Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd

Transkript

1 1 (4) Tjänsteskrivelse Dnr SoN2009/ UN09/87 KS09/314 Kontor Social- och omsorgskontoret Utbildningskontoret Handläggare Ann-sofie Soleby-Eriksson Åke Martinsson sodertalje.se Kommunstyrelsen Social- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd KS09/314 Dnr SoN2009/ DnrUN 09/87 Sammanfattning av ärendet I SOU 2008:131 Föräldrastöd en vinst för alla, har en nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar tagits fram. För att stimulera detta arbete har Statens folkhälsoinstitut fått i uppdrag att fördela 66 Mkr till 8 kommuner för utvecklingsarbete inom föräldrastödsområdet. Södertälje kommun har under flera år prioriterat föräldrastöd som en av de viktigaste förebyggande åtgärderna. Under 2008 genomfördes en kartläggning av nuvarande former av föräldrastöd i Södertälje. I kommunens trygghetsprogram för 2009 har avsatts medel till utbildning för föräldrar till barn som ska börja förskoleklass. Södertälje kommun fortsätter nu utvecklingsarbetet genom att vara en av de huvudsökande kommunerna i den nationella satsningen. Ansökan sker i samarbete med Karolinska institutet och 13 samverkande kommuner i regionen och 6 stadsdelar i Stockholms stad. Medlen ska användas för att utveckla metoder för generellt föräldrastöd, utveckla samverkansformer lokalt och regionalt samt erbjuda ett brett utbud av föräldrastöd med många olika aktörer. Södertälje kommun ansöker om utvecklingsmedel hos Statens Folkhälsoinstitut med tkr för projektåren Campusgatan 26, plan 4 Tfn Bankgiro Södertälje sodertalje.kommun@sodertalje.se Org-nr Postgiro

2 2 (4) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ansökan till Statens folkhälsoinstitut Barnchecklista Ärendet I SOU 2008:131 Föräldrastöd en vinst för alla, har en nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar tagits fram. Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att fördela 66 Mkr till 8 kommuner som bäst uppfyller 15 kriterier med utgångspunkt från huvudrubrikerna: ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar, ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. De sökande kommunerna måste samverka med ett forskningslärosäte som erhåller ca 50 % av medlen. Södertälje kommun har valts ut av Karolinska institutet som en av två Stockholmskommuner KI gärna vill ansöka tillsammans med. Ansökan sker i samarbete med Karolinska institutet och 13 samverkande kommuner i regionen och 6 stadsdelar i Stockholms stad. Medlen ska användas för att utveckla metoder för generellt föräldrastöd, utveckla samverkansformer lokalt och regionalt samt erbjuda ett brett utbud av föräldrastöd med många olika aktörer. Ansökan kan komma att komplettera ytterligare framför allt i det avsnittet som forskarna skiriver. Dessa justeringar kommer dock inte att påverka kommunens kostnader för projektet. Södertälje kommun har under flera år prioriterat arbetet med att utveckla olika föräldrastödsinsatser både generellt och riktat mot olika målgrupper. En kartläggning av Södertäljes föräldrastöd genomfördes 2008 och resultatet presenteras utförligt i Länsstyrelsens rapport 2009:01. Sammanfattningsvis konstaterar kartläggningen att det bedrivs både generellt och riktat föräldrastöd i Södertälje och att omfattningen av stödet bör ökas. I kommunens trygghetsprogram för 2009 har avsatts medel till utbildning med stöd av studieförbund för föräldrar till barn som ska börja förskoleklass. Ett av utvecklingsområdena för ansökan är att utveckla en metod för ett generellt föräldrastöd 0-18 år. Den initiala idén är att skapa en modell som i tre olika omgångar under barnets utveckling erbjuder föräldrar stöd. Programmet ska vara tillräckligt kort, 3-5 träffar/omgång, och förses med åldersspecifikt innehåll. Den skisserade modellen är tänkt att starta då BVC:s föräldrastöd slutar vid 3-4 års ålder, och sedan återkomma vid tidpunkter i familjelivet då förändringar sker som vid skolstart och under tonårstiden. I Södertälje inne-

3 3 (4) bär det på sikt att föräldrar årligen kommer att erbjudas generellt föräldrastöd lokalt och därmed även ges möjlighet att bilda trygghetsskapande föräldranätverk. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ansökan till folkhälsoinstitutet omfattar tkr under åren Av dessa medel avser tkr Södertälje kommuns kostnader, tkr kostnader i samverkanskommunerna och tkr Karolinska institutet Stad-sektionen för forskningsdelen. Södertälje finansierar därutöver kommunens projektledning genom de befintliga tjänsterna som preventionssamordnare inom utbildningskontoret och social och omsorgskontoret, ca 0,5 årsarbetare. Det övergripande målet för den nationella strategin är att alla föräldrar med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap. Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrars önskemål och behov. Södertälje kommun har under flera år arbetat för ett bättre föräldrastöd. Den finansiering som krävs efter projekttidens slut för att fortsatt erbjuda föräldrastöd bör ske i beaktande av minskade kostnader för t ex missbruk, psykisk ohälsa och långtidsarbetslöshet. Men om den nationella strategin ska kunna realiseras efter projekttidens utgång 2012 och långsiktigt, är en förutsättning att finansieringsprincipen gäller och att kommunen tillförs statliga medel för nya uppgifter. Kommunförvaltningens förslag till Utbildningsnämndens och Social och omsorgsnämndens beslut Nämnden tillstyrker ansökan till Statens folkhälsoinstitutet om projekt för utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd. Kommunförvaltningens förslag till Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner ansökan till Statens folkhälsoinstitutet om projekt för utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd och uppdrar till förvaltningen att lämna in ansökan.

4 4 (4) Ulla-Marie Hellenberg Kommundirektör Karl Gudmundsson Social- och omsorgschef Annabella Kraft Utbildningsdirektör Beslutet expedieras till:

5 ANSÖKNINGSFORMULÄR Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd (1 juni 30 sept 2009) - Ansökan skickas via e-post till: foraldrastod@fhi.se - För frågor kontakta: Aila Määttä: aila.maatta@fhi.se eller David Berglund david.berglund@fhi.se - Denna ansökan ska kompletteras med en signerad blankett för underskrifter som postas till Statens folkhälsoinstitut. BAKGRUNDSINFORMATION 1. SÖKANDE KOMMUN 1.1 Kontaktperson i kommun Namn: Åke Martinsson Titel: Preventionssamordnare Tel: E-post: ake.martinsson@sodertalje.se Adress: Campusgatan Södertälje 1.2 Om det finns fler kontaktpersoner, fyll i kontaktuppgifter för dessa. Ann-sofie Soleby Eriksson Preventionssamordnare annsofie.soleby-eriksson@sodertalje.se Campusgatan Södertälje 1.3 Ange invånarantalet i sökande kommun, om det finns samverkande kommuner ange även invånarantalet i dessa. Södertälje invånare. Samverkande kommuner och stadsdelar (Stockholmstad) Totala antalet invånare i samverkande kommuner är

6 2 Kommuner Botkyrka Danderyd Haninge Huddinge Lidingö Nacka Norrtälje Salem Sigtuna Täby Upplands Väsby Vaxholm Värmdö Stadsdelar Bromma Farsta Hässelby/Vällingby Skarpnäck Skärholmen Spånga/Tensta Siffror hämtade från befintlig statistik (SCB och Stockholm stad). Ytterligare kommuner och stadsdelar har sagt sig vara intresserade men har inte ännu förankrat ett deltagande som samverkandekommun i egen organisation. 1.4 Ange andelen barn (0-17 år) i sökande kommun ange även andelen i ev. samverkande kommun/er. Södertälje ca 1000/per /årskull. Totalt barn 0-17 år i kommunen 2008 gruppen utgör nästan 25% av invånarantalet i kommunen. Andelen unga 0-17 år i de samverkande kommuner har skattats till 20 % av invånarantalet och blir då sammanräknade till ca Behövs ytterligare specifikation om antalet i varje samverkande kommun/stadsdel så ber vi att få återkomma med de uppgifterna senare. 1.5 Ange vilka åldersgrupper (0-17 år)på barnen som föräldrastödet kommer att rikta sig till. Syftet är att kunna erbjuda generellt föräldrastöd till föräldrar med barn från 0-18 år, i projektets start kommer fokus att vara på föräldrar till 3-12 åringar. 2. FORSKNINGSLÄROSÄTE 2.1 Kontaktperson på forskningslärosäte Namn: Håkan Leifman Titel: Sektionschef STAD-sektionen Karolinska institutet Tel:

7 E-post: Adress: STAD-sektionen Crafoordsväg Stockholm Om det finns fler kontaktpersoner, fyll i kontaktuppgifter för dessa. 3. SAMVERKANDE KOMMUNER 3.1 Kommer utvecklingsarbetet ske i samverkan med annan/andra kommun(er)? Markera med X under JA eller NEJ. JA NEJ X Om JA - Ange vilken/vilka annan/andra kommun(er) ansökan sker i samverkan med Som framgår av listan ovan finns 13 kranskommuner till Stockholm samt 6 stadsdelar i Stockholms stad som vill delta som samverkande kommuner. 4. ANDRA SAMVERKANDE AKTÖRER 4.1 Kommer utvecklingsarbetet ske i samverkan med andra aktörer (gäller ej andra kommuner)? Markera med X under JA eller NEJ. JA NEJ X Om JA - Vilka andra aktörer, förutom eventuella kommuner, genomförs föräldrastödet i samarbete med? Markera med X nedan, specificera ev. andra samverkande aktörer. Landsting Idéburna organisationer Andra Ange vilken/vilka! I Södertälje finns redan en nära samverkan i preventionsarbete med flera andra aktörer. Bland dessa kan nämnas Landstingets Mini Maria, Mottagning för unga samt ungdomsmottaningen. Flera föreningar och studieförbund har varit delaktiga i olika delar av det drog- och brottsförebyggande arbetet inom kommunen under de 6 senaste åren. Bland dessa kan nämnas ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Nykterhetens bildningsförbund samt flera lokala invandrarföreningar och de stora idrottsföreningarna i Södertälje. Under projektets inledande del kommer metoden att utvecklas och arbetet med att genomföra utbildning av föräldrar ska tydliggöras och därmed även hur samverkan mellan kommun och andra aktörer kan utformas.

8 PROJEKTPLAN (totalt max 8 sidor) Projektplanen bör innehålla de förslag på beskrivningar som anges i ansökningsformuläret men kan även innefatta annan relevant information. BESKRIVNING AV SAMVERKANDE AKTÖRER - Beskriv med vilka aktörer samverkan kommer att ske. - Beskriv hur samverkan mellan kommuner, landsting, idéburna organisationer och/eller andra aktörer kommer att se ut. Ett antal kommuner i Stockholm län har varit intresserade av att delta i utvecklingen av föräldrastöd. Initiativ togs redan under februari 2009 för en gemensam utvecklings ide. Totalt har ett 15-tal kommuner och stadsdelar varit med i processen. Det aktuella läget vid ansökanstillfället är att Södertälje kommun och stadsdelen Spånga-Tensta i Stockholm kommer att skriva varsin ansökan om utvecklings medel tillsammans med Karolinska institutet. 19 kommuner/stadsdelar har anmält sitt intresse att delta i att samverka med den sökande kommunen och stadsdelen. I Södertälje har vi sedan tidigare en nära samverkan i preventionsarbete med flera andra aktörer. Bland dessa kan nämnas Landstingets Mini Maria, Mottagning för unga samt ungdomsmottaningen. Flera föreningar och studieförbund har varit delaktiga i olika delar av det drog- och brottsförebyggande arbetet inom kommunen. Under projektets inledande del kommer vi att söka svar på hur en kommun i praktiken ska kunna genomföra generell föräldrautbildning och vilka krav som kommer att ställas på arbetet med att genomföra föräldrautbildning. Om vi lyckas med att skapa den modell som skissas i ansökan kommer erbjudandet att omfatta föräldrar till ca 1000 barn/årskull, vilket innebär att vi varje år med denna modell i fullskal kommer att omfatta föräldrar med insatsen. Bara det faktum att omfattningen är stor kommer att ställa krav på modellen, och på att finna effektiv samverkan med andra aktörer i genomförandet av arbetet med föräldrautbildning. I dagsläget pågår ett försök i kommunen med erbjudande om föräldrautbildning till en årskull (1020 elever). Kommunen satsar, med hjälp av studieförbund, på att erbjuda föräldrar till barn som börjar i förskoleklass, utbildning med metoden Familjeverkstan. Förutsättningarna för detta är desamma som de som skissats i projekt ovan, att studiecirklarna genomförs lokalt i de skolor där barnen går. För kommunen innebär det en möjlighet att i verkligenheten pröva samverkan mellan kommunen och idéburna organisationer samt även pröva hur logistiken kan byggas upp. Ytterliggare en effekt vi hoppas få av satsningen är att föräldrautbildningarna även ger upphov till att flera lokala föräldranätverk uppstår, där föräldrar som går utbildningen tillsammans fortsätter att träffas och utbyta erfarenheter. Erfarenheter från detta arbete kommer att ingå i projektet. Under de senaste 6 åren har kommunens preventionsenhet aktivt samverkat med många olika föreningar och organisationer i preventionsinsatser. Det gör att vi i dagsläget har en ganska god bild av möjligheterna till samverkan, vi har också lärt oss att verksamheter och projekt inte kan byggas upp utifrån eldsjälars engagemang utan måste byggas in i den ordinarie strukturen för att bli långsiktigt hållbar. Samverkan med andra aktörer behöver därför byggas på långsiktigt engagemang.

9 5 STÖDETS UTFORMNING - Beskriv hur bidraget kommer att användas för att långsiktigt utveckla kommunens föräldrastöd. - Beskriv vilka metoder för föräldrastöd som avses att tillämpas. - Beskriv hur det generella stödet kommer att vara utformat. - Beskriv om sammanhållna föräldragrupper kommer att erbjudas under barnens uppväxttid (med sammanhållna föräldragrupper avses att samma föräldrar ingår i grupper under flera år). - Beskriv hur stödet till föräldrar ska ge dem kunskap om barns hälsa och utveckling. - Beskriv hur stödet kommer att hjälpa i parrelationen mellan de vuxna. Brottsförebyggande rådet i Södertälje kommun beslutade redan 2007 att prioritera generell föräldrautbildning och i kommunens Mål och Budgetdokument för framhölls behovet av att utveckla och förstärka olika former av föräldrastöd. En kartläggning av föräldrastöd i Södertälje genomfördes 2008 och resultatet finns redovisat i rapporten 2009:01, Länsstyrelsen i Stockholms län. Kartläggningen visade att det i Södertälje både bedrivs generellt och riktat föräldrastöd. BVC erbjuder föräldrastöd på generell nivå under barnens tre första levnadsår och når i genomsnitt 80 % av föräldrarna i kommunen. I vissa områden av kommunen är dock deltagandet lägre, och generellt finns det svårigheter att nå papporna via BVC. På samtliga BVC i Södertälje finns kompetens i vägledande samspel (ICDP), men metoden används inte konsekvent i alla delar av verksamheten. Kommunens stöd till föräldrar sker genom socialtjänsten öppna verksamheter (familjecenter) och i en del skolor. Delar av det arbetet har en generell inriktning, men når endast en liten del av föräldrarna. Totalt sett är det endast ca 5 % av föräldrarna som nås av föräldrautbildning efter att banen fyllt tre år. Den genomförda kartläggningen i Södertälje är en bra kunskapsgrund att utgå ifrån när vi nu vill utveckla ett långssiktigt generellt föräldrastöd i samverkan med landstinget, idéburna organisationer och de samverkande kommunerna. Södertälje kommun har i sina verksamheter under flera år erbjudit kunskapsbaserade program såsom Active Parenting, Komet, Ö.P.P, Vägledande samspel och under hösten-09 prövas också Familjeverkstan. Det finns alltså flera kunskapsbaserade program igång i kommunen. Resultaten av kartläggningen pekar dock på att det saknas en metod för generellt stöd till föräldrar med barn från tre år och uppåt. Tillsammans med Karolinska institutet (KI) och de samverkande kommunerna kommer ett av utvecklingsområdena vara att utveckla en metod för generellt föräldrastöd 0-18 år. Den initiala idén är att skapa en modell som vid åtminstone tre tillfällen under barnens utveckling erbjuder föräldrar stöd i form av utbildning. Vid varje tillfälle ska programmet vara tillräckligt kort, för att göra det möjligt för föräldrar att delta. Metoden ska erbjudas alla föräldrar i kommunen som en trestegsmodell med ålderspecifikt innehåll med 3-5 träffar per steg. Den skisserade modellen skulle då starta där BVC föräldrastöd slutar, vid 3-4 års ålder, och sedan återkomma vid tidpunkter i familjelivet då förändringar sker som vid skolstart och i tonåren. Södertälje ser fördelar med att det generella föräldrastödet ska erbjudas på arenor där föräldrar och barn redan finns som tex. förskola och skola. Vidare vill vi skapa möjligheter för föräldrar att bilda naturliga lokala nätverk med dessa mötesplatser som utgångspunkt. Det innebär att modellens utbildningstillfällen ska genomföras lokalt vid den förskola eller skola som barnen

10 6 hör till. Förhoppningsvis bidrar det till bildande av spontana lokala föräldranätverk där föräldrar på eget initiativ även efter utbildningen kan träffas och dela viktiga samtal om att vara förälder. Arbete med att ta fram och skapa en modell för generell föräldrautbildning inom ramen för de kommunala arenorna kommer att bygga på kunskap och erfarenhet från andra program av denna typ. Redan innan projektet är startat finns kontakter etablerade med Active parenting organisationen och med Kometenheten i Stockholms stad. Utgångspunkten blir att förutsättningslöst titta på befintliga utvärderade program och stöpa om dessa till en form som beskrivs i ansökan. Modellen kommer att hämta komponenter från program som redan är utvärderade och fungerande, men använda dessa i ny form som vi tror bättre svarar mot behoven för generellt föräldrastöd i en kommun.

11 7 MÖTESPLATSER FÖR FÖRÄLDRAR OCH ETT JÄMLIKT FÖRÄLDRASTÖD - Beskriv hur stödet kommer att öka antalet arenor/mötesplatser för föräldrar. - Beskriv hur stödet syftar till att stärka föräldrarnas sociala nätverk. - Beskriv hur stödet utformas för att nå båda könen. - Beskriv hur ni beaktat att föräldrastödet ska nå olika sociala grupper. Antalet mötesplatser för vuxna med barn ser väldigt olika ut beroende på hur aktiva exempelvis kyrka, föreningslivet e.t.c är i ett lokalt område. Med utgångspunkt från att erbjudandet om generellt föräldrastöd som genomförs lokalt öppnas även möjligheten att både förskolor och skolor kan bli naturliga mötesplatser för föräldrar. När föräldrar ges möjligheten att lär känna varandra och får en gemenskap och gemensam upplevelse i form av tillsammans diskutera viktiga frågor så kommet lokala sociala strukturer aktiveras. Några av frågorna som finns i projektet är hur man når föräldrar med olika stöd erbjudanden och ny kunskap på ett enkelt och effektivt sätt. Vilka kanaler föredrar föräldrar, är webben en arena att nå föräldrar som inte vill gå en utbildning? Södertälje kommun är den internationella huvudstaden. I Södertälje har 40 % av invånarna annat ursprung än svensk/nordisk vilket ställer krav på att alla metoder som införs generellt i kommunen även ska fungera i de kulturer som finns representerade här. Bland annat finns en stor population av assyrier/syrianer men även många nya flyktingar från Irak. I ett tidigare projekt med föräldrastöd via förskolan i ett socialt utsatt område prövades nya idéer med framgång när det gäller att nå olika sociala/kulturella grupper i ett bostadsområde Genom att rekrytera informatör/instruktör speciellt med avseende på kulturkompetent, både språkligt, kulturellt och med lokalt förankring, kunde föräldragrupper som annars är svåra att nå i större utsträckning göras delaktiga i föräldrautbildning. Ett ytterliggare plus var att kursarrangören erbjöd familjerna barnomsorg under kurstiden vilket gjorde det lättare för föräldrarna att ta sig tid till kursen. Att även ha ett assyriskt/syrianskt kulturellt perspektiv när föräldrastöd utformas är viktigt. Södertälje kommun har därför bland annat utvärderat ett generellt föräldrastöd, Örebro preventionsprogram (Ö.P.P), utifrån ovan nämnda perspektiv. De slutsatser och rekommendationer som kom fram i den utvärderingen kommer att vara av betydelse även när kommande föräldrastödet utformas.

12 8 FÖRÄLDRASTÖDSAKTÖRER - Beskriv hur utvecklingsarbetet inom föräldrastöd kommer att medföra att fler aktörer erbjuder evidensbaserat föräldrastöd i kommunen. Evidensbaserade metoder för generellt föräldrastöd är idag en bristvara om man ska se strikt på ordet evidens. Detta tilltrots, har det förebyggande arbetet i Södertälje sedan 2003 haft som sitt uttalade mål att prioritera kunskapsbaserade metoder. Effekten av det ställningstagandet är att de metoder som införts i preventionsarbetet i kommunen sedan dess har evidens eller är utvärderade, och att oprövade metoder mönstrats ut. Hela den process, med en mer kunskapsbaserad syn på förebyggande arbete innebär att medborgare i Södertälje i allt större utsträckning möts av metoder där det finns stöd via utvärdering och forskning för nyttan av metoden. Det är även viktigt för det förebyggande arbetets trovärdighet på lång sikt att kunna väga satsade skattekronor mot nytta de gör i form av minskad psykisk ohälsa, lägre andel missbruk och färre brott. Ambitionen med denna ansökan är att utveckla ett program som kan valideras och i den processen ta tillvara de kunskaper som de senaste årens forskning och erfarenhet på området erbjuder. I den kartläggning av föräldrastöd som genomfördes i kommen under våren 2008 framgick att föräldrastöd erbjöds på några olika kommunala arenor och att de metoder som användes var utvalda utifrån aktuell kunskap om effektiva metoder.

13 9 UNIVERSELLA EVIDENSBASERADE FÖRÄLDRASTÖDSPROGRAM OCH FORSKNINGSSAMARBETE - Beskriv hur den vetenskapliga forskning som finns inom området kommer att användas i utformningen av stödet. - Beskriv hur samarbetet mellan kommun och forskningslärosäte kommer att vara utformat. Organisation och samarbete mellan kommuner och forskningslärosäten Projektarbetet med att utveckla lokala strategier för föräldrastöd tar sin utgångspunkt både i forskning och i praktik. Båda behövs och är beroende av varandra: praktiken behöver forskningen som vägledning och forskningen behöver praktiken för att testa och studera hur metoder fungerar i verkliga miljöer. Detta nära samarbete mellan praktik och forskning bildar utgångspunkten i det tänkta utvecklingsarbetet. I Stockholms län bedrivs det mesta av FoU-arbetet inom området av STAD-sektionen inom landstinget (och med forskartillhörighet till KI), institutionen för folkhälsovetenskap, KI och Komet-enheten inom Stockholms stad. Forskare från STAD och KI kommer att tillsammans bilda en särskild föräldrastödsforskargrupp för detta projekt (hädanefter benämnd forskargruppen) och Komet kommer att bedriva det mer operativa metodutvecklings- och implementeringsarbetet med en särskild metodutvecklingsgrupp. De båda grupperna kommer att samarbete intensivt med varandra och representanter från de två grupperna kommer att delta i varandras möten. Huvudsökande kommuner/stadsdelar i Stockholms län (Södertälje och Spånga/Tensta) bildar tillsammans med STAD, KI och Komet en styrgrupp i vilken utvecklingsarbetet leds och styrs ifrån. I en mer rådgivande referensgrupp finns förutom styrgruppens representanter också representanter från många av de samverkande kommunerna (totalt ca 20 samverkande kommuner/stadsdelar). Vidare kommer en heltidsanställd projektledare/projektkoordinator att knytas till projektet med uppgift att på uppdrag och mandat från styrgruppen driva och koordinera arbetet mellan de olika aktörerna i projektet. Forskningsarbetet Det FoU-arbete som idag bedrivs av nämnda parter inom projektet gör att projektmedlemmarna är väl förtrogna med aktuell forskning och med nya forskningsrön. De metoder, strategier och forskning som beskrivs nedan har således sin grund i tidigare och eller pågående forsknings- och/eller utvecklingsarbete. Utgångspunkter och forskningsområden Den forskning som planeras inom projektet bygger på att data hämtas från alla deltagande kommuner, såväl huvudsökande som samverkande. Dessa data avser dels kommunspecifika uppgifter såsom organisation och struktur på det föräldraförebyggande arbete och hur föräldrastödsarbetet fortskrider, dels enkätsvar från föräldrar i kommunerna. För att detta skall fungera krävs att kommunerna genom samordnare eller särskilt utsedda kontaktpersoner bidrar och är forskare behjälpliga i detta arbete.

14 10 Forskningen kommer att bedrivas parallellt med utvecklingsarbetet och finns därmed med under hela processen, dvs. från ax till limpa. Detta innebär att forskningen inte enbart består av en eller flera större effektutvärderingar som pågår under flera år utan också (1) att man studerar det lokala föräldrastödsarbetet vad gäller kommunernas beredskap, organisation, struktur i detta arbete initialt och hur väl olika kommuner lyckas med att sätta igång föräldrastödsgrupper och få med föräldrar; (2) att man med löpande forskning under utvecklingen av program forskar på betydelsen av olika programkomponenter, hur föräldrar tar emot det budskap och genomför de hemuppgifter/övningar som de olika programmomenten innehåller och om föräldrarna ändrar förhållningssätt i enlighet med programmet över tid; (3) att man utforskar betydelsen av olika arenor för bedrivandet av föräldrastödsprogram i att rekrytera antal föräldrar (t.ex. föreningslivet, skolan, studieförbund mm); (4) samt att man studerar hur olika strategier för implementering (olika implementeringsfrämjande komponenter) påverkar graden av implementering av föräldrastödsprogram (t.ex. mätt som antal genomförda föräldrastödskurser och antal föräldrar som fullföljt kurser). Som antyddes planeras också ingångsättandet av en, möjligen två, större effektutvärderingar av ett/två program. Dessa kommer att påbörjas först under år 2011 och kommer att fortsätta under flera år, alltså även efter projekttidens slut. Skälet till detta är att utvärderingarna avser program som ännu inte är fullt utvecklade. Val av föräldrastödsprogram Det generella föräldrastödet skall omfatta barn i åldrarna 0-17 år. Olika kommuner har här kommit olika långt och har olika utgångspunkter. Det saknas stöd för många åldrar och arenor men relativt gemensamt för många av länets kommuner är att saknaden är som störst för föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år. Familjeverkstaden, som utvecklades för dessa åldrar för några år sedan, är lovande men för omfattande enligt vår och många praktikers bedömning. Ett första steg blir därför att arbeta fram ett kortare program med 3-4 träffar som kan testas på olika arenor i de olika kommunerna, dels under utvecklingsarbetet med pilottester på föräldrar (enligt webbaserade enkäter [testpaneler]), dels senare med start 2011 i en randomiserad kontrollerad studie (med interventions- och kontrollgrupp). Eftersom åldersintervallet är såpass brett kommer programmet att finnas i olika åldersanpassade versioner (ca 3-6, 7-9, åringar). Forskning bedrivs således både under den tid som programmet utvecklas och dels efter programmet utvecklats. Mödravårdens och barnhälsovårdens föräldragrupper använder idag i stor utsträckning program som är lokalt utformade och icke evidensprövade. Tillsammans med kommunerna och landstinget planerar forskargruppen att utreda om andra mer strukturerade och evidensprövade program ger annan effekt. Generellt stöd till föräldrar med tonårsbarn finns inte heller väl utvecklat. Visserligen används ÖPP idag i många skolor i länet men detta generella och relativt lättimplementerade förebyggande program fokuserar endast på tonåringarnas alkoholbruk. Det är möjligt att programmet även ger effekter på andra beteenden hos barnen. Här pågår en omfattande kontrollerad utvärdering av programmet på STAD och resultaten kommer att redovisas under senare delen av projektperioden och blir då av betydelse för hur kommuner i detta projekt skall använda sig av ÖPP framöver. Vidare pågår på STAD en utvärdering av två andra tonårsprogram Tonårskomet och Föräldrastegen - dock främst riktade till föräldrar med riskutsatta barn (utagerande). Även här kommer resultaten vara av stor betydelse för kommunerna. Både TonårsKomet och

15 11 framförallt Föräldrastegen används också idag i vissa kommuner viss utsträckning som mer generella program, även om utvärderingen studerar effekterna på riskungdomar. Det är alltså möjligt att dessa program, om utvärderingsresultaten är gynnsamma, skulle kunna användas mer i mer generella sammanhang riktade till flertalet föräldrar. Forskare i denna utvärdering kommer att ingå i forskargruppen och det är angeläget att stödja denna forskning så att resultaten kan underlättar projekts arbete med utveckling och implementering av tonårsprogram. Mer om forskning på kommuner och föräldrar Ett av FHI:s kriterier för inriktningen av arbetet är att stödet används för att långsiktigt utveckla kommunens föräldrastöd. Stödet är inte avsett att finansiera projekt som upphör efter projekttidens slut. För att åstadkomma detta räcker det därför inte att enbart utveckla eller förfina befintliga föräldrastödsprogram. Program och upparbetade stödverksamheter måste tas om hand och vårdas av kommunerna. För att åstadkomma detta behövs en fungerande struktur och organisation samt kunskap om effektiva implementeringsstrategier. Det behövs med andra ord bättre kunskap om framgångsfaktorer och hinder i ett det lokala utvecklings- och implementeringsarbete. Vissa kommuner kommer med all sannolikhet att lyckat bättre med att sätta igång föräldragrupper och rekrytera föräldrar. Kunskap om vad detta beror på behövs, likaså mer forskning om vilken betydelse olika arenor för genomförandet av föräldragrupperna har för att få föräldrar intresserade och delta i föräldragrupper. Idag saknas också i stor utsträckning kunskap om varför föräldrar väljer att icke delta i föräldragrupper, detta vill vi se närmare på genom att också närma oss ett urval av dessa föräldrar i olika kommuner och ställa ett antal frågor som kan ge oss en bättre bild av vad som kännetecknar denna grupp av föräldrar. Denna kunskap kan också påsikt bidra till att vi förbättringar möjligheterna att även dessa föräldrar tar del av föräldrastödsinsatser.

16 12 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSSPRIDNING - Beskriv vilka aktiviteter för informations- och kommunikationsspridning som kommer att genomföras inom projektet. Spridningen av den kunskap och idéer som kommer att uppstå inom projektet sker initialt inom ramen för den samverkan som utgör en del av projektidén. Samverkande kommuner kommer att ha tillgång till det material och resultat som produceras löpande under processen gång. Kommunerna kommer även att kunna påverka projektet med idéer och synpunkter på modeller, idéer och tillämpningar. Inom ramen för projektet behöver kommunikationsplaner och planer för spridning av kunskaper och resultat från projektet utarbetas så de kan genomföras på ett så effektivt sätt som möjligt. Planer behövs både på den övergripande nivån med alla samverkande kommuner men också den lokala nivån i den enskilda kommunen/stadsdelen. I Stockholms län finns redan idag ett väletablerat nätverk av kommuner som samverkar inom det förebyggande arbetet med stöd från folkhälsoenheten på Karolinska institutet, länssamordnaren och Stockholms stads preventionsenhet (Precens)

17 13 PRELIMINÄRT BUDGETFÖRSLAG - Ange sökande kommuns/ers kostnadsposter samt sökande forskningslärosätes kostnadsposter. Södertälje kommuns kostnadsposter såsom huvudsökande är under perioden följande: år 1 kostnad i tkr år 2 kostnad i tkr totalt i tkr övergripand projektkoordinator 0, samordnare lokalt metodutbildning 150 st 3 årskull 225 föräldrarutbildning 1-3 årskull material/media % av 19 samverkande kommuner* Total kostnadposter kommunen Budget förslag forskning/utveckling Ansökt belopp för projekt tiden *De övriga samverkande kommunerna/stadsdelsförvaltningarna kommer inom projektet även utbilda och sätta igång föräldrastödsgrupper. Kostnaderna 50% av de 19 samverkande kommunerna uppskattas till 2800 tkr innefattande samordning, nätverkorganisation, administration. Total för projekttiden tom söker Södertälje 6,23 miljoner för kostnadsposter samt motsvarande belopp för forsknings och utvecklingsbudget för lärosäten totalt för hela projektet ansöks om 12,45 miljoner kr.

18 14 FORSKNINGSLÄROSÄTE, PUBLIKATIONER OCH MERITFÖRTECKNING - Ange relevanta internationella publikationer samt meritförteckning för alla deltagande forskare (max 1 sida per forskare). Ange i fritext nedan

19 15 SAMMANFATTNING (totalt max 500 tecken, ca en halv A4) Projekttitel: Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd Huvudsökande Kommun: Södertälje kommun Forskningslärosäte: Karolinska institutet, Stad-sektionen Crafoordsväg Stockholm Samverkande aktörer (kommuner och andra): Stockholms läns landsting, Stockholms stad/precens och Komet, 13 olika kommuner och 6 stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad. Period: Sökt belopp: kronor Mål: Utveckla generellt föräldrastöd till föräldrar med barn 0-17 år. Projektmål: Utveckla föräldrautbildnings program, inledningsvis för föräldrar till barn 3-12år i en steg modell med åldersspecifika inslag. På börja en effektstudie av modellen och dess effekter på generellnivå. Resultatmål: Utveckla och anpassa en modell för föräldrar utbildning som går att använda på generell nivå i kommunen för omfattande föräldrar till barn 0-17 år Genomförande: En skisserad organisation för arbetet utgår i från att det skapas en styrgrupp för hela projektet med representation från den sökande kommunen (Södertälje) samt de olika forsknings- och utvecklingsverksamheterna (STAD, folkhälsoenheten KI) som deltagit i planeringen. Vidare skapas en referensgrupp med representation från styrgruppen och de 19 samverkande kommunerna/stadsdelarna. Inom forsknings och utvecklings delarna av projektet skapas metodutvecklingsgrupp och forskningsgrupp. Projektorganisationen som helhet behöver en koordinator som håller samman alla processer och delprojektet under projekttiden.

20 TACK FÖR DIN ANSÖKAN! 16