STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

Transkript

1 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/2010 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna föredragningslista Stadsfullmäktiges ordförande

2 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ Ärende ORDFÖRANDEN Namnupprop, laglighet och beslutförhet Val av protokolljusterare Frågestund STADSDIREKTÖREN Justerare: Sari Sarkomaa och Paavo Arhinmäki Ersättare: Sanna Hellström och Jan D. Oker-Blom Val av två ledamöter och ordförande i nämnden för tekniska tjänster och av ersättare i hälsovårdsnämnden med den kompletteringen att Vesa Hack valdes till ny ledamot i nämnden för tekniska tjänster Omorganisering av hallhandeln och utomhusförsäljningen och justering av lokalcentralens uppgiftsområde BYGGNADS- OCH MILJÖVÄSENDET Vidare godkändes följande hemställningsklämmar: 1 Stadsfullmäktige förutsätter att det för hallhandeln och utomhusförsäljningen i Helsingfors utarbetas hälso- och miljödirektiv som behandlar företagarna jämbördigt och likvärdigt och att detta arbete ska vara slutfört senast (Laura Kolbe, rösterna 66 3) 2 Stadsfullmäktige förutsätter att torg- och hallhandlarnas delaktighet i utvecklingen av torg- och hallhandeln främjas. (Kimmo Helistö, rösterna 84 0)

3 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ Projektplan för ombyggnad av Igelkottsvägens metrostation SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET Vidare godkändes följande hemställningsklämmar: 1 Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds vilka möjligheter det finns att öka antalet infartsparkeringsplatser för bilister och cyklister vid Igelkottsvägens metrostation. (Jyrki Lohi, rösterna 84 0) 2 Stadsfullmäktige förutsätter att det i anslutning till ombyggnaden installeras en elektronisk anslagstavla på Igelkottsvägens metrostation. (Outi Alanko Kahiluoto, rösterna 50 1) 3 Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds om det till Igelkottsvägens metrostation eller dess område kan förläggas ett offentligt konstverk i enlighet med kulturprocentprincipen i stadens strategi. (Outi Alanko Kahiluoto, rösterna 52 1) Ändring av principerna för beviljande av startstöd för dagvårdsverksamhet STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET Fusion av stadens aravafinansierade bostadsfastighetsbolag och effektivisering av förvaltningen Vidare godkändes följande hemställningsklämmar: 1 Stadsfullmäktige förutsätter att invånardemokratin utvecklas genom att de boende på olika sätt görs delaktiga i bostadsfastighetsbolagets verksamhet. (Kimmo Helistö, rösterna 60 0)

4 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds hur genomförandet av hyresgästdemokratin kan stödjas och hur de hyresgästrepresentanter som väljs in i det nya kapitalbolagets förvaltning kan säkerställas tillräckligt med resurser för att kunna sätta sig in i frågorna. (Tarja Kantola, rösterna 55 0) 3 Stadsfullmäktige förutsätter att alla hyresgäster informeras om tidtabellen för sammanslagningen, konsekvenserna för invånarnas vardag och hyresbeloppet under fem år efter sammanslagningen. Samtidigt informeras hyresgästerna om orsakerna till sammanslagningen. Stadsfullmäktige förutsätter att informeringen sker utan dröjsmål och i klartext. (Julia Virkkunen, rösterna 70 0) 4 Stadsfullmäktige förutsätter att man ska få till stånd en fungerande och demokratisk metod för att utse invånarrepresentanterna i det fusionsbolag som bildas. (Tuomas Rantanen, rösterna 56 0) Instruktion för Helsingfors stads fastighetsväsen Projektplan för andra fasen av ombyggnaden av Svenska normallyceums skolhus Detaljplaneändring för tomten nr 34169/16 i Baggböle (nr 11969) Detaljplan för kvarteren nr , tomterna nr 54240/13 och 14 och tomterna nr 54241/4-8 m.m. (Ramsöhalsen) och detaljplaneändring för rekreationsområde i Nordsjö (nr 11880) VID SAMMANTRÄDET INLÄMNADE MOTIONER /Kj Motion av ledamoten Arja Karhuvaara om en handbok om tjänster för seniorer

5 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ /Kj Motion av ledamoten Seppo Kanerva m.fl. om val av informationskanaler /Kj Motion av ledamoten Yrjö Hakanen m.fl. om en utredning om erfarenheterna från mattjänsterna för daghemmen och om utvecklingsåtgärder /Ryj Motion av ledamoten Juha Hakola m.fl. om iståndsättning av grusvägarna i Skomakarböle egnahemsområde /Ryj Motion av ledamoten Emma Kari m.fl. om uppdatering av gällande naturvårdsplaner utifrån programmet LUMO /Ryj Motion av ledamoten Tuomo Valokainen m.fl. om kontroll av el- och värmekostnaderna i offentliga byggnader /Stj Motion av ledamoten Seija Muurinen m.fl. om utveckling av servicestrukturen för äldre /Stj Motion av ledamoten Tuomas Rantanen m.fl. om utredning av möjligheterna att inrätta en terminalvårdsenhet /Stj Motion av ledamoten Sanna Vesikansa m.fl. om utredning av det pedagogiska intresset inom dagvården och utnyttjande av förskolebussar

6 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ /Stj Motion av ledamoten Mirka Vainikka m.fl. om spridning av projektet för miljövänlig handtorkning /Stj Motion av ledamoten Kati Peltola m.fl. om bevarande av bostadshusen för äldre bland socialverkets tjänster för äldre

7 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN ARJA KARHUVAARA OM EN HANDBOK OM TJÄNSTER FÖR SENIORER Stn Antalet äldre helsingforsare kommer kraftigt att öka under de närmaste åren. Staden erbjuder sina invånare tjänster och hjälp genom många olika aktörer. Rådgivningen och informationen om tjänsterna är spridda på de olika förvaltningarnas webbplatser, tryckta broschyrer och infoblad. Det finns flera rådgivningstelefonnummer och de är svåra att komma åt. Äldre människor har inte nödvändigtvis en internetförbindelse eller förmåga att söka information på webben. Många anser dessutom att det är besvärligt att komma fram till socialrådgivningen S-info. En handbok i skriftlig form med information om alla tjänster och rådgivningsnummer för äldre över 65 år skulle öka vetskapen om de olika tjänsterna. Handboken ska vara lätt att komma åt på hälsostationer, apotek, bibliotek och servicecentraler. Boken kan också delas hem till äldre över 75 år i anslutning till servicebehovsutredningen. Jag föreslår att stadsstyrelsen skrider till åtgärder i syfte att sammanställa en handbok för seniorer för att göra rådgivningstelefonnumren och tjänsterna mer synliga och tillgängliga för äldre.

8 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN SEPPO KANERVA M.FL. OM VAL AV INFORMATIONSKANALER Stn Stadsfullmäktige har valt Helsingin Sanomat, Metro och Hufvudstadsbladet till sina annonsorgan. Helsingin Sanomat når ett antal välbeställda helsingforsare. Metro når folk som åker med allmänna färdmedel, särskilt metron, och sådana som hänger kring distributionsplatserna. Hufvudstadsbladet når välbeställda prenumeranter. Hur kommer det sig att de lokaltidningar som delas ut till hem och arbetsplatser har glömts bort och ett för skattebetalarna dyrt annonsmonopol getts till ett fåtal tidningar som alltså inte ens når en vanlig pensionär eller arbetslös i kärnan av Helsingfors? Här diskrimineras inte bara lokaltidningarna utan också deras potentiella läsare. Då en lokaltidning som kommer ut i Helsingfors var redo att ta in en annons för specialpriset 400 euro inklusive moms meddelade den ansvariga personalchefen på hälsovårdscentralen att det utöver en annons i färg på cm (6 573,12 euro inklusive moms) i söndagens Helsingin Sanomat i jämlikhetens namn måste sättas in en annons också i Metro. Så här har fullmäktige beslutat. Pengar och möjligheter till avvikelser finns inte. Den överställda kommunikationschefen bedyrade detsamma. Tidningen med den nämnda lika stora annonsen i fyrfärg på 400 euro skulle ha delats ut till hushåll, dvs. hem, i kärnan av Helsingfors, där personer arbetar enligt statistik publicerad av Helsingfors stad. I stället valdes Metro, där samma annons kostade euro inklusive moms. Läsarna beräknades vara till antalet, men tidningshuset ville inte besvara frågan om storleken på upplagan. Genom att fullmäktige valt ut vissa tidningar kan dessa tack vare sitt monopol prissätta sina produkter enligt fullt listpris, och det här är väl inte vad fullmäktige tänkt sig. En sjukskötare i Helsingfors som sitter hemma och kurar vet knappast att det finns jobb i närheten om Helsingin Sanomat inte kommer, någon metroresa inte har varit aktuell de senaste dagarna och modersmålet är finska. Vi föreslår att fullmäktige vid framtida tidningsval ska beakta också lokaltidningarna i Helsingfors som annonskanaler, förplikta stadens olika informatörer att använda sitt sunda förnuft och berättiga dem som ansvarar för annonseringen att tillämpa prövning och konkurrensutsättning, varvid målet är att det ska hittas annonseringsalternativ som är förmånligare än de nuvarande dyra

9 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ monopolbolagen med tvivelaktiga resultat.

10 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN YRJÖ HAKANEN M.FL. OM EN UTREDNING OM ERFARENHETERNA FRÅN MATTJÄNSTERNA FÖR DAGHEMMEN OCH OM UTVECKLINGSÅTGÄRDER Stn Det beslutades hösten 2009 att mattjänsterna för Helsingfors stads daghem skulle börja skötas av Palmia vid ingången av år Att erfarenheterna från överföringen utvärderas är viktigt för utvecklingen både i daghemsverksamheten och i Palmias verksamhet. En central utgångspunkt för daghemmen är att de ska erbjuda hemlik högklassig dagvård och småbarnsfostran. Det har i många fall uppstått problem då köken externaliserats och den därtill hörande beställar utförarmodellen tillämpats på daghemsverksamheten. Köket har på något sätt blivit en separat arbetsplats i stället för att vara en naturlig del av daghemmet. Daghemspersonalen och barnen får inte gå ut i köket. Det har också blivit fler beställningar och kuponger av diverse slag att fylla i eftersom antalet måltider som beställs till daghemmet olika dagar måste meddelas. De snäva fristerna för förhandsbeställning gör det svårt att utveckla en levande daghemsverksamhet. Enligt uppgifter från daghemmen är det tillåtet att med barnen baka en enda bulle per person till föräldramöten m.m., medan alla tidigare fick hjälpas åt att baka t.ex. bärpajer. Pepparkakor och saft är det enda som numera får bjudas på julfester, förr hade daghemmen alla möjliga sorters traktering planerad med allas medverkan. Ingenting serveras längre i samband med mors och fars dag. Vi föreslår att ett sammandrag ska göras över erfarenheterna från överföringen av mattjänsterna för daghemmen till Palmia och att förslag till eventuella utvecklingsåtgärder ska beredas utifrån sammandraget. Det ska utredas dels hur daghemsverksamheten kan utvecklas på ett mångsidigt och helhetsbetonat sätt utgående från barnens behov, dels hurdana erfarenheter och förslag de anställda har beträffande hur arbetet kan utvecklas.

11 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN JUHA HAKOLA M.FL. OM ISTÅNDSÄTTNING AV GRUSVÄGARNA I SKOMAKARBÖLE EGNAHEMSOMRÅDE Stn Diskussionen och beslutsfattandet om permanentbeläggning av grusvägarna i Skomakarböle egnahemsområde (40 stadsdelen) har fortsatt i flera år. Det har fattats olika beslut för att åtgärda saken, men lika ofta har besluten blivit uppskjutna av olika orsaker. Helsingfors stads byggnadskontor konstaterar entydigt följande på sina internetsidor: En gammal gata repareras när den inte längre fungerar, är osäker eller otrivsam. Grusvägarna i Skomakarböle egnahemsområde uppfyller inte kriterierna ovan om funktionsduglighet, säkerhet eller trivsamhet. Att permanentbelägga gator är i hög grad en säkerhetsfråga, eftersom det efter beläggningen vid behov går att bygga fartgupp som hindrar alltför höga hastigheter och på detta sätt förbättra bl.a. barnens och fotgängarnas säkerhet. Med anledning av det ovanstående får vi föreslå att staden vidtar åtgärder för att börja iståndsätta grusvägarna i Skomakarböle egnahemsområde och förbättra säkerheten på dem så snart som möjligt.

12 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN EMMA KARI M.FL. OM UPPDATERING AV GÄLLANDE NATURVÅRDSPLANER UTIFRÅN PROGRAMMET LUMO Stn Stadsstyrelsen godkände en aktionsplan för bevarandet av biodiversiteten i Helsingfors (LUMO). Det är meningen att områdes- och naturvårdsplanerna ska styras genom det godkända programmet. Samtidigt tillsattes det en arbetsgrupp bestående av naturvårdsexperter. Naturvårdsplaner har under 2000-talet utarbetats för ett stort antal viktiga natur- och rekreationsområden. De gamla naturvårdsplaner som gäller längst genomförs ännu år Avverkningsförslagen och vårdklasserna i de gamla planerna är inte beredda i enlighet med programmet LUMO och motsvarar därför inte i alla delar målsättningen i programmet. Detta kan leda till onödiga konflikter och dåligt genomtänkta åtgärder. Vi föreslår att byggnadskontoret ska uppdatera alla gällande naturvårdsplaner som är godkända före så att de är i överensstämmelse med programmet LUMO i fråga om vårdklasser och föreslagna men icke-vidtagna avverkningsåtgärder. Arbetsgruppen för naturvård ska rådfrågas vid uppdateringen.

13 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN TUOMO VALOKAINEN M.FL. OM KONTROLL AV EL- OCH VÄRMEKOSTNADERNA I OFFENTLIGA BYGGNADER Stn Vi föreslår att Helsingfors stad ska börja kontrollera el- och värmekostnaderna genom att minska fasadbelysningen på offentliga byggnader, såsom museer, riksdagshuset, Finlandiahuset och stadshuset. Vid stadens många förvaltningar är datorerna och bildskärmarna i onödan påslagna dag och natt. Att mer än nödvändigt värma upp alla dessa inomhuslokaler blir dyrt. Jag vill påminna om att Helsingfors betalar ca 70 miljoner euro om året för elektricitet och värme. Det skulle uppstå besparingar om energiförbrukningen minskades med 10 procent. Detta skulle snabbt leda till besparingar på upp till flera tiotal miljoner euro.

14 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN SEIJA MUURINEN M. FL. OM UTVECKLING AV SERVICESTRUKTUREN FÖR ÄLDRE Stn Helsingfors stads senaste äldreomsorgsprogram var giltigt till slutet av Efter detta har de generella riktlinjerna i Helsingfors stads strategiprogram för styrt utvecklingen av tjänster för äldre. Helsingfors har inte haft vilja att upprätta en särskild äldrepolitisk strategi fastän detta förutsätts av alla kommuner i rekommendationen för äldreomsorgen och äldreservicen. Enligt riktlinjerna i strategiprogrammet görs servicestrukturen lättare genom att öka antalet serviceboendeplatser och hemvård, genom ett pilotprojekt för sociala boendelösningar för äldre, stöd för närståendevård och åtgärder för att minska institutionsvård. De är alla åtgärder i rätt riktning. Riktlinjerna är dock för allmänna och grova för att man med hjälp av dessa ska kunna säkerställa att servicestrukturen för äldre utvecklas på lång sikt och på ett behärskat sätt, speciellt i en situation där ordnandet av tjänster för äldre innebär stora utmaningar under de kommande åren. Utvecklingen av servicestrukturen verkar ha varit reaktiv på sistone och serviceutbudet har inte alltid motsvarat servicebehovet. De eftersträvade och lättare öppenvårdstjänster som har producerats har inte till alla delar och på önskat sätt svarat på minskandet av tyngre former av institutionsvård. Detta medför ständigt extra kostnader och problem i servicekedjan. Dessutom belastas personalen då klienterna i behov av långfristig vård eller rehabilitering måste köa på dyra (överbelagda) patientplatser på sjukhus. Vi föreslår att det ska upprättas ett genomförandeprogram för utveckling av servicestrukturen för äldre för till exempel de följande fem åren. I programmet ska det ingå en tidtabell för minskande av institutionsvårdplatser och för ersättning av dem med serviceboende, hemvård, närståendevård och förebyggande tjänster utgående från att servicehelheten motsvarar servicebehovet. Planen ska förbindas med prognostiserande befolkningsutveckling och budgetering för att nå en behärskad förändring i servicestrukturen.

15 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN TUOMAS RANTANEN M.FL. OM UTREDNING AV MÖJLIGHETERNA ATT INRÄTTA EN TERMINALVÅRDSENHET Stn Helsingfors köper för närvarande terminalvårdstjänster för obotligt sjuka av Terhohemmet. Servicen vid Terhohemmet har fått mycket beröm, men platsutbudet motsvarar för tillfället inte efterfrågan på service, utan är kraftigt underdimensionerat. På vanliga sjukvårdsavdelningar är det normalt att patienter dör och det hör till vårdpersonalens grundläggande yrkesskicklighet att kunna ge en döende terminalvård. Att patienter får terminalvård på avdelningar där det också finns andra patienter leder dock ofta till onödig ångest och stress får såväl patienterna som vårdarna. Från både patienternas och vårdpersonalens synpunkt skulle det vara förnuftigare om de spridda resurserna för terminalvård centraliserades till en enda enhet, där det är lättare att skapa en omgivning som stöder döende patienter och deras anhöriga speciellt i livets slutskede. Till denna enhet kan vårdare söka sig för specialisering om de har intresse och kall för denna krävande specialuppgift. Med denna motion föreslår vi att staden ska utreda vilka de vårdmässiga och administrativa fördelarna och de eventuella kostnadsverkningarna blir om staden inrättar en egen terminalvårdsenhet. Om det visar sig finnas oöverstigliga hinder för utveckling av en egen serviceenhet för staden, föreslår vi med denna motion att det ska utredas om det lönar sig att öka de tjänster som staden köper av Terhohemmet.

16 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN SANNA VESIKANSA M.FL. OM UTREDNING AV DET PEDAGOGISKA INTRESSET INOM DAGVÅRDEN OCH UTNYTTJANDE AV FÖRSKOLEBUSSAR Stn I Sverige finns s.k. förskolebussar som baserar sig på tanken på mobil småbarnspedagogik, enligt vilken större barn, såsom förskoleelever, orkar och vill göra utflykter också till världen utanför daghemsbyggnaden. Daghem ordnar flera utflykter till parker, näraliggande skogar och museer men det är tungt för personalen att röra sig med en stor barngrupp. I Sverige har de mobila förskolorna ingen egentlig daghemsbyggnad utan man kan äta och även sova middag i bussen. Att samma barngrupp ständigt rör sig omkring i staden är kanske inte ändamålsenligt och inte heller ekologiskt. Idén om förskolebussar kan tillämpas också selektivt. En förskolegrupp kan till exempel vara i utflyktstur i en vecka och sedan skulle något annat daghem stå i tur. Härigenom kan man underlätta utrymmesbristen på daghem. Det ska vara möjligt att äta, vila och använda toalett i bussen. Utrustningen är inte gratis men det är inte heller byggande av nya daghem. Det finns flera avgiftsfria utflyktsmål i närområdet kring Helsingfors och man behöver inte åka runt i staden med bussen. Vi föreslår att Helsingfors stad utreder om dagvården har pedagogiskt intresse för mer mobil småbarnsfostran och kalkylerar om det är möjligt att underlätta också utrymmesbristen på daghem genom att utnyttja förskolebussar.

17 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN MIRKA VAINIKKA M.FL. OM SPRIDNING AV PROJEKTET FÖR MILJÖVÄNLIG HANDTORKNING Stn Vårdarna vid daghemmet Arttu har hittat på att använda lappar som klippts av gamla lakan såsom handdukar i stället för frottéhanddukar och pappershanddukar. Idén vann andra pris i en innovationstävling år 2008 och första pris i en energispartävling år Idén går ut på att kombinera barnens delaktighet och energibesparing. Socialverket har främjat en spridning av projektet till också andra daghem. Jag tror att idén med projektet skulle kunna fungera i större utsträckning åtminstone inom social- och hälsovårdens enheter. Att mer övergå från pappers- till tyghanddukar skulle kunna vara motiverat inom stadens enheter i varje fall med tanke på energibesparing och hållbar utveckling och från ekonomisk synpunkt. Med anledning av det ovanstående föreslår jag att Helsingfors stad utreder möjligheterna att i större utsträckning sprida projektet inom stadens förvaltningar och på olika verksamhetsställen.

18 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN KATI PELTOLA M.FL. OM BEVARANDE AV BOSTADSHUSEN FÖR ÄLDRE BLAND SOCIALVERKETS TJÄNSTER FÖR ÄLDRE Stn Överföring av de tre befintliga bostadshusen för äldre till stadens hyreshusbolag har tagits med i socialverkets sparprogram beträffande lokaler. Överföringen motiveras med att invånarna inte är i behov av särskilda tjänster inom socialväsendet jämfört med invånare i vanliga hyreshus. Överföringen motiveras dessutom med att brandmyndigheterna tolkar husen i socialverkets besittning som hus för specialboende och brandsäkerhetsanordningarna för dessa blir dyra. Överföringen till hyreshusbolag innebär att invånarna är desamma men tjänsterna minskar när bostadshusen inte längre har anställda skötare. Husen är ändå ett viktigt hjälpmedel för socialarbetet i och med att socialarbetarna i de bostäder som blir lediga smidigt kan placera människor som behöver en mer social boendeform än ett vanligt hyreshus. Bostadshusen för äldre kan också smidigt erbjuda en tillfällig bostad för de äldre helsingforsare som behöver en kortvarig bostad under bostads-renov ering. Pensionärer med god betalningsförmåga kan flytta till seniorhus när de söker en social boendeform men pensionärer med mindre inkomster behöver stadens hyreshus med stadigvarande personal. Byråkratin får inte hindra socialverket att fortsätta upprätthålla bostadshus för äldre för dem som behöver sådana. I fråga om brandbestämmelserna ska det hittas en förnuftig tolkning eller bestämmelserna ska ändras på behövligt sätt. Överföringen från socialverket förbättrar inte brandsäkerheten för invånarna utan försämrar den i och med att husen inte längre skulle ha en egen anställd. Vi föreslår att de tre befintliga bostadshusen för äldre också i fortsättningen ska ingå i socialverkets tjänster för äldre.