På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen måndagen den 17 november 2014

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen måndagen den 17 november 2014 Plats: Konferenscentrum, Slottsgränd 1, gruppmöte för majoriteten gruppmöte för oppositionen Information Hälso- och sjukvårdsstyrelsens fortsatta sammanträde Välkomna! Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: , mail: Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 17 november 2014 kl 11,00 konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala Information klockan Resultat Nationell patientenkät somatisk och psykiatrisk vård Henrik Andréasson, Utvärdering av vårdval psykoterapi, Jan Andersson, klockan Ärenden Dnr Nr 176 Val av justerare. I tur: Vivianne Macdis (S) Tid för justering: 177 Fastställande av föredragningslistan 178 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport HSS Information Resultat Nationell patientenkät somatisk och psykiatrisk vård Henrik Andréasson, klockan , Utvärdering av vårdval psykoterapi, Jan Andersson, klockan , Norra länsdelsberedningen, Mellersta länsdelsberedningen 182 Information om uppföljning av köerna 2014 HSS Utvärdering av vårdval psykoterapi HSS Revidering av förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län gällande privat psykoterapi HSS

3 185 Mottagning för unga män, pilotprojekt HSS Revidering förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval i Uppsala län gällande medicinsk fotvård för patienter med diabetes 187 Begäran om anstånd med avrapportering av förutsättningarna för tillnyktringsverksamhet HSS HSS Internkontrollplan 2015 HSS Återrapportering hantering av vårdtunga patienter och vårdtungt material HSS Aktiv hälsostyrning med vårdlots HSS Beslut om finansiering av multiprofessionellt barnskyddsteam HSS Specialistanknuten hemsjukvård och jämlik vård HSS Anmälan av delegationsbeslut HSS Skrivelser för kännedom

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Vivianne Macdisi (S) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. Tid för justering: 177 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporten till handlingarna. Ärendet Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

6 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2014 Vårdavtalsarbetet Avslutande förhandlingsmöten är genomförda med samtliga förvaltningar och fördelningen av målrelaterad ersättning är klar. Ekonomiavsnitten i sjukhusens vårdavtal är uppdaterade utifrån den nya ersättningsmodellen och bilaga med finansiering för 2015 är avstämd och inlagd i vårdavtalen. Förvaltningarna har sagt ok till den version som är inlämnad till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för fastställande den 22 oktober. Tilläggsbeslut kommer fattas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen senare i höst gällande fördelning av struktursatsning för löner. Akademiska sjukhuset har meddelat att de kommer framföra skriftliga synpunkter till landstingsstyrelsen gällande avsaknad av resursförstärkning inom vissa områden. Planering inför års styrdokument startar i december/januari Utveckling av värdebaserade ersättningssystem Värdebaserade ersättningssystem har aktualiserats i debatten under de senaste åren och lyfts fram som ett viktigt instrument för att styra mot en mer sammanhållen och högkvalitativ vård. Utgångspunkten är att vårdens utförare ska ersättas utifrån det värde (längre och friska liv) de skapar snarare än att ersättas utifrån vad de gör, t.ex. utifrån antal åtgärder eller producerade DRG-poäng. Genom att flytta fokus från produktion till värdeskapande förväntas vårdgivare att organisera och producera vård utifrån vad som skapar mesta möjliga hälsa för varje skattekrona. För att öka kunskapen om värdebaserade ersättningssystem inom specialistvården initierade Socialdepartementet 2012 ett nationellt utvecklingsarbete (SVEUS), ett arbete som Landstinget i Uppsala län, tillsammans med sex andra landsting, medverkar i. Det lokala projektansvaret för detta arbete har hälso- och sjukvårdsavdelningen. Landstingets bidrag i det nationella utvecklingsarbetet är att utveckla ett värdebaserat ersättningssystem för bröstcancervård. De övriga deltagande landstingen utvecklar motsvarande ersättningssystem för diagnosområdena höft- och knäproteser, förlossning, osteoporos, ryggkirurgi, fetmakirurgi och stroke. Utvecklingsarbetet slutförs under år Inom ramen för socialdepartementets initiativ har landstinget också bedrivit ett lokalt utvecklingsarbete som resulterat i att värdebaserade ersättningssystem utvecklats för koloncancerbehandling, diabetesvård och hudsjukvård. Det utvecklade ersättningssystemet för diabetesvård tillämpas i regelboken för vårdcentralsuppdraget från och med år Fördjupad uppföljning Hälso- och sjukvårdsavdelningen har under hösten 2014 genomfört en kompletterande fördjupad uppföljning av läkare verksamma vid Luthagsgården. Granskningen visade att det fortfarande kvarstår vissa brister, men bedömningen är att tillräckliga

7 2 förbättringar gjorts och kommer att fortsätta att göras under den nya verksamhetschefens ledning. Därutöver har hälso- och sjukvårdsavdelningen genomfört en fördjupad uppföljning av en läkare verksam enligt den nationella taxan. Ingen ytterligare åtgärd kommer att vidtas med anledning av granskningen av berörd läkare. För att ytterligare strukturera och utveckla arbetet med fördjupad uppföljning har hälsooch sjukvårdsavdelningen tagit fram rutiner för vilka åtgärder som ledningskontoret bör vidta i de fall en granskning uppmärksammat allvarliga brister avseende medicinsk kvalitet eller misstankar om ekonomiska oegentligheter. Inom utvärderingsområdet har hälso- och sjukvårdsavdelningen genomfört en utvärdering av vårdval psykoterapi med hjälp av konsultinsatser. Ärendet kommer att beslutas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen i november Läkarbehov palliativt centrum En större verksamhet inom närvården är Palliativt centrum och de senaste åren har den palliativa vården förändrats. Fler vårdinsatser än tidigare görs för att tiden i livets slutskede ska bli så bra som möjligt vilket medför ett ökat behov av läkarresurser. Det närmaste halvåret kommer Hälso- och sjukvårdsavdelningen i samarbete med geriatriken på Akademiska sjukhuset utreda läkarbehovet på Palliativt centrum inklusive om ändrade administrativa arbetssätt kan frigöra resurser. Tillsvidare kommer antalet vårdplatser upprätthållas genom att ge utökade läkarresurser med hjälp av prestationsmedel från äldresatsningen Munhälsoprojekt vid Folktandvården i Gottsunda I Gottsunda bor människor från cirka 100 olika länder. Ungefär 4700 barn behandlas på Folktandvården i Gottsunda och skillnader i tandhälsan är stor. Generellt har barn med invandrade föräldrar mer karies. Även faktorer som utbildningsnivå, socioekonomiska faktorer och föräldrars tandvårdsrädsla påverkar kontakten med tandvården. Vad gäller vuxna söker man i många länder tandvård enbart vid akuta besvär och man är inte van vid förebyggande tandvård. Projektets mål är att förbättra munhälsan. Personalen har fått utbildning för att förbättra bemötandet av patienter med en annan kulturell bakgrund på ett professionellt och pedagogiskt sätt samt motivera till regelbunden tandvård, öka kunskapen om förebyggande vård och att presentera kliniken på ett välkomnande sätt. Resultatet är att antalet klagomål från patienter har minskat betydligt och att bra informationsmaterial finns tillgängligt. Hälsotal behöver följas upp på längre sikt. Folktandvården kommer fortsätta med att delta vid bland annat informationsträffar på förskolor, apotek samt genomföra aktiviteter i centrum två gånger per år. Ny mottagning med bröstsjuksköterskor I september öppnade Akademiska sjukhuset en mottagning på Samariterhemmet med två nya tjänstgörande bröstsjuksköterskor. Hit kan kvinnor som känner en knöl i bröstet själva ringa för råd och få tid för mammografi utan remiss från husläkare. Målet med bröstmottagningen är förbättrad service till patienterna och effektivisering av flödet i omhändertagandet av kvinnor med misstänkt bröstcancer. Satsningen är ett komplement till primärvården och precis som tidigare kan kvinnor kontakta sin vårdcentral. Upphandling av mammografiverksamhet Landstinget har upphandlat drift av mammografiverksamhet enligt LOU sedan år Upphandlingen omfattar mammografiscreening och klinisk mammografi. Målgruppen

8 3 för screening är kvinnor från 40 år till och med 74 år. Med klinisk mammografi avses utredning av kvinnor där fynd gjorts på screeningundersökning samt patienter som kommer på remiss från exempelvis primärvården. Tiden för pågående avtal med nuvarande vårdgivare Unilabs AB löper ut den 31 mars Landstinget har nu upphandlat ett nytt avtal med det norska företaget Curato Röntgen AS. Curato Röntgen AS är ett radiologföretag som grundades år 2009 genom en fusion av två företag som bedrivit radiologi i många år i Norge. Det ena av dessa företag, Centrum röntgeninstitut, har bedrivit medicinsk röntgen sedan Curato Röntgen AS bedriver i nuläget mammografi på ett antal orter i Norge bland annat i: Oslo, Trondheim och Bergen. Företaget har cirka 230 anställda med mer än 30 radiologer och 90 röntgensjuksköterskor. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott beslutade den 6 oktober att anta anbudet från Curato Röntgen AS. Akademiska bästa universitetssjukhuset för AT-läkare I den årliga ranking av AT-orter som görs av Sylf, Sveriges yngre läkares förening, hamnade Akademiska sjukhuset i år överst av landets universitetssjukhus. När Sylf genomförde sin årliga AT-ranking hösten 2010 kom Akademiska sjukhuset på 67:e och sista plats. Sedan dess har sjukhuset klättrat för varje år och ligger nu på första plats bland universitetssjukhusen, och på en sammanlagd elfte plats bland samtliga sjukhus. Sjukhuset har skapat en tydligare organisation och tillhörighet för AT-läkare. De är idag 20 till antalet jämfört med åtta tidigare, vilket gör att enheterna på sjukhuset kan räkna med AT-läkarna som en kontinuerlig resurs. De räknas in i läkarstaben på ett annat sätt, vilket i sin tur gör det lättare att hitta arbetsuppgifter där de får ta stort eget ansvar i en nivå som är anpassad för deras kunskaper och erfarenheter. Väntetider i vården per Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden under augusti månad Nivån för målrelaterad ersättning är 90 procent för både telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Den offentliga primärvården klarar ersättningsnivån för telefontillgänglighet (91 procent). Tillgänglighetsmålet till läkarbesök inom sju dagar uppnås däremot inte (89 procent). Den privata primärvården klarar varken nivån för telefontillgänglighet (87 procent) eller nivån för tillgängligheten till läkare inom sju dagar (89 procent). Kömiljardens grundkrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte, varken för väntande till första besök (53,0 procent) eller till operation/åtgärd (49,7 procent). Kömiljardens prestationskrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte heller, varken för faktiskt utförda besök (56,6 procent) eller för faktiskt utförda operationer (51,8 procent). Antal väntande till första besök ökar med 86 st i augusti (10 751) jämfört med juli (10 665). Antal väntande till operation minskar med 83 st i augusti (3 713) jämfört med juli (3 796). Antal utförda besök är i augusti st att jämföras med juli då antalet var vilket således innebär en ökning med 882 st fler utförda besök i augusti. Antal operationer i augusti är st vilket är 370 st fler än i juli. Antal utförda besök i augusti är i nivå med augusti föregående år. Antal faktiskt utförda operationer/åtgärder är dock lägre i augusti i år jämfört med augusti 2013.

9 4 Akademiska sjukhuset klarar inte grundkravet varken för väntande till första besök (51,4 procent) eller för väntande till operation/åtgärd (43,9 procent). Akademiska sjukhuset klarar inte heller prestationskravet för varken faktiska första besök (58,5 procent) eller för faktiska operationer (51,9 procent). Lasarettet i Enköping klarar inte grundkravet varken för väntande till första besök (63,8 procent) eller för väntande till operation/åtgärd (67,7 procent). Lasarettet klarar inte heller prestationskravet för varken faktiska första besök (55,5 procent) eller för faktiska operationer (47,2 procent). Sammantaget uppnår Landstinget i Uppsala län inte kravet för utdelning från kömiljarden i augusti månad. Granskning om landstingets lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner Diskrimineringsombudsmannen, DO, har efter granskning av landstingets lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner beslutat att avsluta ärendet. Landstinget kommer i det fortsatta arbetet att beakta av DO påpekad brist och lämnade rekommendationer. Landstinget ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen. Avtal för språkutbildning Landstinget har efter direktupphandling tecknat avtal t.o.m med två leverantörer av språkutbildning, Folkuniversitetet i Uppsala och Sundbybergs folkhögskola. Avtalen avser utbildning i svenska språket med individuellt anpassade kurser i såväl uttal och kommunikation som samhällskunskap/svenskt samhälle o svensk kultur (inkl. patientsäkerhetslagen, PUL, kommuner och landsting mm). Hälsa och habilitering Den 22 augusti invigdes Uppsalas första närvårdsavdelning. Avdelningen har 13 vårdplatser och tillhör Hälsa och habilitering. Planering pågår för en utökning av antalet platser under Närvårdsavdelningen tar emot patienter som behöver inneliggande vård under en begränsad tid (3-8 dagar) men som inte behöver avancerad diagnostik och behandling vid ett sjukhus. I början av september besökte Hälsoäventyret tillsammans med elever från Ärentunaskolan Rosenbad i Stockholm. Där fick de träffa riksdagens talman Per Westerberg och överlämna ett exemplar av boken "Hej då tobak! - Ungdomars tankar om ett tobaksfritt Sverige". Boken är framtagen av Hälsoäventyret i samarbete med Länsstyrelsen i Uppsala län. Den innehåller kloka tankar, idéer och reflektioner från länets elever om möjligheten till ett framtida tobaksfritt Sverige. Hälsoäventyret vill med boken uppmärksamma de ungas engagemang och synliggöra deras tänkvärda ord som berör djupt i hjärtat. Den 8 september invigdes Center för kommunikativt och kognitivt stöd vid Hjälpmedelscentralen, Hälsa och habilitering. Centret ska vara en kunskapsresurs med allt från en visningsmiljö som vänder sig till länets invånare till en specialistkompetens dit förskrivare kan vända sig. Folkhälsoenheten har tillsammans med personal vid länets ungdomsmottagningar haft ett första möte. Syftet var att ta fram ett underlag som stöd för det kommande projektuppdraget avseende samordning av länets ungdomsmottagningar.

10 5 Kultur och bildning Som ett led i satsningen Kultur för alla äldre med stöd av Kulturrådet arrangerades en heldag den 17 september på Wiks slott för kulturombud inom kommun och landsting. Inbjudan gick till alla länets kommuner. Antal deltagare var 45 st. Många av dessa var aktivitetsansvariga på äldreboenden i kommunerna. Dagen inleddes med föreläsning följt av olika praktiska pass på förmiddag och eftermiddag. Föreläsningen hölls av Ulla Friberg, trädgårdsdesigner och kreatör, och handlade om livskvalitet och sätt att arbeta med kultur för äldre. De praktiska passen var dansa och måla, slöjda och animera med ipad. Målet med dagen var att i en vacker och stimulerande miljö sprida kunskaper och erfarenheter kring vikten av kulturaktiviteter för var och ens välbefinnande samt praktiska exempel på vad som kan göras för att stötta det friska. Ett av målen var även att ge utrymme för möten för de som arbetar ute i verksamheten. Utvärdering av dagen visar på att den var mycket uppskattad och att önskemål finns att liknande dag ska genomföras vartannat år. Tidigare satsningar inom Kultur för alla äldre har varit seminarium Kultur och hälsa och Kultur på recept för chefer inom kultur och omsorg samt andra intresserade, stärka nätverket i länet kring de som handlägger kultur i vården, samt sprida exempel på kultur genom dansföreställningen Kärleken till tangon och karaoken. Skördefesten på Wiks Slott den 21 september hade över 3000 besökare. Evenemanget som drivs av Wiks Slott och Wiks folkhögskola i samverkan med Upplandsstiftelsen och deltagande lokala entreprenörer är väldigt populärt med bl.a. visning av slottet, ponnyridning, hantverk och äppelmusttillverkning. Wikområdets popularitet visade sig även under sommaren, då Slottscaféet hade en jämn tillströmning av besökare, badgäster och turister. Även under sommaren har många visningar av Slottet genomförts. Ny Länsbibliotekarie Malin Ögland tillträdde sin tjänst den 1 september. Kommer senast från Regionbibliotek Stockholm. Mediebilden av landstinget 1 30 september 2014 Större nyheter Medierapporteringen i september präglades inte oväntat av landstingsvalet. En av frågorna som belystes var vårdköerna, där olika partier redogjorde för sina ståndpunkter. Nyheter om vårdköer skapar ofta en negativ bild av landstinget, men det lyftes även positiva exempel på verksamheter som lyckats korta vårdköerna. Hotet om ebolasmitta började dyka upp även i lokala medier, där experter fick kommentera den pågående epidemin i Afrika, men även landstingets beredskap togs upp. Årets AT-läkar-rankning presenterades, där Akademiska hade klättrat i rankningen medan Enköping låg långt ner i listan.

11 6 Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Transplantationskirurg belönas med prestigefyllt forskarpris Akademiskas venerologmottagning öppnar för webbokning Årskort erbjuds till bilpendlare mellan Uppsala och Västerås Ny satsning för äldre ska avlasta Ambulansöverläkare prisas Landstinget stöttar historiskt center Ny forskning enligt muffinsmetoden Nattöppet på magnetkameran Nytt katastroftält testades i Uppsala Ny mottagning för bröstcancerpatienter i Uppsala Negativt: Fortfarande lång väntan på akuten Brister i arbetsmiljön vid bussdepå i Skutskär Barnmorskor kritiserar Akademiska Sämre vård efter hjärtinfarkt 3 av 10 på Akademiska skulle inte rekommendera arbetsgivaren Trängd ekonomi i Uppsalas landsting Sifferexercis kortade köerna Ytterligare 100 miljoner i underskott för Akademiska Psykiatrisk avdelning riskerar stängas på grund av personalbrist Neutralt: Landstingsanställda får billigare UL-resa Kulvertar ska byggas om Ny entré för Akademiska Inget riktat stöd till Gaza UL ser över biljettpriserna igen Landsting anmäler fyra fysioterapeuter Mål om fördubblat resande ser inte ut att nås Mer ström till Akademiska i stöd till runstenspark Omfördelning av personal gör att psykiatriavdelning kan hållas öppen Patientkommentarer i nätjournaler stoppade efter facklig kritik Svenskar nobbar hälsostudie Färre drabbas av klamydia

12 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

13 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsdirektörens ekonomirapport november 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner ekonomirapporten. Ärendet Ärendet skickas som komplettering till styrelsen Bilaga Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

14 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Dnr HSS Information om uppföljning av köer Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen informeras om uppföljning av kösituationen i landstinget i Uppsala län. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Information Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Resultat Nationell patientenkät somatisk och psykiatrisk vård Henrik Andréasson 1, - Utvärdering av vårdval psykoterapi i Uppsala län, Jan Andersson2 - Norra länsdelsberedningen, - Mellersta länsdelsberedningen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till 1 Mellan klockan 11,00 12,

16 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handläggare: Jan Andersson Dnr HSS Utvärdering av vårdval psykoterapi i Uppsala län Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av utvärderingen av vårdvalet inom psykoterapi. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att beakta utvärderingens rekommendationer vid revidering av regelbok/förfrågningsunderlag för vårdval privat psykoterapi inom följande områden: Principerna för prioritering av patienter och åtgärder ska tydliggöras med stöd i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Avtal ska på sikt endast slutas med vårdgivare som verkar inom de behandlingsområden där Socialstyrelsens nationella riktlinjer påvisat att det finns evidens för god effekt och där vårdgivaren har dokumenterad kompetens att utföra behandling. Uppföljning per vårdgivare och remittent ska möjliggöras för att stärka landstingets överblick och kontroll av vårdvalet. Tak ska införas för antal behandlingstillfällen. Ärendet Vårdvalet beslutades i maj 2011 och avtal med privata vårdgivare inom vårdavtalet upprättades i oktober Idag finns 47 avtal med utförare inom vårdvalet. Till följd av en stor ökning av antalet behandlingstillfällen mellan 2012 och 2013, samt indikationer på att reglerna i regelboken inte tillämpats på ett likartat sätt av vårdgivarna, har landstinget tagit initiativ till att genomföra en utvärdering av vårdval psykoterapi. Utvärderingen genomfördes under maj och juni (Se bilaga Utvärdering av Vårdval Psykoterapi i Landstinget i Uppsala län) Kostnaden för och omfattningen av vårdval psykoterapi har blivit betydligt större än vad som förväntades när det infördes. Av utvärderingen framgår att anledningen är att antalet behandlingstillfällen inom psykoterapin har ökat sedan införandet. Under åren var ökningen 40 % och prognosen för är en ytterligare ökning med 7 %. Ökningen av antal behandlingstillfällen kan framförallt härledas till att fler patienter behandlas inom vårdvalet. Utvärderingen åskådliggör att ökningen av antal behandlingstillfällen framförallt kan härledas till att fler patienter behandlas inom vårdvalet. En bidragande orsak till detta är att regelbokens målgruppsintervall, patienter med behov av 10 till 20 behandlingstillfällen, inte efterlevs. Även patienter med behov av fler eller färre behandlingstillfällen behandlas inom ramen för vårdvalet. Det innebär att patienter som inte är lämpade för behandling inom vårdvalet ändå remitteras dit. Därmed finns det en Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen risk för att den patientgrupp som definierats för vårdvalet delvis trängs undan av patienter som egentligen bör vårdas av annan vårdgivare, samtidigt som vissa patienter inte får hjälp av den vårdgivare som mest effektivt kan hantera och hjälpa dem. I de intervjuer som genomfördes i samband med utvärderingen uttryckte både remittenter och utförare behov av att få bättre stöd för hur man ska prioritera. Otydlighet gällande vilka patienter som bör behandlas inom ramen för vårdvalet har resulterat i att ett ökat antal patienter remitteras dit. Samtidigt har man både inom primärvården och inom den specialiserade psykiatrin delvis sett vårdvalet som en väg att erbjuda vård trots egna ansträngda resurser. Bedömningen är att antal behandlingstillfällen troligen kommer att fortsätta ligga högt och öka, om inte tydligare avgränsningar införs för vilka patienter som ska erbjudas vård inom vårdvalet. Mot bakgrund av utvärderingens resultat är bedömningen att regelboken för vårdvalet ska revideras. Utgångspunkten ska vara att vårdvalet utformas så att invånarna erbjuds en evidensbaserad psykoterapivård som på bästa sätt kompletterar övrig verksamhet inom primärvård och psykiatri. Genom kravet på evidens kan regelboken tydligare anknyta till den lagstiftning inom hälso- och sjukvårdsområdet som slår fast att den behandling som erbjuds ska stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 2 Slutsatsen är att utvärderingens rekommendation, att använda Socialstyrelsens nationella riktlinjer som princip i regelboken för prioritering av åtgärder, ska beaktas vid regelbokens revidering. Riktlinjerna ger beslutsfattare och yrkesverksamma rekommendationer om prioriteringar och omfattar samtliga psykiatriska diagnosgrupper där behandling med psykoterapi är relevant. Socialstyrelsens rangordning innebär att varje tillstånds- och åtgärdskombination får en rekommendation efter angelägenhetsgrad. Angelägenheten baseras på en samlad bedömning av hälsotillståndets svårighetsgrad, effekten av åtgärden, kostnadseffektivitet och evidens mot bakgrund av slutsatser i vetenskapliga underlag. Tillämpningen bör utformas så att de stora patient- och diagnosgrupperna omfattas av prioriteringen och de flesta formerna av psykoterapi inkluderas. Samtidigt bör åtgärder uteslutas som har låg grad av angelägenhet och som saknar en tydlig vetenskaplig evidens. Det innebär också att hänsyn ska tas till utvärderingens rekommendation om tydligare krav på vårdgivarna. De grundkrav som rör behandlarkompetens i gällande regelbok bör kompletteras. Innebörden ska vara att behandlingsformer ej ersätts som inte omfattas av prioriteringen utifrån de nationella riktlinjerna. Vidare bör också utvärderingens förslag om stärkt uppföljning genom ersättningssystemet ses som en viktig förutsättning för att landstinget bättre ska kunna kontrollera och följa utvecklingen inom vårdvalet. Inte minst för att följa effekterna av de förändringar i regelboken som beslutas. 2 Se 7 kap 1 patientlagen (2014:821) och 2 kap 1 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdens område. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

18 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen I utvärderingen rekommenderas även att regelboken ska vara oförändrad vad gäller ersättnings- och remitteringssystem. Där är dock bedömningen att det med anledning av den problembild som redovisas i utvärderingen även krävs justering i dessa delar. Avslutningsvis är det viktigt att understryka betydelsen av att de föreslagna förändringarna kan genomföras på ett patientsäkert sätt. Möjligheter till en gradvis övergång bör tillvaratas. Patienter som idag är under pågående behandling måste få avsluta denna och vårdgivare som inte uppfyller villkoren bör ges rimlig tid att ställa om eller avsluta sin verksamhet. Samtidigt är det viktigt att även förutsättningarna och resurssituationen för andra delar i vårdkedjan ses över, för att på sikt undvika att patienter ges utrymme inom vårdvalet på grund av bristande förutsättningar inom primärvård eller psykiatri. Landstingsrevisionens pågående granskning av psykiatriområdet är ett viktigt led i detta, liksom landstingets handlingsplan för psykisk ohälsa. Bilaga: Utvärdering av Vårdval Psykoterapi i Landstinget i Uppsala län Kopia till: Akademiska sjukhuset, Psykiatridivisionen Primärvården Privata vårdcentraler Privata psykoterapeuter inom vårdvalet Landstingets resurscentrum Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

19 Slutrapport juni 2014 Utvärdering av Vårdval Psykoterapi i Landstinget i Uppsala län 1

20 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Analys av nuläget Vårdprocess inom vårdvalet Identifierade utvecklingsområden inom vårdvalet Rekommendationer Appendix Litteraturförteckning

21 Sammanfattning Bakgrund och syfte Landstinget i Uppsala län öppnade upp för fri etablering inom psykoterapi med stöd av lagen om valfrihetssystem (LOV) under Syftet med införandet av vårdvalet var huvudsakligen att: Bättre tillgodose behovet av psykoterapi Ge länets invånare möjlighet att välja vårdgivare Öka konkurrens, producera vård av högre kvalitet och med högre effektivitet Analyser visar att antalet behandlingstillfällen har ökat sedan vårdvalets införande, med 40 procent och prognosen för är en ökning med ytterligare 7 procent. Antalet behandlingstillfällen har framförallt ökat på grund av ett ökat antal behandlade patienter men också påverkats av att 22 procent av patienterna ligger över det enligt regelboken tillåtna antalet behandlingstillfällen. Samtidigt har man haft tillgänglighetsutmaningar inom den specialiserade psykiatrin, och det är oklart hur detta har påverkats av vårdvalets införande. Med detta som bakgrund initierade Landstinget i Uppsala län en utvärdering av vårdvalet inom psykoterapi. Syftet med utvärderingen är att skapa sig en förståelse för dagens situation för remittenter, utförare och patienter i vårdvalet. Utvärderingen ska inte ta ställning till om vårdvalet ska behållas eller avvecklas utan endast ge rekommendationer avseende förbättringsmöjligheter för vårdvalet utifrån dess nuvarande form. Övergripande ansats och metod Utvärderingen bygger både på en kvantitativ och kvalitativ analys. Den kvantitativa analysen har byggt på landstingets egen statistik av antal behandlingstillfällen, antal remitteringar, längd på behandlingarna och remitteringsmönster. Den kvalitativa analysen har byggt på intervjuer med vårdgivare som berörs av vårdvalet, både privata psykoterapeuter, primärvården och den specialiserade psykiatrin, samt jämförande studier mellan LUL och andra landsting som också har vårdval inom psykoterapi. Avstämningar med en referensgrupp bestående av representanter för 3

22 psykoterapeuter inom vårdvalet, primärvården, den specialiserade psykiatrin och förvaltningen har varit en del av arbetet. Identifierade utvecklingsområden Utvärderingen har identifierat tre utvecklingsområden där den tänkta vårdprocessen inte sker som planerat enligt regelboken. För varje utvecklingsområde har analysen resulterat i ett antal identifierade huvudorsaker. 1. Patienter med behov av psykoterapeutisk behandling med fler än 20 behandlingstillfällen som remitteras till vårdgivare i vårdvalet Patienter som är i behov av mer omfattande psykoterapi (behandlingar som överstiger 20 behandlingstillfällen) bör få denna inom den specialiserade psykiatrin. Anledningen till detta är att man anser att dessa patienter är sannolikt i behov av teaminsatser där en specialist i psykiatri bör vara involverad samt kombinationsbehandlingar med läkemedel och psykoterapi. Patienter som är i behov av psykoterapeutisk behandling om fler än 20 behandlingstillfällen men som remitteras till en psykoterapeut inom vårdvalet riskerar därför att inte få komma till den vårdgivare landstinget bedömer kunna hjälpa patienten på bästa sätt. Det finns även en risk att de nationella riktlinjernas anvisningar om att byta form av behandling efter givet tidsintervall inte efterlevs. Detta kan resultera i ett ökat antal patienter som vårdas inom vårdvalet samt långa behandlingsserier för patienterna som vårdas inom vårdvalet. Analysen visar att det är främst tre faktorer som bidrar till detta: 1. Ojämn resursfördelningen inom vårdkedjan som påverkar vårdgivarens möjligheter att erbjuda behandling 2. Bristande kommunikationen mellan psykiatrin och övriga vårdgivare 3. Vagt definierad patientgrupp för vårdvalet resulterar i otydlighet om psykoterapins uppdrag inom vårdkedjan 2. Patienter som initialt bedömts vara i behov om 10 till 20 behandlingstillfällen, men som efter ytterligare bedömning remitteras till vårdvalet för fortsatt behandling om fler än 20 behandlingstillfällen Patienter som är i behov av psykoterapeutisk behandling med mer än ca 20 behandlingstillfällen bör få denna i den specialiserade psykiatrin. Patientens behov av psykoterapi kan dock vara svårt att initialt bedöma när man påbörjar behandlingen. Vårdgivare ska när de upptäcker att patientens behov överstiger 20 behandlingstillfällen remittera patienten till psykiatrin då man bedömt att dessa patienters problematik mest 4

23 effektivt behandlas där. Risken med att patienterna återremitteras till vårdgivare i vårdvalet är att patienter som är i behov av psykiatrisk vård istället behandlas av en privat psykoterapeut samt att landstingets resurser för behandling av patienten används ineffektivt. Två huvudsakliga faktorer har identifierats som orsaker till återremittering för fortsatt behandling till vårdvalet privat psykoterapi efter 20 behandlingstillfällen: 1. Ojämn resursfördelningen inom vårdkedjan som påverkar vårdgivares möjligheter att vårda 2. Oklarheter råder för remittenter angående reglerna för remittering till fortsatt behandling 3. Patienter i behov av psykoterapeutisk behandling med färre än 10 behandlingstillfällen De patienter som bedöms ha ett behov av psykoterapi som understiger ca 10 behandlingstillfällen bör enligt regelboken vårdas hos psykologer i primärvården. Om patienten bedöms vara i behov av längre psykoterapeutisk behandling bör primärvården remittera patienten till psykoterapeut i vårdvalet eller till psykiatrin. När patienter vars vårdbehov bedöms understiga tio behandlingstillfällen remitteras till psykoterapeuter inom vårdvalet finns det en risk för ett ineffektivt administrativt arbete vid övertagande av patient. Det finns också risk att patienten inte mottar behandling till den mest effektiva omhändertagandenivå vilket kan driva onödig resursanvändning. Den kvalitativa analysen visar att den huvudsakliga anledningen till remittering till psykoterapeuter i vårdvalet av patienter med ett behov som understiger 10 tillfällen är begränsade resurser hos primärvården. Detta medför att primärvården inte har möjlighet att vårda de patienter som bör vårdas av dem och remitterar istället iväg dessa till vårdgivare inom vårdvalet. Intervjuade vårdgivare lyfter också fram patientfall där psykiatrins ansträngda resurser resulterar i att patienter som inte är lämpliga för vård inom primärvården remitteras från psykiatrin till primärvården. Det finns också fall där patienter på eget bevåg valt att avsluta behandlingen i förtid. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att vissa av vårdgivarna i vårdvalet anser att psykoterapin är en så kallad fri nyttighet. Från primärvården kan man nu erbjuda psykiatri utan att behöva använda egna resurser och ribban har sänkts för vem man remitterar. Inom den specialiserade psykiatrin har man ytterst begränsade resurser och nyttjar därför denna nya möjlighet att erbjuda patienter hjälp, även om man egentligen hellre hade fått förstärkning av de egna resurserna. Vårdgivare uppger även i intervjuer att det finns otydligheter om vilka patientgrupper som bör behandlas inom ramen för vårdvalet vilket resulterar i att ett ökat antal patienter remitteras dit. 5

24 Utan tydligare avgränsningar för vilka patienter som bör erbjudas vård inom vårdvalet kommer sannolikt antal behandlingstillfällen och därmed även utbetald ersättning att fortsätta öka. Dessa medel behöver tas från den övriga hälso och sjukvårdsbudgeten och risken är att det framöver kan behöva tas från övriga vårdgivare inom vårdkedjan för psykisk ohälsa. En viktig sak i sammanhanget är att vårdvalet för privat psykoterapi är en av pusselbitarna i arbetet med att utforma en så bra psykiatrisk vård som möjligt men kan aldrig bli lösningen på det resursproblem som för närvarande upplevs i Landstinget i Uppsala län. Rekommendationer Utifrån de identifierade utvecklingsområdena har ett antal rekommendationer tagits fram för Landstinget i Uppsala län. Rekommendationerna kan delas in i två kategorier, se Tabell Rekommendationer relaterade till revidering av regelboken för vårdval inom privat psykoterapi 1. Övriga rekommendationer Utvärderingen rekommenderar att landstinget i ett första steg reviderar regelboken för vårdvalet med politiskt beslut hösten 2014 och därefter fortsätter arbetet med att se över resursfördelningen inom vårdkedjan för behandling av psykisk sjukdom och ohälsa. Alla insatser och förändringar i regelboken bör kontinuerligt följas upp och utvärderas för att säkerställa att de övergripande målen nås och att oönskade effekter kan åtgärdas. Det skall inte krävas särskilda analysprojekt för att få en överblick av hur vårdvalet faller ut. 6

25 Tabell 1: Utvärderingens rekommendationer för vårdval privat psykoterapi Kategori Område Förslag Ersättningstak Införa ett ersättningstak för vårdvalet som indirekt begränsar antalet patienter Målgrupp Definiera målgruppen efter psykiatriska diagnoser där Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att det finns stark evidens för behandling i form av psykoterapi Införa nya krav om att behandlingar som ersätts inom vårdvalet måste ha en bevisad god effekt enligt Socialstyrelsens nationella Revidering av Vårdgivare riktlinjer. Därtill bör det även säkerställas att regelboken vårdgivaren har kompetens att utföra behandlingen. Möjliggör för bättre uppföljning av vårdvalet på Uppföljning landstingsnivå genom att komplettera med indikatorer i Privera. Detta bör bland annat omfatta remitterande vårdgivare och diagnoser Remittering Behåll regel om vilka yrkeskategorier har rätt att remittera enligt aktuell regelbok Ersättningsnivå Bibehåll ersättningsnivå enligt aktuell regelbok Utvärdera resursfördelningen inom vårdkedjan Övriga rekommendationer Resursfördelning Kommunikation för psykisk ohälsa Inled förbättringsarbete för att förbättra kommunikationen mellan psykiatrin och övriga vårdgivare 7

26 1 Bakgrund Landstinget i Uppsala län öppnade upp för fri etablering inom psykoterapi med stöd av lagen om valfrihetssystem (LOV) den 1 maj 2011.(1) Avtalen för vårdvalet började sedan verka i oktober samma år. Syftet med införandet av vårdvalet var huvudsakligen att: (2) Bättre tillgodose behovet av psykoterapi Ge länets invånare möjlighet att välja vårdgivare Öka konkurrens, producera vård av högre kvalitet och med högre effektivitet Efter vårdvalets införande har produktionen inom vårdområdet ökat kraftigt. En intern analys visar på en fyrtioprocentig ökning av både behandlingstillfällen och kostnader mellan 2012 och 2013.(3) Landstinget har samtidigt tillgänglighetsutmaningar inom psykiatrin, och det är oklart hur detta har påverkats av vårdvalets införande. Landstinget i Uppsala län har därför tagit initiativ till att genomföra en utvärdering av vårdvalet inom psykoterapi, för att baserat på en grundläggande förståelse av dagens situation utforma rekommendationer gällande hur vårdvalet bör utformas framgent. Målet med en revidering av vårdvalet inom psykoterapi är att det ska utformas så att invånarna erbjuds en evidensbaserad psykoterapivård som på bästa sätt kompletterar övrig verksamhet inom primärvård såväl som psykiatrin. Regelboken skall vara utformad så att rätt patientgrupper erhåller evidensbaserad behandling. Den skall även vara enkel att förstå och följa för anslutna psykoterapeuter och remittenter. Revideringen syftar också till att förbättra landstingets möjligheter till uppföljning av psykoterapivården. Precis som inom övrig hälso och sjukvård inom landstinget är en uppföljning av vem som får vilken vård en viktig grundförutsättning för att få den förståelse som krävs för att fortsatt kunna utveckla hälso och sjukvården inom Landstinget i Uppsala län. 1.1 Metodbeskrivning För att skapa en faktabaserad förståelse av nuläget samt identifiera möjliga utvecklingsområden av vårdvalet och regelboken har en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys använts i utvärderingen. 8

27 1.1.1 Kvantitativ analys Kvantitativ analys genomfördes huvudsakligen för att ge en faktabaserad beskrivning av nuläget. Analyserna fokuserar på att beskriva situationen för vårdvalet angående: Totala antalet behandlingstillfällen Antal behandlingstillfällen per patient Vårdprocesser Vårdgivare Marknadskonkurrens Remittenter Förutom nulägesanalys fokuserar de kvantitativa analyserna på att beskriva förändringar som skett på marknaden inom vårdvalet sedan införandet. Insikter ifrån de kvantitativa analyserna har sedan legat som grund för de kvalitativa analyserna och intervjuerna Jämförande studie En jämförande studie gjordes för att skapa en förståelse för de likheter och skillnader som finns i regler och riktlinjer mellan olika landsting. Jämförelser rörande utformning av regelbok, exempelvis målgrupp för behandling, remittering samt ersättning har genomförts mellan Landstinget i Uppsala län, Region Skåne och Örebro läns landsting. Två landsting, Stockholms läns landsting samt Västra Götalandsregionen, har studerats med avseende på regionala vårdprogram inom psykoterapi med fokus på vilka diagnoser och behandlingar som rekommenderas i vårdprogrammen Intervjuer För att skapa en djupare förståelse för de bakomliggande faktorerna till de resultat som observerats i de kvantitativa analyserna samt vårdvalets möjligheter och begränsningar har intervjuer genomförts utifrån en semistrukturerad intervjumall. Intervjuer har ägt rum med totalt nio privata vårdgivare med avtal inom vårdvalet, tre remittenter varav två inom landstingsdriven primärvård och en inom privat primärvård, en psykiatriker och en psykolog vid psykiatriska divisionen vid Akademiska sjukhuset samt en psykoterapeut verksam i Örebro läns landsting. Intervjuerna fokuserade på att skapa en bättre förståelse för dagens situation, möjligheter och begräsningar angående målgrupp och behandling, remittering, ersättning samt kommunikation och vårdgivarens funktion inom vårdkedjan. 9

28 1.1.4 Referensgruppsmöte För att möjliggöra ytterligare kunskapsinhämtning tillsattes även en referensgrupp bestående av representanter för vårdgivare inom vårdvalet, privata och offentliga remittenter samt tjänstemän från landstingsförvaltningen. Referensgruppen träffades vid ett möte och har även gett inspel till utvärderingen via mejl under arbetets gång. Referensgruppen har tagit del av genomförda analyser och beskrivningar av marknaden för vårdvalet och har också haft möjlighet att lämna åsikter och inspel för fortsatt utveckling av vårdvalet. 1.2 Avgränsningar Utvärderingens analyser för beskrivning av nuläget begränsas av tillgången till data. Följaktligen har analyser för exempelvis diagnos, sjukdomsgrad och kön inte genomförts. Genomförda intervjuer har avgränsats till vårdgivare, remittenter samt representanter för psykiatrin som för utvärderingen bedömts vara relevanta. Utvärdering ska inte ta ställningen till om vårdvalet ska behållas eller avvecklas rekommendationer ges därför endast avseende förbättringsmöjligheter för vårdvalet utifrån dess nuvarande form. 10

29 2 Analys av nuläget Vårdvalet infördes under maj 2011 och avtal med privata vårdgivare inom vårdavtalet upprättades i oktober 2011.(1) Efter införandet har det skett ett förtydligande till regelboken i januari Till följd av ett stort ökat antal behandlingstillfällen mellan 2012 och 2013 samt att landstinget fått indikationer på att reglerna i regelboken inte tillämpades på ett uniformt sett av vårdgivarna inom vårdvalet genomförs utvärderingen av vårdvalet under maj och juni 2014, se Figur 1 för tidslinje för vårdvalet. Maj 2011 Vårdvalet infördes Jan 2013 Förtydligande av regelboken till följd av ökningen av antalet besök Prognos 2014 Antal besök förväntas öka 7 % jämfört med Antalet besök ökade med 40 % Maj juni 2014 Granskning av vårdvalet genomförs Figur 1 Tidslinje för vårdval inom privat psykoterapi Under vårdvalets första kvartal fanns totalt 28 vårdgivare med avtal inom vårdvalet psykoterapi. Antal vårdgivare har därefter ökat och varit konstant kring ett 40 tal mellan åren 2012 och 2014, se Figur 2. 11

30 Antal vårdgivare Kvartal 1 41 År Figur 2 Antal unika vårdgivare 2012 kvartal inom vårdvalet privat psykoterapi(3) Analyser av antal behandlingstillfällen indikerar att konkurrensen på marknaden varit relativt stabil sedan införandet av vårdvalet. De vårdgivare inom vårdvalet som utförde flest antal behandlingstillfällen 2012 gjorde även det 2013 och första kvartalet 2014, se Figur 3. Andel behandlingstillfällen 10 största vårdgivarna 2012 Övriga vårdgivare % = % = kvartal % = % 52% 57% 43% 64% 36% Figur 3 Andel av totala antalet behandlingstillfällen per år, tio största vårdgivarna 2012 och övriga vårdgivare(3) Under 2012 utfördes totalt ca behandlingstillfällen. Mellan 2012 och 2013 ökade antal behandlingstillfällen med närmare 40 procent och 2013 behandlades ca patienter vid totalt ca behandlingstillfällen. Den totala ersättningen, där ersättning utgår per 12

31 behandlingstillfälle, ökade därför med motsvarande mängd. En prognos 1 för 2014 över antal behandlingstillfällen påvisar en fortsatt ökning, dock inte i samma takt som mellan åren 2012 och Totalt förväntas antal behandlingstillfällen under år 2014 uppgå till närmare och den totala ersättningen till strax över 17 miljoner kronor, se Figur 4 nedan. Antal behandlingstillfällen (tusental) +7% +40% 19, , , År Prognos Ersättning (miljoner kronor) % % 17 Prognos År Figur 4: Antal behandlingstillfällen och ersättning för vårdvalet inom privat psykoterapi, 2012, 2013 och prognos för 2014(3) Ökningen av antal behandlingstillfällen och ersättningen kan främst härledas till att ett ökat antal patienter behandlas inom vårdvalet. Antal patienter inom vårdvalet ökade ifrån ca under 2012 till ca patienter under Detta innebär en ökning av antalet patienter med 44 procent. Ökningen av antalet patienter kan inte härledas till ett fåtal vårdgivare då majoriteten av vårdgivarna upplevt en ökning i antal patienter mellan år 2012 och Det har vid införande av andra vårdval skett en stor ökning av antal patienter då det innan vårdvalet ofta funnits ett uppdämt behov. En liknande förklaring kan finnas för vårdval psykoterapi. Detta indikerar att delmålet med vårdvalet att bättre tillgodose patienters behov av psykoterapi uppfyllts till viss del. En annan möjlig faktor som kan påverka antal behandlingstillfällen är behandlingsmängden, dvs. antal behandlingstillfällen per behandlad patient. Analyser visar dock att den genomsnittliga behandlingsmängden per patient har minskat något mellan 2012 och Detta kan således inte förklara ökningen av antal behandlingstillfällen, se Figur 5 nedan.(3) 1 Prognos baserat på absolut förändring i behandlingstillfällen/ersättning januari mars 2014 och januari mars 2013; under antagande om linjär förändring per månad. 13

32 Antal patienter (tusental) 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 1, % 1, Genomsnitt antal behandlingstillfällen/patient 7% År År Figur 5: Antal behandlingstillfällen och genomsnittligt antal behandlingstillfällen/patient, 2012 och 2013(3) Inledningsvis avgränsades vårdvalet i regelboken till patienter i behov av behandlingar bestående av ca behandlingstillfällen. Analyser visar att hälften av de patienter som påbörjat sin behandling under oktober 2011 till oktober 2013 har mottagit färre behandlingstillfällen än 10 eller fler behandlingstillfällen än 20 i mars 2014, se Figur 6 nedan. Antal besök < 10 Antal besök Antal besök > 20 Andel patienter 28% 50% 22% Figur 6: Antal behandlingstillfällen/patient, andel patienter i olika sektioner(3) Det är värt att notera att analyser av antal behandlingstillfällen per patient visar att det finns patienter som mottar flerdubbla antal behandlingstillfällen än vad regelboken tillåter. Det finns ett flertal exempel på patienter som mottar behandling med psykoterapi inom vårdvalet motsvarande över 80 behandlingstillfällen. Mot denna bakgrund och samtidigt som landstinget fick indikationer på att reglerna inte tillämpas uniformt av samtliga utförare i vårdvalet införde landstinget ett förtydligande till regelboken från januari Förtydligandet innebar att antal behandlingstillfällen skulle begränsas till maximalt 20 per patient. En analys över patienters behandlingsmängd visar att förtydligandet har haft en viss effekt för antalet patienter som vårdas med fler än 20 behandlingstillfällen. Figur 7 visar att det kan observeras en minskning i 14