i skolan på fullt allvar. Å r kom Jultomt en

Transkript

1 14 sök. Det har på S. A. F:s program ända från bö r jan stått en»fråga» så ydande :» ärarekårens rätts iga stäning 11. Het säkert är det mången utom stående, som ej har en aning om, vad den frågan innebär. Men den ska, en gång vederbörigen be yst och offentiggjord, visa sig vara ett mörkt bad i Sverges kuturhistoria. Tack vare i främsta rum met Emi Hammarunds energiska arbete åter det vä nu säga sig, att»vi tum för tum kommit därhän, att fokskoärarekåren icke vidare intager någon un dantagsstäning inför agen )). Men hur det mången städes ända inti denna dag stått ti med de okaa m yndigheternas agtiämpning - därom kunde sä kert ingen i detta and ge bättre besked än Ham marund, ty han fick veta at och skue råda bot för at. Hammarund har vid något tifäe nämnts m ed hedersnamnet»den svenska fokskoans Lars J ohan Hierta». Han skue ock kunna kaas den svenska fokskaekårens doktor Vesterund, ty de ärare och ärarifmor kunna förvisso räknas i mer än hundrata, som, innan de gåvo hoppet förorat i en iråkad rätts tvist, gjorde ett besök hos Hammarund. Det var nog denna H:s verksamhet som» upp ysni ngsbyrå )), ångt innan en sådan organiserats inom S. A. F., SO) gav honom tanken att utarbeta en uppsags- och uppysningsbok av den art, som tog form i» Fokskoekaenden. Det banbrytandej väsigneserika arbete, som av Hammarund utförts genom utgivande av e.n i bästa mening god itteratu r för barn och ungdom är ju känt och uppskat tat inom aa samhä skasser. Genom dessa barntidn ingar tog konsten sitt inträde i skoan på fut avar. Å r kom Jutomt en första gången, föjd av Tummeiten I 895, Saga I 899 och Fåge Bå Vid rediger andet av dessa pubika tioner hade H. den förnäm sta hjäpen f sin fru, Amand a Hamm arund, som även i övrigt verk samt biträtt sin make i dennes verksa mhet. Sedan Sven sk Lärare tidnin gs Förag saktie boag bidats I 897, bev Hamm arund dess verkst äand e direktö r och kvarst od som sådan ti sin död. Inom pressv ärden har H. även inneha ft åt skiig a förtroe ndeup pdrag. Så har han varit sk tt mästare och ordföra nde i Pubicistkubb en, vice ord förand e och kassaförvata re i Pubic isterna s pensio ns föreni ng samt styre seeda mot i Svens ka tidnin gsut givare föreni ngen. Har även varit edam ot i en k. komm itte för utredn ing av fråg an om periodiska skrif ters postb efordran. * Vad som gjort Emi Hamm arund så enastående inom vår foksk aevä rd är eme ertid icke i och för sig det, att han skrivi t så myck et och taat så mycket - atsa mman bra - utan att han verki gen ycka ts uträtta så mycket. Att förtig a den stora anpart härut i, de haft, vika under årtionden stodo vid hans sida såsom medhjäpar e och vapen bröde r

2 t7 vore icke i hans e g en anda. Hans överä gsna prak tiska bick och organi satoris ka förmåg a förringas i ingen mån därav, att rättvis a skipas åt aa hå. När det bir fråga om, vad Hamm arund uträttat för vår foksko a, komme r m a n het osökt in på h an s verksam het som riksdagsman. De yttre konture rna av denna äro föj ande. Invad ti edamo t av riks dagens andra kamma re för Stockho ms stad från och med I 88 5, h ar han sedan dess bevista t samtig a riks dagar ti och med I 908 förutom under vaperio den ( då andra kamma ren tidömd es en annan» Stockho msbänk :& än den vada på grund av den riksbek anta skatteresten å kr. I I : 5 8); fungera de som vice ordföra nde i andra kammarens första tifäig a utskott (skoutskotte t) I 89 I, I samt såsom ordfö rande och I I 9o2 ; edamot av banko utskottet I 905 och av statsutskottet 1 906I 908 ; statsrevisor 1 90 I - I Det har sitt historiska intresse - fastän det ejest icke är särdees uppbygg igt - att återföra i er inringen, huru medemm ar av vår egen kår, då amänna föreninge ns förtroend emän vunno inträ de i riksförsam ingen, i stäet för att gädjas över den framgång åt skoans och föreninge ns sak, detta måste betyda, i äde tävan med sina ti skyndare förbittrad es och uttryckte sitt andaktsfu a förakt för sika» poitiska ycksökare». Nog finns det på aa områden, av ivet ycksökare, för vika det personiga uppnående t av at högre tr a ppste g är s] ävähc am, och som for det syftet kunna svika både sina ideer, sina ståndsbröd er och sina vänner. Men dessa män hörde sannerige n icke ti den typen. Sa m tidigt med sitt inträde i riksd agen ämnade Ham mar und ärarebana n och ti hörde såunda icke un der de senaste 26 åren i yttre bemärkese foksko ärare kåren, med vars rättsiga och ekonomisk a stä ning han atså under denna tid personigen ingen- ting hade att s kaffa. :11 Men m a n måste», yttrade en förut citerad taare på hans s o-årsdag,» formigen a ns trän ga sig för a tt komma i håg detta, ty på aa de områden, där han verkat : inom skoråd, inom kyrkofu m äktige, inom riksdagen och i n om p res sen, har han ti d e n grad bivit främste måsman nen för vå r a intressen, att i det hänseende t ingen kan på ånga vägar stäas vid hans sida.» För att få ett b e g re pp o m, hur Hammaru nd förvat at det må manskape t i riksdagen, må det vara nog att kasta en bick på den förtecknin g av» skomoti onen, som han väckt eer varit med om att frambära i andra kammaren ( sid. I ). Antaet motioner i det hea, som H. ensam eer tisamman med andra motionäre r väckte, uppgick ti ett 8o-ta. De, som i n ågot hänseende berörde skoan och upp fostran, voro, som synes, ti antaet 5 6, och b1and dem rörde icke min dre än r 8 fok - och småskoe person a ens öner och pensioner.. Vid varje riksd a g utom den första hade han gädjen se någon av sina m otioner bifaen. 2

3 ,... I, 19 Hamma runds utesutan de ur riks d agen vid and ra kamma rvaen hösten och de omsta.n digheter, varund er detta skedde, äro i at för färskt minne för att nu ocka ti vidröran de. Med gädje och förhopp ningar häsade s hans åter inträde i riksdag en , då såsom edamo t av första kamma ren, varti han vats av Stockho ms stads fumäk tige. Endast ett samman träde fick han här bevista, innan döden kom. I Ii *! Under de sista år n av sin evnad, särskit sedan han ämnat edning en av Svensk Läraretidning, kon centrerade Hamm arund atmer sitt intresse på de kommu naa institut ioner, vikas edning kommi t i hans hand, i främsta rummet huvuds tadens foksko or. Av skoråd et i Adpf Fredriks försam ing var H. edamot sedan I 898, och sedan I 8 år tibaka tihörd e han kyrkofu mäktige, en institut ion, som före I 904 hade den viktiga funktion en att bestäm ma över huvuds tadens foksko ebudget. I stadsfu mäk tige invade s han och bev edamo t av dess beredni ngsutsk ott. Ti den stora omgest at ning i organis atorisk t avseen de, som Stockh oms foksko or underg ått under det senaste tiotaet år, var Hamm arund initiativ tagaren och den drivand e kraften. Redan I framför de han i riksdag en frågan o m fokska eange ägenheternas överfyttande från kyrko stämm an ti stadsfu mäktige i de större städern a. ; : ;! i : 1 i Ii.i.i:..!. Sju å r senare var den reformen mogen för Stock homs vidkommande. D å stadsfumäktige i december hade att första gången väja representanter i fokskoeöver styresen, bev Hammarund en av dessa. Från var han överstyresens ordförande. Den tid, H. agt hand vid edningen av Stockhoms fokskoor, har för dessa betecknat en period av raskt framåtgående. Visserigen ha även på detta område goda krafter stått vid hans sida, men het säkert vi ingen bestrida den verkiiga edarestäning, han intog. På grund av sin intima kännedom om förhåandena inom kom muna representationen och sitt stora infytande där visste h an, vika krav man kunde komma med för foksko ornas räkning. Och vad han kunde, som var sant och rätt, det vie han. Det vare hans ovanskiga berömmese f Lärarepersonaen vid Stockhoms fok skoor visste - och visade även, att den uppskattade, - viken väsentig de Hammarund hade i genom förandet av de stora pensions- och öneregeringarna år I 906. Den sista fråga av denna art, som det åg H. om hj ärtat att få öst på ett tifredsstäande sätt, var pensioneringen av ärarnas änkor och barn. Men så kom sjukdomen och döden emean. Kom i håg, att vad ni gör i Stockhom, det går så småningom igen hos oss i andsorten», så un gefär fö sig för kort tid sedan ett yttrande av en framstående pedagog i avseende på fokskoeförhåan dena. Även om, såsom naturigt måste vara, oika me- t! i

4 20 ningar kunde råda om en och annan detaj, var det dock omisskänneigt, att Hammarunds skopoitik i huvudstaden städse prägades a v en evande önskan och fast vij a att åt Stockhoms fokskoor hävda den föregångsstäning, som med rätta bör tikomma dem. Motioner * i riksdagens andra kammare När Emi Hammarund den 1 6 sistidne februari gjorde sin sista färd, vittnade närvaron av de många högtstående representanterna från stats- och kom munaivets skida områden om, att det var en bety dande mans evnad, som yktats. Men närmast hans bår stod en hedersvakt av fokskoebarn med bågua fanor. På ett mera e vande sätt stod icke ti att symboisera det, som varit den innersta meningen med Emi Hammarunds ivsarbete, programmet, för viket han offrat sig, och som han givit oss i arv : med barjzen fi:ir foster andet. av Emi Hammarund. I. AngåJende tiägg ti k. m : t s ti in,nevarande rik s dag a våt n a propo s i tio,n rörande av1öning och öne i skott åt froks ko ärare och ärar n,nor m. m A,ngå,ende skrivese ti k. m : t med hegäran om u tgi va n de av en s t a tis dk röra.n de fokundervisningen i Sver ge Om hevi1j an de a v ett extra a n s ag å 6,ooo kro.nor ti resestipendi er åt (oqk sko ära re pch fokskoä,rarinnbr. I 3 4. Om tiägg ti 23 i k. förordning en om kyrkostämma o ch skoråd den 1885 : : S. N A: I , o mars m : t i fråga om höjning av deaktigbietsbeoppen i fokskoärar nas pensionsinrättning. Om an sa g ti u n der vis n i n g i s öj d åt i skoådern varande fi cmr. Om skri vds e ti k. m: : t med b egä ran om utfärdande av fö re skrifter rö rande tiden för öners och arvodens utbetaande ti ärareperso naen vid rikets fo kskoor, m ndre fo sk:oor 6. Om skrivese ti k. 8. och småskoor.

5 , B: 1: 1891 : 1892 : : Ii 1: 8. Om skrivese ti k. m :t med h egär n om utfärdande av föreskrifter rora.nde tiden för utbetaande av ö ;ner och arvoden ti ärarepersona e n vid rik ets fokskoor, mindre fok sikoor och småskojor. I 2. Om andrad [ydese av I4 i för ordningen om kyrkostäin:ma samt kyr koråd och skoråd i Stockhiom de n 20 nov emher I Om indr agning av de amänna ä rov er.k:ens första kass samt upprät fa.ndet av praktiska ö verbyggnade r Medmotionär : på fokskoan. Fridtjuv Berg. 9 7 Om statsunderstöd för den kvinniga s.öd:d u ndervisningen (Om rätt för kvinna att söka koc kare- och kyrkosångarebefa:ttningar Om ändring i gäande hes.täm:me s er rörande upprättandet av försag ti kockare- och organisttjänst. r I I. Om s1nåäroverk ens indragande samt deras ersätt nde med praktiska over byggnader på f.okskoian. - Med motionär : FridtJuv Berg. I I 2. Om statsu:uderstö.d för den kvinni ga söjd undervisningen. I I 3. Om förb ättrin g i de nuvarande pen sionsvinkoren i tokskoärarnas än k e- och pupikassa. - Medmorio.n är e r : Fridtjuv Berg, A. F. Lije hojn, Nis Rosengren, J. Andersson 1 Lysvik, E. Fr,edhom i Saeby, J.! 11 I 4. :Nordi.n, Joh. Nyda, G. W. Svens so:n. O m utarheta,nde av en fuständig fokskoestadga, ämpad för de störr e städe-rna. 1M1e d försag ti.ändrad ydese av 23 i föro rdninge n om kyrkostäm ma m. m. den 2 1 mars I 862. M ed försag angå:ende tiagg tii 2 s mo m. 3 i förordningen angå e nde kyr kostä;mma samt kyrkoråd och sko råd i Stockhom den 20 nov ember r 863. Om sk rivd s e ti k. m : t med be gäran om åtgärd ers vidtagande för erhåande a v en förbättrad f.o ksko esta.tistik. - I nstäminiande av Frid tjuv B erg. AngåJende å ders tiägg för foksko ärare m. m.. O m skriv es e ti k. m : t med b e gära n o m tiäg g ti k. fö,rordningen a:ngå;ende förbud för barn att natte tid idka viss försäjning m. m. d e n 1 0 jui I Angå-ende ändring i k. förordningen om kyrkostämma den 2 I mars m. m. Om skrivese ti k. m : t rörande vis sa ändringar i undervisningsväsen det. - M:edmotionär : F ridtjuv Berg. I anedning a v k. m : t s propositibn a:ng ående statsverk:e ts tistånd och: behov. ( Om pensionsådern för ä I 3 S : 9 9 I o 3. 9 J.!,....

6 , zs rare och ärarinnor vid fokskoes Medmotionärer : :minari ern ). Fridtjuv Berg och A. F. Li}ehom. I 3 4 Om ändrade föreskrifter a,ngående sta,tsu.nderstöd tiu högre fokskoor. - M dmotionär FridtJuv Berg.,., I I 8. Angå ende förändrade grunder för bereda,nde av åderdo:ms u,nderstqd åt ä,rar e och ärarinnor vid småskoor 10ch mindre fokskoor m. f. IM,edrnotionär : J. H. G. Fredhom. :r I 9. I an,edning av k. m : fs propositiion angå.ende statsverkets tistånd oc;h behov i fråga om: understöd åt vis sa. ädre behöv nde fokskoä.rare. I 5 2. Om skrivese )i k. m:t angående statsbidrag ti avönande i visst fa av vika,rier för ärare och ärarinnor vid småskoor och mindr e foksko or. - \1 dmiotionär : H ans Anders son i V. Nöbbeöv. I 6 8. AngåJende det högsta önebeopp för viket deaktighet i fokskoärar nas pensionsinrättning må äga rum m : m:. I 6 9. Om ansag för reses.tipendier ti foikskoärare och fokskoiärarinnor. - M1edmo6onä,r : Fridtjuv Berg I anedning av k. m : ts proposition med försag ti ag angående civi a tjänsteinnehavares rätt ti pen sion a.v stat en m. m. (beträffande _.p ensionsådern f& ära:re och ära!i P.? r vid fo skoesern.inariep#/ : : 8 6. Om öneförb.ättring åt ordinarie ä rare och ärarinnor vid rikets fok skoor. - Medmodonär : FridtJuv Berg Om öneförbättring åt ärare och ä rinnor vid småskoor och mind"e fokskoor samt åt bitradande ära re och ärarinnor vid fokskoor. M dmotionär : Fridtjuv Berg. I 6 5. I anedning av k. m :ts proposit1on med försij.ag ti förordning angåen de minderåriga.s och kvinnors an vändande ti arbete i industriet yr ke. - Medmotionär : Fridtjuv Berg. J. AngåJende skrivese ti k. m :t i fråga om stp.tsbidrag ti avönande av vikarie för sådana ärare och ä rinnor vid hogr.e fok.skoor, vika :av sjukdom äro urståndsatta att fu göra sm tjänst. - VIredmotionärer : Fridtjuv Berg och I. VIOn Knorring Om statsunderstöd för undervisning i husig.ekonomi vid foksko-or, hög re fokskoor och fokhogskoor. M dmotionär : Fridtjuv Berg. 9 o. Om skrivese ti k. m :t angående.s tatsbidrag åt sockenbibiotek och med dem jämföriga hoksamingar. M edmotionär : Fridtjuv Berg. 9 I. Angå ende vikoren för statsunder stöd åt högr e skoor för kvinnig ungdom och vissa samskoor. - Med motionär : FridtJuv Berg. 7 J : I 4-q.ednine av * m :ts proposition

7 : 8 I I. angående pension å amänna in dragningsstaten åt skoära1innan vid änsfängeset i Stockhom Ch1 istina Charotta Lindhom.,M,e d hemstäan att reservations n s1aget ti högre fokskoor måtte förändras ti försagsansag. - Med motionär : Fridtjuv Berg I an,edning av k. m :ts försag om ändring a v grunderna för tide.an de av understöd från ansaget ti högre skoor för kvinnig ungdom. Medmotionär : Fridtju v Berg. 8 I I I 3. Om, förhöjning av understoäsb op pen från småskoärares m. f. å derdomsuhderstödsanstat. - Medmotionär : Fridtjuv B erg. I 4 7. Om ändring av 3 i agen angå ende foj.kskoeväs:endet i Stockhom m. m. I 5 2. Om upprättande av en pedagogisk pro:dess ur vid universitetet i U ppsa a. - Medmotionär : FridtJuv Bterg. I 4 I. I an[ edning a v k. m :ts proposido n angåjende öneregering för ärare vid fokskoor m. m. I anedning av k. m :ts propositwn angående ändrad anordning a v ri kets amä,n na äroverk samt öne r egering för de vid dem anstäda ärar,e. - Medmotionär : F ridtjuv Berg I anedning av k. m :ts proposition,angående ändrad anordning av ri {)ets amänna äroverk samt öne r,eg:ering för de vid dem anstäda ärare. M edmotionär : FridtJuv,Berg I anedning a v k. m :(s proposition angå ende öneregering för fokskio Medmotionär : es e:minarierna.. Fridtjiu v Berg I an edning av k. m :t s proposition angående ändrad anordning av ri kets amänna äroverk samt öne regering för de vid dem anstäda ärare (om önetursrätt för semina : rieärare). - Medmiotionär : Fridtjuv.Berg : 4. Om des ökning, des utsträckt an vändning av ansaget ti understöd åt äidre fokskoärare Dm.s ådan.ändring i k. m: :ts i stats v,erks propositionen gj!orda framstä ning angående nytt foikskoesemina rium i Lmeå, att detsamma försöks vis organis eras såsom samskoa I an edning av k. m : ts proposition a,ngående förändrade bestä:mmeiser rörande ansag ti högre fokskoor Om ökade ansag ti ärare och ä rinnor vid foksko es eminariernas öv M.edmotionar : Frid Jning:ssk;o or. tj:uv Berg. 3 o 8. I anedning av k. m :ts proposition med försag ti ändrad ydds.e av 3 och 4 i ag-en angående fok-

8 28 sko±eväs endet i Stockhom m:aj I an1edning av k. den 15 m : ts proposition.a.ngående st tsundersitöd ti komtiru a och enskida äroanstate r. SVERGES ALLMÄNN A F OLKSKOLLÄ RAREF ÖRENIN G

9 r EN ÅTERBLICK på de gångna 30 åren.. Förening en s stiftande. Om Sverges amänna fokskoärareförenings ti komst och de omständig heter, som därmed stodo i samband, har en av föreningens stiftare, Emi Ham mar/und} i ett föredrag den 6 augusti ämnat föjande måande skidring : "Då styresen för den nybidade Stockhoms fok skoärareförening sammanträdde den 27 november 1 879, gäde det att sätta upp ämnen för kommande möten. Sekreteraren Stefanson föresog då föjande : Vika åtgärder kunna vidtagas för en sammansut ning mean Sverges fokskoärareföreningar ti större gemensamhet i deras strä vanden? Innan föreningen hann sutbehanda detta ämne, hade den emeertid skaffat sig en ny styrese : de gama hade dragit sig tibaka och de unga kommit ti makten. Den nya styrese, som vades i januari I 8 8o, utgjordes av föjande personer : ordförande d å- :P vårande förste äraren vid Adof Fredriks fokskoa. :J. Mozn, vice ordförande äraren vid samma skoa Emi Hammarund, förste sekreterare den år avidne, under sin ungdom entusiastiske äraren A. M. Stefanson, andre sekreterare dåvarande äraren vid Kungshoms fokskoa Gust. Östz"ng, kassaförvatare nuvarande överäraren vid Johannes fokskoa L. A. Eden samt i övrigt den mycket oppositionet anagda ärarinnan vid Maria fokskoa Fanny Lundin och den at för tidigt bortgångne äraren och äroboksför fattaren :an Fredr-ik Eriksson. Det var denna nya styrese, som fick taga hand om hr Stefansons fråga. Den förekom inom före ningen vid februarisammanträdet o, viket hös, iksom föreningens övriga sammanträden på den tiden, i stora saen tre trappor upp i det numera utdömda skohuset vid Skärgårdsgatan. Under den överägg ning, som då uppstod i den med fotogenampor spar samt uppysta saen, framstäde den nyvade vice ordföranden, densamme som nu har ordet, det för saget, att den ifrågasatta sammansutningen. skue ske genom bidandet av en amän svensk foksko ärareförening i väsentig överensstämmese med den fem år tidigare stiftade Danmarks Lcererforening. Försaget godkändes, och åt den nya styresen uppdrogs att för ändamået sätta sig i förbindese med övriga fokskoärareföreningar i riket. Med avar och entusiasm tog sig styresen an ärendet, och den 22 mars r 88o utfärdade densamma

10 å föreningens vägnar ett u pprop, viket utsändes tii så många fokskoärareföreningar i riket, som det var möj igt att taga reda på. I detta cirkuär - sjäva urkunden för förenin-g en - hette det _ band annat : _ Skoa medemmarna av Sverges fokskoärarekår kunna med hopp om att deras åsikter varda beaktade uttaa sin me ning ; skoa de förmå arbeta för fokskoans yckiga framtid så som de böra och kunna ; skoa de sutigen kunna verka därhän, att de med stigande b_i dning även intaga den pats inom samhäet, som dem med rätta tikommer, så böra de suta sig tisammans för att med förenade krafter sträva mot mået. En sådan sammansutning skue kunna vinnas genom bi dande av en amän svensk fokskoärareförening. Det gives knappt ett av skoans ivsintressen, som ej i en sådan förening skue äga sin naturiga måsman. På skoag stiftningens område, där så stora förändringar stundom krävas, bör äraren, som ever i och för s koan, kunna döma med en sakkännedom, som få utom hans stäning besitta. Beträffande vidare de detajfrågor av mera ingripande art, som ofta under kastas meningsskifte, kan ett uttaande från kårens sida endast varda av vikt och äga verkig praktisk betydese, ifa det kommer från en förening med så omfattande verksamhetskrets, som den här ifrågasatta. Med avseende sutigen på ärarens ekonomiska stäning, som - trots at vad statsmakterna, kommunerna och- enskida gj ort är atför bekymmersam, så är även där ett samfät arbete frän kårens sida av behovet påkaat. - I avseende på föreningens organisation uppdro gos i cirkuäret några grundinjer : en centrasty rese, medemmarnas fördening i kretsföreningar, en mindre årsavgift o. s. v. Man tänkte sig frågan avgjord vid ett ombudsmöte i sammanhang med det stun- 33 dande nordiska skomötet i augusti I Sutigen framstädes tre frågor ti besvarande, nämigen : ) Anses en amän svensk fokskoärareförening önskvärd? 2) Enigt vika huvudgrunder borde en sådan förening ordnas? 3) Vi Eder förening sända ombud för att närmast före eer efter nordiska skomötet överägga och besuta om föreningens konstituerande? * Svaren skue insändas innan den I j ui under min adress. Styresen för Stockhoms fokskoärareförening hade fått föreningens bemyndigande att vidtaga aa åtgärder, som påkaades med anedning av upp ropet ti andets ärareföreningar. Men då den av sju personer bestående styresen var en at för ovig apparat för att handhava en p raktisk fråga, uppdrog styresen åt tre komm itterade, nämigen ordföranden Moin, vice ordföranden Hammarund och sekrete raren Stefanson, att vidtaga aa åtgärder, so_m stodo.i samband med bidandet av en amän svensk fok skoärareförening. Vi tre bevo tiika föreningens ombud. De tre kommitterade, som såunda fått saken het och hået i sin hand för att föra den ti ett gott sut, torde i korthet kunna karakteriseras så* Sutet av uppropet ätergives i faksimie å sid. 31). 3

11 und a :. Moin var energiens m a n, s o m ej gav tappt när han börjat en sak ; han var ock den stränge kritikern, som noga granskade och nagefor ait, och som ej säppte något fram utan att hava vänt på det fera gånger och noga övervägt vika invändningar, som kunde göras. Stefarrson var entusiasmens man, som skrev varmhjärtade upprop sam t hö edande och tändande ta, där. så behövdes. Jag sut igen kunde måhända betecknas som handingens man, och på min ott föo de rent organisatoriska be styren. Vi tre kommitterade supperade atså varandra gott, och samarbetet var det ara bästa. Efter su tat skoarbete för dagen träffades vi vanigen vid den anspråksösa midcagsmåtiden. Vid en enke kopp kaffe stue e rades de senaste tidningarna och sam taa des om dagens händeser. Därpå föjdes vi åt ti huset n:r 23 Brunnsgatan uppe på. högsta Bru n ke. bergsåsen, där såvä Moin som Stefanson bodde ; och där ventierades vår stora föreningsfråga i ugn och ro. Ti en början gäde det för oss att taga reda på vika ärareföreningar, som funnos i riket. Det var intet ätt göra, ty någon förteckning p å dyika föreningar hade dittis adrig utgivits. Jag k inde j u från min skånetid rätt bra ti förhåanden a i Syd sverge, Stefanson tog på sin ott Östergötand och Moin Västmanand. Genom att. studera annonser och referat i skida tidninga r fingo vi sutigen ii 35 stånd istor p å.o m kring 1 o o föreningar, och detta syntes dss särdees storartat. På de ti föreningarna utsända. cirkuären bör jade svar snart inkomma från skida orter. Det första svaret är daterat den 3 apri I 8 8 o och är från Kinds kohtrakts skoärarefören ing i Västergötand. 1cke ett enda svar var avstyrkande. I de ara festa fa utta ade man sin gädje över försaget och hoppades, att d e ts a m m a måtte förverkigas. Ett och annat svar andades dock en viss misströstan. Så yttrade t. e x. en uppandsärare : rör min enski da de har jag tyckt mig märka, att det kent stät med kårandan, enighetett inom vår kår i amän het, och jag bekagar på det högsta, att sä är, är Några k re t s a r yttrade sig även om huvudgrutij dern a föt den titänkta föreningens organisation --" de festa instäm mande i stockh omsfören i n gens cirku är. En västgötakrets gj orde b. a. föjande karak teristiska uttaande : a.tt märt av högre bidning borde inväjas i föreningens s ty, ese, viken ansågs böra bestå ti häften av fokskoärare och d en andra häften av fokskoeinspe ktörerj seminarierek torer samt ordförande i skoråden. Fö rgäves fick man emeertid bestämmes e i det stad geförsag, o mbudsmötet Det var icke en tänkt oss. D e n sku e red::m från ti overksamh et, o<;; h (Ht skue eta e fter en dy ik som bev föreagt sådan förening, vi början varit dömd bivit som. förut,

12 37 sku1e biva instät, sva rades triumferande : Ja, men var ska herrarna få oka? Vi voro visserigen unga män men icke adees oerfarna i ivet, och icke äto vi dyika skrämskott det minsta förbuffa oss eer inverka på våra paner. Det var vetenskapen, som bev de husvia fok skoärarnas beskyddare. Vi vände oss ti Veten skapsakademiens dåvarande sekreterare, professor D. Lindhagen. Han og, då han hörde svaret från nor diska skomötets vederbörande, och uppät gärna Vetenskapsakademien s hörsa för vårt möte. Då vi taade om okahyra, förkarade han, att det ej kunde kom ma i fråga för ett sådant ändamå. Den I 9 juni hade förberedeserna fortskridit så ångt, att kommitterade kunde utfärda inbjudning ti ett o mbudsmöte å Vetenskapsakademiens hörsa för bidande av en amän svensk fokskoärareförening, och skue mötet håas dagen före och dagen efter det nordiska skomötet. Närmare bestämmeser rö rande ombudens anta m. m. ämnades tiika. N u inträdde ferierna, och jag bev ett sags jourhavande, som åtog mig att stanna kvar i Stock hom och sköta de öpande ärendena, besörja den ganska vidyftiga korrespondensen, handhava besty ren med tryckning av program, förteckning på om buden m. m., och i min dåvarande bostad, Västra Trädgårdsgatan 1 9, strax bakom Kungsträdgården, hade jag anordnat en mötesbyrå av bygsammaste dimensioner. Nej, det gäde att söka befria ärarna från förmyn- derskap och göra dem ti herrar i eget hus. Seran det av de inkomna svaren det ifrågasatta mötet för bidanfe av rareförening skue biva en verkighet, skaffa ämpig oka för detta möte. j ade de första stötestenarna. bev kart, att en amän ä gäde det att Men här bör Vi kommitterade tyckte förstås, att vårt möte hade så pass mycket samband med det amänna nordiska skomötet, att vi gott kunde vara under samma tak, fast på oika tider. För oss fö det sig het naturigt, att ombudsmötet ägde rum i någon av nordiska sko mötets samm anträdesokaer. Genom \1oin, som ju var förste ärare och såedes hade den största auktoriteten, vände vi oss ti den e dande kraften vid nordiska skomötet*. Svaret bev emeertid ett bestämt nej. Och ej nog därmed : man ät förstå, att den av oss ifrågasatta föreningen var adees onödig, och att det var oförsyn t av foksko ärarna att begagna sig av nordiska skomötets för måner (prisnedsättning på järnvägar m. m.) för att håa ett möte rörande egna angeägenheter. Vi hade såunda bokstavigen gjort upp räk ningen ut an värden, ty någon skooka stod ej heer t i buds. Då från v;\r sida den uppysning ämna des, att man icke måtte tro, att vårt möte därmed * Den bekante fokskaeinspektören i Stockhom C. J. Meijerberg. i,

13 Protokoet den 9 augusti 1880, skrivet av Emi Hammar/und.