mellan deltagare och kontrollpatienter uppstår framförallt inom kardiologi och klinisk fysiologi, medicinskt centrum samt intern- och lungmedicin. För kardiologi och klinisk fysiologi var slutenvårdskonsumtionen 54 procent lägre för deltagargruppen jämfört med kontrollgruppen. Motsvarande minskning för medicinskt centrum var 100 procent (inga inskrivningar har skett i deltagargruppen) och för inter- och lungmedicin 43 procent. I gruppen hjärtsvikt skattar deltagarna sin livskvalitet lägre vid uppföljningen i april 2014 än vid start av interventionen, vilket kan förklaras av sjukdomens progressiva karaktär. Vid uppföljningen i april 2014 skattar dock deltagarna sin livskvalitet högre än kontrollgruppen men fler utvärderingar krävs för konklusiva resultat. 3. Vårdlotsarnas observationer Följande sektion är baserat på tre typer av tillvägagångssätt för att inhämta observation och kunskap från vårdlotsar: Individuella enkäter: Vårdlotsar ombads individuellt att rangordna hur viktiga olika vårdinstanser är i syfte att förebygga akut vård. Därefter fick vårdlotsarna rangordna hur välfungerande samma vårdinstanser är i samma syfte. Gruppdiskussion: Vårdlotsarna diskuterade resultaten av de individuella övningarna. Vårdlotsarna fick även presentera och diskutera några patienter var, som de upplevde svarade väl och mindre väl på interventionen. Gruppen diskuterade sedan likheter och olikheter mellan patienterna. 9

148 Djupintervjuer: Gruppdiskussionen följdes upp med individuella djupintervjuer där vårdlotsarna ombads rangordna och motivera drivare av akut vårdkonsumtion. Vårdlotsarna resonerade också vilka drivare de hade möjlighet att aktivera patienten kring och hur. 3.1 Drivare av vård och vårdlotsars åtgärder Enligt vårdlotsarnas observationer är de främsta drivarna av akut vård bristande kunskap hos patienten samt kommunikation, både mellan patient och vårdgivare samt vårdgivare emellan. Drivare av akutvårdskonsumtion Bristande kunskap om sin sjukdomssituation och behandling Avsaknad av dialog mellan patient och vårdgivare Bristande koordinering mellan vårdgivare Bristande motivation till att följa behandling Lång tid till besök, operation och uppföljning Avsaknad av fast husläkare Lågt förtroende för primärvården Bristande kunskap om vårdsystemet Ej uppkopplad till alla nödvändiga vårdkontakter Ensamhet och oro Beskrivning / exempel Förstår inte sin diagnos, vet inte vilka symtom att uppmärksamma vid försämring, förstår inte koppling mellan egenvård/läkemedel och sjukdom fullt ut Patienten är osäker på vem som är ansvarig, vet inte status på sina ärende eller plan framåt, t.ex. om remiss kommit fram eller när uppföljning kommer att ske T.ex. ingen uppföljning efter utskrivning, att remisser inte kommer fram och att ingen uppmärksammar det, meddelande lämnas på lappar som försvinner, läkemedel ändras av sjukhus och ändras tillbaka av VC Följer ej ordinerad behandling, missköter sin egenvård, uppmärksammar inte försämringssymtom i tid Söker akut vård i väntan på tid hos primär- eller specialistvård Saknar någon som känner till hela situationen Känner sig övergiven av och litar inte på primärvården Saknar kunskap om när man bör söka t.ex. vårdcentral resp. akut Saknar t.ex. KOL-sköterska, dietist, specialistläkare, kurator/psykolog, sjukgymnast Saknar stöd och trygg kontaktpunkt, någon som lyssnar Avsaknad av diagnos Figur 4. Vårdlotsarnas observationer kring drivare av akut vård. Ej utredd, ofta blandning av somatiskt och psykologiskt, söker akut för symtomlindring utan att få svar, vilket skapar ångest Vårdlotsarna kan i hög grad aktivera patienten kring flertalet av de vanligast förekommande drivarna. Specifika åtgärder från vårdlotsarna innefattar t.ex. upplysning, tips om egenvård, stöttning att kontakta vårdgivare, planering av samtal och besök etc. Drivare av akutvårdskonsumtion Bristande kunskap om sin sjukdomssituation och Vårdlots grad av aktivering Hög Typ av åtgärd från vårdlots Upplysa om sjukdom, tipsa om egenvård, stötta patient att ta kontakt med rätt vårdgivare för 10

149 behandling ytterligare information Avsaknad av dialog mellan patient och vårdgivare Bristande koordinering mellan vårdgivare Bristande motivation till att följa behandling Lång tid till besök, operation och uppföljning Avsaknad av fast husläkare Lågt förtroende för primärvården Bristande kunskap om vårdsystemet Ej uppkopplad till alla nödvändiga vårdkontakter Ensamhet och oro Mellan Låg Mellan Mellan Hög Hög Hög Hög Mellan Stötta patient att ta kontakt med vårdgivare, förbereda inför besök, följa upp efter besök Stötta patient att själv följa upp, hantera förväntningar på koordination Lägga upp plan med delmål, visa på fördelar med aktiv egenvård Hantera förväntningar på vårdtider, hjälpa till att hitta alternativ under tiden, t.ex. vårdcentral i väntan på specialistvård Stötta patient att ta kontakt med vårdcentral och be om en fast husläkare eller byta vårdcentral Skapa förtroende för lots, hantera förväntningar på vårdtider och tillgänglighet, uppmuntra till att byta husläkare eller vårdcentral Upplysa om funktionen av olika vårdinstanserna och vilka man ska kontakta för vilka ändamål och när, t.ex. närakut Se till hela patienten och identifiera behov, informera om möjliga vårdinstanser och stötta patient att ta kontakt Lyssna på patienten, finnas tillgänglig, stötta till kontakt med kurator, psykolog eller annat stöd Avsaknad av diagnos Mellan Stötta patient att boka möte med rätt vårdgivare, förbereda inför besök, följa upp efter besök Figur 5. Vårdlotsarnas observationer kring aktivitetsgrad och åtgärder för de olika drivarna av akut vård. Enligt vårdlotsarna är interventionen mest effektiv för patienter där motivation finns eller kan skapas men som saknar grundläggande kunskap. För patienter som inte kan motiveras blir resultaten begränsade. För patienter med liten kunskap och liten motivation finns en viss effekt av interventionen genom att upplysa patienten om sin situation, försöka stötta patienten till att bli mer motiverad samt koordinera patientens vårdkontakter. För patienter som redan har både kunskap och motivation men ändå söker mycket akut vård finns en viss effekt av koordinering av vårdkontakter och hantering av förväntningar på vården gällande t.ex. tillgänglighet och väntetider. 11

150 Figur 6. Interventionens effektivitet för olika typer av patienter. 3.2 Systematiska problem inom vården Vissa vanligt förekommande drivare av akut vård upplevs grunda sig i systematiska problem inom vården, för enskilda vårdgivare, i dialogen med patienten och i kommunikationen mellan vårdgivare. Figur 7. Typer av systematiska problem inom vården som driver akut vård. Sett till enskilda vårdgivare, anger vårdlotsarna att vårdcentral och specialistmottagning både är viktigast och med störst förbättringspotential för att förebygga akutvård, framförallt gällande tillgänglighet och rutiner för uppföljning. 12

151 Vårdcentralen: o Vårdlotsarna anger att patienterna upplever en bristande tillgänglighet när vårdcentralen behövs som mest, d.v.s. det är svårt att få tid inom 1-2 veckor från att man tar kontakt, på kvällar och helger samt att komma till på landsbygden. o Uppföljning efter inläggning/akutbesök kan stundtals dröja upp till två månader. o Vissa patienter har lågt förtroende på sina håll p.g.a. upplevd bristande kompetens. Specialistmottagning: o Skillnaden mellan olika verksamhetsområden upplevs som stor. Reumatologi och öron-näsa-hals upplevs fungera mycket väl med hög tillgänglighet via telefon och många akuttider. Hjärtmottagningen och ortopedi upplevs fungera sämre med låg tillgänglighet och bristande uppföljning. Affektiva mottagningen upplevs även den fungera sämre, framförallt gällande uppföljning. Rutiner verkar saknas för vad som händer om en patient inte kommer till en bokad tid på mottagningen. Hur viktig/välfungerande är följande aktörer i syfte att förebygga undvikbar akutvård (0=lite/dåligt, 5=mycket/välfungerande)? Figur 8. Vårdlotsarnas observationer kring systematiska problem för enskilda vårdgivare. Gällande systematiska problem i dialogen med patienten upplevs samtliga vårdaktörer kunna bli bättre. Vid utskrivning från slutenvården verkar patienten sällan ha kunskap om sin sjukdom och behandling. Likaså verkar patienten inte vara aktiverad och engagerad för egenvård eller veta vilka symtom att vara uppmärksam på vid försämring. När det gäller remisser, upplevs patienten sällan veta statusen och förväntad tid för remissen och vem som ska kontaktas för att få veta detta, t.ex. vårdcentral eller specialistvården. Detsamma upplevs gälla kring läkemedel, där patienterna ofta har en oro kring biverkningar och okunskap kring vad som är t.ex. vid behovs-medicin och inte. Ibland verkar det vara olika information från t.ex. akutmottagningen och vårdcentralen. 13

152 Figur 9. Vårdlotsarnas observationer kring systematiska problem i dialogen med patienten. Slutligen upplevs också koordinering mellan vårdgivare vara undermålig. Remisser verkar inte komma fram från vårdcentral till specialistvård. Meddelanden från vårdcentral lämnas på lappar på specialistmottagningarna som ofta uppfattas komma bort. Vissa patienters läkemedel ändras på sjukhuset för att sedan ändras tillbaka av vårdcentral utan att ha en diskussion. Hemtjänsten upplevs inte heller rapportera kontinuerligt till hemsjukvården. Ibland kan det vara olika utförare som står för hemtjänst respektive hemsjukvård vilket ytterligare försvårar rapportering. Figur 10. Vårdlotsarnas observationer kring systematiska problem mellan vårdgivare. 4. Slutsats Sammanfattningsvis visar utvärderingen att studien aktiv hälsostyrning med vårdlots fallit väl ut och i linje med vad som predicerats i förstudien. De senaste resultaten visar fortsatt att vårdbehovet hos de patienter som erhållit stöd av en vårdlots är avsevärt lägre vilket i slutändan resulterar i betydande kostnadsminskningar för vården. Effekten för de som erhåller interventionen uppgår till procent färre inläggningar och vårddygn motsvarande resursfrigörande av kronor per patient och år jämfört med den randomiserade kontrollgruppen. Med nuvarande antal 14