STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

Transkript

1 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/2010 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 17 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna föredragningslista Stadsfullmäktiges ordförande

2 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ Ärende ORDFÖRANDEN Namnupprop, laglighet och beslutförhet Enligt förslaget Val av protokolljusterare Frågestund STADSDIREKTÖREN Justerare: Ville Ylikahri och Sanna Perkiö Ersättare: Mika Ebeling och Tarja Tenkula Enligt förslaget Helsingfors Energis utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral framtid Bordlades Val av ledamot i kultur- och biblioteksnämnden och i socialnämnden och dess barn- och familjesektion och av suppleant i delegationen för polisen SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVÄSENDET Enligt förslaget med den kompletteringen att den nuvarande ersättaren Jussi Tarkkanen valdes till ny ledamot i socialnämnden Jukka Ollila valdes till personlig ersättare för Jussi Tarkkanen i socialnämnden Sami Halme valdes till ny personlig suppleant för Jukka Seppänen i delegationen för polisen Ändring av grundavtalet för Kårkulla samkommun Enligt förslaget

3 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET Projektplan för en nybyggnad för Sofielunds grupphem Enligt förslaget Projektplan för ombyggnad av fastigheten vid Kullervogatan för utbildningsenheten i Kottby vid Helsingfors läroanstalt för tekniska sektorn Enligt förslaget Hyrning av tillfälliga tilläggslokaler för Helsingfors läroanstalt för tekniska sektorn vid Abraham Wetters väg i Hertonäs Enligt förslaget Detaljplaneändring för tomterna nr 47170/2 och 3, 47171/1, 3, 4, 8, 10, m.m. och för kvarteren nr 47174, och m.m. i Mellungsby (norra delen av egnahemsområdet i Gårdsbacka) (nr 11918) STADSDIREKTÖREN Enligt förslaget Behandling av fullmäktigemotioner Enligt förslaget motionerna 1, 2, 4 19, och Återremitterades motionerna 3, 20, 28 och 36 Vidare godkändes följande hemställningsklämmar: Motion 2 Stadsfullmäktige förutsätter att en förbättring av lagstiftningen främjas med de medel som staden förfogar över så att både den offentliga arbetsgivaren och det enskilda offret kan vara målsägande i hatbrott mot tjänsteinnehavare, befattningshavare och förtroendevalda. (Sari Näre, rösterna 56 0) Motion 4

4 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ Stadsfullmäktige förutsätter att det säkerställs att företrädarna för offren i tillräckligt hög grad är representerade i arbetsgruppen för förebyggande av våld i närrelationer. (Sari Näre, rösterna 53 0) VID SAMMANTRÄDET INLÄMNADE MOTIONER /Kj Motion av ledamoten Mari Holopainen m.fl. om offentliggörande av de förtroendevaldas bindningar på stadens webbsidor /Kj Motion av ledamoten Kati Peltola m.fl. om anvisningar för svar på e-post- meddelanden /Stj Motion av ledamoten Sanna Vesikansa m.fl. om tjänster för unga i en och samma lucka /Stj Motion av ledamoten Maija Anttila m.fl. om grupphem som alternativa boende- och vårdtjänster för äldre /Stj Motion av ledamoten Maija Anttila m.fl. om eftervården av utskrivna från specialsjukvården /Stj Motion av ledamoten Tuomo Valokainen m.fl. om settlementet Kalliolas kliniker med tolvstegsbehandling /Stj Motion av ledamoten Sirpa Puhakka m.fl. om minskning i beläggningsgraden för daghem /Kaj Motion av ledamoten Kimmo Helistö m.fl. om en eventuell

5 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ omdisponering av kraftverket B på Hanaholmen /Kaj Motion av ledamoten Jessica Karhu m.fl. om daghemmens utrymmesbehov

6 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ MOTION AV LEDAMOTEN MARI HOLOPAINEN M.FL. OM OFFENTLIGGÖRANDE AV DE FÖRTROENDEVALDAS BINDNINGAR PÅ STADENS WEBBSIDOR Stn En ny kommunallag väntas bli färdig så att lagen kan träda i kraft år Det anses finnas ett behov av en lagrevidering när det gäller offentliggörande av de förtroendevaldas bindningar. Transparensen i beslutsfattandet kan förbättras betydligt snabbare, och bl.a. Finlands Kommunförbund har föreslagit att de som har eller vill ha ett kommunalt förtroendeuppdrag ska offentliggöra sina egna samhälleliga och ekonomiska bindningar. Kommunförbundet har gett kommunerna olika alternativ genom vilka de kommunala beslutsfattarnas bindningar kan göras offentliga. Kommunens egna webbsidor kan användas som anslagstavla. Att samla uppgifter på ett och samma lättillgängliga ställe är enkelt men ytterst viktigt med tanke på den kommunala demokratin och förtroendet hos kommuninvånarna. Det är ändamålsenligt att uppgifter samlas in hos både fullmäktigeledamöterna och -ersättarna och andra i viktiga kommunala förtroendeorgan, såsom nämndledamöter. Öppenheten i det politiska beslutsfattandet ökar betydligt om de förtroendevaldas bindningar beskrivs på stadens webbsidor. Medvetenheten om behovet är stort, men veterligen har uppgifter om bindningar ännu inte systematiskt samlats in och offentliggjorts i en enda kommun. med samma innehåll har väckts i Esbo och Vanda. Helsingfors stad har tillfälle att vara en initiativkraftig aktör när det gäller att främja öppenhet i det kommunala beslutsfattandet. Vi föreslår att Helsingfors stad snarast ska utreda möjligheten att offentliggöra de förtroendevaldas bindningar på stadens webbsidor.

7 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ MOTION AV LEDAMOTEN KATI PELTOLA M.FL. OM ANVISNINGAR FÖR SVAR PÅ E-POSTMEDDELANDEN Stn Att e-posttrafiken är livlig verkar ha lett till att stadens tjänsteinnehavare långt ifrån alltid svarar på kommuninvånarnas meddelanden. Månne den stora mängden post och de långa mottagarlistorna i många av meddelandena har gett upphov till tanken att lagen att kommuninvånarnas meddelanden alltid ska besvaras inte gäller i sammanhanget. Också en fråga från en fullmäktigeledamot kan lämnas helt obesvarad. Många tjänsteinnehavare låter bli att svara på de egentliga frågorna och nöjer sig med floskler. Det här är vanligt också i genmälen som stadens förvaltning kommer med i tidningar. De som skickar oklara meddelanden bör ombes att precisera sina förslag eller frågor. Det skulle kunna finnas ett standardsvar på osakliga och sårande meddelanden, med andra ord skulle avsändaren kunna informeras om att staden skickar ett svar om förslaget eller frågan är saklig. Vi föreslår att stadens centralförvaltning ska ge de anställda anvisningar om att de ska besvara meddelanden med frågor och förslag som skickas till dem eller vidarebefordra meddelandena till den som saken gäller. Avsändaren ska underrättas om att meddelandet skickats vidare.

8 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ MOTION AV LEDAMOTEN SANNA VESIKANSA M.FL. OM TJÄNSTER FÖR UNGA I EN OCH SAMMA LUCKA Stn Skillnaderna i helsingforsarnas hälsa har blivit större. En specialgrupp är ungdomar utan arbete och/eller utbildning. Servicecentralen för arbetskraft Duuri erbjuder sysselsättningstjänster för långtidsarbetslösa, också för unga, och upprätthåller deras arbetsförmåga och rehabilitering. Innan en ung människa blir långtidsarbetslös söker hon tjänster på socialstationer, hälsovårdscentralen, arbetskraftsbyrån osv. En del ungdomar omfattas inte av dessa serviceformer. Socialnämnden besökte Rotterdam i november 2009 för att bekanta sig med stadens tjänster för unga. I Rotterdam hade tjänsterna för sysselsättning, styrning till utbildning och socialtjänster samordnats i en och samma lucka. Denna servicelucka för ungdomar fungerade på några få serviceställen i olika delar av staden. Tjänsten omfattade också personlig guidning enligt behov, för vissa handledning i upp till ett eller två år, för andra kortvarigt utkomststöd eller hjälp med att hitta en studieplats. Tjänsterna för unga ska samlas omkring dem och inte så att unga måste söka sig fram i en servicedjungel för att hitta en sak här och en annan där. Ungdomar hittar inte själv det stöd de behöver även om tjänster skulle tillhandahållas på spridda ställen. Hälsovårds- och arbetskraftstjänsterna ska föras närmare varandra eftersom arbete också är en hälsofrämjande faktor hos en del ungdomar. Vi föreslår att Helsingfors stad utreder i vilken grad de nuvarande hälsovårdstjänsterna (bl.a. mentalvårdstjänster) når de ungdomar som hotar bli utslagna och hurdana intensiva och uppsökande hälsovårds- och socialtjänster det ska finnas för att hälsovårdstjänsterna skulle bli tillgängligare hur tjänsterna för sysselsättning, styrning till utbildning och hälsovårdstjänsterna kan skräddarsys till tjänster med låg tröskel som i tillräckligt tidig fas skulle nå de ungdomar som behöver stöd. Exempelvis kan man utvidga den

9 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ nuvarande tjänsten Framtidsdisken som betjänar bara ungdomar i års ålder utan studieplats.

10 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ MOTION AV LEDAMOTEN MAIJA ANTTILA M.FL. OM GRUPPHEM SOM ALTERNATIVA BOENDE- OCH VÅRDTJÄNSTER FÖR ÄLDRE Stn Mångsidiga vård-, omsorgs- och boendetjänster för äldre är alldeles centrala faktorer i planeringen av tjänster för äldre. Åldringarnas egna önskemål och livshistoria måste tas hänsyn till då en lämplig lösning beträffande vård, omsorg och boende söks för var och en. Hemmaboende och stöd för detta är goda lösningar om handlingsförmågan tillåter detta. Men när detta alternativ inte längre är möjligt ska man söka andra möjligheter. Institutionsvård är inte ett alternativ som lämpar sig för alla. Det ska byggas upp nya modeller mellan dessa två ytterligheter. En möjlighet är grupp- och småhem. Grupp- och småhem skulle ge en del åldringar möjligheten till socialt boende och centraliserade tjänster. Invånarna i grupp- eller småhemmet skulle kunna delta i dagliga rutiner enligt sin förmåga men skulle alltid vid behov få kommunal hjälp. Att göra saker tillsammans och gemenskapsandan stöder också bevarandet av den sociala och psykiska handlingsförmågan. Modellens förmånlighet är också en beaktansvärd faktor. Boende i grupp- och småhem ska utvecklas så att detta kan förverkligas i stadens egna stora hyreshusbostäder i olika delar av staden. Vi föreslår att Stn utreder hur mångfalden av vård-, omsorgs- och boendetjänster för äldre kan utvidgas genom att utveckla grupp- och småhemsboende.

11 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ MOTION AV LEDAMOTEN MAIJA ANTTILA M.FL. OM EFTERVÅRDEN AV UTSKRIVNA FRÅN SPECIALSJUKVÅRDEN Stn Trots många år av utvecklingsarbete verkar det alltjämt vara ett problem i samarbetet mellan Helsingfors och HNS att trygga en regelrätt plats för eftervård. Statistiken visar att ca patienter fortfarande ligger hos HNS på så att säga fel vårdplats. Detta är missbruk av hälsovårdsresurserna. I Södra Karelens sjukvårdsdistrikt har ett slags center med eftervårdplatser utvecklats. Det är en regional lösning. Invånarna i områdets kommuner flyttar från specialsjukvården till eftervårdscentret, där de under en lämplig tid får sådan vård och rehabilitering som deras egen sjukdom och behandling kräver. Därefter flyttar de till sin egen kommun antingen som hemvårdsklienter eller till något annat serviceställe. Denna modell har inneburit att bäddplatserna inom specialsjukvården har utnyttjats effektivare och planmässigt och den har underlättat planeringen av arbetet inom primärhälsovården. Patienterna har dessutom fått adekvat och trygg vård tillräckligt länge och det har också gått att förvissa sig om slutresultaten av specialsjukvårdens arbete. En regional lösning är också effektiv. Vi föreslår att stadsstyrelsen ska ålägga de berörda parterna att utreda hur ett sådant eftervårdscenter inom specialsjukvården med all behövlig service kan inrättas, antingen i Helsingfors regi eller som en regional lösning.

12 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ MOTION AV LEDAMOTEN TUOMO VALOKAINEN M.FL. OM SETTLEMENTET KALLIOLAS KLINIKER MED TOLVSTEGSBEHANDLING Stn Settlementet Kalliolas kliniker med läkemedelsfri tolvstegsbehandling i Kisko och Nurmijärvi är nedläggningshotade. Tolvstegsbehandlingen baserar sig på Minnesotamodellen, som utvecklats i USA under ca 60 år och i Finland under 26 år med gott resultat. Rehabiliteringsprogrammet tar totalt ca 2 år. Tillfrisknande kräver en livsstil utan berusningsmedel och med ansvar för den egna sjukdomen. Beroende av berusningsmedel är en sjukdom som man måste få hjälp mot. Vi ber Helsingfors stad på nytt överväga om klinikerna i Kisko och Nurmijärvi verkligen inte behövs.

13 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ MOTION AV LEDAMOTEN SIRPA PUHAKKA M.FL. OM MINSKNING I BELÄGGNINGSGRADEN FÖR DAGHEM Stn Situationen för dagvården i Helsingfors är oroväckande. Målet för beläggningsgraden för dagvården är 93 %. För att uppnå målet i praktiken måste personalen vidta orimligt många olika åtgärder som stör vardagen. Anställda inom dagvården måste med kort varsel till och med dagligen flytta sig från ett daghem till ett annat om barn är borta från dagvården t.ex. i sjukfall. När barnen är sjuka under förkylningsperioden måste de anställda redan i förväg uppskatta hur många anställda som ska flytta till ett annat daghem för att statistiken ska uppfylla målen. Detta är tungt och stressande för dagvårdspersonalen. Systemet skuldbelägger också föräldrar som upplever att om barnen ibland är hemma stör detta ordnandet av verksamheten i daghemmet. Detta har anställda inom dagvården berättat. I Helsingfors har man satt upp en beläggningsgrad på 93 % för dagvården trots att denna annanstans i Finland är 85 % i genomsnitt. För att uppnå målet finns det tidvis för många barn i dagvårdsgrupper i strid med lagen. Det är inget under att personalen och barnen blir stressade. Vi föreslår att beläggningsgraden för dagvården ska sättas på 90 %. Samtidigt ska det ges anvisningar om att anställda inom dagvården inte ska behöva flytta från ett daghem till ett annat för att kunna uppnå målen.

14 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ MOTION AV LEDAMOTEN KIMMO HELISTÖ M.FL. OM EN EVENTUELL OMDISPONERING AV KRAFTVERKET B PÅ HANAHOLMEN Stn Kraftverket B på Hanaholmen är en pampig, urban byggnad som passar väl in i stadsbilden. Den är ritad av arkitekt Timo Penttilä, som också har ritat bl.a. Helsingfors stadsteater och Ratinastadion i Tammerfors. Vid granskningen av områdets framtid bör det utöver en rivning av kraftverket B på Hanaholmen också fördomsfritt utredas om kraftverksbyggnaden kan omdisponeras för andra ändamål, såsom boende, kultur, idrott eller företagsverksamhet. Kraftverket B på Hanaholmen kan alltså för sin del vara en vägvisare för planeringen av området och inte bara ett hinder för områdets utveckling.

15 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ MOTION AV LEDAMOTEN JESSICA KARHU M.FL. OM DAGHEMMENS UTRYMMESBEHOV Stn Utvecklingen av barnantalet i Helsingfors har varit en överraskning för dem som uppskattar dagvårdsbehovet. Inte ens den bästa befolkningsprognosen kan alltid bli realitet i en sådan grad som man tänker. För närvarande överskrider antalet barn som söker dagvård rejält antalet tillgängliga dagvårdsplatser och staden måste erbjuda familjer dagvårdsplatser på ett orimligt avstånd. Till exempel på Drumsö väntar ca 50 barn på en dagvårdsplats i sitt bostadsområde. På Drumsö har grundandet av de daghem som behövs för daghemsverksamheten blivit fördröjt i åratal på grund av planläggningsproblem. För barn som bor på Drumsö kan det erbjudas vårdplats i Gräsviken eller längre borta i Kampen. Situationen är likadan i flera områden. Helsingfors stads rekommendation om att resan till daghemmet ska med kollektivtrafik ta högst 30 minuter kan bli mycket överskriden om daghemmet ligger i en annan riktning än föräldrarnas arbetsplats. Detta leder vanligen till ökad privatbilism. Ett sätt att avgöra hur långt ett rimligt avstånd mellan hem och daghem är bygger på att definiera närskolornas elevantagningsområden som grund för dagvårdsområdena, vilket fullmäktige även tidigare har föreslagit. Smidiga och modifierbara lösningar ska sökas till daghemmens utrymmesbehov. Dessa kan hittas såväl i det befintliga byggnadsbeståndet som i modulbaserade paviljongbyggnader. I Sverige har man med goda resultat utvecklat olika typdaghemsmoduler av vilka man smidigt kan bygga daghem i den storlek som behövs, dessutom snabbt och med rimliga kostnader. I Svedängen har man också som stadens egen produktion byggt en paviljong som har blivit mycket förmånligare än paviljonger hyrda av utomstående företag. Dessutom ska man ta reda på om byggloven för paviljonger i anslutning till redan fungerande daghem kan påskyndas. Vi föreslår att Helsingfors stad utreder möjligheten att smidigt utnyttja typdaghem med rimliga priser som kan utökas och flyttas enligt behov

16 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 20/ om byggandet av stadens egna paviljonger blir billigare än att hyra paviljonger möjligheten att påskynda byggloven för planerade daghemsbyggnader och paviljongdaghem.