Wastesson Ann-Christine Skickat: den 13 februari :55

Transkript

1 Från: Wastesson Ann-Christine Skickat: den 13 februari :55 Till: Regelrådet Kopia: Ekström Linnéa Ämne: Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA) Bifogade filer: Remissmissiv.pdf; Konsekvensutredning.pdf; Beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats.pdf; Drift av godkänd flygplats.pdf; Flygplatsdata.pdf; Godkännande av flygplats.pdf; Hinderbegränsande ytor, begränsning och borttagning av hinder på flygplats.pdf; Markering och ljussättning av föremål som genomtränger flygplatsers hinderbe.pdf; Säkerhetsledning av godkänd flygplats.pdf; Tillstånd att inrätta en flygplats.pdf; Utformning av bansystem och plattor på flygplats.pdf; Utformning och drift av flygplatser som inte kräver godkännande.pdf; Utrustning och installationer på flygplats.pdf; Visuella hjälpmedel för navigering på flygplats.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Slutfört Hej! Översänder remissmissiv, konsekvensutredning och föreskriftsförslag med anledning av remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA). Vänliga hälsningar Ann-Christine Wastesson Trycksakshandläggare Juridiska sektionen för luftfart Direkt: Mobil: Transportstyrelsen Norrköping Telefon:

2 Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning TSF Enligt sändlista Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. Bakgrund till förslaget Den 6 mars 2014 trädde nya EU-regler för flygplatser i kraft, med en övergångsperiod av fyra år. Som en följd av detta har föreskrifterna i Transportstyrelsens författningssamling (TSFS) serie AGA, gällande nationellt godkända flygplatser, setts över och uppdaterats. Beslutade ändringar i ICAO Annex 14 och 15 har också varit en av anledningarna till förslaget till nya regler, eftersom dessa ändringar behöver implementeras i nationella föreskrifter. Utöver detta har behov av att förtydliga vissa delar i föreskrifterna uppmärksammats, både genom kontakt med flygplatsoperatörerna samt vid Transportstyrelsens egen tillämpning av regelverket. Förslagets innehåll i korthet Ändringarna innebär fram för allt att föreskrifterna anpassas för att undvika dubbelreglering, att nya krav i ICAO Annex 14 och 15 införlivas, vissa förtydliganden samt språkliga förbättringar genomförs samt att det nationella regelverket ensas med EU-förordningens krav i tillämpliga delar. Förslaget till nya regler riktar sig i första hand till flygplatser med nationellt godkännande samt flygplatser som inte kräver godkännande. Vissa föreskrifter gäller dock även för flygplatser med EU-certifikat. TS2512, v2.0, Transportstyrelsen Sjö- och luftfart Norrköping Besöksadress Olai Kyrkogata 35, Norrköping Telefon Linnéa Ekström Telefax linnea.ekstrom@transportstyrelsen.se transportstyrelsen.se luftfart@transportstyrelsen.se

3 Datum Dnr/Beteckning 2 (5) TSF Följande föreskrifter omfattas av remissen: Transportstyrelsens föreskrifter om tillstånd att inrätta en flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om godkännande av flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om drift av godkänd flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hinderbegränsande ytor, begränsning och borttagning av hinder på flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering och ljussättning av föremål som genomtränger flygplatsers hinderbegränsande ytor Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning av bansystem och plattor på flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utrustning och installationer på flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om visuella hjälpmedel för navigering på flygplats Transportstyrelsens föreskrifter om flygplatsdata Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning och drift av flygplatser som inte kräver godkännande Information om vilka ändringar som föreslås i respektive föreskrift framgår av konsekvensutredningen. Föreskriftsförslaget planeras träda i kraft den 1 juli Förslaget i sin helhet samt konsekvensutredning finns publicerat tillsammans med detta missiv på Transportstyrelsens webbplats:

4 Datum Dnr/Beteckning 3 (5) TSF Synpunkter Ni ges härmed tillfälle att lämna synpunkter på förslaget och konsekvensutredningen. Synpunkterna ska vara Transportstyrelsen tillhanda senast den 31 mars Vänligen ange vårt diarienummer TSFS i svaret. Synpunkterna ska vara skriftliga och skickas till: luftfart@transportstyrelsen.se eller till Transportstyrelsen Sjö- och luftfart Norrköping Transportstyrelsen sammanställer och kommenterar de remissynpunkter som kommer in. Sammanställningen publiceras därefter på Transportstyrelsens webbplats. Av sammanställningen kommer följande att framgå: vem som skickat in synpunkterna, själva synpunkterna och Transportstyrelsens kommentarer. Innan sammanställningen publiceras görs en sekretessprövning, så att eventuella remissynpunkter som omfattas av sekretess inte publiceras. Kontaktpersoner Om ni har frågor med anledning av remissen är ni välkomna att kontakta: Linnéa Ekström, sakkunnig e-post: linnea.ekstrom@transportstyrelsen.se telefon Annika Sandström Johansson, jurist e-post: annika.sandstromjohansson@transportstyrelsen.se telefon Med vänlig hälsning Tomas Olsson Chef infrastrukturenheten

5 Datum Dnr/Beteckning 4 (5) TSF Sändlista Flygplatser Arvidsjaur Borlänge Borås-Viared Eskilstuna Gällivare Gävle Göteborg-Säve Halmstad Jönköping Kalmar Karlstad Kramfors Linköping-Malmen Ljungbyhed Lycksele Luleå Malmö Mora-Siljan Oskarshamn Pajala-Ylläs Ronneby Skellefteå Skövde Stockholm-Bromma Stockholm-Västerås Storuman Sundsvall-Timrå Såtenäs Säffle Torsby Trollhättan-Vänersborg Uppsala-Ärna Umeå Varberg Vilhelmina Ängelholm Örnsköldsvik Östersund

6 Datum Dnr/Beteckning 5 (5) TSF Helikopterflygplatser Akademiska sjukhuset i Uppsala Danderyds sjukhus Falu och Mora lasarett Gävle sjukhus Hudiksvalls sjukhus Karlstad sjukhus Karolinska sjukhuset i Solna Linköping -US Luleå Sönderby sjukhus Lunds sjukhus Lycksele sjukhus Norrtälje sjukhus Sundsvall sjukhus Södersjukhuset Umeå sjukhus Visby sjukhus Åkersberga helikopterflygplats Örebro sjukhus Östra sjukhuset Övriga ACR AOPA EAA Flygsportförbundet Försvarsmakten KSAK LFV Pilotförbundet Regelrådet Polisen Svenska flygbranschen Svenskt flyg Svensk pilotförening Svenska regionala flygplatser Svensk vindenergi Sveriges kommuner och landsting Swedavia

7 Konsekvensutredning 1 (48) Datum Dnr/Beteckning TSF Handläggare Linnéa Ekström Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för luftrum och flygplatser Konsekvensutredning gällande ändringar av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, serie AGA Transportstyrelsens förslag: Med anledning av ikraftträdandet av nya EU-regler har de nationella föreskrifterna för flygplatser i Transportstyrelsens författningssamling (TSFS) sett över och ändrats. Ändringarna innebär att föreskrifterna anpassas för att undvika dubbelreglering, nya krav i ICAO Annex 14, 15 och 19 införlivas, och att vissa förtydliganden samt språkliga förbättringar genomförs. Följande föreskrifter omfattas: Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om godkännande av flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om drift av godkänd flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygplatsdata Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning av bansystem och plattor på flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om visuella hjälpmedel för navigering på flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utrustning och installationer på flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hinderbegränsande ytor, begränsning och borttagning av hinder på flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som genomtränger hinderbegränsande ytor för en flygplats Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning och drift av flygplatser som inte ska godkännas Transportstyrelsens föreskrifter om ändringar som kräver förhandsgodkännande för EU-certifierade flygplatser

8 Datum Dnr/Beteckning 2 ( 48 ) TSF Allmänt Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Den 6 mars 2014 trädde Kommissionens förordning (EU) nr 139/2014 om krav och administrativa rutiner för flygplatser i kraft. De nya EU - reglerna ska börja tillämpas senast den 31 december Fram till detta datum kommer Transportstyrelsen att konvertera nationella cert ifikat till EU - certifikat för flygplatser som omfattas av EU - reglerna. Med anledning av övergången till EU - regelverk et finns ett behov av att se över Transportstyrelsens nationella föreskrifter på flygplatsområdet. Ändring en av de nationella föreskrifterna ska även ta hand om beslutade ändringar i ICAO Annex 14 och 15. Utöver detta finns behov av att förtydliga vissa d elar i föreskrifterna som är otydliga och svåra att tolka. Behovet har upp märksammats både genom kontakt med flygplatsoperatörerna samt vid Transportstyrelsens egen tillämpning av regelverket. I första hand riktar sig ändringarna mot de flygplatser som in te kommer att konverteras till EU - flygplatser utan har kvar sina nationella certifikat. Anledningen till regleringen är att: Tillämpningsområdet i föreskrifterna behöver justeras. Uppdateringar med anledning av ändringar i Annex 14 och 15 behöver göras. Behov av förtydliganden och förenklingar behöver tas omhand. De t finns även behov av vissa ändringar för att undvika dubbelreglering efter att Europaparlamentets och rådets förordning nr 376/2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart har trätt i kraft. Vad ska uppnås? Föreskrifterna i Transportstyrelsen s föreskrifter och allmänna råd i serie AGA behöver uppdateras för att säkerställa att Sverige följer överenskomna internationella standarder och rekommendationer. Änd ringar genomförs även för att minska missförstånd och feltolkning ar vid tillämpning av föreskrifterna. I möjligaste mån kommer även regelförenklingar att genomföras.

9 Datum Dnr/Beteckning 3 ( 48 ) TSF Vilka är lösningsalternativen? Effekter om ingenting görs Om de nationella föreskrifterna på området inte ändr as kommer Transportstyrelsen tillhandahålla ett regelverk med en kravbild som inte stämmer överens med de internationella standarder och rekommendationer som Sverige har förbundit sig att följa genom medlemskapet i ICAO. F lygplatsoperatörer som ska regleras av det svenska regelverket kommer även fortsättningsvis att uppleva otydligheter i föreskrifterna om inga ändringar görs. Tillämpningsområdet i vissa av föreskrifterna kommer dessutom att vara tvetydigt då det framöve r kommer att existera två certifieringsformer för flygplatsoperatörer; certifiering enligt svenska föreskrifter och certifiering enligt förordningskrav på EU - nivå Alternativ som inte innebär reglering Det finns inga alternativ som inte innebär reglering Regeringsalternativ Alternativ 1 Transportstyrelsen s föreskrifter och allmänna råd i serie AGA förblir oförändrade och har dagens utformning. Konsekvensen av detta alternativ blir att Sverige tillhandahåller ett regelverk som inte uppfyller internatione lla standarder och rekommendationer. Detta alternativ utreds inte vidare eftersom det inte är förenligt med de skyldigheter som Sverige har med anledning av ratificeringen av Chicagokonventionen. Alternativ 2 Att implementera beslutade ändringar i ICAO A nnex 14 och 15 i Transportstyrelsen s föreskrifter och allmänna råd i serie AGA. Utöver detta ska delar i föreskrifterna, som upplevs som otydliga och svåra att tolka av flygplatsoperatörerna, förtydligas. Föreskriften ska även ses över så att det inte förekommer någon dubbelreglering med anledning av att förordning (EU) nr 376/2014 träder i kraft. Vilka är berörda? Berörda är flygplatsoperatörer av certifierade instrumentflygplatser, certifierade icke - ins trumentflygplatser, certifierade helikopterflygplatser och flygplatser som inte kräver godkännande (drifttillstånd/certifikat).

10 Datum Dnr/Beteckning 4 ( 48 ) TSF Vilka konsekvenser medför regleringen? Företag () Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbets förut sä tt - ningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförut sätt ningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekven sutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under kapitel Medborgare Medborgare bedöms inte påverkas direkt av regleringen. Indirekt skulle medborgarna kunna påverkas om flygplatsoperatörerna väljer att kompensera för de kostnader som regleringen medför genom att höja priserna för de flygbolag som använder flygplatserna. Flygbolagen kan då i sin tur förväntas höja biljettpris et för flygresenärerna för att kompensera för de höjda avgifterna från flygplatsoperatörerna. Att uppskatta en sådan prisökning för medborgarna är mycket svårt då det förekommer flera osäkra faktorer i resonemanget. Därav konstateras enbart att medborgarn a möjligtvis kan påverkas indirekt av regleringen Staten, regioner eller landsting och kommuner Försvarsmakten är flygplatsoperatör på fem av de åtta certifierade instrumentflygplatserna. De övriga tre flygplatserna är kommunala aktiebolag. Utöver dessa åtta instrumentflygplatser kommer tre certifierade icke - instrumentflygplatser och 23 certifierade helikopterflygplatser omfattas av ändringarna. En kommun, en ekonomisk förening och en privat ägare är operatörer för de tre certifierade icke - instrument flyg platserna. Ägandeförhållanden för de 23 certifierade helikopterflygplatserna är; landsting (21 st.), aktiebolag (1 st.) och kommun (1 st.). Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygplatsoperatörerna måste vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Ändringarna kommer sedan att innebära att flygplatsoperatörerna måste anpassa arbetsrutinerna mot de nya kraven. När ändringarna i Transportstyrelsens föreskrifter är implementer ade i verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem innebär det att flygplatsoperatörerna får nya rutiner att förhålla sig till. De nya rutinerna medför att flygplatsoperatörerna får ett förändrat arbetssätt jämfört med dagens reglering. Se också avsni tt , som är tillämpligt även för denna målgrupp.

11 Datum Dnr/Beteckning 5 ( 48 ) TSF Externa effekter De externa effekterna bedöms vara marginella. Eftersom filmbildande skumvätska typ C kräver mindre mängd vatten för att producera skum jämfört med typ A och B samt kan påföras med en lägre tömningshastighet innebär det att det blir möjligt att använda färre räddningsfordon eller att existerande räddningstjänstfordon e rhåller en förbättrad kapacitet, vilket i sig kan innebära minskad mängd vatten samt minskade utsläpp av koldioxid. Inf örandet av ett nytt k rav på medelintensiva hinderljus (istället för lågintensiva) för hinder som ö verstiger 45 meter över marken skulle kunna leda till att fler uppfattar ljusen som störande. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Inga alternativ har övervägts av de skäl som angivits under avsnitt Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt p å? Bemyndigande för Transportstyrelsen att meddela fö reskrifter om drift av flygplatser finns i 6 kap. 7 luft farts för ordningen (2010:770). Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU - rättslig reglering eller andra internationella regler? De nationella föreskrifterna följer ICAO Annex 14. Sverige är som medlemsland skyldig att implementera standarder och rekommendationer från annexen. Flygplatser med nationellt godkännande, som ska tillämpa våra nationella föreskrifter för flygplatser, omfattas inte av EU - lagstiftningen på området. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? De föreslagna ändr ingarna bör träda i kraft första kvartalet 2018 efter att konverteringen av de flygplatser som omfattas av konverteringskravet i förordning (EU) nr 139/2014 har avslutats. Om de föreslagna ändringarna träder i kraft tidigare än så måste dessa flygplatsoperatörer tillämpa de nya nationella reglerna fram tills de har konverterats, vil ket skulle medföra onödiga administrativa kostnader för deras del.

12 Datum Dnr/Beteckning 6 ( 48 ) TSF Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med borgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktio n och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors res pektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmåle t för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Funktionsmålet kommer inte att påverkas av ändringarna. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Tillgänglighetsmålet kommer inte att påverkas av ändringarna. 3. Företag Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksa mma och hur stora är företagen? Det finns idag åtta certifierade instrumentflygplatser som kommer fortsätta att ha nationella certifikat och därmed tillämpa Tr ansportstyrelsen s föreskrifter i serie AGA. Försvarsmakten är flygplatsoperatör på fem av de åtta certifierade instrumentflygplatserna. De övriga tre flygplatserna är kommunala aktiebolag. Utöver dessa åtta instrumentflygplatser kommer tre certifierade ick e - instrumentflygplatser och 23 certifierade helikopterflygplatser omfattas av ändringarna. En kommun, en ekonomisk förening och en privat ägare är operatörer för de tre certifierade icke - instrument flygplatserna. Ägandeförhållanden för de 23 certifierade h elikopterflygplatserna är; landsting (21 st.), aktiebolag (1 st.) och kommun (1 st.). Ändringen omfattar även Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:117) om tillstånd att inrätta en flygplats. Föreskriften berör cirka tvåhundra inrättade flygplatser samt cirka 80 helikopterflygplatser som inte kräver godkännande (drifttillstånd/certifikat). Vidare berörs de flygplatser som är certifierade och gör en ombyggnad som inte är att betrakta som ringa.

13 Datum Dnr/Beteckning 7 ( 48 ) TSF Antalet anst ällda på de berörda flygplatserna varierar från en till ett par hundra Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygpla tsoperatörerna måste vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Ändringarna kommer sedan att innebära att flygplatsoperatörerna måste anpassa arbetsrutinerna mot de nya kraven. När ändringarn a i Transportstyrelsens föreskrifter är implementerade i verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem innebär det att flygplatsoperatörerna får nya rutiner att förhålla sig till. De nya rutinerna medför att flygplatsoperatörerna får ett förändrat arbe tssätt jämfört med dagens reglering. De administrativa kostnaderna relaterade till uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Beroende på typ av flygplats kommer den effektiva arbetsinsatsen att variera med anledning av att antale t regelverk som ska tillämpas skiljer sig åt. En bedömd tidsåtgång för en certifierad instrumentflygplats att se över sin verksamhetshandbok och säkerhetsledningssystem är cirka 40 timmars effektiv arbetstid. För certifierad e icke - instrument flygplats er och för certifierad e helikopterflygplats er blir den effektiva arbetstiden avsevärt mindre. En skattad effektiv arbetstid för dessa flygplatser är cirka 24 timmar per flygplats. Tidskattningen som görs ovan är dock bara en uppskattning eftersom Transportst yrelsen varken har egen erfarenhet från att göra det arbete som krävs eller har några exakta siffror att använda i beräkningarna. Transportstyrelsen har varit i kontakt med branschföreträdare i syfte att erhålla en ungefärlig tidsuppskattning för de olika momenten. Även dessa har fört fram svårigheter att skatta tiden då det saknas egen erfarenhet från att göra det arbete som krävs. Om vi antar att arbetet läggs ut på en konsult som har ett arvode på kronor 1 per timme blir den uppskattade kostnaden cirka kronor för en certifierad instrumentflygplats. Motsvarande kostnad för en certifierad icke - instrumentflygplats och en certifierad helikopterflygplats är cirka kronor. 1 Arvodet är beräknat på en bruttomånadslön på kronor för en administrativ konsult (källa SCB) som har en omkostnad av kronor per månad och som önskar en vinstmarginal på 30 % och som kan fakturera 60 % av sin arbetstid.

14 Datum Dnr/Beteckning 8 ( 48 ) TSF Vilka andra kostnader med för regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Utöver kostnader uppkomna av administrativa ändringar kommer flygplatsoperatörerna vara tvungna att utföra ändringar på infrastrukturen då exempelvis nya krav på utformning av visuella hjälpmedel har införts. Kraven på publicerad flyginformation har även skärpts vilket medför att flygplatsoperatörerna måste kvalitetssäkra och eventuellt på nytt mäta in speciella geografiska punkter inom flyg platsens område. Bilagan till konsekvensutredningen innehåller uppskattade kostnader för respektive regelverk som uppkommer i samband översynen. Summeras alla uppskattade kostnader erhålles följande summor per typ av flygplats. En bedömd kostnad är för en certifierad instrumentflygplats är c irka kronor. För de certifierade icke - instrument flygplatserna är den bedömda kost n aden cirka kronor, F ör de certifierade helikopterflygplatserna är den bedömda kostn a den cirka kronor. I vilke n utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna i föreskrifterna i serie AGA påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Om det skulle finnas något konkurrensförhållande mell an de flygplatsoperatörer som berörs av de föreslagna ändringarna, skulle det vara på de flygplatser där det förekommer kommersiell trafik. Försvarsmakten är flygplatsoperatör på fem av de åtta certifierade instrumentflygplatser som nämns under punkten Mellan dessa flygplatser finns inget konkurrensförhållande, eftersom de har samma huvudman. Vid två av dessa flygplatser har Swedavia AB flygstation er. Swedavia bedriver kommersiell verksamhet, vilket innebär att det i den meningen kan antas att det in te råder något konkurrensförhållande mellan dessa två flygstationer eftersom även de har samma huvudman. Flygstationerna är även geografiskt åtskilda med kilometer. Mellan de certifierade icke - instrumentflygplatserna (3 st.) föreligger inget konkurr ensförhållande, eftersom ingen kommersiell verksamhet i större skala bedrivs på dessa flygplatser. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda företagen påverkas inte i något annat avseende.

15 Datum Dnr/Beteckning 9 ( 48 ) TSF Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Särskild hänsyn behöver tas till certifierade icke - instrument flygplatser och certifierade helikopterflygplatser i form av riktade informationsinsatser för att underlätta omhändertagandet av de nya kraven. 4 Sammanställning av konsekvenser Tabellen nedan är en summering av samtliga identifierade effekter från samtliga föreskrifters om berörs av regleringen. För detaljerad information hänvisas till respektive föreskrift som redovisas i bilagan till konsekvensutredningen. Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Företag Fördelar Nackdelar + / - Se bilaga n för utförligare information Se bilaga n för utförligare information Medborgare 0 Staten m.fl. Se bilaga n för utförligare information Se bilaga n för utförligare information Externa effekter 0 Totalt Se bilaga n för utförligare information Se bilaga n för utförligare information Se bilaga n för utförligare information Se bilaga n för utförligare information Se bilaga n för utförligare information 5 Samråd Lagstadgad samrådsskyldighet saknas. Dock har kontakt tagits med representanter från branschen gällande vissa sak frågor. Om ni ha r några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Linnéa Ekström Sakkunnig, sektionen för luftrum och flygplatser linnea.ekstrom@transportstyrelsen.se Tel

16 Datum Dnr/Beteckning 10 (48) TSF Bilaga, redovisning per föreskrift Nedan redovisas samtliga ändringar i respektive föreskrift. Syftet med sammanställningen är att förenkla för läsaren eftersom det vid nytryck inte framgår i föreskrifterna vad som har ändrats. Notera att kolumnen Högre/Nytt markeras både vid högre krav och nya krav och att förändringen beskrivs under kolumnen Rubrik. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:117) om tillstånd att inrätta en flygplats Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf 1 Rubrik Rubrik saknas. Paragrafen hanterar tillämpningsområde. Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre X Definitioner 2 Nya definitioner: egen användning X X flygplats rörelse Rubrik saknas. Paragrafen hanterar 3 det som ska ingå i en ansökan vid inrättande av ny flygplats. Ändringen X innebär att allmänna råd blir krav. Ny paragraf som hanterar det som ska 4 ingå i en ansökan vid ombyggnad som X påverkar samhället i övrigt. Undantag 5 Paragrafen hanterar medgivande om X undantag.

17 Datum Dnr/Beteckning 11 (48) TSF Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Föreskriften berör cirka tvåhundra inrättade flygplatser samt cirka 80 helikopterflygplatser som inte kräver godkännande (drifttillstånd/certifikat). Vidare berörs de flygplatser som är certifierade och gör en ombyggnad som inte är att betrakta som ringa. De certifierade flygplatserna är: 45 instrumentflygplatser och 37 av dessa planeras att konvertera till EUcertifierad flygplats. Vidare finns det tre stycken flygplatser som inte har några instrumentinflygningshjälpmedel samt 23 helikopterflygplatser (flygplatser som endast kan användas av helikoptrar) som är godkända Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygplatsoperatörerna kan behöva vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Dessa uppdateringar skulle i så fall innebära en viss tidsåtgång och därmed administrativa kostnader relaterat till detta (se avsnitt 3.2 ovan). Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Regleringen medför inga nya kostnader. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda flygplatserna påverkas inte i något annat avseende. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej.

18 Datum Dnr/Beteckning 12 (48) TSF Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl Externa effekter Totalt Beräknade effekter i tkr bedöms ligga på en så låg nivå att det inte kan sättas någon summa.

19 Datum Dnr/Beteckning 13 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:118) om godkännande av flygplats Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf Rubrik Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre 1 Tillämpningsområde Hänvisning till förordning (EU) nr 139/2014 införd. X 2 Definitioner Nya definitioner godkänd flygplats hinderbegränsande yta instrumentflygplats verksamhetshandbok X 3 Ansökan om certifikat för flygplats Redaktionella ändringar i texten. X 4 Ansökan om certifikat för flygplats Redaktionella ändringar i texten. X 6 Giltighet Redaktionella ändringar i texten. X Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Föreskriften berör dels nya flygplatser som ska godkännas vilket inte sker särskilt ofta samt befintliga certifierade flygplatser som genomför ändringar som påverkar deras flygplatscertifikat. I Sverige finns för närvarande 45 stycken instrumentflygplatser och 37 av dessa planeras att konvertera till EUcertifierad flygplats. Vidare finns det idag tre stycken flygplatser som inte har några instrumentinflygningshjälpmedel samt 23 helikopterflygplatser (flygplatser som endast kan användas av helikoptrar) som är godkända av Transportstyrelsen. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygplatsoperatörerna kan behöva vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem.

20 Datum Dnr/Beteckning 14 (48) TSF Dessa uppdateringar skulle i så fall innebära en viss tidsåtgång och därmed administrativa kostnader relaterat till detta (se avsnitt 3.2 ovan). Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Regleringen medför inga nya kostnader. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:117) om tillstånd att inrätta en flygplats påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda flygplatserna påverkas inte i något annat avseende. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl Externa effekter Totalt Beräknade effekter i tkr bedöms ligga på en så låg nivå att det inte kan sättas någon summa.

21 Datum Dnr/Beteckning 15 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:119) om drift av godkänd flygplats Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf Rubrik och ändring Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre Definitioner och förkortningar Redaktionella ändringar i text. 2 Borttagen definition: Allvarligt tillbud Nya definitioner: Devieringsplatta EVS Flygtrafiktjänst Hinderbegränsande yta Hinderljus LED X 7 Flygsäkerhetsgrupp Tillagd text: I förekommande fall flygklubbar X Rapportering 9-10 Omgjord text, bestämmelse om rapportering av haverier, allvarliga tillbud, m.m. borttagen och istället införd i TSFS 2010: Tillträde till färdområdet X Fordon och rörlig utrustning 15 Antalet blinkningar ändrat till 60 per sekund istället för per sekund. X 16 Kommunikationsutrustning Redaktionella ändringar i texten. X 22 Farliga, störande och missvisande ljus Ny bestämmelse. X

22 Datum Dnr/Beteckning 16 (48) TSF Hantering av fordons och luftfartygs rörelser på platta Ändrad hänvisning till TSFS 2014:71. X 28 Ytor på färdområdet Punkterna 3 och 4 gäller inte för ickeinstrumentflygplatser X 29 Ytor på färdområdet Ny bestämmelse. X 30 Flygplatsens visuella hjälpmedel Tillagd text i allmänna råd om LED. X 31 Flygplatsens visuella hjälpmedel Nytt allmänt råd. X 32 Flygplatsens visuella hjälpmedel Ny bestämmelse samt allmänt råd. X Bilaga 1 Kompetens för personal som ingår i flygplatsens ledningsfunktion Redaktionella ändringar i texten. X Bilaga 2 Signaler från kontrolltorn till personer på manöverområdet Redaktionella ändringar i text till bilaga. X Aktörer och externa leverantörer Övrigt Paragraf borttagen, istället införd i TSFS 2010:122. Säkerhetsrelaterad information X Paragraf borttagen, istället införd i TSFS 2010:122.

23 Datum Dnr/Beteckning 17 (48) TSF Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Det kommer att finnas åtta svenska certifierade instrumentflygplatser, tre certifierade icke-instrumentflygplatser samt 23 certifierade helikopterflygplatser som ska tillämpa Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:119) om drift av godkänd flygplats. Försvarsmakten är flygplatsoperatör på fem av de åtta instrumentflygplatserna, två är kommunala aktiebolag och en är ett privat aktiebolag. En kommun, en ekonomisk förening och en privat ägare är operatörer för de tre certifierade icke-instrument flygplatserna. Ägandeförhållanden för de 23 certifierade helikopterflygplatserna är; landsting (21 st.), aktiebolag (1 st.) och kommun (1 st.). Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygplatsoperatörerna kan behöva vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Dessa uppdateringar skulle i så fall innebära en viss tidsåtgång och därmed administrativa kostnader relaterat till detta (se avsnitt 3.2 ovan). Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Inga andra kostnader är identifierade för berörda flygplatsoperatörer. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:119) om drift av godkänd flygplats påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda företagen påverkas inte i något annat avseende. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / -

24 Datum Dnr/Beteckning 18 (48) TSF Företag Ingen påverkan Medborgare Ingen påverkan Staten m.fl Ingen påverkan Externa effekter Ingen påverkan Totalt Ingen påverkan

25 Datum Dnr/Beteckning 19 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:122) om säkerhetsledning av godkänd flygplats Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf Rubrik Tillämpningsområde Ordet godkänts har bytts ut till certifierats Tillämpningsområde Hänvisning till förordning (EU) nr 376/2014 om händelserapportering Definitioner och förkortningar Redaktionella ändringar i text. Tillagda definitioner: risk riskkälla säkerhetsnyckeltal Allmänt Säkerhetsledningssystemet behöver inte dokumenteras i verksamhetshandboken Allmänt Text om riskvärderingsmatris flyttad till 9 Riskhantering Riktlinjer för säkerhetsledning Punkt 5 flyttad från TSFS 2010:119. Punkt 4 i allmänna råd borttagen. Kompetenser och resurser Krav på utbildningsprogram och uppföljning. Flygsäkerhetspolicy, mål och nyckeltal för säkerhet Krav på policy och uppföljning. Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre X X X X X X X X

26 Datum Dnr/Beteckning 20 (48) TSF Riskhantering Krav på process för riskhantering och uppföljning. X 10 Riskhantering Endast säkerhetsbevisning för system som finns i certifikatet behöver redovisas för TS. X Uppföljning och rapportering Hänvisning till förordning (EU) nr 376/2014. Uppföljning och rapportering Krav på rapportering inom 72 timmar enligt EU förordning 376/2014. Styrning av data och dokument Del av text om dokumentation från gamla 9 flyttad hit. X X X Bilaga 1 Riskvärderingsmatris X Bilaga 2 Kompetenskrav för en flygsäkerhetskoordinator X Övrigt Gamla 9 : flyttad till 15. Gamla 16 : borttagen, ingår i 9. X X Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Det kommer att finnas åtta svenska certifierade instrumentflygplatser, tre certifierade icke-instrumentflygplatser samt 23 certifierade helikopterflygplatser som ska tillämpa Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:122) om säkerhetsledning av godkänd flygplats. Försvarsmakten är flygplatsoperatör på fem av de åtta instrumentflygplatserna, två är kommunala aktiebolag och en är ett privat aktiebolag. En kommun, en ekonomisk förening och en privat ägare är operatörer för de tre certifierade icke-instrument flygplatserna. Ägandeförhållanden för de 23 certifierade helikopterflygplatserna är; landsting (21 st.), aktiebolag (1 st.) och kommun (1 st.). Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Regleringen kommer initialt att öka tidsåtgången för administrativa åtgärder utifrån omarbetning av säkerhetsledningssystemet. Kostnaderna för de

27 Datum Dnr/Beteckning 21 (48) TSF administrativa åtgärderna har schablonmässigt skattas till tre arbetsdagar för en certifierad instrumentflygplats. För de certifierade icke-instrument flygplatserna (3 st.) och för de certifierade helikopterflygplatserna (23 st.) har kostnaderna för de administrativa åtgärderna schablonmässigt skattas till två arbetsdagar. Tidskattningen som görs ovan är dock bara en uppskattning eftersom Transportstyrelsen inte har några exakta siffror att använda i beräkningarna. Om vi antar att arbetet läggs ut på en konsult som har ett arvode på kronor 2 per timme blir den uppskattade kostnaden cirka kronor för en certifierad instrumentflygplats. Motsvarande kostnad för en certifierad ickeinstrumentflygplats och en certifierad helikopterflygplats är cirka kronor. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Inga andra kostnader är identifierade för berörda flygplatsoperatörer. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:122) om säkerhetsledning av godkänd flygplats påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda företagen påverkas inte i något annat avseende. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Kostnader för administrativa åtgärder gällande omarbetning av säkerhetsledningssystem 2 Arvodet är beräknat på en bruttomånadslön på kronor för en administrativ konsult (källa SCB) som har en omkostnad av kronor per månad och som önskar en vinstmarginal på 30 % och som kan fakturera 60 % av sin arbetstid

28 Datum Dnr/Beteckning 22 (48) TSF Medborgare Ingen påverkan Staten m.fl Ingen påverkan Externa effekter Ingen påverkan Totalt

29 Datum Dnr/Beteckning 23 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:29) om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf Rubrik Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre 1 Tillämpningsområde Redaktionella ändringar x 3 och 4 Planering och övningar Redaktionella ändringar x 5 Räddningstjänst på flygplatser Ändringen innebär att det även går bra med annan leverantör än den kommunala räddningstjänsten x 6 Räddningstjänst på flygplatser Krav på pejl samt utrustning för positionsangivelse borttaget x 7 Räddningstjänst på flygplatser Allmänt råd borttaget x Släckmedel och vattentillgång 11 Ny kolumn i tabell Införande av filmbildande skumvätska Typ C x Räddningstjänstkategorier Övrigt Tidigare paragraf 10 är borttagen, gällande möjligheten att gå ner två kategorier när antalet rörelser är färre än 700 under de mest trafikintensiva månaderna. x Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Det kommer att finnas åtta svenska certifierade instrumentflygplatser som ska tillämpa Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:29)

30 Datum Dnr/Beteckning 24 (48) TSF om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats. Försvarsmakten är flygplatsoperatör på fem av flygplatserna. De tre andra flygplatsoperatörerna är kommunala aktiebolag. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygplatsoperatörerna kan behöva vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Dessa uppdateringar skulle i så fall innebära en viss tidsåtgång och därmed administrativa kostnader relaterat till detta (se avsnitt 3.2 ovan). Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Inga andra kostnader är identifierade för berörda flygplatsoperatörer. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:29) om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Eftersom filmbildande skumvätska typ C kräver mindre mängd vatten för att producera skum jämfört med typ A och B samt kan påföras med en lägre tömningshastighet innebär det att det blir möjligt att använda färre räddningsfordon eller att existerande räddningstjänstfordon erhåller en förbättrad kapacitet. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Eftersom filmbildande skumvätska typ C kräver mindre mängd vatten för att producera skum jämfört med typ A och B samt kan påföras med en lägre tömningshastighet - - -

31 Datum Dnr/Beteckning 25 (48) TSF innebär det att det blir möjligt att använda färre räddningsfordon eller att existerande räddningstjänstfordon erhåller en förbättrad kapacitet. Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Eftersom filmbildande skumvätska typ C kräver mindre mängd vatten för att producera skum jämfört med typ A och B samt kan påföras med en lägre tömningshastighet innebär det att det blir möjligt att använda färre räddningsfordon eller att existerande räddningstjänstfordon erhåller en förbättrad kapacitet. Minskad mängd vatten samt minskade utsläpp av koldioxid Totalt

32 Datum Dnr/Beteckning 26 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:137) om flygplatsdata Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf 1 kap. 1 1 kap. 2 Rubrik Tillämpningsområde Hänvisning till förordning (EU) nr 73/2010 av den 26 januari 2010 om kvalitetskraven på flygdata och flyginformation för ett gemensamt europeiskt luftrum tillagd. Definitioner och förkortningar Tillagd definition: dekagrader Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre X X Redaktionella ändringar i text. 2 kap.3 Vertikalt referenssystem Text tillagd gällande referensyta och höjdsystem. X 2 kap. 4 System för tidreferens Redaktionell ändring i texten. X Höjd på flygplats och bana 2 kap. 10 Ändrade krav på mätnoggrannhet: 1 m --> 0,5 m X X 0,1 m --> 0,25 m Flygplatsens dimensioner och tillhörande information 2 kap. 12 Punkterna 7, 8 och 13 i den nu gällande föreskriften är borttagna. X Redaktionella ändringar har gjorts i den text som är kvar. 2 kap. 22 Färdområdets skick och tillhörande anläggningar X Latitud och longitud Bilaga 1, Tabell A-1 Både högre och lägre krav avseende noggrannhet i meter samt högre krav X X avseende integritet

33 Datum Dnr/Beteckning 27 (48) TSF Flygplatsens höjd över havet/höjd Bilaga 1, Tabell A-2 över havsytans medelnivå Både högre och lägre krav avseende noggrannhet i meter samt högre krav X X avseende integritet. Bilaga 1, Tabell A-5 Längd/sträcka/dimension/avstånd Lägre krav avseende noggrannhet i meter. X Bilaga 2 Bilaga 2 F Banyta Redaktionella ändringar H Friktion Redaktionella ändringar X X Övrigt Borttagna paragrafer: 2 kap. 7-8 i den nu gällande föreskriften har tagit bort, regleras genom förordning (EU) nr 73/2010. Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Det kommer finnas åtta svenska certifierade instrumentflygplatser som ska tillämpa Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:137) om flygplatsdata. Försvarsmakten är flygplatsoperatör på fem av flygplatserna. De tre andra flygplatsoperatörerna är kommunala aktiebolag. Utöver dessa åtta instrumentflygplatser kommer tre certifierade ickeinstrumentflygplatser och 23 certifierade helikopterflygplatser omfattas av ändringarna. En kommun och en ekonomisk förening samt ett privat företag är operatörer för de tre certifierade icke-instrument flygplatserna. Ägandeförhållanden för de 23 certifierade helikopterflygplatserna är; landsting (21 st.), aktiebolag (1 st.) och kommun (1 st.). Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Med en standard GPS-utrustning för inmätning uppnås en noggrannhet ner till 2-3 centimeter i plan och 4-5 centimeter i höjd. Tidsåtgången är vanligtvis mindre än 1 timma att mäta in en geodetisk punkt med specificerad noggrannheten. Önskas högre noggrannhet måste en mer avancerad utrustning användas. Tidsåtgången att mäta in en geodetisk punkt med den mer avancerade utrustningen är cirka 2 timmar. Mätning av geodetiska punkter debiteras per timma.

34 Datum Dnr/Beteckning 28 (48) TSF Förändrade krav i Transportstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:137) om flygplatsdata förväntas medföra en kostnadsökning mellan kronor. Kostnaderna för det högsta alternativet är fördelat enligt nedanstående. Siffror i parantes anger den lägsta uppskattningen ( ) kronor för certifierade instrumentflygplatser (1 860) kronor för certifierade icke-instrumentflygplatser (19 530) kronor för certifierade helikopterflygplatser. Storleken av kostnadsökningen för respektive instrumentflygplats avgörs av infrastrukturen och den navigationsutrustning som finns installerad. Kostnadsökningarna för certifierade icke-instrumentflygplatser och helikopterflygplatser är jämt fördelat per flygplats. Uppskattade kostnader förutsätter att flygplatsoperatörerna inte förfogar över flygdata med rätt kvalité och noggrannhet som ändringarna föreskriver. Det kan vara så att någon eller några av de berörda flygplatsoperatörerna redan förfogar över flygdata med rätt kvalité och noggrannhet vilket innebär att de inte behöver vidta några åtgärder med anledning av ändringarna i föreskriften. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Inga andra kostnader är identifierade för berörda flygplatsoperatörer. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna i föreskrifterna i serie AGA påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Om det skulle finnas något konkurrensförhållande mellan de flygplatsoperatörer som berörs av de föreslagna ändringarna, skulle det vara på de flygplatser där det förekommer kommersiell trafik. Försvarsmakten är flygplatsoperatör på fem av de åtta certifierade instrumentflygplatser som nämns under punkten Mellan dessa flygplatser finns inget konkurrensförhållande, eftersom de har samma huvudman. Vid två av dessa flygplatser har Swedavia flygstationer. Swedavia bedriver kommersiell verksamhet, vilket innebär att det i den meningen kan det antas att det inte råder något konkurrensförhållande mellan dessa två flygstationer eftersom även de har samma huvudman. Flygstationerna är även geografiskt åtskilda med kilometer. Mellan de certifierade icke-instrumentflygplatserna (3 st.) föreligger inget konkurrensförhållande, eftersom ingen kommersiell verksamhet i större skala bedrivs på dessa flygplatser.

35 Datum Dnr/Beteckning 29 (48) TSF Ändringarna påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda företagen påverkas inte i något annat avseende. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Värderade effekter av ändrade krav Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Bättre noggrannhet och kvalité på flygdata för de De beräknade effekterna är fördelade på följande flygplatsoperatörer: - tre instrument flygplatser objekt som omfattas av inmätning - tre icke instrument flygplats - två helikopterflygplatser Medborgare Staten m.fl. Bättre noggrannhet och kvalité på flygdata för de De beräknade effekterna är fördelade på följande flygplatsoperatörer: objekt som - fem instrument flygplatser omfattas av inmätning - 21 helikopterflygplatser Externa effekter Totalt Den uppskattade kostnaden förutsätter att alla flygplatsoperatörer måste mäta om alla berörda objekt som påverkas av ändringarna i föreskriften.

36 Datum Dnr/Beteckning 30 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:132) om utformning av bansystem och plattor på flygplats Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf Rubrik Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre 2 Definition och förkortningar X Redaktionella ändringar i flera befintliga definitioner. Nya definitioner: flygplats snabbavfartstaxibana taxibana på platta taxningsväg på platta Borttagna definitioner: IAIP PCN 3 kap 7-8 Banors lutning Paragraferna flyttade. 4 kap 2 Bärighet Kravet flyttat till Transportstyrelsens föreskrifter om flygplatsdata 4 kap 4 Fastställande av friktionsegenskaper för banor med beläggning Första stycket flyttat till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om drift för flygplatser. X X X 4 kap 4 Banors yttextur Nytt krav i paritet med ICAO- samt EUkrav (1mm). X 5 kap 4 Vändyta på bana Bild tillagd samt allmänt råd borttaget. X X 6 kap 2 Säkerhetsområde vid banände Tillägg för arresting system (villkorat). X 7 kap 12 Skärningsvinkel Ändrat krav samt allmänt råd. X

37 Datum Dnr/Beteckning 31 (48) TSF kap 17 tabell 6 Minsta separationsavstånd för taxibana Ändrade krav i enlighet med annex 14. X 8 kap 13 Lutningar på en avisningsplatta X 8 kap 15 Säkerhetsavstånd vid en avisningsplatta Redaktionella ändringar i kravet samt bildtexten. X Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Åtta instrumentflygplatser samt tre icke instrumentflygplatser. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygplatsoperatörerna kan behöva vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Dessa uppdateringar skulle i så fall innebära en viss tidsåtgång och därmed administrativa kostnader relaterat till detta (se avsnitt 3.2 ovan). Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Inga andra kostnader är identifierade för berörda flygplatsoperatörer. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ingen påverkan Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda företagen påverkas inte i något annat avseende. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdela r + / -

38 Datum Dnr/Beteckning 32 (48) TSF Företag Medborgare Staten m.fl Externa effekter Totalt

39 Datum Dnr/Beteckning 33 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2010:133) om visuella hjälpmedel för navigering på flygplats Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Typ av ändring Paragraf Rubrik Administrativ Högre/Nytt Lägre 3 kap kap kap kap kap kap kap kap NYA 9 kap NYA 9 kap kap kap NYA 10 kap. Sättpunktsmarkering (Bild för förtydligande av PAPI fotpunkt) Bankantsmarkering Ökad bredd på banans kantmarkering (för banor 30 m eller bredare) Taxibanors centrumlinjemarkering Ny bild för markering av bana, bild 10. Taxibanors centrumlinjemarkering Högre krav om förstärkt centrumlinje krävs, samt ny bild 11. Förstärkt centrumlinjemarkering på taxibana i anslutning till väntplatsmarkering. Väntplatsmarkering på belagd taxibana Ny bild 12 Väntplatsmarkering Svänglinje och stopplinje Ny bild för förtydligande Väntplatsmarkering på fordonsvägar Bytt till Stopplinje på fordonsvägar Enkla sättningszonljus Villkorat krav Enkla sättningszonljus Ny bild 22 Ljus vid utfart från avisningsplatta Ny bild Stoppljus på fordonsväg till bana Ordet väntplatsljus bytt mot stoppljus Ljus på förbjuden infart Villkorat krav Skyltar Ny bild 29 Påbudsskyltar X X X X X X X X X X X X X

40 Datum Dnr/Beteckning 34 (48) TSF Tidigare bild utgår och ersätts med 10 kap. 32 ovan nämnda bild 29. Stoppskylt på fordonsväg 10 kap Ordet varningsskylt byts ut mot 74 stoppskylt 10 kap. 73 Ny bild 34 Placering av stoppskylt X X X Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 5 Bilaga 5 Nya krav på markeringsstorlekar betr. bokstäver och siffror Införande av krav för LED-ljus. Nytt mått för skylten Banan fri Nytt mått för skylten Förbjuden infart X X X X Övrigt Borttagen paragraf: 5 kap 2 Regleras i Transportstyrelsens föreskrifter om drift av godkänd flygplats X Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Åtta instrumentflygplatser samt tre icke instrumentflygplatser. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygplatsoperatörerna kan behöva vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Dessa uppdateringar skulle i så fall innebära en viss tidsåtgång och därmed administrativa kostnader relaterat till detta (se avsnitt 3.2 ovan). Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? I huvudsak ökade kostnader vid ommålning av markeringar. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda företagen påverkas inte i något annat avseende.

41 Datum Dnr/Beteckning 35 (48) TSF Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag - Marginellt ökad kostnad vi ommålning av markeringar Ca 20 per flygplats Tre instrument flygplatser Tre godkänds icke instrument flygplatser Medborgare Ingen påverkan Staten m.fl. Marginellt ökad Ca 20 per Fem instrument kostnad vi flygplats flygplatser ommålning av markeringar Externa effekter Ingen påverkan Totalt - - Ca 220 Tre instrument flygplatser Tre godkänds icke instrument flygplatser

42 Datum Dnr/Beteckning 36 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:136) om utrustning och installationer på flygplats Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf Rubrik Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre Kap. 8 1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Utgår X Bilaga Mindre justeringar X Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Åtta instrumentflygplatser samt tre icke instrumentflygplatser. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygplatsoperatörerna kan behöva vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Dessa uppdateringar skulle i så fall innebära en viss tidsåtgång och därmed administrativa kostnader relaterat till detta (se avsnitt 3.2 ovan). Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Inga andra kostnader är identifierade för berörda flygplatsoperatörer. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Ingen påverkan. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej.

43 Datum Dnr/Beteckning 37 (48) TSF Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl Externa effekter Totalt

44 Datum Dnr/Beteckning 38 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:134) om hinderbegränsande ytor, begränsning och borttagning av hinder på flygplats Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf Rubrik Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre 1 kap 1 Tillämpningsområde Redaktionella ändringar. X 1 kap 2 Definitioner och förkortningar Nya definitioner: bräcklig konstruktion IMC inflygningsområde instrumentinflygning mörker OCA OCA/OCH OCH X Borttagna definitioner: bräcklig konstruktion OCA/H OCL 2 kap Hinderbegränsande ytor för banor och områden som ska fastställas X Ändrat till Hinderbegränsande ytor i stället för Hinderbegränsade ytor genomgående i hela kapitlet. 2 kap 4 Hinderbegränsande ytor för ickeinstrumentbanor, ickeprecisionsbanor, precisionsbanor och banor för start X Kravet är anpassat till ICAO där vissa ytor inte är krav utan dessa är överförda som allmänna råd. Paragrafen är uppdelad med krav för kategori 1, respektive en ny paragraf avseende kategori 2 och 3.

45 Datum Dnr/Beteckning 39 (48) TSF kap 5 Hinderbegränsande ytor för PAPI och APAPI Kraven för dessa hinderbegränsande ytor är borttagna och finns endast i föreskriften om visuella hjälpmedel för navigering på flygplats. Detta för att det blev dubbelreglerat annars. X 3 kap 1-9 Dimensioner för hinderbegränsande ytor Syftet med ytorna är införda enligt text i ICAO och EASA regelverk. X 3 kap Dimensioner för hinderbegränsande ytor Syftet med ytorna är införda enligt text i ICAO och EASA regelverk. Dessutom är kraven förändrade till bör för kategori I och ska för kategori II och III. X X 4 kap 6, 8, 9, 11 Borttagning och begränsning av hinder Kravet är detsamma men ändrat i förhållande hur det står i ICAO Annex 14. X Bilaga 1 Tabell 1, 2, 3, 4, 5 Bilaga 2 Mått och lutningar Ändrat till Hinderbegränsande ytor i stället för Hinderbegränsade ytor Tabell 2 och 3 är smärre textändringar. Bilder X X Bild 1, 2, 3, 6 Bilaga 1 Mått och lutningar X Tabell 3 Bilaga 1 Tabell 5 Delen som handlar om YTA FÖR AVBRUTEN LANDNING är anpassad till uppställningen i ICAO Annex 14. Mått och lutningar Mått och lutningar för hinderbegränsande yta PAPI/APAPI X Tabellen borttagen eftersom den finns i föreskriften om visuella hjälpmedel för navigering på flygplats.

46 Datum Dnr/Beteckning 40 (48) TSF Bilaga 2 Bild 1, 2, 3 Bilaga 2 Bild 6 Bilder Smärre textförändring i texten under dessa bilder Bilder Bilden borttagen X X Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Det kommer att finnas sex svenska certifierade instrumentflygplatser, två certifierade icke-instrumentflygplatser som ska tillämpa Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:134) om hinderbegränsande ytor, begränsning och borttagning av hinder på flygplats. Försvarsmakten är flygplatsoperatör på fyra av de sex instrumentflygplatserna, en är ett kommunalt aktiebolag och en är ett privat aktiebolag. De två certifierade icke-instrumentflygplatserna är kommunala flygplatser. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Förändringarna i denna föreskrift kommer inte att innebära något som föranleder någon administrativ belastning, eller någon praktisk förändring i infrastrukturen gentemot den redan befintliga regleringen. Vid framtida förändringar i infrastrukturen kan denna nya utgåva av föreskriften innebära vissa lättnader i utformning av vissa av de hinderbegränsande ytorna. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Inga andra kostnader är identifierade för berörda flygplatsoperatörer. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda företagen påverkas inte i något annat avseende. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej.

47 Datum Dnr/Beteckning 41 (48) TSF Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Ingen påverkan Medborgare Ingen påverkan Staten m.fl Ingen påverkan Externa effekter Ingen påverkan Totalt Ingen påverkan

48 Datum Dnr/Beteckning 42 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:135) om markering av föremål som genomtränger hinderbegränsande ytor för en flygplats Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf 1 Rubrik Tillämpningsområde Ordet godkänd är utbytt mot certifierad. Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre X 2 Definitioner Tillagda definitioner X 4 Föremål som ska markeras och/eller ljussättas Rubrik ändrad ljussättas istället för förses med ljus. Förtydligande av olika markeringar, krav på redovisning av flygoperativ analys till TS. X 5 Föremål som ska markeras och/eller ljussättas Förtydligande av krav på ljussättning under dager om markering utelämnas. 6 i den tidigare föreskriften gällande föremål som genomtränger horisontella eller koniska ytan, är nu införd här. X 6 Andra fasta föremål som kan utgöra hinder för luftfartyg Ändrad rubrik, förtydligande av när andra fasta föremål än de som är hinder per definition ska markeras. Förtydligande på typ av hinderljus under dager X 8 12 Tabell 1 Kortare avstånd enligt ICAO. Tabell 2 Intervall mellan 330 m till 450 m tillagt. X X

49 Datum Dnr/Beteckning 43 (48) TSF Markering med markörer Ändrat namn på denna typ av markering till markörer. Text omformulerad och uppdelad i ytterligare en paragraf. X 18 Hinderljus Nytt krav på IR-ljus vid användning av LED-ljus. Text omformulerad, markeras med ljus ersätts med förses med ljus X 19 Användning av hinderljus Krav på medelintensiva hinderljus för hinder som överstiger 45 meter över marken. Text omformulerad. X 21 Placering av hinderljus Placering av hinderljus, nya 21 är gamla 30. X 22 Placering av hinderljus Placering av hinderljus, nya 22 är gamla 21, se ovan. Text omformulerad. X 23 Placering av hinderljus Placering av hinderljus, sista meningen är flyttad från 19. X Hinderljus på hinder vars höjd över marken är minst 45 meter men understigande 150 meter Ny rubrik, text omformulerad X 30 Hinderljus på hinder vars höjd över marken är minst 45 meter men understigande 150 meter Gamla 29. Text omformulerad X Bilaga Bilaga Tabell 1 Förklaring till given bakgrundsluminans (cd) i ord, kolumn 4-6. Rättning av upptäckt fel i tabellen. Bild 2a, 2b Specifikationer för färgområde för ljus X X

50 Datum Dnr/Beteckning 44 (48) TSF Bilaga uppdelat på glödtråd och fast ljuskälla(led). Bild 3 Förklarande text till bilden ändrad. X Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Det kommer att finnas åtta svenska certifierade instrumentflygplatser och tre certifierade icke-instrumentflygplatser som ska tillämpa Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:135) om markering av föremål som genomtränger hinderbegränsande ytor för en flygplats. Försvarsmakten är flygplatsoperatör på fem av de åtta instrumentflygplatserna, två är kommunala aktiebolag och en är ett privat aktiebolag. En kommun, en ekonomisk förening och en privat ägare är operatörer för de tre certifierade icke-instrument flygplatserna. Utöver dessa kan andra företag som avser att sätta upp hinder i dessa flygplatsers hinderbegränsande ytor beröras. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygplatsoperatörerna kan behöva vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Dessa uppdateringar skulle i så fall innebära en viss tidsåtgång och därmed administrativa kostnader relaterat till detta (se avsnitt 3.2 ovan). Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? I huvudsak ökade kostnader vid utbyte av befintliga lågintensiva hinderljus som berörs, cirka kronor per lågintensivt ljus och cirka kronor per medelintensivt ljus. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna i föreskriften påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda företagen påverkas inte i något annat avseende. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej.

51 Datum Dnr/Beteckning 45 (48) TSF Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Ökad synbarhet Dyrare med Ca + 3 per Övergångsbestämmelse för vissa hinder. medelintensiva lågintensivt så att kostnaden kommer Positiv hinderljus. ljusca + 20 vid nästa tillfälle flygsäkerhetspå per hinderljusen behöver verkan. medelintensivt bytas. ljus Medborgare - Medelintensiva hinderljus i stället för lågintensiva i vissa fall, vilket skulle kunna leda till att fler uppfattar ljusen som störande. - Marginell påverkan på ljusbilden. Staten m.fl Ingen påverkan Externa effekter - Medelintensiva hinderljus i stället för lågintensiva i vissa fall, vilket skulle kunna leda till att fler uppfattar ljusen som störande. Totalt - Marginell påverkan på ljusbilden. Beräknade effekter i tkr bedöms ligga på en så låg nivå att det inte kan sättas någon summa.

52 Datum Dnr/Beteckning 46 (48) TSF Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:123) om utformning och drift av flygplatser som inte ska godkännas Följande paragrafer är ändrade i föreskriften. Paragraf Rubrik Typ av ändring Administrativ Högre/Nytt Lägre 1 Kap 1 Tillämpningsområde Hänvisning till förordning 139/2014 tillagd. X 1 Kap 2 Definitioner och förkortningar Tillagda definitioner: AIP bankantljus banljus banändljus gryning icke-instrumentbana inflygningsområde inflygningsyta inflyttad tröskel mörker skymning start-stigyta taxning trafikvarv tröskel tröskelljus X Ändrade definitioner: flygplats hinderbegränsande ytor 1 kap 3 Ömsesidigt erkännande Redaktionella ändringar X 2 Kap Uppdatering/förtydligande av rubriker X 2 kap 2 2 kap 3 Banor Redaktionella ändringar Banor Redaktionella ändringar X X

53 Datum Dnr/Beteckning 47 (48) TSF kap 5-7 Redaktionella ändringar X 2 kap Redaktionella ändringar X 2 kap 12 Uppställningsplattor Redaktionella ändringar X 2 Kap 19 Markering av avstängda ytor Paragraf flyttad, tidigare 3 kap 13. X Vindriktningsvisare 2 Kap 20 Redaktionella ändringar. Ordet X X vindstrut ändrat till vindriktningsvisare. 2 kap 22 Flygplatsljus Paragraf flyttad från kap. 3 X 2 kap Tröskelljus och Taxibanljus Redaktionella ändringar X 3 Kap 2-3 Ansvar för utformning och drift Redaktionella ändringar X Ansvar för utformning och drift 3 Kap 4 5 p. Ny punkt, flyttad från tidigare 3 kap 11 X. 3 Kap 5 Ansvar för utformning och drift Redaktionella ändringar X 3 kap 6 Ansvar för utformning och drift Redaktionella ändringar X 3 Kap 8 Flygplatsdata AIP ändrat till IAIP X Flygplatsdata 3 kap 9 Nytt krav: publikation i IAIP vid X tillämpning av högervarv. 3 kap 11 Borttagning av hinder Ordet skuggas är ersatt av skärmas X Bilaga 5. Vindriktningsvisare Måtten är mindre detaljerade än tidigare. Diameter, slut borttaget. X

54 Datum Dnr/Beteckning 48 (48) TSF Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Föreskriften berör cirka tvåhundra stycken inrättade flygplatser som inte kräver godkännande (drifttillstånd/certifikat). Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter innebär att flygplatsoperatörerna kan behöva vidta administrativa åtgärder i form av uppdateringar av verksamhetshandböcker och säkerhetsledningssystem. Dessa uppdateringar skulle i så fall innebära en viss tidsåtgång och därmed administrativa kostnader relaterat till detta (se avsnitt 3.2 ovan). Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Inga andra kostnader är identifierade för berörda flygplatsoperatörer. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Ändringarna i föreskriften påverkar inte konkurrensförhållandena mellan berörda flygplatsoperatörer. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? De berörda flygplatserna påverkas inte i något annat avseende. Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl Externa effekter Totalt Beräknade effekter i tkr bedöms ligga på en så låg nivå att det inte kan sättas någon summa.

55 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats ; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 6 kap. 7 luftfarts - förordningen (2010:770) och beslutar följande allmänna råd. TSFS : [ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] LUFTFART Serie AGA Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas vid drift av flygplatser som ska vara godkända enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ( TSFS 2018 : XX) om godkännande av flygplats, med undantag för flygplatser som endast är avsedda för helikopterverksamhet, samt av den som avser att bedriva utbildning för personal som ska utöva räddningstjänst på certifierade flygplatser. Definitioner och förkortningar 2 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. ambulansflyg flygning med, eller i syfte att hämta, sjuka eller skadade personer, blod, organ, medicinska förnöden - heter eller medicinsk personal, då omedel bar och snabb transport är nödvändig inflygnings - område fastställt område på marken ell er vattnet i anslutning till en banas tröskel, vilket har en fastställd utsträckning i sida och längd och vars mittlinje utgör en förläng ning av banans centrumlinje 1 Kommerskollegium rekommenderar följande lydelse: Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informati onssamhällets tjänster 1

56 insatsledare person vid flygplatsen som på uppdrag av den kom - munala räddningstjänsten le der en räddningsinsats tills den kommunala räddningstjänsten tar över ledningen insatstid kommersiell flygtransport maximal start - massa (MTOM) tid som passerar från det första anropet till flyg platsens rädd ningstjänst till dess att släckmedel kan appliceras med en tömningshastighet av minst 50 procent av tömnings hastigheten för den aktuella flygplatskate - gorin regelbunden eller oregelbunden transport som utförs med luftfartyg för att mot ersättning förflytta passagerare, frakt eller post maximal massa (vikt) hos ett luftfartyg vid start, beräknad vid början av startrullsträckan Planering och övningar inför räddningsinsatser på flygplats 3 Den som driver en flygplats ska upprätta en plan för räddningsinsatser. Planen ska stå i proportion till fl ygverksamhetens omfattning, och vid behov samordnas med lokalsamhällets plan för nöd situationer. 4 För p lanen för räddningsinsatser gäller följande: 1. Planen ska innehålla en redogörelse för hur eventuell samordning ska ske mellan nödvändiga samhällsfunktioner. 2. Planen ska prövas genom regelbundna övningar på flygplatsen med högst två års mellanrum. Vid behov ska övningar även genomföras tillsammans med nödvändiga samhällsfunktioner för att säkerställa att samordningen enligt punkt 1 kan ge nomföras effektivt. Delövningar ska genomföras under mellanliggande år för att säkerställa att brister som identifierats vid de regelbundna övningarna är åtgärdade. 3. Om en betydande del av in - eller utflygningarna vid flygplatsen sker över svår terräng o ch vatten, ska planen omfatta tillgång till och samverkan med andra räddningstjänst funktioner som är anpassade för ändamålet.. Allmänna råd Planen för räddningsinsatser bör minst ha följande innehåll: 1. När larm ska utlösas och hur insatser ska koordiner as. 2. En beskrivning av hur en fast, eller vid behov mobil, samordningscentral inrättas för samordning av räddnings - och krisinsatser på flygplatsen. 3. Instruktioner till individer eller enheter om de åtgärder som krävs för att initiera och genomföra pla nen. 4. Förfaranden för att i en nödsituation leda evakuerade passagerare till ett säkert område. Planen bör på ett klart och tydligt sätt konkretiseras i instruktion - erna, där ett eller flera förfaranden garanterar att målen nås. 2

57 Planen bör visa hur personalens psykiska och fysiska förmåga att hantera nöd - och krissituationer upprätthålls i räddnings - organisationen. Larmsystem, kommunikationssystem och kartmaterial bör finnas på flygplatsen för att underlätta alarmering och kommunikation. Räddningstjä nst på flygplatser 5 Den som driver en flygplats ska tillhandahålla räddningstjänst för kommersiella flygtransporter. Räddningstjänst behöver dock inte tillhandahållas vid flygningar som definieras som ambulansflygningar. Den primära uppgiften för flygpl atsens räddningstjänst är att genomöra insatser för att rädda liv vid luftfartsolyckor som inträffar inom flygplatsen eller i dess närhet. Om det brinner i samband med en luftfartsolycka, ska räddningstjänsten göra en släckinsats för att möjliggöra en nödu trymning. Om det med hänsyn till flygplatsens verksamhet och de kommersiella flygtransporternas omfattning inte går att etablera rädd n ingstjänst inom flygplatsens organisation, kan Transportstyrel s en godkänna att en annan leverantör tillhandahåller räddni ngstjänsten. Detta gäller under förutsättning att 1. flygplatsen genom analyser och värderingar inom ramen för systemet för säkerhetsledning kan visa att flygsäkerheten hålls på en acceptabel nivå, 2. insatstiden hålls så kort som möjligt och kan godtas a v Transport - styrelsen, 3. flygplatsen trafikeras av flygplan vars MTOM är kg eller lägre, och 4. flygplatsen trafikeras av flygplan vars godkända kabinkonfiguration är inrättad för färre än 20 passagerare. Allmänna råd Flygplatsens närhet bör minst omfatta flygplatsområdets gränser inklusive inflygningsområdena och inflygningsljusinstallationernas längd. Det möjliga insatsområdet i flygplatsens närhet bör bestämmas i dialog med den kommunala räddningstjänsten. 6 Den som driver en flygplats ska se till att 1. det finns tillräckligt med personal, utrustning och släckmedel för att kunna tillhandahålla räddningstjänst på flygplatsen och för att kunna säkerställa att den publicerade nivån på räddningstjänst upprätthålls samt att kravet på insatstid uppf ylls, 2. omfattningen på flygplatsens räddningstjänst står i proportion till den största typen av luftfartyg som trafikerar flygplatsen, 3. den utrustning som används för fly gplatsens räddningstjänst är an passad till flygplatsen och dess närhet, och 4. in satstiden för flygplatsens räddningstjänst inte överstiger 3 minuter till varje punkt på banor i användning under dagtid, vid god sikt och då de planerade insatsvägarna är fria från vatten, is eller snö, om inte flygplatsen utnyttjar undantaget i 5 tredj e stycket. 3

58 Allmänna råd Räddningsstyrkan bör bestå av en insatsledare och minst det antal personer ur räd dningstjänstpersonalen som anges i tabellen, så att de fordon och den utrustning som krävs för insatsen kan bemannas och användas i full omfattning. M aximal start - massa (kg) Antal personer < > > > Utöver att flygplatsens räddningstjänst ska kunna göra insatser till varje punkt på banor i användning, bör den kunna göra insatser så snabbt som möjligt till övriga delar av färdområdet. 7 Den som driver en flygplats ska se till att den personal som ska utöva räddningstjänst har rätt utbildning och är behörig att arbeta i flygplatsmiljön samt att det finns ett utbildnings - och kontroll program. Inom ramen för programmet ska personalens kompetens verifieras genom praktiska brand - och räddningsövningar. Personalen ska ha genomgått grundläggande utbildning. Den som tillhandahåll er grund läggande utbildning för räddningstjänst på flygplats ska uppfylla kraven i bilagan. Repetitionsutbildning ska genomföras i den omfattning och med den regelbundenhet som krävs med hänsyn till luftfartsverk samhetens omfattning. Räddningstjänst kategorier 8 Flygplats operatören s räddningstjänst ska fastställa vilken skyddsnivå flygplatsen har och vilken räddningstjänstkategori som krävs utifrån skyddsnivån. Räddningstjänst kategorin fastställs med hjälp av längden på det största luftfartyget som trafikerar flygplatsen. Om den ut vändiga kabinbredden är större än den kabinbredd som motsvarar flyg plan s längden i tabellen, ska den närmast högre räddningstjänst kategorin väljas. Under perioder då flygplatsen trafikeras huvudsakligen av mindre flygplan än de som ligger till grund för räddningstjänst kategorin, får räddn ingstjänsten a n passas efter den flygplatskategori som gäller under denna avgränsade period, oberoende av antal flygplan s rörelser. Räddningstjänst kategori Flygplanets totala längd 1 < 9 m 2 m 2 9 m < 12 m 2 m 3 12 m < 18 m 3 m 4 18 m < 24 m 4 m 5 24 m < 28 m 4 m 6 28 m < 39 m 5 m Största utvändiga kabinbredd 4

59 Räddningstjänst kategori Flygplanets totala längd 7 39 m < 49 m 5 m 8 49 m < 61 m 7 m 9 61 m < 76 m 7 m m 90 m 8 m Största utvändiga kabinbredd 9 När antalet rörelser med flygplan i den högsta kategorin som vanligen använder flygplatsen är färre än 700 under de mest trafik in ten siva, på varandra följande tre månaderna, får skyddsnivån som till handa hålls vara en kategori lägre än den kategori som fastställts enligt 8. Släckmedel och vattentillgång 10 Flygplatsens räddningstjänst ska ha tillgång till den mängd släck medel som framgår av tabellen nedan. Utrustningen ska kunna tömmas i den hastighet som framgår av tabellen. Tabellen anger medelvärden för mängd släck medel och tömningshastighet. Total vatten - och skumvätskekapacitet per f lygplatskategori Expanderande skumvätska Typ A Tömnings - hastighet Filmbildande skumvätska Typ B Tömnings - Filmbildande skumvätska Typ C Tömnings - hastighet Vatten skum - (L) lösning/ Kompletterande släckmedel Flygplats - Torra hastighet kategori Vatten Vatten Släck - skumlösning/ skum - (L) (L) medel minut lösning/ (kg) (L) minut (L) minut (L) , , , , , , , , , ,5 11 För flygplatskategori 1 och 2 får upp till 100 % av vattenmängden ersättas med kompletterande släckmedel. För övriga flygplatskategorier får upp till 30 % av vattenmängden för detergentskumvätska typ A er sättas med kompletterande släckmedel. Vid ersättning ska följande formler användas: a) 1 kg kompletterande släckmedel = 1 liter vatten för produktion av expanderande skumvätska typ A. b) 1 kg kompletterande släckmedel = 0,66 liter vatten för produktion av filmbildande skumvätska typ B. Tömnings - hastighet (kg/sekund) 5

60 Undantag 12 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 1. Denna författning träder i kraft den XX XXXXXX Genom f örfat tningen upphävs Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:148) om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst på flygplats. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande (Sjö - och luftfart) 6 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

61 Bilaga Bilaga. Utbildning för personal som ska utöva räddningstjänst på flygplats 1. Den som tillhandahåller utbildning för räddningstjänstpersonal på flyg plats ska ha personal och utrustning i tillräcklig omfattning. Utbildningen ska ske i en ändamålsenlig miljö. Den som tillhandahåller utbildning ska ha a) en etablerad ledningsfunktion samt personal med tillfredsställande kvalifikationer och erfarenhet för att tillhandahålla en utbildning som uppfyller kraven i punkt 2 i denna bilaga, b) tillgång till hjälpmedel, lokaler och utrustning som behövs för den typ av utbildning som erbjuds, c) en fastställd kursplan där utbildningarnas innehåll, upplägg och längd framgår, och d) ett kvalitetssystem för att s äker ställa kvaliteten hos tillhanda hållna utbildningar. 2. Utbildningar för räddningstjänstpersonal på flygplats ska vara anpassade efter den befattning som personalen ska ha och baseras på en kursplan som minst innehåller följande delar: a) F lygplatskänned om och kännedom om hur räddningstjänstfordon ska framföras på färdområdet. b) N ödutgångar i luftfartyg och möjligheter att bryta upp ett luftfartyg för att ta sig in. c) K ommunikationssystem för räddnin gsinsatser på flygplatsen inklu sive alarmering. d) H ur man ska använda släckutrustning och andra redskap som krävs för att uppfylla insatskraven. e) H ur släckmedel ska användas. f) A ssistans och hur man ska ge första hjälpen vid evakuering av luftfartyg. g) H ur utrustning för liv räddning i luftfartyg ska användas. h) H ur bränder i luftfartyg ska bekämpas. i) H antering av farligt gods i samband med räddningstjänst på flygplats. j) R äddningstjänstpersonalens arbetsuppgifter enligt flygplatsens plan för räddningsinsatser. k) S kyddskläder och andningsskydd. l) M änniskors psykiska och fysi ska fö rmåga att hantera nöd - och kris situationer. m) P raktiska övningar på de typer av luftfartyg som trafikerar flygplatsen och med räddnings - och släckutrustning som används, inklusive övningar som omfattar brand i trycksatta bränsleledningar. 7

62 LUFTFART Serie AGA Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om drift av godkänd flygplats

63 á

64 Innehåll Inledande bestämmelser Tillämpningsområde Definitioner och förkortningar Ömsesidigt erkännande Allmänt Flygplatsens ledningsfunktion Flygsäkerhetsgrupp Lokala säk erhetsregler Rapportering Dokumentation och data Tillträde till färdområdet Fordon och rörlig utrustning Kommunikationsutrustning Skydd av luftrum och utrustning Farliga, störande och missvisande ljus Hantering av fågel - och viltfö rekomst Flygtrafiktjänst System för v ägledning, kontroll och övervakning av markrörelser... 7 Hantering av fordons och luftfartygs rörelser på platta... 7 Ytor på färdområdet Flygplatsens visuella hjälpmedel Undantag Bilaga 1. Kompetens för personal som ingår i flygplatsens ledningsfunktion Bilaga 2. Signaler från kontrolltorn till personer på manöverområdet

65 á

66 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om drift av godkänd flygplats ; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver med stöd av 6 kap. 7 luftfarts förord ningen (2010:770) följande och beslutar följande allmänna råd. TSFS : [ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] LUFTFART Serie AGA Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas av flygplatsoperatörer vid drift av flygplatser som har godkänts enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:118) om godkännande av flygplats. Definitioner och förkortningar 2 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. bana avgränsad rektangulär yta, iordning ställd för luft - fartygs start och landning certifikat för flygplats devieringsplatta EVS FATO flygplatsoperatör tillstånd att driva en flygplats som utfärdas med stöd av 6 kap. 8 luftfartslagen (2010:500) omagnetisk platta för uppställning av luftfartyg vid deviering av magnetkompass ( Enhanced Vision System ) system för förstärkt seende ( F inal A pproach and T ake - O ff area) start - och landningsområde för helikopter innehavare av Transportstyrelsens certifikat för flygplats (drifttillstånd) 1

67 flygtrafiktjänst (Air Navigation Services, ANS) flygtrafik lednings - tjänst, flygvädertjänst, flygbriefing tjänst samt kommunikations -, navigations - och över vaknings - tjänster färdområde haveri hinder hinder - begränsande yta hinderljus den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning och som består av manöver - området och plattan (plattorna) olyckshändelse som inträffar med ett luftfartyg mellan den tidpunkt då en person går ombord i avs ikt att flyga och den tidpunkt då samtliga ombordvarande personer efter landning lämnat luftfartyget, och som medför a) att ombordvarande eller person utanför luft - fartyget genom händelsen avlider eller får allvarlig kroppsskada eller b) att betydande skada uppstår på luftfartyget eller på egendom som inte transporterats med luftfartyget alla fasta (tillfälliga eller permanenta) och rörliga föremål eller delar av dessa som är belägna på områden avsedda för luftfartygs markrörelser eller som genom - tränger en hinderbegränsande yta fastställd yta som finns på och/eller i anslutning till flygplats och som normalt inte får genomträngas av föremål eller dela r av föremål som utgör hinder fast eller blinkande ljus som utmärker sådana hinder som kan utgöra fara för luftfarten hovringsväg inom flygplats anvisad eller definierad väg för heli - kopters hovring LED manöverområde NOF (Light E mitting D iode) l ysdiod den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning; i manöverområdet ingår dock inte plattor, uppställningsplatser, klargörings - områden eller flygplan s vägar internationellt NOTAM - kontor 2

68 influen sområde flyg platsområdets hinderbegränsande ytor och flygplat sens fastställda in - och utflygningsprocedurer SNOWTAM system TLOF v erksamhets hand - bok särskild typ av NOTAM som anger förekomst eller borttagande av riskfyllda förhållanden som orsakas av snö, is och slask, eller av vattensamling i samband med snö, is och slask på färdområdet personer, teknik och procedurer som är organiserade i en helhet eller flera delar och på ett sådant sätt att en eller flera specificerade uppgifter kan bli utförda (touchdown and lift - off area) sättnings - och lätt nings - område för helikopter; den del av start - och landningsområdet på en helikopterflygplats som används för en helikopters sättning och lättning samlad dokumentation av instruktioner, säkerhet s - regler och system för säkerhetsledning som kan bestå av en eller flera delar Ömsesidigt erkännande 3 Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för produkter som 1. är lagligen tillverkad e eller saluför da i en annan EU - medlemsstat eller i Turkiet, eller 2. är lagligen tillverkade i ett EFTA - land som har undertecknat EES - avtalet. Om en produkt enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrift er gälla. Allmänt 4 Den som innehar ett certifikat för flygplats, härefter benämnd flygplatsoperatör, ansvarar för att driften av flygplatsen med tillhörande system uppfyller kraven i Transportstyrelsens föreskrifter och att den utförs inom ramen för och i enlighet med villkoren och specifikationerna i flygplatsens certifikat. Flygplatsens ledningsfunktion 5 Flygplatsens ledningsfunktion ska ha kompetens för att driva flyg - platsen. Ledningsfunktionen ska vara organiserad och tillgänglig på det sätt som verksamheten kräver. Flygplatsoperatören ska utse en befattningshavare som ska vara verksamhetsansvarig. För att tjänstgöra som verksamhetsansvarig ska den utsedd a befattningshavaren visa för Transportstyrelsen att kompetens kraven är uppfyllda. Detta sker normalt genom en prövning hos Transport styrelsen. 3

69 Personal i ledningsfunktion som har verksamhetsansvar, tekniskt ansvar, operativt ansvar eller driftansvar ska uppfylla de kompetenskrav som finns i bilaga 1. Pe rsonalen ska ha delegeringar inom sina respektive ansvars - områden. 6 Den verksamhetsansvarig a har det övergripande ansvaret för flyg - platsen. Övrig personal i ledningsfunktionen har ansvar enligt respektive delegering. Den verksamhetsansvarig a ska säkerställa att flygplatsen drivs inom ramen för flygplatsens certifikat, enligt Transportstyrelsens föreskrifter och enligt en verksamhetshandbok som är upprättad för verksamheten. Verk - samhetshandboken ska minst omfatta de säkerhetsrelaterade delarna av flygplatsens verksamhet. Verksamhetshan dboken ska vara tillgänglig i den omfattning som krävs för den egna personalen, aktörer inom flygplatsen och externa leverantörer som berörs av verksamhetshandboken. Flygsäkerhetsgrupp 7 Vid flygplatsen ska det finnas en flygsäkerhetsgrupp för att bistå flygplatsoperatören i frågor som rör säkerheten för luftfartyg. Gruppen ska minst bestå av flygplatsoperatören, representanter för flygplatsens flyg - operatörer och i förekommande fall flygklubbar och flygplatsens leveran törer av flygtrafiktjänst. Lokala s äkerhetsregler 8 Det ska finnas lokala säkerhetsregler för flygplatsen och dessa ska dokumen teras i verksamhetshandboken. De lokala säkerhetsreglerna ska vara an passade till flygplatsens verksamhet och omfatta regler för aktiviteter som kan påverka säk erheten. Allmänna råd De lokala säkerhetsreglerna bör minst ange hur personal ska vistas eller förflytta sig på färdområdet och hur fordon och rörlig utrustning ska placeras eller förflytta s på färdområdet. Rapportering 9 Information om betydande förändr ingar av flygplatsen och dess utformning, tillgänglighet, operativa status eller villkor samt annan infor - mation som kan ha betydelse för säkerheten ska lämnas till den som ansvarar för publiceringen av IAIP (Integrated Aeronautical Information Package). I nformation om förändringarna ska lämnas utan dröjsmål och oavsett om de är tillfälliga eller permanenta. Allmänna råd SNOWTAM bör i första hand distribueras direkt av flygplatsen och i andra hand av NOF efter överenskommelse. 4

70 10 Underlag för publicering av SNOWTAM ska lämnas till den lokala leverantören av flygtrafiktjänst. Dokumentation och data 11 Den dokumentation och de data som Transportstyrelsen behöver i samband med tillståndsgivning och tillsyn ska finnas tillgänglig a fö r eller lämnas in till Transport styrelsen. Säkerhetsrelateradokumentation och data ska bevaras för eventuella utredningssyften under minst två år. Tillträde till färdområdet 12 Endast behöriga personer ska ges tillträde till färdområdet. All personal s om vistas på färdområdet, med undantag för besättning ar under ledsagning, ska bära klädsel med färgmönster och reflexer som klart fram - träder mot bakgrunden. Passagerare under ledsagning omfattas inte av ovan - nämnda krav på klädsel. 13 När flygtrafiktjänst tillhandahålls ska tillträde till banor, taxi banor, FATO, TLOF, hovringsvägar, stråkytor och skyddsområden för kommu - nikations -, navigations - och övervakningsutrustning endast ske efter att flygtrafiktjänsten vid flygplatsen har g et t klar ering. Det ska fram gå i verksamhetshandboken vilka områden som kräver klarering. Det ska finnas rutiner för tillträde vid de tider då flygplatsen inte till handa - håller flygtrafiktjänst. Fordon och rörlig utrustning 14 Fordon ska lämna företräde för utr yckningsfordon under utryck ning och luftfartyg i rörelse. Fordon och rörlig utrustning ska manövreras, ställas upp eller parkeras med tillräckliga säkerhetsavstånd till luftfartyg, människor, anläggningar och utrustning. Fordon på färdområdet ska underhå llas så att deras skick inte påverkar säkerheten för luftfartyg negativt. Allmänna råd Fordon som enligt fordonslagen är undantagna från kraven på kontrollbesiktning bör genomgå en årlig kontroll som motsvarar den som sker för fordon som besiktigas. Fordon och utrustning bör underhållas i enlighet med tillverkarens rekommendationer. 15 Fordon och rörlig utrustning som används på manöverområdet ska genom sin färg eller sina markeringar vara väl synliga och vara utrustade med gult rundstrålande och blinkand e varningsljus. Utryckningsfordon ska dessutom vara utrustade med blått rundstrålande och blinkande ljus. 5

71 Varningsljusen ska vara påslagna när fordon och rörlig utrustning befinner sig på manöverområdet. Varningsljusen ska ha en blinkfrekvens av minst 60 b linkningar per minut, en effektiv ljusintensitet av candela och en vertikal spridningsvinkel av 12 med maximal ljusintensitet vid ungefär 2,5. I en sammanhållen grupp av fordo n, som eskorteras av ett fordon, behöver endast det första fordonet upp fylla kravet i den här paragrafen. Kommunikationsutrustning 16 Fordon och personer ska vara utrustade med kommunikations - utrustning när de befinner sig på områden där det krävs klarering från flyg - trafikledningstjänsten. Personal som vistas på manöverområdet ska agera enligt de signaler som framgår av bilaga 2 om det uppstår fe l på kommunikationsutrustningen. Allmänna råd Kommunikation med flygtrafikledningstjänsten bör ske med radio - kommunikationsutrustning. Skydd av luftrum och utrustning 17 Flygplatsoperatören ansvarar för terminalområde, kontrollzon, tra fikinformationsområde, trafikinfo rm ationszon, trafikzon, SID och STAR samt in - och ut flygningsprocedurer för den aktuella flygplatsen. 18 Det ska finnas upprättade områden för att skydda kommunikations -, navigations - och övervakningsutrustning som är knuten till flygplatsen. Områdena ska övervakas så att inga aktiviteter sker som kan påverka utrustningens prestanda. 19 Flygplatsoperatören ska säkerställa att 1. flygplatsens luftrum är sä kert för den planerade flygverksamheten, 2. hänsyn tas till faror eller potentiella faror på eller nära flygplatsen som kan påverka säkerheten, och 3. fordon eller rörlig utrustning på vägar inom eller i närheten av flygplatsen inte genomtränger de hinderb egränsande ytorna under pågående flygverksamhet. Allmänna råd För att skydda luftrummet inom flygplatsens influen s område bör flygplatsoperatören informera berörda aktörer inom flygplatsens närområde (kommuner, fastighetsägare, kranföretag etc.) om flyg - platsens etablerade hinderbegränsande ytor. 20 Det ska finnas ett system för övervakning, åtgärdande och uppfölj ning av hinder så att 1. flygplatsens hinderbegränsande ytor övervakas, 2. permanenta och tillfälliga hinder hanteras enligt gällande föreskr ifter, och 6

72 3. hinderljus är tända under mörker och vid siktvärden då det finns flygoperativa behov. Farliga, störande och missvisande ljus 21 Det ska finnas ett system för att övervaka, åtgärda och följa upp ljus som finns nära en flygplats och som kan u tsätta ett luftfartygs flygbesättning för fara. Sådana ljus ska avlägsnas, skärmas eller på annat sätt modifieras för att eliminera källan till faran. 22 Ljus som inte är avsedda för luftfarten och som på grund av dess intensitet, konfiguration eller fär g kan orsaka förvirring eller vara vilse - ledande för luftfarten ska avlägsnas, skärmas eller på annat sätt modi fieras för följande områden: 1. För banor med kodsiffra 4: inom ett område som sträcker sig minst meter i längdled från tröskeln och bansl utet, och 750 meter på varje sida av den utsträckta centrumlinjen i sidled. 2. För banor med kodsiffra 2 eller 3: inom ett område som sträcker sig minst meter i längdled från tröskeln och banslutet, och 750 meter på varje sida av den utsträckta centr umlinjen i sidled. 3. För banor med kodsiffra 1 och helikopterflygplatser: inom inflygnings - området. 23 När markbaserade ljus för luftfarten installeras ska det säkerställas att sjöfartens säkerhet inte påverkas negativt. Hantering av fågel - och vilt förekomst 24 Det ska finnas ett system för att hantera fågel - och vilt förekomst på och i närheten av flygplatsen som minst visar 1. sammanställning av uppgifter, 2. rapporter om fågel - och viltkollisioner, och 3. riskreducering och säkerhetshöjande åtgär der. Flygtrafiktjänst 2 5 Flygplatsen ska tillhandahålla den flygtrafiktjänst som krävs för flyg - platsens aktuella flygverksamhet och operativa villkor. System för vägledning, kontroll och övervakning av markrörelser 2 6 Det ska finnas ett system för vä gledning, kontroll och övervakning av markrörelser som svarar mot flygplatsens verksamhet. Hantering av fordons och luftfartygs rörelser på platta 27 Rörelser med luftfartyg, fordon och rörlig utrustning på plattan samt till och från plattan ska koordin eras när operativa förhållanden så kräver. Koordineringen ska kunna ske med radio kommunikations utrustning. 7

73 Uppställ ningsplatser ska övervakas så att säkerhetsavstånden upprätt hålls. Vid rangering av luftfartyg ska de rangeringssignaler användas som fra mgår av bilaga 4 till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014 : 71 ) om trafikregler för luftfart. Ytor på färdområdet 28 Det ska finnas ett underhållssystem med åtgärder som förebygger oc h avhjälper brister på ytorna på flygplatsens färdområde. Systemet ska säker - ställa att regelbundna inspektioner av samtliga områden avsedda för luft - fartygs rörelser genomförs och dokumentera så att 1. ytor som används av luftfartyg underhålls och hålls fria från alla objekt som kan påverka säkerhet en för luftfartyg, 2. färdområdets ytor underhålls så att gällande föreskrifter uppfylls, och 3. devieringsplattan underhålls och följs upp med hänsyn till magnetiska avvikelser. 29 Det ska finnas ett system för fälthållning. Systemet ska minst möjlig - gö ra att 1. nederbörd och annan beläggning på bansystem, plattor o ch anslutande markytor tas bort; is och snö kan eventuellt vara kvar och ska i så fall profileras så att det inte uppstår någon fara för luftfartyg, 2. friktionen på banan och, där så är möjli gt, på andra belagda ytor som används för flygverksamhet mäts och följs upp, 3. avhjälpande åtgärder vidtas för att upprätthålla den friktion som krävs för belagda ytor, där målet med åtgärderna ska vara att uppnå friktions värden som överstiger 0,40, och 4. friktionsnivån hos belagda ytor mäts och följs upp i underhållssyfte. Kraven i punkt 3 och 4 gäller inte för icke - instrumentflygplatser. Allmänna råd På banor som används av flygplan vars högsta tillåtna start massa är kg eller högre eller vars godkända kabinkonfigu ration är inrättad för transport av 20 eller fler passagerare bör friktionen mätas med utrustning som registrerar kontinuerligt på en skrivar remsa och som anger fr iktionsvärdet med bromsat hjul. 30 Friktionen på banor med beläggnin g ska mätas periodiskt för att kontrollera en belagd bana s friktionsegenskaper. Ytan på en belagd bana ska ha en friktionskoefficient av minst 0,32 mätt vid en hastighet av 95 kilometer i timmen, och minst 0,40 mätt vid en hastig het av 65 kilometer i timmen. Detta gäller även då banan är våt. Vid sämre värden än 0,32 respektive 0,40 ska information om att banan kan vara hal publiceras i NOTAM tillsammans med värdena. Å tgärder för att förbättra friktionen ska vidtas vid sämre värden än 0,40 respektive 0,50 vid en mäthastighet av 95 k ilometer i timmen respektive 65 kilometer i timmen. 8

74 Flygplatsens visuella hjälpmedel 31 Det ska finnas ett underhåll system med åtgärder som förebygger och avhjälper brister på flygplatsens visuella hjälpmedel. Systemet ska säker ställa att det genom förs regelbundna kontroller av flygplatsens visuella hjälpmedel med av seende på prestanda, synlighet och relevans. Allmänna råd Flygkontroller av inflygnings - och banljussystem bör genomföras regel bundet för att se till att mö nstret är korrekt och att ljusen funge - rar. Markkontroller av ljusenheter på färdområdet bör genomföras regel bundet för att se till att kraven på färgområde, intensitet, öpp - ningsvinklar och inriktning uppfylls. I de fall där flygplatsljusen har ljuskällo r av LED - karaktär bör flygoperatörer informeras att dessa ljus inte avger något infrarött ljus och därmed inte är synbara vid användning av system för förstärkt seende (EVS) 32 Inflygningsljus -, banljus - och taxiban ljussystem får inte användas om 1. mer än 15 procent av antalet ljusenheter i respektiv e ljussystem ovan är obrukbara, 2. en väsentlig förändring i systemets ljusbild har uppstått, eller 3. mi ssledande mönster har uppstått. En ljusenhet betraktas som obrukbar när ljusenhetens ljusstyrka ell er ljusspridning understiger 50 procent av armaturens nyvärde eller 50 procent av Trans portstyrelsens föreskrivna värde. 33 Underhållss ystemet som förebygger brister på precisio nsbana kategori II eller III ska omfatta minst följande kontroller: 1. O kulärbe siktning och fältmätning av intensiteten, ljus spridning en och inriktningen av ljus som ingår i inflygnings - och banljussystem. 2. K ontroll och mätning av elektriska egenskaper av varje krets som ingår i inflygnings - och banljussystem. 3. K ontroll att ljus styrkan överensstämmer med den inställda. Mätning av ljusstyrka, ljusspridning och inriktning på inflygnings - och banljussystem för en precisi onsbana kategori II eller III ska göras genom att mäta alla lampor, så långt som möjligt, för att säkerställa över ensstämmelse med tillämpliga specifikationer. Underhållss ystemet som förebygger brister på precision s bana kategori II eller III bör ha som mål att alla inflygnings - och banljus är brukbara och att under alla omständigheter minst procent av lamporna ä r brukbara för varje delsystem enligt nedan: a ) D en inre delen av inflygningsljussystemetill banan (450 m). b ) Centrumlinjeljusen i banan. c ) Tröskelljusen. d ) Bankantsljusen procent av lamporn a är brukbara i sättningszonen, procent av lamporna är brukbara i den yttre delen av inflygnin gsljussystemet (utanför 450 m), och 9

75 4. 75 procent av lamp orna är brukbara i banändljus en. 34 För att säkerställa en kontinuerlig vägledning under kategori II - eller III - operationer får inte tillåtet bort fall av ljusenheter vara fördelat på sådant sätt att ljussystemets ursprungliga utformning förändras eller en missledande ljusbild uppstår. Dessutom får inte två eller flera intilliggande ljusenheter vara obrukbara utom i crossbarer eller baretter där två intilliggande ljus enheter får vara ur funktion. Allmänna råd I baretter, crossbarer och bankantljussystem anses ljusenheter som intilliggande om de är placerade i följd och 1 ) i tvärled befinner sig i samma barett eller crossbar, eller 2 ) i längdled befin ner sig i samma ljusrad av kantljus eller baretter. Undantag 34 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. 1. Denna författning träder i kraft den x xxx Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:119) om drift av godkänd flygplats. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande ( Sjö - och luftfar t ) 10 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

76 Bilaga 1 Bilaga 1. Kompetens för personal som ingår i flygplatsens ledningsfunktion Verksamhetsansvarig 1 Den verksamhetsansvarig a ska utförligt kunna redogöra för 1. den verksamhetsansvarig a s ansvar, och 2. flygplatsens system för säkerhetsledning. Den verksamhetsansvariga ska kunna redogöra för 1. relevanta delar i luftfartslag en, luftfartsförordning en och annan rele vant nationell och internationell lagstiftning, 2. Transportstyrelsens föreskrifter för flygplatser, och 3. IAIP (Integrated Aeronautical Information Package). Den verksamhetsansvariga ska övergripande kunna redogöra för 1. hur flygoperatörer, leverantörer av flygtrafiktjänst och andra luft farts - verksamheter kan påverka säkerheten för luftfartyg, och 2. luftfartens organisation och uppgifter inklusive Transports tyrel sens myndighetsroll. Personal i ledningsfunktion med tekniskt eller operativt ansvar 2 Personal i ledningsfunktion med tekniskt eller operativt ansvar ska utförligt kunna redogöra för 1. funktionens ansvar enligt delegering, och 2. flygplatsens sy stem för säkerhetsledning. Personal i ledningsfunktion med tekniskt eller operativt ansvar ska kunna redogöra för 1. relevanta delar i luftfartslag en, luftfartsförordning en och annan rele vant nationell och internationell lagstiftning, 2. Transportstyrelsens föreskrifter för flygplatser, 3. IAIP (Integrated Aeronautical Information Package), 4. relevanta delar av flygplatsens verksamhetshandbok samt standar der och metoder inom respektive verksamhetsgren, 5. funktionen hos de anläggningar o ch den utrustning som används inom respektive verksamhetsgren, och 6. riskhantering i samband med planering och beordrande av arbets - uppgifter, genomförande, avslutande och uppföljning av verksam het. Personal i ledningsfunktion med tekniskt eller operati vt ansvar ska övergripande kunna redogöra för 1. luftfartens organisation och uppgifter inklusive Transportstyrel sens myndighetsroll, och 2. flygplatsens system för att upprätthålla kompetens genom intro - duktions -, vidare - och repetitionsutbildning för pe rsonalen. 11

77 á

78 Bilaga 2 Bilaga 2. Signaler från kontrolltorn till personer på manöverområdet Med signallampa fast rött ljus blinkande rött ljus blinkande grönt ljus blinkande vitt ljus stopp avlägsna er omedelbart från manöverområdet klart att fortsätta återvänd och sätt er i förbindelse med tornet Med belysningsanläggning blinkande banljus blinkande inflygnings ljus blinkande taxibanljus avlägsna er omedelbart från banan avlägsna er omedelbart från området i och närmast omkring banans förlängning eller uppsök sådan plats som är skyddad ur hindersynpunkt avlägsna er omedelbart från taxibanan 13

79 XX LUFTFART Serie AGA Transportstyrelsens föreskrifter om flygplatsdata

80 á

81 Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde Definitioner och förkortningar Ömsesidigt erkännande kap. Flygplatsdata Allmänt Horisontellt referenssystem Ve rtikalt referenssystem System för tidreferens Noggrannhet och integritet Referenspunkt för flygplats Höjd på flygplats och bana Referenstemperatur för flygplats Flygplatsens dimensioner och tillhörande information... 6 Bärighet belagda ytor Bärighetsdata Bärighetsgruppering Kategori för högsta tillåtna lufttryck i däck Utvärderingsmeto der Kontrollplats för höjdmätare Tillgängliga start - och landningssträckor Färdområdetskick och tillhörande anläggningar... 9 System för visuell glidbaneindikering Räddningstjänst på flygplats Samordning mellan flygbriefingtjänsten (AIS) och flygplatsoperatören kap. Undantag Bilaga 1. Kvalitetskrav för flygplatsdata Bilaga 2. Rapportering om färdområdets skick vid vinterförhållanden

82 á

83 Transportstyrelsens föreskrifter om flygplatsdata ; beslutade den x xxx Transportstyrelsen föreskriver följande av 6 kap. 5 och 7 luft farts för - ord ningen (2010:770). TSFS : XX Utkom från trycket den x xxx 2018 LUFTFART Serie AGA 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas av den som ska driva, utforma eller bygga om en flygplats som ska vara godkänd enligt Transportstyrelsens före - skrifter och allmänna råd ( TSFS 201 X: XX ) om godkännande av nationell flygplats när flygplatsdata ska fastställas och p ubliceras. Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om flygdata som utgör ett komplement till kommissionens förordning (EU) nr 73/2010 av den 26 januari 2010 om kvalitetskraven på flygdata och flyginformation för ett gemensamt europeisktluftrum. Föreskri fterna omfattar inte flygplatser som enbart är avs edda för helikopterverksamhet. Definitioner och förkortningar 2 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. ACN (Aircraft Classification Number) siffra som beskriver den påverkan ett luftfar t yg på grund av sin massa och genom sitt landningsställ utövar på en belagd yta med viss angiven typ av underlag; ACN - värdet fastställs med referens till luftfartygets tyngdpunkt (Center of Gravity - CG) som ger den högsta kritiska laste n på något av landställsbenen. Normalt motsvarar detta det maximala bakre tyngdpunktsläget vid maximal ramp - massa; i undantagsfall kan det maximala främre tyngdpunkts läget resultera i att noshjulslasten blir kritisk för ACN - värdet 1

84 XX AIRAC APAPI bana b anstråk d ekagrader flygbriefingtjänst flygplats flygplatsdata färdområde hinderfritt stigområde IAIP (Aeronautical Inf ormation Regulation and Control) ett system med gemensamma fastställda datum för att i förväg meddela omständigheter som kräver signifikanta ändringar av operativa metoder. Reducerad PAPI bestående av två ljusenheter på landflygplats avgränsad rektangulär yta, iordnings - ställd för luftfartygs landning och start fastställt område som omger en bana och dess utrullningsområde, avsett för att reducera risken för att skada på flygplan som oavsiktligt lämnar banan banans riktning i tiotals grader avrundat till närmaste tiotal (Aeronautical Information Service, AIS) tjänst som inrättats inom ett avgränsatäckningsområde och som ansvarar för tillhandahållandet av sådan information till luftfarten och sådana data som är nödvändiga för en säker, regelbunden och effektiv flygtrafik p å land eller vatten angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning), som helt eller delvis är avse tt för luftfartygs start, landning och övrig a förflyttningar på marken (vattnet) delmängd av flygdata (aeronautical data) i form av uppgifter och information om en flygplats fysiska utform ning, installationer, terräng, signifikanta hinder på och i närheten av en flygplats, in - och utflyg nings procedurer, öppethållning samt särskilda begränsningar den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning och som består av manöver - området och plattan område på mark eller vatten med fastställd bredd, längd och angiven lutning; området utgör en för längning av ba nans / FATO:s mittlinje (Integrated Aeronautical Information Package) ett paket i form av papper eller elektroniska media som består av följande komponenter: 1. luftfartspublikationer (AIP), inklusive ändringar, 2. supplementill AIP, 3. NOTAM och informationsbulletiner inför flygning (PIB), 4. informationscirkulär för luftfarten (AIC), och 5. checklistor och listor med giltiga NOTAM 2

85 XX kritiska data manöverområde PA PI PCN platta rutindata SNOWTAM taxibana tröskel d ata som om den används i förvanskad form, ger en hög sannolikhet för att luftfartygets fortsatt säkra flygning och landning allvarligt ska äventyras med risk för katastrof den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning med undantag för plattor (Precision Approach Path Indicator) anläggning för visuell glidbaneindikering som i slutskedet av en inflyg ning ger löpande informationer om luftfartygets av vikelser i höjdled från anläggningens glidbana (Pavement Classification Number) en siffra som uttrycker en belagd överbyggnads bärighet för använd - ning utan operativa begränsningar på landflygplats avdelat område avsett för luftfartygs av - och pålastning, passagerares av - och påstigning, luft fartygs tankning, uppställning eller under håll d ata som om den används i förvanskad form, ger en mycket låg sannolikhet för att luftfartygets fortsatt säkra flygning och landning allvarligt ska äventyras med risk för katastrof särskild serie NOTAM i fastställt format som anger förekomst eller borttagande av riskfyllda förhållanden på grund av snö, is, slask eller vattensamling i samband med snö, slask och is på färdområdet inom landflygplats anvisad eller anlagd väg för luftfartygs taxning avsedd som förbindelse mellan delar av flygplatsområdet, och som inkluderar: a) taxningsväg på platta (Aircraft stand taxilane); del av platta endast avsedd att medge taxning till och från uppställningsplats på platta, b) taxibana på plat ta (Apron taxiway ); del av taxi bansystem belägen på en platta avsedd att medge taxning som korsar plattan, och c) snabbavfartstaxi bana (Rapid exit taxiway); taxi bana som ansluter till banan under en spetsig vinkel och är avsedd att medge landande flygplan att lämna banan i högre fart än vad som är möjligt via andra av - farter och på så sätt minska den tid banan är upptagen början av den del av banan som är användbar för landning 3

86 XX utrullnings område område, i anslutning till en banas slut med en be stämd bredd och en viss angiven längd och vars mitt linje utgör en förlängning av banans mittlinje och som är användbart för inbromsning av flygplan under en avbruten start VOR viktiga data väntplats (VHF Omnidirectional Radio Range) navigerings - system inom frekvensområdet 108 till 117,975 MHz b estående av sändare på marken och mottagare i luften, sänd ningen innehåller information som ger kontinuerlig bäringsinformation med referens till magnetisk norr på markstationens uppställningsplats d ata som om den används i förvanskad form, ger en låg sannolikhet för att luftfartygets fortsatt säkra flygning och landning all - varligt ska ä ventyras med risk för katastrof särskild markerad plats där luftfartyg och fordon vid behov ska vänta för att medge tillräcklig hinderfrihet till en bana. Ömsesidigt erkännande 3 Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för produkter som 1. är lagligen tillverkade eller saluförda i en annan EU - medlemsstat eller i Turkiet, eller 2. är lagligen tillverkade i ett EFTA - land som har undertecknat EES - avtalet. Om en produkt enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla. 2 kap. Flygplatsdata Allmänt 1 Vid fastställan de och rapportering av flygplatsdata ska det referens - system som anges i 2, 3 och 4 nedan användas. Horisontellt referenssystem 2 WGS 84 (World Geodetic System 1984) ska användas som det horisontella (geodetiska) referenssystemet. De geografiska koo rdinaterna för luftfartsdata i longitud och latitud som rapportera ska uttryckas i termer som ges av referensdata för WGS 84. 4

87 XX Vertikalt referenssystem 3 Uppgifter för havsytans medelnivå, som ger relationen till elevationen över en yta (den geoida undul ationen) ska användas som det vertikala referenssystemet. Höjdsystemet som ska användas ska ha geoiden, d.v.s. den ostörda havsytans medelnivå, som referensyta. Sveriges nationella höjdsystem är RH2000. RH 2000 kan betraktas som en del av det europeiska h öjdsystemet EVRS (European Vertical Reference System ). Om höjdmätning görs med GNSS i SWEREF 99 ska höjderna konverteras till RH 2000 med aktuell nationell geoidmodell. System för tidreferens 4 Som tidsreferenssystem ska den gregorianska kalendern och 24 - timmarsdygn UTC användas. Noggrannhet och integritet 5 Flygplatsdata ska fastställas och dokumenteras med den noggrannhet och integritet som framgår av tabellerna 1 5 i bilaga 1. Flygplatsdata ska hållas aktuella och levereras till leverantören av fl ygbriefingtjänst. 6 Flygplatsdata som ska användas för att upprätta kartor som publiceras i IAIP ska kvalitetssäkras och med delas leverantören av flygbriefingtjänst. 7 Geografiska koordinater som anger latitud och longitud ska fast ställas och rapporteras till leverantören av flygbriefingtjänst. Koordina ter som har tranformerats till WGS 84 måste anges. 8 Noggrannheten vid mätning ar ska vara sådan att framtagna data för navigering ligger inom de maximala avvikelserna, enligt beskr ivningen i tabellerna i bilaga 1. Förutom höjden angiven i förhållande till havsytans medelnivå (MSL) ska den geoida undulationen i förhållande till WGS 84 ellipsoiden för de positioner som beskrivs i bilaga 1 fastställas och rapporteras till leverantören av flygbriefingtjänst. Referenspunkt för flygplats 9 En referenspunkt för flygplatsen ska fastställas. Referens punkten ska vara placerad nära flygplatsens ursprungliga eller planerade geometriska centrum. Referenspunktens position ska mätas upp och rap port eras i grader minuter och sekunder till leverantören av flyg briefingtjänst. Höjd på flygplats och bana 10 Flygplatsens höjd och motsvarande geoidhöjd (för positionen av flygplatsens höjd) ska mätas med en noggrannhet av 0,5 meter och rapporteras ti ll leverantören av flygbriefingtjänst. 5

88 XX För flygplatser avsedda för icke - precisions inflygning och som används för civil internationell flygtrafik ska höjden och den geoid a undulationen för varje tröskel och banände, med eventuella mellan liggande högsta oc h lägsta punkter längs med banan, mätas med en nog grannhet av 0,5 meter. För ban a avsedd för precisionsinflygning är kravet på mätnoggrannhet 0,25 meter. Noggrannheten av mätningen ska, utöver de ovan angivna mätpunkterna, även inkludera sättningszonens h ögsta höjd. (TSFS 2012:96). Referenstemperatur för flygplats 11 En referenstemperatur ska fastställas för varje flygplats. Referenstemperaturen ska anges i grader Celsius. Flygplatsens referenstemperatur beräknas som ett medelvärde över 10 år av månadsmedelvärdet för dygnets högsta temperatur under den månad som har årets högsta medeltemperatur och avrundas till hela grader. En ny beräkning ska genomföras vart 10:e år. Flygplatsens dimensioner och tillhörande information 12 Följande data ska finnas dokumenterade på ritningsunderlag eller i beskrivningar för varje anläggning, byggnad, utrustning, område, yta, hinder och sträcka på en flygplats: 1. Banor: rättvisande bäring, bannummer, längd, bredd, lutning, belägg - ning, typ av bana, och bär ighet samt eventuell inflyttad tröskel. 2. Banstråk: längd, bredd och beläggning. 3. Utrullningsområden: längd, bredd och beläggning. 4. Taxibanor: benämning, bredd och beläggning. 5. Plattor: beläggning och uppställningsplatser. 6. Gränser för utövande t av flygtrafiktjänst. 7. Hinderfritt stigområde: längd och markprofil. 8. Visuella inflygningshjälpmedel, dagermarkering och flygplatsljus och andra visuella hjälpmedel för vägledning och kontroll på taxibanor och plattor, inklusive väntplatser och stoppl jus samt placering och typ av visuella dockningssystem. 9. Läge och radiofrekvens för VOR - kontrollpunkt. 10. Läge och benämning av standardiserade taxningsvägar. 11. Avstånd mellan elektroniskt navigeringshjälpmedel och berörd banas ytterkant avrundat till närmaste hela meter. 13 Flygplatser som har kategori II eller II I banor ska upprätta en terrängprofilkarta som visar marknivån till ett avstånd av 900 meter från bantröskeln och en bredd av 60 meter på vardera sidan om den förlängda centrumlinjen. Kartan ska visa terrängvariationer i förhållande till tröskelhöjden i intervaller om en meter. B ärighet belagda ytor 14 Bärigheten för en belagd yta ska rapporteras när den är avsedd att användas av luftfartyg med en maxi mal startmassa som överstiger kg. 6

89 XX För belagda ytor som är avsedda för lättare luftfartyg ska bärigheten rapporteras enligt 20. Bärighetsdata 15 Bärighetsdata ska göras tillgängliga med ACN/ PCN - metoden där all nedanstående information ska rapporte ras: 1. PCN (Pavement Classification Number) 2. beläggning styp för bestämning av ACN/ PCN 3. undergrundens bärighetskategori 4. kategori eller värde för högsta tillåtna lufttryck i däck 5. utvärderingsmetod. PCN - värdet som rapporteras ska ange att ett luftf artyg med ett ACN som är lika med eller mindre än rapporterat PCN kan användas på den belagda ytan med förbehåll för eventuell begränsning av lufttryck i däcken eller högsta tillåtna massa för angivna luftfartygstyper. 16 En belagd ytas egenskaper ska kl assificeras som en fast eller flexibel konstruktion. Information om beläggningstyp för att inhämta ACN och fastställa PCN, kategori för högsta tillåtna lufttryck i däck samt utvärderingsmetod ska göras med hjälp av följande koder: 1. F ast beläggning = kod R. 2. F lexibel beläggning = kod F. Bärighetsgruppering 17 Följande grupperingar ska användas för att ange bärigheten: Bärighetsgrupperingar Hög bärighet : Kännetecknas av K = 150 MN/m 3 som motsvarar alla K - värden över 120 MN/m 3 för fasta beläggningar respektive CBR = 15 som motsvarar alla CBR - värden över 13 för flexibla beläggningar. Medelhög bärighet : Kännetecknas av K = 80 MN/m 3 som mot - svarar alla K - värden i intervallet MN/m 3 för fasta beläggningar respektive CBR = 10 som motsvarar CBR - värden mellan 8 och 13 för flexibla beläggningar. Låg bärighet : Kännetecknas av K = 40 MN/m 3 som motsvarar alla K - värden i intervallet MN/m 3 för fasta beläggningar respektive CBR = 6 som motsvarar CBR - värden mellan 4 och 8 för flexibla beläggningar. Mycket låg bärighet: Kännetecknas av K = 20 MN/m 3 som mot - svarar alla K - värden under 25 MN/m 3 för fasta beläggningar respektive CBR = 3 som mot svarar alla CBR - värden under 4 för flexibla beläggningar. Kod A B C D 7

90 XX Kategori för högsta tillåtna lufttryck i däck 18 Följande kategorier ska användas för högsta tillåtna lufttryck i däck: Högsta tillåtna lufttryck Obegränsat: Ingen gräns för lufttryck Hög: Lufttryck begränsatill 1,75 MPa Medel: Lufttryck begränsatill 1,25 MPa Låg: Lufttryck begränsatill 0,50 MPa Kod W X Y Z Utvärderingsmetoder 19 I bärighetsgrupperingen ska någon av följande utvärderingsmetoder anges: Utvärderingsmetoder Kod Teknisk utvärdering : innebär en särskild studie av beläggning ens T egenskaper och tillämpning av teknologi för den belagda ytans driftsegenskaper. Tidigare erfarenheter av luftfartygs påverkan: representerar att U kunskap om den aktuella typen av luftfartyg och d ess massa finns och vanemässigt utnyttjas på ett tillfredsställande sätt. 20 Bärigheten för en belagd yta som är avsedd för luftfartyg med en startmassa som är lika med eller mindre än kg ska finnas tillgänglig genom att följande uppgifter rappo rteras: 1. Högsta tillåtna vikt på luftfartyg. 2. Högsta tillåtna lufttryck i däck. Kontrollplats för höjdmätare 2 1 En eller flera platser för att kontrollera höjdmätare ska upprättas på en flygplats. Höjden på en kontrollplats ska anges som den genomsnittliga höjden avrundad till närmaste meter eller fot på den plats där kontrollplatsen finns. Höjden för en kontrollpla ts ska vara inom 3 meter (10 fot) från platsens genomsnittliga höjd. Tillgängliga start - och landningssträckor 22 Följande sträckor ska fastställas och avrundas till närmaste meter för varje banriktning: 1. T illgänglig startrullsträcka (TORA). 2. T illgän glig startsträcka (TODA). 3. T illgänglig start - stoppsträcka (ASDA). 4. T illgänglig landningssträcka (LDA). 8

91 XX Färdområdets skick och tillhörande anläggningar 23 Aktuell information om färdområdets skick och tillhörande anläggningars operativa status ska del ges leverantören av flygbriefingtjänst. Betydelsefull information av operativ karaktär ska även delges leverantören av flyg trafiktjänst för att kunna meddelas till ankommande och avgående luftfartyg. Färdområdets skick och den operativa statusen för tillh örande anläggningar ska övervakas och rapporteras, följande ska särkilt beaktas: 1. Konstruktions - och underhållsarbete. 2. Grov eller skadad ytbeläggning på bana, taxibana eller platta. 3. Snö, slask, is, frost på bana, taxibana eller platta. 4. Vatten på bana, taxibana eller platta. 5. Snövallar eller drivande snö i anslutning till bana, taxibana eller platta. 6. Avisningskemikalier på bana, taxibana eller platta. 7. Andra temporära faror, inklusive parkerade luftfartyg. 8. Felfunktion eller opål itlig funktionalitet på hela eller delar av flyg - platsens ljussystem. 9. Felfunktion på kraftförsörjning eller reservkraftförsörjning. Vid vattenförekomst på banan ska beskrivningen innehålla: DAMP banbeläggningen uppvisar en färgförändring med anledning en av fukten WET banbeläggningen är våt men det finns inte något stående vatten, STANDING WATER Om mer än 25 procent av banas totala längd är belag d med vatten som är mer än 3 mm djup t. Om hela eller delar av bana n kan bli hal när den är våt ska detta meddelas. Under vinterförhållanden ska en flygplats lämna uppgifter om färdom - rådets skick enligt bilaga 2. System för visuell glidbaneindikering 24 Följande information ska finnas för visuell glidbaneindikering: 1. Banriktning. 2. Placering av PAPI eller APAPI. 3. Vinkeln och riktningen på förskjutningen, om systemets inriktning inte är parallell med banans centrumlinje. 4. Glidbanevinkel för PAPI eller APAPI. 5. Lägsta hjulfrigångshöjd över trösk eln för flygplan i landningskon - figuration. Räddnings tjänst på flygplats 25 Uppgifter om operativ status för flygplatsens räddningstjänst ska rapporteras till leverantören av flygbriefingtjänst för att publiceras i IAIP. 9

92 XX Samordning mellan flygbriefingtjänsten (AIS) och flygplatsoperatören 26 Flygplatsdat a ska lämnas så att leverantören av flygbriefingtjänst kan tillhandahålla aktuell information före en flygning. Innan det görs några ändringar av någon data ska hänsyn tas till den tid som leverantören av flyg - briefingtjänst behöver för att förbereda, fram ställa och publicera relevant material. När flygplatsdata skickas till leverantören av flygbriefingtjänst ska f lygplatsoperatören t a hänsyn till de fastställda och internationellt överenskomna datum för ikraftträdande av AIRAC. 3 kap. Undantag 1 Transpor tstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. 1. Denna författning träder i kraft den x xxx Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:137) om flygplatsdata. På Transportstyrelsens vägnar JON AS BJELFVENSTAM Föredragande (Sjö - och luftfart) 10 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

93 XX Bilaga 1 Bilaga 1. Kvalitetskrav för flygplatsdata Tabell A - 1: Latitud och longitud Latitud och longitud Publicerings n oggrannhet Integritet Flygplatsens referenspunkt 1 sekund rutindata Navigations hjälpmedel på flygplatsen 1/10 sekund viktiga data Hinder i område 3 1/10 sekund viktiga data Hinder i område 2 1/10 sekund viktiga data Fixpunkter för slutlig inflygning och andra fixpunkter som ingår i en instrumentinflygningsprocedur 1/10 sekund viktiga data Bantröskel 1/100 sekund kritiska data Banslut 1/100 sekund kritiska data Väntplats till bana 1/100 sekund kritiska data Punkter utmed t axibanans centrumlinje/inkörnings linje 1/100 sekund viktiga data Taxibankorsning, markeringslinje 1/100 sekund viktiga data Vägledningslinje vid avfart 1/100 sekund viktiga data Uppställningsplatser för flygplan/kontrollpunkter för 1/100 sekund r utin data tröghetsnavigeringssystem Plattans gränser (polygon) 1/10 sekund r utin data Platta för avisning (polygon) 1/10 sekund r utin data ICAO:s Annex 15, bilaga 8, innehåller illustrationer av ytor och kriterier för insamling av data om hinder som används för att identifiera hinder inom definierade områden. 11

94 TSFS 2018 : XX Bilaga 1 Tabell A - 2: Flygplatsens höjd över havet/höjd över havsytans medel - nivå/höjd Flygplatsens höjd över havet/höjd över havsytans medelnivå/höjd Publicerings n ogg rannhet Integritet Flygplatsens höjd över havet 1 m viktiga data WGS - 84 geoid undulation vid flygplatsens position 1 m viktiga data Tröskel, icke - precisionsinflygningar 1 m viktiga data WGS - 84 geoid undulation vid tröskeln för icke - 1 m viktiga data precisionsinflygningar Tröskel, precisions - inflygningar 0,1 m kritiska data WGS - 84 geoid undulation vid tröskel för precisions - 0,1 m kritiska data inflygningar Höjd för passage tröskel 0,1 m kritiska data Hinder i område 2 1 m viktiga data Hinder i område 3 0,1 m viktiga data Utrustning för avstånds - mätning/precision (DME/P) 3 m viktiga data Utrustning för avstånds - mätning (DME) 30 m viktiga data Minimihöjder 50 m r utin data ICAO:s Annex 15, bilaga 8, innehåller illustrationer av ytor och kriterier för insamling av data om hinder som används för att identifiera hinder inom definierade områden. 12

95 XX Bilaga 1 Tabell A - 3: Deklination och magnetisk missvisning Deklination och magnetisk missvisning NDB magnetiska missvisning Flygplatsens magnetiska missvisning ILS - kurssändarantennens magnetiska missvisning Publicerings n oggrannhet Integritet 1 grad rutin data 1 grad viktiga data 1 grad viktiga data Tabell A - 4: Bäring Bäring Inriktning av ILS - kurssändare (rättvisande bäring) Banans bäring (rättvisande bäring) Publicerings n oggrannhet Integritet 1/100 grader viktiga data 1/100 grader rutin data 13

96 XX Bilaga 1 Tabell A - 5: Längd/sträcka/dimension/avstånd Längd/sträcka/dimension/avstånd Publicerings n oggrannhet Integritet Banlängd 1 m kritiska data Banbredd 1 m viktiga data Avstånd till inflyttad tröskel 1 m rutindata Hinderfria stigområdens längd och bredd 1 m viktiga data Utrullningsområdens längd och bredd 1 m kritiska data Tillgänglig landningssträcka 1 m kritiska data Tillgänglig startrullsträcka 1 m kritiska data Tillgänglig startsträcka 1 m kritiska data Tillgänglig start - stoppsträcka 1 m kritiska data Banskuldrornas bredd 1 m viktiga data Taxibanbredd 1 m viktiga data Taxibanskuldrornas bredd 1 m viktiga data Avstånd ILS - kursbanesändare till banslut 1 m rutindata Avstånd längs centrumlinjen mellan ILS - glidbanesändarantenn och tröskel 1 m rutindata Avstånd ILS - fyr till tröskel 1m viktiga data Avstånd längs centrumlinjen mellan ILS - DME - antenn och tröskel. 1 m viktiga data 14

97 XX Bilaga 2 Bilaga 2. Rapportering om färdområdets skick vid vinterförhållanden Förhållandena på färdområdet ska rapporteras till leverantören av flyg briefingtj ä nst, efter överenskommelse, distribueras av flygplatsen direkt till luftrumsbrukarna i den omfattning och det format som beskrivs nedan. Om flera banor anvä nds, ska underlag lämnas för respektive bana. A Platsindikator för flygplats Flygplatsens ICAO - beteckning (fyra bokstäver). B Tid Datum och tid för observationer och mätningar i månad, dag, timmar och minuter (åtta siffror) enligt UTC, exempel: C Bana Den lägsta banbeteckningen (två siffror och i förekommande fall bokstav L eller R) i dekagrader, oberoende av vilken bana som används. D Längd på röjd bana Om längden på den röjda banan är kortare än den angivna tillgängliga startrullstr äckan (TORA), ska den nya längden rapporteras i meter. E Bredd på röjd bana Om bredden på den röjda banan är mindre än den angivna bredden, ska den nya bredden rapporteras i meter. Vid förskjutning åt vänster eller höger om centrumlinjen ska "L" respektive "R" läggas till i ordning från den tröskel som har lägst banbeteckning. F Banyta Förhållandena på banans yta ska rapporteras med en kod eller en kombination av koder enligt nedan f ör varje tredjedel av banan i ordning från den tröskel som har lägst banbeteckning. 1. Torr snö. 2. Blötsnö. 3. Kompakt snö. 4. Blöt kompakt snö. 5. Slask. 6. Is. 7. Blöt is. 8. Frost. 9. Torr snö på is. 10. Blöt snö på is. 11. Kemiskt behandlad. 12. Sandad. 15

98 XX Bilaga 2 Vid behov ska en passande kombin ation av koder användas för att ange varierande förhållanden över banans olika delar. Om fler än ett lager finns på samma bandel ska de rapporteras uppifrån och ned. Ytterligare information kan anges i löpande text under punkt T. G Medeldjup Medeldjupet för varje tredjedel av banan ska rapporteras i millimeter med en noggrannhet av minst 20 mm för torr snö, 10 mm för blöt snö och 3 mm för slask. Flygplatsen ska fastställa mätmetodens noggrannhet. Om det inte går att mäta snö - eller slaskdjupet, eller om det inte har någon operationell betydelse, ska bokstäverna XX rapporteras. H Friktion Det uppskattade friktionsvärdet (kod 1-5) för varje tredjedel av banan rapporteras i enlighet med tabellen nedan. Det uppskattade friktionsvärdet är en direkt överföri ng från de uppmätta friktionsvärdena vid tidpunkten då mätningen utfördes. Uppmätt friktionskoefficient Uppskattat friktionsvärde Uppskattad bromsverkan 0.40 och över 5 God till Måttlig till god till Måttlig till Måttlig till dålig 0.25 och under 1 Dålig J Kritiska snövallar Om det finns kritiska snövallar ska höjden i centimeter och avståndet i meter från bankanten rapporteras. Dessa uppgifter ska följas av L för vänster sida eller R för höger sida eller LR för båda sidor, sett från den tröskel som har det lägsta bannumret. K Bankantljus Om bankantljusen är skymda ska YES rapporteras. Uppgiften ska, utan mellanrum, följas av L för vänster sida eller R för höger sida eller LR för båda sidor, sett från den tröskel som har det lägsta bannumret. L Fortsatt röjning Om en längre sträcka än vad som har rapporterats under punkt D och/eller en större bredd än vad som har rapporterats under punkt E kommer att röjas, ska den nya längden eller bredden i meter rapporteras. Om banan kommer att röjas i sin fulla längd och bredd ska TOTAL rapporteras. M Förväntad tid när röjning bedöms vara avslutad Den tidpu nkt när den ytterligare röjningen förväntas vara avslutad ska rapporteras med fyra siffror för tid enligt UTC. 16

99 XX Bilaga 2 N Taxibanyta Förhållandena på alla taxibanor som är i bruk ska rapporteras med samma koder som för banan i punkt F. Om ingen taxibana är anvä ndbar ska NO rapporteras. P Snövallar på taxibanor Om det finns snövallar som är högre än 60 centimeter på en taxibana eller en taxibaneskuldra som är i bruk, ska taxibanans beteckning rapporteras följt av YES och avståndet mellan snövallarna i mete r. R Plattyta Förhållandena på alla plattor som är i bruk ska rapporteras med samma koder som för banan i punkt F. Om ingen platta är användbar ska NO rapporteras. S Nästa rapport Den tidpunkt när nästa rapport om förhållandena på färdområdet kan f örväntas ska rapporteras med åtta siffror för månad, dag, timmar och minuter (åtta siffror) enligt UTC. T Anmärkningar Punkt T ska användas enligt nedan: 1. Information av operationell betydelse ska beskrivas i klartext. 2. Oröjd del av banan Om punkt D används ska skillnaden mellan angiven TORA och röjd längd enligt punkt D rapporteras i antal hela meter. 3. Beläggning Beläggningen av snö, slask, is osv. (se punkt F) ska rapporteras enligt följande skala (för varje tredjedel av banan i tur och ordning från den tröskel som har lägst banbeteckning): RWY CONTAMINATION 10 PER CENT : Om 10 % eller mindre har en beläggning. RWY CONTAMINATION 25 PER CENT: Om % har en beläggning. RWY CONTAMINATION 50 PER CENT : Om % har en beläggning. RWY CONTAMINATION 100 PER CENT : Om % har en beläggning. Betydelsefulla förändringar En ny rapport om förhållandena på färdområdet ska lämnas om ett eller flera av följande förhållanden observeras eller mäts upp: 1. O m den uppmätta friktionsnivån har ä ndrats med 5 enheter eller mer, eller den uppskattade friktionsnivån har ändrats med 1 enhet eller mer. 2. O m medeldjupet på minst en tredjedel av banan har förändrats. 3. O m den tillgängliga banlängden (TORA) eller bredden på banan har förändrats med 10 p rocent eller mer. 17

100 XX Bilaga 2 4. O m förhållandena på banans yta eller beläggningens utbredning har förändrats. 5. O m höjden eller avståndet från banans centrumlinje för kritiska snövallar har förändrats. 6. O m de visuella hjälpmedlens synlighet eller prestanda har förändrats med anledning av nederbörd som täcker dessa. 7. O m något anna t förhållande anses vara av signifikant operati v betydelse. 18

101 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om godkännande av flygplats ; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 5 luftfarts - förordningen (2010:770) och beslutar följande allmänna råd. TSFS 2018 :[ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] LUFTFART Serie AGA Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas av den som avser driva 1. en instrumentflygplats, 2. en upphöjd helikopterflygplats, eller 3. en helikopterflygplats placerad inom tätort, med undantag för helikopterflygplats för sjuk - och ambulanstransport med begränsad trafik eller annan samhällsnyttig verksamhet med begränsad trafik som inte omfattas av punkt 1 eller 2. Dessa föreskrifter ska inte tillämpas av flygplatser som omfattas av Kommissionens förordning (E U ) nr 139/2014. Transportstyrelsen kan av flygoperativa skäl ä ven besluta att den som avser driva en flygplats som inte omfattas av kraven ovan ska tillämpa dessa föreskrifter. Allmänna råd Flygoperativa skäl kan vara närheten till en annan flygplats, till tätort eller till annan verksamhet som kan påverka flygsäkerh eten. Definitioner 2 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. begränsad trafik trafikmängd som över den senaste fyraårsperioden i genom snitt underskrider 250 rörelser per år, där en rörelse utgörs av en start eller en l andning certifikat för flygplats tillstånd att driva en flygplats som utfärdas med stöd av 6 kap. 8 luftfartslagen (2010:500) 1

102 f lygplats godkänd flygplats hinder - begränsande yta instrument - flygplats t ätort upphöjd helikopter - flygplats verksamhets - handbok på land eller vatten angivet område (med byggnader, an läggningar och utrustning), som helt eller delvis är avse tt för luftfartygs start, landning och övriga förflyttningar på marken (vattnet) en flygplats som har ett godkännande enligt dessa föreskrifter. fastställd yta vid en flygplats som normalt inte får genomträngas av föremål eller delar av föremål som utgör hinder flygplats med instrumentflygprocedur och utrustning installerad och godkänd för operativt bruk till minst en banriktning tättbebyggt område med minst tvåhundra invånare där avst åndet mellan husen är mindre än två hundra meter helikopterflygplats vars start - och landningsområde väsent ligen är beläget mer än 3 meter över om givande mark - eller vattenyta och som inte är placerad på fartyg, fyrar eller flytande eller fasta konstruktioner som är om givna av vatten samlad dokumentation av instruktioner, säkerhets - regler och system för säkerhetsledning som kan bestå av en eller flera delar A nsökan om certifikat för flygplats 3 En ansökan om certifikat för flygplats ska sändas till Transport styrelsen. Det ska framgå av ansökan att följande förutsättningar är upp fyllda: 1. Att det finns den kompetens och erfarenhet som krävs för att driva och underhålla flygplatsen i enlighet med g ällande föreskrifter. 2. Att verksamhetshandboken uppfyller gällande föreskrifter. 3. Att flygplatsens infrastruktur med installationer, utrustning, hinder - begränsande ytor samt skyddsområden för kommunikations -, naviga tions - och övervakningsutrustning up pfyller gällande föreskrifter. Samtliga delar av flygplatsens område som regleras av Transportstyrelsens föreskrifter omfattas av flygplatsens certifikat. 4. Att gällande föreskrifter och målen i flygplatsens verksamhetshandbok är uppfyllda vad avser den egna organisationen, flygplatsens aktö rer, flygplatsens externa leverantörer samt relevanta myndigheter. Verksamhetshandboken och övrig dokumentation som behövs för Transportstyrelsens bedömning av ansökan ska finnas tillgänglig. Vid en ansökan om förnyel se av flygplatsens certifikat krävs, med undan - tag från vad som sägs i första stycket, endast en bekräftelse på att inga specifikationer i certifikatet har ändrats. 2

103 Allmänna råd Innehavaren av ett certifikat bör ansöka om förnyelse i god tid innan certifik atet upphör att gälla. Med i god tid avses i normal fallet 90 dagar. 4 Om kraven i 3 är uppfyllda utfärdar Transportstyrelsen ett certifikat för de delar av flygplatsen som omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter. Certifikat et omfattar flygplatsen s specif i kationer för drift, infrastruktur samt eventuella undantag från föreskrift erna. Ändring 5 En innehavare av ett certifikat vilken planerar att göra ändringar som kan påverka certifikatet ska informera Transportstyrelsen om detta. Giltighet 6 Et t certifikat är giltigt till dess att det återkallas av Transportstyrelsen eller till dess att det upphör att gälla. Ett certifikat upphör att gälla efter 1. det datum vid vilket ett nytt certifikat utfärdas, eller 2. den sista giltighetsdag som framgår av certifikatet. 7 Den som avser att återlämna ett certifikat ska skriftligen informera Transportstyrelsen om tidpunkten för återlämnande t. Ett certifikat kan återlämnas om flygplatsen ska drivas som en icke - godkänd flygplats. Transportstyrelsen kommer då att bedöma flygplatsen mot de förändrade kraven. Undantag 8 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. 1. Denna författning träder i kraft den x xxx Genom denna för f attning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:118) om godkännande av flygplats. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande (Sjö - och luftfart ) Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

104 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hinderbegränsande ytor, begränsning och borttagning av hinder på flygplats; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 5 luftfartsför - ordningen (2010:770) och beslutar följande allmänna råd. TSFS : [ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] LUFTFART Serie AGA 1 ka p. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller när hinder begränsande ytor ska utformas och när hinder ska tas bort eller begränsas på flygplatser som ska vara godkänd a enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:118) om godkännande av flygplats, och ska tillämpas av den som driver, utforma r eller bygg er om en sådan flygplats. Föreskrifterna gäller inte för flygplatser som enbart är a vsedda för helikopterverksamhet. Definitioner och förkortningar 2 I dessa föreskrifter avses med APAPI (Abbreviated Precision Approach Path Indicator) reducerad PAPI bestående av två ljusenheter bräcklig fast föremål flygplats glidbana egenskaper hos något vilka gör att det vid en viss stötbelastning bryts sönder, deformeras eller ge r efter och därmed utgör minsta möjliga fara för luftfartyg ett föremål vars egenskaper är sådana att dess närvaro kan beskrivas som permanent på land eller vatten angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning), som helt eller delvis är avse tt för luftfartygs start, landning och övriga förflyttningar på marken (vattnet) flygbaneprofil avsedd att ge vägledning i höjdled under slutskedet av en inflygning 1

105 hinder - begränsande yt a hinderfri zon horisontell yta icke - instrumentbana icke - precisionsbana IMC i nflygnin g s - område fastställd yt a som finns på och/eller i anslutning till flygplats och som normalt inte får genomträngas av föremål eller delar av föremål som utgör hinder (Obstacle Free Zone, OFZ) luftrummet ovanför den inre inflygningsytan, de inre övergångsytorna, ytan för avbruten landning och den del av stråkytan som begränsas av dessa ytor fastställd del av ett horisontalplan ovanför en flyg plats och dess omedelbara omgivning över vilke n det kan vara nödvändigt att ta bort hinder samt förbjuda uppförande av nya hinder b ana avsedd att användas för visuella inflygnings förfaranden eller för instrumentinflygn ing till en fix punkt i luften från vilken inflygningen övergår till VFR för landning instrumentbana försedd med radiohjälpmedel som ger löpande information endast om luftfartygets av vikelser i sidled från avsedd inflygningslinje (Instrument Meteorological Conditions, instrument - väderförhållanden) väderförhållanden där flygsikten, molntäckeshöjden eller luftfartygets avstånd från moln understiger fastställda minimi värden fastställt område på marken eller vattnet i anslutning till en banas tröskel, vilket har e n fastställd utsträckning i sida och längd och vars mittlinje utgör en förlängning av banans centrumlinje inflygningsyta lutande hinder begränsande yta som till sin utsträckning bestäms av inflygningsområdets vertikala projektion på ett eller flera plan me d bestämda lutningar instrumentbana instrument - inflygning konisk yta mörker sammanfattande beteckning för banor försedda med utrustning för instrumentinflygning; instrumentbanor kan vara följande typer av banor: a) icke - precisionsinflygningsbanor b) precisionsinflygningsbana kategori I, II och III flygning där flygläget bestäms enbart med hjälp av luftfartygets instrument fastställd yta som lutar utåt och uppåt från den yttre begränsningen av den horisontella ytan upp till en fastställd höjd tillstånd som råder från skymningens slut till gryningens början 2

106 OCA OCA/OCH OCH PAPI precisionsbana precisions - inflygning start - stigyta tröskel VMC övergångsyta den lägsta höjd över havet (O bstacle C learance A ltitude ) som får tillämpas under inflygning och landning för att försäkra att fastlagd hinderfrihet uppfylls OCA eller OCH den lägsta höjd över bantröskeln eller över flygplatsen (Obstacle Clearance Height) som får tillämpas under inflygning och landning för att försäkra att fastlagd hinderfrihet uppfylls (Precision Approach Path Indicator) anläggning för visuell glidbaneindikering bestående av fyra ljusenheter som i slut skedet av en inflygning ger löpande information om luftfartygets avvikelser i höjdled från anläggningens glidbana bana försedd med utrustning för precisionsinflygning instrumentinflygning som företas med stöd av radio - hjälpmedel som ger löpande information om höjd - och sidledesavvikelser från en nominell flygbana (ILS, MLS eller PAR) hinderyta som utgörs av start - stigområdets vertikala projektion på ett p lan med bestämd hinderfri lutning början av den del av banan som är användbar för landning (Visual Meteorological Conditions, visuella väder - förhållanden) väderförhållanden där flygsikten, moln - täckeshöjden och luftfartygets avstånd från moln är lika med eller överstiger fastställda minimivärden en kombination av hinderytor som lutar utåt/uppåt från det yttre stråkets yttre begränsningslinjer enligt minimikraven för respektive ban as referenskod och från sido kanterna av inflygnin gsytorna; övergångs yta n sträcker sig i höjdled upp till den horisontella ytan Ömsesidigt erkännande 3 Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för produkter som 1. är lagligen tillverkade eller saluförda i en annan EU - medlemsstat eller i Turkiet, eller 2. är lagligen tillverkade i ett EFTA - land som har undertecknat EES - avtalet. Om en produkt enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla. 3

107 2 kap. Hinderbegränsande ytor för banor och områden Allmänt 1 H inderbeg ränsande ytor ska fastställas för banor och områden på grundval av banors referenskoder, vilka framgår av Transport styrelsens föreskrifter och allmänna råd om fysisk utform ning av bansystem och plattor på flygplats. Fö r fö ljande typer av banor ska hinder begränsande ytor fastställas : 1. I cke - instrumentbanor. 2. I cke - precisionsbanor. 3. P recisionsbanor. 4. B anor avsedda för start. 2 Föremål som avses uppföras inom och under den horisontella projektionen av en flygplats hinderbegränsande ytor ska analysera s och värderas av flygplatsen mot bakgrund av den flygsäkerhetspåverkan de kan ha. Se bild 1 i bilaga 2. Hinderbegränsande ytor för icke - instrumentbanor, icke - precisionsbanor, precisionsbanor och banor för start 3 Fö ljande hinderbegränsande ytor ska fast ställas för icke - instrument - banor och icke - precisions banor: 1. K onisk yta. 2. H orisontell yta. 3. I nflygningsyta. 4. S tart - stigyta. 5. Ö vergångsytor. Ytornas dimensioner ska vara i enlighet med dimensioner na i tabell 1 och 2 i bilaga 1. 4 Följande hinde rbegränsande ytor ska fastställas för precisionsbanor kategori I: 1. K onisk yta. 2. H orisontell yta. 3. I nflygningsyta. 4. S tart - stigyta. 5. Ö vergångsytor. Ytornas dimensioner ska vara i enlighet med dimensioner na i tabell 3 i bilaga 1. Allmänna råd: Följande hinderbegränsande ytor bör fastställas av flygplatsen för precisionsbanor kategori I: 1. I nre inflygningsyta. 2. I nre övergångsytor. 3. Y ta för avbruten landning. 5 Följande hinderbegränsande ytor ska fastställas för precisionsbanor kategori II och III: 4

108 1. K onisk yta. 2. H orisontell yta. 3. I nflygningsyta. 4. I nre inflygningsyta. 5. S tart - stigyta. 6. Ö vergångsytor. 7. I nre övergångsytor. 8. Y ta för avbruten landning. Ytornas dimensioner ska vara i enlighet med dimensioner na i tabell 3 i bilaga 1. Hinderbegränsande ytor för PAPI och APAPI 6 E n hinderbegränsande yta ska fastställas för alla PAPI - och APAPI - installation er i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS XXXX: XX ) om visuella hjälpmedel för navigering på flygpla ts. 3 kap. Dimensioner för hinderbegränsande ytor Konisk yta 1 Syftet med den koniska ytan är att möjliggöra säker visuell manövrering i flygplatsens närhet. Den koniska ytans lutning ska vara 5 % över horisontalplanet och mätas i vertikalplanet vinkelr ätt mot den horisontella ytans yttre be gränsning. Den koniska ytan ska sträcka sig från den horisontella ytans yttre begränsning upp till höjderna över denna i enlighet med tabell 1 3 i bilaga 1. Horisontell yta 2 Syftet med den horisontella ytan är att se till att luftrummet är säkert för visuell manövrering. En horisontell ytas radie ska vara i enlighet med tabellerna 1 3 i bilaga 1. Radien ska mätas från följande punkter: 1. Vid banor med kodsiffra 3 eller 4 från banans båda ändpunkter. 2. Vid banor med kodsiffra 1 eller 2 från banans mittpunkt. Den horisontella ytan vid en flygplats med flera banor eller banor med kodsiffra 3 eller 4 ska utgöras av en yta sammansatt av delytorna för varje bana. Den horisontella y tan ska ligga 45 meter över den högsta punkten inom start - och landningsområdet. Allmänna råd Följande bör minst beaktas när flygplatsen fastställer höjden över marken: 1. Höjder för trösklarna, höjder för bansystemets referenspunkt och höjder för den terr äng som omger flygplatsen inom den (sammansatta) horisontella ytan. 2. Lägsta höjder för cirkling som används eller krävs. 3. Flygplatsens trafik. 5

109 För relativt jämna banor är det inte avgörande vilka data som väljs. När det skiljer mer än 6 meter mellan tr ösklarna bör dock särskild hänsyn tas till de ovan nämnda faktorerna vid valet av data. Där skillnaderna i banänden är 6 meter eller mer, bör höjden för den horisontella ytan fastställas med utgångspunkt från 45 meter ovanför den lägsta referenspunktens hö jd för att skapa en större säkerhetsmarginal. Övergångsytan, den inre övergångsytan och ytan för avbruten landning bör utsträckas till höjden 45 meter. Inflygningsyta 3 Syftet med inflygningsytan är att skydda ett luftfartyg under den slutliga inflygning en till banan genom att definiera området som ska hållas fritt från hinder. Inflygningsytan ska begränsas av följande: 1. En innerkant med längd motsvarande stråkytans bredd, horisontell, och i rät vinkel mot banans förlängda centrumlinje och på angivet a vstånd före tröskeln och på samma höjd som tröskelns mittpunkt. 2. Två sidokanter som utgår från innerkantens ändar och som divergerar likformigt från banans förlängda centrumlinje. 3. En ytterkant parallell med innerkanten. 4 Inflygningsytans lutningar ska mätas i det vertikalplan som innehåller banans centrumlinje och ska fortsätta att innehålla centrumlinjen för varje sidoförskjuten eller svängd bana. 5 Inflygningsy tornas dimensioner ska vara i enlighet med de dimensioner som framgår av tabell 1 3 i bilaga 1, med undantag för inflygningsytans horison tella del. 6 Inflygningsytan ska vara horisontell från och med den punkt där lutningen på 2,5 % skär det högsta av 1. det horisontalplan som är beläget 150 meter över tröskelns nivå, eller 2. det horiso ntalplan som tangerar toppen av det föremål som blir bestämmande för OCA/ OC H. Inre inflygningsyta 7 Syftet med den inre inflygningsytan är att skydda luftfartyget under den slutlig a precisions inflygning en. En inre inflygningsyta ska finnas för banor med instru mentinflyg nings - procedurer för k ategori I III. Den inre inflygningsytan ska begränsas av följande: 1. En innerkant som sammanfaller med inflygningsytans innerkant med egen fastställd längd. 2. Två sidokanter som utgår från innerkantens ändpunkter och som sträcker sig parallellt med det vertikalplan som innehåller banans centrum - linje. 6

110 3. En ytterkant som är parallell med innerkanten. Start - stigyta 8 Syftet med start - stigytan är att skydda luftfartyg et under start - och stigningsfasen. En start - stigytas dimensioner ska vara i enlighet med tabell 4 i bilaga Start - stigytan ska begränsas av a) en innerkant, horisontell och i rät vinkel mot banans centrumlinje, antingen placerad på angivet avstånd bortom banänden eller vid slutet av det h inderfria stigområdet om sådant finns och har en längd som är större än den angivna banlängden, b) två sidokanter som utgår från innerkantens ändar och som divergerar likformigt från startbanan till en fastställd slutlig bredd och därefter fortsätter med d enna bredd för återstoden av start - stigytans längd, och c) en ytterkant, horisontell och i rät vinkel mot den angivna startbanan. 2. Innerkanten ska ligga på samma höjd som den högsta punkten på banans förlängda centrumlinje, mellan banänden och innerkante n. Om det finns ett hinderfritt stigområde, ska dock höjden ligga på samma höjd som den högsta punkten på marken på det hinderfria stigområdets centrumlinje. 3. Vid en rak flygbana efter start ska start - stigytans lutning mätas i det vertikalplan som innehå ller banans centrumlinje. 4. Vid en flygbana efter start som är avsedd för svängda utflygningar, ska start - stigytan bestå av en komplex yta som innehåller de horisontella normalerna till start - stigytans centrumlinje. Lutningen på centrumlinjen ska vara den samma som för en rak flygbana efter start. Övergångsyta 9 Syftet med övergångsytan är att definiera gränsen på området som är tillgängligt för byggnader och naturliga hinder, såsom vegetation. Övergångsytornas dimensioner ska vara i enlighet med tabell 1 3 i bilaga 1. En övergångsyta ska begränsas av 1. en undre kant som utgår från den punkt där inflygningsytans sida skär den inre horisontella ytan och sträcker sig ner längs inflygningsytans sida till inflygningsytans innerkant och därifrån längs stråket parallellt med banans centrumlinje, och 2. en övre kant i den inre horisontella ytans plan. En punkt på den undre kanten ska 1. längs inflygningsytans sida ha samma höjd som motsvarande punkt på inflygningsytan, och 2. längs banstråket ha samma höjd som nä rmaste punkt på banans centrumlinje eller dess förlängning. 10 Övergångsytans lutning ska mätas i vertikalplanet vinkelrätt mot banans centrumlinje. Övergångsytan och den inre övergångsytan längs stråket är svängd a om banans längd lutning är svängd. 7

111 Inre övergångsyta 11 Syftet med den inre övergångsytan är att skydda luftfartygen under precisionslandning ar och avbrut na landning ar. En inre övergångsyta ska finnas för instrument banor kategori II och III. Den inre övergångsytans dimensioner ska vara i enlig het med tabell 3 i bilaga 1 och bild 3 i bilaga 2. Den inre övergångsytan ska begränsas av följande: 1. En undre kant som utgår från den inre inflygningsytans ände och sträcker sig längs den inre inflygningsytans sida till den ytans innerkant och därifrån längs stråket parallellt med banans centrumlinje till innerkanten för ytan för avbruten landning och därifrån up p längs sidan för ytan för avbruten landning till den punkt där sidan skär den inre horisontella ytan. 2. En övre kant i den inre horisontella ytans plan. En punkt på den undre kanten ska 1. längs den inre inflygningsytans sida och sidan för ytan för avbru ten landning ha samma höjd som motsvarande punkt på den ytan, och 2. längs banstråket ha samma höjd som närmaste punkt på banans centrumlinje eller dess förlängning. Den inre övergångsytans lutning ska mätas i vertikalplanet vinkelrätt mot banans centrumli nje. Allmänna råd En inre övergångsyta bör finnas för instrument banor kategori I. Yta för avbruten landning 12 En yta för avbruten landning ska finnas för instrument banor kategori II och III. Dimensionerna för en yta för avbruten landning ska vara i enl ighet med tabell 3 i bilaga Ytan för avbruten landning ska begränsas av a) en innerkant som ska vara horisontell och i rät vinkel mot banans förlängda centrumlinje och placerad på ett angivet avstånd efter tröskeln, b) två sidokanter som utgår från i nnerkantens ändar och som divergerar likformigt från det vertikalplan som innehåller banans centrumlinje, och c) en ytterkant som ska vara parallell med innerkanten och som ska nå upp till den inre horisontella ytans plan. 2. Innerkantens höjd ska vara lika med höjden för banans centrumlinje vid den inre innerkanten. Allmänna råd En yta för avbruten landning bör finnas för instrumentbanor kategori I. 4 kap. Borttagning och begränsning av hinder Utrustning eller installationer som krävs för ett luftfartyg s navigering 1 När en bana anläggs ska de hinder begränsande ytorna fastställas så att hinderfrihet uppnås. 2 Utrustning eller installationer som krävs för ett luftfartygs navigering och som är av bräcklig konstruktion och har liten massa får finnas p å en 8

112 stråkyta. För att medge överflygning av den yttre delen av stråket utanför den inre plangjorda delen av en stråkyta får hinder finnas upp till en maximal höjd av 3 meter 3 Hinder som genomtränger den koniska ytan, horisontella ytan, inflygningsytan, start - stigytan, övergångsytorna och stråkytorna ska flyttas eller avlägsnas. Detta gäller dock inte när de skärmas av ett redan existerande föremål som inte är möjligt att flytta eller avlägsna eller när en flygoperativ analys visar att föremålet inte an ses påverka flygsäkerheten negativt. Allmänna råd Ett föremål bör anses vara skärmat när det 1. befinner sig under ett horisontalplan som utgår från toppen av ett föremål som finns i riktning bort från banan, eller 2. befinner sig under ett plan med negativ lutning på 10 % mot banan. 4 Hinder som genomtränger en hinderbegränsande yta ska markeras med färg eller förses med ljus i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 201 X : XX ). om mark ering a v föremål som genomtränger hinderbegräns ande yt or för en flygplats. 5 Om det finns vägar som trafikeras av fordon inom eller i närheten av flygplatsen ska hinderfriheten för de hinderbegränsande ytornas horisontella projektion utgå från en fordo nshöjd av 4,8 meter, om fordonstrafiken inte kan regleras av flygplatsen. Inflygningsyta 6 Nya föremål eller påbyggnader på existerande föremål får inte genom - tränga inflygningsytan inom ett avstånd av meter från innerkanten. De får inte h eller genomtränga övergångsytan förutom när de skärmas av ett redan existerande föremål som inte är möjligt att flytta eller avlägsna. När ett hinder inte går att flytta eller avlägsna ska den tillgängliga ban längden begränsaså att hinderfrihet kan uppnå s. 7 Nya föremål eller påbyggnader på existerande föremål får inte genomtränga inflygningsytan bortom ett avstånd av meter från innerkanten, den koniska ytan eller den horisontella ytan. Detta gäller dock inte när de skärmas av ett redan existerand e föremål som inte är möjligt att flytta eller avlägsna, eller när en flygoperativ analys visar att föremålet inte anses påverka flygsäkerheten negativt. Start - stigyta 8 Nya föremål eller påbyggnad på existerande föremål får inte tränga igenom start - stig ytan, förutom när de skärmas av ett redan existerande föremål som inte är möjligt att flytta eller avlägsna. När ett hinder inte går att flytta eller avlägsna ska den tillgängliga ban längden begränsas så att hinderfrihet kan uppnås. 9

113 Bana avsedd för start 9 En start - stigytas hinderbegränsande ytor ska fastställas för en bana som är avsedd att användas som startbana. Om en bana endast är avsedd för start ska övriga hinderbegränsande ytor tillämpas efter behov. Dimensionerna för ytan ska vara i enlighet med tabell 4 i bilaga 1. Allmänna råd Om inga föremål når upp till 2 procents (1:50) start - stigyta bör nya föremål begränsas för att bevara den befintliga hinderfria ytan ned til l en lutning på 1,6 % (1:62,5). Hinderfri zon 10 Den inre inflygningsytan, inre övergångsytan och ytan för avbruten landning utgör tillsammans med berörd stråkyta den hinderfria zonen. Den hinderfria zonen ska hållas fri från fasta föremål förutom sådana som behövs för ett luftfartygs navigering. Dessa fasta föremål ska vara av bräckl ig konstruktion och ha en liten massa. Begränsningar för andra föremål 11 Föremål som inte genomtränger inflygningsytan, men som riskerar att ha en negativ inverkan på den optimala placeringen av visuella och icke visuella hjälpmedel, ska avlägsnas så lå ngt det är praktiskt möjligt. Alla andra föremål inom de vertikala begränsningslinjerna för den horisontella och den koniska ytan, som efter en flyg operativ analys kan innebära en risk för flygplan på manöverområdet eller i luften, ska betraktas som hinde r och flyttas eller avlägsnas. 5 kap. Undantag 1 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. 1. Denna författning träder i kraft den X Xxxxx Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2010:134) om hinderbegränsande ytor, begränsning och bor tt agning av hinder på flygplats. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande (Sjö - och luftfart ) 10 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

114 Bilaga 1 Bilaga 1. Tabeller Tabell 1. Mått och lutningar för hinderbegränsande ytor för inflygning till icke - instrumentbanor Ytor och mått a (1) 1 (2) Icke - instrumentbanor Kodsiffra 2 3 (3) (4) 4 (5) KONISK YTA Lutning 5 % 5 % 5 % 5 % Höjd 35 m 55 m 75 m 100 m INRE HORISON TELL YTA Höjd 45 m 45 m 45 m 45 m Radie m m m m INFLYG NINGSYTA Innerkantens 60 m 80 m 150 m 150 m längd Avstånd från 30 m 60 m 60 m 60 m tröskel Divergens 10 % 10 % 10 % 10 % varje sida Längd m m m m Lutning 5 % 4 % 3,33 % 2,5 % ÖVER GÅNGS YTOR Lutning 20 % 20 % 14,3 % 14,3 % a. Alla avstånd är horisontella om inte annat anges. 11

115 Bilaga 1 Tabell 2. Mått och lutningar för hinderbegränsande ytor för inflygning till icke - precisionsbanor Icke - precisionsbanor Kodsiffra Ytor och mått a (1) 1 eller 2 (2) 3 (3) 4 (4) KONISK YTA Lutning 5 % 5 % 5 % Höjd över den inre horisontella ytan 60 m 75 m 100 m INRE HORISON TELL YTA Höjd 45 m 45 m 45 m Radie m m m INFLYG NINGSYTA Innerkantens längd 150 m 300 m 300 m Avstånd från 60 m 60 m 60 m tröskel Divergens varje 15 % 15 % 15 % sida Första delen Längd m m m Lutning 3,33 % 2 % 2 % Andra delen Längd Inte m b m b tillämpligt Lutning Inte 2,5 % 2,5 % tillämpligt Horisontell del Längd Inte m b m b tillämpligt Total längd Inte tillämpligt m m ÖVER GÅNGSYTA Lutning 20 % 14,3 % 14,3 % a. Alla avstånd är horisontella om inte annat anges. b. Längden kan variera. 12

116 Bilaga 1 Tabell 3. Mått och lutningar för hinderbegränsande ytor för inflygning till precisionsbanor Kategori I Kodsiffra Kategori II eller III Kodsiffra Ytor och mått a (1) 1 eller 2 (2) 3 eller 4 (3) 3 eller 4 (4) KONISK YTA Lutning 5 % 5 % Höjd 60 m 100 m INRE HORISONTELL YTA Höjd 45 m 45 m Radie m m INRE INFLYG NINGSYTA Bredd 90 m 120 m e Avstånd från 60 m 60 m tröskel Längd 900 m 900 m Lutning 2,5 % 2 % INFLYGNINGSYTA Innerkantens 150 m 300 m längd Avstånd från 60 m 60 m tröskel Divergens varje 15 % 15 % sida Första delen Längd m m Lutning 2,5 % 2 % Andra delen Längd m m b Lutning 3 % 2,5 % Horisontell del Längd Inte m b tillämpligt Total längd m m ÖVERGÅNGSYTA Lutning 14,3 % 14,3 % INRE ÖVERGÅNGSYTOR Lutning 40 % 33,3 % 13

117 Bilaga 1 Kategori I Kodsiffra Kategori II eller III Kodsiffra Ytor och mått a (1) 1 eller 2 (2) 3 eller 4 (3) 3 eller 4 (4) YTA FÖR AVBRUTEN LANDNING Innerkantens 90 m 120 m e längd Avstånd från c m d tröskel Divergens varje 10 % 10 % sida Lutning 4 % 3,33 % a) Alla avstånd är horisontella om inte annat anges. b) Längden kan variera. c) Avstånd till stråkände. d) Eller avstånd från banände. Det minsta avståndet ska gälla. e) Där kodbokstaven är F ska bredden ökas till 155 meter. Tabell 4. Mått och lutningar för hinderbegränsande ytor banor avsedda för start Banor avsedda för start Kodsiffra Ytor och mått a (1) 1 (2) 2 (3) 3 eller 4 (4) START - STIGYTA Innerkanten 60 m 80 m 180 m s längd Avstånd 30 m 60 m 60 m från banände b Divergens 10 % 10 % 12,5 % varje sida Slutlig bredd 380 m 580 m m m c Längd m m m Lutning 5 % 4 % 2 % a) Alla avstånd är horisontella om inte annat anges. b) Start - stigytan börjar i slutet av det hinderfria stigområdet om det hinder - fria stigområdet är längre än det angivna avståndet. c) meter om starten inbegriper en sväng med en kursändring större än 15 under VMC, under mörker eller IMC. 14

118 Bilaga 2 Bilaga 2. Bilder Bild 1. Hinderbegränsande ytor 15

119 Bilaga 2 Bild 2. Inre inflygningsyta, inre övergångsyta och yta för avbruten landning Bild 3. Hinderbegränsande ytor vid precisionsbanor kategori l, II och III 16

120 Bilaga 2 Bild 4. Inre horisontell yta för en enkel bana (där banans kodsiffra är 4) Bild 5. Sammansatt inre horisontell yta för två parallella banor (där banornas kodsiffra är 4) 17

121 Bilaga 2 Bi ld 6. Sammanfattande bild över hinderbegränsande ytor 18

122 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering och ljussättning av föremål som genomtränger flygplatsers hinderbegränsande ytor ; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med s töd av 6 kap. 5 luftfarts - för ordningen (2010:770) och beslutar följande allmänna råd. TSFS : [ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] LUFTFART Serie AGA Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas av den som ska driva, utforma eller bygga om en flygplats som ska vara certifierad enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ( TSFS 2010:118 ) om godkännande av flyg plats, när färgmarkeringar, ljusinstallationer, markörer och flaggor ska utformas och installeras på byggnader, master och andra föremål som genomtränger en hinder begränsande yta som har fastställts för flygplatsen. Föreskrifterna omfattar inte flygplatser som enbart är avsedda för helikopterverksamhet Definitioner och förkortningar 2 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. certifierad flygplats dager färdområde civil eller militär flygplats som godkänts för civil kommersiell flygtrafik tillstånd som råder från gryningens början till skymningens slu t den del av en flygplats som är avse dd för luftfartygs start, landning och taxning och består av man över - området och plattan (plattorna) 1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. 1

123 gryning tid på dygnet då solskivans centrum rör sig från 6 under horisont en upp till horisonten hinder hinder - begränsande yt a hinderljus alla fasta (tillfälliga eller permanenta) och rörliga föremål eller delar av dessa som är belägna på områden avsedda för luftfartygs mark rörelser eller som genomtränger en hinderbegränsande yt a fastställd yta som finns på och/eller i anslutning till en flygplats och som normalt inte får genomträngas av föremål eller delar av föremål som utgör hinder fast eller blinkande ljus som utmärker sådana hinder som kan utgöra fara för luftfarten horisontell yta fastställd del av ett horisontalplan ovanför en flyg - plats och dess omedelbara omgivning över vilke n det kan vara nödvändigt att ta bort hinder samt förbjuda uppförande av nya hinder inflygningsyta lutande hinderbegränsande yta som till sin utsträckning bestäms av inflygningsområdets vertikala projektion på ett eller flera plan med bestämda lutningar IR konisk yta LED mörker NVD platta skymning snabbavfartstaxi - bana start - stigyta ( I nfra R ed ) infraröd fastställd yta som lutar utåt och uppåt från den yttre begränsningen av den horisontella ytan upp till en fastställd höjd ( L ight E mitting D iode ) l y sdiod tillstånd som råder från skymningens slut till gryning ens början (Night Vision Device) utrustning för mörkerseende avdelat område avsett för luftfartygs av - och pålastning, passagerares av - och påstigning samt luftfartygs tankning, uppställning eller underhåll tid på dygnet då solskivans centrum rör sig från horisont en och ned till 6 under horisonten (rapid exit taxiway) typ av taxibana som är ansluten till banan i en spetsig vinkel och avsedd att möjliggöra för landande luftfartyg att lämna banan i högre fart än vad som är möjligt via andra avfarter, för att på så sätt minska den tid banan är upptagen hinderyta som utgörs av start - stigområdets vertikala projektion på ett plan med bestämd hinderfri lutning 2

124 taxibana inom flygplats anvisad el ler anlagd väg för luft fartygs taxning, avsedd som förbindelse mellan delar av flygplatsområdet ; hit räknas även snabbavfarts - taxibana, taxibana på platta och taxningsväg på platta taxibana på platta taxningsväg platta på (apron taxiway ) typ av taxibana som utgörs av en del av ett taxibansystem, är belägen på en platta och avsedd att medge taxning som korsar plattan (aircraft stand taxilane ) typ av taxibana som utgörs av ett område på en platta och som endast är avsedd för taxning till och från uppställningsplatser på plattan uppställningsplats för luftfartygs uppställning särskilt avdelat område på platta eller annan yta inom ett färdområd e övergångsyta en k ombination av hinderbegränsande ytor som lutar utåt och uppåt från det yt tre stråkets yttre begränsnings linje enligt minimikrave n för respektive banas referens kod och från sidokanterna av inflygnings ytorna; övergångsytan sträcker sig i höjdled upp till den horisontella ytan Ömsesidigt erkännande 3 Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för produkter som 1. är lagligen tillverkade eller saluförda i en annan medlemsstat inom EU eller i Turkiet, eller 2. är lagligen tillverk ad i ett EFTA - land, som har undertecknat EES - avtalet. Om en produkt enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla. Föremål som ska mar keras och/eller ljus sättas 4 Alla hinder som genomtränger en hinderbegränsande yta ska markeras från den höjd där de genomtränger den hinderbegränsande ytan och/eller förses med ljus på sin högsta punkt. Föremålen ska om möjligt vara markerade med färg, men om det inte är möjligt kan markörer eller flaggor användas. Markeringar eller ljus kan utelämnas om flygplatsen genom en flygoperativ analys visar att markeringar eller ljus inte krävs fö r att bibehålla säkerheten. Den flygoperativa analysen ska redovisas för Transportstyrelsen. Hinderljus behöver inte installeras på inflygnings - och banljus eller skyltar inom färdområdet. Krav på markering av vindkraftverk finns i Transportstyrelsens för e - skrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. 3

125 5 Ett fast föremål som genomtränger start - stigytan eller inflygningsytan inom 3000 meter från ytans inre kant, eller som genomtränger övriga hinder begränsande ytor, ska betraktas som ett hinder och vara markerat. Om bansystemet används under mörker, ska det vara försett med ljus. Markeringen får utelämnas om hindret är försett med medelintensivt hinderljus typ A under dager. Undantag för markering oc h ljus kan göras om hindret 1. skärmas av ett annat ljus satt hinder, 2. är en sjöfartsfyr, och flygplatsen genom en flygoperativ analys visar att fyrens ljus är tillräckligt, eller 3. genom sin form, storlek eller färg är tillräckligt framträdande. Andra f asta föremål som kan utgöra hinder för luftfartyg 6 Andra fasta föremål än de som per definition är hinder inom de hinderbegränsande ytorna ska markeras om en flygoperativ analys visar att objektet kan utgöra fara för luftfartyg. Om bansystemet används u nder mörker, ska det vara försett med ljus. Markeringen får utelämnas 1. när hindret skärmas av ett annat fast hinder, 2. när hindret är tillräckligt framträdande i form, storlek eller färg, eller 3. när hindret är försett med medelintensivt hinderljus ty p A under dager. 7 Markplacerade ljus på ståndare som är avsedda för luftfartygs navigation inom färdområdet ska vara markerade med en färg som fram träder mot bakgrunden. 8 Alla hinder inom de avstånd från centrumlinjen som anges i tabell 1 för t axib anor och taxningsväg på platta ska vara markerade. Om taxibanan eller taxningsvägen används under mörker ska den vara försedd med ljus. Tabell 1. Kodbokstav Taxibanor ( utom taxningsväg på platta ): maximalt avstånd från centrumlinje till hinder (meter) A 15,5 12 B 20 16,5 C 26 22,5 D 37 33,5 E 43,5 40 F 51 47,5 Tax ningsväg på platta : maximalt avstånd från centrumlinje till hinder (meter) 4

126 Markering med färger 9 De färger som används för att markera hinder ska uppfylla kraven i bild 1 i bilagan. 10 Ett h inder som ska markeras med färg och som 1. i huvudsak har obrutna ytor, 2. har en största utsträckning i vertikalplanet om 4,5 meter eller mer, och 3. inte är försett med ljus, ska markeras med färger i form av ett rutmönster. Rutmönstret ska bes tå av rektanglar med sidor som är mellan 1,5 och 3 meter långa. Färgerna i mönstret ska kontrastera mot varandra och mot den bakgrund som de kommer att ses mot. Hörnen ska ha den mörkare färgen. Färgkombinationen orange/vit eller röd/vit ska användas, om i nte någon av dessa färger flyter ihop med bakgrunden. Exempel på färgmarkeringar finns på bild 3 i bilagan. 11 Ett hinder som ska markeras med färg och som 1. i huvudsak har obrutna ytor, 2. har en största utsträckning horisontellt eller vertikalt om mer än 1,5 meter, och en utsträckning i den andra annan ledden om mindre än 4,5 meter, och 3. inte är försett med ljus, ska markeras med färger i form av bandmönster. Detsamma gäller fackverkskonstruktioner vars största utsträckning horisontellt eller vertik alt är mer än 1,5 meter. Bandmönstrets färger ska kontrastera mot den bakgrund som de kommer att ses mot. Färgkombinationen orange/vit eller röd/vit ska användas, om inte någon av dessa färger flyter ihop med bakgrunden. Vid hindrets ändar ska fälten ha de n mörkare färgen. 12 Hinder som är högst 120 meter ska markeras med en bandgrupp. Hinder som är högre än 120 meter men högst 180 meter ska markeras med två bandgrupper. Hinder som är över 180 meter ska ha en bandgrupp för var del av den totala höjden. Fä rger och mönster ska motsvara specifikationerna i bild 1 och tabell 2; se även bild 3 6 i bilagan. Allmänna råd Bandmönstret bör vara i rät vinkel mot hindrets huvudsakliga utsträckning och ha en bredd som är antingen 30 meter eller ungefär en sjundedel av den huvudsakliga utsträckningen, beroende på vad som är lägst. Bandmönstret på hindrens vertikalaxlar får bilda grupper. Varje grupp kan då bestå av åtminstone 5 band, vars sammanlagda bredd är minst 20 meter. 5

127 Bild 1. Grundläggande markeringsmönster Tab ell 2. Bredder för markeringsband Hinder s törre än Hinder ö verskrider inte Bandbredd 1,5 m 210 m 1/7 av den längsta dimensionen 210 m 270 m 1/9 av den längsta dimensionen 270 m 330 m 1/11 av den längsta dimensionen 330 m 390 m 1/13 av den längsta dimensionen 390 m 450 m 1/15 av den längsta dimensionen 450 m 510 m 1/17 av den längsta dimensionen 510 m 570 m 1/19 av den längsta dimensionen 570 m 630 m 1/21 av den längsta dimensionen Markering med markörer 13 Markörer som visas på eller intill ett hinder ska vara placerade så att hindrets form framträder under dager och visuella väderförhållanden, och så att markörerna är synliga på ett avstånd av minst meter från luften och 300 meter från marknivå i alla riktningar från vilka det är sann olikt att ett luftfartyg kan närma sig hindret. 6

128 14 Markörerna ska utformas så att de inte kan förväxlas med markeringar som används för att förmedla annan information. Markörerna ska inte heller vara utformade så att den fara som hindret utgör ökar. 15 En markör ska vara enfärgad. Markörer med samma färg får inte sitta bredvid varandra, utan enskilda vita och röda, eller enskilda vita och orange markörer ska visas omväxlande. 16 En markör på en luftledning ska vara klotrund och minst 60 centimeter i diameter. Mellanrummet mellan två markörer eller mellan en markör oc h en ledningsstolpe ska vara an passa t till markörens diameter, med följande begränsningar. O m marköre rnas diameter är 60 centimeter ska mellanrummet vara högst 30 meter. Därefter ska mellanrummet ökas successivt med markörernas diameter upp till högst 35 meter för markörer vars diameter är 80 centimeter. Därefter ska mellanrummet återigen ökas successivtill högst 40 centimeter för markörer vars diameter är minst 130 centimeter. Om det finns flera luftledningar eller luftkablar ska det finnas en markör som är högre placerad än den högsta ledningstråden på den markerade punkten. Markering med flaggor 17 Flaggor som används för att markera hinder ska placeras runtom eller på den hög sta kanten av ett hinder. När flaggor används för att markera vid sträckta hinder eller grupper av tätt placerade hinder ska det finnas en flagga minst var femtonde meter. Flaggorna ska vara utforma de enligt följande: 1. Flaggor som används för att markera fasta hinder ska inte vara mindre än 0,6 kvadratmeter. 2. Flaggor som används för att markera rörliga hinder ska inte vara mindre än 0,9 kvadratmeter. 3. Flaggor som används för att markera fasta hinder ska vara orange eller en kombination av två triangelf ormiga delar, en orange och en vit, eller en röd och en vit. Om dessa färger smälter samman med bakgrunden ska dock a ndra framträdande färger användas. 4. Flaggor som används för att markera rörliga föremål ska vara rut - mönst rade. S idorna i varje ruta ska vara minst 0,3 meter. Färgerna i mönstret ska kontrastera mot varandra och mot den bakgrund som de kommer att ses mot. Färg kombination en orange / vit eller röd / vit ska användas, om inte någon av dessa färger flyter ihop med bakgrunden. Hinderljus 18 Hinder som ska förses med ljus ska ha låg -, medel - eller högintensiva hinderljus, eller en kombination av sådana ljus. Hinderljusens färgområde ska uppfylla kraven i bild 2a b i bilagan till dessa föreskrifter. När hinderljusen utgörs av LED - ljus ska dessa förutom synligt ljus även utstråla IR - ljus (infrarött ljus) inom ett våglängdsområde som är synligt för piloter som 7

129 använder utrustning för mörkerseende (NVD). IR - ljuset ska lysa kontinuerligt om det synliga hinderljuset lyser med fast sken. I annat fall ska IR - ljuset blinka med samma frekvens som det synliga hinderljuset. Användning av hinderljus 19 Hinder ska förses med hinderljus med de egenskaper som framgår av tabell 1 i bilagan, enligt följande: 1. H inder som inte har stor utbredning och vars höjd över den omgivande marken är högst 45 meter ska förses med lågintensiva hinderljus typ A eller B. Om ett sådant hinder behöver uppmärksammasärskilt och lågintensiva hinderljus typ A eller B inte är tillräckliga, ska medelintensiva eller hö gintensiva hinderljus användas. 2. Fordon och a ndra rörliga föremål som inte är luftfartyg, ska förses med lågintensiva hinderljus typ C, med undantag för vad som anges i punkt 4 nedan. 3. V ägledningsfordon (så kallade follow me - fordon) ska förses med lå gintensiva hinderljus typ D. 4. H inder vars höjd över den omgivande marken överstiger 45 meter ska förses med medelintensiva hinderljus typ A, B eller C. Medelintensiva hinderljus typ A och C ska användas självständigt, medan medelintensiva hinderljus typ B kan användas självständigt eller kombineras med lågintensiva hinderljus typ B. 5. H inder vars höjd över den omgiva nde marken överstiger 150 meter ska förses med högintensiva hinderljus typ A, om flygplatsen genom en flygoperativ analys visar att sådana ljus är nödvändiga för att hindret ska uppmärksammas under dager. 6. L edningsstolpar som bär upp luftledningar eller luftkablar ska förses med h ögintensiva hinderljus typ B, om a) flygplatsen genom en flygoperativ analys visar att dessa ljus är nödvändiga för att ledningarna eller kablarna ska uppmärksammas, eller b) den som har uppfört hindret har visat för flygplatsen att det inte är praktiskt möjligt att installera mark örer på ledningarna eller kablarna. När en flygplats genom en flygoperativ analys vis ar att användningen av högintensiva hinderljus typ A eller B, eller medelintensiva hinderljus typ A under mörker skulle kunna blända piloter inom en radie av ungefär meter från en flygplats eller orsaka betydande miljöproblem, ska ett system för dubbel ljussättning införas. Systemet ska bestå av högintensiva hinderljus typ A eller B, eller av medelintensiva hinderljus typ A för användning under dager och halvdager samt medelintensiva hinderljus typ B eller C för användning unde r mörker. Placering av hinderljus 20 När ett hinder ska förses med ljus ska ljusen placeras så nära toppen av hindret som möjligt. De översta ljusen ska vara placerade så att de visar de punkter eller kanter på hindret som ligger högst i förhållande till den 8

130 hinderbegränsande ytan, med undantag för vad som anges i Färgm arkeringarna framgår av bild 4 6 i bilagan. Om hindret utgörs av en skorsten eller av en struktur med liknand e funktion, ska ljusen trots det som sägs i första stycket placeras så långt under toppen som krävs för att minimera risken för föroreningar på grund av damm, rök eller kondensation. 2 1 Hinderljusens antal och placering på varje nivå ska vara så dana att ljusen är synliga 360 i horisontalplanet. När ett ljus är skärmat i någon riktning av en annan del av hindret eller av ett närliggande föremål, ska kompletterande ljus installeras på den andra delen av hindret eller det närliggande föremålet så att hindr ets form framträder i stort. Det skärmade ljuset kan utelämnas om det inte bidrar till att visa hindrets utsträckning. 2 2 Om en tornbyggnad eller en antennkonstruktion som förses med högintensiva hinderljus har en antenn eller liknande som är högre än 12 meter och på vilken det inte är praktiskt möjligt att placera ett höginstensivt hinderljus, ska ett sådant ljus placeras så högt som möjligt. Om det är genomförbart ska även ett medelintensivt hinderljus typ A monteras längst upp. 23 Vid ett hinder med stor utbredning eller vid en grupp tätt samlade hinder ska toppljusen åtminstone visas på de punkter eller kanter på hindret som ligger högst i förhållande till hinderytan, så att de visar hindrens form och utbredning. Om två eller flera kanter har samma h öjd, ska kanten närmast landningsområdet vara försedd med ljus. Om lågintensiva ljus används ska de placeras med mellanrum som inte överstiger 45 meter i längdriktningen. Om medelintensiva ljus används ska de placeras med mellanrum som inte överstiger 900 meter i längdriktningen. En grupp av träd, vindkraftverk eller byggnader betraktas som hinder med stor utbredning. 24 Om den hinderbegränsande ytan utgörs av ett lutande plan och den högsta delen av hindret inom den hinderbegränsande ytan inte utgörs av hindrets högsta punkt, ska kompletterande hinderljus placeras på hindrets högsta punkt. Hinderljus på hinder vars höjd över marken är minst 45 meter men understigande 150 meter 25 Om ett hinder förse s med medelintensiva hinderljus typ A och hindrets top p ligger mer än 105 meter över den omgivande marken eller närliggande byggnader s högsta nivå, om det hinder som ska förses med ljus är omgivet av byggnader, ska kompletterande ljus placeras på mellan liggande nivåer. Dessa kompletterande ljus ska placeras med så jämna mellanrum som möjligt mellan toppljusen och marknivån eller de när liggande byggnadernas högsta nivå. Avståndet mellan två ljusnivåer får inte överstiga 105 meter. Se bild 3 i bilagan. 26 Om ett hinder förses med medelintensiva hinderljus ty p B och hindrets topp ligger mer än 45 meter över den omgivande marken eller närliggande byggnader s högsta nivå, om det hinder som ska förses med ljus är omgivet av 9

131 byggnader, ska kompletterande ljus placeras på mellan liggande nivåer. Dessa kompletterande ljus ska vara lågintensiva hinderljus typ B alternerade med medelintensiva hinderljus typ B. De ska placeras med så jämna mellanrum som möjligt mellan toppljusen och marknivån eller de närliggande byggnadernas högsta n ivå. Avståndet mellan två ljusnivåer får inte överstiga 52 meter. Se bild 3 i bilagan. 27 Om ett hinder förses med medelintensiva hinderljus typ C och hindrets topp ligger mer än 45 meter över den omgivande marken eller närliggande byggnader s högsta nivå, om det hinder som ska förses med ljus är omgivet av byggnader, ska kompletterande ljus placeras på mellanliggande nivåer. Dessa kompletterande ljus ska placeras med så jämna mellanrum som möjligt mellan toppljusen och marknivån eller de närliggande byggn adernas högsta nivå. Avståndet mellan två ljusnivåer får inte överstiga 52 meter. Se bild 3 i bilagan. 2 8 När högintensiva hinderljus typ A används, ska de placeras mellan marknivån och toppljuset med jämna mellanrum om högst 105 meter, förutom då hind re t som ska förses med ljus är omgivet av byggnader. Då kan byggnadernas högsta nivå användas som motsvarighet till mark nivån när antalet ljusnivåer ska fastställas. Se bild 3 i bilagan. 29 När högintensiva hinderljus typ B används, ska de vara placerade på den bärande konstruktionen på följande nivåer: 1. Längst upp. 2. På den lägsta nivån som hängande ledningar eller kablar når ner till. 3. Halvvägs mellan dessa två nivåer. 30 L jusstrålens maximala ljusstyrka över horisonten för högintensiva hinderljus typ A och B ska riktas enligt tabell 3. Tabell 3. Ljusarmaturens höjd över underliggande mark - eller vattenyta > 151 m 0 > 122 m 151 m 1 > 92 m 122 m 2 92 m 3 Vinkel för inriktning av ljusstrålens maximala ljusstyrka över horisonten Egenskaper för lågintensiva hinderljus 31 De lågintensiva hinderljus som används ska uppfylla kraven i tabell 1 i bilagan och nedanstående krav: 1. Lågintensiva hinderljus typ A och B på fasta hinder ska visa fast rött ljus. 2. Lågintensiva hinderljus typ C som är placerade på utryckningsfordon ska visa blinkande blått ljus, och de som är placerade på andra fordon ska visa blinkande gult ljus. 10

132 3. Lågintensiva hinderljus typ D som är placerade på fordon för väg - ledning av luftfartyg (s.k. follow me - fordo n) ska visa blinkande gult ljus. 4. Lågintensiva hinderljus på föremål med begränsad rörlighet, t.ex. passagerarbryggor, ska visa fast rött ljus. Ljusen ska ha en ljusstyrka som gör att de framträder mot närliggande ljus och mot det allmänna bakgrunds ljus et. Ljusen ska minst uppfylla specifikationerna för låg intensiva hinder ljus typ A. Egenskaper för medelintensiva hinderljus 32 De medelintensiva hinderljus som används ska uppfylla kraven i tabell 1 i bilagan och nedanstående krav: 1. Medelintensiva hi nderljus typ A ska visa blinkande vitt ljus, medel - intensiva hinderljus typ B ska visa blinkande rött ljus och medelintensiva hinderljus typ C ska visa fast rött ljus. 2. Medelintensiva hinderljus typ A och B som är placerade på ett föremål ska blinka samt idigt. Egenskaper för högintensiva hinderljus 33 De högintensiva hinderljus som används ska uppfylla kraven i tabell 1 i bilagan och nedanstående krav: 1. Högintensiva hinderljus typ A och B ska visa blinkande vitt ljus. 2. Högintensiva hinderljus typ As om är placerade på ett föremål ska blinka samtidigt. 3. Högintensiva hinderljus typ B, som visar att det finns en ledning stolpe för luftledningar eller luftkablar, ska blinka i serie med först det mellersta ljuset, därefter toppljuset och sist det neders ta ljuset och i de intervall och proportioner som framgår av tabell 4. Tabell 4. Blinkintervall mellan Förhållande cykler det mellersta ljuset och toppljuset 1/13 toppljuset och det nedersta ljuset 2/13 det nedersta ljuset och det mellersta ljuset 10/13 till Undantag 34 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. Ikraftträdande - och övergångsbestämmelser 1. Denna författning träder i kraft den x xxxxxxx Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:135) om markering av föremål som genomtränger hinderbegränsande ytor för en flygplats. 11

133 3. Föremål som har satts upp innan denna författning träder i kraft och som har markerats eller försetts med ljus i enlighet med äldre föreskrift er eller särskilda beslut från Transportstyrelsen eller dess föregångare, får fortsätta att vara markerade eller försedda med ljus enligt äldre bestämmelser tills markeringen eller ljusen inte längre fyller sin funktion eller måste ersättas, eller tills be slutets giltighet löper ut. 4. Om det i föreskrifter hänvisas till TSFS 2010:135 tillämpas i stället denna nya författning. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELVENSTAM Föredragande (Sjö - och luftfart) 12 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

134 Bilaga Bilaga Bild 1. Vanliga färger för markering. 13

135 Bilaga Tabell 1. Egenskaper för hinderljus Typ av Färg Signaltyp/ Maximal ljusstyrka ( candela Verti kal Ljusstyrka ( candela (cd)) vid en given ljus (blink - frek - vens) (cd) ) vid given bakgrundsluminans Dager : ö ver Skymning /gryning: Mörker : u nder ljus - sprid - ning (c) elevationsvinkel när ljusarmaturen är installerad i horisontalplanet (d) - 10 (e) - 1 (f) ±0 (f) cd/m cd/m 2 50 cd/m 2 Låginten - Röd Fasta Ej 10 mnm 10 mnm siva, typ A (fast hinder) tillämp - ligt mnm (g) mnm (g) Låginten - siva, typ B (fast hinder) Röd Fasta Ej tillämp - ligt 32 mnm 32 mnm mnm (g) 32 mnm (g) Låginten - Gul/ Blink - Ej 40 mnm 40 mnm 12 (h) siva, typ C blå (a) ande (60 90) tillämp - ligt (b) max 400 (b) max (rörligt hinder) 400 Låginten - siva, Gul Blink - an de Ej tillämp mnm (b) 200 mnm 12 (i) Typ D follow - me - (60 90) ligt max 400 (b) max 400 fordon) Medel - intensiva, Vit Blink - an de (b) (b) (b) 3 mnm 3 % max 50 % mnm 100 % mnm typ A (20 60) ± 25 % ± 25 % ± 25 % 75 % max Medel - intensiva, Röd Blink - an de Ej tillämp - Ej tillämp (b) 3 mnm 50 % mnm 100 % mnm typ B (20 60) ligt ligt ± 25 % 75 % max Medel - intensiva, Röd Fasta Ej tillämp - Ej tillämp (b) 3 mnm 50 % mnm 100% mnm typ C ligt ligt ± 25 % 75 % max 14

136 Bilaga Typ av ljus Höginten - siva, typ A Höginten - siva, typ B Färg Signaltyp/ (blink - frek - vens) Vit Blink - ande (40 60) Vit Blink - ande (40 60) Maximal ljusstyrka ( candela (cd) ) vid given bakgrundsluminans Dager: ö ver 500 cd/m 2 Skym - ning/ gryning: cd/m (b) (b) ± 25 % ± 25 % (b) (b) ± 25 % ± 25 % Mörker: u nder 50 cd/m (b) ± 25 % (b) ± 25 % Verti - kal ljus - sprid - ning (c) Ljusstyrka ( candela (cd)) vid en given elevationsvinkel när ljusarmaturen är installerad i horisontalplanet (d) - 10 (e) % max % max a) Alla fordon ska ha gult blinkande ljus. Utryckningsfordon ska dessutom vara försedda med blått blinkande ljus. b) Effektiv ljusstyrka. c) Vertikal ljusspridning definieras som vinkeln mellan två riktningar i ett plan där ljusstyrkan är lika med 50 procent av det lägre toleransvärdet för den ljustyrka som anges i kolumnerna 4, 5 och 6. Öppningsvinkeln är inte nödvändigtvis symmetriskt krin g höjdvinkeln där högsta ljustyrkan finns. d) Höjdvinklar i förhållande till horisontalplanet. e) Ljusstyrkan i varje specificerad horisontell radial anges i procent av den högsta ljusstyrkan i samma radial enligt kolumn 4, 5 och 6. f) Ljusstyrkan i varje specificerad horisontell radial anges i procent av den lägsta ljusstyrkan enligt kolumn 4, 5 och 6. g) Utöver specificerade värden ska ljuset ha en tillräcklig ljusstyrka för att säkerställa synbarheten för höjdvinklar mellan ±0 och 50. h) Högsta ljuss tyrka bör finnas vid cirka 2,5 höjdvinkel. i) Högsta ljustyrkan bör finnas vid cirka 17 höjdvinkel. - 1 (f) ±0 (f) 50 % 100 % mnm mnm 75 % max % mnm 75 % max 100 % mnm 15

137 Bilaga Bild 2 a. Färgområden för ljus för luftfarten, av glödtrådstyp. 16

138 Bilaga Bild 2 b Färgområden för ljus för luftfarten, fast ljuskälla (t.ex. LED). 17

139 Bilaga Bild 3. Exempel på markering och ljussättning av höga konstruktioner. X Ljusintervall enligt 25 28, a ntal nivåer av ljus = N = Y (meter) X (meter) 18

140 Bilaga Bild 4. Exempel på hinder som är högst 120 meter och ska markeras med en bandgrupp. 19

141 Bilaga Bild 5. Exempel på hinder som är högre än 120 meter men högst 180 meter och ska markeras med två bandgrupper. 20

142 Bilaga Bild 6. Exempel på hinder som är över 180 meter och ska ha en bandgrupp för var del av den totala höjden. 21

143 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats ; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver följande m ed stöd av 6 kap. 7 luftfarts - förordningen (2010:770) och beslutar följande allmänna råd. TSFS : [ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] LUFTFART Serie AGA Inledande bestämm elser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas av flygplatsoperatörer vid flygplatser som har certifierats enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:118) om godkännande av flygplats. 2 Bestämmelser om händelse rapportering finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphä vande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007. Definitioner och förkortningar 3 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. ALARP - principen (As Low As Reasonably Practicable) princip för risk - reducering som innebär att risker reduceras till en nivå som kan anses vara rimlig allvarligt tillbud tillbud där omständigheterna pekar på att ett haveri varit nära att inträffa flygsäkerhets - koordinat or medlem av ledningsfunktionen med ansvar för ut - veckling och underhåll av säkerhetsledningssystemet 1

144 haveri risk riskkälla system säkerhets - bevisning säkerhets - nyckeltal tillbud olyckshändelse som inträffar med ett luftfartyg mellan den tidpunkt då en person går ombord i avsikt att flyga och den tidpunkt då samtliga ombord varande personer efter landning lämnat luftfartyget, och som medför a) att ombordvarande eller person utanför luft - fartyget genom händelsen avlider eller får allvarlig kroppsskada eller b) att betydande skada uppstår på luftfartyget eller på egendom som in te transporterats med luftfartyget uttryck för kombinationen av sannolikheten för att en riskkälla uppstår och riskkällans möjliga konse kvenser omständighet eller föremål som kan orsaka eller bidra till ett haveri eller tillbud personer, teknik och procedurer som är organiserade i en helhet eller flera delar och på ett sådant sätt att en eller flera specificerade uppgifter kan bli utförda dokumenterade analyser och argument som används för att redovisa hur ti llräcklig säkerhet anses ha uppnåtts parameter för uppföljning och utvärdering av säker - hets utvecklingen för verksamhet med flygsäkerhets - påverkan händelse, dock inte ett haveri, i samband med användandet av ett luftfartyg, v ilken påverkar eller kan påverka driftens säkerhet Allmänt 4 Vid en certifierad flygplats ska det finnas ett dokumenterat system för säkerhetsledning. 5 En flygplats, dess system och delsystem ska utformas och drivas så att kombinationen av sannolikhe ten för feltillstånd som kan inträffa och all - varlighets graden i de konsekvenser som feltillståndet kan leda till, resulterar i en acceptabel risknivå för de luftfartyg som använder flyg platsen. Riktlinjer för säkerhetsledning 6 Flygplatsens system för säkerhetsledning ska säkerställa att 1. säkerheten är prioriterad och att flygplatsen har en tydlig och före - byggande inriktning i sin säkerhetsledning, 2. affärsmålen är utformade så att organisationen ges förutsättningar att uppfylla Transportstyrelsens föreskrifter, 3. det säkerhetsrelaterade ansvaret och de säkerhetsrelaterade befogen - heterna är fördelade i organisationen, 4. personal, aktörer inom flygplatsen och externa leverantörer uppfyller kraven i flygplatsens system för säkerhetsledning, och 2

145 5. personal, aktörer och leverantörer som kan påverka säkerheten tar del av säkerhetsrelaterad information. Allmänna råd 1. För att kunna visa att säkerheten är prioriterad bör det i samt - liga beslut på alla nivåer i organisationen säkerställas att säkerhete n omhändertas. Flygplatsoperatörens tydliga och före byggande in rikt - ning i säkerhetsledningen bör ske genom att det genomförs kvalitets - säkrande aktiviteter för all verksamhet med säkerhetspåverkan. De kvalitetssäkrande aktiviteterna bör minst omfatta pl anering, genom - förande, uppföljning och korrigerande åtgärder. 2. Av affärsmålen bör det framgå att den verksamhetsansvariga ges tillräckliga befogenheter och resurser för att uppfylla Transport - styrelsens föreskrifter. 3. Det säkerhetsrelaterade ansvaret är beroende av två saker: dels att de enskilda individerna förstår och accepterar sitt dele gerade ansvar inom organisationen, dels att individerna ges förut sättningar att uppfylla detta ansvar. För att individerna ska kunna uppfylla sitt ansvar behöver d e ha rätt kompetens och tilldelas nödvändiga befogenheter. Kompetens och resurser 7 Personalen ska ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för att utföra säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter. Ett utbildningsprogram ska fast - ställas, upprätthållas och följas upp för personal med säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter. Flygsäkerhetspolicy, säkerhetsmål och säkerhetsnyckeltal 8 En flygsäkerhetspolicy, säkerhetsmål och säkerhetsnyckeltal ska fast - ställas, upprätthållas och följas upp. Flyg platsens system för säkerhets ledning ska säkerställa att den uppnådda flygsäkerhetsnivån följs upp och utvärderas gentemot de satta målen och nyckeltalen. Allmänna råd Säkerhetsmål och säkerhetsnyckeltal bör fastställas i kvantitativa nivåer där så är läm pligt. Riskhantering 9 Det ska finnas en process som säkerställer att riskkällor förenade med flygverksamheten identifieras. Det kan ske genom en kombi nation av reaktiva och proaktiva metoder för insamling av data. Befintliga system, ändringar i system och nya system ska analyseras och värderas med avseende på risker kopplade till identifierade riskkällor. Proaktiva åtgärder ska vidtas med stöd av genomförda analyser och värderingar. För att säkerställa en acceptabel säkerhetsnivå ska den riskvärderingsm atris som finns i bilaga 1 tillämpas. Om 3

146 det inte går att uppnå en acceptabel risknivå, kan en risknivå med markeringen ompröva i riskvärderingsmatrisen accepteras under förutsättning att åtgärder har vidtagits för att minska sannolikheten och/eller kons ekvenserna enligt ALARP - principen. Utfallet av riskreducerande åtgärder ska följas upp och eventuella korrigerande åtgärder genomföras. 10 Innan nya system sätts i drift, förändringar i existerande system införs eller system ersätts eller avvecklas ska e n säkerhetsbevisning redovisas för Transportstyrelsen för de system som finns med i certifikatet. Säkerhets - bevisningen ska innehålla ett utlåtande om att flygplatsens säkerhetsstandard är uppfylld. Allmänna råd Säkerhetsbevisningen bör minst innehålla föl jande: 1. En säkerhetsplan som redovisar en systembeskrivning och en plan för att genomföra säkerhetsrelaterade aktiviteter. 2. En kravkvittenslista som visar överensstämmelse med gällande före skrifter. 3. En riskkällelista som redovisar identifierade ris kkällor samt utfallet från analyser och värderingar som har genomförts för respektive riskkälla. 4. Övrig dokumentation som är nödvändig för att redovisa att tillräcklig säkerhet har uppnåtts. Säkerhetsplanen, kravkvittenslistan, de preliminära riskkälle - listorna och säkerhetsbevisningen för genomförandet bör stämmas av med Transport styrelsen så tidigt som möjligt för att säkerställa att analysens nivå och om fattning är tillräcklig. Analyser och värderingar bör genomföras enligt svenska och internatio ne lla standarder. Flygsäkerhetskoordinator 11 Den som är ansvarig för verksamheten (den verksamhetsansvariga) ska utse en flygsäkerhetskoordinator. Flygsäkerhetskoordinatorn ska vara en annan person än den verksamhetsansvariga. Flygsäkerhetskoordinatorn sk a ingå i ledningsfunktionen och ha ansvar och befogenheter som innefattar att 1. säkerställa att de processer som krävs för säkerhetsledningssystemet upprättas, införs och underhålls, 2. rapportera om säkerhetsledningssystemets funktion och behov av förbät tring till den verksamhetsansvariga, och 3. säkerställa att medvetenheten om säkerhetskraven främjas i hela organisationen. Om det på grund av flygplatsens verksamhet inte är möjligt att utse någon annan medlem än den verksamhetsansvariga, kan Transportsty relsen godkänna att den verksamhetsansvariga också är flygsäkerhetskoordinator. Det är dock under förutsättning att det har vidtagits åtgärder så att det inte uppstår intressekonflikter. 4

147 12 För att kunna tjänstgöra som flygsäkerhetskoordinator ska den u t sedda befattningshavaren bevisa för Transportstyrelsen att de kompetens krav som framgår av bilaga 2 är uppfyllda. Detta sker normalt genom en prövning hos Transportstyrelsen. Uppföljning och rapportering 13 Oönskade trender för säkerheten ska identifi eras och åtgärdas omedelbart genom att 1. ett rapporteringssystem etableras som säkerställer att haverier, all varliga tillbud, tillbud eller händelser som skulle kunna påverka säker heten hanteras enligt EU - förordning nr 376/2014 och säkerhetslednings sys temet, och 2. händelser av betydelse för säkerheten och brister i säkerhetsledningen utreds samt att korrigerande åtgärder vidtas. 14 Av EU - förordning nr 376/2014 framgår att en händelse ska rapporteras till Transportstyrelsen inom 72 timmar efter att or ganisationen har fått kännedom om den, såvida inte detta förhindras av exceptionella omständigheter. Revision 15 Det ska utföras revisioner för att säkerställa att flygplatsens system uppfyller gällande föreskrifter och målen i flygplatsens verksamhets h and bok. Revisionerna ska utföras periodiskt i enlighet med säkerhetslednings - systemet. Revisorer ska väljas och revisioner genomföras på sådant sätt att objektivitet och opartiskhet i revisionsprocessen säkerställs. Revisorerna ska inte revidera sitt eget arbete. Spridning av säkerhetsrelaterade erfarenheter 16 Säkerhetsrelateraderfarenheter som har kommit fram genom värde - ringar, uppföljningar, revisioner och utredningar ska spridas inom den egna organisationen, till aktörer på flygplatsen och till ex terna leverantörer. Styrning av data och dokument 17 Säkerhetsrelaterade dokument och data ska vara tillgängliga och aktuella. Det ska vara möjligt att ta del av de data och den version av ett dokument som var gällande vid en viss tidpunkt. Dokumentation för säker - hetsrelaterade system ska upprätthållas och uppdateras under systemets livs - längd, om inte en längre tidsperiod framgår av andra föreskrifter. Allmänna råd Dokumentationen bör finnas samlad för respektive system. Undantag 18 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. 5

148 1. Denna författning träder i kraft den x xxx Genom dessa föreskrifter upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:122) om säkerhetsledning av godkänd flygplats. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande (Sjö - och luftfart) 6 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

149 Bilaga 1 Bilaga 1. Riskvärderingsmatris 7

150 á

151 Bilaga 2 Bilaga 2. Kompetenskrav för en flygsäkerhetskoordinator Flygsäkerhetskoordinatorn ska utförligt kunna redogöra för 1. flygsäkerhetskoordinatorns ansvar, och 2. flygplatsens system för säkerhetsledning. Flygsäkerhetskoordinatorn ska kunna redogöra för 1. Transportstyrelsens föreskrifter för flygplatser och relevanta delar i luftfartslagen, luftfartsförordningen och annan relevant lagstiftning, 2. grunderna i ett kvalitetssystem, och 3. standarder och metoder för risk - och säkerhetsanalyser. Flygsäkerhetskoordinatorn ska övergripande och i tillämpliga delar kunna redogöra för 1. hur flygoperatörer, leverantörer av flygtrafiktjänst och andra luftfarts - verksamheter kan påverka säkerheten för luftfartyg, och 2. IAIP (Integrated Aeronautical Information Package). 9

152 Transportstyrelsens föreskrifter om tillstånd att inrätta en flygplats ; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver följande m ed stöd av 6 kap. 4 luftfarts - förordningen (2010:770). TSFS 2018 :[ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] LUFTFART Serie AGA 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas av den som enligt 6 kap. 5 luftfarts - lagen (2010:500) ska ansöka om tillstånd att inrätta en flygplats. Inrättande - prövning krävs vid anläggning av en flygplats för allmänt bruk samt när en befintlig flygplats byggs om, om ombyggnaden inte är av mindre betydelse för flygplatsens användning samt har påverkan på sa mhället i övrigt. Föreskrifterna omfattar inte start - och landningsplatser i egen användning där den förväntad e trafikmängd en understiger 500 rörelser per år. Definitioner 2 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. egen användning som används endast av ägaren eller brukar en i icke - kommersiellt syfte flygplats rörelse på land eller vatten angivet område (med byggnader, an läggningar och utrustning), som helt eller delvis är avse tt för luftfartygs start, landning och övriga förfl yttningar på marken (vattnet) luftfartygs start och landning på flygplats 3 En ansökan om tillstånd att inrätta en flygplats ska minst omfatta följande uppgifter: 1. Namn och kontaktuppgifter för den som ansöker om tillstånd. 2. Flygplatsens namn, läge och utformning. 3. Arten och den beräknade omfattningen av den avsedda verksamheten. 4. Uppgifter angående storleken och en beskrivning av det område som avses tas i anspråk för flygplatsen. 5. Underlag som visar rätten till användning av området. 6. Ytterligare upplysningar som kan vara nödvändiga för prövning i tillståndsärendet. 1

153 4 En ansökan om tillstånd att inrättandepröva en ombyggnad av en flygplats ska minst omfatta följande uppgifter: 1. Namn och kontaktuppgifter för den som ansök er om tillstånd. 2. Flygplatsens namn, läge och utformning. 3. Arten och den beräknade omfattningen av ombyggnaden. 5. Ytterligare upplysningar som kan vara nödvändiga för prövning i till - ståndsärendet. Undantag 5 Transportstyrelsen kan medge undantag fr ån dessa föreskrifter. 1. Denna författning träder i kraft den x xxx Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:117) om tillstånd att inrätta en flygplats. På Transportstyrelsens vägna r JONAS BJELFVENSTAM Föredragande (Sjö - och luft fart ) 2 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

154 LUFTFART Serie AGA Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning av bansystem och plattor på flygplats

155 á

156 Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner och förkortningar... 1 Ömsesidigt erkännande kap. Referenskoder för bansystem kap. Banor... 5 Trösklar... 5 Banbredd... 5 Banlängd... 5 Avstånd mellan parallella banor... 6 Längdlutning och lutningsändringar... 6 Krökningsradier för övergångar mellan lutningar... 7 Siktlinjer... 7 Banors lutning kap. Bärighet, ojämnheter, ytbeskaffenhet och friktion för banyta... 8 Bärighet... 8 Banytors jämnhet och bärighet... 8 Fastställa friktionsegenskaper för belagda banor... 9 Banors yttextur kap. Banskuldror, vändytor och stråk Utformning av belagda banskuldror Banskuldrors yta och tvärlutning Banskuldrors bärighet Vändyta på bana Vändytors lutning Vändytors bärighet Vändytors ytbeskaffenhet Banstråk Stråklängd Stråkbredd Utjämning av stråk Stråks lutning Fasta föremål på stråkyta kap. Övriga områden vid banor Säkerhetsområde vid banände Hinderfria stigområden... 14

157 Lutningar hos ett hinderfritt stigområde Utrullningsområde Reflektionsyta för radiohöjdmätare Terrängprofil Områdets längd kap. Taxibanor Allmänt Taxibanors bredd Taxibanors lutning Taxibanors bärighet Taxibanor för snabb avfart Taxibanor på broar Taxibankurvor Taxibanors yta Korsningar och anslutningar Minsta separationsavstånd för taxibanor Taxibanskuldror Taxibanstråk Taxibanstråks lutning Dränering kap. Väntplats, väntplatta, uppställningsplats och avisningsanläggning Väntplats på bana, taxibana och fordonsväg Väntplatser till bana Minimiavstånd för väntplattor och väntplatser Plattor Plattors lutningar Säkerhetsavstånd på platta Plattors bärighet Avskild uppställningsplats för luftfartyg Avisningsanläggningar och avisningsplattor Lutningar på en avisningsplatta Bärighet hos en avisningsplatta Säkerhetsavstånd vid en avisningsplatta kap. Undantag... 25

158 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning av bansystem och plattor på flygplats; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 5 luftfarts - förordningen (2010:770) och beslutar följande allmänna råd. TSFS : [ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] LUFTFART Serie AGA 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas av den som utforma r eller bygg er om en flygplats som är godkänd enligt Transportstyrelsens före skrifter och allmänna råd (TSFS 2010: XX) om godkännande av flygplats, när ban or, taxibanor och plattor inklusive omgivande stråkytor ska utformas, anläggas eller ändras. Föreskrifterna gäller inte för flygplatser som enbart är avsedda för helikopterverksamhet. Definitioner och förkortningar 2 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse bana avgränsad rektangulär yta, iordning ställd för luftfartygs landning och start bansystem belagd yta flygplats sammanfattande benämning på banor och taxibanor på en flygplats yta som har en beläggning som består av asfalt, betong, packat grus eller kombinationer av dessa material på land eller vatten an givet område ( med byggnader, anläggningar och utrustning), som helt eller delvis avses för luftfartygs start, landning och övriga förflyttningar på marken ( vattnet ) 1

159 färdområde hinder - begränsande yt a hjulbas icke - instrumentbana instrumentbana manöverområde NOTAM platta precisionsbana den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning och som består av manöverområdet och plattan (plattorna) fastställd yta som finns på och/eller i anslutning till flygplats och som normal t inte får genomträngas av föremål eller delar av föremål som utgör hinder avståndet från noslandstället till huvudlandställets geometriska centrum b ana avsedd att användas för visuella inflygnings förfaranden eller för instru mentinflygn ing till en fix punkt i luften från vilken inflygningen övergår till VFR för landning sammanfattande beteckning för banor försedda med utrustning för instrumentinflygning ; instrumentbanor kan vara följande typer av banor: a) icke - precisionsinflygningsbanor b) precisionsinflygningsbana kategori I, II och III den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning; i manöverområdet ingår dock inte plattor, uppställningsplatser, klargör ings - områden eller flygplansvägar (Notices to Airmen) meddelande som distribueras via telekommunikation och som innehåller information om till komst, beskaffenhet eller förändring av anläggningar, tjänster, procedurer eller riskkällor s om det är vi ktigt att flygtrafiken får kännedom om i tid avdelat område avsett för luftfartygs av - och pålastning, passagerares av - och påstigning samt luft - fartygs tankning, uppställning eller underhåll bana försedd med utrustning för precisio nsinflygning referensbanlängd den minsta banlängd som enligt den godkända flyg - handboken krävs för ett flygplans start med högsta tillåten startmassa under standard atmosfär - förhållanden och vindstilla från en horisontell bana belägen vid havsytans medelnivå skuldra område i anslutning till beläggningskant på bana, taxi - bana eller platta, vilket utgör övergång mellan beläggning och intilliggande markyta; en skuldra kan vara belagd (t.ex. med asfalt) eller obelagd (t.ex. bestå av gräs) 2

160 snabbavfarts - taxibana stråk säkerhetsområde vid banände taxibana taxibana på platta taxibanstråk taxningsväg på platta tröskel utrullnings - område vändyta väntplats yttre spårvidd för huvudlandställ ( rapid exit taxiway ) typ av taxi bana som är ansluten till banan i en spetsig vinkel och avsedd att möjliggöra för landande luftfartyg att lämna banan i högre fart än vad som är möjligt via andra av farter, för att på så sätt minska den tid banan är upptagen fastställt område som omger en taxibana, en bana, ett utrullningsområde och ett område för start för längning; området är avsett att reducera risken för skada på luftfartyg som oavsiktligt lämnar banan (Runwa y End Safety Area, RESA) område i anslutning till ett banstråks slut med en bestämd bredd och vars mittlinje utgör en förlängning av banans centrumlinje avsett att minska riskerna för skador vid minuslandning eller överrullning inom flygplats anvisad eller anlagd väg för luft fartygs taxning, avsedd som förbindelse mellan delar av flygplatsområdet ; hit räknas även snabbavfarts - taxibana, taxibana på platta och taxningsväg på platta ( apron taxiway ) typ av taxibana som utgörs a v en del av ett taxi bansystem, är belägen på en platta och avsedd att medge taxning som korsar plattan område som inkluderar taxibanan avsett att skydda flygplan på taxibanan och reducera risken för skada på flygplan som oavsiktligt lämnar t axibanan ( aircraft stand taxilane ) typ av taxibana som utgörs av ett område på en platta och som endast är avsedd för taxning till och från uppställningsplatser på plattan början av den del av banan som är användbar för landning område i anslutning till en ban ände med en bestämd bredd och längd vars mittlinje utgör en förlängning av banans mittlinje och som kan användas för inbromsning av flygplan i händelse av en avbruten start anlagd yta i anslutning till bana för att luftfartyg ska kunna vända markerad plats där luftfartyg och fordon ska vänta för att inte utgöra hinder för startande och landande luftfartyg avståndet mellan de yttr e kanterna av huvud - landställets hjul 3

161 Ömsesidigt erkännande 3 Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för produkter som 1. är lagligen tillverkade eller saluförda i en annan EU - medlemsstat eller i Turkiet, eller 2. är lagligen tillverkade i ett EFTA - land som har undertecknat EES - avtalet. Om en produkt enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla. 2 kap. Referenskoder för bans ystem 1 Varje del av en flygplats bansystem som används av luftfartyg ska ha en referenskod som bestäms i enlighet med tabell 1. Kodsiffran för kod element 1 ska tas ur den vänstra kolumnen i tabell 1 och motsvara det högsta värdet av referensbanlängden för de luftfartyg som banan är avsedd för. Kodbokstaven för kod element 2 ska tas ur resterande kolumner i tabellen genom att det mest krävande väljs av den största ving spännvidden eller den största spårvidden för de luftfartyg som bansystemet är avsett för. Tillämp - ning av ving spännvidder från 80 meter och mer beslutas av Transport - styrelsen i varje enskilt fall. Tabell 1. Referenskod för bansystem Kodelement 1 Kodelement 2 Kod - siffra Luftfartygs referensbanlängd Kod - boksta v Vingspännvid d Yttre spårvidd för huvud - landställ 1 < 800 m A < 15 m < 4,5 m 2 > 800 m och < m B > 15 m och < 24 m > 4,5 m och < 6 m 3 > m och < m C > 24 m och < 36 m > 6 m och < 9 m m D > 36 m och < 52 m > 9 m och < 14 m E > 52 m och < 65 m > 9 m och < 14 m F > 65 m och < 80 m > 14 m och < 16 m 2 Referenskoden för en flygplats bansystem anges i flygplatsens certifikat med utgångspunkt från en kombination av dimensionerande luft fartygs referensbanlängd, ving spännvidd och spårvidd samt flygpla tsens fysiska utformning. 4

162 3 kap. Banor Trösklar 1 En bana som används för landning ska ha en tröskel. Banbredd 2 En bana ska ha en bredd som motsvarar minst de dimensioner som anges i tabell 2. En bana som är avsedd för precisionsinflygning ska vara minst 30 meter bred när kodsiffran är 1 eller 2. På en bana som har en belagd yta ska banbredden mätas mellan färg - mark eringarnas ytterkanter. Om det saknas färgmarkeringar, ska bredden mätas mellan den belagda ytans ytterkanter. På en bana som har en obelagd yta ska banbredden mätas mellan kant - markeringarnas ytterkanter. Tabell 2. Banbredder Kod - Kodbokstav siffra A B C D E F 1 18 m 18 m 23 m 2 23 m 23 m 30 m 3 30 m 30 m 30 m 45 m 4 45 m 45 m 45 m 60 m Banlängd 3 Följande sträckor ska avrundas till närmaste meter och anges i AIP för varje banriktning: 1. T illgänglig startrullsträcka (TORA). 2. T illgänglig startsträcka (TODA). 3. T illgänglig start - stoppsträcka (ASDA). 4. T illgänglig landningssträcka (LDA). Den verkliga banlängden ska möta de flyg operativa kraven för de dimensionerande luftfartyg som banlängden är avsedd för och anges i AIP. Banlä ngden ska ge möjlighet till de flygoperativa korrektioner som krävs för de dimensionerande luftfartygstyperna. Hänsyn ska tas till lokala förhåll - anden och prestanda. Om en bana anläggs med ett utrullningsområde eller ett hinderfritt stig - område kan även en banlängd som understiger den som räknats fram betraktas som tillfredsställande. Detta gäller under förutsättning att banan och utrullnings området eller det hinderfria stigområdet uppfyller de operativa kraven som gäller för start och landning med de lu ftfartygstyper som banan är avsedd för. 5

163 Avstånd mellan parallella banor 4 Om parallella icke - instrumentbanor anläggs för samtidig användning ska avståndet mellan banornas centrumlinjer vara 1. minst 210 meter när den högsta kodsiffran är 3 eller 4, 2. m inst 150 meter när den högsta kodsiffran är 2, och 3. minst 120 meter när den högsta kodsiffran är 1. 5 Om parallella instrumentbanor anläggs för samtidig användning ska avståndet mellan banornas centrumlinjer vara 1. minst meter för oberoende para llella inflygningar, 2. minst 915 meter för beroende parallella inflygningar, 3. minst 760 meter för oberoende parallella utflygningar, och 4. minst 760 meter för åtskilda parallella rörelser. För parallella rörelser som inte är samtidiga får de angivna m inimi - avstånden i första stycket minskas med 30 meter för varje 150 meter som landningsbanan är förskjuten i riktning mot inflygande luftfartyg intill ett minsta avstånd av 300 meter. De angivna minimiavstånden i första stycket ska dock ökas med 30 meter f ör varje 150 meter som landningsbanan är förskjuten i riktning från inflygande luftfartyg. 6 För åtskilda parallella rörelser får de angivna minimiavstånden minskas med 30 meter för varje 150 meter som landningsbanan är förskjuten i riktning mot inflygan de luftfartyg intill ett minsta avstånd av 300 meter. De angivna minimiavstånden ska ökas med 30 meter för varje 150 meter som landningsbanan är förskjuten i riktning från inflygande luftfartyg. Längdlutning och lutningsändringar 7 Längdlutningen ska beräknas genom att dividera höjdskillnaden mellan den högsta och lägsta punkten på banans centrumlinje med banans längd. Längdlutningen får inte 1. överstiga 1 % när kodsiffran är 3 eller 4, och 2. överstiga 2 % när kodsiffran är 1 eller 2. 8 Längdlutningen får inte på någon del av banan 1. överstiga 1,25 % när kodsiffran är 4, med undantag för banans första och sista fjärdedel där längdlutningen inte får överstiga 0,8 %, 2. överstiga 1,5 % när kodsiffran är 3, med undantag för banans första och sista fjärdedel i en precisionsban avsedd för kategori II - och III - operationer där längdlutningen inte får överstiga 0,8 %, och 3. överstiga 2 % när kodsiffran är 1 eller 2. 9 D är lutningsändringar inte kan undvikas får en lutningsändring mellan två anslutande lutningar inte 1. överstiga 1,5 % när kodsiffran är 3 eller 4, och 2. överstiga 2 % när kodsiffran är 1 eller 2. 6

164 Krökningsradier för övergångar mellan lutning ar 10 Överg ången från en lutning till en annan ska åstadkommas genom en böjd yta med en lutningsändring som 1. inte överstiger 0,1 % per 30 meter (minsta tillåtna krökningsradie meter) där kodsiffran är 4, 2. inte överstiger 0,2 % per 30 meter (minsta tillåtna krökningsradie meter) där kodsiffran är 3, och 3. inte överstiger 0,4 % per 30 meter (minsta tillåtna krökningsradie meter) där kodsiffran är 1 eller 2. Siktlinjer 11 Där lutningsändringar inte kan undvikas, ska de medge en obruten siktlinj e enligt nedan angivna krav: 1. För banor med kodbokstav C, D, E eller F ska en obruten siktlinje kunna dras från vilken punkt som helst som är belägen 3 meter över banan till alla andra punkter som är belägna 3 meter över banan inom ett avstånd av minst h alva banlängden. 2. För banor med kodbokstav B ska en obruten siktlinje kunna dras från vilken punkt som helst som är belägen 2 meter över banan till alla andra punkter som är belägna 2 meter över banan inom ett avstånd av minst halva banlängden. 3. För ba nor med kodbokstav A ska en obruten siktlinje kunna dras från vilken punkt som helst som är belägen 1,5 meter över banan till alla andra punkter som är belägna 1,5 meter över banan inom ett avstånd av minst halva banlängden. 4. För korsande banor ska en ob ruten siktlinje kunna dras från vilken punkt som helst belägen 1,5 meter över banan till alla andra punkter belägna 1,5 meter över den andra banan då båda punkterna ligger inom korsnings området. Korsningsområdet begränsas av linjer dragna mellan punkter b elägna på halva avståndet mellan korsningen och respektive banände. Av ståndet mellan korsningen och en sådan punkt ska vara inom meter. Allmänna råd Om det inte är möjligt att uppnå en obruten siktlinje längs en bana kan en parallell taxibana anlägg as längs med hela banan. Banors lutning 12 En banas tvär - och längdlutning ska, även efter ändringar, vara utformade så att det inte uppstår vattensamlingar på banan. Längd lutningen får inte hindra navigationshjälpmedlen eller påverka dem negativt. 13 Banans yta ska, om möjligt, vara välvd (bomberad) för snabbast möjliga avrinning, med undantag för när en enkelsidig lutning från hög nivå till låg nivå i den vanligast förekommande vindriktningen vid regn säker - ställer snabb vattenavrinning. E n tvärlutn ing ska högst vara 1. 1,5 % för kodbokstav C, D, E och F, och 2. 2 % för kodbokstav A eller B. 7

165 Tvärlutningen får inte understiga 1 % utom vid bankorsningar och korsningar med taxibana, där mindre lutning kan krävas. På en välvd yta bör tvärlutningen vara symmetrisk på båda sidor om banans centrumlinje. Tvärlutningen bör huvudsakligen vara densamma över hela banans längd, med undantag för korsningar med en annan bana eller taxibana. Där bör övergången vara plan men sam tidigt ge tillräcklig vatten - avrinning. 4 kap. Bärighet, ojämnheter, ytbeskaffenhet och friktion för banyta Bärighet 1 Bärigheten ska fastställas för en banas belagda yta och andra ytor inom flygplatsens färdområde med hänsyn till förväntad trafik och år stids - variationer. Banytors jämnhet och bärighet 2 Ytan på en bana ska vara fri från ojämnheter som kan resultera i för - sämrad friktion eller som kan påverka ett luftfartygs start eller landning negativt. Beläggningens yta ska vara så plan att den, i jäm förelse med en 3 meter lång rätskiva placerad på ytan i vilken riktning som helst, inte avviker mer än 3 millimeter mätt mellan skivans undre kant och beläggningens yta. Kravet gäller dock inte dränerings kanaler och tvärs över bomberingsryggen. Allmänna r åd Följande höjd - och längdgränser mellan mindre upphöjningar och nedsänkningar i banans yta bör beaktas för att säkerställa att ett luftfartyg kan framföras på ett säkert sätt. 8

166 Bild 1. Höjd - och längdgränser för ojämnheter i banytor Fastställ a friktion segenskaper för belagda banor 3 Mätningar av friktionen för en ny eller nybelagd bana ska göras med kontinuerligt mätande utrustning med vattenbegjutning som ger ett vatten djup av minst 1 millimeter, för att fastställa banans friktionsegenskaper vid våt beläggning. Friktionsvärdet på en nybelagd bana ska vara minst 0,60 mätt vid en hastighet av 95 kilometer i timmen och minst 0,70 mätt vid en hastighet av 65 kilometer i timmen. Mätutrustningen ska ha däck som är godkända för operationella mätningar. Banors yttextur 4 Ytans medeltexturdjup på en nyanlagd bana får inte understiga 1,0 millimeter. Allmänna råd För att ytterligare förbättra friktionen på en yta kan ytan räfflas. Räfflor som uppfyller kraven på god broms verkan när ytan är våt kan skäras med ett verktyg som ger ett rent skär. V arje räffla bör vara 5 7 millimeter bred och mellanrummet mellan räfflorna millimeter. 9

167 5 kap. Banskuldror, vändytor och stråk Utformning av belagda banskuldror 1 När belagda banskuldror anläggs ska banans bredd, inklusive skuldran, vara 60 meter när kodbokstaven är D eller E och 75 meter när kodbokstaven är F. Banskuldrorna ska vara lika breda på båda sidor om banan. Banskuldrors yta och tvärlutning 2 Banskuldror na ska ligga i jämnhöjd med banans kant. Tvärlutningen får inte överstiga 2,5 %. Banskuldrors bärighet 3 Banskuldrorna ska vara uppbyggda och konstruerade på ett sådant sätt och med en sådan bärighet att ett luftfartyg som råkar rulla av banan inte får s trukturella skador. De ska dessutom kunna bära markfordon. Vändyta på bana 4 Om en vändyta anläggs ska den vara utformad så att avståndet mellan huvudlandställets yttre hjul och vändplattans kant inte understiger de värden som anges i tabell 3. Ytan på en vändyta får inte innehålla ojämnheter som kan ge skador på ett luftfartyg. Skärningsvinkeln mellan in - och uttaxnings - riktningen och banans riktning får inte överstiga 30º. Bild 2. Exempel på layout för vändyta Tabell 3. Säkerhetsavstånd på vändyta Kod bokstav Minsta Anmärkning säkerhetsavstånd A 1,5 m B 2,25 m C 3 m om vändytan är avsedd för luftfartyg med hjulbas < 18 m 4,5 m om vändytan är avsedd för luftfartyg med hjulbas > 18 m D 4,5 m 10

168 Kod bokstav E F Minsta säkerhetsavstånd 4,5 m 4,5 m Anmärkning Vändytors lutning 5 Längd - och tvärlutningar på en vändyta ska vara tillräckligt stora för att förhindra att det samlas vatten på ytan och för att underlätta att ytvatten dräneras snabbt. Lutningarna ska vara desamma som för den intilliggande banans yta. Vändytors bärighet 6 En vä ndyta ska ha minst samma bärighet som den anslutande banan. Vändytors ytbeskaffenhet 7 En vändyta ska ha samma friktionsegenskaper som den anslutande banan. Banstråk 8 Varje bana, inklusive eventuellt utrullningsområde, ska omges av ett stråk. Stråklän gd 9 Ett stråk ska sträckas ut före tröskeln och utanför banänden eller utrullningsområdet med 1. minst 60 meter när kodsiffran är 2, 3 eller 4, 2. minst 60 meter när kodsiffran är 1 och banan är en instrumentbana, 3. minst 30 meter när kodsiffran är 1 o ch banan är en icke - instrument bana. Vid änden av en belagd bana ska överbyggnaden sträckas ut 5 10 meter in under stråkytan genom s.k. nervikning. Stråkytan i banans för längning ska ut till ett avstånd av 30 meter beläggas eller på annat sätt behandlas f ör att förhindra att en friliggande bankant bildas genom mark erosion. Stråkbredd 10 Stråk vid en instrumentbana ska sträckas ut i sidled på båda sidor om banans centrumlinje och dess förlängda centrumlinje utmed hela stråkets längd till ett avstånd av meter när kodsiffran är 3 eller 4, och meter när kodsiffran är 1 eller 2. 11

169 11 Stråk vid en icke - instrumentbana ska sträckas ut i sidled på båda sidor om banans centrumlinje och dess förlängda centrumlinje utmed hela stråkets längd till ett av stånd av 1. minst 75 meter när kodsiffran är 3 eller 4, 2. minst 40 meter när kodsiffran är 2, och 3. minst 30 meter när kodsiffran är 1. Utjämning av stråk 12 Ytan på ett stråk som gränsar till en bana, en skuldra eller ett utrullningsområde ska ligga i jämnhöjd med banans, skuldrans eller utrull - ningsområdets yta. 13 Stråket ska ha en utjämnad yta från banans centrumlinje ut till minst de avstånd som anges i tabell 4. Tabell 4. Instrumentbana Kodsiffra Avstånd från banans centrumlinje 1 och 2 40 m 3 och 4 75 m Icke - instrumentbana Kodsiffra Avstånd från banans centrumlinje 1 30 m 2 40 m 3 och 4 75 m 14 Stråkets utjämnade yta ska vara uppbyggd eller preparerad på ett sådant sätt att riskerna för skador reduceras till ett minimum för de luftfartyg banan är avsedd för, om dessa oavsiktligt lämnar banan. Stråks lutning 15 Längdlutningen på stråk en ska vara tillräckligt stor för att förhindra vatten samlingar. Längdlutningen får inte hindra fordonsrörelser eller inne - bära att luftfartyg oa vsiktligt rullar av banan. 16 Längdlutningen längs den del av ett stråk som ska utjämnas får 1. inte överstiga 1,5 % när kodsiffran är 4, 2. inte överstiga 1,75 % när kodsiffran är 3, och 3. inte överstiga 2 % när kodsiffran är 1 eller 2. Lutningsändrin gar på den del av ett stråk som ska utjämnas ska vara så små som möjligt. Plötsliga lutningsändringar eller ändringar av lutningens riktning ska undvikas. 17 Tvärlutningar på stråkets utjämnade yta ska vara utformade så att vatten samlingar förhindras sk a tvärlutningar inte 1. överstiga 2,5 % när kodsiffran är 3 eller 4, och 12

170 2. överstiga 3 % när kodsiffran är 1 eller 2. Dessutom gäller att lutningen från banans, skuldrans eller utrullnings - områdets kant ut till 3 meter ska vara negativ, mätt i riktning från banan, och att lutningen får uppgå till högst 5 % för att under lätta avrinningen. Den del av stråket som ligger utanför den utjämnade ytan får inte ha en uppåtgående tvärlutning som är större än 5 % mätt i riktning från banan. Fasta föremål på stråkyta 18 Fasta föremål på stråkytan ska placeras och utformas så att skador minimeras på ett luftartyg som rullar av banan. Fundament ska vara av fasade ner till ett avstånd av 30 centimeter under stråkytan eller sänkta till 30 centimeter u nder stråkytan. Om avfasning utnyttjas, ska denna utföras med cirka 45 från horisontalplanet. Som ett alternativ till avfasning eller sänkning av fundamenten får hård - gör n ing av stråkytan ut till cirka 0,5 meter från fundamentet utföras med lämpligt mater ial. 6 kap. Övriga områden vid banor Säkerhetsområde vid banände 1 Ett säkerhetsområde vid banände ska anläggas för ett banstråk när 1. kodsiffran är 3 eller 4, och 2. kodsiffran är 1 eller 2 när det är fråga om instrumentbanor. 2 Ett säkerhetsområde v id banände ska sträckas ut till minst 90 meter från banstråkets kortsida, och säkerhetsområdets bredd ska vara minst den du bbla banbredden. Om ett fartreducerande system (arresting system) anläggs kan sträckan reduceras utifrån systemets specifikationer oc h efter godkännande av Transportstyrelsen. Allmänna råd Där det är praktiskt genomförbart bör ett säkerhetsområde vid en ban - ände sträckas ut till ett avstånd av 240 meter från stråkets slut för kodsiffra 3 och 4 samt 120 meter för kodsiffra 1 och 2. 3 M arkytan inom säkerhetsområdet vid en banände får inte genomtränga hinderbegränsande ytor. Den nedåtgående längdlutningen för säkerhetsområdet vid banänden får inte vara större än 5 %. Lutningsändringar ska vara så små som möjligt. Den nedåtgåendeller upp åtgående tvärlutningen för ett säkerhets område vid banände får inte vara större än 5 %. Plötsliga lutningsändringar eller ändringar av lutningens riktning ska undvikas. 13

171 Hinderfria stigområden 4 Om det finns ett hinderfritt stigområde ska det börja vid slutet av den tillgängliga rullsträckan. Det hinderfria stigområdet ska sträckas ut på båda sidor om banans för - längda centrumlinje till minst 75 meter från centrumlinjen eller till samma bredd som banstråket, om detta är smalare. Längden på det hinder fri a stigområdet ska inte överstiga halva banlängden. Lutningar hos ett hinderfritt stigområde 5 Markytan inom ett hinderfritt stigområde får inte genomtränga ett plan som har en största uppåtgående lutning av 1,25 %. Planets nedre begränsning är en horisontell linje som 1. är vinkelrät mot banans centrumlinje, och 2. passerar genom den punkt där uppgiven tillgänglig startrullsträcka (TORA) slutar. Allmänna råd I vissa fall kan det vara nödvändigt att närmare specificera den angivna nedre begränsninge n för det hinderfria stigområdets plan, som på grund av tvär - eller längdlutningar på bana, skuldra eller stråk ligger under motsvarande höjd för banan, skuldran eller stråket. Dessa ytor behöver inte utjämnas för att stämma överens med den nedre begränsni ngen för det hinderfria stigområdets plan. T erräng eller föremål som ligger ovanför det hinderfria stigområdets plan bortom stråkets slut men under stråkets nivå behöver inte heller avlägsnas, om det inte anses att de kan utgöra en fara för luftfartyg. Tvä ra uppåtriktade lutningsändringar bör undvikas när mark ytans lutning inom ett hinderfritt stigområde är liten eller när medel - lutningen är uppåtriktad. I sådana situationer bör lutningar, lutningsändringar och övergången från banan till det hinderfria sti gområdet i stort sammanfalla med banan i den del av det hinder fria stigområdet som ligger inom det största avståndet av antingen 22,5 meter, eller hälften av den totala banbredden. Utrullningsområde 6 Ett utrullningsområde kan anläggas för att förlänga ett luftfartyg s tillgängliga rullsträcka vid avbruten start. Utrullningsområdet ska ha en sådan bärighet att de luftfartyg som banan är avsedd för kan utnyttja banan utan risk vid en avbruten start. Utrul lningsområdet ska ha samma bredd som den anslutande banan. Ytan på ett belagt utrullningsområde ska ha sådana egenskaper att friktionskoefficienten inte blir påtagligt lägre än på en anslutande bana. Lutningar och lutningsändringar i ett utrullningsområde och övergångar från en bana till ett utrullningsområde ska uppfylla kraven för anslutande bana till utrullningsområdet med undantag av 14

172 1. lutningskravet på 0,8 % för första och sista fjärdedelen av en bana med kodsiffra 3 och 4 avsedd för precisionsinflygn ing kategori II och III, och 2. att den maximala lutningsändringen får uppgå till 0,3 % per 30 meter (minsta tillåtna krökningsradie meter) för banor med kodsiffra 3 eller 4 vid anslutningen mellan banan och utrullningsområdet samt utmed utrullnings området. Reflektionsyta för radiohöjdmätare 7 För en bana som är avsedd för precisionsinflygning kategori II och III ska det finnas en reflektionsyta för radiohöjdmätare. Terrängprofil 8 Markytan under den sista delen av den slutliga inflygningen till en precisionsbana ska vara tillräckligt regelbunden och jämn för att det ska vara säkert att göra inflygningen med radiohöjdmätare. Alla ny bygg nationer eller ändringar av befintliga byggnader eller terräng i området före tröskeln ska övervakas. Om en ändri ng kan ha en betydande effekt på radiohöjdmätare n, ska de ändrade uppgifterna om terrängprofilen publiceras. Områdets längd 9 En reflektionsyta för radiohöjdmätare ska sträckas ut till minst 300 meter i längdled före bantröskeln och sträckas ut på varje sida om banans förlängda centrumlinje till ett avstånd av 60 meter i sidled. Under särskilda omständigheter kan avståndet i sidled minskas om en analys visar att en sådan minskning inte skulle påverka flygsäkerheten. Bredden får dock inte understig a 30 met er. 7 kap. Taxibanor Allmänt 1 Taxibanor ska anläggas där det behövs för att säkerställa att luftfartygs rörelser på marken sker på ett välordnat och säkert sätt. Taxibanors bredd 2 En taxibana ska vara utformad så att avståndet mellan ytterhjulet i et t luftfartygs huvudlandställ och taxibanans kant inte understiger minsta säkerhetsavstånd för respektive kodbokstav nedan när förarkabinen på luftfartyget befinner sig över banans centrum linjemarkering: 1. A 1,5 meter. 2. B 2,25 meter. 3. C 3 meter om taxibanan är avsedd för luftfartyg med hjulbas mindre än 18 meter, och 4,5 meter om taxibanan är avsedd för luftfartyg med hjulbas lika med eller större än 18 meter. 15

173 4. D 4,5 meter. 5. E 4,5 meter. 6. F 4,5 meter. 3 En raksträcka på en taxibana ska ha en bredd som inte understiger taxibanans bredd för respektive kodbokstav nedan: 1. A 7,5 meter. 2. B 10,5 meter. 3. C 15 meter. 4. D 18 meter om taxibanan är avsedd för luftfartyg med huvud land ställ som har en yttre spår vidd mindre än 9 me ter, och 23 meter om taxibanan är avsedd för luftfartyg med huvud land ställ som har en yttre spårvidd lika med eller större än 9 meter. 5. E 23 meter. 6. F 25 meter. Taxibanors lutning 4 Taxibanors längdlutning får inte överstiga 1,5 % när kod boks taven är C, D, E eller F, och 3 % när kodbokstaven är A eller B. 5 Om lutningsändringar inte kan undvikas på en taxibana ska över gången från en lutning till en annan bestå av en böjd yta med en lutnings ändring som inte överstiger 1. 1 % per 30 meter med minsta tillåtna kröknings radie meter där kodbokstaven är C, D, E eller F, och 2. 1 % per 25 meter med minsta tillåtna krökningsradie meter där kodbokstaven är A eller B. 6 Om lutningsändringar inte kan undvikas, ska de vara sådana 1. vi d banor med kodbokstav C, D, E eller F att hela taxibanans yta är synlig från vilken observationspunkt som helst belägen 3 meter över taxi - banan till ett avstånd av 300 meter, 2. vid banor med kodbokstav B att hela taxibanans yta är synlig från vilken obse rvationspunkt som helst belägen 2 meter över taxibanan till ett avstånd av 250 meter, och 3. vid banor med kodbokstav A att hela taxibanans yta är synlig från vilken observationspunkt som helst belägen 1,5 meter över taxibanan till ett avstånd av 150 meter. 7 Tvärlutningar på en taxibana ska vara tillräckligt stora för att förhindra vattensamlingar på taxibanans yta men får inte överstiga 1,5 % när kodbokstaven är C, D, E eller F, och 2 % när kodbokstaven är A eller B. Taxibanors bärighet 8 Bärigheten s ka fastställas för en taxibana. Hänsyn ska tas till att en taxi bana utsätts för större trafiktäthet än den anslutande banan och därigenom för större belastningar från långsamt taxande och stillastående luftfartyg. 16

174 Taxibanor för snabb avfart 9 Om taxibanor för snabb avfart anläggs ska kurvradierna minst vara 550 meter för att möjliggöra en taxningshastighet av 93 kilometer i timmen vid våt bana när kodsiffran är 3 eller 4. När kodsiffran är 1 eller 2 ska kurvradien minst vara 275 meter för att m öjliggöra en taxningshastighet av 65 kilometer i timmen vid våt bana. 10 Utfyllnaden på kurvans insida vid en taxibana för snabb avfart ska ha tillräckligt stor radie för att ge en breddad infart till taxibanan, vilket gör det lättare för besättningen at t snabbt identifiera taxibanans infart och avfart. 11 En taxibana för snabb avfart ska efter avfartskurvan ha en raksträcka som är tillräckligt lång för att ett luftfartyg som lämnar banan ska hinna stanna före en korsande taxibana. S e bi ld 3. Bild 3. Taxibana för snabb avfart 12 Skärningsvinkeln mellan en taxibana för snabb avfart och en anslut - ande bana ska vara 25 till 45. Allmänna råd Skärningsvinkeln mellan en taxibana för snabb avfart och en anslut - ande bana bör vara 30. Taxibanor på broar 13 Den del av en taxibana på en bro som kan bära ett luftfartyg ska på båda sidor om taxibanans centrumlinje sträckas ut till minst de avstånd som anges nedan, mätt i rät vinkel mot taxibanans centrumlinje, om det inte finns någon lämplig anordning för b egränsning i sidled som inte utgör fara för de luftfartyg som taxibanan är avsedd för: 1. Kodbokstav A 11 meter. 2. Kodbokstav B eller C 12,5 meter. 3. Kodbokstav D 19 meter. 4. Kodbokstav E 22 meter. 5. Kodbokstav F 30 meter. Det ska säkerställa s att räddningsfordon kan utföra räddningssatser inom angiven insatstid. 17

175 Taxibankurvor 14 Taxibankurvor na ska ha radier av sådan storlek att de svarar mot manöveregenskaperna hos de luftfartyg som taxibanan är avsedd för. En kurva ska vara konstruerad s å att när förarkabinen på ett luftfartyg befinner sig över taxibanans centrumlinjemarkering får avståndet mellan ytterhjulet i planets huvudlandställ och taxibanans kant inte understiga de värden som anges i 2. S e bild 4. Bild 4. Taxibankurva Taxibanor s yt a 15 Ytan på en taxibana ska ha goda friktionsegenskaper och får inte innehålla ojämnheter som kan skada de luftfartyg som ska använda taxi banan. Korsningar och anslutningar 16 Utformningen av utfyllnader i taxibanornas kurvor ska säkerställa att den minsta hjulfrigång som anges i tabell 5 upprätthålls när luftfartyg man - övreras genom korsningar eller anslutningar. För att underlätta avfart från en bana till en taxibana respektive in fart till en bana från en taxibana, ska övergången mellan taxibank ant en och bankant en göras med stor radie. Kant - övergångens radie får inte understiga de värden som anges i tabell 5. S e bild 5 och 6. Radierna i tabellen gäller inte för taxibanor som är avsedda för snabb avfart från en bana. I vissa fall kan kraven för hj ulfrigång bli dimensionerande för kantövergångens radie. 18

176 Tabell 5 Kodbokstav Skärningsvinkel mellan bana och taxibana < > 135 A 5 m 10 m 15 m B 18 m 15 m 30 m C 10 m 20 m 60 m D, E och F 30 m 40 m 100 m Bild 5. Kurvradier för taxibankorsningar Bild 6. Kurvradier för taxibankorsningar Minsta separationsavstånd för taxibanor 17 Separationsavståndet mellan centrumlinjen i en taxibana och centrumlinjen i en bana, centrumlinjen i en parallell taxibana eller ett före mål får inte understiga de mått som framgår av tabell 6. 19

177 Tabell 6. Minsta separationsavstånd för taxibano r Kod bok stav Minsta avstånd mellan centrumlinje på taxi - bana och centrumlinje på bana (m) Instrumentbana Icke - instrumentbana Minsta avstånd mellan centrum - linjer på när ligg - ande taxi - banor (m) Minsta avstånd mellan centrum - linje på taxi bana och fast föremål (m) Minsta avstånd mellan in - tax nings - linjer till upp ställ - nings - plats Minsta avstånd mellan in kör - nings linje på platta och fast före mål (m) Kodsiffra Kodsiffra ) 2)* 3)* 4)* 5)* 6)* 7)* 8)* 9)* 10) 11) 12) 13) A 82,5 82,5 37,5 47, ,5 19,5 12 B ,5 16,5 C ,5 22,5 D ,5 33,5 E 182,5 107, ,5 72,5 40 F ,5 47,5 De separations avstånd som redovisas i kolumnerna 2) till 9), och som har markerats med en asterisk, visar de vanligaste kombinationerna av banor och taxibanor. Av stånden i kolumnerna 2) till 9) kan inte garantera tillräcklig säkerhets marginal bakom ett väntande luftfartyg för att ett annat luftfartyg ska kunna passera på en parallell taxibana. Taxibanskuldror 18 Taxibanskuldror na ska sträckas ut symmetriskt på båda sidor om taxibanan, och ska tillsammans med taxibanan ha en totalbredd som inte understiger avstånden i tabell 7. Tabell 7 Kodbokstav A B C D E F Totalbredd (m) Taxibanskuldror na ska ha en sådan ytbeskaffenhet att inga lösa föremål på marken kan sugas in i luftfartygets motorer och att markerosion inte kan uppkomma till följd av utblåsning från motorerna. 2 0

178 20 Taxibans kuldr ornas innerkant er som ansluter till taxibanan ska ligga i nivå med taxibanan. Dessa områden ska vara utformade så att de reducerar risken för skador på luftfartyg som rullar av en taxibana och så att de ger räddningsfordon, och i lämplig utsträckning andra markfordon, till gång till hela området. Taxibanstråk 21 Varje taxibana ska omges av ett stråk med en utjämnad yta med undantag för taxningsväg på platta. Taxibanans stråkbredd och avstånd till fasta föremål ska uppfylla kraven i kolumn 11 i tabell 6. Den utjämnade ytan ska vara utsträckt från taxibanans centrumlinje enligt följande: 1. K odbokstav A 11 meter. 2. K odbokstav B eller C 12,5 meter. 3. K odbokstav D 19 meter. 4. K odbokstav E 22 meter. 5. K odbokstav F 30 meter. Taxibanstråks lutning 22 Den utjämnade delen av ett taxibanstråk får inte ha en uppåtgående tvärlutning som överstiger 5 %. Den uppåtgående lutningen ska mätas utifrån tvär lutningen för den anslutande taxibanans yta och inte i förhållande till horisontal planet. Allmänna råd Den utjämnade dele n av ett taxibanstråk bör inte ha en uppåtgående tvärlutning som överstiger 2,5 %. 2 3 Taxibanstråkets nedåtgående tvärlutning får inte överstiga 5 % i förhållande till horisontalplanet. 24 Den del av taxibanstråket som ligger utanför den del som ska ut jämnas får inte ha en uppåtgående tvärlutning som överstiger 5 %, mätt i riktning från taxibanan. Dränering 2 5 Om man anlägger dränering på ett taxibanstråk ska d räneringen vara utformad och placerad så att den minimerar skador på luftfartyg som rullar av en taxibana. 8 kap. Väntplats, väntplatta, uppställningsplats och avisningsanläggning Väntplats på bana, taxibana och fordonsväg 1 Väntplatser ska anordnas på taxibanor, vid korsningar mellan taxi banor och banor samt på banor när en bana utgör en de l av en fastställd taxningsväg. 21

179 2 En väntplats ska anordnas på en taxibana om taxibanans placering eller anslutning är sådan att ett taxande luftfartyg eller fordon kan genomtränga en hinderbegränsande yta eller störa elektroniska navigerings hjälpmedel. 3 En väntplats för fordon ska anordnas vid en korsning mellan en fordonsväg och en bana. Väntplatser till bana 4 Det minsta avståndet mellan banans centrumlinje och 1. väntplatta, 2. väntplats till fordonsväg, eller 3. v äntplats till bana som inrättats mellan en taxibana och en bana ska vara i enlighet med tabell 8. För en precisionsbana ska det minsta avståndet vara så stort att ett väntande luftfartyg eller fordon inte kommer att störa elektroniska navigerings hjälp - medel. En väntp lats till en bana som inrättats i enlighet med tabell 8 ska placeras så att ett väntande luftfartyg eller fordon inte kommer att genom - tränga hinderbegräns ande ytor eller störa elektroniska navigerings hjälp - medel. Tabell 8. Minimiavstånd mellan banans ce ntrumlinje och väntplatta, väntplats till bana eller väntplats till fordons väg Typ av bana Kodsiffra 1 Kodsiffra 2 Kodsiffra 3 Kodsiffra 4 Icke - 30 m 40 m 75 m 75 m instrumentbana Icke - precisionsbana 40 m 40 m 75 m 75 m Precisionsbana 60 m b 60 m b 90 m a, b 90 m a, b, c kategori I Precisionsbana 90 m a, b 90 m a, b, c kategori II III Bana endast avsedd för start 30 m 40 m 75 m 75 m a) Om en väntplatta, väntplats till bana eller väntplats till fordons väg ligger på en lägre nivå än tröskeln, får avståndet minskas med 5 meter för varje meter som väntplattan eller väntplatsen är lägre än tröskeln. Det gäller dock under förutsättning att den inre övergångsytan inte genomträngs. b) Avståndet ska ökas om det är nödvändigt för att undvika störningar av radiohjälpmedel, särskilt installationer för glidbana och lokalisator. Avståndet 90 meter för kodsiffra 3 och 4 ska baseras på ett luftfartyg med en stjärthöjd av 20 meter, ett avstånd från nosen till högsta de len av stjärtpartiet av 52,7 meter och en noshöjd av 10 meter på en väntplats som har en vinkel på 45 eller mer från banans centrumlinje och som ligger utanför de hinderfria ytorna. Avståndet 60 meter för kodsiffra 2 ska baseras på ett luftfartyg med en stjärthöjd av 8 meter, ett avstånd från nosen till den högsta delen av stjärtpartiet av 24,6 meter 22

180 och en noshöjd av 5,2 meter på en väntplats som har en vinkel på 45 eller mer från banans centrumlinje och som ligger utanför de hinderfria ytorna. c) När kodbokstaven är F ska avståndet vara 107,5 meter. Avståndet ska baseras på ett luftfartyg med en stjärthöjd av 24 meter, ett avstånd från nosen till den högsta delen av stjärtpartiet av 62,2 meter och en noshöjd av 10 meter på en väntplats som har en vinke l på 45 eller mer från banans centrum linje och som ligger utanför de hinderfria ytorna. 5 Med undantag för vad som anges i 4 ska avståndet 90 meter som anges i tabell 8 för en precisionsbana med kodsiffra 4 ökas med 1 meter för varje 100 meter över 700 meter upp till en höjd av meter om vänt platsen har en höjd som överstiger 700 meter över havsytans nivå. Minimiavstånd för väntplattor och väntplatser 6 Med undantag för vad som anges i 4, inklusive tabell 8, ska avståndet 90 meter för väntp latta eller 107,5 meter för väntplats ökas med 5 meter för varje meter som väntplattan eller v äntplatsen är högre än tröskeln. Detta gäller om en vänt platta, väntplats till bana eller väntplats till fordonsväg hör till en precisions bana med kodsiffra 4 o ch ligger på en högre nivå än tröskeln. Plattor 7 Om en platta krävs ska den ha en lämplig utformning för att hantera den högsta förväntade trafikintensiteten, tillåta säker av - och påstigning för passagerare och tillåta av - och pålastning av gods och post. Dessutom ska markpersonalen kunna arbeta med luftfartygen utan risk för skador. Allmänna råd På plattan bör det finnas utrymme för nödvändiga servicevägar samt för uppställning och hantering av nödvändig markutrustning. Plattors lutningar 8 Plattors lutningar, inklusive de på en taxningsväg på platta, ska vara till - räckligt stora för att förhindra vattensamlingar på plattans yta. Plattorna ska samtidigt vara så plana som kraven på dränering tillåter, och lutningarna f år inte överstiga 1 %. Säkerhetsavstånd på platta 9 En uppställningsplats ska ha följande minsta säkerhetsavstånd för respektive kodbokstav mellan luftfartyg som använder uppställningsplatsen och intilliggande byggnad, luftfartyg på en annan uppställning splats och andra föremål enligt nedan: 1. A 3 meter 2. B 3 meter 3. C 4,5 meter 4. D 7,5 meter 23

181 5. E 7,5 meter 6. F 7,5 meter. Säkerhetsavstånden i första stycket får minskas med en 1 meter inom hela uppställningsplatsenär nos - in - parkering tillämpas och kodbokstaven är D, E eller F. Säkerhetsavståndet gäller mellan terminalbyggnaden, inklusive fasta passa gerar bryggor, och luftfartygets nos, om uppställnings platsen är försedd med ett visuellt precisionsdockningssystem som ger kurs informati on och stoppindikering. Plattors bärighet 10 Varje del av en platta ska ha minst den bärighet som behövs för de luftfartygstyper som den är avsedd för. Allmänna råd Vid utformning av plattor bör hänsyn tas till att de är utsatta för större trafiktäthet ä n banor och därigenom utsätts för större belastning från långsamt taxande och stillastående luftfartyg. Avskild uppställningsplats för luftfartyg 11 En avskild uppställningsplats för luftfartyg ska fastställas och den lokala leverantören av flygtrafiktjä nst, där sådan finns, ska informeras om ett eller flera områden som lämpar sig för uppställning av luftfartyg som behöver avskiljas. Den avskilda uppställningsplatsen ska aldrig vara belägen närmare än 100 meter från andra uppställningsplatser, parkerings platser för fordon, byggnader och andra allmänna områden. Den ska inte ligga ovanpå under - jordiska anläggningar för t.ex. gas eller flygbränsle och inte ligga ovanpå el - eller telekablar. Avisningsanläggningar och avisningsplattor 12 Särskilda anläggnin gar eller plattor för avisning av luftfartyg ska anläggas där behov finns för att kunna avisa och i förebyggande syfte belägga luftfartyg med vätskor. Allmänna råd Avisningsanläggningar kan anläggas i form av särskilda avisnings - plattor eller utrymme för avisning vid uppställningsplatser. En avisningsplatta bör utformas så att utrymme finns för att dels hantera avisningsprocessen, dels bereda plats för väntande luftfartyg. En avisningsplats för ett enskilt luftfartyg bör innehålla en belagd yta med minst 4 meters bredd utanför och runt den yta det dimensionerande luftfartyget kräver för att avisningsfordon ska kunna köra obehindrat. 24

182 Lutningar på en avisningsplatta 13 Lutningarna på en avisningsplatta ska vara sådana att avisnings vätska n dräneras effekti vt. Längd - och tvärlutningen på en avisningsplatta ska vara så liten som praktiskt möjligt med tanke på avrinning en och luftfartygens säkerhet. Avrinningsanordningar som samlar upp överflödig avisningsvätska ska vara utformade på ett sådant sätt att de för hindra r att grund vattnet förorenas. Bärighet hos en avisningsplatta 14 Bärigheten hos en avisningsplatta ska vara anpassad till de luft - fartygstyper den är avsedd för. Säkerhetsavstånd vid en avisningsplatta 15 Säkerhetsavstånden vid en avisningsplatta ska motsvara kraven för uppställningsplattor na s säkerhetsavstånd och separationsavstånden för minsta avstånd mellan inkör ningslinje på platta och fast hinder/föremål. Där en taxibana är anlagd vid en avisningsplatta ska separationsavstånden motsvara kraven för separations avstånd mellan centrumlinje på taxibana och fast a hinder/föremål. Se minsta s eparationsavstånd i kolumn 11 i tabell 6. Bild 7. Minsta separationsavstånd på en avisningsplatta 9 kap. Undantag 1 Transportstyrelsen kan medge undantag från dess föreskrifter. 1. Denna författning träder i kraft den x xxxx Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2010:132) om utformning av bansystem och plattor på flygplats. 25

183 På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande (Sjö - och luftfart) 26 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

184 LUFTFART Serie AGA Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning och drift av flygplatser som inte kräver godkännande

185 á

186 Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde Definitioner och förkortningar Ömsesi digt erkännande kap. Tekniska specifikationer för utformning av flygplats... 3 Banor Banors längd, bredd och lutning Banors bärighet och ytbeskaffenhet Stråk Stråks längd, bredd och lutning Stråks bärighet och ytbeskaffenhet Taxibanor Taxibanors bredd och lutning Taxibanors bärighet och ytbeskaffenhet Uppställningsplattor Uppställ ningsplattors lutning Uppställningsplattors bärighet och ytbeskaffenhet... 4 Hinderfrihet för uppställningsplattor Hinderbegränsande ytor Visuel la hjälpmedel Dagermarkeringar och skyltar Markering av avstängda ytor Vindriktningsvisare Flygplatsl jus Allmänt Banljus Bankantljus Tröskelljus Banändljus Taxibanljus kap. Drift av flygplats Ansvar för utformning och drift Drift och underhåll Lokala säkerhetsregler Flygplatsdata Begränsning och borttagning av hinder Begränsning av hinder Borttagning av hinder

187 4 kap. Undantag Bilaga 1. Hinderbegränsande ytor Bilaga 2. Dagermarkeringar Bilaga 3. Markering av startförlängning och utrullningsområde Bilaga 4. Principbild för dagermarkering Bilaga 5. Vindriktningsvisare

188 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning o ch drift av flygplatser som inte kräver godkännande ; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 5 luftfarts - förord ningen (2010:770). TSFS : [ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] LUFTFART Serie AGA 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas av den som utforma r eller driver en flygplats som inte kräver godkännand enligt Transportstyrelsens f öre skrifter och allmänna råd ( TSFS ) om godkännande av flygplats eller Kommissionens förordning (EU) nr 139/2014 av den 12 februari 2014 om krav och administrativa rutiner för flygplatser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008. Föreskrifterna omfattar inte flygplatser som enbart är avsedda för helikopterverksamhet. Definitioner och förkortningar 2 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. AIP (Aeronautical Information Publication) publika tion s om ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig information av betydelse för luft farten bana avgränsad rektangulär yta, iordningställd för luft - fartygs start och landning bankantljus ljus anordnade längs en bana för att utmärka dess riktning och bredd banljus sammanfattande beteckning för bankantljus, trös kel - ljus, banändljus, centrumlinjeljus, sättnings zon s ljus och ljus vid utrullningsområde banändljus ljus som markerar slutet på en bana 1

189 belagd yta flygplats yta som har en beläggning som består av asfalt, betong, packat grus eller kombinationer av dessa material på land eller vatten angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning), som helt eller delvis är avse tt för luftfartygs start, landning och övriga förflyttningar på marken (vattnet) g ryning tid på dygnet då solskivans centrum rör sig från 6 under horisonten upp till horisonten hinder - begränsande yt a i cke - instrumentbana inflygnings - område inflygningsyta inflyttad tröskel mörker skymning start - stigyta stråk taxning trafikvarv tröskel tröskelljus fastställd yta vid en flygplats, som normalt inte får genomträngas av föremål eller delar av föremål som utgör hinder b ana avsedd att användas för visuella inflygnings förfaranden eller för instrumentinflygn ing till en fix punkt i luften från vilken inflygningen övergår till VFR för landning fastställt område på marken eller vattnet i anslutning till en banas tröskel med en fastställd utsträckning i sida och längd och vars mittlinje utgör en förlängning av banans centrumlinje lutande hinderyta som till sin utsträckning bestäms av inflygningsområdets vertikala projektion på ett eller flera plan med bestämda lutningar tröskel som inte är placerad vid ytteränd e n av en bana tillstånd som råder mellan skymningens slut till gryningens början tid på dygnet då solskivans centrum rör sig från horisonten och ned till 6 under horisonten h inderyta som utgörs av start - stigområdets vertikala projektion på ett plan med bestämd hinderfri lutning fastställt område som omger en bana, dess utrullningsområde och område för startförlängning och som är avsett för att reducera risken för skada på flygpl an som oavsiktligt lämnar banan luftfartygs rörelser av egen kraft på marken (vattnet) på en flygplats, med undantag av start och landning; för helikopter innefattas förflytt ningshovring den fastställda väg luftfartyg skall följa vid flygni ng i närheten av flygplats början av den del av banan som är användbar för landning ljus som är placerade vid en banas tröskel för att markera denna 2

190 Ömsesidigt erkännande 3 Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för produkter som 1. är lagligen tillverkade eller saluförda i en annan medlemsstat inom EU eller i Turkiet, eller 2. är lagligen tillverkad i ett EFTA - land, som har undertecknat EES - avtalet. Om en produkt e nligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla. 2 kap. Tekniska specifikationer för utformning av flygplats Banor Banors längd, bredd oc h lutning 1 En flygplats ska ha minst en bana med en fastställd längd och bredd. Banbredden ska vara minst 10 meter. Områden för startförlängning och utrullning i anslutning till tröskel och banände ska inte räknas in den fast - ställda banlängden. 2 En banas medellängtlutning, största lokala längdlutning och tvär lutning ska vara högst 3 procent. Banan ska ha en sådan tvärlutning att vatten på banan kan rinna av. En obruten siktlinje ska kunna dras från vilken punkt som helst belägen 1,5 meter över banan till alla andra punkter belägna 1,5 meter över banan inom hela banlängden. Banors bärighet och ytbeskaffenhet 3 En bana ska ha tillräcklig bärighet med hänsyn till förväntad trafik. En belagd yta på en bana ska ge tillfredsställande friktion även då ban an är våt. Ytjämnheten på bana n ska vara sådan att ett flygplan utan olägenhet kan framföras på banan. Stråk 4 En bana ska omges av ett stråk. De delar av stråket som ansluter till banan ska ligga i nivå med banan. Stråk s längd, bredd och lutning 5 Et t stråks längd ska sträcka sig minst 30 meter utanför banans båda ändar i enlighet med bilden i bilaga 1. 6 Ett stråks bredd ska sträcka sig minst 10 meter ut från vardera bankant. 7 Ett s tråks medellängdlutning, största lokala längdlutning och tvär lut - ning ska vara högst 5 procent. 3

191 Stråks bärighet och ytbeskaffenhet 8 Stråkytans bärighet och jämnhet ska vara sådan att risken för skador minimeras på ett flygplan som oavsiktligt lämnar banan. Stråkytan får endast innehålla sådana föremål eller visue lla hjälpmedel som måste finnas där på grund av sin funktion för luftfartygs navigation. Dessa föremål eller hjälpmedel ska ha liten massa och vara av bräcklig konstruktion. Taxibanor Taxibanors bredd och lutning 9 Om en taxibana anläggs ska bredden på taxibanan och taxibanans hinderfrihet fastställas. 10 En t axibanas medellängdlutning, största lokala längdlutning och tvär - lutning ska vara högst 5 procent. Taxibanan ska ha en sådan t värlutning att vatten på taxibanan kan rinna av. Taxibanors bärighet o ch ytbeskaffenhet 11 En t axibana ska ha tillräcklig bärighet med hänsyn till förväntad trafik. Ytan får inte ha sådana ojämnheter eller skillnader i övergångar mellan lutningar att flygplan kan skadas när de framförs på taxibanan. Uppställningsplattor Up pställningsplattors lutning 12 Om en uppställningsplatta anläggs ska dess lutning vara tillräckligt stor för att förhindra ansamlingar av vatten. Om uppställningsplattan har en belagd yta ska plattans l utning högst vara 3 procent och om plattan har en o b elagd yta högst 5 procent. Uppställningsplattors bärighet och ytbeskaffenhet 13 En uppställningsplatta ska ha den bärighet och ytbeskaffenhet som krävs för de flygplan som ska använda den. Ytan får inte ha sådana ojämnheter eller skillnader i övergångar mellan lutningar att flygplan kan skadas när de framförs på uppställ ningsplattan. Hinderfrihet för uppställningsplattor 14 En uppställningsplatta ska placeras på ett sådant avstånd från stråk - kanten att parkerade flygplan eller utrustning inte genomträn ger de hinder - begränsande ytorna. 4

192 Hinderbegränsande ytor 15 Det ska finnas hinderbegränsande ytor som har de dimensioner som framgår av bilden i bilaga 1. Om flygplatsen publicerar ett kortare avstånd än meter för slutlig inflygning och start över start -, stig - och inflygningsytan kan längden på start -, stig - och inflygningsytan kortas i motsvarande grad. Ytan ska dock ha en längd av minst 500 meter. Den terräng och de eventuella hinder som omger start - stig ytan och inflygningsytan ska vara sådana att ett luftfartyg ska kunna ansluta till ett inflygningsområde eller ett trafikvarv eller påbörja inflygning från lägsta tillåtna minimiflyghöjd inom ramen för luftfartygets prestanda. Hinderfrihetskraven för en icke - i nstrumentbana med kodsiffra 1 på en godkänd flygplats ska tillämpas om flygplatsen är avsedd att användas under mörker. Visuella hjälpmedel Dagermarkeringar och skyltar 16 Om det av flygoperativa skäl finns behov av tröskelmarkeringar ska dessa utgöras a v målade dagermarkeringar, vita plattor eller röd - vita koner. Plattor och koner ska placeras enligt bilden i bilaga 2, 3 och 4. Målade dager - markeringar ska uppfylla de krav som gäller för en godkänd flygplats enligt Transportstyrelsens föreskrifter och al lmänna råd om visuella hjälpmedel för navigering på flygplats. Plattorna ska ha dimensionerna 3x1 meter och konerna ska ha en diameter av 1,2 meter med en maximal höjd av 0,5 meter. Allmänna råd Behov av tröskelmarkeringar kan exempelvis uppstå då 1. flygplatsen har många användare som inte är bekanta med flygplatsen, 2. flygplatsen har många rörelser, eller 3. omgivande förhållanden kräver att banan markeras. 17 Om det av flygoperativa skäl finns behov av att markera den punkt som ligger 200 mete r från tröskeln respektive banänden ska skyltar anordnas. Skyltarna ska vara gula med 200 angivet i svart text med de dimensioner som framgår av bilden i bilaga 4. Skyltarna ska placeras minst 10 meter från banans kant. Allmänna råd Det kan b eh ö v as skylt ar som markerar punkten 200 meter från tröskeln respektive banänden exempelvis då 1. flygplatsen har många användare som inte är bekanta med flygplatsen, 2. flygplatsen har många rörelser, 3. banan är kort, 4. det inte är tydligt var banan slutar, eller 5

193 5. omgivande förhållanden, såsom hinder, kräver att punkten markeras. 18 Om det av flygoperativa skäl finns behov av bankantmarkeringar ska markeringarna ha den utformning och placering som framgår av bilaga 2, 3 och 4. Allmänna råd Behov av bankantmarkeri ngar kan exempelvis uppstå då 1. flygplatsen har många användare som inte är bekanta med flygplatsen, 2. flygplatsen har många rörelser, eller 3. fältets markförhållanden kräver att banans kanter markeras. Markering av avstängda ytor 19 En avstängd bana ska markeras me d vita kryss vid respektive ban ände. Kryssen ska bestå av två färgfält med dimensionerna 6 x 0,9 meter. Ljussystem för en stängd bana eller taxibana eller en del av en sådan får endast vara tända i samband med underhåll. Övriga avstängda yt or som är avsedda för flygplans rörelser på marken ska markeras med koner eller flaggor som markerar gränsen mellan använd bart och avstängt område. Under mörker ska gränsen även förses med ljus. Markering av avstängda ytor ska placeras så att områdets uts träckning tydligt framträder. Vindriktningsvisare 20 Det ska finnas en vindriktningsvisare som är placerad så att den är synlig från luftfartyg i luften och på marken och så att den inte påverkas av närliggande föremål. Vindriktningsvisaren ska vara belyst om flygplatsen ska användas under mörker. Vindsrikt ningsvisaren ska ha sådan färg eller sådana färger som syns tydligt mot bakgrunden och ska ha den utformning och minst den storlek som framgår av bilaga 5. Den ska vara av mjukt materia l så att den ger en tydlig upp fatt ning om markvindens riktning och en allmän uppfattning om dess hastighet. Flygplatsljus Allmänt 21 Ljus som installeras får inte vara bländande. Om andra ljus anläggs än de som regleras i dessa föreskrifter ska ljusen uppfylla de krav som gäller för en godkänd flygplats. 22 Flygplatslju sen får styras med utrustning för radiostyrning från ett luftfartyg. Vid ett sådant förfarande ska ljusen hållas tända under minst 30 minuter efter senaste anrop för tändning. Ljusen får inte kunna släckas med radiosignal från ett luftfartyg. 6

194 Banljus 2 3 Banljus ska installeras på banor som ska användas under mörker. Banljus består av bankantljus, tröskelljus och banändljus. Bankantljus 24 Bankantljus ska placeras utmed hela banan i två parallella linjer symmetriskt i förhållande till banans centrumlinje. Ljuslinjerna ska ligga längs kanterna på banan eller på ett avstånd av högst 3 meter utanför. Om tröskeln är inflyttad ska ljusen mellan banans början och tröskeln visa rött ljus i inflygningsriktningen. Bankantljus ska placeras med ett inbördes avstånd av högst 100 meter. Ljusen på motsatta sidor om centrumlinjen ska ligga parvis mitt för varandra. Vid korsande banor får ljusen förskjutas eller utelämnas, förutsatt att ban ans sträckning framgår tydligt. 25 Bankantljus ska vara vita och rundstrålande m ed en intensitet av minst 50 candela. När en flygplats saknar omgivande belysning, kan ljusens ljusstyrka minskas till minst 25 candela för att undvika bländning. I de horisontella vinklar som krävs ska bankantljusen vara synliga i vertikal vinklar upp til l 15 över horisontalplanet. Tröskelljus 26 Tröskelljus ska placeras på en linje vinkelrätt mot banans centrum linje så nära banans början som möjligt och högst 3 meter utanför. Tröskelljus ska bestå av minst sex ljus som antingen är jämnt fördelade mell an bankantljusen eller jämnt fördelade i två grupper utanför bankantljusen. I det senare alternativet får inte avståndet mellan två tröskelljus överstiga 3 meter. 2 7 Tröskelljus ska visa fast grönt ljus i inflygningsriktningen med en intensitet av minst 15 candela i vertikalvinklar upp till 15 över horisontalplanet. Banändljus 28 Banändljus ska placeras på en linje vinkelrätt mot banans centrum linje så nära banänden som möjligt och högst 3 meter utanför. Banändljus ska bestå av minst sex ljus som anti ngen är jämnt fördelade mellan ban kantljusen eller jämnt fördelade i två grupper utanför bankantljusen. I det senare alternativet får inte avståndet mellan två banändljus överstiga 3 meter. 29 Banändljus ska visa fast rött ljus riktat in mot banan med e n intensitet av minst 10 candela i vertikalvinklar upp till 15 över horisontal planet. 7

195 Taxibanljus 30 Om en flygplats med taxibana ska användas under mörker ska taxibanans kanter vara försedda med taxibankantljus eller retroreflekterande markeringskäppa r som är högst 0,5 meter höga. Taxibankantljus ska visa fast blått ljus med en intensitet av minst 5 candela i vertikalvinklar upp till 30 över horisontalplanet. Retro reflekterande markeringskäppar ska ha blå färg. 3 kap. Drift av flygplats Ansvar för utformning och drift 1 Det ska finnas en utsedd person som ansvarar för att driften av flygplatsen med dess anläggningar och utrustningar uppfyller kraven i dessa föreskrifter. Namnet på denna person ska meddelas till Transportstyrelsen. 2 Flygplatsen ska ha den organisation samt de resurser och den kompetens som krävs för verksamheten. 3 Flygplatsen ska ha en instruktion där det minst ska framgå vilken verksamhet som flygplatsen bedriver samt vilket ansvar flygplatsens organisation har. Drift och un derhåll 4 Drift och underhåll ska utföras så att 1. hinderbegränsande ytor hålls fria från hinder, 2. visuella hjälpmedel ger tillräcklig vägledning för luftfartyg, 3. ljus som finns nära en flygplats och som kan utsätta ett luftfartygs flygbesättning för fara avlägsnas, skärmas av eller på något annat sätt modi - fieras, och 4. anläggningar hålls i sådant skick att säkerheten för luftfartyg inte påverkas. 5. snövallar inte utgör en fara vid rörelser med luftfartyg. 5 Om det av flygoperativa skäl finns behov av en flygplatskarta ska den vara aktuell, tillgänglig och innehålla minst följande uppgifter: 1. F lygplatsens geografiska koordinater. 2. H inder och andra föremål som påverkar flygplatsens användning. 3. E ventuella geografiska in - och utpasseringspu nkter och flygvägar. 4. T rafikvarvets höjd och riktning. 5. I n - och utflygningsriktningar. 6. B anors, taxibanors, stråkytors och uppställningsplattors fysiska utform - ning. 7. F lygplatsens visuella hjälpmedel. 8. O mfattning av vinterfälthållning. 9. B egrän sningar i flygplatsens användning. 10. A ndra förhållanden av vikt. Om Transportstyrelsen tillåtit en flygplats att tillämpa högervarv ska flygplatsen publicera information om detta i IAIP Sverige. 8

196 Allmänna råd En flygplatskarta kan behövas exempelvis då 1. flygplatsen har många användare som inte är bekanta med flygplatsen, 2. flygplatsen har många rörelser, eller 3. det finns behov av att informera om speciella förhållanden för flygplatsen. 6 Kända avvikelser från flygplatsens normala drift ska dokumen teras till sammans med de åtgärder som har vidtagits för att korrigera avvikelserna. Lokala säkerhetsregler 7 Vid behov ska lokala säkerhetsregler utfärdas för driften av flygplatsen med dess anläggningar och utrustningar, för att skydda luftfartyg och pe r soner inom flygplatsens område. Allmänna råd De lokala säkerhetsreglerna bör minst ange hur personal ska vistas eller förflytta sig på färdområdet och hur fordon och rörlig utrustning ska placeras eller förflytta s på färdområdet. Flygplatsdata 8 Om fl ygplatsen är publicerad i I AIP (Integrated Aero nau tical Information Package) Sverige ska alla förändringar som påverkar flyg - platsens användbarhet med delas till den som ansvarar för produktionen av IAIP. Om flygplatsen tillhandahåller uppgifter om flygpl atsen i någon annan publika tion ska ansvarig utgivare för publikationen informeras om sådana för - änd ringar. 9 Trafikvarvets höjd mätt i fot över havsytan (MSL) ska fastställas. Vänstervarv ska tillämpas. Om Transportstyrelsen tillåtit en flygplats att tillämpa högervarv ska flygplatsen publicera information om detta i I AIP Sverige. Begränsning och borttagning av hinder Begränsning av hinder 10 Om det finns en väg som är öppen för fordonstrafik inom flygplatsens hinderbegränsande ytor ska hinderfriheten säkerställas med utgångspunkt från en fordons höjd av 4,8 meter. Borttagning av hinder 11 Föremål som helt el ler delvis genomtränger start - s tig ytans och /eller inflyg nings ytans första 500 meter ut från tröskeln ska tas bort i den utsträckn ing som krävs för att uppnå hinderfrihet. 9

197 Föremål som helt eller delvis genom tränger den återstående delen av start -, stig - och inflygningsytan, och som inte skärmas av ett redan existerande föremål, ska tas bort i den utsträckning som krävs för att uppn å hinderfrihet. 4 kap. Undantag 1 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. 1. Denna författning träder i kraft den xx xxx Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:123) om utformning och drift av flygplatser som inte kräver godkännande. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande (Sjö och luft) 10 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

198 Bilaga 1 Bilaga 1. Hinderbegränsande ytor 11

199 á

200 Bilaga 2 Bilaga 2. Dagermarkeringar 13

201 á

202 Bilaga 4 Bilaga 3. Markering av startförlängning och utrullningsområde 15

203 Bilaga 4 Bilaga 4. Principbild för dagermarkering metersskyltar, dimensioner och färger 16

204 TSFS 2012 : 91 Bilaga 5 Bilaga 5. Vindriktningsvisare Vindriktningsvisare Längd Diameter, början Flygplats på marknivå 3,6 m 0,9 m Vindriktningsvisaren ska vara öppen i båda ändarna. 17

205 XX LUFTFART Serie AGA Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utrustning och instal lationer på flygplats

206 á

207 Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde Definitioner Ömsesidigt erkännande kap. K raftförsörjningssystem för flygnavigeringsanläggningar kap. Installationssäkerhet för elsystem kap. Reglering av ljussystem kap. Övervakning av ljussystem kap. Stängsel kap. Placering av utrustning och installationer på operativa områden kap. Undantag Bilaga. Krav på reservkraftförsörjning

208 á

209 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utrustning och instal lationer på flygplats ; beslutade den xx xxxxx Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 5 luftfarts - förordningen (2010:770) och beslutar följande allmänna råd. TSFS : XX Utkom från trycket den x xxxx LUFTFART Serie AGA 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller för utrustning och installationer på flyg plats er som ska vara godkänd a enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 20XX: XX) om godkännande av flygplats, och ska tillämpas av den som driv er, utforma r eller bygg er om en sådan flygplats. Föreskrifterna gäller inte för flygplatser som enbart är avsedda för helikopter verksamhet. Definitioner 2 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. bana avgränsad rektangulär yta, iordning ställd för luftfartygs start och landning banljus bansynvidd bruksnivå flygplat s sammanfattande beteckning för bankantljus, trösk el - ljus, banändljus, centrumlinjeljus, sättningszon s ljus och ljus vid utrullningsområde sträcka över vilken piloten i ett luftfartyg på banans centrumlinje kan se banans dagermarkeringar, ban - kants ljus eller centrumlinjeljus nivå till vilken flygplatsljus får användas i drift på land eller vatten angivet område (med byggnader, an läggningar och utrustning), som helt eller delvis är avse tt för luftfartygs start, landning och övrig a förflyttningar på marken (vattnet) 1

210 XX flygplatsljus flygtrafik - ledningstjänst flygtrafiktjänst ljus anordnande på och i anslutning till flygplats med avsikten att ge visuell vägledning för luftfartyg (Air Traffic Services, ATS) olika flyginformations -, alarmerings -, flygrådgivnings - och fl ygkontrolltjänste r (områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst och flyg platskontrolltjänst) (Air Navigation Services, ANS) flygtrafiklednings - tjänst, flygvädertjänst, flygbriefingtjänst samt kommunikations -, navigations - och övervakningstjänster funktionsnivå färdområde nivå som reglerar vid vilken nivå förebyggande under - håll måste utföras den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning och som består av manöver - området och plattan (plattorna) gryning tid på dygnet då solskivans centrum rör sig från 6 under horisont en upp till horisont en hinderljus IMC instrumentflyg - plats manöverområde mörker precisionsbana fast eller blinkande ljus som utmärker sådana hinder som kan utgöra fara för luftfarten (Instrument Meteorological Conditions, instrument - väder förhållanden) väderförhållanden där flygsikten, molntäckeshöjden eller luftfartygets avstånd från moln understiger fastställda minimivärden godkänd flygplats inbegripet militär flygplats upp låten för civil luftfart där personal utöva r flygtrafik lednings - tjänst; flygtrafikledningen ska minst utgöras av flygin - formationstjänst för flygplats (AFIS) i vilken meteorolo gisk observationstjänst ska ingå den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning; i manöverområdet ingår dock inte plattor, uppställningsplatser, klargörings - områden eller flygplanvägar tillstånd som råder från skymningens slut till gryningens början bana försedd med utrustning för precisionsinflygning 2

211 skymning snabbavfarts - taxibana stråk tid på dygnet då solskivans centrum rör sig från horisont en och ned till 6 under horisont en (rapid exit taxiway) typ av taxibana som är ansluten till banan i en spetsig vinkel och avsedd att möjliggöra för landande luftfar tyg att lämna banan i högre fart än vad som är möjligt via andra avfarter, för att på så sätt minska den tid banan är upptagen fastställt område som omger en bana, dess utrullningsområde och område för startförlängning och som är avsett för att redu cera risken för skada på flygplan som oavsiktligt lämnar banan. taxibana inom landflygplats anvisad eller anlagd väg för luft - fartygs taxning, avsedd som förbindelse mellan delar av flygplatsområdet ; hit räknas även snabbavfarts - taxibana, taxibana på plat ta och taxningsväg på platta taxibana på platta taxibanstråk (apron taxiway) typ av taxibana som utgörs av en del av ett taxibansystem, är belägen på en platta och avsedd att medge taxning som korsar plattan område som inkluderar taxibanan och som är avsett att skydda flyg plan på taxibanan och reducera risken för skada på flyg plan som oavsiktligt lämnar taxibanan taxning luftfartygs förflyttning av egen kraft på marken (i vattnet) på en flygplats, med undantag för start och landning; för helikopter innefattas förflyttnings - hovring taxningsväg taxningsväg på platta fastställd väg som är avsedd för luftfartygs taxning och som omfattar säkerhetsavstånd et i sidled för de hovringsvägar och taxibanor som är placerade utefter denna fastställda väg (aircra ft stand taxilane) typ av taxibana som utgörs av ett område på en platta och som endast är avsedd för taxning till och från uppställningsplatser på plattan Ömsesidigt erkännande 3 En produkt som är lagligen tillverkad eller saluförs enligt regelverk i andra medlemsstater inom Europeiska unionen, Turkiet eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) jämställs med produkter som upp fyller kraven i dessa föreskrifter, under förutsättning att en likvärdig säker hetsnivå uppnås genom dessa staters regel verk. 3

212 XX 2 kap. Kraftförsörjningssystem för flygnavigeringsanläggningar 1 Det ska finnas tillräcklig kraftförsörjning på en flygplats för att säker - ställa att installerade flygnavigeringsanläggningar fungerar. 2 Det ska finnas reservkraftförsörjning för d e bansystem som är avsedda att användas under instrumentväderförhållanden samt för de banor som är avsedda att användas för start vid en bansynvidd mindre än 800 meter. 3 Kraftförsörjningssystem som är avsedda för visuella navigationshjälp - medel och radionavigationshjälpmedel ska vara konstruerade och utformade så att ett feltillstånd inte leder till att en flygbesättning ges otillräcklig väg - ledning av visuella eller elektroniska hjälpmedel eller får vilseledande informa tion. 4 Om en ban a som utgör en del av en standardiserad taxningsväg har försetts med banljus och taxibanljus, ska kraftförsörjningssystemet vara utformat så att inte båda ljussystemen kan manövreras samtidigt. 5 Där det krävs reservkraft ska den ha kapacitet att försörj a minst följande utrustning och installationer på flygplatsen: 1. De signalljus och den minimibelysning som krävs för att flygtrafik - ledningspersonalen ska kunna utföra sina uppgifter. 2. Alla hinderljus på och i närheten av en flygplats som är nödvändiga för en säker luftfart. 3. Inflygningsljussystem, banljussystem och taxibanljussystem. 4. Meteorologisk utrustning. 5. Väsentlig utrustning och anläggningar för de räddningstjänstenheter som är knutna till flygplatsen. 6. Strålkastarbelysning på en avskild parkerings - eller uppställningsplats för luftfartyg. Reservkraftförsörjningen bör kunna försörja de nödvändiga ljusen och navigeringsanläggningarna under den tid som krävs för att avveckla aktuell trafik. 6 Kraftförsörjningen till de anläggningar som mås te ha reservkraft ska anslutas på ett sådant sätt att reservkraften automatiskt kopplas in när det uppstår fel på den normala krafttillförseln. 7 Tiden från det att ett fel uppstår på den normala kraftförsörjningen till dess att reservkraftförsörjningen har uppnått tillräcklig kapacitet får inte överstiga de tider som anges i bilagan. 3 kap. Installationssäkerhet för elsystem 1 Installationssäkerheten för en flygplats kraftförsörjnings - och ljus - system ska vara så pass tillförlitlig att ett feltillstånd inte leder till att en flyg - besättning får vilseledande information. 2 Ljuspunkter som ingår i ett ljussystem ska vara konstruerade och installerade på ett sådant sätt att normalt förekommande fel inte ger upphov till någon väsentlig förändring av ljusb ilden eller till missledande ljus mönster. 4

213 3 För en bana som är avsedd att användas för start vid en bansynvidd som är mindre än 800 meter ska elsystem för kraftförsörjning, ljus och reglering av ljus systemen vara utformade så att ett feltillstånd inte leder till att en flygbesätt ning ges otillräcklig visuell vägledning eller får vilseledande information. 4 kap. Reglering av ljussystem 1 Följande högintensiva ljussystem ska kunna manövreras och regleras separat: 1. I nflygningsljus. 2. B ankantljus, trö skelljus och banändljus. 3. C entrumlinjeljus. 4. S ättningszonsljus. Ljussystemen ska kunna regleras genom att styra ljusstyrkan. 2 Utrustning för att styra flygplatsens lågintensiva ljussystem med hjälp av radio signal från flygplan kan installeras på en flygplats. Om en sådan utrustning installeras, ska den vara konstruerad så att ljusen efter varje anrop för tändning hålls tända under minst 30 minuter efter senaste anrop. Ljusen ska inte kunna släckas med radiosignal från flygplan. 3 På flygplatser med banor med kodsiffra 3 eller 4 ska reglerutrust ningen för flygplatsljussystem anslutas till ett kraftförsörjningssystem som är oberoende av den primära kraftförsörjningen. 4 Under en flygplats öppethållningstid ska h inderljus en vara tända under mörker eller vid nedsatt sikt. 5 Avspärrningar på vägar som passerar manöverområdet eller på annat sätt påverkar luftfarten och som är försedda med ljus eller annan trafik - reglering ska kunna manövreras av den lokala leverant ören av flygtrafik - ledningstjänst. 5 kap. Övervakning av ljussystem 1 Instrumentflygplatser ska ha ett system för övervakning av flygplats ljus för att säkerställa ljussystemens tillförlitlighet. 2 De ljussystem som används för att leda luftfartyg ska övervakas automatiskt så att systemen visar varje fel som kan påverka ljusstyrka n och ljus mönstr et. Informationen ska automatiskt vidarebefordras till den som över vakar ljussystemens funktion. 3 För en bana som är avsedd att använd as vid en bansynvidd som är mindre än 550 meter ska de ljussystem som framgår av 4 kap. 1 övervakas så att det omedelbart indikeras om ett ljussystem underskrider den angivna funktionsnivån. Informationen ska vidarebefordras till den som svarar för underhållet av ljussysteme n. 4 För en bana som är avsedd att använd as vid en bansynvidd som är mindre än 550 meter ska ljussystemen övervakas automatiskt så det indikeras 5

214 XX om funktionaliteten för något ljussystem sjunker under den lägsta bruksnivån. Informationen ska automatiskt v idarebefordras till den lokala leverantören av flygtrafikledningstjänst. Om ljusens status förändras ska detta indik er a s inom två sekunder för en stoppbar på en väntplats för bana, och inom fem sekunder för alla andra typer av visuella hjälpmedel. 5 För hinderljus, där samtliga ljuskällor inte kan observeras direkt, ska det finnas ett övervakningssystem på en lämplig plats i anslutning till hindret. Systemet ska kunna visa event u ella feltillstånd hos hinderljuset. För hinderljus som fjärrmanövreras från e n central plats (till exempel en ATS - lokal) ska dock feltillstånd visas på denna plats. Övervakningssystemet ska visa bortfall av ljuskällor i en ljusenhet och att en reservljuskälla kopplats in. 6 När annan kraftförsörjning än primärkraft är inkopplad ska detta indiker as till den lokala leverantören av flygtrafik ledningstjänst. 7 Avspärrningar på vägar som passerar manöverområdet eller på annat sätt påverkar luftfarten och som är försedda med lju s eller annan trafik - reglering ska övervakas så att eventuell a feltillstånd indikeras till den lokala leverantören av flygtrafikledningstjänst. 8 Övervakningsutrustning för flygplatslj ussystem ska anslutas till ett kraftförsörjningssystem som är oberoend e av den primära kraftförsörjningen. 9 Övervakning av ljussystemens funktion ska baseras på mätning av utgående effekt, spänning eller strömstyrka och får inte grunda sig på inkopplingsenheternas läge. 6 kap. Stängsel 1 Det ska finnas stängsel eller an nan lämplig avspärrning på en flygplats för att 1. förhindra att djur som är stora nog att utgöra en fara för luftfartyg ska kunna ta sig in på färdområdet, och 2. förhindra obehöriga personer från att oavsiktligt ta sig in på ett område på flygplatsen som inte är avsett för allmänheten. 2 A nläggningar för flygnavigering som är belägna utanför flygplatsen ska ha lämpliga anordningar som förhindra r att obehörig a personer tillträde r anlägg ning arna. 3 Stängsel eller andra avspärrningar ska placeras så att de skiljer färdområdet och andra anläggningar eller zoner på flygplatsen som är nödvändiga för säkra flygoperationer från områden som är öppna för allmänheten. 6

215 7 kap. Placering av utrustning och installationer på operativa områden 1 Master och andra bärande konstruktioner som är monterade ovan mark inom färdområde t och inflygningsområden ska ha liten massa och vara av bräcklig konstruktion. 2 Anläggningar eller utrustning som inte är till för ett luftfartygs navigering får inte placeras 1. på en stråkyta till en bana, 2. på ett säkerhetsområde vid en banände, 3. på ett taxibanstråk, 4. på ett mindre avstånd än det som anges i Transportstyrelsens före skrifter och allmänna råd (TSFS 201 X: XX ) om utformning av bansystem och plattor på flygplats vad g äller avstånd mellan centrum linje på taxibana och fast föremål, eller 5. på eller inom ett hinderfritt stigområde om det skulle innebära en risk för ett luftfartyg i luften. 3 Utrustning eller installation som är nödvändig för ett luftfartygs navigering ska ha liten massa, vara av bräcklig konstruktion och monteras så lågt som möjligt om den måste vara placerad 1. på den del av ett banstråk som ligger inom 75 meter från banans centrumlinje när kodsiffran är 3 eller 4, eller 45 meter från banans centrum - l inje när kodsiffran är 1 eller 2, 2. på ett säkerhetsområde vid en banände, ett taxibanstråk eller inom ett avstånd från sådana ytor som kan innebära en risk för luftfartyg, eller 3. inom ett hinderfritt stigområde som kan innebära en risk för ett luft - fa rtyg i luften. 4 Utrustning eller installationer som är nödvändiga för ett luftfartygs navigering och som måste vara placerade på den yttre icke utjämnade delen av ett banstråk ska betraktas som hinder. Sådan utrustning och installation ska ha liten mass a, vara av bräcklig konstruktion och monteras så lågt som möjligt. 5 Om funktionen hos utrustning eller installation som är avsedd för luftfartygs navigering och dess funktion kräver att den placeras inom nedan angivet område får sådan utrustning eller i nstallation vara placerad inom 240 meter från stråkänden 1. inom 60 meter från banans förlängda centrumlinje när kodsiffran är 3 eller 4, eller 2. inom 45 meter från banans förlängda centrumlinje när kodsiffran är 1 eller 2, och banan är försedd med utrust ning för precisionsinflygning. 6 Utrustning eller installation som krävs för luftfartygs navigering ska ha liten massa, vara av bräcklig konstruktion och monteras så lågt som möjligt om den måste vara placerad på eller nära ett banstråk för en bana som ä r försedd med utrustning för precisionsinflygning och utrustningen eller installationen 7

216 TSFS 2 018: XX 1. är placerad på den del av stråkytan som ligger inom 77,5 meter från banans centrumlinje om banans referenskod är 4 F, eller 2. är placerad inom 240 meter från strå känden, och a) inom 60 meter från banans förlängda centrumlinje om banans referenskod är 3 eller 4, b) inom 45 meter från banans förlängda centrumlinje om banans referens - kod är 1 eller 2, eller 3. genomtränger den inre inflygningsytan, den inre övergångs ytan eller ytan för avbruten landning. 8 kap. Undantag 1 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. 1. Denna författning träder i kraft den x xxx Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter oc h allmänna råd (TSFS 2010:136 ) om utrustning och instal lationer på flygplats. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande (Sjö - och luftfart) 8 Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

217 Bilaga Bilaga. Krav på reservkraftförsörjning Bana Icke - instrumentbana Icke - precisions - inflygningsbana Precisions - inflygnings bana kategori I Precisions - inflygningsbana kategori II/III Flygplatsljus som behöver elförsörjning Visuell glidbaneindikering Bankant Bantröskel Banände Hinderljus Inflygningsljussystem Visuell glidbaneindikering Bankant Bantröskel Banände Hinderljus I nflygningsljussystem Bankant Visuell glidbaneindikering Bantröskel Banände Taxibanljus Hinderljus Inre 300 m av inflygningsljussystemet Andra delar av inflygningsljussystemet Hinderljus Bankant Bantröskel Banände Banans centrumlinje Banans sättningszon Alla stoppbarer Taxibanljus Varselljus för snabbavfartstaxibana Maximal inkopplingstid 1 minut 1 minut 1 minut 1 minut 1 minut 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 1 sekund 15 sekunder 15 sekunder 15 sekunder 1 sekund 1 sekund 1 sekund 1 sekund 1 sekund 15 sekunder 1 sekunder 9

218 XX Bilaga Bana Flygplatsljus som behöver elförsörjning Maximal inkopplingstid Samtliga banor som används vid under en bansynvidd <1 200 meter Varningsljus för bana i användning 15 sekunder Bana avsedd för start vid bansynvidd < 800 m eter Bankant Banände Banans centrumlinjeljus Alla stoppbarer Taxibanljus Hinderljus 15 sekunder a 1 sekund 1 sekund 1 sekund 15 sekunder 15 sekunder a. En sekund om banan saknar centrumlinjeljus. 10

219 LUFTFART Serie AGA Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om visuella hjälpmedel för navigering på flygplats

220 á

221 Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde Definitioner och förkortningar Ömsesidigt erkännande kap. Signalmedel och riktning svisare Vindriktningsvisare Placering Egenskaper Signalområde Placering Egenskaper Landningsriktningsvisare Egenskaper kap. Färgmarkering på belagda ytor Allmänt Bannummermarkering Placering och positionering Egenskaper Banans centrumlinjemarkering Placering Egenskaper Tröskelmarkering Placering Egenskaper Inflyttad tröskel Olämpliga områden för luftfartygs markrörelser Sättpunktsmarkering Egenskaper Sättningszonsmarkering Placering Egenskaper Bankantsmarkering Placering och egenskaper Avbrott i banmarkeringar Taxibanors centrumlinjemarkering Egenskaper Markering av vändyta i banände Egenskaper

222 Väntplatsmarkering på belagd taxibana Egenskaper Annan väntplatsmarkering än till bana Placering Egenskaper VOR - kontrollplatsmarkering på flygplats Placering Egenskaper kap. Uppställningsplatsmarkeringar Allmänt Placering Egenskaper Uppställningsplatsidentifiering Infartslinjer, svänglinjer och utfartslinjer Inriktningslinje Svänglinje och stopplinje Säkerhetslinjer på plattor Placering Egenskaper Stopplinje på fordonsvägar Egenskaper Markering för komplettering av väntplatsskyltar Placering Egenskaper Informationsmarkeringar på taxibanor Placering Egenskaper kap. Allmänna bestämmelser för flygplatsljus Ljuskäl lor Armaturer och bärande konstruktioner Ljusstyrka och reglersystem Ljusfärger Isocandeladiagram Relativa ljusstyrkor Installationstoleranser och underhåll Nödljus kap. Flygfyrar och inflygningsljussystem Flygplatsfyr Placering Egenskaper

223 Identifieringsfyr Placering Egenskaper Allmänna bestämmelser om inflygningsljussystem Icke - instrumentbana Icke - precisionsbana Precisionsbana kategori I, II och III Blixtljus Inflygningsljusens placering i vertikalplanet Enkelt inflygningsljussystem Placering och dimensioner Crossbar Centrumlinje Egenskaper Ljustäckning Inflygningsljussystem för precisionsinflygning kategori I Placering och dimensioner Crossbarens ljus Centrumlinjeljus Egenskaper för en Calvertlinje Egenskaper för centrumlinje med baretter och en crossbar (barrette centre line) Inflygningsljussystem för precisionsinflygning, kategori II och III Sidobaretter Crossbarer kap. System för visuell glidbaneindikering (PAPI och APAPI) Allmänt Placering Installationstoleranser Glidbanevinklar Hjulfrigångshöjd över tröskeln för PAPI och APAPI Egenskaper Glidbanevinkel - och elevationsinställning Hinderbegränsande yta kap. Övriga visuella hjälpmedel för inflygning Cirklingsljus Placering Egenskaper Baninledningsljus Placering

224 Egenskaper Tröskelidentifieringsljus Placering Egenskaper kap. Banljus och taxibanljus Bankantljus Placering Egenskaper Tröskel - och vingbarljus Tröskelljus Placering Vingbarljus Placering Vingbarljusens och tröskelljusens egenskaper Banändljus Placering Egenskaper Centrumlinjeljus i bana Placering Egenskaper Sättningszonsljus Placering Egenskaper Enkla sättningszonsljus Placering Egenskaper Varselljus för snabbavfartstaxibana Placering Egenskaper Ljus i utrullningsområden Placering Egenskaper Centrumlinjeljus i taxibana Placering Centrumlinjeljus på snabbavfarter från bana Centrumlinjeljus på övriga avfarter från bana Centrumlinjeljus för ta xning på banor Egenskaper Kantljus på vändyta, platta och taxibana Placering

225 Egenskaper Centrumlinjeljus på vändyta Placering Egenskaper Stoppljus Placering Egenskaper Ljus vid annan väntplats än till bana Placering Egenskaper Ljus vid utfart från avisningsplatta Placering Egenskaper Varningsljus för bana i användning Placering Egenskaper Belysning av platta Visuellt dockningssystem Placering Enhet för kursinformation Enhet för stoppindikering Egenskaper Vägledningsljus till uppställningsplatser Egenskaper Stoppljus på fordonsväg till bana Placering Egenskaper Ljus på förbjuden infart Placering Egenskaper kap. Skyltar Allmänt om skyltar Placering Egenskaper Informationsskyltar Placering Egenskape r VOR - kontrollplatsskylt på flygplats Placering Egenskaper

226 Identifieringsskylt för uppställningsplats Placering Egenskaper Stoppskylt på fordonsväg Placering Egenskaper kap. Övriga markeringar Kantmarkeringar på obelagda banor Egenskaper Kantmarkeringar för utrullningsområden Egenskaper Kantmarkeringar för snötäckta banor Placering Kantmarkeringar på taxibana Placering Egenskaper Markeringsanordningar för taxibanors centrumlinje Placering Egenskaper Kantmarkeringar på obelagda taxibanor Egenskaper Stängda banor och taxibanor, eller delar av banor Placering Egenskaper Icke bärande ytor Placering Egenskaper Område före tröskel Otjänliga områden Placering Egenskaper kap. Undantag Ikraftträdande - och övergångsbestämmelser Bilaga 1. Påbuds - och informationsmarkeringar Bilaga 2. Tekniska specifikationer för färgområden gällande markeringsfärger, flygplatsljus, ljusskyltar och belysta skyltar Bilaga 3. Isocandeladiagram för flygplatsljus Bilaga 4. Inflygningsljussystem Bilaga 5. Teckenutformning för skyltar

227 Bilaga 6. Vertikala installationstoleranser för inflygningsljuslinjer

228 á

229 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om visuella hjälpmedel för navigering på flygplats ; beslutade den [ DATUM ÅR ]. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 5 luftfarts - för ordningen (2010:770) och beslutar följande allmänna råd. TSFS : [ XX ] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] LUFTFART Serie AGA 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas av den som driver, utformar eller bygger om en flygplats som ska vara godkänd enligt Transportstyrelsens före - skrifter och allmänna råd (TSFS 20XX: XX) om godkännande av flyg plats, när visuella hjälpmedel för navigering ska ut fo rmas och installeras. Föreskrifterna gäller inte för flygplatser som enbart är avsedda för helikopterverksamhet. Definitioner och förkortningar 2 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. AIP (Aeronautical Information Publication) publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig information av betydelse för luftfarten APAPI bana bankantljus banljus banändljus (Abbreviated Precision Approach Path Indicator) reducerad PAPI bestående av två ljusenheter avgränsa d rektangulär yta, iordning ställd för luft - fartygs start och landning ljus anordnade längs en bana för att utmärka dess riktning och bredd sammanfattande beteckning för bankantljus, tröskel - ljus, banändljus, centrumlinjeljus, sättningszonsljus och ljus vid utrullningsområde ljus som markerar slutet på en bana 1

230 barett belagd yta bräcklig centrumlinjeljus cirklingsljus flygplats flygtrafik - ledningstjänst flygtrafiktjänst tre eller fler tätt markplacerade ljuskällor som ingår i flygplatsens ljussystem och som på avstånd fram träder som en kort ljuslinje yta s om har en beläggning som består av asfalt, betong, packat grus eller kombinationer av dessa material egenskaper hos något vilka gör att det vid en viss stöt - belastning bryts sönder, deformeras eller ger efter och därmed utgör minsta möjliga fara för luftfartyg ljus som markerar en banas centrumlinje och är nedsänkta i banan ljus anordnade för att möjliggöra eller underlätta cirkling på land eller vatten angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning), som helt eller delvis är avse tt för luftfartygs start, landning och övriga förflyttningar på marken (vattnet) (Air Traffic Services, ATS) olika flyginformations -, alarmerings -, flygrådgivnings - och flygkontrolltjänster (områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst) (Air Navigati on Services, ANS) flygtrafiklednings - tjänst, flygvädertjän st, flygbriefingtjänst samt kom - muni kations -, navigations - och övervaknings tjänster färdområde glidbana hinder - begränsande yta hinderljus den del av en flygplats som är avsedd för luft fartygs start, landning och taxning och som består av man över - området och plattan (plattorna) flygbaneprofil avsedd att ge vägledning i höjdled under slutskedet av en inflygning fastställd yta som finns på och/eller i anslutning till flygplats och som normalt inte får genomträngas av föremål eller delar av föremål som utgör hinder fast eller blinkande ljus som utmärker sådana hinder som kan utgöra fara för luftfarten 2

231 icke - instrumentbana ILS inflygnings - område inflyttad tröskel instrumentbana LED liten trafikvolym manöverområde nedsatt sikt NOTAM PAPI platta precisionsbana b ana avsedd att användas för visuella inflygnings förfaranden eller för instrumentinflygn ing till en fix p unkt i luften från vilken inflygningen övergår till VFR för landning (Instrument Landing System) navigationshjälpmedel för att bestämma luftfartygets läge uttryckt i höjd - och sidledsavvikelser från den nominella flygbanan samt för att få viss information om avståndet till sättpunkten; navigationshjälpmedlet används under den slutliga inflygningen och läget och avståndet bestäms med hjälp av luftfartygets instrument fastställt område på marken eller vattnet i anslutning till en banas tröskel, vilket har en fastställd utsträckning i sida och längd och vars mittlinje utgör en förlängning av banans centrumlinje tröskel som inte är placerad vid ytteränden av en bana sammanfattande beteckning för banor försedda med utrustning för instrumentinflygning; instrumentbanor kan vara följande typer av banor: a) icke - precisionsinflygningsbanor b) precisionsinflygningsbana kategori I, II och III ( L ight E mitting D iode) lysdiod högst 15 rörelser per timme den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning; i manöverområdet ingår dock inte plattor, uppställningsplatser, klargörings - områden eller flygplansvägar när sikten understi ger 10 kilometer (Notices to Airmen) meddelande som distribueras via telekommunikation och som innehåller information om tillkomst, beskaffenhet eller förändring av anlägg - ningar, tjänster, procedurer eller riskkällor som det är viktigt att flygtrafiken får kännedom om i tid (Precision Approach Path Indicator) anläggning för visuell glidbaneindikering bestående av fyra ljus - enheter som i slutskedet av en inflygning ger löpande information om luftartygets avvikelser i höjdled från anlägg ningens glidbana avdelat område avsett för luftfartygs av - och pålastning, passagerares av - och påstigning samt luft - fartygs tankning, uppställning eller underhåll bana försedd med utrustning för precisionsinflygning 3

232 rörelse skuldra snabbavfarts - taxibana sätt nings zon sätt nings zon s ljus taxibana taxibana på platta taxning taxningsväg på platta tröskel tröskelljus uppställnings plats VOR luftfa rtygs start och landning på flygplats område i anslutning till beläggningskant på bana, taxibana eller platta, vilket utgör övergång mellan beläggning och intilliggande markyta; en skuldra kan vara belagd (t.ex. med asfalt) eller obelagd (t.ex. be stå av gräs) (rapid exit taxiway) typ av taxi bana som är ansluten till banan i en spetsig vinkel och avsedd att möjlig göra för landande luftfartyg att lämna banan i högre fart än vad som är möjligt via andra av farter, för att på s å sätt minska den tid banan är upptagen den första delen av en bana räknat från tröskeln som är avsedd för landande luftfartygs sättning på banan ljus som är placerade inom sättningszon symmetriskt omkring banans centrumlinje och är nedsänkta i banan inom flygplats anvisad eller anlagd väg för luft fartygs taxning, avsedd som förbindelse mellan delar av flygplatsområdet; hit räknas även snabbavfarts taxi - bana, taxibana på platta och taxningsväg på platta (apron taxiway) typ av taxibana som utgörs av en del av ett taxi bansystem, är belägen på en platta och avsedd att medge taxning som korsar plattan luftfartygs förflyttning av egen kraft på marken (vattnet) på en flygplats, med undantag av start och landning; för helikopter innefattas förflyttnings - hovring (aircraft stand taxilane) typ av taxibana som utgörs av ett område på en platta och som endast är avsedd för taxning till och från uppställningsplatser på plattan början av den del av banan som är användbar för landning ljus som är placerade vid en banas tröskel för att markera denna för luftfartygs uppställning särskilt avdelat område på platta eller annan yta inom ett färdområde (Very High Frequency Omnidirec tional Radio Range) navigering system inom frekvensområdet 108 till 117,975 MHz beståen de av sändare på marken och mot t agare i luften ; sändningen ger kontinuerlig bäringsinfor mation med referens ti ll d et magnetisk a norr på markstatio nens uppställnings plats 4

233 väntplatta iordningställt område inom vilket luftfartyg kan stanna eller passeras för att få en tillfredsställande trafikav veckling Ömsesidigt erkännande 3 Tekniska krav i dessa föreskrifter gäll er inte för produkter som 1. är lagligen tillverkade eller saluförda i en annan EU - medlemsstat eller i Turkiet, eller 2. är lagligen tillverkade i ett EFTA - land som har undertecknat EES - avtalet. Om en produkt enligt första stycket inte uppnår en säkerhet snivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla. 2 kap. Signalmedel och riktningsvisare Vindriktningsvisare 1 Det ska finnas vindriktningsvisare för att flygbesättningar ska kunna få vindinformation under inflygning och start. Minivindriktningsvisare ska alltid installeras vid banlängder som över - stiger meter. Om flygplatsen ska användas under mörker ska minst en vindriktnings - visare vara belyst om det inte finns någon flygtra fikledningstjänst, eller om flygtrafikledningen inte tjänstgör. Placering 2 Vindriktningsvisaren ska placeras så att minst en visare syns från luft - fartyget under inflygning eller på färdområdet före start. Den ska också placeras så att den inte påverkas av närliggande föremål. Minivindriktningsvisare ska placeras vid banans början för att ge extra information om vindriktning och vindhastighet. Vind riktnings visaren ska placeras så att den inte utgör ett hinder för luftfartyg. Egenskaper 3 Vindriktning svisaren ska vara formad som en stympad kon och vara gjord i tyg. Längden ska vara minst 3,6 meter. Den breda delens diameter ska vara minst 0,9 meter. En mini vindriktnings visare ska motsvara en tredjedel av måtten för en normal vind riktnings visare. 4 Vindriktningsvisaren ska vara konstruerad så att den ger en klar indikering om markvindens riktning och en allmän indikering om vind - hastigheten. 5 Vindriktningsvisarens färg eller färger ska göra att den syns klart och tydligt mot omgivningen. Den sk a kunna avläsas från minst 300 meters höjd. 5

234 När en kombination av två färger krävs för att vindriktningsvisaren ska kunna synas klart mot en varierande omgivning, ska färgerna ordnas i fem omväxlande remsor. Den första och sista remsan ska ha mörkast färg. Signalområde 6 Om visuella marksignaler används för att kommunicera med luftfartyg ska ett signalområde upprättas. Allmänna råd Ett signalområde bör upprättas om flygplatsen inte har någon lokal leverantör av flygtrafiktjänst eller när flygplatsen använ ds av flygplan utan radio. Visuella marksignaler kan också behövas i händelse av misslyckad tvåvägskommunikation med luftfartyget via radio. Dock bör den information som förmedlas genom visuella mark signaler finnas tillgänglig i AIP eller ett NOTAM. Det e ventuella behovet av visuella marksignaler bör därför utvärderas innan man beslutar att skapa ett signalområde. Placering 7 Signalområdet ska placeras så att det är synligt från 10 och högre ovanför horisontalplanet oavsett riktning, sett från 300 meter s höjd. Egenskaper 8 Signalområdet ska ha en jämn, horisontal yta på minst 9 kvadratmeter. 9 Signalområdets färgläggning ska kontrastera mot de signaltavlor som används och omges av en vit rand som är minst 0,3 meter bred. Landningsriktningsvisare 10 Om en landningsriktningsvisare installeras ska den vara placerad så att den tydligt syns från luften. Egenskaper 11 Landningsriktningsvisaren ska vara utformad som ett T enligt bild 1 och så att landningsriktningen kan utläsas från den stående stapeln m ot den tvärstående stapeln. 12 En landningsriktningsvisare ska vara utformad i enlighet med bild 1 och ha de minimidimensioner som visas på bild Färgen på en landningsriktningsvisare ska vara vit eller orange, beroende på vilken av dessa färger som kontrasterar bäst mot visarens bak - grund. 6

235 14 När så krävs för användning under mörker, ska en landnings - riktningsvisare antingen vara belyst eller ha en kontur av vitt ljus. Bild 1. Landningsriktningsvisare 3 kap. Färgmarkering på b elagda ytor Allmänt 1 Belagda ytor på färdområdet ska markeras med en typ av färg som minimerar risken för ojämn friktion. Följande färger ska användas: 1. Banmarkeringar ska vara vita. 2. Markeringar för taxibanor, vändplattor och uppställningsplatser s ka vara gula. 3. Säkerhetslinjer på plattor ska vara röda. 4. Markeringen ska ha svarta konturlinjer om kontrasten mellan markeringen och de belagda ytorna inte är tillräckligt stor. 5. Där det finns risk för tjäl - eller frostskador får hela de färgfält som utgör banmarkeringar ersättas av en serie smala, längsgående linjer. Dessa linjer ger nästan samma synintryck som hela fält. Linjerna och mellan rummen ska ha samma bredd. Linjebredden ska vara 0,10 0,15 meter. Se bild 2 och 8. Allmänna råd På flygpla tser med verksamhet under mörker kan markeringarna på asfalt göras med reflekterande material för att öka markeringarnas synlighet. 7

236 Bild 2. Exempel på alternativt utförande av banmarkeringar vid risk för tjäl - eller frostskador Bannummermarkering 2 B annummermarkeringar ska finnas vid trösklarna på en belagd bana. Placering och positionering 3 Bannummermarkeringar ska placeras vid trösklarna enligt bild 3. Egenskaper 4 En bannummermarkering ska bestå av två siffror och kompletteras med en bokstav p å parallella banor. 5 Vid en enkel bana, två parallella banor och tre parallella banor ska bannummermarkeringen utgöras av närmaste hela tal av tiondelen av den magnetiska bäringen för banans centrumlinje i respektive inflygnings riktning. Om en banas n ummer skulle bli 02/20 eller 13/31, får dessa kombi nationer dock inte användas. Istället ska den närmast liggande kombi nationen användas, dvs. 01/19 eller 03/21 respektive 12/30 eller 14/32. 6 På fyra eller fler parallella banor ska det ena paret banor numreras till närmaste tiondel av den magnetiska azimuten och det andra paret banor numreras till nästa närmaste tiondel av den magnetiska azimuten. Om den här regeln ger ett ensiffrigt resultat, ska den enda siffran föregås av en nolla. 8

237 7 Parallella banors bannummer ska kompletteras med en bokstav enligt följande, i ordning från vänster till höger sett i inflygningsriktningen: 1. För två parallellbanor: L och R. 2. För tre parallellbanor: L, C och R. 3. För fyra parallellbanor: L, R, L och R. 4. För f em parallellbanor: L, C, R, L och R eller L, R, L, C, och R. 5. För sex parallellbanor: L, C, R, L, C och R. 8 Siffrorna och bokstäverna ska ha den form och proportion som visas i bild 3 och bild 4. Bild 3. Bannummer -, centrumlinje - och tröskelmarkerin gar 9

238 Bild 4. Form och proportioner för siffror och bokstäver i bannummer - markeringar (mått i meter) Banans centrumlinjemarkering 9 En belagd bana ska ha en centrumlinjemarkering. Placering 10 Centrumlinjemarkeringen ska placeras längs banans centrumlinje, mellan bannummermarkeringarna och i enlighet med bild 3. Detta gäller inte om centrumlinjemarkeringen avbryts av en annan banmarkering, t.ex. en korsande bana. Egenskaper 11 En centrumlinjemarkering ska bestå av en streckad linje av enhetli gt ordnade ränder och tomrum med början och slut enligt bild 3. En rand och ett tomrum får tillsammans inte vara kortare än 50 meter eller längre än 75 meter. Varje rand ska vara minst lika lång som tomrummet eller 30 meter lång, beroende på vilket som är längst. Ränderna enligt c i bild 3 får inte ha en bredd som är mindre än 1. 0,90 meter vid precisionsinflygning på banor kategori II och III, 10

239 2. 0,45 meter vid precisionsinflygning på banor kategori I och vid icke - precisionsinflygning på banor där kodsiffr an är 3 eller 4, samt 3. 0,30 meter på banor för icke - precisionsinflygning där kodsiffran är 1 eller 2 och på icke - instrumentbanor. Tröskelmarkering Placering 12 En tröskelmarkering ska finnas vid banbörjan på en belagd bana. Egenskaper 13 Tröskelmarke ringens ränder ska börja 6 meter från tröskeln. Ränderna ska vara minst 30 meter långa och cirka 1,80 meter breda enligt a i bild 3, med cirka 1,80 meters mellanrum. När ränderna placeras tvärs över hela banan, ska dubbla mellanrum användas för att separer a de två ränder som är närmast banans centrumlinje. 14 En banas tröskelmarkering ska bestå av ett mönster av längsgående ränder av enhetliga dimensioner, symmetriskt utplacerade runt banans centrumlinje. Bild 3 visar en banbredd på 45 meter. Antalet ränd er ska överenstämma med banans bredd enligt tabell 1. Tabell 1. Banbredd Antal ränder 18 m 4 23 m 6 30 m 8 45 m m Tröskelmarkeringens yttersta ränder ska placeras mellan 0,2 meter och 3 meter från banans kantmarkering. 16 I de fall en bannummermarkering har placerats inuti en tröskel - markering ska det finnas minst tre ränder på varje sida om bannummer - markeringen. Inflyttad tröskel 17 Om en tröskel har flyttats in från en banbörjan ska en tvärgående ra nd, som på bild 5, läggas till tröskelmarkeringen. Denna tvärgående rand ska vara minst 1,80 meter bred. 18 Om en tröskel har flyttats, ska pilar placeras på den delen av banan som ligger före den flyttade tröskeln. Se bild 5. 11

240 När en banas tröskel tillfälligt har flyttats från sin normala position ska den markeras enligt bild 5. Alla markeringar, utom centrum linje markeringen, som är placerade före den flyttade tröskeln ska tas bort. Banans centrum - linjemarkering ska göras om till pilar. Den inflyt tade tröskelmarkeringen, a i bild 5, ska ha samma bredd som den ordinarie tröskelmarkeringen. Pilmarkeringarna b och c i bild 5 ska ha samma bredd som centrum linje markeringen för aktuell bana. Bild 5. Inflyttade tröskel - markeringar. 12

241 Olämpliga områden för luftfartygs markrörelser 19 Om banan före tröskeln är olämplig för luftfartygs markrörelser ska områdes markeringar läggas till enligt bild 6 och 7. Bild 6. Markering av område före tröskel Bild 7. Markeringar på sluttningar i omedelbar anslutning till tröskeln Sättpunktsmarkering 20 En sättpunktsmarkering ska finnas i båda inflygnings riktningarna på en belagd instrumentbana med kodnummer 2, 3 eller 4. Se bild 8. När sättpunkten måste vara tydliga re ska en sättpunktsmarkering finnas vid båda inflygningsriktningarna på 1. en belagd icke - instrumentbana med kodnummer 2, 3 eller 4, eller 2. en belagd instrumentbana med kodnummer 1. 13

242 TSFS 2018 : Bild 8. Sättpunkts - och sättningszonsmarkeringar för banor som är meter eller längre. 14

243 Egenskaper 21 Sättpunktsmarkeringen ska inte börja närmare tröskeln än det avstånd som anges i tabell 2. Det gäller dock inte för banor som är utrustade med PAPI där markeringen ska börja där den visuella glidbanan har sin fot punkt. Bild 9. Glidbanans f otpunkt Tabell 2. Placering och dimensioner för sättpunktsmarkering. Placering och dimensioner Tillgänglig landningssträcka > 800 m > m < 800 m och och < < m m > m (1) (2) (3) (4) (5) Avstånd mellan 150 m 250 m 300 m 400 m tröskel och markeringens början a Randens längd b m m m m Randens bredd 4 m 6 m 6 10 m c 6 10 m c Mellanrum i sidled mellan rändernas innerkanter 6 m d 9 m d 9 m d till 22,5 m 9 m d till 22,5 m a. När det finns PAPI som visuellt glidbanestöd ska markeringen börja vid den visuella glidbanans fotpunkt. b. De större avstånden är avsedda för tillfällen när det krävs ökad synlig het. c. Mellanrummen i sidled kan varieras inom dessa gränser för att minska mängden gummirester på färgmarkeringarna. d. Dessa avstånd baseras på det yttre huvudställets hjul bredd, dvs. kod element 2 i banans referenskod. 22 En sättpunktsmarkering ska bestå av två tydliga ränder. Rändernas dimensioner och avst åndet i sidled mellan deras innerkanter ska överens - stämma med måtten i tabell 2. Sättningszonsmarkering 23 På en belagd precisionsbana med kodsiffra 2, 3 eller 4 ska sätt nings - zonen markeras. På en belagd icke - precisionsbana eller icke - instrument bana med kod siffra 3 eller 4 samt där sätt nings zonen behöver göras tydligare ska den markeras. 15

244 Placering 24 En sättningszonsmarkering ska bestå av flera par rektangulära markeringar, symmetriskt placerade runt banans centrumlinje. Antalet par ska stå i direkt relation till tillgänglig landningssträcka och, i de fall markeringen ska visas i banans båda inflygningsriktningar, till avståndet mellan trösklarna enligt tabell 3. Tabell 3. Antal sättningszonsmarkeringar. Tillgänglig landningssträcka eller Markeringspar avstånd mel lan trösklarna < 900 m 1 > 900 m och < m 2 > m och < m 3 > m och < m 4 > m 6 Egenskaper 25 I det mönster som visas i bild 8 ska varje rand i färgmarkeringen vara minst 22,5 meter lång. Färgmarkeringen ska vara 1,8 meter bred med ett avstånd av 1,5 meter mellan ränderna. Avståndet i sidled mellan rektang larnas innerkanter ska vara detsamma som sättpunktsmarkeringens bredd. 26 Om det inte finns någon sättpunktsmarkering ska avståndet i sidled mellan rektanglarnas innerkanter motsvara det avstånd i sidled som anges för sätt punkts markeringen i tabell 2 (kolumnerna 2, 3, 4 eller 5). 27 Markeringsparen ska placeras utefter banans längd med ett mellan rum av 150 meter med början från trös keln. Sättningszonsmarkeringar som sammanfaller med eller ligger inom 50 meter från en sättpunktsmarkering ska inte ingå i mönstret. Allmänna råd En sättningszonsmarkering bör placeras 150 meter bortom början på sätt punktsmarkeringen på en bana avsedd för icke - precisions - inflygning med kodnummer 2. En sättningszonsmarkering bör placeras på en belagd bana avsedd för icke - precisionsinflygning eller icke instrumentinflygning med kod - nummer 3 eller 4 när sättningszonen behöver tydliggöras. Bankantsmarkering 28 Bankanten ska markeras och placeras mellan trösklarna på en belagd bana där det inte finns någon kontrast mellan bankanterna och skuldrorna eller intilliggande områden. Bankanten ska alltid markeras på en bana som är avsedd för precisions - inflygning. 16

245 Placering och egenskaper 29 En bankantsmarkering ska bestå av två linjer, en vid varje bankant, med markeringens ytterkant vid bankanten. Om banan är bredare än 60 meter, ska markeringen placeras 30 meter från banans centrumlinje. I de fall det finns en vändplatta ska markeringen på bankanten fortsätta mellan banan och vändplattan. En bankantsmarkering ska vara minst 0,9 meter bred på banor som är 30 meter eller bredare, och minst 0,45 meter bred på smalare banor. Se d i bild 3. Avbrott i banmarkeringar 30 Avbrott i banmarkeringar ska utföras enligt följande: Vid korsning med annan bana ska markeringarna på huvudbanan behållas och den andra banans (banornas) markeringar ska avbrytas, med undantag för kantmarkeringen på banan. Huvudbanans kantmarkeringen ska antingen fortsätta genom korsningen eller avbrytas. På ställen där en bana och en taxibana korsar varandra ska markeringarna på banan visas och taxibanans markeringar avbrytas. Det gäller dock inte kantmarkeringarna på bankanten som antingen ska fortsä tta genom korsningen eller avbrytas. Allmänna råd Banornas prioriteringsordning bör vara 1. precisionsbana, 2. icke - precisionsbana, och 3. icke - instrumentbana. Taxibanors centrumlinjemarkering 31 En c entrumlinjemarkering ska finnas på belagda taxibanor, avisnings - anläggningar och plattor för att ge kontinuerlig vägledning mellan banan och uppställningsplatserna. Centrumlinje markeringen på taxibanan ska förstärkas när det av flyg - operativa skäl är nödvändigt att varna besättningen i ett luftfartyg att ma n närmar sig en väntplats till bana. En centrumlinjemarkering ska också finnas på en belagd bana när den är en del av en standardtaxirutt och 1. det inte finns någon centrumlinjemarkering på banan, eller 2. om taxibanans centrumlinje inte överensstämmer me d banans centrum - linje. Egenskaper 32 På taxibanans raksträckor ska taxibanans centrumlinjemarkering placeras längs med taxibanans centrumlinje. 17

246 33 I taxibanans kurvor ska markeringen fortsätta från den raka delen av taxibanan på ett oföränderligt avst ånd från kurvans ytterkant. 34 På ställen där en bana och en taxibana korsar eller ansluter till varandra och taxibanan fungerar som en avfart från banan, ska taxibanans centrumlinjemarkering böjas in mot banans centrumlinjemarkering enligt bild 10. Taxibanans centrumlinjemarkering ska sträckas ut parallellt med banans centrumlinjemarkering minst 60 meter bortom beröringspunkten om kodsiffran är 3 eller 4, och minst 30 meter om kodsiffran är 1 eller 2. Bild 10. Markering av bana. 35 Om taxibanans c entrumlinjemarkering ligger på en bana enligt 31 ovan ska markeringen placeras på centrumlinjen på den angivna taxibanan. 36 Taxibanans centrumlinjemarkering ska vara minst 15 centimeter bred och vara obruten på längden. Det gäller dock inte där den ko rsar en banas väntplatsmarkering eller en markering för en annan väntplats än till bana enligt bild

247 37 Om förstärkt centrumlinjemarkering krävs gäller nedanstående. En förstärkt centrumlinjemarkering på taxibana ska sträcka sig från A - mönstret i vänt plats till bana (såsom det definieras i bild 10, markering på taxibana) till ett avstånd av upp till 47 meter i riktning från banan. Se bild 11 (a). Om en förstärkt centrumlinjemarkering på taxibana korsar en annan väntplatsmarkering, till exempel för prec isionsbana kategori II eller III, som är inom 47 meter från den första väntplatsmarkeringen, ska den förstärkta centrumlinjemarkeringen på taxibana avbrytas 0,9 meter före och efter korsningen med väntplatsmarkeringen. Den förstärkta centrumlinje mark - erin gen på taxibana ska fortsätta förbi korsningen med väntplats markeringen med det som är längst av minst tre streck eller 47 meter från början till slut. Se bild 11 (b). Om en förstärkt centrumlinjemarkering på taxibana fortsätter över en taxibana/taxibanko rsning som är inom 47 meter från väntplatsmarkeringen, ska den förstärkta centrumlinjemarkeringen på taxibana avbrytas 1,5 meter före och efter punkten där taxibanans centrumlinje korsar den förstärkta centrumlinjemarkeringen på taxibana. Den förstärkta ce ntrumlinje - markeringen på taxibana ska fortsätta förbi taxibanan/taxibankorsningen med det som är längst av minst tre streck eller 47 meter från början till slut. Se bild 11 (c). När två centrumlinjemarkeringar på taxibana möts och går ihop på eller före e n väntplatsmarkering ska den inre streckade linjen inte vara kortare än 3 meter. Se bild 11 (d). Om det finns två motstående väntplatsmarkeringar och avståndet mellan dem är kortare än 94 meter ska den förstärkta centrum linje markeringen på taxibana forts ätta över hela detta avstånd. Den förstärkta centrumlinje - markeringen ska inte sträcka sig förbi någon av de båda vänt plats - markeringarna. Se bild 11 (e). 19

248 Bild 11. Förstärkt centrumlinjemarkering på taxibana i anslutning till vänt - platsmarkering. Markering av vändyta i banände 38 Om det finns en vändyta ska det finnas en markering på vändytan, så att det finns kontinuerlig vägledning för att göra en gradersvändning med ett luftfartyg och ställa det parallellt med banans centrumlinje. Egenskap er 39 Markeringen av vändytan i banänden ska böjas från banans centrum - linje till vändytan. Kurvans radie ska vara anpassad för manövrerings - egenskaperna och den normala taxningshastigheten hos de luftfartyg som vändytan är avsedd för. 20

249 40 Vinkelskillna den mellan markeringens avfartslinje och banans centrumlinje får inte överstiga Markeringen ska sträckas ut parallellt med banans centrumlinje - markering minst 60 meter bortom tangeringspunkten om kodsiffran är 3 eller 4, och minst 30 meter om kod siffran är 1 eller Markeringen ska leda luftfartyget så att en del av taxningen utförs på en raksträcka innan en graderssväng måste göras. Den raka delen av markeringen ska om möjligt vara parallell med vändytans ytterkant. 43 Kurvans utformn ing ska vara utformad så att luftfartygen klarar en graderssväng. Därför måste utformningen grundas på styr utslaget hos noshjulen. Styrutslaget får dock inte vara större än Kurvan ska utformas så att det fria utrymmet mellan vilket som helst av hjulen i luftfartygets landningsställ och vändytans kant är minst lika stort som säkerhetsavstånden för taxibanor när luftfartygets förarkabin är ovanför markeringen. 45 Markeringen ska vara minst 15 centimeter bred och obruten på längden med undanta g för banmarkeringar. Väntplatsmarkering på belagd taxibana 46 Markering av väntplats ska finnas vid alla anslutningar och kors - ningar mellan belagda taxibanor och banor. Egenskaper 47 Väntplatsmarkeringen ska vara utformad enligt A - mönstret i bild 10 när en taxibana korsar en icke - instrumentbana, en icke - precisionsbana eller en startbana. 48 Om det finns en enda väntplats till bana när en taxibana korsar en precisionsbana kategori I, II eller III ska väntplatsmarkeringen vara utformad enligt A - mönstret i bild 10. Om det finns två eller fler väntplatser till bana vid en sådan korsning ska den väntplatsmarkering som är närmare (närmast) banan vara utformad enligt A - mönstret i bild 10, och markering arna längre från banan ska vara utformade enlig t B - mönstret i bild V äntplatsmarkeringar ska vara utformade enligt A1 - mönstret (eller A2 - mönstret) eller B1 - mönstret (eller B2 - mönstret) i bild 12, som tillämpligt. Från och med den 1 januari 2027 ska väntplatsmarkeringar vara utformade enligt A2 - mönstret eller B2 - mönstret i bild 12, som tillämpligt. Om det krävs ökad synlighet av väntplats till bana ska väntplats - markeringar vara utformade enligt A2 - mönstret eller B2 - mönstret i bild 12, som tillämpligt. Allmänna råd En ökad synlighet av väntplats till bana kan krävas, särskilt för att undvika risken för intrång på bana. 21

250 Bild 12. Väntplatsmarkering. Obs! A1 - och B1 - mönstren utgår efter Om en väntplatsmarkerings B - mö n ster är placerat på ett område som innebär att mönstrets längd kommer a tt överskrida 60 m ska frasen CAT II eller CAT III, som tillämpligt, markeras på området vid båda ändarna av väntplatsmarkeringen och med ett jämnt avstånd av högst 45 m om det finns flera markeringar i rad. Bokstäverna ska vara minst 1,8 m höga och va ra placerade högst 0,9 m efter väntplatsmarkeringen. 51 Väntplatsmarkeringen vid en bankorsning ska vara i rät vinkel mot centrumlinjen på den bana som är en del av standardtaxibanan. Markeringens mönster ska vara utformat enligt A2 - mönstet i bild 12. Annan väntplatsmarkering än till bana 52 En annan väntplatsmarkering än till bana ska placeras tvärs över taxi - banan vid utfarter från vänt -, uppställnings - och avisningsplattor samt vid taxibankorsningar där det ska finnas väntplatser av trafik avveckli ngs skäl. Placering 53 I de fall det finns en väntplatsmarkering annan än till en bana där två belagda taxibanor korsar varandra, ska markeringen placeras tvärs över taxibanan på tillräckligt avstånd från den korsande taxibanans närmaste kant för att gar antera tillräckligt utrymme mellan taxande luftfartyg. Väntplats - markeringen ska sammanfalla med en stoppbar eller ljus på annan väntplats än till bana, när sådana finns. 22

251 54 Avståndet mellan en väntplatsmarkering utanför bana, vid gränsen till utfarten f rån en avisningsplatta vid bana, och den angränsande taxi banans centrumlinje får inte vara mindre än de säkerhetsavstånd som anges för minsta avstånd mellan centrumlinjen på taxibana och fasta föremål. Egenskaper 55 En annan väntplatsmarkering än till b ana ska bestå av en streckad linje enligt bild 9. VOR - kontrollplatsmarkering på flygplats 56 När en VOR - kontrollplats upprättas på ett färdområde, ska den markeras genom en färgmarkering och en skylt. Allmänna råd Om DME och VOR är samlokaliserade kan i nformationen om DME kombineras med informationen om VOR - kontrollplats på samma skylt. Placering 57 En VOR - kontrollplatsmarkering ska placeras så att luftfartyg kan ta emot ostörda VOR - signaler. Egenskaper 58 En VOR - kontrollplatsmarkering ska bestå av e n cirkel som är 6 meter i diameter och ha en linjebredd på 15 centimeter och markeras med vit färg. 59 När luftfartyget ska inriktas åt ett visst håll, ska det finnas en linje som går igenom cirkelns centrum vid önskad inriktningsvinkel. Linjen ska strä ckas 6 meter utanför cirkeln i önskad riktning och avslutas med en pil. Linjen ska vara 15 centimeter bred. Se bild 1 3. Bild 13. Markering av VOR - kontrollplats 23

252 4 kap. Uppställningsplatsmarkeringar Allmänt 1 Uppställningsplatsmarkeringar ska finnas vid flygplatser med banor med kodsiffra 3 eller 4 och på belagda plattor som ä r avsedda för parkering och upp ställning. Placering 2 Markeringarna ska placeras så att säkerhetsavstånden för plattor up p - rätthålls nä r noshjulet befinner sig på markeringen. Egenskaper 3 Markeringarna ska minst omfatta en infartslinje och en stopplinje. Beroende på uppställningsmönster, flygtrafikens art och omfattning samt plattans utformning kan ytterligare markeringar vara nödvändi ga som t.ex. svängpunkt, inriktningslinje och utfartslinje samt identifieringsmarkeringar som komplement till övriga parkeringshjälpmedel. Uppställningsplatsidentifiering 4 För att kunna identifiera en uppställningsplats ska dess beteckning (bokstav elle r siffra alternativt bokstav och siffra) finnas i infartslinjen kort efter att linjen börjar. Identifieringsbeteckningen ska vara så stor att den kan läsas från luftfartygets cockpit. 5 Uppställningsplatsidentifieringen ska omfatta de beteckningar som re presenterar de luftfartygstyper och - versioner som uppställningsplatsen är avsedd för. Identifieringen måste finnas när två eller flera uppställnings plats - markeringar finns vid samma platsindikering, när det är svårt att avgöra vilken markering som ska fö ljas, eller när säkerheten riskeras om fel markering följs. Infartslinjer, svänglinjer och utfartslinjer 6 Infartslinjer, svänglinjer och utfartslinjer ska, så långt det är möjligt, vara obrutna på längden och inte vara smalare än 15 centimeter. I de fal l två eller flera uppställningsplatsmarkeringar finns vid samma platsindikering, ska linjerna vara obrutna för det luftfartyg som kräver störst utrymme och brutna för övriga luftfartyg. 7 De böjda delarna av infartslinjerna, svängpunkterna och utfartslin jerna ska ha en radie som passar för den mest utrymmeskrävande luftfartygstypen som markeringarna är till för. 8 När luftfartyget bara ska rulla i en enda riktning, ska pilar som pekar i den riktningen läggas till infarts - och utfartslinjerna. 24

253 Inriktning slinje 9 En inriktningslinje ska placeras så att den överensstämmer med luftfartygets förlängda centrumlinje i avsett parkeringsläge och så att flygbe - sättningen kan se den under sista delen av parkeringsmanövreringen. Den ska vara minst 15 centimeter bred. Svänglinje och stopplinje 10 En svänglinje ska placeras i rät vinkel mot infartslinjen där svängen ska påbörjas och i jämnhöjd med den vänstra förarplatsen. Den ska vara minst 6 meter lång och 15 centimeter bred, samt innehålla en pil som visar svä ngriktningen. 11 En stopplinje ska placeras i rät vinkel mot inriktningslinjen där planet ska stanna och i jämn höjd med den vänstra förarplatsen. Den ska vara minst 6 meter lång och 15 centimeter bred. Stopplinjen kan utgöras av en linje placerad där p lanets noshjul ska stanna, om intaxning en alltid sker med hjälp av manuell invinkning eller om det finns ett visuellt dockningssystem. L inje n ska vara minst 1 meter lång på var sida om inriktningslinjen och 15 centimeter bred. Se bild 14. Bild 14. Exempel på hur stopplinjen kan målas. 12 Om det krävs fler än en svänglinje eller stopplinje, ska dessa ges en beteckning för relevant luftfartygstyp. Säkerhetslinjer på plattor 13 Säkerhetslinjer ska finnas på belagda plattor för att upprätthålla säkerhetsavs tånden mellan rörlig utrustning, fordon och luftfartyg. Placering 14 Säkerhetslinjer på plattor ska definiera de områden som ska användas av markfordon och övrig utrustning för luftfartygsservice för att garantera ett säkert avstånd till luftfartygen. 25

254 Egenskaper 15 En säkerhetslinje på plattan ska vara obruten på längden och minst 10 centimeter bred och markerad med röd färg. Stopplinje på fordonsvägar 16 En stopplinje ska finnas på belagda vägar i anslutning till en bana. Egenskaper 17 En stoppli nje ska överensstämma med reglerna för stopplinjer i vägmärkesförordningen (SFS 2007:90). Markering för komplettering av väntplatsskyltar 18 När det inte är praktiskt möjligt att installera en väntplatsskylt ska det finnas en markering på taxibanans yta. Placering 19 Markeringen ska placeras innan väntplatsen. Avståndet mellan den närmaste markeringens kant och väntplatsmarkeringarna eller taxibanans centrumlinjemarkering får inte vara mindre än 1 meter. Se bild Ingen markering får placeras på en bana, förutom när det krävs av flygoperativa skäl. Egenskaper 21 En markering för påbud ska bestå av vit text på röd bakgrund. Texten ska ge exakt samma information som en tillhörande påbudsskylt. Det gäller dock inte skyltar för förbjuden infart. 22 En markering för förbjuden infart ska ha texten NO ENTRY i vit färg på röd bakgrund. Bokstäverna ska vara 4 meter höga. Texten ska ha den form och proportion som beskrivs i bilaga Bakgrunden ska vara rektangulär och vara minst 0,5 meter i både si dled och höjdled utanför textens yttersta punkter. 26

255 Bild 15. Markering för att komplettera en väntplatsskylt Informationsmarkeringar på taxibanor 24 Det ska finnas informationsmarkeringar på taxibanans yta när det inte är praktiskt möjligt att installera en informationsskylt som krävs av flygoperativa skäl. Placering 25 En informationsmarkering som visar position eller riktning ska sitta före och längs med komplexa taxibankorsningar och på de platser där erfarenheten visar att en positionsmark ering på taxibanan kan underlätta flygbesättningarnas navigering. Egenskaper 26 En informationsmarkering ska bestå av följande: 1. Gula tecken på svart bakgrund, i de fall den ersätter eller kompletterar en positionsskylt. 2. Svarta tecken på gul bakgrund, i de fall den ersätter eller kompletterar en riktnings - eller destinationsskyltar. Om kontrasten inte är tillräckligt stor mellan markeringens bakgrund och belagda ytor, ska markeringen inkludera följande: 1. En svart kant när tecknen är i svart. 2. En gul kant när tecknen är i gult. 27 Tecknen ska vara 4 meter höga och ha den form och proportion som beskrivs i bilaga 1. 27

256 5 kap. Allmänna bestämmelser för flygplatsljus Ljuskällor 1 Ljuskällor som används för flygplatsljus ska ha funktionella eg en skaper som motsvarar isocandelakraven i den här föreskriften. I ett del ljus system får inte olika typer av ljuskällor blandas, eftersom ljusbilden då kan uppfattas som skiftande. Armaturer och bärande konstruktioner 2 Master och andra bärande konstru ktioner i en inflygningsljuslinje som är placerade inom 300 meter från tröskeln ska ha liten massa och vara av bräcklig konstruktion. För master och andra bärande konstruktioner som är placerade längre bort än 300 meter från tröskeln krävs att 1. de maste r och bärande konstruktioner som är upp till 12 meter höga ska ha liten massa och vara av bräcklig konstruktion, 2. om mastens eller den bärande konstruktionens höjd överstiger 12 meter ska de översta 12 metrarna ha liten massa och vara av bräcklig konstr uktion, och 3. den del som är högre än eventuella omgivande föremål som inte är bräckliga ska ha liten massa och vara av bräcklig konstruktion. Master som i sig inte är tillräckligt framträdande mot omgivningen ska förses med lämplig kontrastmarkering. 3 Ljusarmaturer som är monterade ovan jord på färdområdet ska vara av bräcklig konstruktion, ha liten massa och vara så låga som möjligt samt medge tillräcklig frigång för propellrar och för motorgondoler på luftfartyg. Armaturer som visar utbredningen av e n taxibana, bana eller platta och som är placerade på dessas färg markeringar får inte ha en höjd som överstiger 0,35 meter. 4 Vid flygplatser där det är önskvärt med en högre armaturhöjd, kan en högre höjd godtas om armaturerna flyttas längre ut från ka nten på en taxibana, bana eller platta. Höjden får ökas med 0,02 meter per 0,1 meter ökat avstånd från taxibana, bana eller platta, dock maximalt 0,3 meter. Det innebär en total armaturhöjd av högst 0,65 meter, under förutsättning att frigång säkerställts enligt 3 ovan. 5 Ljusarmaturer som är infällda i bana, utrullningsområde, taxibana eller uppställningsplatta ska ha sådan konstruktion och utformning att ett luftfartyg kan rulla över dem utan risk för att vare sig luftfartyget eller ljusarmaturerna sk adas. Värmeutvecklingen från armaturerna får inte vara sådan att luftfartygsdäck kan skadas vid direktkontakt. Temperaturen i kontaktytan får därför inte överstiga 160 C under en 10 - minutersperiod. Ljusstyrka och reglersystem 6 Högintensiva ljus får end ast användas på instrumentbanor. 28

257 7 Banljus ska vara dimensionerade för de lägsta siktvärden som banan är avsedd att användas under. 8 System med högintensiva ljus ska vara försedda med reglersystem för att möjliggöra anpassning av ljusstyrkan efter råd ande förhållanden beträffande sikt och omgivningsljus och så att följande ljus system blir kompatibla: 1. I nflygningsljussystem. 2. B ankantljus. 3. T röskelljus. 4. banändljus 5. C entrumlinjeljus i bana. 6. S ättningszonsljus. 7. C entrumlinjeljus i taxibana. Ljusfärger 9 Färgkoordinater i CIE - diagram ska användas i enlighet med bilaga 2. Isocandeladiagram 10 Isocandeladiagram och inriktningsvinklar för de ljuspunkter som ingår i de olika ljussystemen framgår av bilaga 3. Ljusstrålens utbredning beskrivs f ör inflygnings - och banljus som en ellips och för infällda ljus i taxibana som rektanglar. Inom den föreskrivna utbredningen för huvud strålen får den maximala ljusstyrkan inte överskrida tre gånger den lägsta ljusstyrka som uppmätts inom huvudstrålen. Rel ativa ljusstyrkor 11 Relationstal enligt nedan ska gälla för medelljusstyrkan hos de olika ljussystemen i relation till bankantljusens ljusstyrka: 1. Ljus i inflygningslinje (centrumlinje och crossbarer): 1,5 till 2,0 vitt ljus. 2. Inflygningsljusens sid obaretter: 1,0 till 1,5 (rött ljus). 3. Tröskelljus: 1,0 till 1,5 (grönt ljus). 4. Tröskelns vingbarljus: 1,0 till 1,5 (grönt ljus). 5. Sättningszonsljus: 0,5 till 1,0 (vitt ljus). 7. Centrumlinjeljus i bana: (30 meter delning, kategori I och II) 0,5 till 1,0 (vitt ljus). 8. Centrumlinjeljus i bana (15 meter delning, kategori I och II): 0,25 till 0,5 (vitt ljus). 9. Centrumlinjeljus i bana (15 meter delning, kategori III): 0,5 till 1,0 (vitt ljus). 10. Banändljus: 0,25 till 0,5 (rött ljus). 12 När infälld a ljusarmaturer används för inflygningsljus och tröskelljus (inflyttade trösklar), ska varje ljuspunkt utgöras av flera ljuskällor (dubbel - armaturer eller liknande), om det krävs för att få tillräcklig ljusstyrka. 29

258 Installationstoleranser och underhåll 13 Ljusarmaturerna ska installeras med sådan noggrannhet att huvudstrålen kan inriktas med en maximal tolerans av ± 0,5. De lägsta tillåtna medelvärdena för ljusstyrkan i huvudstrålen enligt bilaga 3 avser det uppmätta värdet för en ny ljusarmatur vid nyins tallation. Nödljus 14 Om en flygplats som är öppen för trafik under mörker installerar en nödljusanläggning, ska den minst bestå av lågintensiva ljus till bankant, tröskel och banände för huvudbanan samt hinderljus. Nödljus får utgöras av vita ljus, med undantag av hinderljus som ska utgöras av röda ljus om det inte är möjligt att åstadkomma normal färgsättning. Nödljusanläggningen får vara en mobil utrustning som matas från en egen generator. 6 kap. Flygfyrar och inflygningsljussystem Flygplatsfyr 1 Om det krävs av flygoperativa skäl ska det finnas en flygplatsfyr på varje flygplats som ska kunna användas under mörker och vid nedsatt sikt. Placering 2 Flygplatsfyren ska placeras på eller i direkt anslutning till flygplatsen på en plats där den omgivande bakgrundsbelysningen är låg. Fyren får inte placeras så att den skyms av något i de riktningar som är relevanta eller så att den bländar besättningen i ett luftfartyg som närmar sig landning. Egenskaper 3 Flygplatsfyren ska antingen visa färgad e blinkningar som alternerar med vita blinkningar, eller enbart vita blinkningar. Antalet blinkningar ska vara mellan 20 och 30 stycken per minut. När färgade blinkningar används, ska flygfält på land ha gröna och flygfält till sjöss ha gula blinkningar. I de fall flygplatsen finns både till sjöss och på land ska färgen på blinkningarna, om färg används, bero på vilken del av flygplatsen som är den viktigaste delen. 4 Fyrens ljus ska synas i alla azimutvinklar. Den lodräta ljusför delningen ska sträcka si g uppåt, från minst 1 grad upp till en höjdvinkel som är tillräcklig för att kunna vägleda luftfarten. Den effektiva ljusstyrkan hos blinkningarna ska vara minst candela. 30

259 Identifieringsfyr 5 En identifieringsfyr ska finnas på varje flygplats som sk a kunna användas under mörker och inte kan identifieras från luften på annat sätt. Placering 6 Identifieringsfyren ska placeras på en plats där bakgrundsbelysningen är låg. Fyren ska inte vara skymd och inte blända besättningen i ett luft fartyg som närm ar sig flygplatsen. Egenskaper 7 Ljuset från en identifieringsfyr på en flygplats på land ska vara rundstrålande. Den vertikala ljusfördelningen ska sträcka sig uppåt, från minst 1 grad upp till en höjdvinkel som är tillräcklig för att kunna vägleda luft farten. Ljusstyrkan hos blinkningarna ska vara minst candela. 8 En identifieringsfyr ska visa gröna blinkningar från en flygplats på land och gula blinkningar från en flygplats till havs. Identifieringstecknen ska överföras med det internationella morse - alfabetet. Överföringshastigheten ska vara mellan sex och åtta ord per minut, vilket motsvarar en varaktighet hos varje morsepunkt eller streck på mellan 0,15 och 0,2 sekunder per punkt eller streck. Allmänna bestämmelser om inflygningsljussystem Ick e - instrumentbana 9 Om det behövs av flygoperativa skäl ska en icke - instrumentbana med kodsiffra 3 eller 4, som är avsedd att användas under mörker, vara försedd med minst ett enkelt lågintensivt inflygningsljussystem. De tekniska specifikationerna i bila ga 4 ska vara uppfyllda. Icke - precisionsbana 10 Om det behövs av flygoperativa skäl ska en icke - precisionsbana förses med minst ett enkelt inflygningsljussystem. De tekniska specifikationerna i bilaga 4 ska vara uppfyllda. Precisionsbana kategori I, II o ch III 11 En precisionsbana kategori I, II och II ska förses med inflyg nings - ljussystem. 31

260 Blixtljus 12 Blixtljus ska installeras när det finns risk att visuell kontakt med inflygningsljuslinjen störs eller begränsas av omgivande ljus. Blixtljusen ska vara utförda som en s.k. rullblixt, där blixten startar i ytterdelen och går inåt. Blixtljusen ska tändas med en frekvens av två på varandra följande blixtar per sekund. Blixtljusen ska kunna manövreras oberoende av övriga ljus i inflygningsljussystemet. I nflygningsljusens placering i vertikalplanet 13 Ljusen ska så långt möjligt ligga i ett horisontalplan som skär tröskeln. Ljusplanet får, i förhållande till horisontalplanet, ha en positiv lutning under förutsättning att en inflygningsyta med största til låtna lutning inte genomträngs av ljussystemet. Kraven på hinderfritt stigområde ska beaktas. Se bilaga 6. Om så krävs för att undvika onormalt höga ljus master, får en lutande ljusyta brytas och göras horisontell utanför cross baren. Utöver kraven i först a stycket gäller följande: 1. Ljusen får inte vara skymda för luftfartyg under inflygning. 2. Hinder får inte genomtränga ljusplanet med en utbredning av 60 meter på båda sidor om centrumlinjen ut till ett avstånd av 600 meter för en enkel inflygningsljusl inje och meter för en 900 meter lång inflygnings ljus - linje. För inflygningsljuslinjer som är kortare än 900 meter ska längden hos det hinderbegränsande planet vara 150 % av ljus linjens längd. Enstaka föremål som måste finnas i inflygningsljuslinjen s plan för luft - fartygs navigering, t.ex. en antenn för ILS/LLZ, och som genomtränger inflygningsljuslinjens plan, ska markeras som hinder och förses med hinderljus. Allmänna råd Om möjligt bör ljusen inom de sista 150 meterna innan tröskeln vara installer ade i markytans nivå. Enkelt inflygningsljussystem Placering och dimensioner 14 Ett enkelt inflygningsljussystem ska bestå av en rad ljus på den utsträckta centrumlinjen på banan och sträcka sig minst 420 meter från banans tröskel med en rad ljus som utg ör en crossbar på 18 eller 30 meters bredd, på ett avstånd av 300 meter från banans tröskel. Crossbar 15 Ljusen i en crossbar ska forma en horisontell linje som bildar en rät vinkel mot centrumlinjeraden. Ljusen ska så långt möjligt vara symmetriskt plac erade i förhållande till centrumlinjen. Om en 30 meter bred crossbar används, får gap lämnas på vardera sidan om centrumlinjen. Gapen ska dock hållas så små som de lokala förhållandena tillåter och ska inte överstiga 6 meter. 32

261 Centrumlinje 16 Avståndet me llan ljusen längs centrumlinjen ska vara 60 meter med en tolerans av ± 3 meter. Om förstärkt vägledning är önskvärd, ska av ståndet vara 30 meter. Avståndet från tröskeln till det första ljuset i centrumlinjen ska vara 60 meter. När avståndet är 30 meter e nligt ovan, ska avståndet från tröskeln till det första ljuset vara 30 meter. 17 När en crossbar ska installeras, och det inte är möjligt att installera en 420 meter lång ljuslinje på grund av lokala förhållanden, ska största möjliga längd som inte under skrider 300 meter användas. Om det inte är möjligt att installera en crossbar 300 meter från tröskeln, får en crossbar installeras på ett avstånd mellan 150 meter och 300 meter från tröskeln. I så fall ska varje ljusenhet i centrumlinjen bestå av en minst 3 meter bred barett. Egenskaper 18 Ljusen i ett enkelt inflygningsljussystem ska visa fast vitt ljus. De ska vara lätta att urskilja från andra visuella hjälpmedel för luftfarten och från andra ovidkommande ljus på eller nära flygplatsen. Varje ljusenhet i centrumlinjen ska bestå av antingen 1. en enkel ljuskälla, eller 2. en barett med en bredd av minst 3 meter. Allmänna råd Om det finns en barett med en bredd av minst 3 meter bör det inbördes avståndet mellan ljuspunkterna inte överstiga 1,5 meter. Om en framtida utbyggnad till ett inflygningsljussystem för precisions inflygning planeras, bör baretterna vara minst 4 meter breda. Ljustäckning 19 Ljusarmaturerna ska med undantag av vad som anges nedan, vara försedda med både lågintensiva ljus och högint ensiva ljus. Lågintensiva ljus ska vara rundstrålande och ha en medelljusstyrka av cirka 50 candela. En icke - instrumentbana behöver endast ha lågintensiva ljus. Rundstrålande inflygningsljus krävs inte när radionavigeringshjälpmedel finns installerade till båda banriktningarna. 20 Högintensiva ljus ska uppfylla fotometriska krav, vara reglerbara och inriktas enligt bilaga 3. Högintensiva ljus är avsedda att täcka behoven för en icke - precisionsbana. 33

262 Inflygningsljussystem för precisionsinflygning kategori I Placering och dimensioner 21 Ett inflygningsljussystem för precisionsinflygning kategori I ska bestå av en rad ljus på banans förlängda centrumlinje och, om det är möjligt, sträcka sig 900 meter från banans tröskel med en rad ljus som utgör en crossbar på 30 meters bredd, på ett avstånd av 300 meter från banans tröskel. Systemet kan antingen utformas som en centrumlinje med baretter och en crossbar i enlighet med 23, 24 och 26 eller som en Calvert - linje i enlighet med Se bilaga 4. Crossbar ens ljus 22 Ljusen som bildar en crossbar ska placeras i en horisontell linje i rät vinkel mot, och delad av, centrumlinjens ljusrad. Crossbarens ljus ska placeras med jämna mellanrum så att de ger en linjär effekt. På var sida om centrumlinjen är det do ck tillåtet med större mellanrum. De sistnämnda mellanrummen ska vara så små som möjligt och inget av dem får vara större än 6 meter. Centrumlinjeljus 23 Ljusen som bildar centrumlinjen ska placeras med längsgående mellanrum på 30 meter, med det innersta ljuset 30 meter från tröskeln. Egenskaper för en Calvertlinje 24 Ljusenheterna i centrumlinjen ska bestå av en enkel ljuskälla i den inre meterssektionen, två ljuskällor i den centrala meterssektionen och tre ljuskällor i den yttre meterssek tionen. Centrumlinjen ska utöver crossbaren på ett avstånd av 300 meter från tröskeln kompletteras med crossbarer på avstånden 150 meter, 450 meter, 600 meter och 750 meter från tröskeln. Ytterändarna på crossbarerna ska ligga på två räta linjer och konver gera mot en punkt på centrumlinjen 300 meter innanför tröskeln. S e bilaga 4. Egenskaper för centrumlinje med baretter och en crossbar (barrette centre line) 25 Ljusenheterna i centrumlinjen ska bestå av baretter med minst 4 ljuskällor vardera. Baretterna ska vara placerade med ett inbördes avstånd av 30 meter ±1,5 meter och med en bredd av minst 4 meter. En barett som består av punktformiga ljuskällor ska ha ett avstånd av 1 1,5 meter mellan varje ljuskälla. Ljuslinjen ska ha en crossbar placerad 300 mete r från tröskeln med en bredd av 30 meter. Crossbaren ska bestå av 5 ljusenheter på båda sidor om centrumlinjen med ett inbördes avstånd mellan ljusenheterna som inte överstiger 2,7 meter. Crossbarens halvor får utgöra maximalt 10,5 meter 34

263 vardera. Avståndet mellan crossbarens inre ljusenheter och centrumlinje - barettens yttre begränsning får inte vara större än 6 meter. Se bilaga 4. Inflygningsljussystem för precisionsinflygning, kategori II och III 26 Ett inflygningsljussystem för en precisionsbana kategori II eller III ska uppfylla samma krav som för en precisionsbana kategori I, kompletterat med ljus installerade i den inre 300 m - sektionen enligt följande beskrivning. På vardera sidan om centrumlinjen ska det placeras en rad med sido baretter med r ött ljus med början 30 meter från tröskeln och slutpunkt 270 meter från tröskeln. Centrumlinjen i den inre meterssektionen ska utformas enligt kraven för centrumlinje med baretter även om inflygnings linjen är utformad enligt Calvert - systemet. Se bilag a 4. Sidobaretter 27 Avståndet mellan sidobaretterna ska vara detsamma som avståndet för centrumlinjeljus i inflygningsljuslinjen och med de första ljusen 30 meter från tröskeln. En crossbar med vitt ljus på ett avstånd av 150 meter från tröskeln ska fyl la ut gapet mellan centrumlinjeljusen och sidobarerna. Sidobaretternas bredd ska stämma överens med sättningszonsljusen. Sido baretternas bredd får inte understiga 18 meter och inte överstiga 22,5 meter. 28 Sidobaretterna ska bestå av rader med rött ljus. Längden på sido - baretterna och avståndet mellan dess ljus ska stämma överens med mot - svarande ljus i sättningszonbaretterna. Utformningen framgår av bilaga 4. De röda ljusens ljusstyrka ska motsvara de vita ljusens ljusstyrka och uppfylla kraven i bilaga 3. Crossbarer 29 Crossbaren som sitter 150 meter från tröskeln ska fylla mellan - rummen mellan centrumlinjen och sidoradsljusen. 7 kap. System för visuell glidbaneindikering (PAPI och APAPI) Allmänt 1 Visuell glidbaneindikering ska installeras som stöd för inflygningen till en bana, oavsett om banan har andra visuella eller icke - visuella hjälpmedel installerade, när ett eller flera av följande förhållanden råder: 1. Banan används av luftfartyg med jetmotor, av luftfartyg vars högsta tillåtna startmassa är kg eller mer, eller av luftfartyg vars godkända kabin konfiguration är inrättad för transport av 20 eller fler passagerare. 2. Det är svårt att utföra en inflygning på grund av otillräckliga visuella referenser under inflygning över vatten eller konturlös terräng i dagsljus, eller på grund av frånvaro av tillräckliga ljuspunkter eller allmänbelysning i inflygningsområdet under mörker. 35

264 3. Det är svårt att utföra inflygningar på grund av förvillande terräng - formationer eller banlutning. 4. Det finns hinder i inflygningsområdet som kan utgöra allvarlig fara om luftfartyget kommer under den normala glidbanan, särskilt om det saknas visuella eller icke - visuella hjälpmedel. 5. Den fysiska utformningen i någon ände av banan utgör allvarlig fara, om ett lu ftfartyg skulle landa före banan eller rulla av banan. 6. Terrängen eller de rådande meteorologiska förhållandena är sådana att luftfartyget kan utsättas för onormal turbulens under inflygningen. 2 Visuell glidbaneindikering ska utgöras av PAPI. Vid bano r med kod - siffra 1 eller 2 får APAPI installeras. PAPI eller APAPI som ingår i militära flygplatsljus får användas vid civil luftfart endast under förutsättning att Transportstyrelsen har godkänt att anläggningen får användas för civil luftfart. 3 En PAP I - anläggning ska bestå av en ljusramp med 4 ljusenheter. Ljus - enheterna kan innehålla flerlampsarmaturer eller dubbla enkellamps armaturer med skarp övergång mellan ljussektorerna. Avståndet mellan ljus enheterna ska vara inbördes lika. Anläggningen ska pl aceras på vänster sida om banan, utom då detta inte är möjligt med hänsyn till stråkets lutningar. Se bild En APAPI - anläggning ska bestå av en ljusramp med 2 ljusenheter. Ljusenheterna kan innehålla flerlampsarmaturer eller dubbla enkellamps - armat urer med skarp övergång mellan ljussektorerna. Anläggningen ska placeras på vänster sida om banan, utom då detta inte är möjligt med hänsyn till stråkets fysiska utformning. Se bild 16. Bild 16. Placering av PAPI eller APAPI 5 När banan används av luftfa rtyg som kräver visuellt stöd i rollplanet och befintliga visuella hjälpmedel inte kan ge sådant stöd, ska PAPI - anläggningar installeras på båda sidor av banan. 6 En PAPI - anläggning ska vara installerad så att besättningen i ett luftfartyg under inflygni ng 36

265 1. ser rött ljus från de två enheterna närmast banan och vitt ljus från de två enheterna längst bort från banan när luftfartyg befinner sig på eller nära glidbanan, 2. ser rött ljus från enheten närmast banan och vitt ljus från de tre enheterna längst b ort från banan när luftfartyget befinner sig strax över glid banan och ser vitt ljus från alla enheterna när luftfartyget befinner sig över glidbanan, och 3. ser rött ljus från de tre enheterna närmast banan och vitt ljus från enheten längst bort från banan när luftfartyget befinner sig strax under glidbanan och ser rött ljus från alla enheterna när luftfartyget befinner sig under glidbanan. 7 En APAPI - anläggning ska vara installerad så att besättningen i ett luftfartyg under inflygning 1. ser rött lj us från enheten närmast banan och vitt ljus från enheten längst bort från banan när luftfartyget befinner sig på eller nära glidbanan, 2. ser vitt ljus från båda enheterna när luftfartyget befinner sig över glid - banan, och 3. ser rött ljus från båda enhete rna när luftfartyget befinner sig under glidbanan. Placering 8 Ljusenheterna ska placeras enligt den grundkonfiguration som visas i bild 16 med angivna installationstoleranser. Ljusenheterna i rampen ska installeras så att de upplevs som en horisontell l juslinje för piloten i ett inflygande luftfartyg. Ljusenheterna ska installeras så lågt som möjligt med tillräckligt lätt och bräcklig konstruktion för att inte utgöra en fara för luftfartyg. Installationstoleranser 9 Vid installation av PAPI eller APAPI på en bana utan ILS ska avståndet D a i bild 16 fastställas så att den lägsta höjden på vilken besättningen ser att luftfartyget befinner sig på glidbanan (vinkel B för PAPI och vinkel A för APAPI) ger en hjulfrigång över tröskeln enligt tabell 4 för det m est krävande luftfartyg som regelbundet använder banan. 10 Vid installation av PAPI eller APAPI på bana med ILS ska avståndet D a fastställas så att det råder optimal överensstämmelse mellan ILS - glidb anan och den visuella glidbanan med hänsyn till avstån det mellan flygande pilots öga och ILS - antennen för de luftfartyg som regelbundet använder banan. Avståndet ska vara lika med avståndet mellan tröskeln och fotpunkten för ILS - glidbanan, plus en korrektionsfaktor för variationen mellan flygande pilots öga o ch antennens placering för berörda luftfartyg. Avståndet får inte understiga hjulfrigången enligt kolumn 3 i tabell Om det krävs större hjulfrigång för en specifik typ av luftfartyg än den som specificeras kan den åstadkommas genom att D a ökas. 37

266 12 Avståndet D a ska justeras för att kompensera för höjdskillnader mellan ljusenheternas linscentrum och tröskeln. 13 Ljusenheterna ska monteras så lågt som möjligt. Vid tvärlutning på stråkytan tillåts höjdjusteringar upp till 5 centimeter mellan ljusenheterna. Likformig lutning av högst 1,25 % tillåts för alla enheter. 14 På banor med kodsiffra 1 eller 2 ska avståndet mellan PAPI - enheterna vara 6 ± 1 meter. Den inre PAPI - enheten ska placeras på ett avstånd som inte understiger 10 ± 1 meter från bankanten. Om avståndet mellan ljusenheterna reduceras, resulterar detta i räckviddsminskning för anläggningen. 15 Avståndet mellan APAPI - enheterna får ökas till 9 ± 1 meter om det krävs större räckvidd eller senare utbyggnad till PAPI förutses. Det medf ör att den inre APAPI - enheten ska placeras 15 ± 1 meter från bankanten. Glidbanevinklar 16 När harmonisering behövs mellan PAPI - signalen och ILS - glidbanan till en punkt närmare tröskeln kan detta åstadkommas genom en ökning av glidbanans öppningsvinkel f rån 20 minuter till 30 minuter. Inställnings - vinklarna för en 3 graders glidbana blir då 2 grader 25 minuter, 2 grader 45 minuter, 3 grader 15 minuter och 3 grader 35 minuter. Hjulfrigångshöjd över tröskeln för PAPI och APAPI 17 Hjulfrigångshöjd över trö skel för PAPI och APAPI ska vara enligt tabell 4. Tabell 4 Avstånd mellan öga och landställshjul för luftfartyg i landnings - konfiguration a Eftersträvad hjulfrigång (meter) b,c < 3 m 6 3 e > 3 m och < 5 m 9 4 > 5 m och < 8 m 9 5 > 8 m och < 1 4 m 9 6 Minsta hjulfrigång (meter) d a. När hjulfrigångsgrupp ska väljas, ska bara luftfartyg som är avsedd att an vända systemet regelbundet inkluderas. Gruppen fastställs efter det mest utrymmes krävande luftfartyget. b. När det är praktiskt möjligt, ska den önskade hjulfrigången i kolumn 2 användas. c. Hjulfrigången som anges i kolumn 2 får reduceras, om en analys ur luftfarts - synpunkt visar att det är godtagbart. Hjulfrigången får dock inte understiga värdena i kolumn 3. 38

267 d. När reducerad hjulfrigång används vid en flyttad tröskel, ska det säker ställas att motsvarande önskad hjulfrigång enligt kolumn 2 kan användas när luftfartyg med det högsta värdet inom vald hjulfrigångsgrupp kan passera banänden. e. Hjulfrigången får minskas till 1,5 meter på banor som hu vudsakligen används av lätta luftfartyg med kolvmotor. Egenskaper 18 En PAPI - eller APAPI - anläggning ska vara anpassad för verksamhet under hela dygnet och ha följande egenskaper: 1. Färgövergången mellan rött och vitt i vertikalplanet ska av en observat ör på ett avstånd av minst 300 meter upplevas vara inom en vertikalvinkel av högst 3 minuter. 2. Vid full ljusstyrka ska det röda ljusets Y - koordinat inte vara större än 0, Fördelningen av ljusstyrka hos ljusenheterna framgår av bild 19 i bilaga Ljusstyrkereglering ska kunna utföras med avseende på rådande sikt - förhållanden och för att undvika att flygbesättningen bländas under in flyg ning och landning. 5. Varje ljusenhet ska kunna justeras så att ljusflödets undre gräns för vitt ljus kan stälas in på valfri höjdvinkel mella n 1,5 och 4,5 över horisontal - planet. 6. Ljusenheterna ska utformas så att beläggningar av kondenserad vattenånga, damm etc. på lampor, färgfilter och reflektorer i minsta möjliga mån inverkar på ljusflödet. Kontrasten me llan det röda och vita ljuset får inte påverkas, inte heller inställningsvinkeln för övergångssektorn. Utform ningen ska också ge stor säkerhet mot igensättning av snö och is. Glidbanevinkel - och elevationsinställning 19 Glidbanevinkel - och elevationsins tällning av ljusenheter hos PAPI eller APAPI ska vara enligt följande: 1. Glidbanevinkeln enligt bild 17 och 18 ska vara anpassad till de luftfartyg som använder inflygningshjälpmedlet. 2. När banan är utrustad med ILS ska ljusenheternas placering och elev ationsvinkel vara sådan att den visuella glidbanan överensstämmer med ILS - glidbanan så långt som möjligt. 3. Elevationsvinklarna i en PAPI - ljusramp ska vara sådana att när en pilot i ett luftfartyg under inflygning observerar en vit och tre röda ljus signa ler, ska luftfartyget gå fritt från alla hinder inom inflygningsområdet med säker marginal. 4. Elevationsvinklarna i en APAPI - ljusramp ska vara sådana att när en pilot i ett luftfartyg under inflygning observerar ljussignalen på glidbanans nedre gräns, det vill säga en vit och en röd, ska luftfartyget gå fritt från alla hinder inom inflygningsområdet med säker marginal. 5. Den horisontella öppningsvinkeln ska begränsas när ett hinder är placerat utanför PAPI:s eller APAPI:s hinderbegränsande yta men inom 39

268 lj usutbredningensidobegränsningar, om hindret tränger igenom planet för den hinderbegränsande ytan. 6. När ljusramper installeras på båda sidor om banan för att ge stöd i rollplanet, ska enheterna vara inställda i samma vinkel så att varje ljusramp skiftar ljussignaler symmetriskt och samtidigt. Bild 1 7. Glidbanevinklar för PAPI. Bild 18. Glidbanevinklar för APAPI 40

269 Hinderbegränsande yta 20 En hinderbegränsande yta för PAPI eller APAPI ska uppfylla kraven i tabell 5. Tabell 5. Dimensioner och lutningar på hinderbegränsande ytor Ytdimen - sioner Längd, inner kant a ) Avstånd från den visuella glid - banein - dikeringen Diver gens (varje sida) Bantyp/kodsiffra Icke - instrumentbana Kodsiffra Instrumentbana Kodsiffra m 80 m 150 m 150 m 150 m 150 m 300 m 300 m D m D m D m D m D m D m D m D m 10 % 10 % 10 % 10 % 15 % 15 % 15 % 15 % Total längd m m m m m Lutning A b ) PAPI a b A 0,57 A 0,57 A 0,57 0, m m m A 0,57 A 0,57 A 0,57 c ) APAPI a A 0,9 A 0,9 A 0,9 A 0,9 a. D a är distansen till den visuella glidbaneanläggningen från tröskeln, före för - flyttning baserad på eventuella rättelser på grund av föremål som genom tränger de hinderbegränsande ytorna (se bild 16). Utgångsläget för de hinder begränsande ytorna är fastställt till den visuella glidbane anläggningens indikerings läge, så att en förflyttning av PAPI ger en likvärdig förflyttning av utgångsläget för de hinderbegränsande ytorna. b. Vinklar enligt bild 17 och 18. c. Om ett system sannolikt inte kommer att användas på en viss typ av bana eller med ett visst kodnummer, har lutningen inte specificerats. 21 Den hinderbegränsande ytans karaktäristik, dvs. fotpunkt, divergens, längd och lutning, ska motsvara de värden som anges i tillämplig kolumn i tabell 5 och bild

270 Bild 19. Hinderbegränsande yta för visuella glidbanestöd, PAPI och APAPI 22 Nya hinder eller påbyggnader på exist erande föremål får inte genomtränga den hinderbegränsande ytan, utom när de skärmas av ett redan existerande fast föremål. 23 Existerande hinder som genomtränger den hinderbegränsande ytan ska tas bort, utom när de skärmas av ett redan existerande fast f öremål eller en flygoperativ analys resulterar i att hindret inte anses påverka flygsäkerheten negativt. 24 När hinder genomtränger den hinderbegränsande ytan ska en eller flera av de åtgärder som anges nedan vidtas: 1. Glidbanevinkeln kan höjas. 2. Öppn ingsvinkeln för ljusenheterna kan reduceras så att hindret hamnar utanför ljussignalens utbredning. 3. Ljussystemets grundlinje och dess hinderbegränsande yta kan vridas maximalt Tröskeln kan flyttas in. 5. När åtgärden i punkt 4 ovan inte kan genom föras ska ljussystemet flyttas i riktning från tröskeln för att öka passagehöjden över tröskeln så att hinderfrihet uppnås. 8 kap. Övriga visuella hjälpmedel för inflygning Cirklingsljus 1 Cirklingsljus ska finnas för att lokalisera banan eller inflygnin gs - området om inflygnings - och banljussystem inte ger tillräcklig vägledning. 42

271 Placering 2 Cirklingsljusens placering och antal ska vara anpassade för att flyg - besättningen ska kunna ansluta till medvindslinjen och fortsätta inflygningen mot banans tröske l. 3 Cirklingsljusen ska bestå av 1. ljus som visar banans förlängda centrumlinje eller delar av inflyg - ningsljussystemet, 2. ljus som visar tröskelns läge, 3. ljus som visar banans riktning eller läge, eller 4. en kombination av sådana ljus med hänsyn till förhållandena vid den aktuella banan. Egenskaper 4 Cirklingsljusen ska ha fast eller blinkande ljus med en ljusstyrka och ljusspridning som medger cirklingsförfarande under de sikt - och ljusför hållanden som gäller för cirkling. Ljusen ska visa vitt ljus. 5 Cirklingsljusen ska utformas och monteras så att de inte bländar eller förvillar besättningen i ett luftfartyg under inflygning, start eller taxning. Baninledningsljus 6 Baninledningsljus ska finnas när det krävs visuell vägledning längs en särskild inflygningsrutt. Placering 7 Ett baninledningsljussystem ska bestå av grupper av ljus som är placerade så att de definierar inflygningsvägen och så att en grupp kan ses från den närmast föregående gruppen. Avståndet mellan två närliggande gruppe r ska inte överstiga meter. 8 Ett baninledningsljussystem ska börja vid startpunkten för den definierade inflygningsvägen och sträcka sig fram till en punkt där inflyg - ningsljusen, banljusen eller banan syns. 9 Varje grupp av ljus i ett baninledn ingsljussystem ska bestå av minst tre blinkande ljus på linje eller i samlad grupp. Systemet kan förstärkas med fasta ljus. Egenskaper 10 De blinkande ljusen och de fasta ljusen ska vara vita. Om möjligt ska de blinkande ljusen i varje grupp blinka i ord ningsföljd mot banan. 43

272 Tröskelidentifieringsljus 11 Tröskelidentifieringsljus ska installeras vid en tröskel till en icke - precisionsbana när placeringen av tröskeln behöver tydliggöras, t.ex. om tröskeln har flyttats in. Placering 12 Tröskelidentifierin gsljusen ska placeras symmetriskt kring banans centrumlinje, i linje med tröskeln, och 10 ± 1 meter utanför varje bankants - ljusrad. Egenskaper 13 Tröskelidentifieringsljusen ska avge vitt blinkljus med 60 till 120 blixtar per minut. Ljusen ska endast syn as i banans inflygningsriktning. 9 kap. Banljus och taxibanljus Bankantljus 1 Bankantljus ska installeras på banor som är avsedda att användas för start och landning under mörker eller på alla banor som är avsedda för precisionsinflygning. Bankantljus sk a även finnas på banor som är avsedda för start under dager vid en bansynvidd kortare än 800 meter. Placering 2 Bankantljus ska placeras utmed hela banan, i två parallella rader som ligger på samma avstånd från banans centrumlinje. Bankantljusen ska ligg a längs kanterna på det område som definierats som bana eller på ett avstånd av högst 3 meter utanför banans kanter. 3 Ljusenheterna ska placeras likformigt i rader med ett inbördes avstånd på högst 60 meter för instrumentbanor och ett inbördes avstånd på högst 100 meter för icke - instrumentbanor. Ljusen på motsatta sidor om banans centrumlinje ska ligga i rader i rät vinkel mot linjen. Vid korsande banor får bankantljusen förskjutas eller utelämnas, förutsatt att vägledning för besättningen i ett luftfar tyg har säkerställts. Egenskaper 4 Bankantljusen ska normalt visa fast vitt ljus. Mellan banans början och tröskeln ska de visa rött ljus i inflygningsriktningen om tröskeln är in flyttad. Bankantsljusen ska visa gult ljus i banans sista del. Denna del r äknas från start rikt ningen och är 600 meter lång eller en tredjedel av banans längd, beroende på vilket som är kortast. 44

273 Bankantljusen ska vara synliga i alla horisontella vinklar som krävs för att ge vägledning under start eller landning i båda riktningarna. Bankantljusen som är avsedda att ge vägledning under cirklingsmanöver ska vara rundstrålande. 5 I de horisontella vinklar som krävs ska bankantljusen vara synliga i vertikalvinklar upp till 15 grader över horisontalplanet med en ljusstyrka som är tillräcklig för de sikt - och ljusförhållanden som råder när banan är avsedd att användas under start eller landning. Under alla omständigheter ska ljus - styrkan vara minst 50 candela, utom om en flygplats saknar omgivande belysning. Då kan ljusstyrka n minskas till som minst 25 candela för att undvika bländning. 6 Bankantljus på en bana för precisionsinflygning ska uppfylla kraven i bilaga 3. Tröskel - och vingbarljus Tröskelljus 7 Tröskelljus ska installeras på banor som är försedda med bankantljus. Detta gäller dock inte om tröskeln är inflyttad och vingbarljus är installerade på en icke - instrumentbana eller en icke - precisionsbana. Vingbarljus ska installeras på en icke - instrumentbana eller en icke - precisionsbana med inflyttad tröskel som saknar tr öskelljus. Placering 8 När tröskeln är placerad vid banänden ska tröskelljusen placeras på en rad vinkelrätt mot banans centrumlinje och så nära banänden som möjligt, eller högst 3 meter utanför banänden. Se bild

274 Bild 20. Placering av tröskel - o ch banändljus 9 När tröskeln är inflyttad ska tröskelljusen placeras på en rad vinkelrätt mot banans centrumlinje vid den inflyttade tröskeln. Det innebär att inflygningsljusen, om sådana finns, ska flyttas in motsvarande sträcka och vara nedsänkta i ban an. S e bild

275 Bild 21. Exempel på inflygningsljus och banljus på banor med inflyttade trösklar. 10 Tröskelljusen ska bestå av följande: 1. För en icke - instrumentbana eller icke - precisionsbana: minst sex ljus. 2. För en precisionsbana kategori I, II och III: minst det antal ljus som krävs när ljusen är jämnt fördelade mellan bankantljusens rader med ett inbördes avstånd av högst 3 meter. 11 Ljusen för en icke - instrumentbana, icke - precisionsbana eller kategori I - bana ska vara antingen jämnt fördelade mellan bankantljusens rader, eller symmetriskt fördelade runt centrumlinjen i två grupper. Ljusen ska vara jämnt fördelade i varje grupp. Utrymmet mellan grupperna ska vara lika stort som avståndet mellan sättningszonsmarkeringarna eller dess ljus, där så dana finns, och får maximalt vara halva avståndet mellan bankant ljusraderna. 47

276 Om vingbarljus inte installeras får de yttre tröskelljusen placeras i linje med bankantljusen. Om vingbarljus och tröskelljus installeras tillsammans ska ljusen vara jämnt fördel ade. Vingbarljus 12 Vingbarljus ska finnas på en precisionsbana om det är nödvändigt att förstärka tröskelns synbarhet. Allmänna råd Om tröskelljusen på en precisionsbana utgörs av ljus som är nedsänkta i banan bör de förstärkas med vingbarljus. 13 Vingbarljus ska finnas på en icke - instrumentbana eller icke - precisionsbana när tröskeln har flyttats eller saknar tröskelljus. Placering 14 Vingbarljusen ska vara symmetriskt fördelade i två grupper, s.k. vingbarer, runt banans centrumlinje vid tröskeln. Varje vingbar ska bestå av minst fem ljus på en minst 10 meter lång linje som utgår från, och är vinkel rät mot bankantljusraden. Det innersta ljuset i en vingbar ska ligga i linje med bankantljusen. Vingbarljusens och tröskelljusens egenskaper 15 Trös kelljus och vingbarljus ska visa fast grönt ljus i banans inflygnings riktning. Ljusstyrkan och öppningsvinklarna ska vara tillräckliga för att klara kraven på synbarhet och ljus som finns i banans omgivning. 16 Tröskel - och vingbarljusen på en bana för precisionsinflygning ska uppfylla kraven i bilaga 3. Banändljus 17 Banändljus ska installeras på banor som är försedda med bankantljus. När tröskeln är placerad vid banänden får sammanbyggdarmaturer användas för banändljus och tröskelljus. Placering 1 8 Banändljusen ska placeras på en rad, vinkelrätt mot banans centrumlinje och så nära banänden som möjligt, eller högst 3 meter utanför banänden. Se bild Banändljus ska bestå av minst sex ljus. Ljusen ska vara antingen 1. jämnt fördelade mellan bankantljusen, eller 2. symmetriskt och jämnt fördelade runt centrumlinjen i två grupper. Avståndet mellan grupperna får inte vara längre än halva avståndet mellan bankantljusraderna. 48

277 20 För precisionsbanor med kategori III får avståndet mellan ban - ändljusen inte överstiga 6 meter, utom mellan de innersta ljusen om de är grupperade i två grupper. Egenskaper 21 Banändljusen ska visa fast rött ljus i banans inflygningsriktning. Ljusens ljusstyrka och divergens ska vara tillräckligt höga för att k lara de krav på synbarhet och ljus som finns för banan. 22 Fotometriska krav och krav på inriktning för instrumentbanor fram går av bilaga 3. Vid icke - instrumentbanor får endast lågintensiva ljus installeras. Medelljusstyrkan hos lågintensiva banändljus ska vara cirka 10 candela rött ljus. Centrumlinjeljus i bana 23 Centrumlinjeljus i bana ska installeras i banor som är avsedda för precisionsinflygning kategori II och III, eller i banor som är avsedda att användas för start vid siktförhållanden vid en b ansynvidd som är kortare än 400 meter. För en bana med inflyttad tröskel som används för start får centrumlinjeljusen i inflygningsljuslinjen användas som centrumlinjeljus i banan på sträckan fram till tröskeln. Detta förutsätter att dessa kan dimmas till nivåer där det inte är någon risk att flygbesättningen bländas. Placering 24 Centrumlinjeljus ska placeras längs banans centrumlinje om det är praktiskt möjligt. Ljusen får placeras högst 60 centimeter vid sidan av centrumlinjen. Ljusen ska placeras mell an tröskeln och banänden med ett inbördes avstånd på 15 ± 0,5 meter. Om underhållet av ljussystemen kan utföras enligt kraven på brukbarhet får avståndet mellan ljusen vara 30 ± 1 meter för användning ned till en bansynvidd av 350 meter. Egenskaper 25 Ce ntrumlinjeljus ska visa vitt ljus från tröskeln till en punkt 900 meter från banänden och växla mellan rött och vitt ljus från 900 till 300 meter från banänden samt visa rött ljus från 300 meter fram till ban änden. För banor som är kortare än meter ska sektionen med växlande röda och vita ljus börja vid mittpunkten för tillgänglig landning sträcka och sluta 300 meter före banänden. Centrumlinjeljusen ska uppfylla kraven i bilaga 3. Sättningszonsljus 26 Sättningszonsljus ska installeras i sättningszonen på banor som är avsedda att användas för precisionsinflygning i kategori II eller III. 49

278 Placering 27 Sättningszonsljus ska installeras i banans yta från tröskeln till 900 meter in på banan för banor som är längre än meter. För banor som är kortare än meter ska sättningszonsljusen ha en längd som inte medför att de sträcker sig över banans mittpunkt. 28 Sättningszonsljusen består av parvisa baretter, symmetriskt placerade runt banans centrumlinje. Avståndet i sidled mellan bare tternas innersta ljus ska överensstämma med avståndet för sättningszonsmarkeringen. Avståndet i längd led mellan baretterna ska vara 30 eller 60 meter. Egenskaper 29 En barett ska bestå av minst tre ljus med ett inbördes avstånd på högst 1,5 meter. En ba rett får inte vara kortare än 3 meter eller längre än 4,5 meter. 30 Sättningszonsljusen ska visa reglerbart, fast vitt ljus i landnings - riktningen. 31 Sättningszonsljusen ska uppfylla kraven i bilaga 3. Enkla sättningszonsljus 32 Förutom där sättning szonsljus enligt 26 är installerade på en flyg plats där inflygningsvinkeln är större än 3,5 grader och/eller tillgänglig land - ningssträcka kombinerad med andra faktorer kan öka risken för av åkning kan enkla sättningszonsljus krävas av flygoperativa skä l. Placering 33 Enkla sättningszonslju ska bestå av fyra ljus placerade i par på var sida om banans centrumlinje och 0,3 meter bortom sista sättningszonsmarkeringen sett från landningsriktningen. Avståndet i sidled mellan de inre ljusen i paren ska var a samma som den valda bredden på sättningszonsmarkeringen. Avståndet i sidled inom ljusparen ska inte överskrida 1,5 meter eller halva bredden av sättningszonsmarkeringen. Det större avståndet ska väljas. Där enkla sättningszonsljus tillhandahålls på en ba na utan sättningszonsmarkering ska ljusen installeras på en plats som ger likvärdig sättningszons information. Egenskaper 34 Enkla sättningszonslju ska visa reglerbart, fast vitt ljus i landnings - riktningen. 35 Sättningszonsljusen ska uppfylla kraven i bilaga 3. 50

279 Bild 22. Enkla sättningszonsljus. Varselljus för snabbavfartstaxibana 36 När varselljus för snabbavfartstaxibana ska installeras av trafik - avvecklingsskäl, ska de uppfylla kraven på placering och egenskaper nedan. Allmänna råd Varselljus f ör snabbavfartstaxibana bör installeras på en bana som ska användas när bansynvidden är kortare än 350 meter och där banan har mer än en snabbavfart. Placering 37 Varselljus för snabbavfartstaxibana ska placeras på banan, på samma sida om centrumlinjen s om den tillhörande snabbavfartstaxibanan. I varje uppsättning ska ljusen sitta med 2 meters mellanrum. Ljuset som är närmast centrumlinjen ska vara 2 meter från centrumlinjen. Se bild 23. Bild 23. Varselljus för snabbavfartstaxibana. 51

280 38 Om det finns fler än en snabbavfartstaxibana, ska ingen uppsättning varselljus överlappa nästa avfart när de är tända. Egenskaper 39 Varselljus för snabbavfartstaxibana ska visa gult ljus och vara inriktade så att flygbesättningen kan se dem i inflygningsriktningen. Varselljus för snabbavfartstaxibana ska förses med ström på någon annan strömkrets än de övriga banljusen, så att de kan användas när de övriga banljusen är urkopplade. Varselljusen ska kunna släckas helt i händelse av lampfel eller andra fel som förhindra r att ljusbilden visas i sin helhet. Ljus i utrullningsområden 40 Om utrullningsområdet kan användas som startförlängning i motsatt riktning ska ljus installeras i utrullningsområdet om banan ska användas under mörker eller vid nedsatt sikt. Placering 41 Ljus i utrullningsområden ska placeras utmed hela banan och i två parallella linjer med samma avstånd till banans centrumlinje. De ska även sammanfalla med bankantljusraderna. Dessutom ska ljusen i utrullnings - områdena placeras längs utrullnings området s ände på en vinkelrät rad mot banans centrumlinje och så nära änden som möjligt, eller högst 3 meter utanför änden. Egenskaper 42 Ljus i utrullningsområden ska visa fast rött ljus i banans riktning. Centrumlinjeljus i taxibana 43 Centrumlinjeljus ska installeras i taxibanor, avfarter och plattor som är avsedda att användas under siktförhållanden som motsvarar en bansyn vidd som är lägre än 350 meter. Centrumlinjeljus ska dessutom installeras i taxibanor, avfarter och plattor som är avsedda att användas under mörker vid siktförhållanden som motsvarar en bansynvidd som är lägre än 550 meter. Centrumlinjeljus behöver inte installeras om 1. trafikvolymen är liten, 2. taxibansystemet är okomplicerat, och 3. taxibankantljus och dagermarkeringar ger godtagbar vägledning. 44 När en bana är en del av en standardiserad taxningsväg får banljus och taxibanljus inte vara i drift samtidigt. 52

281 Placering 45 Centrumlinjeljusen ska installeras så att de ger kontinuerlig väg ledning mellan banans centrumlinje och det lä ge på plattan där luftfartyget påbörjar sin parkeringsmanöver. Centrumlinjeljusen ska normalt placeras på centrumlinjemarkeringen i taxibanan. Om det inte är fysiskt möjligt, får linjen med centrumlinjeljus förskjutas högst 30 centimeter i förhållande till centrumlinjemarkeringen. 46 Centrumlinjeljusen i en taxibanas raksträcka ska placeras med ett inbördes avstånd av högst 30 meter, förutom att 1. större avstånd upp till och med 60 meter får användas där detta ger godtagbar vägledning med hänsyn till de aktuella meteorologiska för - hållandena, 2. mindre avstånd än 30 meter ska användas på korta raksträckor, och 3. det inbördes avståndet inte får överstiga 15 meter på en taxibana som är avsedd att användas vid en bansynvidd som är lägre än 350 meter. 47 C entrumlinjeljusen i en taxibanas kurva ska fortsätta från den raka delen av taxibanan med konstant avstånd från kurvans ytterkant. Ljusen ska placeras så att de ger en tydlig markering av kurvan. 48 På en taxibana som är avsedd att användas vid en bansyn vidd kortare än 350 meter ska det inbördes avståndet mellan ljusen i kurvan inte över stiga 15 meter. I en kurva med mindre radie än 400 meter ska ljusen placeras med ett största inbördes avstånd av 7,5 meter. De föreskrivna inbördes av stånden ska tillämp as minst 60 meter före och efter kurvan. 49 Följande inbördes avstånd mellan ljusen ska tillämpas för en taxibana som är avsedd att användas vid en bansynvidd längre än 350 meter. Centrumlinjeljus på snabbavfarter från bana Kurvradie Ljusmellanrum < 400 meter 7,5 meter 400 och < 900 meter 15 meter 900 meter 30 meter 50 På snabbavfarter från bana ska centrumlinjeljusen börja minst 60 meter före kurvan på taxibanans centrumlinje och fortsätta förbi kurvans slut fram till en punkt på taxibanans centrumlinje där ett luftfartyg kan förväntas ha uppnått normal taxningshastighe t. Ljusen på den del som går parallellt med banans centrumlinje ska alltid sitta minst 60 centimeter från övriga rader med centrumlinjeljus. Se bild 24 och 25. Ljusen ska vara jämnt fördelade med ett inbördes avstånd på högst 15 meter. 53

282 Bild 24. Markerin gar för centrumlinjeljus för bana och taxibana Centrumlinjeljus på övriga avfarter från bana 51 På övriga avfarter från bana ska taxibanans centrumlinjeljus börja där taxi banans centrumlinjemarkering tangerar banans centrum linje i kurvan och fortsätta åtminstone fram till den punkt där taxibanans centrumlinje markering lämnar banan. Det första ljuset ska sitta minst 60 centimeter från övriga rader med centrumlinjeljus. Se bild 24 och 25. Ljusen ska vara jämnt fördelade med ett inbördes avstånd på högst 7,5 meter. 54

283 Bild 2 5. Taxibanljus Centrumlinjeljus för taxning på banor 52 Centrumlinjeljus för taxning på banor som är en del av en tax ningsväg och som ska användas vid en bansynvidd som är kortare än 350 meter ska vara jämnt fördelade med ett inbördes avstånd på högst 15 meter. 55

284 Egenskaper 53 Centrumlinjeljus på taxibanor som inte är avfarter, och på banor som är en del av en normal taxibana, ska visa grönt ljus som bara syns för en flygbesättning i luftfartyg som är på eller i närheten av taxibanan. 54 Centrumlinjeljusen i avfarten från banan ska visa ljus som är omväxlande gult och grönt från avfartens början nära centrumlinjen, fram till den inre övergångsytans undre begränsningslinje, eller till gränsen f ör det område som kan påverka ILS - funktionen, beroende på vilket som ligger längst från banan. Därefter ska alla ljusen visa grön färg. Ljuset närmast gränslinjen ska alltid vara gult. Om luftfartygen kan följa samma linje i båda riktningar, ska alla centr umlinjeljus visa grönt mot luftfartyg på väg mot banan. 55 Om det krävs högre ljusstyrka ska centrumlinjeljusen på snabb avfarter som är avsedda att användas när bansynvidden är kortare än 350 meter uppfylla kraven för högintensiva banljus. Ljusstyrkan för taxi centrum - linjeljusen i snabbavfartstaxibanan ska regleras i proportion till centrum - linjeljusen i banan. 56 När centrumlinjeljusen i avfarten från taxibanan utgör en del i ett vägledningssystem för markrörelser och när det krävs högre ljusstyrka för att medge markrörelser vid en viss hastighet vid dåliga siktförhållanden eller vid klart dagsljus, ska centrumlinjeljusen i avfarten från taxibanan uppfylla kraven i bilaga 3. Kantljus på vändyta, platta och taxibana 57 Vändytor och taxibanor som in te är försedda med centrumlinjeljus ska vara försedda med kantljus om de används under mörker. Om det går att få godtagbar vägledning på något annat sätt, med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, t.ex. genom flodljusbelysning eller retroreflektera nde markeringar, behöver inte kantljus installeras. 58 Kantljus av typen taxibankantljus ska installeras vid kanterna på vändytor eller på plattor som används under mörker. Kantljus behöver inte installeras om det går att få tillräcklig vägledning på någ ot annat sätt, t.ex. genom att belysa markytan. 59 Taxibankantljus ska finnas på banor som permanent avses användas som taxibana under mörker och nedsatt sikt om inte taxicentrumlinjeljus är installerade. 60 När en bana som är en del av en etablerad t axningsväg har både banljus och taxibanljus, ska ljussystemen vara reglerade så att de inte kan vara i drift samtidigt. Placering 61 Kantljus på en raksträcka av taxibanan och på en bana som är en del av en normal taxibana ska vara jämnt fördelade med e tt inbördes avstånd på 56

285 högst 60 meter. I kurvor ska ljusen installeras på kortare inbördes avstånd än 60 meter, så att kurvan syns tydligt. 62 Kantljus på en väntplatta, plattor eller avisningsplattor ska vara jämnt fördelade med ett inbördes avstånd på högst 60 meter. 63 Kantljus på en vändyta i en banände ska vara jämnt fördelade med ett inbördes avstånd på högst 30 meter. 64 Kantljusen ska ligga så nära kanterna som möjligt vid en taxibana, vändyta, väntplatta, platta och bana eller på ett avstånd av högst 3 meter utanför kanterna. Egenskaper 65 Kantljus på taxibana ska visa blått ljus med medelljusstyrka på minst 2 candela i vertikalvinklar mellan 0 och 6 och 0,2 candela mellan 6 och 75 så att flyg besättningen kan få vägledning vid taxning, oa vsett riktning. 66 Ljusen ska vara rundstrålande i horisontalplanet. Vid en korsning, avfart eller kurva ska ljusen skärmas så långt det är möjligt, för att undvika att de syns i vinklar där de kan blandas ihop med andra ljus. Centrumlinjeljus på vändyta 67 På en vändyta ska det finnas centrumlinjeljus för kontinuerlig vägledning av luftfartyg då bansynvidden är kortare än 350 meter, så att det går att genomföra en graderssväng och ställa luftfartyget parallellt med banans centrumlinje. Placering 68 Vändytans centrumlinjeljus ska placeras på markeringen, men får flyttas högst 30 centimeter om de inte kan placeras direkt på markeringen. 69 Om markeringen är på en raksträcka ska vändytans centrumlinjeljus vara jämnt fördelade med ett inbördes avstå nd på högst 15 meter. Om markeringen är i en kurva ska ljusen vara jämnt fördelade med ett inbördes avstånd på högst 7,5 meter. Egenskaper 70 Vändytans centrumlinjeljus ska visa fast grönt ljus som bara syns från luftfartyg som är på eller i närheten av vändytan. Ljusen ska uppfylla kraven i bilaga 3. 57

286 Stoppljus 71 Alla väntplatser till en bana ska förses med nedsänkta stoppljus när avsikten är att banan ska användas vid en bansynvidd som är kortare än 550 meter, förutom när 1. det finns hjälpmedel och p rocedurer som bidrar till att förhindra att luftfartyg och fordon oavsiktligt tar sig in på banan, eller 2. det finns operativa procedurer som under siktförhållanden mot svarande en bansynvidd kortare än 550 meter begränsar dels antalet luft fartyg på manö verområdet till ett i taget, dels antalet fordon på manöver området till minsta möjliga. Stoppljus ska installeras vid en väntplats annan än till bana när markeringarna kräver komplettering av trafikavvecklingsskäl. 72 Om det finns risk att stoppljusen b lir skymda för besättningen i väntande luftfartyg eller svåra att upptäcka på grund av snö eller regn, ska extraljus installeras ovan mark på vardera sida om stoppljusen. Placering 73 Stoppljusen ska installeras tvärs över taxibanan på en plats där man v ill ha väntplatsen. Om det krävs extraljus på ståndare, ska de installeras minst 3 meter utanför taxibanans kant. Egenskaper 74 Stoppljusen ska bestå av ljus på 3 meters inbördes avstånd tvärs över taxibanan. Stoppljusen ska visa rött ljus mot taxningsrik tningen till en väntplats. Om det finns extraljus, ska de ha samma egenskaper som stopp - ljusen, men vara synliga mot taxande luftfartyg fram till där de installerats. 75 Stoppljusen ska installeras tillsammans med minst tre centrum linje ljus för taxibanor (på ett avstånd av minst 90 meter från stopp ljusen) åt det håll dit luftfartyget ska rulla från stoppljusen. Ljusen ska upp fylla kraven i bilaga Stoppljusen i ett vägledningssystem för markrörelser ska uppfylla kraven i bilaga L jussystemet ska konstrueras i enlighet med följande: 1. Stoppljus som placeras vid påfarter till banor ska kunna slås på och av. 2. Stoppljus som placeras vid taxibanor som bara är avsedda som avfarter ska kunna regleras separat eller i grupp. 3. När stoppljusen är tända, ska taxibanans centrumlinjeljus vara släckta i minst 90 meter efter stoppljusen. 4. Stoppljusen ska vara sammankopplade med taxibanans centrumlinje ljus så att stoppljusen är släckta när centrumlinjeljusen bortanför stoppljusen är tän da och vice versa. 58

287 TSFS 201 8: Ljus vid annan väntplats än till bana 78 Ljus vid annan väntplats än till bana ska installeras i en taxibana som är försedd med centrumlinjeljus. Ljusen ska installeras före en korsning med en annan taxibana om stoppljus inte har insta llerats, men det finns behov av en gräns där luftfartyg och fordon kan stanna för att ge hinderfrihet åt förbipasserande trafik. 79 Om stoppljus inte har installerats, ska ljus till annan väntplats än bana installeras vid varje väntplats som ska använda s när bansynvidden är under 350 meter. 80 Ljus till annan väntplats än till bana ska installeras på varje väntplats där det inte krävs någon stoppsignal via stoppljus. Placering 81 Ljus till annan väntplats än till bana ska installeras längs en väntpla ts - markering utanför bana med början 0,3 meter före markeringen. Ljusen ska vara symmetriskt placerade, med den mittersta ljusenheten på taxibanans centrumlinje och övriga ljusenheter i rät vinkel mot centrum linjen. Avståndet mellan varje ljusenhet ska va ra 1,5 meter. Egenskaper 82 Ljus vid annan väntplats än till bana ska bestå av tre gula ljus vända mot taxningsriktningen till väntplatsen, med en ljusfördelning som mot svarar eventuella centrumlinjeljus på taxibanan. Ljus vid utfart från avisningsplat ta 83 Ljus ska installeras vid gränsen till utfarten från en avisningsplatta som gränsar till en taxibana. Placering 84 Ljus vid utfart ska installeras 0,3 meter före en väntplats markering när avisningsplattan gränsar till en taxibana. Se bild 26. Bild 26. Faciliteter, avisningsplatta 59

288 Egenskaper 85 Ljusen vid avisningsplattan ska vara nedsänkta och avståndet mellan varje enhet ska vara 6 meter. D e ska ha gult ljus mot taxnings riktningen till utfarten och en ljusfördelning som motsvarar taxibanans centrumlinjeljus. Varningsljus för bana i användning 86 Varningsljus ska installeras vid en taxibana i anslutning till en bana som är avsedd att användas under siktförhållanden som motsvarar en bansynvidd som är kortare än 550 meter. Varningsljus för ba na i användning, konfiguration A, B eller båda, ska installeras vid varje korsning mellan en taxibana och bana där det behövs en ökad synlighet över korsningen. Konfiguration B ska inte samlokaliseras med stoppljus. Se bild 27. Allmänna råd När trafikavvecklingen och bansystemets utformning så kräver bör varningsljusen vara tända när bansynvidden är kortare än meter. Placering 87 Varningsljus för bana i användning, konfiguration A, ska installeras på vardera sidan om taxibanan, på ett avs tånd från banans centrumlinje som inte är kortare än vad som krävs för en startbana enligt tabell 6. Varnings ljusen ska vara synliga från flygbesättningens position när luftfartyget befinner sig vid väntplatsen. Varningsljus för bana i användning, konfigu ration B, ska installeras tvärs över taxibanan, på ett avstånd från banans centrumlinje som inte är kortare än vad som krävs för en startbana enligt tabell 6. Allmänna råd Om det finns risk att luftfartygsbesättningar och fordonsförare kan förväxla betyde lsen av varningsljus för bana i användning och ljus vid väntplats, bör flygplatsen överväga placering av varningsljus för bana i användning i anslutning till väntplatsen. Med anslutning till väntplatsen förstås placering sedd från väntplatsen och mot bana utan att ljusen förväxlas med väntplats. 60

289 Tabell 6. Minimiavstånd från banans centrumlinje till väntplatta, väntplats till en bana eller väntplats på väg. Typ av bana Kodsiffra 1 Kodsiffra 2 Kodsiffra 3 Kodsiffra 4 Icke - 30 m 40 m 75 m 75 m instrumentbana Icke - 40 m 40 m 75 m 75 m precisionsbana Precisionsbana 60 m b 60 m b 90 m a,b 90 m a,b,c kategori I Precisionsbana 90 m a,b 90 m a,b,c kategori II III Startbana 30 m 40 m 75 m 75 m a. Om en väntplatta, en väntplats till en bana eller en väntplats på en fordonsväg ligger på en lägre nivå än tröskeln, får avståndet minskas med 5 meter för varje meter som väntplattan eller väntplatsen är lägre än tröskeln. Det gäller dock under förutsättning att den inre övergångsytan inte genom - trängs. b. M inimiavståndet enligt tabellen ovan ska ökas om det är nödvändigt för att undvika störningar av radiohjälpmedel, särskilt installationer för glidbana och kurssändare. c. När kodbokstaven är F ska minimiavståndet vara 107,5 meter. Egenskaper 88 Varningsljus för bana i användning, konfiguration A, ska bestå av två par gula ljus. Det gula ljusets ljusstyrka ska uppfylla kraven i bilaga 3. Ljusen i varje par enligt konfiguration A ska tändas växelvis. 89 När kontrasten mellan varningsljusen och om givningen är otill - räcklig, ska en avskärmning installeras för att säkerställa synbarheten. Avskärmningen ska placeras så att ljusspridningen inte störs. 90 Varningsljus för bana i användning, konfiguration B, ska bestå av gula ljus som sitter på ett avs tånd av 3 meter tvärs över taxibanan. Det gula ljusets ljusstyrka ska uppfylla kraven i bilaga 3. I konfiguration B ska ljus bredvid varandra tändas växelvis och vartannat ljus ska tändas samtidigt. 91 Ljusväxling ska ske med en frekvens av 30 till 60 vä xlingar per minut. De ljusa och mörka perioderna ska vara lika långa. 92 Ljusen ska vara inriktade så att flygbesättningen ser dem vid taxning till väntplatsen. 61

290 Bild 27. Varningsljus för bana i användning Belysning av platta 93 Belysning ska anordn as för plattor som är avsedda att användas under mörker. Om isolerade parkeringsplatser används under mörker, ska även de förses med belysning. Allmänna råd För att minska skuggbildning bör belysningen arrangeras och ri ktas på ett sådant sätt att upp ställn ingsplatsen belyses från två eller flera riktningar. 94 Belysningens färgspektrum ska vara s ådant att luftfartygens service - märkningar för betjäning samt flygpla tsens dagermarkeringar och färg - markeringar på hinder säkert kan identifieras. Allmänna råd M edelljusstyrkan bör va ra följande på en uppställnings plats: 1. Horisontell belysning: 20 lux med en likformig fördelning (medel till minimum) som inte överstiger 4:1. 2. Vertikal belysning: 20 lux på en höjd av 2 meter över plattan anpassat till uppställni ngs - och rörelseschema för personer, fordon och luftfartyg. På andra plattor bör den horisontella belysningen vara 50 % av medelljusstyrkan på en uppställningsplats med en lik f ormig för delning (medel till minimum) som inte överstiger 4:1. Visuellt docknin gssystem 95 Ett visuellt dockningssystem ska visa luftfartygets exakta läge på en uppställningsplats. 62

291 Placering 96 Kursinformationsenheten och stoppindikeringsenheten ska placeras så att det finns kontinuerlig vägledning mellan uppställningsplatsens ma rkeringar, uppställningsplatsens vägledningsljus, om sådana finns, och det visuella dockningssystemet. Enhet för kursinformation 97 Enheten för kursinformation ska placeras på eller nära förlängningen av uppställningsplatsens centrumlinje framför luftfartyget, så att dess signaler syns genom hela dockningsmanövern och riktas in så att åtminstone piloten på den vänstra platsen kan använda den. Helst ska den dock kunna användas från både höger och vänster plats. 98 Enheten för kursinformation ska g e tydlig vägledning så att piloten kan hålla kursen utan att överkorrigera. 99 I de fall kursinformationen markeras genom färgändringar, ska grön färg användas för att identifiera centrumlinjen och röd färg för avvikelser åt båda hållen från centrumlinje n. Enhet för stoppindikering 100 Stoppindikeringen ska placeras tillsammans med, eller tillräckligt nära, enheten för kursinformation så att piloten kan se både sidriktnings - och stoppsignaler utan att vrida på huvudet. Stoppindikeringen ska kunna användas åtminstone av flygbesättningen på den vänstra platsen. Helst ska den dock kunna användas från både höger och vänster plats. Stopplägesinformationen ska visas inom en förväntad variation i pilotens ögonhöjd eller sikt vinkel. 101 Stoppindikeringen ska visa stoppläget för det luftfartyg som vägleds och ge information om närmandehastigheten till stoppunkten, så att piloten gradvis kan bromsa luftfartyget till stillastående på rätt ställe. 102 Stoppindikeringen ska ge information om närmandehastighe ten till stoppunkten på ett avstånd av minst 10 meter. 103 I de fall stoppindikering markeras genom färgändringar ska grön färg användas för att visa att luftfartyget kan fortsätta, och röd färg för att visa att stoppläget har nåtts. På korta avstånd för e stoppläget kan en tredje färg användas för att varna för att stoppläget är nära. Egenskaper 104 Dockningssystemet ska ge kursinformation och stoppindikering. 105 Dockningssystemet ska kunna användas under alla de väder -, sikt -, bakgrundsljus - och bel äggningsförhållanden som systemet är avsett för, utan att blända flygbesättningen. 63

292 Vid fel på dockningssystemet ska systemet stängas av automatiskt. En felindikering ska visa flygbesättningen att systemet inte är brukbart. 106 Dockningssystemet ska vara anpassat till eventuella passagerar - bryggor och de fasta installationer som det ska användas med. 107 Dockningssystemet ska kunna användas av alla luftfartyg som är avsedda att använda uppställningsplatsen. Om det finns möjlighet att välja luftfartygsty p eller luftfartygsversion, ska systemet visa både flygbesättningen och operatören av systemet den valda luftfartygstypen eller luftfartygsversionen, som en garanti för att systemet är korrekt anpassat. Vägledningsljus till uppställningsplatser 108 Vägle dningsljus ska installeras på uppställningsplatser för att under - lätta uppställningen av luftfartyg på en belagd platta eller en avisningsplatta under dåliga siktförhållanden, om det inte går att få tillräcklig vägledning från andra hjälpmedel. Egenskaper 109 Vägledningsljusen ska placeras vid markeringarna på uppställnings - platsen. 110 Uppställningsplatsens vägledningsljus ska, med undantag för stopp - ljusen, visa gult ljus. Uppställningsplatsens vägledningsljus ska vara synliga inom den sektor där de s ka ge vägledning. 111 Ljus som visar infarts -, sväng - och utfartslinjer ska inte placeras på större inbördes avstånd än 7,5 meter i kurvor och 15 meter på raksträckor. 112 Ljus som markerar stoppläge ska visa rött ljus. 113 Ljusstyrkan ska vara till räckligt hög för att klara de sikt - och ljusför - hållanden under vilka uppställningsplatsen ska användas. 114 Vägledningsljusen till varje uppställningsplats ska kunna regleras separat. Stoppljus på fordonsväg till bana 115 Stoppljus ska finnas vid varje väntplats på en fordonsväg som leder till en bana vilken är avsedd att användas under siktförhållanden som motsvarar en bansynvidd lägre än 550 meter. Allmänna råd När trafikavvecklingen och bansystemets utformning så kräver bör stoppljusen vara tänd a när bansynvidden är lägre än meter 64

293 Placering 116 Ett stoppljus på en fordonsväg till en bana ska placeras intill väntplatsmarkeringen, 1,5 ± 0,5 meter från vägens ena kant. När en fordonsväg korsar en taxibana kan, om så krävs, lämpligt stopp lju s placeras intill markeringen för taxibankorsningen, 1,5 ± 0,5 meter från vägens ena kant. 117 Stoppljus ska ha liten massa och vara av bräcklig konstruktion. Egenskaper 118 Stoppljus på en fordonsväg till en bana ska bestå av något av följande: 1. ett reglerbart, rött (stopp) och grönt (kör) trafikljus, eller 2. ett rött blinkande ljus. 119 Stoppljusen enligt alternativ 1 ska kunna manövreras av den lokala flygtrafiktjänsten. 120 Stoppljusens ljusstyrka ska vara tillräcklig för att klara kraven på synbarhet. Ljusen ska vara inriktade så att de är tydligt synliga, men inte bländande, för fordonsförare på väg mot väntplatsen. Ljus på förbjuden infart 121 Om det behövs av flygoperativa skäl ska ljus på förbjuden infart installeras tvärsöver en taxiba na som är avsedd enbart för avfart från bana. 122 Om det finns risk att ljusen kan bli skymda för besättningen i luft - fartyg eller svåra att upptäcka på grund av snö eller regn, ska extraljus installeras ovan mark på vardera sidan om ljusen. Placering 123 Ljus på förbjuden infart ska placeras tvärsöver taxibanan vid slutet av en taxibana där avsikten är att förhindra trafik i fel riktning. Egenskaper 124 Ljus på förbjuden infart ska placeras tvärs över taxibanan med ett inbördes avstånd på 3 meter. Ljus på förbjuden infart ska visa rött ljus mot taxningsriktningen till en bana. Om det finns extraljus, ska de ha samma egenskaper som ljus på förbjuden infart och installeras enhetligt. Ljusen i ett vägledningssystem för markrörelser ska uppfylla kraven i bilaga 3. Ljussystemet ska konstrueras i enlighet med följande: 1. Ljus som placeras vid taxibanor som bara är avsedda som avfarter ska kunna regleras separat eller i grupp. 2. När ljusen för förbjuden infart är tända, ska taxicentrumlinjeljusen vara sl äckta på ett avstånd av minst 90 meter efter ljus för förbjuden infart. 65

294 3. När ljus för förbjuden infart är tända ska eventuella stoppljus mellan ljus för förbjuden infart och banan vara släckta. 10 kap. Skyltar Allmänt om skyltar 1 Skyltar ska antingen visa permanenta eller variabla meddelanden. Skyltarna ska förmedla påbud, information om särskilda positioner eller destinationer på färdområdet eller annan information. Placering 2 En banidentifieringsskylt vid en taxibankorsning eller en bankorsning sk a placeras på båda sidor om väntplatsmarkeringen i taxningsriktningen. 3 En väntplatsskylt för kategori I, II eller III ska placeras på båda sidor om väntplatsmarkeringen i taxningsriktningen till det kritiska området för elektroniskt navigeringshjälpmed el. Väntplatser ska placeras utanför områden där elektroniska navigeringshjälpmedel kan störas. Se bild 23. En väntplatsskylt ska placeras på båda sidor om väntplatsmarkeringen utanför en hinderbegränsande yta eller ett kritiskt område för elektroniskt na vigeringshjälpmedel i taxningsriktningen till de hinderbegränsande ytorna eller det kritiska området. 4 När infart till ett område är förbjuden, ska det finnas en skylt med innebörden förbjuden infart så att flygbesättningen kan se den på båda sidor om taxibanan vid början av det avgränsade området. Bild 2 8. Skyltposition vid korsningar mellan taxibanor och banor. Avståndet X motsvarar plac ering av väntplats för kategori I i denna föreskrift och avståndet Y det kritiska ILS - området 66

295 Egenskaper 5 Skyltarna ska vara av bräcklig konstruktion och ha liten massa. Skyltar som är placerade nära banor eller taxibanor ska sitta tillräckligt lågt för att lämna utrymme för propellrar och för motorgondoler på luftfartyg. Se respektive kolumn i tabell 7 för maximal höjd över marken. 6 Skyltarna ska ha rektangulär form enligt bild 24 och 25, och den långa sidan ska vara vågrät mot marken. Tabell 7. Placeringsavstånd för vägledningsskyltar för taxning, inklusive avfartsskyltar. Skylthöjd i milli meter Kod - siffra Tecke n höjd Skylt - dimensio n i höjdled (minst) Mont er - ings höjd (max.) Avstånd från taxibanans markerade kant till kant på skylt Avstånd från banans markerade kant till kant på skylt 1 eller meter 3 10 meter 1 eller meter 3 10 meter 3 eller meter 8 15 meter 3 eller meter 8 15 meter 67

296 Bild 29 Påbudsskyltar 68

297 Bild 30. Informationsskyltar 7 Inom färdområdet får röd färg endast användas för påbudsskyltar. Tecknen på skyltarna ska stämma överens med bilaga 5. 8 Skyltarna ska vara belysta eller inifrån ljussatta enligt bild 3 och 4 i bilaga 2. Skyltarna ska ha en ljusstyrka så att de syns tydligt vid en bansynvidd under 800 meter samt under m örker i anslutning till instrumentbanor och icke - instrumentbanor med kodsiffra 3 eller 4. 9 Skyltarna ska antingen ha en reflekterande yta eller vara upplysta under mörker i anslutning till icke - instrumentbanor med kodsiffra 1 eller Skyltarnas te cken ska utformas enligt tabell 8 nedan. När en informationsskylt placeras tillsammans med en påbudsskylt ska tecken - storleken utföras enligt specifikationerna för en påbudsskylt. 69

298 Tabell 8 Kodsiffra Lägsta teckenhöjd Påbudsskyltar Informationsskyltar Skyltar för avfart Andra skyltar och lämnat banan 1 eller mm 300 mm 200 mm 3 eller mm 400 mm 300 mm 11 Storleken på pilar ska vara enligt följande. Pilhöjd Linjetjocklek 200 mm 32 mm 300 mm 48 mm 400 mm 64 mm 12 Linjetjockleken för enskilda tecken ska vara enligt följande. Teckenhöjd Linjetjocklek 200 mm 32 mm 300 mm 48 mm 400 mm 64 mm 13 Under flygoperationer vid en bansynvidd kortare än 800 meter ska medeluminansen (ljusstyrka per kvadratmeter) för skyltar vara enligt tabellen nedan. Färg Luminans Röd 30 cd/m 2 Gul 150 cd/m 2 Vit 300 cd/m 2 14 Under mörker och i anslutning till alla instrumentbanor eller till icke - instrumentbanor med kodsiffra 3 eller 4, ska medelluminansen vara minst följande för nedan angivna färge r. Färg Luminans Röd 10 cd/m 2 Gul 50 cd/ m 2 Vit 100 cd/ m 2 Skyltar na ska vara reflekterande och under mörker inifrån upplysta eller utifrån belysta enligt dessa före skrifter när skyltarna står i anslutning till icke - instrumentbanor med kodsiffra 1 eller Luminansförhållandet mellan röd och vit färg hos en påbudsskylt ska ligga mellan 1:5 och 1:10. 70

299 16 Medelvärdet av luminansen ska bestämmas genom att mäta i varje rutnäts punkt som fram går av bild 31. Bild 31. Rutnäts punkter för mätning av luminansmedelvärde. 17 Utformningen av tecken, dvs. bokstäver, siffror, pilar och symboler, ska motsvara teckengrafiken i bilaga 5. Teckenbredden och mellan rummet mellan varje tecken ska bestämmas med utgångspunkt i bilaga Teckenhöjde r na ska vara enligt följande: Lägsta skylthöjd Teckenhöjd 400 mm 200 mm 600 mm 300 mm 800 mm 400 mm 19 Skyltbredden ska följa specifikationerna i bild 32. En påbudsskylt som är placerad på endast ena sidan om en taxibana ska ha en bredd på minst 1. 1,94 meter för kodsiffra 3 eller 4, och 2. 1,46 meter för kodsiffra 1 eller 2. Bild 32. Skyltbredd 71

300 20 Svarta kantlinjer mellan intilliggande informationsskyltar som visar riktning eller position eller övrig variabel eller fast information ska ha en bredd av cirka 70 % av tecknens stapelbredd. Gula kantlinjer för informationsskyltar som visar position ska ha en bredd av cirka 50 % av tecknens stapelbredd. Färgkoordinaterna för skyltar ska uppfylla specifikationerna i bilaga Påbudsskyltar ska installeras för att identifiera gränslinjer som inte får överskridas av taxande luftfartyg eller fordon som saknar tillstånd från den lokala flygtrafiktjänsten på flygplatsen. Påbudsskyltar inkluderar ban - identifieringsskyltar, väntpla tsskyltar för Kategori I, II eller III, väntplats - skyltar på bana, väntplatsskyltar på fordonsväg och skyltar för förbjuden infart. 23 En väntplatsmarkering som har utformats enligt A - mönstret i bild 10 ska finnas vid en korsning mellan en taxibana och e n bana eller en korsning mellan banor som har en banidentifieringsskylt. En väntplatsmarkering som har utformats enligt A - mönstret i bild 10 vid en väntplats utanför en hinderbegränsande yta eller ett kritiskt område för elektroniskt navigeringshjälpmedel ska kompletteras med en väntplatsskylt. 24 En väntplatsmarkering som har utformats enligt B - mönstret i bild 10 ska kompletteras med en väntplatsskylt i kategori I, II eller III. 25 En banidentifieringsskylt vid en taxibankorsning ska kompletteras med en lägesskylt i ytterläge (längst bort från taxibanan). 26 När en infart till ett område är förbjuden ska det finnas en skylt för förbjuden infart. 27 En påbudsskylt ska bestå av vita tecken på röd bakgrund. 28 En banidentifieringsskylt ska vara vänd åt det håll som den ska ses ifrån och visa benämningen på den korsande banan, förutom om ban - identifieringsskylten har installerats nära en banände. Då får skylten endast visa den aktuella banändens banbenämning. 29 Tecknen på en banidentifieringsskylt för kategori I, II, III, eller en kombination av II och III eller en kombination av I, II och III ska bestå av banbenämningen, följt av texten CAT I, CAT II, CAT III, eller CAT II/III, eller CAT I/II/III beroende på vad som är relevant. 30 Tecknen på en skylt för förbjuden infart ska vara utformade enligt bild Tecknen på en väntplatsskylt vid en väntplats utanför en hinder - begränsande yta eller ett kritiskt område för elektroniska navigerings - hjälpmedel ska bestå av taxibanans benämning och en si fferserie. 32 Tecknen på banidentifieringsskyltar och andra påbudsskyltar ska vara utformade enligt bild

301 Informationsskyltar 33 En informationsskylt ska finnas där en särskild plats eller information om vägsträcka (riktning eller destination) ska visas. Informationsskyltar ska omfatta riktningsskyltar, lägesskyltar, destinationsskyltar, avfartsskyltar, skyltar för var luftfartyg eller fordon har lämnat banan (skylt för banan fri ) och skyltar för inflyttad startposition från andra taxibanors anslu tningar till bana än vid en banas början. 34 En avfartsskylt ska finnas där en avfart från en bana ska identifieras. 35 Skylten banan fri ska finnas när avfartstaxibanan inte har några centrumlinjeljus, och när det finns behov av att visa den inre öv ergångsytans undre begränsningslinje eller gränsen för det kritiska området för ILS, beroende på vilket som ligger längst från banans centrumlinje. 36 En skylt vid påfart en till en inflyttad startposition ska finnas när det ska visas vilken start - rullstr äcka (TORA) som är tillgänglig för start från inflyttad startposition. 37 Om det behövs vägledning till destinationer på färdområdet ska det finnas destinationsskyltar. 38 En kombinerad positions - och riktningsskylt ska finnas för att visa taxningsinfo rmation före en korsning med en taxibana. 39 En riktningsskylt ska finnas för att visa taxibanans benämning och riktning vid korsningar. 40 En positionsskylt ska finnas vid en väntplatsmarkering annan än till bana. 41 En positionsskylt ska finnas i k ombination med en banidentifierings - skylt, förutom vid bankorsningar. 42 En positionsskylt ska finnas i kombination med en riktningsskylt, om inte resultaten av en flygoperativ analys visar att en positionsskylt inte behöver installeras. När så behövs, ska en positionsskylt finnas för att identifiera taxibanor som är utfarter från plattor eller taxibanor bakom en korsning. 43 När en taxibana slutar vid en T - korsning och denna T - korsning måste identifieras, ska en riktningsskylt eller ett annat lämpligt visuellt hjälpmedel installeras som visar att taxning ska ske till höger eller vänster. Placering 44 Förutom vad som anges ovan för avfartsskyltar från bana och skyltar i T - korsning, ska informationsskyltar placeras på taxibanans vänstra sida när det är möjligt. 45 Vid en taxibankorsning ska informationsskyltarna sitta före kors - ningen och i linje med markering av annan väntplats än till bana. Om det inte finns någon markering för annan väntplats än till bana, ska skyltarna monteras 73

302 minst 60 meter från den korsande taxibanans centrumlinje om kodsiffran är 3 eller 4, och minst 40 meter om kodsiffran är 1 eller En avfartsskylt ska finnas på samma sida om banan som avfarten. En avfartsskylt ska sitta före en avfart från banan, i linje med ett läge minst 60 meter före tangenten till kurvan om kodsiffran är 3 eller 4, och minst 30 meter om kodsiffran är 1 eller S kylt en banan fri, med innebörden att luftfartyg eller fordon har lämnat banan, ska finnas på minst en sida av taxibanan. Avstå ndet mellan skylten och banans centrumlinje får inte vara mindre än det som är längst av följande alternativ: 1. Avståndet mellan banans centrumlinje och gränsen för det kritiska området för ILS. 2. Avståndet mellan banans centrumlinje och den inre övergå ngsytans undre begränsningslinje. 48 När taxibanans positionsskylt kombineras med skylten banan fri ska positionsskylten placeras utanför skylten banan fri. 49 En skylt för inflyttad startposition vid påfart för inflyttad startposition ska finnas p å vänstra sidan om infarten till taxibanan. Avståndet mellan den skylten och banans centrumlinje får inte vara mindre än 60 meter om kodsiffran är 3 eller 4, och inte mindre än 45 meter om kodsiffran är 1 eller 2. När taxibanans positionsskylt kombineras m ed en banidentifieringsskylt, ska positionsskylten placeras utanför banidentifieringsskylten. 50 En destinationsskylt ska om möjligt inte sitta tillsammans med en läges - eller riktningsskylt. 51 En informationsskylt ska inte sitta tillsammans med en på budsskylt, förutom då informationsskylten är en lägesskylt. 52 En riktningsskylt eller ett annat lämpligt visuellt hjälpmedel som används för att identifiera en T - korsning ska sitta på andra sidan av korsningen mot taxibanan för att informera om att taxi banan tar av åt vänster respektive höger. Egenskaper 53 En informationsskylt, som inte är en positionsskylt, ska bestå av svarta tecken på gul bakgrund. 54 En positionsskylt ska bestå av gula tecken på svart bakgrund. Om skylten står för sig själv ska den ha en gul kant. Tecknen på en positionsskylt ska innehålla en positionsbestämning av var på taxibanan, banan eller övriga belagd a ytor som luftfartyget befinner sig eller vilken positionsbestämning som det är på väg mot. Skylten ska inte innehålla pilar. 55 Tecknen på en avfartsskylt ska bestå av en anvisning om avfart från taxibanan och en pil som visar riktningen. 74

303 56 Tecknen på skylten banan fri ska se ut som väntplatsmarkeringen i A - mönstret i bild 10. Se även sa mma skylt i bild Tecknen på en skylt som är placerad vid en påfart för en inflyttad startposition ska bestå av siffror som visar antalet meter som är kvar på startrullsträckan samt en pil, som visar startriktningen enligt bild Tecknen på en destinationsskylt ska innehålla bokstäver, siffror eller en kombination av bokstäver och siffror för att identifiera destinationen, samt en pil som visar fortsatt riktning enligt bild Tecknen på en riktningsskylt ska innehålla bokstäver eller en kombination av bokstäver och siffror för att identifiera en taxibana samt en pil som visar fortsatt riktning enligt bild När det är nödvändigt att identifiera varje position i en serie av väntplatser på samma taxibana och där undantaget är väntplats till bana, ska positionsskyltarna bestå av taxibanans benämning och numreras i stigande ordning. 61 När en positionsskylt och riktningsskyltar används tillsammans, ska 1. alla riktningsskyltar som visar vänstersväng placeras på vänster sida om positionsskylten, och alla riktningsskyltar som visar högersväng placeras på höger sida om positionsskylten, förutom om korsningen består av en enda taxibana, då positionsskylten istället kan placeras på vänster sida, 2. riktningsskyltar placeras så att skyltpilarnas riktning, med utgångs punkt från lodlinjen, visar motsvarande lutning som den taxibana de hänvisar till, 3. en lämplig riktningsskylt placeras bredvid positionsskylt en om rikt ning - en mot taxibanan ändras i stor utsträckning bortanför korsningen, och 4. en intillig gande riktningsskylt ha en svart, lodrät avskiljande linje enligt bild En taxibana ska identifieras genom en beteckning som består av en bokstav, flera bokstäver eller en kombination av en eller flera bokstäver med en siffra efter. När taxibanor s ka få en beteckning, ska bokstäverna I, O och X samt ord som inner ( inre ) och outer ( yttre ) undvikas i möjligaste mån för att undvika sammanblandning med siffrorna 1, 0 och avstängnings - markeringar. 63 På manöverområdet får enbart siffror användas för ba nidentifiering. VOR - kontrollplatsskylt på flygplats 64 När en VOR - kontrollplats installeras på färdområdet ska den markeras med en VOR - kontrollplatsmarkering på beläggningen och med en skylt. Placering 65 En VOR - kontrollplatsskylt på en flygplats ska p laceras så nära kontrollplatsen som möjligt och så att tecknen syns från flygbesättningens position i ett luftfartyg som står i rätt position på flygfältets VOR - kontroll - plats. 75

304 Egenskaper 66 En VOR - kontrollplatsskylt på en flygplats ska bestå av svarta t ecken på gul bakgrund. Tecknen på en VOR - kontrollplatsskylt ska stämma överens med något av alternativen i bild där VOR är en förkortning som talar om att detta är en VOR - kontrollplats, 2. där är ett exempel på radiofrekvensen som gäller för a ktuell VOR, 3. där 147 är ett exempel på den bäring som VOR - utrustningen ska visa, avrundat till närmaste hela graden, vilken ska visas på VOR - kontrollplatsen, och 4. där 4.3 NM är ett exempel på avståndet i nautiska mil till en DME som står ihop med akt uell VOR. Bild 33. Kontrollplats för VOR Identifieringsskylt för uppställningsplats 67 En identifieringsmarkering för en uppställningsplat ska kompletteras med en identifieringsskylt för uppställningsplats där så är möjligt. Placering 68 En identifieringsskylt för en uppställningsplat ska placeras så att den syns från ett luftfartyg innan det kommer till uppställningsplatsen. Egenskaper 69 Teckne n på en identifieringsskylt för en uppställningsplats ska vara svarta och bakgrunden gul. Stopp skylt på fordonsväg 70 En s toppskylt på en fordonsväg ska installeras vid alla påfarter från en fordonsväg till en bana. 76

305 Placering 71 En stoppskylt på fordonsväg ska placeras 1,5 meter till höger om väg - kanten vid väntplatsen. Där en fordonsväg korsar en taxibana ska en skylt placeras intill markeringen för taxibankorsningen, 1,5 meter till höger om väg kanten. Egenskaper 72 Tecknen på e n stoppskylt vid en korsning mellan en fordonsväg och en bana ska vara vita och bakgrund en röd. Tecknen på tilläggss kyltarna ska vara skriv na på svenska. Skyltarna ska följa de n svenska vägmärkes - förordningen och inkludera följande (se bild 34): 1. Ett stoppkrav. 2. Ett krav på gällande färdtillstånd och en positionsangivelse. 73 En stoppskylt som ska användas under mörker ska vara reflekterande eller upplyst. Bild 34. Placering av stoppskylt. 74 En vägskylt vid korsningen mellan en fordonsväg och en taxibana ska sättas upp i enlighet med lokala trafikregler om att lämna företräde eller att stanna. Om den ska använ das under mörker ska den vara reflekterande eller belyst. 77

306 11 kap. Övriga markeringar Kantmarkeringar på obelagda banor 1 Kantmarkeringar med plattor eller rektangulära eller konformiga markeringar ska finnas när en obelagd banas utbredning inte framgår t ydligt av utseendet på banans yta jämfört med omgivande mark. Egenskaper 2 När banljus är installerade ska kantmarkeringarna placeras i nära anslutning till ljusarmaturerna. När det saknas banljus ska platta, rektangulära eller konformiga markeringar placeras så att banans kanter syns tydligt. Rektangulära kantmarkeringar med plattor ska vara minst 1 gånger 3 meter stora och placeras med långsidan parallellt mot banans centrumlinje. Konformiga kantmarkeringar får inte vara högre än 50 centimeter. Kantm arkeringar för utrullningsområden 3 Kantmarkeringar för utrullningsområden ska finnas när ett utrull - ningsområdes bredd inte framgår tydligt av dess utseende jämfört med omgivande mark. Egenskaper 4 Kantmarkeringar för utrullningsområden ska skilja sig tillräckligt mycket från bankantsmarkeringarna så att de inte ska kunna förväxlas. Kantmarkeringar för snötäckta banor 5 Kantmarkeringar för snötäckta banor ska användas för att visa användbara delar av en snötäckt bana där kanterna inte är markerade p å något annat vis. Placering 6 Kantmarkeringar för snötäckta banor ska placeras längs banans sidor med ett inbördes avstånd av högst 100 meter och ligga symmetriskt i förhållande till banans centrumlinje på ett sådant avstånd från centrumlinjen att det f inns tillräckligt med utrymme för vingspetsar, propellrar och motorgondoler. Tillräckligt tydliga markeringar ska placeras tvärs över tröskeln och banänden. Kantmarkeringar för snötäckta banor ska bestå av synliga objekt, såsom vintergröna träd som är cirk a 1,5 meter höga, eller lätta och bräckliga anordningar. 78

307 Kantmarkeringar på taxibana 7 Kantmarkeringar på taxibanor ska finnas när varken centrumlinje, kantljus eller centrumlinjemarkeringar finns tillgängliga på taxibanan. Placering 8 Kantmarkeringar ska installeras på taxibanor på samma platser som taxikantljusen. Egenskaper 9 Kantmarkeringar på taxibanor ska ha en reflekterande blå färg. 10 Den markerade yta som piloten ser ska vara rektangulär och ha en yta på minst 150 kvadratcentimeter. 11 K antmarkeringar på taxibanor ska vara bräckliga. De ska sitta till - räckligt lågt för att lämna utrymme för propellrar och motorgondoler. Markeringsanordningar för taxibanors centrumlinje 12 Markeringsanordningar för taxibanors centrumlinje ska finnas på e n taxibana när varken centrumlinje, kantljus eller kantmarkeringar finns tillgängliga på taxibanan. Om taxibanans centrumlinjemarkering inte ger tillräcklig vägledning ska taxibanans centrumlinje förses med markeringsanordningar. Placering 13 Markeringsanordningar för taxibanors centrumlinje ska installeras på samma platser som centrumlinjeljus på taxibanan, om sådana har funnits. Markeringsanordningar för taxibanors centrumlinje ska placeras på taxi - banans centrumlinjemarkering, men får flytta s högst 30 centimeter om de inte kan placeras direkt på markeringen. Egenskaper 14 Markeringsanordningar för taxibanors centrumlinje ska ha en reflekterande grön färg. 15 Den markerade yta som piloten ser ska vara rektangulär och ha en synlig yta på mi nst 20 kvadratcentimeter. 16 Markeringsanordningar för taxibanors centrumlinje ska vara utfor - made och monterade så att de klarar att bli överkörda av luftfartyg shjul utan att skadas eller orsaka skada på luftfartyget. 79

308 Kantmarkeringar på obelagda taxiban or 17 Kantmarkeringar ska installeras på obelagda taxibanor när banans utbredning inte framgår tydligt av dess utseende jämfört med omgivande mark. Egenskaper 18 När taxibanljus finns ska markeringarna placeras i nära anslutning till ljusarmaturerna. 19 När banljus saknas ska konformiga markeringar placeras så att taxibanans kanter syns tydligt. Stängda banor och taxibanor, eller delar av banor 20 En avstängningsmarkering ska finnas på banor eller taxibanor som är helt eller delvis stängda för alla luftfartyg. Avstängningsmarkeringar ska finnas på banor eller taxibanor som temporärt är helt eller delvis stängda. Det gäller dock inte om det är en kort - varig avstängning och tillräckliga varningar ges av flygtrafik lednings tjänsten. Placering 21 På banor ska avstängningsmarkeringar placeras vid varje banände eller vid den del en av banände n som är stängd. Tilläggsmarkeringarna ska placeras så att det längsta avståndet mellan markeringarna inte överstiger 300 meter. På taxibanor ska avstängningsmarkeringarna placeras vid varje banände eller vid den delen av banänden som är stängd. Egenskaper 22 Avstängningsmarkeringen ska ha den form och de proportioner som beskrivs i bild 35. Avstängnings markeringen ska vara vi t när den finns på en bana, och gul när den finns på en taxibana. 23 När banor eller taxibanor, eller delar av dem, är stängda ska alla vanliga ban - och taxibanmarkeringar tas bort. 24 Ljus på en stängd bana eller taxibana, eller delar av dem, ska inte vara tänd a såvida det inte krävs för underhåll. 25 Utöver avstängningsmarkeringarna ska ljus som markerar otjänligt område placeras längs gränsen till det stängda området när den stängda banan eller taxibanan, eller delar av dem, korsas av en öppen bana eller taxibana som används under mörker. Avståndet mellan ljuskällorna får inte överstiga 3 meter. 80

309 Bild 35. Markeringar för stängda banor och taxibanor Icke bärande ytor 26 Om det är svårt att skilja icke bärande ytor från bärande ytor ska det finnas en tydlig markering mellan dem. Skuldror på taxibanor, vändplattor, väntplatser och plattor samt övriga icke bärande ytor som riskerar att skada luftfartyg som använder dem ska markeras med en färgmarkering på taxibankanten. Placering 27 En kantma rkering ska placeras längs kanten på den bärande delen av taxibanan med markeringens ytterkant på taxibanans kant. Egenskaper 28 En kantmarkering på taxibankanten ska bestå av två heldragna linjer som är 15 centimeter breda och har ett inbördes avstånd p å 15 centimeter. Linjerna ska ha samma färg som taxibanans centrum linje markering. Område före tröskel 29 När en belagd yta inte lämpar sig för användning av luftfartyg och ytan är längre än 60 meter före en tröskel, ska hela dess längd markeras med vin kelmarkeringar. Vinkelmarkeringarna ska peka i banans riktning och placeras enligt bild

310 30 En vinkelmarkering ska ha en tydlig färg som kontrasterar med färgen på banans markeringar. Totalbredden på en vinkelmarkering ska vara minst 0,9 meter. Vinkelmarkeringar ska vara gulfärgade. Bild 36. Vinkelmarkeringar Otjänliga områden 31 Markeringar av otjänliga områden ska visas på områden som inte lämpar sig för luftfartygsförflyttningar men där luftfartyg ändå kan passera utan risk, såsom en del av en taxibana, platta eller väntplats. Ett färdområde som används under mörker ska markeras med ljus. Placering 32 Markeringar och ljus som markerar otjänliga områden ska placeras med tillräckligt kort avstånd för att det otjänliga om rådet ska synas tydligt. Egenskaper 33 Markeringar av otjänliga områden ska bestå av tydliga, upprätt stående föremål som flaggor, koner eller markeringsskyltar. 34 Ljus som markerar otjänliga områden ska bestå av rött, fast ljus. Ljusen ska vara tillr äckligt ljusstarka för att vara tydliga bredvid övriga ljus och i den allmänna belysningsnivån runt omkring. Ljusstyrkan får inte understiga 10 candela. 35 Koner som markerar otjänliga områden ska vara minst 0,5 meter höga och vara röda, orange eller gul a, eller någon av dessa färger i kombination med vitt. 36 Flaggor som markerar otjänliga områden ska vara kvadratiska, minst 0,6 meter åt varje sida, och vara röda, orange eller gula, eller någon av dessa färger i kombination med vitt. Skyltar som marker ar otjänliga områden ska 82

311 vara minst 0,5 meter hög a och 0,9 meter lång a, med omväxlande röda och vita eller orange och vita, lodräta ränder. 12 kap. Undantag 1 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter. Ikraftträdande - och övergångsbes tämmelser 1. Denna författning träder i kraft den x xxxx Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:133) om visuella hjälpmedel för navigering på flygplats. 3. Anläggningar s om har tagits i drift före den xx xx xx och som anlagts eller utformats enl igt äldre krav ska senast den 1 januari 2020 uppfylla de nya kraven i 3 kap. 29 på banans kantmarkering, 3 kap. 37 på förstärkt centrumlinje på taxibana, bilaga 1 på markeringsstorlek för bokstäver och siffror, och bilaga 5 på skyltstorlekar. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Föredragande (Sjö och luft fart ) Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN

312 á

313 Bilaga 1 Bilaga 1. P åbuds - och informationsmarkeringar Denna bilaga föreskriver vilken form och vilka proportioner bokstäver, siffror och symboler ska ha på påbuds - och informations markeringar i ett rutnät. Påbuds - och informationsmarkeringar på asfalt är angivna som om de vore skuggad e (dvs. sträckta) från tecknen på en liknande upphöjd skylt med en faktor på 2,5. Se bild nedan. Skuggningen påverkar dock enbart den vertikala dimensionen. Avståendet mellan tecknen på asfalten tas fram genom att först bestämma motsvarande teckenhöjd för en upphöjd skylt och sedan använda proportionerna enligt avståndsvärdena i bilaga 5. Om banbeteckningen till exempel är 10 och den ska ha höjden mm (Hps), blir den motsvarande teckenhöjden för en upphöjd skylt 4 000/2,5 = (Hes). Bilaga 5 ger ko dnummer 1 för siffra till siffra och den koden har ett mellanrum på 96 mm, vilket ger en teckenhöjd på 400 mm. Avståndet för asfaltmarkeringen 10 är således (1 600/400)*96=384 mm. Se 4 kap. för en mer detaljerad beskrivning av påbuds - och informations - m arkeringars tillämpning, placering och egenskaper. 85

314 Bilaga 1 86

315 Bilaga 1 87

316 Bilaga 1 88

317 Bilaga 1 89

318 á

319 Bilaga 2 Bilaga 2. Tekniska specifikationer för färgområden gällande markeringsfärger, flygplatsljus, ljusskyltar och belysta skyltar Följande specifikation definierar inom vilka kromacitetsområden som färger på markeringar och flygplatsljus ska ligga. Specifikationen följer den internationella standarden CIE, Commission In ternationale de l'eclairage, förutom för färgen orange i figur 2. Det är inte möjligt att fastställa en färgstandard som helt utesluter risken för förväxling. För att en pilot ska få en tillräckligt entydig färgidentifikation är det viktigt att det ljus so m ögat uppfattar ligger väl över ögats känslighetströskel, att färgen inte avsevärt förändras genom atmosfärens inflytande och att piloten har normalt färgseende. Det finns också risk för att färgförväxlingar uppträder vid extremt höga belysningsnivåer, vi lket kan inträffa med högintensiva ljus på mycket kort betraktningsavstånd. Erfarenheten har dock visat att det går att få en tillfredsställande identifikation av ljusfärgen om man tar tillräcklig hänsyn till ovanstående faktorer. Kromaciteter för fasta ljus (t.ex. LED) är baserade på gränser givna i standarden S 004/E Commission Internationale de l'eclairage (CIE), förutom blå ljusgräns till vit. Färgområden för flygplatsljus Kromacitetsgränser för ljus med glödtrådslampor F ärger hos flygplatsljus med glödtrådslampor ska ligga inom följande gränser. Se även bild 1. Rött ljus Purpurgräns Gul gräns Gul gräns y = 0,980 x y = 0,335 förutom för PAPI Y = 0, 320 för PAPI Gult ljus Röd gräns y = 0,382 Vit gräns y = 0,790 0,667x Grön gräns y = x 0,120 Grönt ljus Gul gräns x = 0,360 0,080y Vit gräns x = 0,650y Blå gräns y = 0,390 0,171x Blått ljus Grön gräns y = 0,805x + 0,065 Vit gräns y = 0,400 x Purpurgräns x = 0,600y + 0,133 91

320 Bilaga 2 Vitt ljus Gul gräns x = 0,500 Blå gräns x = 0,285 Grön gräns Purpurgräns y = 0,440 och y = 0, ,640x y = 0, ,750x och y = 0,382 Variabelt vitt ljus Gul gräns x = 0, ,750y och y = 0,790 0,667x Blå gräns x = 0,285 Grön gräns y = 0,440 och y = 0, ,640x Purpurgräns y = 0, ,750x och y = 0,382 Om det inte krävs att ljusen dämpas eller om det finns krav på att ljusfärgen ska kunna kännas igen av personer med defekt färgsinne, ska följande gränser gälla för grönt ljus: Gul gräns y = 0,726 0,726x Vit gräns x = 0,650y Blå gräns y = 0,390 0,171x Om det är viktigare att tydligt känna igen ljusfärgen än att ha en maximal synvidd, ska följande gränser gälla för grönt ljus: Gul gräns y = 0,726 0,726x Vit gräns x = 0,625y 0,041 Blå gräns y = 0,390 0,171x Kromaciteter för ljus som har en fast ljuskälla (t.ex. LED) Kromaciteter för ljus som har en fast ljuskälla (t.ex. LED) ska vara enligt följande gränser: CIE - ekvationer (se figur 1b): Rött ljus Purpurgräns Gul gräns Gul gräns y = 0,980 x y = 0,335 förutom för PAPI Y = 0, 320 för PAPI 92

321 Bilaga 2 Gult ljus Röd gräns y = 0,387 Vit gräns Grön gräns y = 0,980 x y = 0,727x+0,54 Grönt ljus Gul gräns x = 0,310 Vit gräns x = 0,625y 0,041 Blå gräns y = 0,400 Blått ljus Grön gräns y = 1,141x 0,037 Vit gräns x = 0,400 y Purpurgräns x = 0, ,590y Vitt ljus Gul gräns x = 0,440 Blå gräns x = 0,320 Grön gräns y = 0, ,643x Purpurgräns y = 0, ,757x För variabelt vitt ljus för fast ljuskälla (t.ex. LED) gäller samma som för fast vitt ljus ovan. Där observatörer med defekt färgsinne ska fastställa färg på ljus, ska grön signal vara enligt följande gränser: Gul gräns y = 0,726 0,726x Vit gräns x = 0,625y 0,041 Blå gräns y = 0,400 För att undvika stora nyansvariationer av grönt ljus, om färger enligt nedan väljs, ska gröna färger som anges ovan inte användas: Gul gräns x = 0,310 Vit gräns x = 0,625y 0,041 Blå gräns y = 0, x Färgmätning av glödtrådstyper och fasta typer av ljuskällor Verifiera att f ärgerna för AGL - ljus följ er gränsvärdena som specifi c eras i bild 1 A eller 1 B genom att mäta 5 punkter inom den begränsande ytan av den innersta isocandelakurvan (isocandelabilder i bilaga 2) med märkeffekt. I fall med elliptisk eller cirkulär isocandelakurva ska färgmätning utföras från centrum samt de horisontala och vertikala gränserna. I fall med rektangulära isocandelakurvor ska färgmätning utföras från centru m och gränserna för diagonalerna (hörnen). Avslutningsvis ska färgen för ljuset kontrolleras från de n yttersta isocandelakurvan för att säkerställa att ingen färgskiftning kan orsaka signalförväxling för en pilot. 93

322 Bilaga 2 För PAPI ska färgen mätas enligt ovan föru tom att färgytan ska behandlas separat samt att ingen punkt hamnar inom 0,5 grader av övergångsektorn. Att särskilja ljus Om det finns behov av att skilja gult ljus från vitt ljus ska dessa skiljas i tid eller rum, exempelvis genom att omväxlande blinka från samma fyr. Om det finns behov av att skilja gult ljus från grönt och/eller vitt ljus, som till exempel vid en taxibanavfart med centrumlinjeljus, ska y - koordinaten för det gula ljuset inte överstiga ett värde av 0,40. Gränserna för vitt ljus är baserade på antagandet att de används i situationer där ljuskällans färgtemperatur i huvudsak är konstant. Variabelt vitt ljus är avsett att endast tillämpas för högintensiva ljus för vilka ljusstyrkan kan varieras. Om den vita färgen behöver särskiljas f rån gult ska ljusen konstrueras och använda så att 1. x - koordinaten för gult ljus är minst 0,050 större än x - koordinaten för vitt, och 2. ljusen är anordnade så att de gula ljusen visas samtidigt med och är placerade i närheten av de vita ljusen. Färgomr åden för markeringar Kromaciteter och luminansfaktorer Kromaciteter och luminansfaktorer för normala färger och retroreflekter - ande material ska fastställas under följande standardbetingelser: 1. belysningsvinkel: betraktningsvinkel: vinkelrätt mot ytan 3. referensljuskälla: CIE - standardljus D65 De specifikationer som redovisas nedan gäller nyligen pålagda färgytor. Färgernas karaktär ändrar sig vanligen med tiden, vilket innebär att färg - markeringar na måste underhållas regelbundet. Normala f ärger Följande ekvationer gäller (se även bild 2): Röd färg Purpurgräns y = 0,345 0,051x Vit gräns y = 0,910 x Orange gräns y =0, ,047x Luminansfaktor = 0,07 (min.) Orange färg Röd gräns y = 0, ,100x Vit gräns y = 0,940 x Gul gräns y = 0, ,220x Luminansfaktor = 0,20 (min.) 94

323 Bilaga 2 Gul färg Orange gräns y = 0, ,707x Vit gräns y = 0,910 x Grön gräns y = 1,35x + 0,093 Luminansfaktor = 0,45 (min. ) Vit färg Purpurgräns Blå gräns Grön gräns Gul gräns y = 0,010 + x y = 0,610 x y = 0,030 + x y = 0,710 x Luminansfaktor = 0,75 (min. ) Svart färg Purpurgräns y = x 0,030 Blå gräns Grön gräns Gul gräns y = 0,570 x y = 0,050 + x y = 0,740 x Luminansfaktor = 0,03 (max. ) Gulgrön färg Grön gräns y = 1,317x + 0,4 Vit gräns y = 0,910 x Gul gräns y = 0,867x + 0,4 Grön färg Gul gräns x = 0, 313 Vit gräns Blå gräns y = 0, , 670 x y = 0, 493 0, 524x Luminansfaktor =0, 10 (mi n. ) Den lilla separationen mellan röd yta och orange yta är inte tillräcklig för att åstadkomma en säker identifiering av dessa färger när de betraktas separat. Retroreflekterande ytor Följande ekvationer gäller (se även bild 3): Röd färg Purpurgräns y = 0,345 0,051x Vit gräns y = 0,910 x Orange gräns y = 0, ,047x Luminansfaktor = 0,03 (min.) 95

324 Bilaga 2 Orange färg Röd gräns y = 0, ,205x Vit gräns y = 0,910 x Gul gräns y = 0, ,390x Luminansfaktor = 0,14 (min. ) Gul färg Orange gräns y = 0, ,540x Vit gräns y = 0,910 x Grön gräns y = 1,35x 0,093 Luminansfaktor = 0,16 (min. ) Vit färg Purpurgräns Blå gräns Grön gräns Gul gräns y = x y = 610 x y = 0,040 + x y = 0,710 x Luminansfaktor = 0,27 (min. ) Blå färg Grön gräns y = 0, ,675x Vit gräns y = 0,370 x Purpurgräns y = 1,65x 0,187 Luminansfaktor = 0,01 (min. ) Grön färg Gul gräns y = 0,711 1,22x Vit gräns y = 0, ,670x Blå gräns y = 0,405 0,243x Luminansfaktor = 0,03 (min. ) Färgområden för ljusskyltar och belysta skyltar Kromaciteter och luminansfaktorer Specificerade värden ska verifieras under standardbetingelser för belysningsvinkel, betraktningsvinkel och referensljuskälla. Se bild 4. Rött ljus Purpurgräns y = 0,345 0,051x Vit gräns y = 0,910 x Orange gräns y = 0, ,047x Luminansfaktor under dagsljusförhållanden: = 0,07 (min.) Relativ luminans i förhållande till vit yta under mörkerförhållanden: 20 % (max), 5 % (min). 96

325 Bilaga 2 Gult ljus Orange gräns y = 0, ,707x Vit gräns y = 0,910 x Grön gräns y = 1,35x 0,093 Luminansfaktor under dagsljusförhållanden: = 0,45 (min. ) Relativ luminans i förhållande till vit yta under mörkerförhållanden: 80 % (max), 30 % (min. ) Vitt ljus Purpurgräns y = 0,010 + x Blå gräns y = 0,610 x Grön gräns y = 0,030 + x Gul gräns y = 0,710 x Luminansfaktor under dagsljusförhållanden: = 0,75 (min.) Relativ luminans i förhållande till vit yta under mörkerförhållanden: 100 % Svart Purpurgräns y = x 0,030 Blå gräns y = 0,570 x Grön gräns y = 0,050 + x Gul gräns y = 0,740 x Luminansfaktor under dagsljusförhållanden: = 0,03 (max) Relativ luminans i förhållande till vit yta under mörkerförhållanden: 2 % (max), 0 % (min). Grön Gul gräns y = 0,313 Vit gräns y = 0, ,670x Blå gräns y = 0,493 0,524x Luminansfaktor under dagsljusförhållanden: = 0,10 (min.) Relativ luminans i förhållande till vit yta under mörkerförhållanden: 30 % (max), 5 % (min.). 97

326 Bilaga 2 Bild 1a. Färgområden för flygplatsljus av glödtrådstyp. 98

327 Bilaga 2 Bild 1b. Färgområden för flygplatsljus för fast ljuskälla (t.ex. LED). 99

328 Bilaga 2 Bild 2. Normala färger för markeringar och utvändigt belysta skyltar 100

329 Bilaga 2 Bild 3. Färgområden för markeringar och retroreflekterande ytor 101

330 Bilaga 2 Bild 4. Färgområden för inifrån belysta skyltar 102

331 Bilaga 3 Bilaga 3. Isocandeladiagram för flygplatsljus Bild 1. Isocandeladiagram för inflygningsljus (centrumlinje och crossbarer [ vitt ljus ]) 1. Kurvorna är beräknade efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I formeln har a och b värden enligt nedanstående tabell: a b 5,5 6,5 8,5 2. Ljusens vertikala inställningsvinklar ska vara enligt kolumn två i tabellen nedan. Avstånd från tröskel Vertikal täckning m m 0,5 11, m 1,5 12,5 541 m och längre 2,5 13,5 (enligt bilden ovan ) 3. Ljus i crossbarer med parallellavstånd större än 22,5 meter från centrum - linjen ska ha en tå- in - vinkel av 2. Övriga ljus ska ställas in parallellt med banans centrumlinje. 4. Se de samlade anvisningarna för bilderna 1 12 i den här bilagan. 103

332 Bilaga 3 Bi ld 2. Isocandeladiagram för inflygningsljus sidoljusrader (rött ljus) 1. Kurvorna är beräknade efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I formeln har a och b värden enligt nedanstående tabell: a 7,0 11,5 16,5 b 5,0 6,0 8,0 2. Tå- in - vinkel Ljusens vertikala inställningsvinklar ska vara enligt kolumn 2 i tabellen nedan. Avstånd från tröskel Vertikal täckning m 0,5 10, m 1,0 11,0 216 m och längre 1,5 11,5 4. Se de samlade anvisningarna för bilderna 1 12 i den här bilagan. 104

333 Bilaga 3 Bild 3. Isocandeladiagram för tröskelljus (grönt ljus) 1. Kurvorna beräknas efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I formeln har a och b värden enligt nedanstående tabell: a 5,5 7,5 9,0 b 4,5 6,0 8,5 2. Tå- in - vinkel 3,5. 3. Se de samlade anvisningarna för bilderna 1 12 i den här bilagan. 105

334 Bilaga 3 Bild 4. Isocandeladiagram för tröskelljus och vingbarljus (grönt ljus) 1. Kurvorna beräknas efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I formeln har a och b värden enligt nedanstående tabell: a 7,0 11,5 16,5 b 5,0 6,0 8,0 2. Tå- in - vinkel 2,0. 3. Se de samlade anvisningarna för bilderna 1 12 i den här bilagan. 106

335 Bilaga 3 Bild 5. Isocandeladiagram för sätt nings zon s ljus (vitt ljus) 1. Kurvorna beräknas efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I formeln har a och b värden enligt nedanstående tabell: a 5,0 7,0 8,5 b 3,5 6,0 8,5 2. Tå- in - vinkel 4,0. 3. Se de samlade anvisningar na för bilderna 1 12 i den här bilagan. 107

336 Bilaga 3 Bild 6. Isocandeladiagram för centrumlinjeljus i bana med 30 m eters delning (vitt ljus) 1. Kurvorna beräknas efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I formeln har a och b vä rden enligt nedanstående tabell: a 5,0 7,0 8,5 b 3, 5 6,0 8,5 2. Multiplicera erhållna värden med 0,15 för att få värden för rött ljus. 3. Se de samlade anvisningar na för bilderna 1 12 i den här bilagan. 108

337 Bilaga 3 Bild 7. Isocandeladiagram för centrumlinjeljus i bana med 15 meters delning (vitt ljus) 1. Kurvorna beräknas efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I formeln har a och b värden enligt nedanstående tabell: a 5,0 7,0 8,5 b 4,5 8,5 10,0 2. Multiplicera erhållna värden med 0,15 för att få värden för rött ljus. 3. Se de samlade anvisningar na för bilderna 1 12 i den här bilagan. 109

338 Bilaga 3 Bild 8. Isocandeladiagram för centrumlinjeljus i bana med 7,5 meters delning (vitt ljus) 1. Kurvorna beräknas efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I for meln har a och b värden enligt nedanstående tabell: a 5,0 7,0 8,5 b 4,5 8,5 10,0 2. Multiplicera värden med 0,15 för att få värden för rött ljus. 3. Se de samlade anvisningarna för bilderna 1 12 i den här bilagan. 110

339 Bilaga 3 Bild 9. Isocandeladiagram för banändljus (rött ljus) 1. Kurvorna beräknas efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I formeln har a och b värden enligt nedanstående tabell: a 6,0 7,5 9,0 b 2,25 5,0 6,5 2. Se de samlade anvisningar na för bilderna 1 12 i den här bilagan. 111

340 Bilaga 3 Bild 10. Isocandeladiagram för bankantljus vid en banbredd på 45 meter (vitt ljus) 1. Kurvorna beräknas efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I formeln har a och b värden enligt nedanstående tabell: a 5,5 7,5 9,0 b 3,5 6,0 8,5 2. Tå- in - vinkel 3,5. 3. Multiplicera erhållna värden med 0,154 för att få värden för rött ljus. 4. Multiplicera erhållna värden med 0,4 för att få värden för gult ljus. 5. Se de samlade anvisningar na för bilderna 1 12 i den här bilagan. 112

341 Bilaga 3 Bild 11. Iso candeladiagram för bankantljus vid en banbredd på 60 meter (vitt ljus) 1. Kurvorna beräknas efter följande formel: 2 x 2 y + = 2 b 2 a 1 I formeln har a och b värden enligt nedanstående tabell: a 6,5 8,5 10,0 b 3,5 6,0 8,5 2. Tå- in - vinkel 4,5. 3. Multiplicera erhållna värden med 0,154 för att få värden för rött ljus. 4. Multiplicera erhållna värden med 0,4 för att få värden för gult ljus. 5. Se de samlade anvisningar na för bilderna 1 12 i den här bilagan. 113

342 Bilaga 3 Bild 12. Rutnätsp unkter för beräkning av medelljusstyrkan hos inflygnings - och banljus. 114

343 Bilaga 3 Samlade anvisningar för bilderna Ellipserna i varje bild fördelar sig symmetriskt kring de vertikala och horisontella axlarna. 2. Bilderna 1 11 anger minsta tillåtna ljusstyrkan. Medelljusstyrkan hos huvudloben beräknas genom att punkter fastställs enligt bild 12 och ljus - styrke värden används för huvudloben mätta vid samtliga punkter inom och utefter ellipsens periferi. Medelvärdet representerar det aritmetiska medel - värdet för lj usstyrkor mätta vid alla rutnätspunkter som används. 3. Avvikelser tillåts inte inom huvudlobens utbredning när ljus armaturerna är inriktade enligt normen. 4. Förhållandet mellan medelljusstyrkan inom ellipsen som definierar huvudloben för ett nytt ljus o ch huvudlobens medelljusljusstyrka för ett nytt bankantljus ska vara enligt följande. Bild 1 Inflygningsljus 1,5 till 2,0 (vitt ljus) Bild 2 Inflygningsljus, sidoljusrader 1,0 till 1,5 (rött ljus) Bild 3 Tröskelljus 1,0 till 1,5 (grönt ljus) Bild 4 Tröskelljus, vingbarljus 1,0 till 1,5 (grönt ljus) Bild 5 Sätt nings zon s ljus 0,5 till 1,0 (vitt ljus) Bild 6 Centrumlinjeljus i bana, 30 m delning 0,5 till 1,0 (vitt ljus) Bild 7 Centrumlinjeljus i bana, 15 m delning 0,5 till 1,0 för Kat III (vitt ljus) 0,25 till 0,5 för Kat I och II (vitt ljus) Bild 8 Centrumlinjeljus i bana, 7,5 m delning 0,12 till 0,25 (vitt ljus) Bild 9 Banändljus 0,25 till 0,5 (rött ljus) Bild 10 Bankantljus (45 m banbredd) 1,0 (vitt ljus) Bild 11 Bankantljus (60 m banbredd) 1,0 (vitt ljus) 5. Ljusspridningsvinklarna i figurerna ger vägledning för inflygningar i siktförhållanden ned till en bansynvidd av 150 meter och för starter ned till en bansynvidd av 100 meter. 6. Horisontella vinklar mäts i vertikalplanet genom banans centrumlinje. För andra ljus än centrumlinjeljus antas riktningen mot banans centrumlinje vara positiv. Vertikala vinklar anges från horisontalplanet. 7. När infällda inflygningsljus och sidoljusrader används som ersättning för ljus på ståndare, t.ex. på b anor som har en inflyttad tröskel, kan kraven på ljusstyrka uppfyllas om 2 till 3 ljusenheter (med lägre ljusstyrka) installeras i varje position. 8. Ett korrekt underhåll är absolut nödvändigt. Medelljusstyrkan får inte underskrida 50 % av de värden som a nges bilderna 1 12 ovan. Flygplatsens mål ska vara att bibehålla ljusflödesnivåer nära den specificerade medeljus - styrkan. 9. Ljusenheterna ska installeras så att huvudloben är inriktad med en noggrannhet av ± 0,5 från det angivna kravet. 115

344 Bilaga 3 Bild 13. Is ocandeladiagram för centrumlinjeljus i taxibana med 15 meters delning och stoppljus på raksträcka avsedda att användas vid sikt för hållanden som motsvarar en bansynvidd kortare än 350 meter där luftfartyget kan befinna sig vid sidan av centrumlinjen. 1. A ngiven ljusutbredning tillfredsställer sidoavvikelser mellan luftfartyget och centrumlinjen upp till 12 meter och är avsedda att användas före och efter kurvor. 2. Se de samlade anvisningar na för bilderna nedan. Bild 14. Isocandeladiagram för centru mlinjeljus i taxibana med 15 meters delning och stoppljus på raksträcka avsedda att användas vid siktförhållanden som motsvarar en bansynvidd kortare än 350 meter. 1. Angiven ljusutbredning tillfredsställer normala sidoavvikelser mellan luftfartyget och ce ntrumlinjen upp till 3 meter. 116

345 Bilaga 3 2. Se de samlade anvisningar na för bilderna nedan. Bild 15. Isocandeladiagram för centrumlinjeljus i taxibana med 7,5 meter s delning och stoppljus i kurvor som är avsedda att användas vid sikt - förhållanden som motsvarar en bansynvidd kortare än 350 meter. 1. Ljusenheter i kurvor ska ha en tå- in - vinkel 15,75 mot tangentens riktning. 2. Se de samlade anvisningar na för bilderna nedan. Bild 16. Isocandeladiagram för centrumlinjeljus i taxibana med 30 meters och 60 meters delning och stoppljus på raksträckor avsedda att användas vid siktförhållanden motsvarande en bansynvidd lika med eller större än 350 meter. 1. Vid placeringar med hög bakgrundsbelysning och där ljusflödet för - sämras av damm, snö eller andra beläggn ingar bör candela - värdet multipliceras med 2,5. 117

346 Bilaga 3 2. När rundstrålande ljus används ska den vertikala ljusutbredningen motsvara kraven i bilden ovan. 3. Se samlade anvisningar för bilderna nedan. Bild 17. Isocandeladiagram för centrumlinjeljus i taxi bana med 7,5 meter s, 15 meter s och 30 meter s delning och stoppljus i kurvor avsedda att användas vid siktförhållanden motsvarand en bansynvidd lika med eller större än 350 meter. 1. Ljusenheter i kurvor ska ha tå- in - vinkel 15,75 mot tangentens riktning. 2. Vid placeringar med hög bakgrundsbelysning och där ljusflödet försämras av damm, snö eller andra beläggningar bör candela - värdet multipliceras med 2,5. 3. Angiven ljusutbredning tillfredsställer sidoavvikelser mellan luftfartyget och centrumlinjen upp till 12 meter som kan förekomma i slutet av kurvor. 4. Se samlade anvisningar för bilderna nedan. 118

347 Bilaga 3 Bild 18. Rutnätspunkter för beräkning av m edelljusstyrka hos centrumlinje - ljus i taxibana och stoppljus. Samlade anvisningar för bilderna Bilderna anger candelavärden för grönt och gult ljus med avseende på centrumlinjeljus i taxibana, och för rött ljus med avseende på stoppljus och stopbar. 2. Bilderna anger den minsta tillåtna ljusstyrkan. Medelljusstyrkan hos huvudloben beräknas genom att fastställa punkter enligt bild 18 och genom att värden för ljusstyrka används för huvudloben mätta vid samtliga punkter inom och utefter rektangelns periferi. Medelvärdet representerar det aritmetiska medelvärdet för ljusstyr kan som har uppmätts vid alla rutnäts - punkter som används. 3. Avvikelser tillåts inte inom huvudlobens utbredning när ljus armaturerna är inriktade enligt normen. 4. Horisontella vinklar mäts i vertikalplanet genom taxibanans centrum - linje förutom i kurvor där de anges mot tangentens riktning. 5. Vertikala vinklar anges från taxibanans längdlutning. 6. Ett korrekt underhåll är absolut nödvändigt. Medelljusstyrkan får inte underskrida 50 % av de värden som anges i bilderna ovan. Flyg platsens mål ska vara at t behålla ljusflödesnivåerna nära den specificerade medelljusstyrkan. 119

348 Bilaga 3 7. Ljusenheterna ska installeras så att huvudloben är inriktad med en noggrannhet av ± 0,5 från det angivna kravet. Bild 19. Ljusljusstyrkefördelning för PAPI och APAPI 1. Kurvorna anger minimiljusstyrkan för rött ljus. 2. Ljusstyrkevärdet för den vita sektorn av loben får inte vara lägre än 2 och kan vara så hög t som 6,5. 3. Ljusstyrkans värde inom parentes anger värden för APAPI. Bild 20. Isocandeladiagram för lågint ensiva varningsljus, konfiguration A för bana i användning Ljusstyrkan motsvarar effektiv ljusstyrka för gult ljus. Hur ofta ljusen ska blinka beror på lampornas stigtid och falltid. Varningsljus för bana i användning, konfiguration A, installerade på 6,6 amperes seriesystem, syns bäst vid en blinkfrekvens på 45 t ill 50 växlingar per minut och lampa. Varningsljus för bana i användning, konfiguration B, installerade på 6,6 amperes seriekopplade seriesystem, syns bäst vid en blinkfrekvens på 30 till 120

349 Bilaga 3 32 växlingar per minut och lampa. Varningsljusen är avsedda att betj äna trafiken när bansynvidden är lägre än meter. Bild 21. Isocandeladiagram för högintensiva varningsljus, konfiguration A för bana i användning 121

350 á

351 Bilaga 4 Bilaga 4. Inflygningsljussystem Bild 1. Enkla inflygningsljussystem. 123

352 Bilaga 4 Bild 2 a. Inflygningsljussystem kategori I, II och III (Barette Centre Line - system ). 124

353 Bilaga 4 Crossbarernas längd beror på deras lägen i förhållande till banänden Bild 2 b. Inflygnings - ljussystem för precisions - inflygning, kategori I ( Calvert - system ) 125

354 Bilaga 4 Bild 3. Inflygningsljussystem kategori II och III, inre delen samt anslutande del av banljus 126

355 Bilaga 5 Bilaga 5. Teckenutformning för skyltar Teckenutformning 127

356 Bilaga 5 128

357 Bilaga 5 129

358 Bilaga 5 130