STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

Transkript

1 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/2009 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna föredragningslista Stadsfullmäktiges ordförande

2 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/2009

3 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ Ärende ORDFÖRANDEN Namnupprop, laglighet och beslutförhet Enligt förslaget Val av protokolljusterare STADSDIREKTÖREN Justerare: Nina Huru och Jorma Bergholm Ersättare: Essi Kuikka och Paavo Arhinmäki Val av ersättare i stadsstyrelsen, ledamot och ordförande i kultur- och biblioteksnämnden, ledamot och vice ordförande i ungdomsnämnden, ledamot i direktionen för affärsverket HST, ersättare i stadsplaneringsnämnden och ersättare i hälsovårdsnämnden Enligt förslaget med den kompletteringen att Johanna Sumuvuori valdes till ny ledamot och ordförande i kultur- och biblioteksnämnden Anita Kuitunen valdes till ny ledamot och vice ordförande i ungdomsnämnden Eva Erwes valdes till ny ledamot i direktionen för affärsverket HST Hannu Sipilä valdes till ny personlig ersättare för Lasse Männistö i stadsplaneringsnämnden Ari Huovinen valdes till ny personlig ersättare för Riitta Snäll i hälsovårdsnämnden Fullmäktiges sammanträden Enligt förslaget Villkor för räntestödslån beviljade för bostadsproduktion i stadens egen regi och överskridning av ett anslag i 2009 års budget Enligt förslaget

4 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET Försäljningsgrunder för tomterna för flervåningshus nr 6, 7, 9 och 10 i kvarteret nr på Utterhällen i Västra hamnen Enligt förslaget Detaljplaneändring för kvarteret nr och parkområde i Åggelby (nr 11842) Enligt förslaget Detaljplaneändring för tomten 38106/18 i Malm (nr 11895) Enligt förslaget Detaljplaneändring för tomterna 41266/3 och 41267/19 i Storskog (nr 11871) STADSDIREKTÖREN Enligt förslaget Behandling av vissa fullmäktigemotioner Enligt förslaget motionerna 4, 6, 14, 19, 20, 22, 26 28, och 42 Motionen 9 återremitterades VID SAMMANTRÄDET INLÄMNADE MOTIONER /Kj Motion av ledamoten Pia Pakarinen m.fl. om tillämpning av servicediskmodellen vid utvecklingen av tjänsterna /Kj Motion av ledamoten Martti Tulenheimo m.fl. om nyhetsflöde på stadens webbplats /Kj Motion av ledamoten Maija Anttila m.fl. om belönande av frivilliga

5 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ /Kj Motion av ledamoten Antti Valpas m.fl. om utveckling av det elektroniska arkivet /Ryj Motion av ledamoten Lilli Autti m.fl. om nya servicelinjer /Ryj Motion av ledamoten Päivi Lipponen om en ny plats för konstnären Miina Äkkijyrkkä /Stj Motion av ledamoten Arja Karhuvaara m.fl. om inspektion av dag hemmens gårdsplaner /Stj Motion av ledamoten Maija Anttila m.fl. om en tjänst som äldreombuds man och starkare ställning för äldrerådet /Stj Motion av ledamoten Maija Anttila m.fl. om sammanslagning av Helsingfors stads och HNS:s apotek /Sj Motion av ledamoten Laura Kolbe m.fl. om omläggning av mellanmålsmenyn i daghemmen och skolorna /Kaj Motion av ledamoten Matti Enroth m.fl. om en cykelväg vid Andelslagsvägen /Kaj Motion av ledamoten Kimmo Helistö m.fl. om användning av vindenergi i bostadshus och andra byggnader /Kaj Motion av ledamoten Tuomo Valokainen m.fl. bedömning av nödvändigheten av nya affärs- och kontorslokaler

6 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ Motion av ledamoten Tuomo Valokainen m.fl. bedömning av nödvändigheten av nya affärs- och kontorslokaler

7 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN PIA PAKARINEN M.FL. OM TILLÄMPNING AV SERVICEDISKMODELLEN VID UTVECKLINGEN AV TJÄNSTERNA Stn Servicedisken är en redan befintlig internetbaserad tjänst som hjälper barnfamiljer att klara sig i vardagen genom att stödja deras vardagshantering och som främjar utbudet och efterfrågan på tjänster. Servicedisken har utvecklats med hjälp av bidrag från Helsingfors stads innovationsfond och Tekes. Registret erbjuder information om både privata, offentliga och tredje sektorns tjänster. Med hjälp av servicedisken erbjuder lokala företag, sammanslutningar och verksamhetsställen för offentlig service bl.a. vårdtjänster eller hemvårdsservice åt invånarna själva, deras familj eller till exempel deras åldrade föräldrar. Servicedisken omfattar en serviceförteckning som redan nu används i tre stadsdelar: Hertonäs, Månsas och Brändö, och man har planerat att ta den i bruk även i Arabiastranden. Till exempel Hertonäs servicedisk finns på webbaddressen Enbart i denna förteckning finns uppgifter om över tjänster. Användarerfarenheterna som har samlats under snart tre år har varit positiva. Servicedisken ökar invånarnas kännedom om lokala tjänster och erbjuder också små företag och organisationer en möjlighet att göra invånarna bekanta med sin verksamhet. Förutom att erbjuda information för invånarna i en stadsdel kan uppgifterna förenas på hela stadens nivå, eftersom förteckningen kan tas i bruk i över 40 stadsdelar. Sättet på vilket servicedisken har förverkligats är unikt, eftersom den förvaltas och underhålls av Helsingfors stadsdelsföreningar rf Helka i samarbete med aktiva lokalinvånare. Möjligheterna att göra servicedisken till en del av servicekartan som underhålls av Helsingfors stad har utretts tillsammans med stadens tjänstemän under ett halvt år. Stadens servicekarta är ett stort framsteg eftersom den erbjuder information om var man kan få offentlig service. Att länka servicekartan till den befintliga servicedisken skulle göra det möjligt att med hjälp av över 40 stadsdelars webbplatser sprida information om var man kan få olika tjänster och att få mer omfattande information om privata och tredje sektorns serviceproducenter. Att

8 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ förena servicekartan med servicedisken förbättrar möjligheterna att det lokala serviceutbudet möter efterfrågan, minskar behovet att använda enskilda rådgivningstjänster och därigenom belastar dem mindre, samt fördelar den offentliga sektorns ansvar för tillgången till serviceinformation. Det finns inte egentliga hinder för ett så kallat public-private-people-samarbete, utan det är fråga om brist på resurser. Jag föreslår 1 att stadens ekonomi- och planeringscentral skaffar resurser för att kunna förena servicekartan med servicedisken och dess serviceförteckning. För tillfället uppgår det uppskattade finansieringsbehovet till euro 2 att stadens social-, hälsovårds- och utbildningsväsen samt näringslivsservicen utreder möjligheterna att tillämpa servicediskmodellen i att utveckla stadens tjänster som en del av lokala servicesystem.

9 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN MARTTI TULENHEIMO M.FL. OM NYHETSFLÖDE PÅ STADENS WEBBPLATS Stn Vi undertecknade föreslår Samtidigt föreslår vi att staden effektiviserar den elektroniska informationsförmedlingen och lägger ut aktuella meddelanden från alla förvaltningar på sin webbplats som rss-flöde. att kungörelser om detaljplaner läggs ut på förvaltningscentralens webbplats både som pdf-filer och som html-filer och att även kungörelser om detaljplaner ska kunna beställas som rss-flöde. För tillfället kan aktuella meddelanden och meddelanden från trafikverket, ungdomscentralen, byggnadskontoret och stadsplaneringskontoret beställas som rss-flöde på huvudsidan för Helsingfors stads webbplats. Nyhetsflödet gör det lättare att följa aktuella planer vid verken och det förbättrar stadsbornas möjligheter att delta i beredningen av beslut. Föredragningslistor och protokoll för Helsingfors stads olika förtroendeorgan kan läsas både som html-filer och som pdf-filer. Detta gör det lättare att följa hur beslutsfattandet fortskrider och att delta i det. Det är också fråga om tillgänglighet till elektroniska handlingar.

10 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN MAIJA ANTTILA M.FL. OM BELÖNANDE AV FRIVILLIGA Stn Inom Helsingfors stads serviceverksamhet och också i tredje sektorn finns det många frivilligarbetare som förtjänar att bli uppmärksammade eller hedrade av staden. Frivilligarbetarna utför ofta ett oegennyttigt arbete till fromma för helsingforsarna och är till omistlig hjälp genom att komplettera stadens egen serviceverksamhet. Detta arbete bör värdesättas och uppmärksammas. Handlingskraftiga och villiga personer inspireras då kanske att komma med i arbetet. Vi föreslår att stadsstyrelsen ska låta utreda hur frivilligarbetarna inom olika verksamhetsområden kan beaktas i stadens egna regler om hedersbetygelser och uppmärksammande.

11 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN ANTTI VALPAS M.FL. OM UTVECKLING AV DET ELEKTRONISKA ARKIVET Stn Vi önskar att staden ska vidta åtgärder för att utveckla stadsfullmäktiges elektroniska tjänster på internet. Målet bör vara ett elektroniskt arkiv, där fullmäktigeledamöterna och medborgarna med hjälp av sökord och/eller ledamotens namn enkelt kan se vilka motioner, frågor och klämmar fullmäktigeledamöterna har lämnat in. Det nuvarande pdf-baserade systemet är tungrott och för att hitta någonting måste den sökande ha en uppfattning om när motionen e.d. har lämnats in. Riksdagens motsvarande system kan tjäna som modell för det elektroniska arkivet. Vi tror att ett fungerande elektroniskt system också från förvaltningens synpunkt skulle leda till färre upprepningar i motionerna och frågorna och spara både pengar och tid, när en ledamot kan kontrollera om det redan tidigare har lämnats in en motion eller fråga i samma sak och vilket svaret då har varit. Därefter kan ledamoten själv överväga om det tidigare svaret är tillfredsställande eller om det har inträffat något sådant som kräver att saken på nytt tas upp till behandling.

12 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN LILLI AUTTI M.FL. OM NYA SERVICELINJER Stn Att sju hälsostationer (Stengård, Degerö, Drumsö, Munksnäs, Åggelby, Sockenbacka, Femkanten) slutat med laboratorietjänsterna innebär att många får en besvärligare och längre väg till dessa tjänster. Exempelvis invånarföreningarna i Sockenbacka har uppgett att de önskar en direkt servicelinje till Dals sjukhus, eftersom det bor många äldre invånare i området. De befintliga hållplatserna för kollektivtrafiken finns långt från sjukhuset, som är beläget i ett sluttningsområde vid Läkaregatan. I synnerhet för äldre och rörelsehindrade innebär det en utmaning att besöka Dals sjukhus. Detsamma gäller Hertonäs sjukhus. Med anledning av det ovanstående föreslår jag att Helsingfors stad omedelbart gör slag i saken och inrättar en direkt servicelinje från Sockenbacka till Dals sjukhus och från Degerö till Hertonäs sjukhus. Samtidigt bör det utredas om invånarna i de andra områden som blivit utan laboratorietjänster behöver nya servicelinjer och bättre tillgänglighet på de gamla rutterna.

13 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN PÄIVI LIPPONEN OM EN NY PLATS FÖR KONSTNÄREN MIINA ÄKKIJYRKKÄ Stn Tvisten mellan Helsingfors stad och konstnären Miina Äkkijyrkkä om arrendeavtalet har snart gått så långt att konstnären eventuellt blir vräkt. Domen bör verkställas med förståelse och i samarbete med konstnären. Konstnären bör få hjälp att lösa frågan om en plats för boskapen. Staden bör tänka över vad som kan göras för att konstnären ska kunna behålla åtminstone en del av sin boskap. Det vore bra om staden kunde ge konstnären en ny plats där hon kan fortsätta med sitt skapande arbete. Miina Äkkijyrkkä har nu ingenstans att förvara sina konstverk och de står därför ute i höstregnet. Att framtiden är osäker är tungt för en skapande konstnär. Kulturlivet är en rikedom i Helsingfors.

14 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN ARJA KARHUVAARA M.FL. OM INSPEKTION AV DAGHEMMENS GÅRDSPLANER Stn Några daghem i Helsingfors har sliten växtlighet på gårdsplan för lek eller så är gårdsplanen sådan i fråga om konstruktionen eller läget i förhållande till trafiken att barnen under utelek måste andas in sanddamm eller finpartiklar från trafiken, alltså sådant som obestridligen är hälsovådligt. Slitna gårdsplaner finns exempelvis vid daghemmen på Observatoriebacken, bakom Kirurgiska sjukhuset och i ändan av Alexandersgatan. Problemet med sanddamm är värst blåsiga dagar och torra sommardagar. Vi föreslår att byggnadskontoret, socialverket och hälsoinspektionen tillsammans ska utarbeta ett tidsschema och en plan för hur de stadsägda daghemmens gårdsplaner ska inspekteras, eventuella hälsorisker elimineras och dammet bindas med hjälp av växtlighet.

15 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN MAIJA ANTTILA M.FL. OM EN TJÄNST SOM ÄLDREOMBUDSMAN OCH STARKARE STÄLLNING FÖR ÄLDRERÅDET Stn Äldreomsorgens tillstånd och brister har debatterats livligt i medierna. Saken är viktig och behöver all uppmärksamhet. Det har under debatten framhållits att en särskild fullmäktig som är insatt i äldrefrågor bör fås på riksnivå och att kommunerna bör få egna äldreombudsmän. Äldreombudsmannen kan få till uppgift att tillsammans med äldrerådet djupare än vad någon nu gör sätta sig in i frågan om hur vården och omsorgen för åldrande människor bör organiseras, med beaktande av goda förfaringssätt och erfarenheter i Finland och utomlands. En befattning/tjänst som äldreombudsman är motiverad just i Helsingfors, där andelen åldrande ökar snabbt de närmaste åren. Vi föreslår att stadsstyrelsen ska vidta åtgärder som leder till att en befattning/tjänst som äldreombudsman blir inrättad och samtidigt låta utreda möjligheterna till starkare ställning och bättre verksamhetsförutsättningar för äldrerådet.

16 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN MAIJA ANTTILA M.FL. OM SAMMANSLAGNING AV HELSINGFORS STADS OCH HNS:S APOTEK Stn HNS:s apotek omfattar så gott som all central läkemedelsförsörjning för närkommunerna, med undantag för Helsingfors stad. Kostnaderna för läkemedelsförsörjningen utgör en relativt stor del av de totala utgifterna. Såvitt jag vet kan HNS:s apotek som en stor aktör upphandla läkemedel med avsevärd rabatt tack vare sin storlek. Staden har begränsade möjligheter till sådana rabatter. För det andra har de två apoteken olika urval av läkemedel. Detta innebär extra byråkrati då patienterna överförs mellan staden och HNS. Missförhållandet i fråga bör avhjälpas. Det finns följaktligen både ekonomiska och funktionella anledningar till att HNS:s och stadens apotek bör sammanslås och läkemedelsförsörjningen förenhetligas. Då staden nu överväger olika strukturella reformer bör möjligheten att sammanslå de två apoteken också vara med på listan. Resultatet kan bli besparingar som inte försämrar patientvården. Vi föreslår att stadsstyrelsen ska vidta åtgärder som leder till att HNS:s och Helsingfors stads apotek blir sammanslagna och läkemedelsförsörjningen förenhetligad.

17 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN LAURA KOLBE M.FL. OM OMLÄGGNING AV MELLANMÅLSMENYN I DAGHEMMEN OCH SKOLORNA Stn Små barns och unga skolelevers välbefinnande formas i hög grad under den tid som de tillbringar i skolan. För att jämna ut den ansträngning som långa dagar innebär, erbjuder Helsingfors stad sina skolelever ett mellanmål. I början av skolornas hösttermin delades det till hemmen ut en lista över de mellanmål som erbjuds skoleleverna i Helsingfors. På menyn finns visserligen frukter och annan rätt hälsosam näring, men också olovligt mycket tyngre och enligt undersökningar ohälsosamma och fettrika mellanmål. Till denna grupp hör köttpiroger, salamipinnar, pizzabitar och vetebröd. Växande barn, som har ätit lunch några timmar tidigare, erbjuds möjlighet att köpa fet, sockerhaltig och ohälsosam mat i skolan. Trots att ansvaret för barnens fostran vilar på hemmet, är bilden av vad staden anser vara ett hälsosamt mellanmål inte särskilt upplyftande. Till skolans grundläggande uppgift hör väl att föra fram hälsosam kost. Palmia, som är ett affärsverk inom Helsingfors stad, ansvarar för produktionen av tjänsterna och staden för organiseringen. Staden kan genom sin beställning bestämma ett hurdant mellanmål barnen erbjuds. Det är möjligt för skoleleverna att köpa sig ett mellanmål antingen med ett förbetalt mellanmålskort eller också kontant. Vi önskar att staden ska lägga om sin mellanmålsmeny i daghemmen och skolorna och balansera den till förmån för hälsosammare, närproducerad mat.

18 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN MATTI ENROTH M.FL. OM EN CYKELVÄG VID ANDELSLAGSVÄGEN Stn Andelslagsvägen är en matargata i södra delen av Västra Baggböle med gångbanor på båda sidorna av gatan. Biltrafiken på gatan är livlig och den trafikeras också av bussarna på linje 67. Gatan anlitas också av skolelever. För att trafiken ska bli lugnare och skolvägen trygg har det byggts flera farthinder på Andelslagsvägen. I Storkärr i norra Månsas är ett nytt bostadsområde under utbyggnad och trafiken till och från området kommer huvudsakligen att gå via Andelslagsvägen. Detta ökar ytterligare olycksrisken för dem som cyklar bland de övriga trafikanterna. På grundval av det ovan anförda föreslår jag att det ska byggas en cykelväg vid Andelslagsvägen.

19 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN KIMMO HELISTÖ M.FL. OM ANVÄNDNING AV VINDENERGI I BOSTADSHUS OCH ANDRA BYGGNADER Stn Några bostadsbolag i Helsingfors har anhållit om lov att bygga ett vindkraftverk i anslutning till bolagets hus. Exempelvis skulle Oranssi Asunnot Oy i objektet med ungdomsboende i Arabia ha velat installera vindenergi för produktionen av den elektricitet som behövs i de allmänna utrymmena, men bolaget fick inget tillstånd eftersom byggnadstillsynen inte låter bostadsbolag bygga vindkraftverk med hänvisning till stadsbildsmässiga skäl. Vi föreslår att Helsingfors ska utreda på vilka grunder det vore möjligt att bygga vindkraftverk i anslutning till olika fastigheter.

20 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 17/ MOTION AV LEDAMOTEN TUOMO VALOKAINEN M.FL. OM BEDÖMNING AV NÖDVÄNDIGHETEN AV NYA AFFÄRS- OCH KONTORSLOKALER Stn I Helsingfors pågår ett flertal projekt som skapar helt nya stadsdelar. Detta är förstås bra med tanke på sysselsättningen. Allt som allt byggs det verksamhetslokaler på 2,5 miljoner kvadratmeter våningsyta i Helsingfors. För närvarande pågår den offentliga upphandlingen för planeringen och utbyggnaden av Fiskehamnens centrum. Men varför planera och bygga för många dyra affärslokaler i stället för bostadsyta? Vem kan förutse kvaliteten och formen på affärsverksamheten i framtiden? Exempelvis just tegelkvarteren i Fiskehamnen skulle efter en lättare reparation kunna tjäna som olika slags affärslokaler och de skulle kunna omdisponeras så att de passar under olika tider och för olika ändamål. Besparingen skulle vara betydlig också på lång sikt. Jag får därför be er beakta de tomma affärslokalerna och de övriga tomma byggnaderna på alla håll i Helsingfors och se till att de tas i bruk. Nödvändigheten av nya affärs- och kontorslokaler bör bedömas redan i planeringsfasen. Jag önskar också att ni ska använda de besparade medlen för att råda bot på den skriande bostadsbristen.