Rektor berättade att även i år deltar skolan i Mattelyftet. Det gäller alla som undervisar i matematik.

Transkript

1 Protokoll skolråd Vidingsjöskolan Närvarande (klassrepresentanter) Fk Malin Nilsson och Peter Kronkvist Åk 1 Jennie Kullman Åk 2 Elisabeth Liljegren Åk 3 Hanna Sundin och Boel Reinicke Åk 4 Christer Kihlgren Åk 5 Maria Gillisson och Niclas Malm Åk 6 Hanna Elnegård Närvarande (skolpersonal) Rektor Biträdande rektor Gruppledare Räven/Ugglan Gruppledare 1-3 Gruppledare 4-6 Förstelärare Gruppledare Älgen/Vargen/Örnen Christina Ireman Lena Norman Micaela Wernander Henrik Larsson Lena Nilsson Kristin Westerholm Thomas Skagerstedt Mötet öppnas Christina Ireman öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Val av ordförande Till mötets ordförande utsågs Boel Reinicke. Val av sekreterare Till mötets sekreterare utsågs Maria Gillisson. Föregående protokoll Inga synpunkter fanns på föregående mötes protokoll. Presentation av skolan läsåret 2015/2016 Rektor presenterade ledningsgruppens deltagare på mötet. Micaela (arbetslag Räven/Ugglan) och Thomas (arbetslag Älgen/Vargen/Örnen) är nya gruppledare för året. Rektor berättade att även i år deltar skolan i Mattelyftet. Det gäller alla som undervisar i matematik. Skolans organisation presenterades. Bland de nyanställda finns bland annat Andreas, nyutexaminerad fritidspedagog, Maria, lärare i årskurs 3 och Jennifer i årskurs 5. På Räven är Åsa Stålnacke nyanställd. Skolan jobbar med tre prioriterade mål: 1) Maximalt lärande/hög måluppfyllelse eleverna ska utmanas i sitt lärande för att kunna nå så långt som möjligt. Mattelyftet är ett exempel på hur man jobbar med detta mål. Tanken är att kompetensutveckling hos pedagogerna leder till högre måluppfyllelse för eleverna. 2) Likvärdiga möjligheter man strävar efter att bidra till att utjämna skillnader. Likvärdighet ska gälla i betyg och bedömningar. Det är dock inte så enkelt att nå samstämmighet eftersom läroplanen lämnar mycket utrymme för tolkningar. Stöd och anpassningar är viktiga eftersom skolan är till för alla elever. Sammanhållen fritidsverksamhet (alla fem fritidsavdelningar ses

2 som en verksamhet) är också ett sätt att uppfylla detta mål. Fritidsverksamheten som erbjuds ska vara likvärdig man jobbar med gemensamma tema och en gemensam utvecklingsgrupp. 3) Lust och engagemang/stärka det professionella förhållningssättet man strävar efter en bättre kommunikation till föräldrarna om vad man jobbar med på skolan. Det är viktigt med yrkesstolthet och engagemang. Här kommer också värdegrundsarbetet in: bemötande är viktigt man säger god dag, tack, adjö och förlåt till varandra. Skolråd på Vidingsjöskolan. Lena presenterade ett dokument som förklarar skolrådets syfte: Skolråd på Vidingsjöskolan Skolrådet är sammansatt av två föräldrarepresentanter från varje åldersgrupp, rektor, biträdande rektor samt representanter från ledningsgruppen (gruppledare). Under läsåret 2015/2016 träffas skolrådet två gånger på höstterminen och två gånger på vårterminen. Skolrådet är en länk mellan föräldrar och skola. I skolrådet diskuteras de övergripande frågor som är av intresse för flertalet föräldrar. Frågor till skolrådet tas tacksamt emot och samlas ihop av de olika representanterna för vidare befordran till biträdande rektor. Vi vill ha in frågor senast en vecka före skolrådsmötet för att hinna ta reda på de fakta som behövs för att kunna ge er svar. Skolrådet arbetar tillsammans för att utveckla vår skola och göra en bra skola bättre. Tillsammans identifierar vi de förbättringsområden som finns och strävar efter att hitta bra lösningar som bidrar till att höja kvaliteten. Notera att frågor ska skickas in till klassrepresentanterna senast en vecka innan skolrådsmötet. Notera även att skolrådet inte är rätt forum för frågor och diskussioner som bara är relevanta för en klass. Tanken är att skolrådet diskuterar sådant som berör flertalet elever på skolan. Lena poängterade att det är vi tillsammans som gör mötena och det de leder till. Skolan och klassrepresentanterna har ett gemensamt ansvar. Svaren på de frågor som ställs till skolan på mötena redovisas i protokollet. Protokollet publiceras på Fronter och på skolans hemsida. Klassrepresentanterna har även ett ansvar att distribuera svaren, men där är det individuellt om man vill mejla ut till hela klassen eller skicka individuella svar på ställda frågor. Lena lyfte frågan vad vi vill åstadkomma med skolrådet. Vill vi engagera fler personer och åstadkomma mer? Tyvärr konstaterade flera klassrepresentanter att det är ett lågt intresse för skolrådet bland föräldrar i klasserna. Möjligheten att ställa frågor till skolan är det som är mest intressant, men ofta ställs aldrig några frågor inför skolråden. Lena presenterade en vision om skolrådets roll där man driver frågor tillsammans och skolrådet inte bara är ett forum för kritik mot skolan. Dagordningen för skolråden bör inte ha Frågor till skolan som sista punkt. Då riskerar man att inte ha tillräckligt med tid att diskutera det som faktiskt intresserar flest föräldrar. I dag ligger den punkten sist på dagordningen men det har bara kommit in en fråga så det bör inte bli några problem. Utvärdering Mealman Mealman är ett pilotprojekt från Kost & Restaurang. Via en hemsida väljer barnen vilken maträtter de tänker äta på skollunchen. Frågan är om det har hjälpt restaurangerna att minska på

3 tillagningssvinnet. Man ville även minska på den mängd mat som barnen slänger. Nu är projektet slut och ska utvärderas. Lena ställde frågan till föräldrarepresentanterna vilka erfarenheter man har av projektet. Följande synpunkter framkom: Det är svårt att komma ihåg att välja maträtt. Man behöver få in en rutin. Bland de äldre barnen så sköttes det utan föräldrarnas inblandning. Systemet är lättanvänt. Tanken med projektet är god. Barnen blir medvetna om svinnet på ett annat sätt. Mer än 50 % av eleverna använde systemet när det var som mest populärt. Räckte maten bättre? Rektor uppfattade det att maten räckte bättre, dvs. att de mest populära rätterna inte tog slut. Maria i köket har också en upplevelse av att det hjälpte. Det är dock lite osäkert eftersom barnen ändrade sig ibland och valde en annan rätt än den de anmält i Mealman. Åsa Kullberg från Kost & Restaurang är nyfiken på våra reflektioner. Inget beslut om en eventuell fortsättning är fattat än. Det finns ingen information om driftkostnader för Mealman och skolan inväntar utvärderingen. Oavsett Mealmans framtid ska skolan jobba vidare med matsvinn som ett område för elevrådet. Någon klass på skolan jobbar med gröna påsen som projekt. Det kan vara en idé för resten av skolan. Hur bedömer pedagoger elevers kunskapsförmågor? Kristin berättade om hur pedagogerna bedömer eleverna. Pedagogerna får inte hitta på bedömningskriterierna själva. Det finns styrdokument som bestämmer hur det ska ske. En vanlig missuppfattning bland föräldrar är att pedagogerna kan påverka detta själva och skolan måste därför bli bättre på att kommunicera med föräldrarna vad som styr verksamheten det är inte föräldrarnas åsikter och önskningar. Skollagen är ett styrdokument. Den är omskriven i så kallade allmänna råd. De fungerar som styrdokument för Vidingsjöskolan. Ca 15 allmänna råd finns att läsa på skolverkets hemsida. Det finns även ytterligare stödmaterial på hemsidan, till exempel om riktlinjer för hur man kan hantera bedömningsfrågor. Läroplanen är ett annat styrdokument. All verksamhet i skolan ska syfta mot läroplanen. Det finns en syftestext för varje ämne som förklarar varför eleverna ska läsa detta ämne och vilka förmågor eleverna förväntas få. Det finns också tydliga anvisningar om vad som ska läras ut. Nästan alla ämnen har kunskapskrav i år 3, 6 och 9. För årskurserna till och med 3 gäller enkla bedömningar, dvs. antingen kan eleven det eller inte. I högre årskurser är kunskapskraven indelade i steg. Engelska har dock inga centrala kunskapskrav i år 3 utan det är upp till varje skola att bestämma vad kunskapskravet betyder. Ett exempel: det finns centrala riktlinjer för vad SO-undervisningen ska innehålla. Det finns alltså ingen valmöjlighet för skolan att undervisa om detta. Däremot finns det utrymme att välja vilka exempel man ska ta upp i undervisningen. Om läroplanen säger att man i SO-undervisningen ska berätta om psalmer så får skolan bestämma vilka psalmer som ska tas upp. Vad gäller kunskapskrav så är det viktigt att ha ett gemensamt sätt att förhålla sig så det inte blir skillnad beroende vilken klass man går i. Vidingsjöskolan använder pedagogiska planeringar för att styra upp detta. Hela arbetslagen jobbar tillsammans med att para ihop kunskapskrav och centralt innehåll med hur det ska bedömas och vilka kvaliteter som ska bedömas. Det får inte finnas utrymme för individuella pedagogers tolkningar.

4 Pedagogiska planeringar finns för alla ämnen. Det ska alltså inte spela roll vilken klass man går i. Det är ganska unikt för Vidingsjöskolan, att jobba så strukturerat för att uppfylla skollagens krav på likvärdighet och att alla ska få en likvärdig bedömning. De äldre eleverna blir upplysta om vilka kunskapskrav som gäller eftersom det i förlängningen hjälper dem att veta vad man behöver kunna. Detta är dock ett nytt arbetssätt. Redan nu sätter man upp på tavlan mål med lektionen och vilka förmågor som ska tränas, vilket kan ses som ett led i arbetet att synliggöra kunskapskraven. Så småningom ska detta också kopplas till elevernas individuella utvecklingsplaner. Nationella prov i år 3 utvärderar främst skolans undervisning, inte elevernas kunskaper. Skolan får reda på om man har undervisat rätt saker (det finns alltid något man missar). Nationella prov testar inte alla kunskapskrav och utgör bara en del av bedömningsunderlaget. Värt att notera är att eleverna har rätt till anpassningar vid skrivandet av de nationella proven, till exempel genom att få längre skrivtid, att dela upp provskrivandet, att få förstorad text och att få skrivhjälp (om nu inte provets syfte är att testa skrivförmåga). De nationella proven rättas och bedöms gemensamt. Proven är avidentifierade, dvs. ingen rättande pedagog vet vilken elevs prov den rättar. Vidingsjöskolans vårkväll flipp eller flopp? I våras byttes Vidingsjöskolans dag mot Vidingsjöskolans vårkväll. Vidingsjöskolans dag har tidigare infallit på en lördag och innehållit lektioner med föräldrarna som åskådare, förutom diverse aktiviteter på skolgården. Vårkvällen hölls i stället på en tisdag. På skolgården fanns utställningar, försäljning, diverse jippon och melodifestival på pingisborden. Cirkusföreställningar hölls i gympasalen, ordnade av fritidshemmen. Hamburgare och festis fanns att köpa. Klassrepresentanterna var mycket nöjda med bytet till vårkväll. Arrangemanget uppfattades som väldigt trevlig. Lektionerna som hållits på Vidingsjöskolans dag har uppfattats som stressande för både barn och föräldrar. Cirkusen imponerande stort, enda invändningen var att de barn som uppträdde i båda föreställningarna missade allt det roliga på skolgården och knappt hann äta. Hamburgarförsäljningen var mycket lyckad för då slapp man fixa kvällsmat hemma innan. Det var också bra att väja en vardagskväll för arrangemanget eftersom helgerna oftast är fulltecknade under maj. Inför nästa års vårkväll fick föräldradelen av skolrådet frågan om man vilja driva en egen aktivitet. Tanken från skolpersonalen är att föräldrarna ska ordna något själva. Förslaget tas upp igen under nästa skolråd. Någon påpekade att föräldrarna ändå är aktiva på vårkvällen genom bullbak, loppisar och diverse andra aktiviteter. Temaarbete på fritidshemmet Thomas och Micaela arbetar med teman för att knyta ihop alla fem fritidsavdelningar. Självklart anpassas temat för ålder. Man har två temadagar per vecka och de varar inte hela dagen. Barnen får själva önska vilka teman som ska tas upp. Detta arbetssätt är nytt och därför har pedagogerna själva bestämt det första temat: Lek och rörelse, som knyter an till styrdokumentet Lgr 11 (man ska vara ute även när det regnar). Man planerar att ha 3-4 teman per termin. De ska sedan utvärderas för att sätta upp riktlinjer för fortsättningen. Temaarbetet följer en temamall som finns upplagd på Fronter (i alla fall för Räven/Ugglan). Den öppna fritidsverksamheten omfattas inte på samma sätt av styrdokumenten men Örnen är ändå med på temaarbetet.

5 Information Rektor berättade att man under läsåret 2015/2016 planerar att fortsätta med värdegrundsarbetet med fokus på begreppen god dag, adjö, tack och förlåt. Detta uppmuntrar förhoppningsvis en positiv anda på skolan. Man vill skapa en känsla av empati och respekt och lära barnen att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Värdegrundsarbetet pågår hela läsåret. Lena berättade att på skolverkets hemsida finns ett förslag på att skriva ut målen för fritidshem och förskoleklasser på ett tydligare sätt. Förut har målen för dem varit något oklara. Rastverksamheten fortsätter som förut. Barnen får lämna en pant för att få låna leksakerna. Pedagogerna fortsätter att anordnar rastaktiviteter, 4 dagar per vecka för lågstadiet och 3 dagar per veckan för mellanstadiet. Röris leds ibland av elever från år 6 som visar stort engagemang. Föräldrar uppmanas att komma till skolgården och titta på vid halv tio-tiden. Det lär vara fullt ös. Tyvärr finns det en granne som tycker att detta är förskräckligt. Den höga musiken stör och grannen vill att skolan ska sluta att spela musik på skolgården. Ingen av de i skolrådet som bor nära skolan har hört något. Skolan vill gärna veta om någon annan störs av musiken. För klass 1-3 har situationen i matsalen blivit lite väl högljudd och därför har timglasen plockats in igen. Då måste barnen vara tysta i fem minuter när alla satt sig och det har god effekt. Rektor påpekar att man är tacksam om föräldrarna tar sig tid att fylla i den skolinspektionsenkät som klasslärarna mejlat ut om. Det tar bara 10 minuter att fylla i och de utgör underlag för skolinspektionen. Den tvärgruppsfriluftsdag som ordnades på skolan härom veckan var mycket lyckad. Alla elever blandas i grupper och sexorna agerar gruppledare. Självklart finns det även vuxna med som har det yttersta ansvaret men det är roligt att se hur yngre barnen följer sexornas instruktioner och att sexorna tar bra hand om de yngre barnen. Angående simundervisningen: i årskurs 3 testas eleverna i simhallen att de kan simma 25 meter. I femman testas simkunnigheten på lägerskolan och då ska de klara att simma 200 m varav 50 m på rygg. Nytt koncept för i år är att eleverna åker till simhallen med Luc och får simundervisning om man inte klarar skolans krav. Eleven får underkänt betyg vårterminen i år 6 i idrott om den inte klarar simkravet som är 200 m varav 50 m på rygg. Undervisningen sker på eftermiddagstid och tackar man nej riskerar man alltså icke godkänt betyg i idrott för vårterminen i år sex. Man kan också få extra simundervisning i trean för att klara 25-meterskravet. Jonas, en ny pedagog kommer att jobba som extra mattelärare i årskurs 1-6. Tanken är att lektionerna ska bli dubbelbemannade. Han kommer att jobba olika mycket i olika årskurser utifrån vilken nytta som uppstår. Frågor till skolan När är första discot för terminen? Svar: 2 oktober. Övriga discon under läsåret är 20/11, 29/1 och 18/3. Frågan om Vidingsjöskolans om-och utbyggnad togs upp. Rektor meddelade att det inte finns något nytt att berätta men att hon hoppas ha mer information till nästa skolråd.

6 Nästa skolråd Datum för nästa skolråd är 19/11. Vid protokollet Maria Gillisson