Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande
|
|
- Maj Hedlund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Centrum för folkhälsa Alkohol- och drogprevention Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande insatser i primärvården l: Bakgrund Mellan 1995 och 2004 ökade den totala alkoholkonsumtionen i hela landet med 35% (1-2). Trots att alkoholkonsumtionen på senare år ökat mer i hela landet än i Stockholms län så är den fortfarande högre i länet än i hela landet. Den senaste folkhälsoenkäten i länet visade att alkoholkonsumtionen mellan 1994 och 2002 ökat bland både män och kvinnor och i alla åldrar (3). När alkoholkonsumtionen ökar så ökar också förekomsten av alkoholrelaterade sociala och medicinska problem. Det ökande antalet personer som söker hälso- och sjukvården p g a mer eller mindre klart alkoholrelaterade symptom och sjukdomar är bäst dokumenterat inom den slutna sjukvården och den öppna beroendevården i länet (3). Allt talar ändå för att det är ännu fler personer som av samma anledning söker sig till primärvården som möter en så mycket större andel av befolkningen. Evidensen för goda resultat vid tidig upptäckt och kort intervention vid riskbruk av alkohol inom bl a primärvården är god (4-5). Inom Stockholms läns landsting har under de senast åren medarbetare inom allmänmedicin, beroendevård och samhällsmedicin presentat olika metoder för det alkoholförebyggande arbetet inom primärvården (6-13). Det har också visats att primärvårdspatienter är positiva till att frågor om alkohol och andra levnadsvanor tas upp (14). I en befolkningsundersökning framkom att de som fått frågor om sina levnadsvanor när de sökt sjukvården betydligt oftare fått frågor om sina mat- och motionsvanor än om sina alkoholvanor. Bland dem som fått råd eller hjälp för att förändra olika levnadsvanor var det få som fått stöd för att förändra alkoholvanorna (15). ll: Politisk och professionell förankring inom Stockholms läns landsting Våren 2005 antog Landstingsfullmäktige Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting (16). Den gäller hela landstingskoncernen, dvs landstingets samtliga landstingsägda förvaltningar och bolag. Policyn har status av ett styrande dokument och ska användas som planerings-, uppföljnings- och revisionsinstrument i arbetet med folkhälsa. I policyn anges att Landstingsstyrelsen ansvarar för att kunskapsstöd finns, policyn hålls aktuell samt att folkhälsofrågor förs in i budgetdirektiv, samordnas och följs upp på ett ändamålsenligt sätt. Vidare anges att varje nämnd och styrelse har ansvaret Postadress Alkohol- och drogprevention Box 17533, Stockholm E-post kerstin.damstrom-thakker@sll.se Besöksadress Västgötagatan 2 Kommunikationer T-bana Medborgarplatsen Telefon Växel Direkt Mobil Fax Webbplats
2 2 (10) för folkhälsoarbetet inom sitt område och att de därför ska utarbeta och anta egna föreskrifter, avsätta nödvändiga resurser och svara för uppföljning. Folkhälsopolicyns övergripande mål är en god och jämlik hälsa för alla i länet. Ett av målen är hälsosamma levnadsvanor och det sägs att förutsättningarna för goda levnadsvanor ska förbättras och att ohälsa på grund av livsstil ska minska. Alla landstingets verksamheter ska bl a stödja individer att göra hälsosamma val och tillägna sig långsiktigt goda levnadsvanor samt främja hälsosamma och motverka skadliga levnadsvanor. En av de strategier som anges i Folkhälsopolicyn är att utveckla en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Då det gäller arbete med levnadsvanor i vården sägs följande: Människor i kontakt med sjukvården är väl motiverade att ta till sig hälsobudskap. Metoder som hjälper patienter att hitta en hälsofrämjande livsstil bör ges stort utrymme. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma individer med ökad sårbarhet, de som lever med många riskfaktorer eller bristande psykosociala resurser. Till den 31 mars 2006 ska alla landstingets verksamheter upprätta handlingsplaner där de ska ange vilka möjligheter de har att påverka hälsan och dess bestämningsfaktorer. Även tidigare har Stockholms läns landsting och vissa av dess verksamheter engagerat sig i folkhälsofrågor. När det gäller alkoholförebyggande arbete under det senaste decenniet kan följande nämnas: Landstingsfullmäktige antog 1999 Alkohol- och drogpolitiskt program (17) som arbetats fram av en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp. Ett av delmålen var att Öka kompetensen och tillämpningen av sekundärprevention markant inom hälso- och sjukvården. Under andra hälften av 1990-talet anordnade Centrum för Alkohol- och Drogprevention inom Samhällsmedicin (idag Alkohol- och drogprevention inom Centrum för folkhälsa) och STAD-projektet inom Beroendecentrum Norr (idag STAD-sektionen inom Beroendecentrum Stockholm) över hela landstinget utbildningsinsatser för att stödja införandet av ett sekundärpreventivt arbetssätt inom primärvården. År 2001 började STAD-projektet vidareutveckla sitt arbete för att stödja utvecklingen av det sekundärpreventiva arbetet inom primärvården. Under 2004 kunde de efter ett omfattande förarbete på nytt påbörja utbildningsinsatser på vissa vårdcentraler i länet (se Bilaga 4). Under våren 2005 har arbetet med att uppdatera det Alkohol- och drogpolitiska programmet påbörjats och även denna gång kommer ett av delmålen vara att öka användandet av sekundärpreventiva insatser. Inför uppdateringen har diskussioner förts mellan bl a Alkohol- och drogprevention (ADP) inom Centrum för folkhälsa, Beställare Vård, Centrum för Allmänmedicin (CeFAM), Medicinsk programberedning 5 (se nedan) och STAD inom Beroendecentrum Stockholm.
3 3 (10) Åren bedrevs i samarbete mellan ADP inom Centrum för folkhälsa och STAD inom Beroendecentrum Stockholm och med medel från Socialdepartementet projektet Spridning av metoder för prevention av alkohol- och narkotikaproblem. I det ena delprojektet utvecklade ADP i samarbete med Preventionscentrum Stockholm (Precens) stödet till de lokala alkohol- och drogpreventionssamordnarna i länets kommuner. Under projekttiden utvecklades ett mycket gott samarbete med kommunerna och andra centrala aktörer inom alkohol- och drogpreventionen i länet. Liksom i andra delar av landet har en betydande andel av de insatser som genomförts lokalt riktats mot ungdomar. I det andra delprojektet utarbetade STAD de nya former för att utveckla det sekundärpreventiva arbetet inom primärvården (och som i huvudsak riktas mot vuxna) som nämndes ovan. I vissa kommuner har de lokala alkohol- och drogpreventionssamordnarna varit ett gott stöd för STAD i det förankringsarbete som de bedrivit inför den i fjol påbörjade nya utbildningssatsningen. I majoritetens politiska plattform för mandatperioden (18) betonas att förebyggande arbete för att bekämpa ohälsa ska utvecklas och att ett hälsofrämjande synsätt ska prägla hela landstingets verksamhet. Vidare anges att folkhälsoarbetet ska prioriteras och ske i samverkan mellan bl a primärvård, psykiatri, beroendevård, samhällsmedicin och allmänmedicin samt kommunerna. Ett av de inriktningsmål som anges i de övergripande budgetdirektiven för 2005 (19) är god hälsa i befolkningen. Ett effektmål innebärande att den alkoholrelaterade sjukligheten inte ska öka jämfört med tidigare år infördes. Flera av närsjukvårdsområdena prioriterar alkohol- och drogförebyggande insatser särskilt för unga men också insatser för att bl a vid husläkarmottagningarna förebygga livsstilsrelaterad ohälsa bland vuxna. Medicinsk programberedning 5 (MPB-5) har som sin huvuduppgift att säkra en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård i hela landstinget och ska bl a bidra till prioriteringar inom sitt ansvarsområde. Detta ansvarsområde omfattar bl a missbruk och i beredningens långsiktiga prioriteringar ingår såväl riskbruk som missbruk av alkohol och andra droger. MPB-5 informerades första gången om Fammis Riskbruksprojekt hösten 2004 och stöder denna ansökan om medel för att utveckla de alkoholförebyggande insatserna i primärvården. I Regionalt vårdprogram Alkoholproblem som presenterades 2003 (13) betonas bl a de goda resultat som kan uppnås med tidig upptäckt av alkoholproblem. Sådana insatser inom primärvården men även inom den psykiatriska öppenvården samt på MVC och BVC rekommenderas. Vidare förordas riktad screening inom kirurgiska och internmedicinska specialiteter. Riktlinjer ges för hur detta arbete kan utvecklas och genomföras.
4 4 (10) Sedan 2004 finns en kontaktperson och samordnare av landstingets kontakter med Familjemedicinska institutets (Fammis) Riskbruksprojekt vid Alkohol och drogprevention inom Centrum för folkhälsa. Denna person är sedan tidigare väl insatt i det arbete som Svensk Förening för Allmänmedicins Riskbruksprojekt bedrivit sedan Dessutom har den biträdande chefen vid Centrum för folkhälsa under många år varit metodrådgivare för Fammis Riskbruksprojekt. I början av 2005 påbörjades inom Beställare Vård och i samarbete med Centrum för Allmänmedicin, Centrum för folkhälsa och Beroendecentrum Stockholm diskussioner om ett flerårigt utbildningsprojekt för sjukvårdspersonal. Avsikten var att erbjuda utbildning i metoder som kan användas för att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet med patienter som har livsstilsrelaterade symptom och som behöver stöd för att genomföra beteendeförändringar. Alla skulle erbjudas en generell och grundläggande utbildning i hälsofrämjande förhållningssätt som bland annat skulle innehålla motiverande samtalsmetodik. De särskilt intresserade skulle dessutom erbjudas fördjupningskurser som ger kunskaper om hur hälsan påverkas av alkohol/droger, tobak, fysisk aktivitet, kost, övervikt och stress. Avsikten var att inledningsvis erbjuda personal inom primärvården dessa utbildningar men på sikt skulle de också erbjudas personal inom allmänpsykiatrin, allmänmedicin och på somatiska och psykiatriska akutmottagningar. Under den omorganisation som under våren 2005 pågått inom Beställare Vård har dock den fortsatta planeringen av detta projekt tillfälligt avstannat. Under planeringen av det ovan nämnda projektet identifierades ett behov av att arbeta mer målinriktat med livsstilsförändringar inom närsjukvården. Det är uppenbart att detta ställer krav på vårdproducenter och vårdcentraler liksom den enskilda husläkaren av ett förändrat arbetssätt. För att åstadkomma en sådan förändring räcker det inte med enskilda vårdgivares intresse. En förändrad inriktning av närsjukvården måste omfatta såväl beställare som producent och kunskapsorganisation. Arbetet måste alltså efterfrågas och följas upp av beställaren och stödjas av landstingets kunskapscentra. För beställaren gäller det att inkludera denna nya inriktning i uppdragsbeskrivningar och i ersättnings- och uppföljningssystem. En utredning behöver därför genomföras om hur beställaren ska kunna inkludera detta som en del av sitt uppdrag. En sådan utredning planeras inom delprojekt 2 nedan (se Bilaga 2). Under hösten 2005 kommer Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) att på vårdcentraler i alla närsjukvårdsområden i länet starta allmänmedicinska kunskapscentrum (AKC). Dessa ska bl a arbeta med metod- och kvalitetsutveckling samt fortbildning av primärvårdens personal. Vid CeFAM (vars
5 5 (10) verksamhet startade 2004) finns en Livsstilsenhet och ett intresse att i och med satsningen på AKC delta i utvecklingen av primärvårdens alkoholförebyggande arbete. CeFAM deltar redan i de medicinska grundutbildningarna vid Karolinska Institutet och ansvarar för specialistutbildningen i allmänmedicin. Vid CeFAM finns dessutom en av projektledarna för det inomprofessionella Riskbruksprojekt som sedan 1996 bedrivs av Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) (se Bilaga 3). Inom Stockholms läns landsting som både är stort och rymmer en rad olika verksamheter framtagna efter skilda lokala förutsättningar finns redan intressanta erfarenheter som det finns all anledning att ta tillvara i det utvecklingsarbete som nu planeras. Ett sådant exempel är det arbete som bedrivs vid Folkhälsoenheten i Nacka för att utveckla primärvårdens folkhälsoarbete och individprevention. De levnadsvanor som man där valt att fokusera på är tobak, alkohol och andra droger, motion, kost samt stress. Då det än så länge inte finns någon samlad bild av dessa lokalt bedrivna aktiviteter är det en angelägen uppgift att snarast genomföra en bred inventering som gör att erfarenheter från redan befintlig verksamhet kan tas till vara. Det finns också anledning att samtidigt undersöka vilka skillnader som inom länet kan finnas då det gäller andra förutsättningar för att kunna utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Här kan ett par av dessa nämnas: Information om personalens kunskaper, attityder och beteenden behövs för att kunna erbjuda relevanta utbildningsinsatser. Information behövs också om vilka former för beställning av och ersättning för insatser som tillämpas och vilka som på bästa sätt stöder den önskade utvecklingen. Dessa kartläggningar kommer att genomföras som en del av det delprojekt som avser den landstingsövergripande samordningen, uppföljningen och utvärderingen (se Bilaga 1). lll: Primärvården i Stockholms län Inom primärvården i Stockholms län finns ett mycket stort antal enheter av varierande storlek. Av de 176 husläkarmottagningarna drivs 95 av landstinget medan 81 är privata. Av de 59 mödrahälsovårdsmottagningarna (MVC) är 43 landstingsdrivna (de flesta av dessa är också ungdomsmottagningar) och 16 privata. Av de 112 barnavårdscentralerna (BVC) drivs 72 av landstinget och 40 i privat regi. Många MVC och BVC är integrerade i husläkarmottagningar. Inom primärvården i Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) arbetar sammanlagt cirka medarbetare på hel- eller deltid. Av dessa är cirka läkare, sjuksköterskor/distriktssköterskor/barnmorskor eller kuratorer/
6 6 (10) psykologer som väl torde vara de yrkesgrupper som har de största möjligheterna att med sina patienter diskutera levnadsvanor. Varje dag tar husläkare inom SLSO emot cirka personer medan distriktssköterskorna träffar cirka personer. Till detta kommer att cirka 700 personer är anställda på privata vårdcentraler och husläkarmottagningar i länet. Även med deras patienter finns anledning att diskutera levnadsvanor. lv: De projekt för vilka medel söks för att utveckla det alkoholförebyggande arbetet i primärvården i Stockholms län Inför denna ansökan har diskussioner inom Stockholms läns landsting bl a förts mellan Beställare Vård, Centrum för Allmänmedicin, Forum för kunskap och gemensam utveckling (Alkohol- och drogprevention inom Centrum för folkhälsa vid Forum och Forums utvecklingsdirektör) samt STAD inom Beroendecentrum Stockholm. Dessutom har Stockholms läns sjukvårdsområde informerats om denna ansökan. Denna ansökan har också beretts tillsammans med Alkoholkommittén och Riskbruksprojektet inom Familjemedicinska institutet (Fammi). Sammanfattningsvis söks i denna första omgång medel för den verksamhet som planeras för de första 12 månaderna i fyra olika delprojekt enligt nedan. Delprojekt l rör landstingsövergripande samordning (se Bilaga 1) och delprojekt 2l ett beställarperspektiv på livsstilsarbete inom närsjukvården (se Bilaga 2) medan delprojekt 3 är ett inomprofessionellt spår (se Bilaga 3) och delprojekt 4 ett generellt primärvårdsspår (se Bilaga 4). Under det första året kommer en mer detaljerad planering för de kommande årens verksamhet att göras. Den centrala förankringen av projektet som hittills genomförts kommer också då vi vet vilka medel som beviljats denna ansökan att kompletteras med förankring lokalt. Utifrån erfarenheter och lokala önskemål kan det då bli nödvändigt att förändra vissa delar av verksamheten. Dessutom kommer detta projekt att samordnas med andra inom Stockholms läns landsting ovan nämnda pågående projekt och verksamheter som kan bidra till att utveckla det alkoholförebyggande arbetet inom primärvården. Sammantaget beräknas verksamheten behöva utvecklas och alltså pågå i projektform i 5 år innan den helt kan övergå i ordinarie verksamhet. För den planerade verksamheten inom de fyra delprojekten söks för de första 12 månaderna medel enligt nedan. De uppgifter som avser landstingets egen delfinansiering baseras på beräkningar avseende dels kostnader
7 7 (10) för att bedriva projekten, dels kostnader för den primärvårdspersonal som deltar i de olika utbildningarna. Delprojekt 1: Samordning, uppföljning och utvärdering - personal - drift - OH summa 2: Livsstilsarbete inom närsjukvården ett beställarperspektiv - personal - drift - OH - summa 3: CeFAMs Riskbruksprojekt - personal - drift - OH - summa - primärvårdspersonals deltagande i utbildningar 4: STADs metodpaket för tidig upptäckt och tidiga insatser i primärvården - personal - OH - summa Medel som söks (kr) Landstingets egen delfinansiering Kommentar Landstingsövergripande samordning av de olika delprojekten (se Bilaga 1). En förstudie om möjligheterna att inom närsjukvården arbeta mer målinriktat med livsstilsförändringar (se Bilaga 2). Förankringsarbete sker via AKC och CeFAM. Spår 1: Allmänläkare erbjuds Riskbruksverkstad (1 heldag+½ uppföljningsdag. Spår 2: STläkare erbjuds konsultationskurs (3 dagar+1 dag uppföljning) samt Riskbruksverkstad ev i kombination med motiverande samtal. Spår 3: Distriktssköterskor erbjuds Riskbruksverkstad. Kvalitetsindikatorer för riskbruk utvecklas. Spår 1-3: Uppföljning och utvärdering (se Bilaga 3). Efter förankringsarbete på vårdcentralen erbjuds all personal en grundläggande utbildning (1 heldag). För nyckelpersoner erbjuds påbyggnadsutbildning (2 heldagar). Dessutom genomförs efter 6 och 12 månader uppföljning/ utvärdering (se
8 8 (10) - primärvårdspersonals deltagande i utbildningar Summa Bilaga 4). Stockholm 25 augusti 2005 Lars-Bertil Arvidsson Utvecklingsdirektör Forum för kunskap och gemensam utveckling
9 9 (10) Referenser 1: Var går gränsen? Delbetänkande från Alkoholinförselutredningen. Stockholm: Statens Offentliga Utredningar (SOU 2004:86), : Gränslös utmaning alkoholpolitik i ny tid. Delbetänkande från Alkoholinförselutredningen. Stockholm: Statens Offentliga Utredningar (SOU 2005: 25), : Damström Thakker K, Svensson J, Melinder J, Åhström M. Alkohol- och narkotikautvecklingen i Stockholms län. Alkoholvanor, narkotikaerfarenheter och problem. Lokalt förebyggande arbete. Stockholm: Samhällsmedicin. Centrum för Alkohol- och Drogprevention, Rapport 2004:3. 4: Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. En evidensbaserad kunskapssammanställning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering, : Babor T, m fl: Alcohol: No ordinary commodity. Research and public policy. Oxford. Oxford University Press, : Romelsjö A, Andersson L, Barrner H, Borg S, m fl: A randomized study of secondary prevention of early stage problem drinkers in primary health care. Br J Addiction 1989;84: : Arborelius E, Damström Thakker K, Krakau I, Rydberg U. Sekundär alkoholprevention inom primärvården. Ny pedagogisk metod för alkoholrådgivning. Läkartidningen 1995;92:37: : Dahl G, Damström Thakker K. Så kan primärvården påverka patientens alkoholvanor. "Enkel intervention" ger nytt perspektiv på behandlingen. Läkartidningen 1998;95: : Tomson Y, Romelsjö A, Åberg H. Excessive drinking brief intervention by a primary health care nurse. A randomized controlled study. Scand J Prim Health Care 1998;16: : Andréasson S, Brandell Eklund A: Metodik för screening och motiverande samtal. Läkartidningen, 1999;96: : Andréasson S, Hjalmarsson K, Rehnman L: Implementation and dissemination of methods for prevention of alcohol problems in primary health care: A feasibility study. Alcohol & Alcohol 2000;35:
10 10 (10) 12: Hedberg C, Hallberg H, Urwitz V: Projekt om Riskbruk av alkohol. Patienten ges underlag för beslut om sina alkoholvanor. Läkartidningen 2000;97: : Franck J, Andréasson S, Damström Thakker K, Wirbing P: Regionalt vårdprogram Alkoholproblem. Stockholm: Stockholms läns landsting, : Andréasson S, Graffman K: Alkoholprevention i primärvården. Patienterna positiva till att frågor om alkohol och livsstil tas upp. Läkartidningen 2002;99: : Kristjansson S, Damström Thakker K: Levnadsvanor. Frågor, råd och hjälp från sjukvårdspersonal. Manus under utarbetande. 16: Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting. Stockholm: Stockholms läns landsting, : Alkohol- och drogpolitiskt program. Stockholm: Stockholms läns landsting, : Politisk plattform för mandatperioden Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Stockholms läns landsting, : Budget 2005 och planering För Hälso- och sjukvården i Stockholms län. Stockholm: Stockholms läns landsting, 2004.
Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården
Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande insatser i primärvården Delprojekt 3: Riskbruksprojektet i Stockholms län Projektledare spår 1 och 2: Charlotte Hedberg, allmänläkare och pedagogisk
Läs merFolkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Läs merBeställarkontor Vård Göran Rådö
1 Centrum för Alkohol- och Drogprevention 04 09 22 Beställarkontor Vård Göran Rådö Centrum för Alkohol- och Drogpreventions yttrande med anledning av Begäran om synpunkter på de nationella alkohol- och
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merSamverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (10)
SKRIVELSE 1 (10) Landstingsstyrelsen Yttrande över slutbetänkandet från Alkoholinförselutredningen Gränslös utmaning - alkoholpolitik i ny tid (SOU 2005:25) Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord
Läs merRegeringsuppdrag till FHI
Regeringsuppdrag till FHI Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 Fortbildning om alkohol till primärvårdens och företagshälsovårdens personal 2004 - Projektering/planering 2005 - Pilotverksamheter
Läs merRiktlinjer för folkhälsoanslaget
HSN 2008-09-16 p 8 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Cecilia Lindvall Riktlinjer för folkhälsoanslaget 2009 2011 Ärendet Inriktningen av landstingets folkhälsoanslag
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merFrågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare
Introduktion till HFS Temadag om alkohol 2 oktober 2013: Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare Kerstin Damström Thakker, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:47 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:34 av Inga-Britt Backlund m.fl. (kd) om graviditet och missbruk Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merYttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marina Skarbövik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1299 Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP)
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merSFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor
SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs
Läs merVerksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet
Läs merFortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-07 HSN 1311-1216 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Söderlund 2013-12-11, p 10 Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
Läs merDnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att
Läs merStockholms läns sjukvårdsområde
Diarienummer Ägardirektiv Stockholms läns sjukvårdsområde Gäller för Stockholms läns sjukvårdsområde Antagen av landstingsfullmäktige 2017-06-13, LS 2015-0385, ändrad av landstingsfullmäktige 2017-12-05,
Läs merUtredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merBarn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Läs merFokusområden ett steg till
Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:13 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om fysisk aktivitet på recept, FaR Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna
Läs merHÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merRISKBRUK i Västerbotten
RISKBRUK i Västerbotten Annika Nordström Hälsoutvecklare/med dr FoUU-staben Landstingskontoret 901 89 Umeå annika.nordstrom@vll.se 090-785 71 85 Det började för länge sedan. 1992-97 Alkoholprojektet Ersboda
Läs merBehovsanalys Ungdom och missbruk med rekommendationer och förslag
Landstingsstyrelsens förvaltning Beställarkontor Vård HSU 2003-10-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) 2003-09-25 LS 0307-2161 Handläggare: Eva Huslid Behovsanalys Ungdom och missbruk med rekommendationer och
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:
Läs merSOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merVårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen
Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:111 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:12 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om en långsiktig strategi för utveckling av landstingets folkhälsoarbete Föredragande landstingsråd:
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.
LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merFörlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm
HSN 2010-02-16 P 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Ewa Korek Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm (BCS) Ärendet
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merYttrande över motion 2016:46 av Bengt Annebäck (MP) om att utveckla möjligheten att få Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maja Wessel TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0032 Yttrande över motion 2016:46 av Bengt Annebäck (MP) om
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs mer18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN
18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 2019-0765 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0765 Hälso-
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna
Läs merMålarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Läs merYttrande över motion 2016:20 av Tara Twana (S) om åtgärder för att motverka våld mot hemlösa missbrukande kvinnor
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mats Nilsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (3) HSN 2016-2856 Yttrande över motion 2016:20 av Tara Twana (S) om åtgärder
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merPolicy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete
Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merMotion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62
Läs merVef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Läs mer25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN
25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merBeskrivning av ärendet och skälen för förslaget
I II Landstinget DALARNA 201 3-11-18- Sida 1 (5) HälsD- och sjukvårdsenhet Elisabet Franson 00040 7 Dnr LD13/02632 Uppdnr 640 201 3-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 201 3-11 -04 Landstingsstyrelsen
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merLandstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.
- PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-10-20 LS-LED09-167 86 Dags att utveckla vården av alkoholmissbrukare ytterligare! Motionssvar Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag
Läs merMotiverande samtal i primärvården
Motiverande samtal i primärvården kartläggning av utbildningsinsatser och synpunkter Motiverande samtal i primärvården kartläggning av utbildningsinsatser och synpunkter MI verkar sprida sig som en löpeld
Läs merSNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott
Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merDatum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar
G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merUppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet
Regeringsbeslut I:19 2013-05-30 S2013/4214/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utreda och genomföra insatser för förstärkt kompetens inom psykiatriområdet Regeringens
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.
Läs merRedovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-03-31 Diarienummer 170009 Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merDatum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne
Enheten för folkhälsa, området hälsoinriktad hälso- och sjukvård Anna Friberg 044-309 34 53, sms: 0768-87 07 49 anna.friberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-27 Dnr 1001045 1 (6) Ersättningsmodell
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:11 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:25 av Stig Nyman m. fl. (kd) om handlingsplan för ökad kvalitet i vården av personer med demenssjukdom Föredragande landstingsråd:
Läs merFörslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting
Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se
Läs merÖvergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs mer