Revision. Faktorer som påverkar nybildade aktiebolag som tidigare bedrivits som enskilda firmor i valet av revision.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revision. Faktorer som påverkar nybildade aktiebolag som tidigare bedrivits som enskilda firmor i valet av revision."

Transkript

1 Örebro universitet Handelshögskolan Företagsekonomi, C-uppsats Handledare: Simon Lundh Examinator: Agneta Gustafson VT 2012 Revision - Faktorer som påverkar nybildade aktiebolag som tidigare bedrivits som enskilda firmor i valet av revision. Anna Elfwén Johan Redelius

2 Förord Vi vill tacka Simon Lundh för handledning och hjälp under arbetets gång samt Stig Andersson för värdefulla idéer, råd och synpunkter. Vi vill även tacka de företag som tagit sig tid att ställa upp på intervjuer, er medverkan gav ett värdefullt bidrag till studien. Örebro, maj 2012 Anna Elfwén Johan Redelius

3 Sammanfattning Den svenska regeringen har, i linje med EU, de senaste åren genomfört regelförenklingar för svenska företag. Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag och sänkning av aktiekapitalet är två av regelförenklingarna. Det har resulterat i att rekordmånga aktiebolag har bildats. Statistik visar dock att ökningen av antalet aktiebolag till stor del beror på ombildning av företag. Främst är det enskilda firmor som har valt att byta företagsform till aktiebolag. Dessa företag har tidigare erfarenhet, som enskilda firmor, av att bedriva verksamhet utan krav på revision. Tidigare studier har genomförts på vad som påverkar företag då de har möjlighet att välja att ha eller att inte ha revision. Dessa studier har främst fokuserat på befintliga aktiebolag och inte på företag som valt att ombilda verksamheten till aktiebolag. Den här studien syftar till att skapa en förståelse för vad som påverkar dessa företag vid valet. Kostnad och trovärdighet är två av faktorerna som tidigare forskning menar påverkar valet. I den här studien används, utöver dessa faktorer, tidigare erfarenheter genom teorierna Path dependece och Functional fixation för att förstå beslutet. Teorierna menar att tidigare erfarenheter kan begränsa människans förmåga att fatta optimala beslut. Insamlingen av empiri har genomförts med hjälp av telefonintervjuer med nybildade aktiebolag som tidigare bedrivits som enskilda firmor. Företagen var av storleken att de hade möjligheten att välja bort revision. Studien visade att faktorerna kostnad och trovärdighet påverkar valet, men inte i den utsträckning som utgångspunkten i studien hade. Faktorerna erfarenhet, trygghet och expanderingsplaner visade sig även påverka valet.

4 Abstract The Swedish government has, in consistency with the European Union, in recent years implemented regulatory reforms for Swedish companies. The abolition of the audit requirement for small companies and reduction of share capital are two of the regulatory reforms. The result of the reform has been that more companies have established. Statistics show that the increase in the number of companies depends on the transformation of companies. Mainly sole proprietorships have switched corporate form into limited company. These companies have previous experience, as sole proprietorships, to operate without the requirement of audit. Previous studies have been conducted with factors that influence companies when they are given the choice to have or not to have auditing. These studies have mainly focused on existing companies and not companies that have chosen to convert to limited companies. This study aims to create an understanding of what factors that affect these companies in their decision. Cost and reliability are factors that previous research considers has an effect. In this study, in addition to these factors, past experiences through the theories Path dependence and Functional fixation has been used to understand the decision. These theories argue that past experience can limit people's ability to make optimal decisions. The empirical data collection was carried out through telephone interviews with newly formed limited companies, who previously conducted as sole proprietorships. The companies were of the size that they had the option to not have an audit. The study showed that the factors cost and credibility affects the decision, but not to the extent that the starting point of the study had. The factors experience, safety and expansion plans were also found to influence the decision.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Regelförenklingsarbete Historik Sänkning av aktiekapitalkravet Aktiebolagsökning Revision eller inte Frågeställning och syfte Referensram Faktorer som påverkar valet av revision Trovärdighet Kostnader Erfarenheter Functional fixation Path dependence Beslutsteori Applicering av teorier till studien Metod Undersökningsdesign Sökning efter tidigare forskning Datainsamling Sökning efter respondenter Intervjuform Intervjuteknik Hantering av intervjuresultat Analys Intervjuresultat Företag med revision Motiv till ombildning Syn på revision Kostnad Trovärdighet Sammanfattning... 22

6 4.2 Företag utan revision Motiv till ombildning Syn på revision Kostnad Trovärdighet Sammanfattning Reflektion kring intervjuerna Analys Erfarenheter Trovärdighet Trygghet Kostnad Expandering Slutsatser Faktorer som påverkar valet av revision Studiens bidrag Fortsatt forskning Källförteckning Bilaga Bilaga

7 1 Inledning 1.1 Regelförenklingsarbete EU påbörjade 2007 ett regelförenklingsarbete för att minska de administrativa belastningarna för företagen i Europa (Statens offentliga utredningar (SOU) 2008:32). Motivet till regelförenklingsarbetet var att göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga. Inom EU finns föreskrifter som anger att alla bolag är skyldiga att upprätta årsredovisningar, det finns dock ett regelundantag för mindre och medelstora onoterade bolag. Det innebär att bolag som faller under EU:s gränsvärden får undantas från revision. Den svenska regeringen har i linje med EU aktivt arbetat med regelförenklingar för företagen i Sverige. I en skrivelse av regeringen (2009/10:226) resonerades det kring att ett enklare regelverk gör att företagarna kan ägna mer tid åt den huvudsakliga verksamheten. Att minska de administrativa kostnaderna ger även möjlighet till ökad produktivitet, eftersom mer resurser kan överföras till kärnverksamheten. Två åtgärder som genomförts har haft en direkt påverkan på aktiebolagen: revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag och sänkningen av aktiekapitalkravet (Regeringen 2010). I november 2010 lagstadgades att den allmänna revisionsplikten för små aktiebolag avskaffas i Sverige (SFS 2010:834). Aktiebolag som uppfyller minst två av de tre krav som visas nedan definieras som små aktiebolag: Högst 3 anställda. Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning. Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) hade en negativ uppfattning om lagändringen när den infördes (FAR 2010). Generalsekreteraren Dan Brännström ansåg att det på lång sikt skulle kunna innebära högre kostnader för företag som inte har revisor. Han menade även att revisorn inte saknas förrän den är borta. Organisationen Företagarna hade en annan uppfattning när revisionsplikten avskaffades. Företagarnas skatteexpert, Annika Fristch, menade att det positiva med lagändringen var att företagen får möjlighet att välja andra alternativ för granskning som passar deras situation bättre (Företagarna 2011). Enligt Skatteverket (2010) påverkades cirka aktiebolag av lagändringen, vilket motsvarade ungefär 70 % av Sveriges företag. Ett år efter lagändringen ansåg Bolagsverket, i 1

8 tidningen Balans (2011), att det var för tidigt att dra några slutsatser kring hur många av de befintliga aktiebolagen som har valt bort revision i Sverige. Bolagsverket kunde dock uppge att ungefär 75 % av de nybildade aktiebolagen valt att inte ha revision. 1.2 Historik Kravet på revisor för aktiebolag reglerades första gången i den svenska aktiebolagslagen (ABL) år 1895 (Thorell & Norberg 2005). Lagen kom att utvecklas 1944 till en mer modern version där krav ställdes på vilka företag som skulle anlita en auktoriserad revisor. I ABL 1975 lagstadgades allmän revisionsplikt för aktiebolag med ett bundet eget kapital som översteg en miljon kronor samt aktiebolag där en tiondel av ägarna till aktierna vid bolagsstämman begärt detta (SOU 2008:32). Bakgrunden till lagstiftningen var debatten som fördes under 1970-talet gällande den ekonomiska brottsligheten. Diskussionen grundades i att samhällets förebyggande åtgärder ansågs vara otillräckliga. De mindre aktiebolagen undantogs från lagändringen då revisionen ansågs kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt utan en godkänd eller auktoriserad revisor med hänsyn till dessa företags enkla affärsförhållanden. Ett sådant krav ansågs även leda till en onödig kostnadspost för dessa företag. På 1980-talet skedde ännu en förändring i lagen vilket innebar att revisionsplikten kom att omfatta samtliga aktiebolag. Detta motiverades med att revision utan tvekan hade betydelse i motverkandet av den ekonomiska brottsligheten. 1.3 Sänkning av aktiekapitalkravet I en proposition från regeringen (2009/10:61) gavs förslaget att aktiekapitalgränsen för aktiebolag borde sänkas. Motivet till förslaget var att utvecklingen inom EU gick mot en sänkning av aktiekapitalet för bolag som motsvarar de svenska privata aktiebolagen. Regeringen menade att villkoren för att starta och driva företag i Sverige inte skulle vara ofördelaktiga vid en europeisk jämförelse. Förslaget möttes av kritik från både Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket (Driva eget 2009 [A]). Ekobrottsmyndigheten menade att ett högre krav på aktiekapital försvårar för de oseriösa företagen som vill starta verksamhet. Bolagsverket ansåg att gränsen för aktiekapital på kronor inte var något hinder för företagare som verkligen ville starta eget. I april 2010 trädde lagändringen om aktiekapitalkravet för aktiebolag i kraft (Regeringen 2009). Lagändringen innebar att kravet sänktes från kronor till kronor. Syftet med lagändringen var att underlätta företagsetableringar och att få fler personer att våga satsa på att starta företag, särskilt inom tjänstesektorn. Lagändringen var en del i regeringens strategi för att öka tillväxten och sysselsättningen. Regeringen (Prop. 2009/10:61) menade att åtgärder som underlättar 2

9 företagsetableringar leder till att antalet nya företag ökar vilket stärker konkurrensen på marknaden. Det bidrar även till en positiv utveckling hos de befintliga bolagen, vilket leder till att förutsättningarna för tillväxt förbättras. 1.4 Aktiebolagsökning Sänkningen av aktiekapitalkravet och revisionsreformen som genomfördes år 2010 ansågs vara anledningar till att antalet nysregistrerade aktiebolag ökade samma år. I ett pressmeddelande i januari 2011 beskrevs förändringen av Bolagsverket (2011): Fler aktiebolag än någonsin registrerades under 2010, och totalsiffran för de vanligaste företagsformerna är den högsta på över 15 år. I samma pressmeddelande uppgavs hur många företag som nyregistrerats hos Bolagsverket under år 2009 och Totalt nyregistrerades företag under 2010 jämfört med året innan, en ökning med 19 %. Anmärkningsvärt var hur ökningen fördelas mellan de olika bolagsformerna. Antalet nyregistrerade aktiebolag ökade kraftigt som tidigare nämnts. Ökningen var 43 %, från till Enskilda firmor ökade, dock inte i samma utsträckning som aktiebolag, enbart med 4 % från till För handelsbolag och kommanditbolag var utvecklingen negativ. Antalet nyregistrerade handelsbolag minskade med 11 %, från till Nyregistrerade kommanditbolag minskade med 15 %, från till Förändringarna mellan åren 2009 och 2010 visar att ett stort antal företag har nyregistrerats. Hur många de nya företagarna egentligen är kan diskuteras. I en rapport från Svenskt Näringsliv (2011) om företagsamheten under 2010 mäts antalet företagsamma individer och inte registrerade företag. På så sätt kan det ge en bättre bild om hur nyföretagandet faktiskt ser ut. I rapporten konstateras dock att antalet företagsamma individer ökat med 2,5 %. Det kan jämföras med 2009 då ökningen var 1,3 %. I rapporten diskuteras hur problem uppstår då uppgifter om att 2010 skulle vara ett rekordår för nyföretagandet ska tolkas. Svårigheten grundar sig i lagändringarna som genomfördes under året. Lagändringarna har bidragit till att många företagare ombildat sina företag från enskilda firmor till aktiebolag. Företagen räknas då som nya trots att de egentligen enbart handlar om en ombildning. Antalet nyregistrerade aktiebolag under 2011 var , vilket innebar ett nytt rekord (Visma 2012 [A]). Ett tecken på att effekten av lagändringarna började avta identifierades i slutet av året då nyregistreringarna minskade. 3

10 Nyföretagarcentrum kommenterade aktiebolagsökningen i tidningen Driva Eget (2011). De menade att siffrorna var missvisande och att nyföretagandet kommer att sjunka. I likhet med rapporten från Svenskt Näringsliv menade Nyföretagarcentrum att det inte handlade om en reell ökning utan ett byte av bolagsform. I april 2012, två år efter lagändringarna, minskade antalet nyregistrerade aktiebolag (Visma 2012 [B]). Denna utveckling berodde, enligt Bolagsverket, på att effekterna av lagändringarna har avtagit. Sammanfattningsvis konstateras att antalet nyregistrerade aktiebolag kraftigt ökat som följd av de regelförenklingsåtgärder som genomfördes under 2010, samt att ökningen inte direkt kan ses som en nyföretagarökning. Detta på grund av att andra företagsformer inte ökat i samma utsträckning eller minskat. Vad som egentligen har skett är ombildningar av andra bolagsformer, främst enskilda firmor, till aktiebolag. Ett vanligt motiv till att driva enskild firma eller handelsbolag har varit enklare regler (FAR Akademi [A]). Det finns flera olika anledningar till att ombilda enskild firma till aktiebolag. De vanligaste motiven till ombildning är skattemässiga fördelar, behov av att anställa någon eller behov av att minska den personliga risken. 1.5 Revision eller inte Som tidigare nämnts visar siffror från Bolagsverket att tre av fyra nybildade aktiebolag väljer bort revision. Många av dessa kan, mot bakgrund av tidigare diskussion, vara enskilda firmor som tidigare inte haft krav på revision. Då ett aktiebolag bildas ska beslut om revision fattas. Tidigare studier har genomförts på vilka faktorer som påverkar aktiebolag i detta val (Collis 2003, Collis et al. 2004, Svanström 2008, Thorell & Norberg 2005). Främst med utgångspunkt i de befintliga bolagen som haft möjlighet att välja bort revision. Några av de faktorer som visat sig påverka valet är kostnaden för revision, både monetärt och tidsmässigt samt hur företagets trovärdighet påverkas av valet. Företagets ägarskap, storlek och kompetens har även angivits som påverkande faktorer. Om de nybildade aktiebolagen, som tidigare bedrivits som enskilda firmor, påverkas av andra faktorer vid beslutet har tidigare inte studerats. Hur företaget bedrivits tidigare kan ses som en sådan faktor. Ett sätt att försöka förstå företagens beteende och beslut kan vara genom beteendevetenskapliga teorier. En teori som handlar om hur organisationers historia påverkar deras beteende är Path dependence (Sydow et al. 2009). Det visar sig genom förmågan att ta optimala beslut förlorats, detta för att det dominerade beslutsmönstret inom verksamheten låst sig. En annan teori som bygger på att historien påverkar beteende är Functional fixation 4

11 (Riahi-Behlkaoui 1996). I grunden handlar den om att tidigare nyttjande av ett objekt utgör ett hinder för att använda objektet på ett annat sätt. Båda dessa teorier indikerar att en organisations beteende kan vara påverkat av tidigare händelser. Detta scenario går att koppla till Jacobsen och Thorsvik (2008) som diskuterar människan som en begränsad rationell beslutsfattare. Företagare som bedriver aktiebolag som tidigare vart enskilda firmor, har erfarenheter av att bedriva verksamheten utan krav på revision. I och med regelförenklingarna som ägde rum 2010 har de ombildade aktiebolagen som faller under gränsvärdena möjlighet att välja bort revision. Siffror från Bolagsverket visar att en stor del av de nystartade aktiebolagen väljer bort revision. Huruvida detta val påverkas av företagarens erfarenheter, kan studeras genom beslutsteorier, såsom Path dependence och Functional fixation. I kombination med erfarenheters påverkan på beslut kommer faktorerna kostnad och trovärdighet att studeras, vilket ligger till grund för studiens frågeställning. 1.6 Frågeställning och syfte Vad påverkar nybildade aktiebolag som tidigare bedrivits som enskilda firmor vid valet av revision? Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar enskilda firmor som övergått till aktiebolag vid valet av revision. För att förstå vad som påverkar valet tillämpas faktorerna kostnad och trovärdighet. Hur erfarenheter av att bedriva verksamheten som enskild firma påverkar valet studeras genom beteendevetenskapliga teorier. 5

12 2 Referensram 2.1 Faktorer som påverkar valet av revision Tidigare nämndes att regeringens regelförenklingsarbete syftar till att minska företagens kostnader och tid för administration. Dessa faktorer kan kopplas till revision och därmed ha påverkan på beslutet att välja bort den. Ytterligare en faktor som har ett samband och studerats i och med revisionspliktens avskaffande är företagets trovärdighet. Dessa faktorer diskuteras nedan Trovärdighet Vanligtvis anges företagets ägare, kapitalplacerare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och allmänheten som ett företags intressenter (SOU 2008:32). Företagen som studien handlar om är relativt små i och med att de understiger kraven för revisionsplikt. Studien fokuserar därför inte på samtliga intressenter, utan främst på företagens relationer till kreditgivare, leverantörer, kunder och allmänheten. Anledningen till att ägare och kapitalplacerare bortses från är för att företagen troligtvis har enkla ägarförhållanden och en ägare av kapitalet, sannolikt ägaren som bedrivit verksamheten som enskild firma. Ett av kraven för företagen i studien är att de har som mest tre anställda, vilket gör det rimligt att dessa inte påverkar företagen i större utsträckning. Hur trovärdigheten mot kreditgivare, som vanligen är banker, påverkas av att ett företag väljer bort revision kan diskuteras. I SOU (2008:32) förutspåddes att företagens villkor för lån inte skulle påverkas av att de inte hade revision. Enligt Thorell och Norberg (2005) visar flera undersökningar att bankernas önskemål om att ha reviderade årsredovisningar kan vara ett starkt skäl för att ha revision. Collis et al. (2004) menar att företag som har lån fortsätter med revision trots att de kan välja bort det. Anledningen är långivarens behov av reviderade ekonomiska rapporter. Gemensamt med kreditgivare har leverantörer ett intresse av företagens betalningsförmåga. I SOU (2008:32) fanns en tydlighet i frågan om leverantörerna påverkas av att ett företag inte har revision. Utredningen visar att de juridiska åtgärder som går att använda som skydd för att säkra betalning, exempelvis pant och borgen, gör att revision inte anses vara av större betydelse. Enligt Svanström (2008) är diskussionen om leverantörer begränsad i studier och debatten kring revisionspliktens avskaffande. Detta gäller även diskussionen gällande kunder. Thorell och Norberg (2005) anser att dessa gruppers nytta av revision är relativt låg. I SOU (2008:32) resoneras det kring hur köpets omfattning är avgörande för huruvida kunder 6

13 påverkas av revision. Alltså att omfattningen eller storleken på köpet avgör kundens uppmärksamhet och krav på att det säljande företaget har revision. Allmänhetens roll som intressent då revisionsplikten diskuteras brukar vara inriktad mot risken för ekonomisk brottslighet. Historiskt sett, vilket nämnts i problembakgrunden, har denna aspekt haft stor betydelse för revisionspliktens utveckling. I dagens läge är Skatteverkets kontrollfunktion i fokus. Svanström (2008) pekade, med stöd av Skatteverkets expert i en utredning om revisionspliktens avskaffande, på risken att fler medvetna och omedvetna fel begås i räkenskaperna utan revision, vilket leder till att myndigheten behöver utföra fler kontroller. En intressant aspekt i detta sammanhang är att det i SOU (2008:32) resoneras kring att revisorns närvaro har en stark förebyggande effekt. Fel i räkenskaperna, som revisorn uppfattar löpande, kan rättas till direkt så att dessa vid upprättande av bokslut och årsredovisningen stämmer Kostnader Thorell och Norberg (2005) hänvisar till Collis (2003) då de argumenterar för att de främsta anledningarna till att företagarna utnyttjar möjligheten att avstå revision är möjligheten att spara pengar. I sin studie uppskattar de kostnaden för revision i ett företag med färre än tio anställda till cirka kronor per år. De menar även att det saknas bevis för att kunna hävda att revisionspliktens fördelar skulle överstiga dess kostnad. Vidare antyder de att det finns ett sannolikt samband mellan företagets storlek och hur de ser på kostnaden. Ju mindre företaget är desto mindre resurser finns för revision. Svanström (2008) hävdar att om företaget är större kan verksamheten antas vara mer komplicerad vilket leder till att de företagen får ut mer av revisionen. Han finner, i motsats till Thorell och Norberg (2005), inget stöd för att företagarna skulle uppleva revisionskostnaden som en ekonomisk börda. Kostnaden för revision kan, enligt tidningen Driva eget (2009 [B]), variera kraftigt beroende på vilken revisionsbyrå som väljs. Tidningen har anonymt kontaktat sju olika revisionsbyråer i syfte att ta reda på vad revision kostar. De beskrev noggrant ett bolag och fick varierande svar på vad revision skulle kosta för bolaget: det högsta var mellan kronor per år och det lägsta mellan kronor per år. Enligt Seow (2001) är tidsåtgången för förberedelse av revision och kontakt med revisorn en aspekt som småföretagare påverkas av. Hon menar att det utöver den monetära kostnaden finns en kostnad som uppstår då tid avsätts från den löpande verksamheten. Ett av motiven som regeringen hade för regelförenklingar är just denna. Sambandet mellan företagets storlek 7

14 och kostnad (Collis et al. 2004), kan användas i detta fall. Ett litet företag tänkas ha mindre resurser att avsätta från den huvudsakliga verksamheten för administrering av revisionen än ett större företag. 2.2 Erfarenheter För beslutsfattare är det motiverat att optimera sina beslut (Ghani et al. 2011). Beslutsteorier visar dock att människan begränsas av olika faktorer vid beslut vilket leder till att denne agerar irrationellt (Jacobsen & Thorsvik 2008). Att fatta rationella beslut kan begränsas av erfarenheter som personer har. Detta kommer att studerats genom teorier om Path dependence och Functional fixation som presenteras nedan. Båda dessa teorier behandlar hur tidigare erfarenheter påverkar beteende Functional fixation Teorin Functional fixation kommer ursprungligen från psykologin och växte fram genom en undersökning som studerade hur tidigare erfarenheter påverkar mänskligt beteende (Riahi- Behlkaoui 1996). Teorin menar att tidigare nyttjande av ett objekt hindrar att alternativa funktioner identifieras, även om denna funktion passar bättre med den situation som uppstått (Arunachalam & Beck 2002). Psykologer har funnit att Functional fixation förekommer i de flesta mänskliga beteenden där en person sammankopplar en uppfattning till ett objekt och inte kan identifiera de alternativa användningar eller betydelserna (Ghani et al. 2011). Detta beror på att objektet förknippas med olika värden genom tidigare erfarenheter, vilket leder till att människan inte inser att värdet på objektet i själva verket beror på det särskilda ögonblicket och att det kan skilja sig avsevärt från hur det tidigare varit Path dependence Det finns enligt Sydow et al. (2009) ett brett intresse för att öka kunskapen om varför organisationer tappar sin flexibilitet och drabbas av stelhet. Ett verktyg för att försöka förstå detta är Path dependence. Inom organisationsforskning används termen för att beskriva organisationens agerande mot bakgrund av dess historiska val och beteende. I vilken utsträckning Path dependence kan benämnas som en teori diskuteras av Vergne och Durand (2010). De anser att det är tveksamt om forskningen verkligen kan uppvisa empiriska bevis i tillräcklig omfattning och på ett systematiskt sätt för att anses trovärdig. Sydow et al. (2009) uppmärksammar det faktum att en precisering av termen saknas. För att möjliggöra en bättre förståelse har de därför skapat ett teoretiskt ramverk som förklarar hur Path dependence uppstår i en organisation. De beskriver en process som innehåller tre faser: 8

15 den inledande bildningsfasen (preformation phase), bildningsfasen (formation phase) och inlåsningsfasen (lock-in phase). Den inledande bildningsfasen karaktäriseras av en öppen situation utan begränsningar. Sökandet efter alternativ är obegränsat och startar från noll. Bildningsfasen växer fram gradvis då handlingsområdet begränsas av beslutsfattare som favoriserar alternativ. I inlåsningsfasen begränsas handlingsområdet ytterligare tills organisationen är helt låst till ett alternativ, vilket inte behöver vara det optimala. En negativ konsekvens av inlåsningsfasen är att organisationen hamnar i en korridor med begränsade valmöjligheter vilket riskerar medföra en strategisk ineffektivitet. Denna ineffektivitet kan liknas vid teorin om att den optimala funktionen av ett objekt inte kan identifieras på grund av Functional fixation (Arunachalam & Beck 2002). Modell 2.1. illustrerar hur de tre faserna mynnar ut i en korridor efter att ett alternativ blivit låst. Modell 2.1: The Constitution of the organizational path. (Sydow et al. 2009, s.692) 9

16 2.3 Beslutsteori Inom klassik beslutsteori antas det att människan kan handla helt rationellt (Jacobsen & Thorsvik 2008). Det innebär kortfattat att beslutsfattaren har klara mål, full information om alla tänkbara alternativa lösningar och konsekvenser av dessa samt att beslutsfattaren kan rangordna sina alternativ och väljer det alternativ som är bäst för att nå målet. Detta illustreras följande modell. Har klar förståelse av situationen och klara mål. Har information om alla alternativa lösningar. Kan rangordna alla alternativ efter vad som ger bäst resultat. Väljer det alternativ som ger bäst resultat i förhållande till målen. Modell 2.2: Människan som helt rationell beslutsfattare. (Jacobsen & Thorsvik 2008, s.331) Enligt Simon (1945) är begreppet rationellt beslut komplext. Han menar att beslut kan ses som objektivt rationella om de i själva verket är det korrekta beslutet för att maximera värdet av beslutet i en given situation. Beslut kan ses som subjektivt rationella om det som uppnås är maximerande i relation till den kunskapen som finns inom ämnet. Vidare menar Simon att beslut i organisationer är rationella om de är i linje med organisationens mål. Jacobsen och Thorsvik (2008) diskuterar ett antal problem som uppstår vid formulerandet av antagandet att människan är helt rationell. Samtliga delar av modell 2.2 kan ifrågasättas: Har klar förståelse av situationen och klara mål. I praktiken visar det sig att människor och organisationer inte har klara mål. Mål kan istället för att skapas innan handlande utvecklas under tiden och därmed bli ett resultat av handlandet. Individer vill framstå som rationella och det kan leda till att mål som skapas gör det för att rättfärdiga handlingar som genomförts. Har information om alla alternativa lösningar. Undersökningar visar att människans förmåga att hantera information är förhållandevis begränsad. Problemet är vanligtvis att mer information än vad som är möjligt att behandla ges till individen, vilket leder till att beslutet fattas ungefärligt istället för genom analys och avvägningar. Tidsaspekten sätter även en gräns för hur mycket information som är möjlig att samla in. Det går inte att inhämta hur mycket information som helst då kostnaden vid en viss tidpunkt kommer överstiga dess nytta. 10

17 Kan rangordna alla alternativ efter vad som ger bäst resultat. Forskning tyder på att människan tolkar upplevelser i förhållande till vad de tidigare upplevt. Information som bekräftar tidigare antaganden väljs gärna av människan. Alltså förkastas och tillämpas inte gärna information av människan som inte passar in på dennes antaganden. Den mänskliga hjärnan är mer inriktad på att hantera ny information utifrån tidigare erfarenheter än att fördomsfritt analysera den, detta i likhet med teorierna om Path dependence och Functional fixation. Väljer det alternativ som ger bäst resultat i förhållande till målen. Situationen då beslutet ska tas påverkas även av psykologiska faktorer. Många människor har svårt att acceptera ett nederlag. Då information vittnar om att de framtida konsekvenserna av ett beslut inte kommer att vara så positiva som förutspåtts läggs stor kraft vid att ändå försvara det. Många gånger sker försvaret trots att all tillgänglig information visar att beslutet var felaktigt. Hur alternativen som ska väljas är formulerade kan även påverka valet. Alternativ med positivt laddade ord föredras ofta framför negativt laddade ord, trots att innehållet är identiskt. Det är alltså viktigt för beslutsfattaren hur alternativen formulerats och ställts mot varandra. Diskussionen ovan leder fram till slutsatsen att människan är begränsad i sin förmåga att tänka rationellt. Modellen nedan visar att den begränsade rationaliteten kan jämföras med tidigare antaganden: Analyserar situationen och försöker bestämma mål. Söker information om vissa alternativa lösningar. Bedömer en del alternativ och konsekvenser sekventiellt. Väljer första alternativet som ger resultat i förhållande till målen. Modell 2.3: Människan som begränsat beslutsfattare. (Jacobsen & Thorsvik 2008, s.355) Beslutsbeteendet i modell 2.3 beskrivs med att alternativet som väljs är det som är bra nog, inte det som är det bästa. Beslutet är ett val mellan olika alternativ, men istället för att maximera väljs det första valet som är tillfredställande. Detta beteende medför att beslutsfattaren påverkas av i vilken ordningsföljd alternativen uppkommer. 11

18 2.4 Applicering av teorier till studien För att koppla Functional fixation till denna studie anger vi revision som objekt. Ett nystartat aktiebolag som tidigare bedrivits som enskild firma har sannolikt i den tidigare företagsformen inte haft revision. Det gör att erfarenhet av att bedriva verksamhet utan revision skapats och därmed en uppfattning om detta. I den nya situationen som aktiebolag uppstår ett hinder enligt Functional fixation. Hur företagaren värderar revision kan vara sammankopplat med hur det värderats i den enskilda firman, vilket gör att företagaren inte inser att revisionens värde kan vara annorlunda i ett aktiebolag. Denna situation kan även vara gällande för aktiebolag som tidigare haft revisor och som i och med revisionsreformen har möjlighet att välja bort det. De är då låsta vid att ha revisor utan att ifrågasätta om valet är optimalt. I den här studien står företagarna inför ett beslut som endast består av två alternativ: att ha revision eller inte. Processen för hur Path dependence skulle kunna uppstå i detta val illustreras i modell 2.1. Den inledande fasen motsvaras av när den enskilda firman startas. Valet att ha revision eller inte är då obegränsat, i och med att enskilda firmor vanligtvis inte har krav på revision (Skatteverket [B]). Handlingsområdet begränsas då valet att inte ha revision tas, vilket resulterar i att företaget låser sig vid detta alternativ. Då den enskilda firman övergår till att bli aktiebolag kan valet att inte ha revision vara inlåst. Både Functional fixation och Path dependence vittnar om människans begränsade rationalitet. I denna studie används dessa teorier för att förstå hur erfarenheter påverkar valet av revision. Jacobsen och Thorsviks (2008) modell om människan som begränsat rationell möjliggör en förståelse av beslutsbeteendet. Kostnad och trovärdighet är några av de faktorer som tidigare forskning visat påverkar valet av revision. Dessa faktorer i kombination med erfarenheter av att bedriva enskild firma utan krav på revision skapar studiens analysmodell som visas i modell 2.4 nedan. Modellen sammanfattar de faktorer som utvecklats utifrån referensramen och som antas påverka valet av revision. 12

19 Trovärdighet: - Banker - Kunder - Leverantörer - Skatteverket Kostnad: - Monetär - Tid Valet av revision Övriga faktorer Erfarenhet som enskild firma utan revision Modell 2.4: Analysmodell som visar faktorer som påverkar valet av revision. Utöver de faktorer som modellen visar finns andra faktorer som kan påverka valet av revision. Om företaget planerar att utöka sin verksamhet anses revisorn ha en viktig roll i det samt utbildningsnivån i företag (Collis et al. 2004). Den streckade rutan i modellen symboliserar det faktum att andra faktorer än trovärdighet, kostnad och erfarenheter kan påverka valet. 13

20 3 Metod 3.1 Undersökningsdesign Studien har utgångspunkt i tidigare forskning gällande vad som påverkar företagare i valet av revision samt teorier om beslutsbeteende. Utifrån problemformulering och dessa teorier har frågeställningen formulerats. För att kunna besvara frågeställningen krävs en förståelse för respondenternas tankar kring valet av revision. Datainsamlingen och analysen har därför haft fokus på ord och tolkning, vilket Bryman och Bell (2005) anser kännetecknar en kvalitativ forskningsstrategi. De menar även att kvalitativa studier vanligtvis kan kritiseras för att vara alltför subjektiva. För att den här studiens trovärdighet inte ska försämras på grund av subjektivitet har vissa strategier använts. Båda författarna medverkade vid samtliga intervjuer och fick på så sätt samma möjlighet att tolka respondenternas svar. Det kan ha minskat risken för ofördelaktiga tolkningar. Då respondenterna gav otydliga svar och risker för missförstånd uppstod, diskuterades detta författarna emellan. Ett exempel på en situation då detta krävdes var då en respondent benämnde en person vid titeln revisor, fast personen inte var det. Efter intervjun diskuterades och klargjordes begreppsförvirringen som respondenten hade, så att missuppfattningar och felaktiga tolkningar kunde undvikas. Studien bygger på en jämförelse av aktiebolag som tidigare bedrivits som enskilda firmor. Respondenterna består av två grupper, de som valt att ha revision och de som valt bort revision. Sammanlagt åtta respondenter intervjuades, fyra respondenter från respektive grupp. Respondenterna jämfördes sedan med varandra mellan grupperna för att på så sätt se hur företagen påverkats av faktorerna trovärdighet, kostnad och erfarenhet vid valet av revision. Jämförelsen mellan grupperna underlättar förståelsen för vad som påverkar företagen vid valet. Samtliga respondenterna var av storleken att de befann sig under gränsvärdena för frivillig revision och liknar på så sätt varandra storleksmässigt. 3.2 Sökning efter tidigare forskning Vid skapandet av referensramen söktes vetenskapliga artiklar, litteratur och rapporter fram genom databaserna ABI/Inform, Google Scholar, Google Books och FAR Komplett. De sökord som användes var: audit, cost, decision making, elimination of the statutory audit, experiences influence on decision making, functional fixation, path dependence, reliability och voluntary. 14

Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag

Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Riksrevisionen Nybrogatan 55 114 90 Stockholm Stockholm 2016-06-29 Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Frågan Skrivelsen är upprättad

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

Frivillig revision och revisorns framtid

Frivillig revision och revisorns framtid Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Ämne vårterminterminen 2011 Frivillig revision och revisorns framtid Av: Karolin Varli Handledare: Ogi Chun Sammanfattning

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:7 N IO IS V E R R Ö F E S S E R T NYSTARTADE BOLAGS IN NDE EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA Nystartade bolags intresse för revision efter

Läs mer

Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005

Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005 Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005 1.1 6,4 80 8 Merparten av tentanderna har klarat frågan mycket bra. De flesta tar upp reglerna i revisorslagen avseende analysmodellen samt att

Läs mer

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen.

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2012 Handledare: Ulf Olsson Frivillig Revision -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Författare: Rasmus Mandel Förord Jag skulle vilja

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer

Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Suha Berah Maria Häggman Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Abolishment of the audit requirement - the choice of auditing for small firms

Läs mer

Revisionsbranschens utveckling

Revisionsbranschens utveckling Revisionsbranschens utveckling En kvantitativ och kvalitativ studie om vad som kännetecknar de företag som valt bort revision och vad revisionsbyråernas uppfattning är om konsekvenserna Författare: Handledare:

Läs mer

Examensarbete i ämnet företagsekonomi

Examensarbete i ämnet företagsekonomi Institutionen för ekonomi Titel: Revisionsplikt intressenternas syn på revisionen Författare: Suzanna Nilsson Hanna Olsson Kurspoäng: Kursnivå: 10 poäng Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete i ämnet företagsekonomi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2008:12 Utkom från trycket den 22 januari 2008 utfärdad den 10 januari 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Välj rätt bolagsform

Välj rätt bolagsform AV ANNIKA ROSELL SMÅFÖRETAGARE Välj rätt bolagsform Vilken bolagsform passar mig bäst? Den frågan måste både gamla och nya företagare ställa sig. Här kan du läsa om för- och nackdelar med olika alternativ.

Läs mer

Författare: Handledare:

Författare: Handledare: Företagsekonomiska institutionen FEKH69 Kandidatuppsats i Redovisning HT 13 Fri revisionsplikt Gjorde Sverige rätt som valde låga gränsvärden för revision? Författare: Johan André Cecilia Gustafsson Therese

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN

AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN VARFÖR VÄLJER SMÅ NYSTARTADE AKTIEBOLAG ATT HA EN FRIVILLIG REVISION? Kandidatuppsats i Företagsekonomi Danijela Drakulić S102488 Sarah Johansson S103045 VT 2013: KF14

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda

Läs mer

Konsekvenserna med avskaffad revisionsplikt och sänkt aktiekapital

Konsekvenserna med avskaffad revisionsplikt och sänkt aktiekapital HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Ekonomi och Teknik (SET) Magisterprogrammet Bank och Revision Konsekvenserna med avskaffad revisionsplikt och sänkt aktiekapital En studie ur revisorns perspektiv Magisteruppsats

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Analys och eftertanke vid företagsköp. Kunskaps- och arbetsmaterial inför köp av företag

Analys och eftertanke vid företagsköp. Kunskaps- och arbetsmaterial inför köp av företag Analys och eftertanke vid företagsköp Kunskaps- och arbetsmaterial inför köp av företag Skicka gärna synpunkter på detta arbetsmaterial till ake.olsson@almi.se Innehåll Analys och eftertanke vid företagsköp

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande

Revisionspliktens avskaffande Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling 2008-06-03 Kandidatuppsats i företagsekonomi EFO018 Revisionspliktens avskaffande Vilka blir konsekvenserna? Författare: Emma Almström

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG PM 2016-04 UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för processen att upphandla lagstadgad revision i kommunala bolag,

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-13 Mirja Hjelmberg Lotta Abrahamsson Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning.

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Företagandet Norrköping 2013-01-21 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 » Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material FÖ4 Företagandet http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/462.4.39f16f103821c58f680007865.html»

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB

Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Granska årsredovisning - Zingo Djurvård AB Du ska som revisor granska årsredovisningen för Zingo Djurvård AB för 2014. Bolaget ägs av Lisen Krall som tidigare drev företaget som enskild näringsidkare.

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Arbetsgivar- och egenavgifterna är oförändrade 2011 jämfört med 2010.

Arbetsgivar- och egenavgifterna är oförändrade 2011 jämfört med 2010. Aktuellt Arbetsgivar- och egenavgifterna är oförändrade 2011 jämfört med 2010. Arbetsgivaravgifterna 2011 Arbetsgivaravgifter betalas med 31,42 % på summan av kontant lön, skattepliktigförmåner och skattepliktig

Läs mer

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag

Leif Malmborg Aktiebolagstjänst. presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Leif Malmborg Aktiebolagstjänst presenterar Från enskild firma eller handelsbolag till aktiebolag Hur får du använda aktiekapitalet Fördelar/nackdelar; enskild firma - handelsbolag - aktiebolag Formalia

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Revisionsvalet i byggbranschen

Revisionsvalet i byggbranschen Revisionsvalet i byggbranschen - Vad upplever företagsledare, för småföretag inom byggbranschen, påverkar dem kring valet av revision? Författare: Anton Holkvik Patrik Nygren Handledare: Thommie Burström

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Frivillig revision. Författare Annelie Molin Eva Widell. År 2012

Frivillig revision. Författare Annelie Molin Eva Widell. År 2012 Frivillig revision Varför väljer aktiebolagets företrädare att ha eller inte ha revisor? Författare Annelie Molin Eva Widell År 2012 Examensarbete, C, 15 hp Företagsekonomi Examensarbete i företagsekonomi

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det?

Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det? Framsida Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det? Författare: Micha Larsson Stina Svensson Handledare: Petter Boye Program: Östersjöekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå,

Läs mer

i. Beskrivning av varan/tjänsten Identifiera och definiera målgruppen Kartlägg och beskriv hur marknaden för din produkt ser ut

i. Beskrivning av varan/tjänsten Identifiera och definiera målgruppen Kartlägg och beskriv hur marknaden för din produkt ser ut 1 (5) Checklista Starta Bolag Steg 1. Du har en idé Den här checklistan är tänkt att hjälpa dig som har en affärsidé och vill starta ett företag eller redan bedriver någon verksamhet under till exempel

Läs mer

Emotion Fonder AB FI Dnr 04-7454-320 Att. Mikael Skönborg Strandvägen 5B 114 51 STOCKHOLM. Återkallelse av tillstånd att bedriva fondverksamhet

Emotion Fonder AB FI Dnr 04-7454-320 Att. Mikael Skönborg Strandvägen 5B 114 51 STOCKHOLM. Återkallelse av tillstånd att bedriva fondverksamhet 2005-01-24 Beslut Emotion Fonder AB FI Dnr 04-7454-320 Att. Mikael Skönborg Strandvägen 5B 114 51 STOCKHOLM Återkallelse av tillstånd att bedriva fondverksamhet Beslut (att meddelas 2005-01-26) 1. Finansinspektionen

Läs mer

Revision, förtroende och krediter

Revision, förtroende och krediter Revision, förtroende och krediter En undersökning av bankernas uppfattning om revisionens betydelse vid kreditgivning Terese Strenger, Göran Hallin och Peter Sandén December 2008 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande - Hur nya aktiebolag har agerat i frågan och hur revisionsbyråerna påverkats

Revisionspliktens avskaffande - Hur nya aktiebolag har agerat i frågan och hur revisionsbyråerna påverkats ISRN-nr Revisionspliktens avskaffande - Hur nya aktiebolag har agerat i frågan och hur revisionsbyråerna påverkats The abolition of the statutory audit - How new companies has acted in the matter and how

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Begäran om översyn av revisionsplikten

Begäran om översyn av revisionsplikten Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm, 2005-06-22 Begäran om översyn av revisionsplikten (2 bilagor) Begäran Föreningen Svenskt Näringsliv begär att Justitiedepartementet låter utreda frågan

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

D 5/03. Dnr 2002-1486 2003-02-06 D 5/03

D 5/03. Dnr 2002-1486 2003-02-06 D 5/03 Dnr 2002-1486 2003-02-06 D 5/03 D 5/03 Genom systematisk och uppsökande tillsyn (SUT) informerar sig Revisorsnämnden (RN) om kvaliteten i revisorers och revisionsbolags verksamhet. Som ett led i denna

Läs mer

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut. Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och Företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Gunnar Rimmel Författare: Lisa Engström

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Frivillig revision Voluntary audit

Frivillig revision Voluntary audit Wantana Karlsson Nadia Berglund Frivillig revision Voluntary audit Företagsekonomi C-uppsats Termin: HT - 2015 Handledare: Charlotte Hemmingson Inger Esperi Förord Vi vill främst tacka våra handledare

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Reviderade årsredovisningar

Reviderade årsredovisningar Reviderade årsredovisningar Vilken betydelse har de vid kreditgivning till småföretag? Författare: Anna Johansson Elin Jonsson Handledare: Karl-Johan Bonnedahl Student Handelshögskolan Vårterminen 2012

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT AQR Capital Management, LLC FI Dnr 14-11970 Two Greenwich Plaza, 4 th floor, Greenwich CT 06830 USA Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

UTSKICK Nr 15 2014-10-13

UTSKICK Nr 15 2014-10-13 SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Skattedagar 2014/15 Boka en dag fylld av skattenyheter. UTSKICK Nr 15 2014-10-13 Skatteförenklingsutredningen, SOU 2014:68, har lämnat sitt slutbetänkande.

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

LAGSTADGAD REVISIONSPLIKT?

LAGSTADGAD REVISIONSPLIKT? Institutionen för företagsekonomi Kandidatuppsats Höstterminen 2006 Handledare: Anders Isaksson Författare: Mikaela Larsson Jenny Lidström LAGSTADGAD REVISIONSPLIKT? - En kvantitativ studie av aktiebolag

Läs mer

AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN VARFÖR VÄLJER SMÅ AKTIEBOLAG BORT REVISIONEN?

AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN VARFÖR VÄLJER SMÅ AKTIEBOLAG BORT REVISIONEN? AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN VARFÖR VÄLJER SMÅ AKTIEBOLAG BORT REVISIONEN? Magisteruppsats i företagsekonomi för civilekonomexamen Hygren Maria 890329-5668 Mothi Ameneh 890524-1660 VT 2012:CE05 Svensk

Läs mer

VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE. Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap

VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE. Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE Arbetsmaterial och diskussionsunderlag för kompanjoner som skall skriva kompanjonsavtal Att driva

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012 Övergripande kommentarer Högre Revisorsexamen Max poäng Genomsnittspoäng Antal tentander 75 100 77,0 (77,0 %) 28 (72 %) 28 tentander av 39 (72 %) har

Läs mer

Avskaffad revisionsplikt

Avskaffad revisionsplikt Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidat 15 hp Företagsekonomi C inriktning redovisning Vårterminen 2012 Avskaffad revisionsplikt En studie om vilka faktorer som är avgörande

Läs mer

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet 2007-03-07 Förslag till regelförenklingar på skatteområdet INNEHÅLL 1 PERSONBESKATTNING... 3 1.1 REFORMERA EXPERTSKATTEN... 3 2 NÄRINGSBESKATTNING... 3 2.1 SLOPA CFC-REGLERNA FÖR VERKSAMHET INOM EES-OMRÅDET...

Läs mer

Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2)

Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2) YTTRANDE AD 1057/2016 0771-670 670 2016-07-13 1 (5) 851 81 Sundsvall www.bolagsverket.se Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

Läs mer

VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION?

VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION? Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Valfritt ekonomiskt program VT 2007 VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION? EN STUDIE KRING ETT AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN C-uppsats i Externredovisning,

Läs mer

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag Promemoria 2004-02-02 Fi2004/475 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Telefon vx 08-405 10 00 Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning

Läs mer

Nyttan av revision - En kvalitativ studie kring vilka faktorer som påverkar aktiebolag utan revisionsplikt att ha revision

Nyttan av revision - En kvalitativ studie kring vilka faktorer som påverkar aktiebolag utan revisionsplikt att ha revision Nyttan av revision - En kvalitativ studie kring vilka faktorer som påverkar aktiebolag utan revisionsplikt att ha revision Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Vårterminen 2015 Handledare: Thomas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Kollegiet för svensk bolagsstyrning Box 768 103 95 Stockholm E-postadress info@bolagsstyrningskollegiet.se Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Bilaga 1: Aktiespararnas Ägarstyrningspolicy

Läs mer

Utredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06)

Utredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Till: Utredningen om översyn av 3:12-reglerna Stockholm 15 mars 2016 Utredningen om översyn av 3:12-reglerna (Fi 2014:06) FAR har beretts tillfälle att yttra sig över

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst?

VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst? VÄLKOMMEN TILL BDO Malmö Hur äga häst? Kristina Anderson Auktoriserad revisor, partner 070-624 58 06 VI SPEGLAR LOKALA BEHOV OCH GLOBALA ÖNSKEMÅL BDO International är världens femte största revisions-

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Konkurrensverkets författningssamling

Konkurrensverkets författningssamling Konkurrensverkets författningssamling ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets allmänna råd om näringsförbud vid överträdelser av konkurrensreglerna KKVFS 2015:2 Utkom från trycket den 30 december 2014 beslutat

Läs mer

Revisionsplikten utifrån ett kreditgivarperspektiv

Revisionsplikten utifrån ett kreditgivarperspektiv Företagsekonomiska institutionen D-uppsats inom företagsekonomi Uppsala universitet VT 2007 Handledare: Robert Joachimsson -Revisionspliktens betydelse vid bankernas kreditbedömning, en jämförelse mellan

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ2 Starta och driva företag Linköping 2012-10-31 Magnus Moberg FÖ2 Starta och driva företag» Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbros

Läs mer

Därför väljer företagare aktiebolag idag

Därför väljer företagare aktiebolag idag Örebro universitet Handelshögskolan Företagsekonomi C Handledare: Johanna Hansson Examinator: Per Forsberg HT2013 Kanditatuppsats 15hp Därför väljer företagare aktiebolag idag Författare: David Cederlöw,

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten

Avskaffandet av revisionsplikten Ida Jonsson & Sofie Lagset Avskaffandet av revisionsplikten Vilka konsekvenser har avskaffandet av revisionsplikten medfört i små aktiebolag, i förhållande till kvalité på årsredovisningar samt administrativa

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag

Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag Anna Sundkvist & Helena Sahlqvist Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag Varför små aktiebolag inte anlitar en revisor Voluntary auditing in small companies Why small companies are not hiring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

NYREGISTRERADE AKTIEBOLAGS VAL EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE

NYREGISTRERADE AKTIEBOLAGS VAL EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE Magisteruppsats Master s thesis one year Företagsekonomi Business Administration NYREGISTRERADE AKTIEBOLAGS VAL EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE Josefina Carlsson Therése Pellkvist MITTUNIVERSITETET

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer