2006:1. Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping

Transkript

1 Qulturum Rapport Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping Lars-Göran Persson Lars-Olof Johansson 2006:1

2 Författare: Lars-Göran Persson, distriktsläkare JÖNKÖPING Tfn Lars-Olof Johansson, distriktsläkare Hälsans vårdcentrum Fabriksgatan 17C JÖNKÖPING Tfn

3 Sammanfattning Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt speciellt de senaste tio åren. Alkohol är en bakomliggande orsak till många av de symtom och sjukdomar som göra att patienter söker sjukvården. Primärvården får kontakt med en stor andel av befolkningen årligen genom sjukdom eller olika förebyggande åtgärder. Det finns vetenskapliga studier som visar på mycket goda resultat med intervention mot alkohol inom primärvården. Tyvärr har det varit svårt att etablera alkoholprevention i den vanliga sjukvården. Ett tvåårig projekt har genomförts på Hälsan 1 och Hälsan 2, dessa är vårdcentraler i centrala Jönköping och har ett upptagningsområde på ca personer. Projektet har syftat till att etablera en praktiskt fungerade verksamhet för alkoholintervention på vårdcentral och har omfattat gemensam personalutbildning, screening av alkoholvanor och beroende via väntrumsenkät. Som extra resurs har man haft tillgång till en sköterska med särskild kompetens i omhändertagande av patienter med riskkonsumtion av alkohol och beroendeproblematik. Projektet har genomförts som ett kvalitetsutvecklingsprojekt. Utvärderingen har gjorts enligt s k Balanced Score Card modell, vilken omfattar de olika perspektiven patient, verksamhet, personal och ekonomi. En brevenkät till 200 patienter visade att 25 % fått frågan om alkohol av distriktsläkaren och att 8 % minskat sin alkoholkonsumtion efter läkarbesöket. En klar majoritet av patienterna tycker att det är viktigt att levnadsvanor tas upp i samband med läkarbesöket och att levnadsvanorna är mycket viktiga för hälsan. Det var ingen skillnad mellan olika levnadsvanor. 38 patienter har haft kontakt med projektsköterskan och av dessa har 24 besvarat en enkät. Av dem som svarat på enkäten har samtliga minskat sin alkoholkonsumtion. Hälften av dessa har slutat dricka helt eller näsan helt. Dessa patienter skattar högt den hjälp som de fått av projektsköterskan när det gäller att minska sin alkoholkonsumtion och att få ökat självförtroende. Tillsammans visar brevenkäten och enkäten till projektsköterskans patienter att projektet nått både patienter med riskkonsumtion av alkohol och patienter med beroende. När det gäller verksamheten är en allmän åsikt att tillgång till projektsköterska har varit den viktigaste framgångsfaktorn i projektet. Antalet noteringar i journalen om alkohol ökat under projekttiden. Det har dock inte blivit etablerad rutin att dokumentera alkoholvanor i journalen. Journaldokumentation om alkohol har av flera läkare uppfattats som känsligt och att det i vissa situationer, som försäkringar, skulle kunna vara negativt för patienten. Utbildningen har uppskattats av de flesta, med undantag av att en del läkare tyckte att vissa delar av innehållet var på en alltför elementär nivå. Majoriteten tyckte att merarbetet som projektet inneburit inte har varit betungande. För undersköterskorna i receptionen har det dock tidvis inneburit en ökad belastning. En del läkare tycker fortfarande att det är känsligt att fråga patienter om alkoholvanor, men man menar att man har blivit bättre på detta. För att samtal med patienter om alkohol skall bli en etablerad rutin på en vårdcentral krävs det mera arbete i form av återkommande diskussioner, utbildning och uppföljning. De flesta läkarna tycker att man haft stor nytta av väntrumsenkäterna och av projektsköterskan. Vad gäller ekonomin har budgetanslaget inom projektet kunnat hållas. Någon hälsoekonomisk analys har inte gjorts. Med tanke på den stora samhällskostnaden som alkoholen genererar, och de resultat som projektet visat, kan man dock med stor sannolikhet anta att projektet varit samhällsekonomiskt lönsamt.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Metod... 2 Uppläggning av projektet... 2 Utbildning av personal... 3 Patientenkät... 3 Projektsköterska... 3 Utvärdering... 3 Patientperspektivet... 3 Verksamheten på vårdcentralen... 4 Personalen Ekonomi... 5 Resultat... 5 Patientperspektivet... 5 Väntrumsenkäterna:... 5 Patienter som varit hos projektsköterskan:... 7 Verksamhetsperspektivet... 8 Undersökning av de två olika metoderna med enkäter... 8 Journalstudie av noteringar om alkoholvanor i journalen... 8 Personalen Frågor om utbildningseftermiddagarna Frågor kring det praktiska arbetet på vårdcentralen Focusgruppsamtal med läkarna Enkät till läkarna: Intervju med projektsköterskan Ekonomi Diskussion Referenser Bilaga 1: Frågeformulär Bilaga 2: Utvärderingsenkät

5 Bakgrund Alkoholkonsumtionen har ökat med i genomsnitt 30 % i Sverige de senaste 10 åren. Enligt internationella studier finns ett klart samband mellan totalkonsumtionen i ett land och skador orsakade av alkoholen. De metoder som tidigare använts med framgång i Sverige bl.a. kraftiga restriktioner för införsel av alkohol från andra länder har inte kunnat tillämpas efter det att Sverige gått med i EU. Detta medför att det är en angelägen uppgift att förbättra de metoder som finns för att förhindra skador av alkoholkonsumtion, och hitta nya metoder. I februari 2001 beslutade riksdagen om en ny nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (Proposition 2000/01:20). I den tas bl.a. upp Förstärkta åtgärder för riskgrupper, Vård- och behandlingsinsatser i ett tidigt skede av missbruket, Utvecklad samverkan mellan bl.a. kommun och landsting, Förstärkt information och opinionsbildning kring alkoholens skadeverkningar. I handlingsplanen anges också att Socialstyrelsen får i uppdrag att utveckla metoder för hur andelen primärvårdspersonal som genomgår fortbildning om alkohol kan öka. En stor andel av befolkningen har varje år i kontakt med primärvården pg a egen sjukdom eller förebyggande åtgärder på MVC och BVC, vilket gör primärvården är till en viktig arena för alkoholförebyggande åtgärder. En relativt stor del av de patienter som söker på en vårdcentral har en riskkonsumtion av alkohol. En studie med screening av alkoholvanor med hjälp av ett frågeformulär, som genomfördes på ett antal vårdcentraler i Västerbotten, visade att 17 % av männen och 8 % av kvinnorna var troliga högkonsumenter av alkohol [1] SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har i en rapport från 2001 om behandling av alkohol och narkotikaproblem framhållit att det finns ett flertal randomiserade vetenskapliga studier om alkoholförebyggande insatser i primärvården där man kunnat påvisa bra effekter av måttliga insatser [2]. Metoderna har bestått i att identifiera patienter med riskfylld alkoholkonsumtion med ett fåtal enkla frågor och att genom samtal hjälpa patienten att minska eller upphöra med alkoholkonsumtionen. En slutsats i rapporten var att av tio personer som med den metodiken får råd och motivation att minska sin alkoholkonsumtion kommer en person att upphöra med eller minska sin alkoholkonsumtion till en riskfri nivå. En relativt enkel metod med screening av alkoholvanor genom frågeformulär följt av samtal kring alkohol hos distriktsläkare har också visat goda resultat [3]. En studie av primärvårdspatienter i Jämtland och Stockholm, visar att en stor majoritet av patienter på en vårdcentral var positiva till att få frågor om alkohol och andra levnadsvanor [4]. Det har visat sig svårt att sprida dessa alkoholförebyggande åtgärder till den vanliga primärvården. Studier har visat olika hinder hos läkarna som finns för detta som exempelvis otillräcklig träning i interventionsmetoder, att alkohol är ett känsligt ämne att ta upp med patienten och tidsbrist [5, 6] Motiverande samtal är en metod som kan användas för samtal kring alkohol. Metoden går ut på att hjälp patienten att hitta egen motivation och egna sätt att förändra levnadsvanor [7-9]. 1

6 Under 2001 diskuterade Jönköpings kommuns socialförvaltning och Jönköpings läns landsting hur samarbetet i drogfrågor kunde utvecklas. En arbetsgrupp med representanter för landsting och kommun tillsattes och utarbetade en projektplan med syfte att utveckla tidiga insatser för högkonsumenter av alkohol inom primärvården. En projektansökan till Länsstyrelsen upprättades med begäran om anslag. Kostnaden för projektet utgjordes till största delen av lön till en halvtidsansställd projektsköterska. Anslaget som beviljades från Länsstyrelsen täckte hälften av kostnaden för projektet och den andra hälften delades mellan Jönköpings kommun och Landstinget i Jönköpings län. Projektet har genomförts under två års tid och avlutades 1/9-05. Två vårdcentraler i central Jönköping, Hälsan 1 och 2 med lokaler i samma hus, var efter en tid villiga att delta i projektet. Dessa vårdcentraler är centralt belägna, i den västra stadsdelen av Jönköping och betjänar ca innevånare som bor i de västra och södra delarna av Jönköpings kommun. Till vårdcentralen Hälsan 1 hör också Bottnaryd som är ett landsbygdsområde. Vårdcentralen Hälsan 2:s upptagningsområde består av en större andel äldre än genomsnittet i kommunen. I vårdcentralen Hälsan 1:s upptagningsområde bor en större andel personer mellan år än genomsnittet i kommunen. Läkarbemanningen är drygt 13 läkartjänster. Målsättningen för projektet har varit att skapa en fungerande modell i primärvården för intervention när det gäller patienter med ett riskbruk eller beroende av alkohol Projektet har tre huvudsyften: Att höja medvetenheten om och öka intresset för alkoholens betydelse för patienternas besvär och sjukdomar. Att underlätta och öka samtalen mellan sjukvårdspersonal, i första hand läkare, och patienterna. Att få frågor kring alkoholvanor till att bli en naturlig del i ett läkar- eller sjuksköterskebesök. Att alkoholkonsumtion och samtal kring alkohol dokumenteras i journalen. Att öka möjligheterna att ta hand om patienter med en riskkonsumtion eller ett beroende av alkohol. Metod Uppläggning av projektet Projektet utformades som ett kvalitetsutvecklingsprojekt, där innehållet inte var helt fastställt från början utan kunde förändras, beroende på vilka erfarenheter som gjordes under projektets gång. Utformningen av projektet bygger på erfarenheter från andra alkoholpreventionsprojekt i primärvården ex. Västerbotten och Stockholm [10, 11]. Projektet har letts av en styrgrupp, som har haft regelbundna möten under projekttiden. Styrgruppen har bestått av de som arbetat fram utformningen av projektet (distriktsläkare och psykolog från landstinget, chefen för kommunens missbrukarvård), projektsköterskan, chefen för Hälsans vårdcentraler och de medicinskt ledningsansvariga på respektive vårdcentral. Projektet har haft tre huvudområden: Personalutbildning i alkoholfrågor och metod för stöd och behandling 2

7 Screening av alkoholvanor, riskkonsumtion och eventuellt beroende Specialutbildad sjuksköterska som remissinstans för patienter med alkoholrelaterade problem. Utbildning av personal För att öka kunskapen om och intresset för alkohol har personalutbildning för alla personal ordnats. Utbildningen har omfattat tre halvdagar. Innehållet i utbildningarna var bl.a. Sambandet mellan alkohol och sjukdomar, Beroende och behandling, Lagar med anknytning till alkohol som LVM, LPT och LVU, Andra behandlingsmöjligheter inom landstinget och kommunen, Alternativa behandlingsmöjligheter inom olika frivilligorganisationer, Motiverande samtalsmetodik. För att all personal skulle kunna delta i utbildningen, stängde den vårdcentral som hade utbildningseftermiddag och den andra vårdcentralen tog då över ansvaret för akuta patienter. Patientenkät För att initiera och underlätta samtal om alkohol mellan läkare och patienter gjordes under en provperiod en form av screening av alkoholvanor med hjälp av enkätformulär. Screeningen fick till en början olika utseende på de två vårdcentralerna. På Hälsan 2 omfattade screeningen patienter med några utvalda kontaktorsaker (magproblem, värk, psykiska problem och sjukskrivning mer än en månad) patientgrupper där man kunde misstänka att alkohol var en bakgrundsfaktor av betydelse. Dessa patienter fick en enkät Mina Levnadsvanor med posten tillsammans med tiden för läkarbesöket. Denna enkät består av frågor om alkohol och dessutom frågor om motion, mat och tobaksvanor. På Hälsan 1 fick samtliga patienter år en kortare enkät kring alkohol före läkarbesöket på vårdcentralen. Denna delades ut i receptionen när patienten anmälde sig. Enkäten innehöll frågor om alkoholvanor. Bilaga 1. Projektsköterska Genom projektmedlen kunde en sjuksköterska, med särskild kompetens i alkoholrådgivning, anställas på halvtid. Sköterskan var en resurs för båda vårdcentralerna och fungerade bl.a. som remissinstans för patienter med alkoholproblem. Remiss kunde skrivas båda av läkare och andra personalgrupper. Utvärdering Denna utvärdering har gjorts enligt Balanced Score Card (balanserat styrkort) modellen vilket innebär fyra utvärderingsmått: Patient/kund perspektivet, verksamhetsperspektivet på vårdcentralen, personalperspektivet och ekonomin. Primärvårdens fou-enhet i Jönköping har gjort utvärderingen. Olika delar av denna har gjorts under projektet gång. Patientperspektivet Detta har utvärderats genom flera enkäter till några urval av patienter. Väntrumsenkäterna under fem perioder har analyserats främst vad gäller alkoholkonsumtion hos patienter i olika åldrar på en vårdcentral. 3

8 En brevenkät (bilaga 2) till patienter gjordes under oktober 04. Materialet bestod av 100 konsekutiva patienter år från vardera Hälsan 1 och Hälsan 2 som varit på besök under hösten och där diagnosen hos hälften av dessa var sådan att man i högre grad skulle kunna misstänka alkohol som en bakomliggande orsak. Den internationella sjukdomsklassifikationen ICD 10 användes för att hitta sådana sjukdomar. Ett antal olika sjukdomsgrupper valdes: ex. grupp F (psykiska sjukdomar med undantag av demens), grupp K (matsmältningsorganens sjukdomar), grupp M (sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven), och grupp R (symtomdiagnoser ex smärta, hjärtklappning, trötthet, ödem), och grupp Z (faktorer av betydelse för hälsotillståndet ex. Z03 misstänkt sjukdom). Som en andra grupp för enkätutskicken valdes 50 patienter med andra vanliga diagnoser i primärvården ex. grupp E (endokrina sjukdomar), grupp I (cirkulationsorganens sjukdomar), grupp J (andningsorganens sjukdomar). Frågorna i enkäten omfattade bl.a. vad man tycker om de frågeformulär som används, hur angelägna frågorna om alkohol är, om man tycker att frågor om alkohol och andra levnadsvanor är motiverade vid ett läkarbesök, om man har ändrat sin alkoholkonsumtion efter läkar- och sjuksköterskebesöket och i så fall hur mycket. De patienter som remitterats och kommit på besök hos projektsköterskan har fått en enkät med frågor bl.a. hur man uppfattat kontakten med projektsköterskan, vilken hjälp man haft vad gäller alkoholen och ev. förändringar av alkoholkonsumtionen. Verksamheten på vårdcentralen Denna har utvärderats genom att studera de två metoderna för patientenkäter före läkarbesöket, diskussion om alkoholvanor i samband med läkarbesöket, journalföring av alkoholvanor, hur många patienter som remitteras vidare till projektsköterskan, antal besök hos projektsköterska, hur många patienter som remitteras vidare till annan instans t.ex. kommunens alkoholmottagning, toxikomanikliniken på sjukhuset, behandlingshem. Undersökning av de två olika metoderna med enkäter. Under en testperiod analyserades bortfall av enkäter, den arbetsinsats som krävdes och vilken av modellerna som man tyckte fungerade bäst i praktiken. Journalstudier om registrering av uppgifter om alkoholkonsumtion En journalstudie har gjorts där alla journalanteckningar under maj månad 2003 (före projektets början) 2004 och 2005 studerades. Man undersökte antalet noteringar om alkohol i journalerna antingen det stod i journaltexten eller som ett värde för alkoholkonsumtion i laboratorielistan. Denna undersökning har gjorts manuellt. Det har också gjorts ett antal journalstudier via sökordsfunktionen i datajournalen. Antalet journalanteckningar om alkohol under sökordet alkohol har undersökts under ett antal tvåveckors perioder. De undersökta perioderna har varit dels under de tvåveckors perioder som väntrumsenkäterna delats ut och de två veckorna som har föregått enkätveckorna. Personalen. En strukturerad intervju har gjorts under juni-04 med ett urval från personalen. Detta omfattade fem läkare, 4 sjuksköterskor och 3 undersköterskor. Intervjuerna omfattade bl.a. frågor om personalutbildningens innehåll och omfattning, och frågor kring det 4

9 praktiska arbetet på vårdcentralen. Exempel på frågor var om relationen mellan patient och vårdpersonal ändras, om projektet inneburit merarbete och om det lett till ändring av arbetssätt. Ett focusgruppsamtal med alla läkarna på båda vårdcentralerna gjordes under augusti -05 strax innan projekttiden var slut. Dokumentationen skedde dels genom fortlöpande anteckningar under samtalets gång och genom utskrift av väsentliga delar av samtalet som spelats in på band. I samband med focusgruppssamtalet gjordes också en enkätundersökning med frågor om bl.a. hur ofta man brukar fråga olika patientgrupper om alkoholvanor, hur ofta det dikteras in i journalen, vilken nytta som man som doktor haft av väntrumsenkät och projektsköterska. En strukturerad intervju gjordes med projektsköterskan om hennes intryck och åsikter om arbetet under projekttiden. Ekonomi Kostnaden för projektet och för en eventuell verksamhet med denna inriktning har studerats. Utgifterna har delats upp i kostnader för projektsköterskan, utbildning, material och för utvärdering. Resultat Patientperspektivet Väntrumsenkäterna: Under 4 perioder om vardera två veckor samlade sammanlagt 340 enkäter in. Kön, ålder och uppgiven alkoholkonsumtion framgår av Tabell 1. Andelen patienter som uppgivit att de inte dricker alkohol som är starkare än lättöl ökar med ökande ålder. Bland de som är 60 år eller äldre är det 35% som inte dricker alkohol starkare än lättöl. Andelen absolutister totalt är 22 %. Andelen högkonsumenter är störst bland de som är under 40 år, där 8% uppgivit en sådan konsumtion. Andelen patienter som inte druckit alkohol under den senaste veckan är störst i den äldsta åldersgruppen där hälften av patienterna uppger detta. Tabell 1. Resultat av väntrumsenkäter från 4 perioder om 2 veckor vardera. Uppdelning i åldersgrupper med antal patienter, absolutister, ingen konsumtion under den senaste veckan, antal högkonsumenter med =10glas under den senaste veckan. Siffrorna inom parentes är %. I Den sista kolumnen medelkonsumtionen i antal glas/vecka under den senaste veckan. Ålder Antal Absolutister 0 senaste veckan > 10 glas Medelkonsumtion <40 år (15%) 49 (39%) 10 (8%) 2, år (20%) 51 (44%) 3 (3%) 2,4 >60 år (35%) 48 (50%) 4 (4%) 2,0 5

10 Brevenkäten: Denna besvarades av 144 personer (72 %). Av dessa var 98 kvinnor och 46 män. Kontaktorsak till besöket framgår av tabell 2. Den dominerande enskilda kontaktorsaken var värk följt av blodtryck. Tabell 2 Kontaktorsak Antal Mage 14 Värk 41 Psykiska problem 13 Förlängd sjukskrivning 9 Hjärta 12 Blodtryck 25 Lungor 12 Diabetes 13 Annat 45 Totalt 144 På frågan om man dricker alkohol (starkare än lättöl) svarade 38 % nej. I samband med läkarbesöket hade 25 % fått frågan om alkoholvanor. På frågan om man hade minskat alkoholkonsumtionen till följd av kontakt med läkare eller sjuksköterska svarade sju personer ja. Detta motsvarar 8 % av de personer som drack alkohol starkare än lättöl. Tre personer svarade att man slutat helt, två att man slutat nästan helt, en person hade minskat med häften och en minskat med ungefär 10 %. 49 patienter besvarade frågan om hur man upplevde att få frågan om alkohol. 35 av dessa (71 %) upplevde detta som positivt/naturligt och 14 (29%) svarade med svarsalternativet varken/eller. Ingen upplevde det som negativt/eller jobbigt. En fråga i enkäten var hur viktigt man som patient tyckte att det var, att olika levnadsvanor tas upp i samband med ett läkarbesök Tabell 3 visar att patienterna tyckte att det är viktigt. Alkohol fick ett lite mindre värde än de andra levnadsvanorna. Tabell 3. Visar svaret på frågan i enkäten: Hur viktigt tycker du att det är att olika levnadsvanor tas upp i samband med läkarbesök? (Siffran 1=helt oviktig och 10=väldigt viktig). Levnadsvana Medelvärde Minimum Maximum Standarddeviation (spridning) Alkohol 7, ,8 Tobak 8, ,7 Motion 7, ,1 Mat 7, ,2 En annan fråga var hur viktigt man tror att olika levnadsvanor är för hälsan i allmänhet. Det var ingen signifikant skillnad mellan levnadsvanorna. Siffrorna var höga vilket visar att man bedömde att levnadsvanorna är mycket viktiga för hälsan. 6

11 Tabell 4. Visar svaret på frågan i enkäten: Hur viktigt tror du att olika levnadsvanor är för hälsan i allmänhet? (Siffran 1=helt oviktig och 10=väldigt viktig). Levnadsvana Medelvärde Maximum Minimum Standarddeviation (spridning) Alkohol 8, ,8 Tobak 9, ,5 Motion 8, ,4 Mat 8, ,5 Patienter som varit hos projektsköterskan: Under projekttiden har sköterskan haft kontakt med 38 patienter (21 kvinnor och 17 män). 23 av dessa kom på remiss från läkare, sju från kurator, tre från psykolog och tre sökte själva. Totalt gjordes 409 besök hos projektsköterskan. Genom studier i efterhand av patientjournalerna framgick att en relativt stor andel av dessa patienter förutom alkoholproblematik också hade ett blandmissbruk av benzodiazepiner och narkotika. Av de sammanlagt 38 patienterna har 24 patienter (12 män och 12 kvinnor) besvarat en enkät. 12 patienter hade inte sökt hjälp tidigare för alkoholproblem. De andra hade sökt på olika ställen ex. vårdcentral, kommunens socialmedicinska enhet, företagshälsovård och beroendemottagningen på psykiatriska kliniken. Antalet besök hos projektsköterskan varierade mellan ett och 34 med ett genomsnitt på 12 besök. Alla som svarat på enkäten har angett man minskat sin alkoholkonsumtion. Minskningen framgår av figur Slutat helt Slutat nästan helt Minskat med hälften Minskat med 25-30% Minskat med ung. 10% Figur 2. Förändring av alkoholkonsumtion hos de patienter som haft kontakt med projektsköterskan. Antal personer på Y-axeln. Svarsfördelningen på frågorna vilken hjälp som patienten fått av projektsköterskan när det gäller förändring av alkoholkonsumtion och hjälp till ökat självförtroende framgår av figur 3. Det visar att projektsköterskan varit till stor hjälp för dessa patienter att förändra sina alkoholvanor och dessutom varit till stor hjälp för att öka självförtroendet 7

12 ,2,3 4,5,6,7 8,9,10 Förändring av alkoholvanor Ökat självförtroende Figur 3. Antal personer indelade i grupper som svarat på frågorna hur stor hjälp som man haft av kontakten med projektsköterskan när det gäller förändring av alkoholvanor och för ökat självförtroende. Siffran 1 på en 10-gradig skala innebär ingen hjälp och 10 väldigt stor hjälp Verksamhetsperspektivet Undersökning av de två olika metoderna med enkäter. Under testperioden skickades 86 enkäter (64 kvinnor och 22 män) (Mina levnadsvanor) hem till patienten som ombads att fylla i denna och ta med den till läkarbesöket. 47 personer hade med sig enkäten och lämnade den till läkaren. Endast en person svarade aktivt att han inte ville lämna in enkäten. Under en testperiod om fyra dagar lämnades 100 väntrumsenkäter ut. 87 personer (56 kvinnor och 31 män) lämnade in enkäten. Fem av männen bedömdes efter enkätsvaren ha en riskkonsumtion av alkohol. Det blev ett större bortfall när enkäten skickades hem till patienten och dessutom var det ett merarbete för personalen. Efter testperioden bestämdes att väntrumsenkäten skulle användas på båda vårdcentralerna, och att detta skulle ske under två stycken tvåveckorsperioder per termin. Journalstudie av noteringar om alkoholvanor i journalen. A. Registrering under maj månad Denna studie gjordes manuellt genom granskning av samtliga journalanteckningar under maj månad 2003, innan projektets start, och maj månad 2004 och Antalet journaler där det fanns anteckning om patientens alkoholvanor noterades. En uppdelning gjordes efter kontaktorsak för läkarbesöket, där mage, värk, psykiska problem och sjukskrivning bildade en grupp och andra diagnosen en annan grupp. Totalt ökade antalet noteringar i journalerna kraftigt framför allt gällde detta andra kontaktorsaker än magproblem, värk, psykiska problem och sjukskrivningar. 8

13 A B Figur 1. Antal noteringar i journalen om alkohol under maj månad 2003, 2004 och Kategori A: Mage, värk, psykiska problem och sjukskrivning. Kategori B: Andra kontaktorsaker. Antal personer på Y-axeln B. Noteringar om alkoholvanor i journalen relaterat till enkätveckorna. Via datajournalsystemet har det gjorts automatiska analyser, via sökord, av notering om alkohol i journalen två veckor omedelbart före och under de två veckorna med väntrumsenkäter. Denna visar att enkäterna gjorde att doktorerna blev påminda om att ta upp alkoholanamnes och notera detta i journalen, men att antalet journalnoteringar minskade kraftigt innan en ny omgång med väntrumsenkäter började. Tabell 5. Antalet noteringar om alkohol i datajournalerna under olika tidsperioder uppdelat på kön och tvåveckorsperioder. Vecka Män Kvinnor Totalt (enkätveckor) (enkätveckor) (enkätveckor)

14 Personalen Frågor om utbildningseftermiddagarna När det gäller innehållet i utbildningarna skiljde sig svaren relativt mycket mellan de olika yrkeskategorierna. Undersköterskorna och sjuksköterskorna var alla positiva och tyckte att innehållet varit bra, allsidigt, lärorikt och matnyttigt. Läkargruppen bedömde att innehållet vad gällde vissa delar var för banalt, men att andra delar exempelvis kring den motiverande samtalsmetodiken var bra. På frågan om det var något som man saknade i utbildningarna tyckte både undersköterskor och sjuksköterskor inte att det var något som man saknade. I läkargruppen nämnde man att vissa saker fattades och att det borde ha varit mera av farmakologi, aktuellt forskningsläge, verkningsmekanismer och funktion av Antabus, körkortsfrågor och medicinska risker av alkohol. Frågor kring det praktiska arbetet på vårdcentralen Samstämmigt bland både läkare och undersköterskor har man noterat få negativa reaktioner från patienterna. De negativa reaktionerna har varit undantagsfall. Sjuksköterskorna påpekade att enstaka patienter inte velat fylla i enkäten och någon enstaka har ringt i efterhand och haft klagomål och varit aggressiv. En viktig fråga var om projektet gett merarbete. De flesta av läkarna svarade nej, men någon att det gett marginellt merarbete och en annan visst merarbete då man får ta diskussionen om alkohol med patienten då den kommit upp. För undersköterskorna har det inneburit ett visst merarbete med information i samband med utlämnandet av väntrumsenkäten. Någon av sjuksköterskorna angav visst merarbete ibland, men de andra sjuksköterskorna tyckte inte att projektet givit merarbete. En annan viktig fråga var om det har varit svårt att komma ihåg att ta upp alkoholvanor i samband med patientkontakterna. Där angav de flesta i läkargruppen att det i ibland varit svårt att komma ihåg bl. a. när det inte känts naturligt att ta upp alkohol i anamnesen och att det också har varit svårt att dokumentera eventuella samtal kring alkohol med patienten i journalen. Vissa av läkarna påpekade att de uppfattade alkohol som ett känsligt ämne och att det kan vara belastande för patienterna att det finns med i journalen om ex. försäkringsbolag skulle begära in journalkopior. Bland undersköterskorna, som delade ut väntrumsenkäten till patienterna, kom det fram att det ibland varit svårt att komma ihåg denna, särskilt på måndagsmorgnarna, och när det har varit allmänt stressigt. Det fanns en samstämmighet bland yrkesgrupperna att man inte upplevt några svårigheter att hinna med de arbetsuppgifter som ingår i projektet. Frågan om man ändrat sina vanor när det gäller att ta upp alkohol i samtal med patienter har haft relevans bara för läkarna och i viss mån sjuksköterskorna. I läkargruppen framkom att man tagit upp alkohol i samband med andra livsstilsfrågor, att man ändrat vanor i vissa fall och det känns mera aktuellt med anledning utav projektet. En fråga var om man såg fördelar med att projektsköterskan varit tillgänglig. Här framkom några synpunkter från sjuksköterskorna som utnyttjat projektsköterskan bl. a. vid rådfrågning och man har kunnat hänvisa patienter till hennes telefonnummer. Bland läkarna fanns lite olika synpunkter om projektsköterskan. De flesta tyckte att funktionen 10

15 är bra. Någon tyckte att det är förutsättning för att projektet skall fungera, medan en inte tyckte att tillgång till projektsköterska inte inneburit någon fördel. Focusgruppsamtal med läkarna Under samtalet fick läkarna tala fritt om projektet och synpunkter som kom fram i anslutning till detta. Man uppfattade i allmänhet projektsköterskan som en stor tillgång. Det har varit betydelsefullt att det funnits någon resursperson att remittera patienter med alkoholproblem till. Projektsköterskan har också i det dagliga arbetet på vårdcentralen påmint om alkohol som bakgrundsfaktor. Dokumentationen i journalen om alkohol uppfattades av många som ett problem. Framför allt gällde det frågan om integritet och att risken finns att röja känsliga uppgifter för ex. försäkringsbolag när ett sådant begär att få journalkopior. Motsatt åsikt fanns också att man som läkare är skyldig att notera uppgifter om patienten i journalen. Väntrumsenkäten tyckte man var positiv och framhöll att den gav incitament till att tala om alkohol med patienterna. De flesta tyckte att man oftare frågade patienter om alkoholvanor i slutet av projekttiden, jämfört med innan det började. Även om man inte har möjlighet att åtgärda alkoholproblematiken finns det ett värde i sig att känna till denna. Man diskuterade om arbetet kring alkohol skulle kunna fortsätta även utan någon att remittera patienter med alkoholproblem till. Möjligheten kom fram att försöka samordna rökavvänjning och intervention om alkohol eftersom det finns många gemensamma beröringspunkter liksom det gör med andra levnadsvanor. Det skulle dock vara en fördel med en specialutbildad och intresserad person ex. en sköterska, när det gäller patienter med ett tyngre beroendeproblematik. Man drog paralleller till verksamheten med diabetessköterska och astma/kol sköterska. Dessa yrkesgrupper är numera etablerade på de flesta vårdcentraler. Enkät till läkarna: I samband med focusgruppsamtalet gjordes en enkät till läkarna. Samtliga 16 läkare som var närvarande besvarade enkäten. Några frågor gällde hur ofta man brukade fråga patienter som sökte för olika besvär om alkoholvanor. Tabell 6. Anger svaren på frågan: Ange hur ofta du brukar fråga om en patient som söker för (kontaktorsak) om alkoholvanor. (Siffran 0=aldrig och 10=alltid). Svaren är grupperade efter de olika kontakorsakerna Kontaktorsak Medelvärde Minimum Maximun Magbesvär Psykiska problem Blodtryck Skada Ingen misstanke Medelvärdet på hur ofta man brukar fråga om alkoholvanor låg relativt högt för kategorierna magbesvär, psykiska problem och lite lägre för blodtryckspatienter. Spridning på svaren var stor. Patienter som råkat ut för någon skada blev tillfrågade i betydligt mindre grad, och i samma omfattning som hos de patienter där man inte hade någon misstanke om alkoholöverkonsumtion. Andra frågor i enkäten till läkarna var hur känsligt man som doktor tyckte att det var att tala om alkohol med en patient, om väntrumsenkäterna hade underlättat samtalet och i vilken mån tillgång till projektsköterska har underlättat att börja samtala om alkohol med 11

16 en patient. Majoriteten upplevde att det inte var speciellt känsligt att tala om alkohol med patienten och att man hade god hjälp av projektsköterskan. Svaren på de olika alternativen framgår av Figur ,1,2,3 4,5,6,7 8,9,10 A. Känsligt att fråga B. Hjälp av enkäter C. Hjälp av sköterska Figur 4. Ett antal frågor skulle besvaras med siffror från 0 till 10, där siffran 0=inte alls och 10=mycket) A. Hur känsligt tycker du att det är att ta upp frågan om alkohol? B. Har väntrumsenkäterna underlättat att tala om alkohol med patienter? C. Hur mycket tycker du att det har underlättat att tala om alkoholvanor när projektsköterskan funnits som resursperson? Antal personer på Y-axeln. På X-axeln grupperas svaren i tre grupper efter de olika svarsalternativen. Intervju med projektsköterskan Projektsköterskan framhåller att projektet har omfattat patienter som, hör till primärvården. Vårdcentral är en neutral inrättning där man avdramatiserat att söka hjälp för alkoholproblem. Man kan känna sig som en patient i mängden. När man söker hjälp hos ex. kommunens alkoholpoliklinik eller inom psykiatrin och skulle bli sedd där känner man sig mera utpekad. Samarbetet med olika personalgrupper har varit bra och det har kommit remisser från alla personalgrupper. Projektsköterskan har genomgått en tvådagars utbildning i öronakupunktur, tillsammans med sex andra sjuksköterskor från Hälsans vårdcentraler. Hon upplever att detta har varit ett bra hjälpmedel och komplement till samtalen med patienterna. Stödet från cheferna är viktigt för verksamheten. Konstruktionen med halvtid i projektet för kontakter med patienter med alkoholproblem, och halvtid med vanligt sköterskearbete på vårdcentralen har varit bra. Projektarbetet har tidvis varit psykiskt påfrestande och att arbeta heltid med denna patientgrupp vill sköterskan inte rekommendera. Hon bedömer att resursen med en halvtid sköterska för alkoholrådgivning har varit lagom. Det har varit svårare än förväntat att slussa patienterna vidare till kommunens socialmedicinska enhet (Junepol). En del patienter har tidigare haft den kontakten och inte tyckt att man fått hjälp och andra upplever att de känner sig mera utpekade med alkoholproblem genom att gå till kommunens socialmedicinska enhet. 12

17 Ekonomi Den största kostnaden har varit lön för projektsköterskan kr motsvarande halvtid. Utbildningskostnader för personalutbildning och vidareutbildning av projektsköterskan kr. Materialkostnaden för projektet var kr. Det har också varit en intäkt på kr för patientavgifter. Den reella totalkostnaden var kr. Totalt var det anslaget kr för projektet. I den summan inkluderades också kostnader för utvärdering. Eftersom utvärderingen gjorts av primärvården fou-enhet har det inte blivit någon faktiskt kostnad för denna. Detta har varit den huvudsakliga anledningen till att hela projektanslaget inte tagits i bruk Diskussion Förebyggande insatser mot riskbruk av alkohol bedöms som en viktig samhällsfråga, bl.a. med anledning av den kraftiga konsumtionsökningen av alkohol under de senaste 10 åren. De totala samhällskostnaderna för alkoholen har beräknats till minst 150 miljarder kronor per år [12]. Regeringen har i sin proposition om nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner (2005/06:30) föreslagit att det skall genomföras omfattande utbildningsinsatser om alkohol och alkoholprevention till läkare och annan personal inom primärvården och screening av patienter, av det slag som bedrivits i detta projekt. I propositionen framhålls också vikten av en förbättrad utvärdering och uppföljning av gjorda insatser. Den utvärdering som gjorts av detta projekt är därför angelägen. Primärvården är en viktig arena för alkoholprevention. Det finns ett starkt vetenskapligt underlag att insatser i primärvården ger goda resultat och är kostnadseffektiva [2]. Det har dock varit svårt att få genomslag för detta i den vanliga sjukvården. Nyare studier har visat att både läkare och sjuksköterskor upplever flera hinder för att arbeta med alkoholprevention på en vårdcentral som bristfällig träning, rädsla för att försämra kontakten med patienten och tidsbrist [13-15]. En stor enkätundersökning i Östergötland visar att patienterna upplever ett större förtroende för doktorn om de får frågor om levnadsvanor [16]. Denna studie visar också att alkohol är den levnadsvana som patienten får minst frågor om när det gäller levnadsvanor. Dessa undersökningar tyder på att hindren för att samtala om alkohol inom primärvården ligger hos sjukvårdspersonalen snarare än patienterna. Utvärderingen av det tvååriga projektet på Hälsans vårdcentraler visar att utbildningen fungerat väl och innehållet har varit bra. Avsnittet med motiverande samtalsmetodik upplevdes positivt och viktigt av samtliga som deltog i utbildningen. Denna samtalsmetodik rekommenderas bl.a. av FAMMI (det allmänmedicinska institutet för läkare och sjuksköterskor) för att förbättra samtalet om alkhol mellan sjukvårdspersonal och patienter. Sjuksköterskor och andra personalgrupper har uppskattat även övriga delar i utbildningen, medan läkargruppen bedömde att delar av detta innehåll var för basalt. I Västerbotten hade man en mera omfattande utbildning om alkohol på vårdcentralerna [10]. Där var alla personalgrupper nöjda med utbildningen. Det är svårare att hitta en bra nivå på undervisningen när deltagarnas förkunskaper varierar mycket. 13

18 Brevenkäten visade att 25 % hade fått frågan om alkohol i samband med läkarbesöket. Sju personer angav att man minskat alkoholkonsumtionen till följd av besöket. Detta motsvarade 8 % av de patienter som drack alkohol starkare än lättöl. Detta är en bra siffra och talar för att ett kort samtal med distriktsläkaren har effekt. Det motsvarar också i stort den siffra som nämns i SBU rapporten att 10 % förändrar sina alkoholvanor efter ett kort samtal med läkare [2]. 71 % upplevde det som positivt/naturligt att få frågan om alkoholvanor i samband med läkar-eller sjuksköterskebesök och ingen upplevde det negativt eller besvärande. Man gav en hög skattningspoängen på frågan om man tyckte att det var viktigt att levnadsvanor togs upp i samband med läkarbesök. Det var ingen skillnad mellan olika levnadsvanor i det fallet. Skattningspoängen blev ännu högre på frågan om hur viktigt man tror att olika levnadsvanor är för hälsan. Dessa siffror motsvarar vad man funnit i andra studier i primärvården [4, 16]. Personalen upplevde att merarbetet med väntrumsenkäterna var litet och att det var mycket få patienter som var negativa när de fick enkäten. Under de två åren som projektet löpte hade projektsköterskan samtal med sammanlagt 38 patienter. Av dessa besvarade 24 en enkät och samtliga angav att de minskat sin alkoholkonsumtion. Dessa patienter skattade också högt den hjälp som de fått av sköterskan både vad gäller att minska alkoholkonsumtionen och att höja självförtroendet. En stor del av projektsköterskans patienter, hade förutom alkoholproblematik också ett blandmissbruk med benzodiazepiner, amfetamin eller cannabis. Flera hade tidigare vårdkontakter, både vid alkoholpolikliniker och behandlingshem. Det visade sig vara svårt att remittera dessa patienter vidare till en mera adekvat vårdnivå, vilket bland annat speglar sig i att antalet samtal per patient varierade mellan 1 och 34. I projektplanen ingick utvärdering med AUDIT formulär vid första och sista samtalet hos projektsköterskan. Tyvärr blev det ingen fullständig registrering av AUDIT formulären, vilket gjorde att graden av beroende hos dessa patienter inte kunde värderas. Projektsköterskan och hennes arbete uppskattades av läkarna och framför allt av den övriga personalen. En allmän uppfattning var att projektsköterskan och hennes arbete var den viktigaste framgångsfaktorn för projektet. Distriktsläkarna bedömde att man blivit bättre på att ta upp frågan om alkohol med patienterna. Notering i journalerna om alkohol har också ökat under projekttiden, men utvärdering hur noteringarna varit i relation till enkätveckorna visar att alkoholanamnes inte blivit en etablerad rutin. Focusgruppsamtal med läkarna visade också att ett ganska stort antal distriktsläkare upplevde att det var känsligt att dokumentera alkoholanamnes i journalen med motivering att detta skulle kunna vara till skada för patienten ex. om ett försäkringsbolag begärde att få ta del av journalen. Vår studie visar att en majoritet av patienterna tycker att det är viktigt att alkohol- och andra levnadsvanor tas upp vid samtalet med läkaren. En studie av vårdcentralspatienter i Stockholm och Jämtland visar på motsvarande resultat [4]. Detta tyder på att det är läkaren och inte patienten som tycker att frågan om alkohol är känslig. Kanske är det en process som kan jämföras med rökning, och att attityden till dokumentation om alkohol i journalen kommer att förändras. Tidigare ansåg många i läkarkåren att frågan om rökning vid patientsamtal var känslig, medan det nu är allmänt accepterat både att fråga patienten om rökvanor och att registrera detta i journalen. 14

19 Sammanfattningsvis har projektet visat att det är möjligt att öka medvetenheten om alkoholvanor som en hälsofaktor och därigenom bättre kartlägga patienternas alkoholvanor i samband med läkarbesök. Övergången från projektform till kliniskt etablerad vardagsmetod, sker inte med automatik utan kräver fortsatta återkommande perioder med påminnelser i form av exempelvis patientenkäter. Det har således ännu inte blivit en etablerad rutin för distriktsläkarna att ta alkoholanamnes. Journalanteckningar om alkohol har av flera distriktsläkare uppfattats som känsligt bl.a. för att det skulle kunna vara en belastning för patienterna i försäkringsfrågor. Flera patienter har ändrat alkoholkonsumtion enbart till följd av samtal med läkare eller sjuksköterska. Projektsköterskan har kunnat hjälpa ganska många problempatienter att helt sluta dricka eller minska sin alkoholkonsumtion. Detta visar att projektet nått både patienter med riskbruk och beroende, och kunnat hjälpa en relativt stor del av dessa att minska eller sluta med sin alkoholkonsumtion Någon hälsoekonomisk analys har inte gjorts, men med stor sannolikhet har projektet varit samhällsekonomiskt lönsamt. Sekundärprevention av alkohol och rökning är enligt SBU det mest kostnadseffektiva som sjukvården kan ägna sig åt. 15

20 Referenser 1. Nordström A, Winberg J, Persson S. Resultat av primärvårdsstudie om alkohol: 17 procent av männen, 8 procent av kvinnorna troliga högkonsumenter. Läkartidningen 1998;95(43): Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. En evidensbaserad kunskapssammanställning. Rapport nr 156. Stockholm: SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering; Dahl G, Thakker KD. Så kan primärvården påverka patientens alkoholvanor. "Enkel intervention" ger nytt perspektiv på behandlingen. Läkartidningen 1998;95(43): Andréasson S, Graffman K. Alkoholprevention i primärvården. Patienterna positiva till att frågor om alkohol och livsstil tas upp. Läkartidningen 2002;99(43): Aira M, Kauhanen J, Larivaara P, Rautio P. Factors influencing inquiry about patients' alcohol consumption by primary health care physicians: qualitative semi-structured interview study. Fam Pract 2003;20(3): Johansson K, Bendtsen P, Åkerlind I. Early intervention for problem drinkers: readiness to participate among general practitioners and nurses in Swedish primary health care. Alcohol Alcohol 2002;37(1): Andréasson S, Brandell Eklund A. Alkoholprevention i sjukvården: Metodik för screening och motiverande samtal. Läkartidningen 1999;96(13): Rollnick S, Mason P, Butler C. Health behavior change. A guide for practitioners. Churchill Livingstone; Holm Ivarsson B. Det motiverande samtalet om tobaksvanor. Rapport 2003:40. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Winberg J NA. I primärvården finns ett stort intresse för beroendelära. Utnyttja det! Det har man gjort i Västerbotten. Läkartidningen 2002;99(43): Franck J, Andréasson S, Damström Thakker K, Wirbing P. Regionalt vårdprogram. Alkoholproblem. Stockholm läns landsting; Johnson A. Hur mycket kostar supen? Om alkohol och samhällsekonomi. Sober förlag AB; Johansson K, Bendtsen P, Åkerlind I. Factors influencing GPs' decisions regarding screening for high alcohol consumption: a focus group study in Swedish primary care. Public Health 2005;119(9): Johansson K, Åkerlind I, Bendtsen P. Under what circumstances are nurses willing to engage in brief alcohol interventions? A qualitative study from primary care in Sweden. Addict Behav 2005;30(5): Geirsson M, Bendtsen P, Spak F. Attitudes of Swedish general practitioners and nurses to working with lifestyle change, with special reference to alcohol consumption. Alcohol Alcohol 2005;40(5): Johansson K, Bendtsen P, Åkerlind I. Advice to patients in Swedish primary care regarding alcohol and other lifestyle habits: how patients report the actions of GPs in relation to their own expectations and satisfaction with the consultation. Eur J Public Health 2005;15(6):

21 BILAGA 1 Till alla vårdcentralsbesökare i åldrarna år På Hälsans vårdcentral har vi länge intresserat oss för att arbeta med olika folkhälsofrågor. Kost och motion är exempel på sådana frågor, tobaksanvändning är en annan självklar fråga som vi tar upp vid patientbesök. Under våren 2004 koncentrerar vi oss på alkohol och har därför gjort detta frågeformulär, som ligger till grund för vårt fortsatta arbete. Syftet med detta formulär är att vi med specialutbildad personal ska kunna erbjuda stöd till den som så önskar. Om Du vill besvara nedanstående frågor och lämnar formuläret vid läkarbesöket, så kan Du ha en diskussion med Din läkare. Om Du avstår, respekterar vi givetvis det. Besvara i första hand frågorna 1-7, och om Du sedan hinner gör Du en uppskattning av Din konsumtion enligt instruktionen på baksidan av formuläret. Finns inte tid till det kan Din läkare hjälpa Dig med det när ni diskuterar Dina svar. Ålder.år Kön: kvinna man 1. Dricker Du alkohol, starkare än lättöl? Ja Nej - Om nej, behöver Du inte läsa vidare. Lämna då pappret till Din läkare 2. Är Du nöjd med Dina alkoholvanor? Ja Nej - Om ja, gå direkt till baksidan! 3. Har Du känt att Du borde minska Ditt drickande? Ja Nej 4. Har Du känt ånger eller dåligt samvete för Ditt drickande? Ja Nej 5. Har andra personer irriterat Dig genom att kritisera Ditt drickande Ja Nej 6. Har Du någon gång tagit en återställare? Ja Nej 7. Om Du inte är nöjd, vad skulle Du vilja ändra?...

22 Räkna om Din alkoholkonsumtion i standardglas på följande sätt: Vi har räknar om alkoholkonsumtionen till standardglas, utifrån alkoholstyrkan på det Du dricker Ett standardglas = 45 cl folköl - - = 33 cl starköl - - = 1 glas rött eller vitt vin - - = 1 litet glas starkvin - - = 4 cl starksprit Under den senaste veckan, hur många glas blev det? Måndag till torsdag Fredag till söndag Summa hela veckan. glas. glas. glas Du kan nu räkna om Din veckokonsumtion till en mängd starksprit uttryckt i centiliter genom att multiplicera antalet glas med 4. glas x 4 = cl Diskutera Dina svar med Din läkare! TACK för Din medverkan!

23 BILAGA 2 Enkät till Dig som nyligen besökte Hälsans vårdcentral Under de senaste åren har det skett stora förändringar i Sverige bl.a. när det gäller alkoholkonsumtionen. Alkohol har både positiva och negativa effekter på kropp och själ. På Hälsans vårdcentral har vi sedan förra året ett projekt där vi mera aktivt frågar efter patienternas alkoholvanor exempelvis genom att vissa patienter får en enkät om alkoholvanor. Vi har också genom projektet större möjligheter att ge hjälp och stöd till de patienter som har problem med alkohol. Det skulle vara till stor hjälp för oss om Du tar Dig tid att besvara dessa frågor och skickar tillbaka formuläret i det frankerade svarskuvertet. Dina svar kommer att registreras anonymt. Markeringen på svarskuvertet är bara till för att vi skall veta när vi fått Ditt svar, så att vi inte behöver skicka ut någon påminnelse. Hur gammal är Du?.år Är Du Kvinna Man (sätt ett x i rätt ruta!) Vilken vårdcentral besökte Du? Hälsan 1 Hälsan 2 Vilken var orsaken till att Du var på läkarbesök? Mage Värk Psykiska problem som oro, ångest, nedstämdhet Förlängd sjukskrivning Hjärta Blodtryck Lungor Diabetes Annat Tog doktorn upp frågan om Dina alkoholvanor i samband med besöket? Nej Ja, genom att fråga om enkäten och svaren Ja, läkaren ställde frågor om alkoholvanor som vi diskuterade Hur upplevde Du i så fall att doktorn frågade om Dina alkoholvanor? Negativt/jobbigt Varken/eller Positivt/naturligt Se nästa sida

24 Levnadsvanorna om fattar förutom alkohol också tobak, mat och motion. Frågorna som följer handlar om hur viktigt Du tycker att det är att olika levnadsvanor tas upp i samband med läkarbesök. Ringa in den siffra som Du tycker passar bäst av alternativen nedan (siffran 1= helt oviktigt och 10= väldigt viktigt) på respektive fråga. Hur viktigt tycker Du att det är att alkoholvanorna tas upp i samband med ett läkarbesök? Hur viktigt tycker Du att det är att tobaksvanorna tas upp i samband med ett läkarbesök? Hur viktigt tycker Du att det är att motionsvanorna tas upp i samband med ett läkarbesök? Hur viktigt tycker Du att det är att matvanorna tas upp i samband med ett läkarbesök? De följande frågorna handlar om hur viktigt Du tror att olika levnadsvanor är för hälsan i allmänhet. Hur viktigt tror Du att alkoholvanorna är för hälsan i allmänhet? Hur viktigt tror Du att tobaksvanorna är för hälsan i allmänhet? Hur viktigt tror Du att motionsvanorna är för hälsan i allmänhet? Hur viktigt tror Du att matvanorna är för hälsan i allmänhet? Följande frågor handlar om Dina alkoholvanor och eventuella förändringar av dessa efter läkarbesöket Dricker Du alkohol? Nej Ja Har Du förändrat Din alkoholkonsumtion till följd av läkarbesöket på vårdcentralen? Nej Ja Har Du förändrat Din alkoholkonsumtion till följd av kontakt med någon sköterska på vårdcentralen? Nej Ja Du som dricker mindre alkohol efter kontakten med vårdcentralen, försök att ange hur mycket mindre Du i så fall dricker? slutat helt slutat nästan helt minskat med 25-30% minskat med hälften minskat med ungefär 10% Tack för Din medverkan! Sickan Ljunghager, vårdcentralschef