STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

Transkript

1 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/2010 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna föredragningslista Stadsfullmäktiges ordförande

2 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ Ärende ORDFÖRANDEN Namnupprop, laglighet och beslutförhet Val av protokolljusterare BYGGNADS- OCH MILJÖVÄSENDET Justerare: Astrid Thors och Osmo Soininvaara Ersättare: Laura Kolbe och Yrjö Hakanen Miljörapport för Helsingfors stad 2009 Vidare godkändes följande hemställningsklämmar: 1 Stadsfullmäktige förutsätter att det ordnas en internationell tävling om någon cykelvägsplan för innerstaden. Planeringstävlingen skulle kunna genomföras i anslutning till projektet World Design Capital. (Ville Ylikahri, rösterna 51 0) 2 Stadsfullmäktige förutsätter att Helsingfors stad för sin del främjar införandet av allt strängare vattenskyddsbestämmelser i fråga om det orenade avfall som släpps ut i Vanda å. (Osku Pajamäki, rösterna 53 0) 3 Stadsfullmäktige förutsätter att Helsingfors stadsledning underhandlar och kräver att statsrådet ska justera energibeskattningen så att beskattningen av naturgas inte skärps orimligt. (Paavo Arhinmäki, rösterna 67 0) 4 Stadsfullmäktige förutsätter att framtida rapporter följer upp hur det i Europeiska unionens ramdirektiv för vattenpolitik uppställda målet om att ytvattnet ska vara i gott skick har nåtts i fråga om Vanda å och de övriga vattenområdena i Helsingfors fram till år (Pia Pakarinen, rösterna 75 0) 5 Stadsfullmäktige förutsätter att det i anslutning till ombyggnad av gamla gång- och cykelleder utreds om det

3 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ BILDNINGS- OCH PERSONALVÄSENDET Stadsfullmäktige förutsätter att det i anslutning till ombyggnad av gamla gång- och cykelleder utreds om det för cyklisterna kan avskiljas ett eget körfält intill bilvägen. (Essi Kuikka, rösterna 76 0) 6 Stadsfullmäktige förutsätter att Helsingfors stads trafikverk i samarbete med Helsingforsregionens trafik och stadsplaneringskontoret påskyndar att trafikljusen i allt större mån planeras så att spårvagnstrafiken prioriteras. (Emma Kari, rösterna 53 0) Administrativ sammanslagning av Auroran koulu, Haartmanin koulu och Lastenlinnan koulu STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET Fastighetsaffärer år Projektplan för stödbostäder i Haga Projektplan för ombyggnad av Vuosaaren peruskoulus skolhus Projektplan för renovering av Åshöjdens grundskolas byggnad Försäljning av en tomt i en tävling om överlåtelse av tomter på Sörnäsudden (10582/1-3) Arrendegrunder för tre tomter för flervåningshus (Majstad, Arabiastranden, tomterna 23100/51, 54 och 71)

4 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ Detaljplaneändring för kvarteret nr 3001 (Svenska Teatern) och gatuområde ovanför nivån -5,0 i Gardesstaden (nr 11887) Detaljplaneändring för kvarteret nr (Böle polishus) och gatuområde i Böle (nr 11900) Detaljplaneändring för kvarteret 38029, tomten 38031/2 och kvarteret m.fl. områden i Malm (nr 11943) STADSDIREKTÖREN Behandling av fullmäktigemotioner motionerna 1 21, 25 30, 32, 33, och Bordlades motionerna 22 24, 31, 34 och 38. Vidare godkändes följande hemställningskläm: Motion 6 Stadsfullmäktige förutsätter att biobränslen framställda av avfall och andra än tropiska livsmedelsväxter ska prioriteras då staden själv anskaffar biobränsle och i kriterierna för konkurrensutsättning inom HRT:s busstrafik. (Emma Kari, rösterna 46 3) VID SAMMANTRÄDET INLÄMNADE MOTIONER /Kj Motion av ledamoten Arja Karhuvaara om en uttagsautomat /Kj Motion av ledamoten Sari Sarkomaa m.fl. om överföring av den finska barndagvården till utbildningsverket /Kj Motion av ledamoten Essi Kuikka m.fl. om tömningen av avloppsvatten från fartyg

5 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ Motion av ledamoten Essi Kuikka m.fl. om tömningen av avloppsvatten från fartyg /Kj Motion av ledamoten Ilkka Taipale m.fl. om ett servicecampus i Forsby /Kj Motion av ledamoten Arja Karhuvaara m.fl. om anställning av parkvärdar och -värdinnor /Stj Motion av ledamoten Päivi Lipponen m.fl. om verksamheten i kvartersklubbar för äldre /Stj Motion av ledamoten Päivi Lipponen m.fl. om motionstjänster för äldre /Stj Motion av ledamoten Ilkka Taipale m.fl. om ett nytt område med ett psykiatriskt sjukhus /Stj Motion av ledamoten Tuomo Valokainen m.fl. om vårdplatser för äldre /Sj Motion av ledamoten Julia Virkkunen m.fl. om informationen om platser inom eftermiddagsverksamheten för skolelever /Kaj Motion av ledamoten Pia Pakarinen m.fl. om busstrafiken kring Tempelplatsens kyrka /Kaj Motion av ledamoten Jaana Pelkonen om förebyggande åtgärder mot olaglig utomhusreklam

6 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ /Kaj Motion av ledamoten Tuuli Kousa m.fl. om ibruktagande av cykelfickor

7 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN ARJA KARHUVAARA OM EN UTTAGSAUTOMAT Stn Salutorgs- och saluhallshandeln i Helsingfors fungerar till stor del med kontanter. Den närmaste uttagsautomaten finns på Nordea vid Alexandersgatan. Nära statyn Havis Amanda finns det en uttagsautomat som bara fungerar med kreditkort. Det går inte att använda ett vanligt bankkort i denna avgiftsbelagda automat. Stadshusets entréhall har öppnats för medborgarna och en automat för uttag av kontanter skulle tryggt kunna förläggas dit. Jag föreslår att förvaltningscentralen ska vidta åtgärder för placering av en uttagsautomat som fungerar med bankkort antingen i stadshuset eller också på någon annan plats strax intill salutorget.

8 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN SARI SARKOMAA M. FL. OM ÖVERFÖRING AV DEN FINSKA BARNDAGVÅRDEN TILL UTBILDNINGSVÄSENDET Stn Förutsättningarna för barnens uppväxt, en balanserad utveckling och en god livslång inlärning bygger på högklassig småbarnsfostran. Småbarnsfostran är av avsevärd betydelse för utvecklingen av barnens inlärningsfärdigheter och motivation för inlärning och skolgång. Småbarnsfostran med den tillhörande förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen ska bilda en helhet som framskrider konsekvent. Detta sker dock inte i praktiken om man inte eliminerar de administrativa, kulturella och pedagogiska hindren mellan de olika faserna i uppfostringssystemet. Överföringen av småbarnsfostran till utbildningsväsendet garanterar en sammanhängande och oavbruten uppfostrings- och utbildningskedja som fortsätter från småbarnsfostran till den grundläggande undervisningen, andra stadiet och ännu vidare. Social- och hälsovårdsministeriet utredde överföringen redan för tio år sedan och kom då till att överföringen ligger i barnens intresse. I februari 2010 lämnade utredningspersonerna det efterlängtade och välkomna förslaget om att överföra förvaltningen inom småbarnsfostran till undervisnings- och kulturministeriet. Beslutet om överföringen fattas sannolikt på riksnivå under följande mandatperiod. Försökslagen år 2003 gav kommunerna möjligheten att överföra tjänsterna inom dagvården och småbarnsfostran från socialväsendet till utbildningsväsendet. Flera kommuner har redan fattat beslutet om att slå samman dagvården och utbildningsväsendet och på många orter är överföringen aktuell. Också internationella exempel understöder överföringen av småbarnsfostran till utbildningsväsendet. Till exempel i de nordiska länderna såsom i Norge, Sverige och Island och på andra håll inom EU har man insett lösningens fördelar. Sammanslagningen har gett mycket positiva erfarenheter. Många sakkunniga inom pedagogiken och bl.a. Barnträdgårdslärarförbundet talar för överföringen. Stadsfullmäktige beslutade överföra den svenska dagvården från socialverket till utbildningsverket räknat

9 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ från Den finska dagvården stannar fortfarande inom socialväsendet. På basis av responsen från kommunerna effektiverar överföringen av småbarnsfostran i sin helhet till utbildningsväsendet även samarbetet mellan de olika aktörerna. Samtidigt har man fått lägga märke till att uppskattningen av dagvården höjs och tjänsterna för familjer blir mångsidigare. Fastän sammanslagningen av förvaltningarna beror på barnens intressen och inte på besparingar och ekonomisk effektivitet, ska de senare nämnda inte undervärderas. Ett bra exempel på detta är mer flexibla lokallösningar än tidigare. Med anledning av det ovanstående föreslår jag att Helsingfors ska skrida till åtgärder för att överföra småbarnsfostran till utbildningsväsendet. Samtidigt ska man ta reda på vilken förvaltningsmodell som är lämpligast i Helsingfors för de tjänster som ska överföras. Detta innebär att det ska utredas om man ska bilda en särskild dagvårdsenhet, vilket man har gjort i Vanda, grunda en central för småbarnsfostran inom utbildningsväsendet eller komma fram till en annan förvaltningslösning.

10 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN ESSI KUIKKA M.FL. OM TÖMNINGEN AV AVLOPPSVATTEN FRÅN FARTYG Stn Fartygen får tömma sitt avloppsvatten i Helsingfors hamnar avgiftsfritt. Trots det är det bara omkring hälften av dem som gör det. Avloppsvattnet kan hamna direkt i sjön i stället för i avloppet till avloppsreningsverket. Det är nämligen lagligt att dumpa avloppsvatten i Östersjön 12 sjömil från kusten. Vi föreslår att det ska bli obligatoriskt för fartygen att tömma avloppsvattnet i alla Helsingfors hamnar.

11 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN ILKKA TAIPALE M.FL. OM ETT SERVICECAMPUS I FORSBY Stn Helsingin pesula och Uudenmaan sairaalapesula har fusionerats och det nya tvätteriet Heltex flyttar om ungefär ett år till nybyggda lokaler i Kervo. Helsingin pesulas tomt i Forsby, alldeles intill Forsby sjukhus, blir därför ledig. Nu finns det alla möjligheter att planera ett servicecampus i Forsby. Tomten bör anslås för servicebostäder för seniorer och andra kategorier som behöver bostad och för kompletterande tjänster som stöder uppkomsten av ett modernt servicecampus. Samma koncept bör gälla för det tomma G-huset på Forsby sjukhus. Vi föreslår att stadsstyrelsen vidtar åtgärder som leder till att ett servicecampus anläggs i Forsby.

12 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN ARJA KARHUVAARA M.FL. OM ANSTÄLLNING AV PARKVÄRDAR OCH -VÄRDINNOR Stn Parkerna i södra Helsingfors och i strandområdena är populära platser att fördriva fritiden på, i synnerhet på sommaren. Parkerna är också gårdsplaner för de kringboende, lekplatser för barn och dessvärre vistelseområden för missbrukare. En av dessa populära parker är Sinebrychoffsparken, där de omgivande husen och de boende i dessa drabbas av nedskräpning, ofog och bullerstörningar dygnet runt. Parken ger inte heller någon bra bild utåt om skötseln av stadens grönområden. Vi föreslår därför att staden anställer, t.ex. med sysselsättningsmedel, parkvärdar och -värdinnor med synliga bevakningsuppdrag i de populäraste parkområdena. Verksamheten skulle kunna inledas i försökssyfte redan nästa vår och omfatta en bedömning av hur den påverkar snyggheten och den störda hemfriden. Senare skulle verksamheten eventuellt kunna bli permanent.

13 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN PÄIVI LIPPONEN M.FL. OM VERKSAMHETEN I KVARTERSKLUBBAR FÖR ÄLDRE Stn Helsingfors stad har i hög grad överfört omsorgen om äldre till hemvård. Ålderstigna anhöriga stöttar varandra. Samtidigt är det ett faktum att det finns mest enpersonshushåll i Helsingfors. Många äldre bor ensamma. De äldre måste få stöd för att bevara sin förmåga att klara sig själv och kunna bo ensam hemma. En vänkrets och handledd verksamhet är viktiga kraftkällor. Det har i Helsingfors funnits kvartersklubbar som varit ett alternativ till den hobbyverksamhet för äldre som ordnas i servicehusen. Kvartersklubbarna har varit en form av närservice, medan det har varit ganska lång väg till hobbykretsarna i servicehusen. Exempelvis Kotipirtti vid Köpingsvägen har haft livlig verksamhet. Klubben har verkat fem dagar i veckan och haft deltagare. Nu skärs verksamheten i kvartersklubbar ned. Vi hoppas att Helsingfors stad förstår att kvartersklubbarna är en form av närservice och förebyggande verksamhet för äldre och ger livsglädje och kraft att klara av vardagen. Servicen får inte skäras ned.

14 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN PÄIVI LIPPONEN M.FL. OM MOTIONSTJÄNSTER FÖR ÄLDRE Stn Helsingfors stad har i hög grad överfört omsorgen om äldre till hemvård. Ålderstigna anhöriga stöttar varandra och är t.o.m. närståendevårdare. Ett annat faktum är att det finns mest enpersonshushåll i Helsingfors. Äldre bor allt oftare ensamma. De äldre måste få stöd för att bevara sin förmåga att klara sig själv och kunna bo ensam hemma. En vänkrets och handledd verksamhet är viktiga kraftkällor och gör att de äldre får rekreation utanför sina fyra väggar. Då människan åldras bli musklerna svagare. Förebyggande åtgärder krävs för att förmågan att klara sig själv inte ska gå förlorad. Gymträning med instruktör är viktig särskilt för att muskelkraften ska förbättras. I några städer är det möjligt för äldre att träna på gym gratis eller för en liten avgift. Vi föreslår att Helsingfors stads idrottsverk tillsammans med socialverket ska utveckla motionstjänster för äldre i kommunala lokaler och eventuellt låta andra tillhandahålla sådana tjänster. Det finns fina motionsredskap i Tölö sporthall, och de kan också användas i handledd verksamhet för äldre. Många simhallar har också gym.

15 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN ILKKA TAIPALE M.FL. OM ETT NYTT OMRÅDE MED ETT PSYKIATRISKT SJUKHUS Stn I Esbo och Vanda har det, främst tidigare, varit påkallat att bygga fler psykiatriska avdelningar i anslutning till stora somatiska sjukhus. I Helsingfors finns det två områden med ett psykiatriskt sjukhus. Det ena är Hesperia sjukhus med ett tornhus som är ritat redan på talet och som nyligen sanerades så att det kan omvandlas också till sjukhus för äldre intill Stengårds sjukhus. Det andra är Aurorasjukhuset där det tidigare somatiska sjukhusets byggnader omvandlats till psykiatriska avdelningar. Lösningen kan anses tillfällig och delvis misslyckad. År 1984 flyttade Helsingfors stad omkring 40 helsingforsiska patienter från Mariefors sjukhus (Kellokoski) till Nickby sjukhus, bland andra prinsessan av Mariefors. Dagens två psykiatriska sjukhus i Helsingfors räcker inte till, och omkring 60 helsingforsiska patienter vårdas på Mariefors. En stor del av dem skulle klara sig i en servicebostad med övervakning dygnet runt. Det råder fortsättningsvis brist på sådana bostäder. I huvudstadsregionen behövs det ett helt nytt och modernt område för ett psykiatriskt sjukhus på badhotellsnivå. Nu är läge att i samråd med HNS börja planera ett sådant sjukhusområde och samtidigt montera ned Hesperia och Aurora. De lediga områdena och lokalerna kunde då byggas om till servicecampus för de kringboende. Vi föreslår att Helsingfors stadsstyrelse vidtar åtgärder som leder till att staden i samråd med städerna i huvudstadsregionen och HNS skapar ett område för ett psykiatriskt sjukhus på badhotellsnivå.

16 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN TUOMO VALOKAINEN M.FL. OM VÅRDPLATSER FÖR ÄLDRE Stn Det råder brist på platser inom långvården av äldre i Helsingfors och köerna är långa. Många äldre som nästan helt har förlorat sin handlingsförmåga faller omkull och blir bortglömda i sina hem. Hemsjukvården är dyr och otillräcklig. De äldre, som är många i Helsingfors, behöver institutionsplatser där de får vård. Trots detta har stadens tjänstemän hotat lägga ned 150 vårdplatser i år. Detta innebär att trängseln förvärras på de redan nu överbelastade jourmottagningarna och akutavdelningarna. Långtidsavdelningarna har inte tillräckligt med platser. Lösningen där äldre placeras på s.k. överplatser på institutionerna är dålig. Vården och omsorgen försämras då. För skötarna innebär det mer arbete och för de äldre oroliga nätter i trånga flerpersonersrum. Vi kräver att staden inte ska minska antalet vårdplatser för de äldre och således inte stänga redan befintliga institutionsplatser utan i stället försöka inrätta fler platser.

17 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN JULIA VIRKKUNEN M.FL. OM INFORMATIONEN OM PLATSER INOM EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER Stn Det sätt på vilket Helsingfors stads utbildningsverk informerar familjer som ansökt om en plats inom eftermiddagsverksamheten för skolelever men inte fått en sådan är ganska bryskt genom att beskedet ges i form av ett utdrag ur en beslutsförteckning. De familjer vars barn inte rymts med inom eftermiddagsverksamheten på det önskade stället får inte heller alltid utöver beslutet tillräckligt klar information om vilka kriterier som tillämpats då platserna fördelats. Utbildningsverket anser att verket inte kan skicka mer information om motiveringen till beslutet än vad som får rum på några rader fogade till utdraget ur beslutsförteckningen. Verket anser också att det inte kan påverka tonen i beskedet till föräldrarna. Det här är ingen bra service till helsingforsarna. Våren 2010 ansökte ett rekordantal familjer om en plats till hösten inom eftermiddagsverksamheten för skolelever. Antalet negativa beslut var då också rekordartat. I praktiken blev var tionde som i princip har rätt till en plats utan. Det här ledde till att rekordmånga begärde omprövning, och typiskt var att de familjer som inte fått någon plats upplevde att de varit dåligt eller felaktigt informerade om ansökningsförfarandet och bl.a. om klubbarnas verksamhetstider. Det har varit möjligt att på ansökningsblanketten för eftermiddagsverksamheten kryssa för antingen verksamhet som slutar kl. 16 eller verksamhet som pågår till kl. 17, men det kan vara oklart för de sökande att vissa klubbars verksamhet i vilket fall som helst slutar kl. 16. Enligt utbildningsverket framgår de olika aktörernas verksamhetstider av lokala broschyrer för eftermiddagsverksamheten. Föräldrarna får dock inte veta var de kan hämta broschyrerna. Föräldrarna till blivande elever i årskurserna 1 och 2 och till barn med särskilda behov kan inte förväntas ta reda på var det finns broschyrer, utan utbildningsverket, som samordnar eftermiddagsverksamheten, bär

18 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ ansvaret för informationen om hur verksamheten organiseras i praktiken. Det är nu möjligt att anmäla sig till skolan elektroniskt i stället för personligen på plats. All information om hur verksamheten organiseras måste därför finnas också på utbildningsverkets webbplats. Vi föreslår med hänvisning till det ovanstående att ansökningsblanketten ska planeras på ett sådant sätt att den sökande förstår vilka verksamhetstider som gäller för just det ställe inom eftermiddagsverksamheten där en plats önskas att en lättläst lista över de ställen där eftermiddagsverksamhet ordnas den kommande hösten, inklusive verksamhetstider, ska läggas ut på utbildningsverkets webbplats på våren så snart anordnarna är klara att utbildningsverket ska sköta informationen om eftermiddagsverksamheten i nära samarbete med de daghem där förskoleundervisning ges, m.a.o. att föräldrarna till blivande elever i årskurs 1 på våren ska få klara anvisningar också på daghemmen om hur de ska ansöka om en plats inom eftermiddagsverksamheten att negativa beslut ska innehålla en vänligare och klarare motivering till att barnet inte har kunnat beviljas den önskade platsen inom eftermiddagsverksamheten vid behov ska stadens praxis med ett utdrag ur beslutsförteckningen ersättas med information om beslutet.

19 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN PIA PAKARINEN M.FL. OM BUSSTRAFIKEN KRING TEMPELPLATSENS KYRKA Stn Tempelplatsens kyrka har varje år besökare av vilka omkring är turister. Det är fint att turisterna är intresserade av vår anslående kyrka. Men alla bussarna på de trånga gatorna orsakar olägenheter för de kringboende i form av mera avgaser och mindre utrymme att röra sig särskilt på sommaren. Ingen annanstans i världen kör turistbussen direkt till ingången till en sevärdhet. Rundturen går inte heller snabbare då bussen ska krypa fram och söka parkeringsplats. Det finns flera lämpliga parkeringsplatser för bussarna, t.ex. norr om Bilhuset vid Södra Järnvägsgatan. Platsen ligger på kort promenadavstånd från kyrkan och de flesta turister är fullt kapabla att ta sig till kyrkan till fots. Däremot kunde det finnas en hållplats där bussen lämnar av mindre rörliga turister och sedan kör till Södra Järnvägsgatan och väntar. Busschauffören kunde ha telefon och guiden ringa honom och be honom komma och hämta gruppen på samma hållplats. Bästa stället för hållplatsen vore hörnet av Arkadiagatan och Fredriksgatan därifrån bussen smidigt kan köra till Södra Järnvägsgatan. Över lag kunde hop on hop off-trafiken utvecklas i hela Helsingfors. Den långsluttande uppförsbacken från Arkadiagatan kunde göras till en vacker och stämningsfull allé, då skulle också kyrkan framstå på det sätt som anstår den. Dagens busskaos framför kyrkan gör det inte lättare för besökarna att stilla sig, dessutom försämrar bussarna det estetiska intrycket av kyrkan. Jag föreslår att bussarna kring Tempelplatsens kyrka dirigeras exempelvis till parkeringen på Södra Järnvägsgatan och att det intill kyrkan endast anläggs en hållplats för snabb av- och påstigning.

20 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN JAANA PELKONEN OM FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER MOT OLAGLIG UTOMHUSREKLAM Stn Den allt mångsidigare utomhusreklamen testar gränserna för Helsingfors stads bestämmelser. Staden är fylld med både stora och små olagliga reklamer. Till exempel olika flyttbara reklamställningar och enorma reklamlakan som hängs upp på byggnadsfasader och byggställningar har blivit allmänna i gatubilden. Staden måste kontinuerligt tvista med reklammakarna om bl.a. var, hur och när de får sätta upp reklam. Missbruket är ofta avsiktligt. Ofta ansöker man inte om åtgärdstillstånd eftersom detta inte kan beviljas. Varningsavgiften på 129 euro är så låg att summan inte har någon större inverkan på reklammakarnas verksamhet. Reklamen tas bort och hängs upp på nytt. Situationen kan sannolikt behärskas om brytande mot reglerna leder till ansenliga böter. Jag föreslår att Helsingfors stad skrider till åtgärder för att höja varningsavgiften/böterna.

21 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 14/ MOTION AV LEDAMOTEN TUULI KOUSA M.FL. OM IBRUKTAGANDE AV CYKELFICKOR Stn Helsingfors har förbundit sig att höja cykelåkningens andel i stadstrafiken till minst 15 procent fram till år 2020, men den färska miljörapporten visar att andelen har fastnat på en nivå långt från målet. Hela 43 procent av finländarnas resor är under fem kilometer, dvs. idealiska för cykelåkning. Många helsingforsare drar sig dock för att hoppa upp i cykelsadeln och även en vanare cyklist kan känna sig otrygg i den nyckfulla trafiken i Helsingfors. Rädslan och ovissheten leder tyvärr ofta till brott mot trafikreglerna och farliga situationer. I andra europeiska storstäder har man haft goda erfarenheter av cykelfickor, som innebär att cyklisterna samlas synligt framför bilarna vid trafikljus. Också bilisterna observerar då cyklisterna utan besvär och kan lätt se upp för dem. I Finland utfärdade statsrådet i juli i år en förordning som gör det möjligt med cykelfickor. Vi kräver att Helsingfors tar i bruk cykelfickor vid alla trafikljus som är betydelsefulla med tanke på cykelåkningen.