Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer"

Transkript

1 Suha Berah Maria Häggman Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Abolishment of the audit requirement - the choice of auditing for small firms and the impacts on other parties Företagsekonomi C-uppsats Termin: Handledare: VT-2014 Hans Lindkvist

2

3 Förord Först och främst vill vi tacka vår handledare Hans Lindkvist för hans engagemang och vägledning han bistått med under arbetets gång. Vi vill också tacka respondenterna som tagit sig tid och ställt upp på våra intervjuer, utan deras deltagande hade vi inte kunnat skriva det här arbetet. Allra sist vill vi även tacka alla opponenter från seminarietillfällena som under kursens gång kommit med viktiga synpunkter. Arbetet har gjorts tillsammans av båda författarna vårterminen 2014 på Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Karlstad, maj 2014 Suha Berah Maria Häggman

4 Sammanfattning Titel: Slopandet av revisionsplikten de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Seminariedatum: 21 maj 2014 Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15hp Författare: Suha Berah & Maria Häggman Handledare: Hans Lindkvist Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag som går under den frivilliga revisionen. Vi vill även undersöka vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande märkt av. Metod: Vi har samlat in data genom en kvalitativ ansats som underlag för intervjuerna med bakgrund av teorin. Teori: Teorin i uppsatsen är sorterad i två delar, först en teoridel med två vetenskapliga teorier och sedan en referensram. Empiri: Utifrån metoden och teorin har vi gjort kvalitativa intervjuer som redovisas i empirin. Vi har intervjuat Skatteverket, två mindre aktiebolag, revisor, auktoriserad redovisningskonsult och en bank. Slutsats: I denna avslutande del redovisar vi våra slutsatser om vad vi kommit fram till i uppsatsen. Vår analys och slutsats tyder på att mindre aktiebolag inte har behov av revision och därför kan inte kostnaden för den motiveras. Nyckelbegrepp: frivillig revision, slopandet av revisionsplikt, redovisning, revision, aktiebolag, småföretag

5 Summary Title: Abolishment of the audit requirement the choice of auditing for small firms and the impacts on other parties Date of seminar: 21 may 2014 Study topic: Business Economics, Administration Bachelor thesis 15hp Authors: Suha Berah, Maria Häggman Supervisor: Hans Lindkvist Purpose: The purpose of this essay is to find out what factors influence the choice of audit work for smaller companies that goes under the voluntary audit. We also want to examine the possible effects that the abolition of the audit requirement may have had on smaller companies and other stakeholders. Method: We have gathered data through a qualitative approach as a basis for the interviews, with background from the theory. Theory: The theoretical chapter is divided into two parts, the first part with two scientific theories and then a second part with a reference frame. Empirics: Based on the selected method and theory, the empiric data have been gathered from qualitative interviews. We have interviewed following participants: The Swedish Tax Agency, two smaller companies, auditor, certified accountant and a bank. Conclusions: Our analysis and conclusion suggests that smaller companies don t have the need for audit and therefore cannot the cost be justified for it. Key terms: voluntary audit, audit requirement, abolishment of audit requirement, accounting, smaller companies

6 Förkortningar och begrepp BBA The British Bankers' Association EU Europeiska Unionen EG Europeiska Gemenskapen FAR Branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer & rådgivare FRC Financial Reporting Council, tillsynsmyndighet i England ISA International Standards on Auditing Reko Svensk standard för redovisningstjänster RevR Rekommendationer i revisionsfrågor, ges ut av FAR SBA Small Business Act SFS Svensk författningssamling SOU Statens Offentliga Utredningar SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRS Svenska Revisorsamfundet Förtydligande av begrepp i uppsatsen Små företag, mindre företag, bolag, aktiebolag - alla termer refererar till företag som har valmöjligheten att välja revision om inget annat framkommer Slopandet av revisionsplikten, avskaffandet av revisionsplikten, införandet av frivillig revision, den frivilliga revisionen - olika benämningar som refererar till revisionsplikten

7 Innehåll 1. Inledning Problembakgrund Kort historik Införandet av revisionsplikten Slopandet av revisionsplikten Problemdiskussion Frågeställningar Syfte Metod Val av metod & tillvägagångssätt Trovärdighetsdiskussion Teori och referensram Teori Agentteorin Intressentmodellen Företagsintressenter Referensram Revision Förvaltningsrevision Revisorns uppdrag Redovisningskonsulter Avskaffandet av revisionsplikten i andra länder Danmark Finland England Empiri Aktiebolag Fryksdalshälsan Nya Skoshopen Revisor och auktoriserad redovisningskonsult Baker Tilly Redovisningskonsult i Sunne AB Swedbank Skatteverket Analys... 25

8 5.1. Faktorer som gör att mindre företag väljer bort revision Mindre företag har inget behov av revision Företagen tar hjälp av redovisare Kostnaden för revision väger inte upp nyttan Effekter som märkts av på grund av slopandet för andra aktörer Redovisnings- och revisionsbyrå Bank Skatteverket Slutsats Källförteckning Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

9 1. Inledning Vi inleder med bakgrundshistorik om revision och revisionsplikten i Sverige. Därefter presenterar vi vår problemdiskussion om revisionsplikten som sedan leder oss till syftet med uppsatsen Problembakgrund Kort historik Revisionspliktens historia i Sverige började år 1895 när en ny aktiebolagslag infördes, innan fanns det ingen lagstadgad plikt att bolag skulle ha en revisor som granskade räkenskaperna (Wallerstedt & Öhman 2012). Men det var inte förrän år 1912 som de första revisorerna med en kvalificerad utbildning examinerades från Handelshögskolan i Stockholm. År 1930 blev också titlarna godkända och auktoriserade revisorer etablerade av Centrala Revisorsnämnden. Två år senare 1932 ägde också en av Sveriges största skandaler rum, Kreugerkraschen. Kritik riktades mot hur revisorer reviderade bolag och deras arbetssätt ifrågasattes, hela branschen var i behov av en utveckling. Det skulle ta nästan 10 år innan redovisningsbranschen återhämtat sig från skandalen. Under den senare delen av 1900-talet började antalet auktoriserade revisorer öka. Innan var kriterierna så krävande att många revisorer inte gick vidare till auktorisation (Wallerstedt 2001) Införandet av revisionsplikten Främst ökade antalet revisorer under 1980-talet som en effekt av att revisionsplikten infördes. Införandet var en åtgärd för att motverka den svaga tilliten för skattepolitiken och minska den allt mer växande ekonomiska brottsligheten (Ryberg 2011). Enligt den då sittande riksdagsmannen Jan Bergquist förekom brottsligheten mest bland de mindre aktiebolagen som inte gick under revisionsplikten. Mer kompetens behövde förmedlas ut till bolagen, lösningen var att sänka gränserna för revisionsplikten så att även små aktiebolag inkluderades. Revisorerna skulle förmedla kunskap till bolagen samtidigt som de var med och bekämpade den ekonomiska brottsligheten. Orsaken till att revisionsplikten inte ändrats tidigare var för att det inte fanns tillräckligt med revisorer för att revidera alla bolag (Precht 2005). 1

10 År 1995 blev Sverige medlem i Europeiska Unionen [EU]. Alla medlemsländer skall tillämpa EU:s direktiv före den nationella lagstiftningen. Sveriges regler för revisionsplikt omfattade alla aktiebolag, men i EU kunde mindre aktiebolag undantas från plikten. Därför gjordes en avgränsning av Sveriges regler. Finland avskaffade sin revisionsplikt år 2007 och därmed var Sverige och Malta de sista länderna i EU som hade kvar plikten för mindre aktiebolag (Ryberg 2011) Slopandet av revisionsplikten År 2006 fick medlemsländerna i EU ett nytt direktiv som hade målet att harmonisera medlemsländernas regler om revision och detta krävde förändringar i existerande regler (Dir 2006:96). Enligt direktivet skulle en analys göras för att veta konsekvenserna för avskaffandet av revisionsplikten. Utredaren för direktivet skulle också ta reda på hur stor betydelse revisionen hade på ekonomisk brottslighet och skattekontroller; om det fanns en risk att de kunde öka om plikten togs bort. Om analysen visade att avskaffandet av revisionsplikten medförde kostnader, skulle även utredaren föreslå hur dessa kostnader borde finansieras (Dir 2006:128). År 2008 lanserade EU ett paket "Small Business Act" (SBA) vars mål var att hjälpa småföretagen att förbättra deras ekonomiska tillväxt (Hjalmarsson 2011). Då småföretagen är basen i Europas ekonomi strävar EU efter att förbättra småföretagsklimatet, finansiering och entreprenörskap. Detta skulle ske genom att minska kostnader, underlätta tillgång till aktiekapital och krediter från banker så att det skulle bli lättare att bilda nya företag. Genom att förbättra lagstiftningen i EU:s medlemsländer skulle det även bli lättare för småföretagen att kunna konkurrera och ta sig in på nya marknader (Europeiska Kommissionen 2000). Den 14 april år 2010 överlämnade regeringen en proposition med förslaget att mindre företag skulle få välja att ha eller inte ha en revisor (Prop 2009/10:204). Motiveringen till avskaffandet av revisionsplikten var att göra reglerna enklare för de svenska företagen och därigenom sänka de administrativa kostnaderna. Till följd av detta skulle de bli mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. (SOU 2008:32). Kostnaden för en revisionsgranskning av ett mindre företag är i genomsnitt kr (Frivision 2014). Enligt utredningens förslag skulle kostnaderna beräknas minska med 5,8 miljarder kronor om året (SOU 2008:32). 2

11 Vid tidpunkten för Sveriges utredning om avskaffandet av revisionsplikten (SOU2008:32) var Europeiska Gemenskapens [EG] definition av mindre företag som understiger minst två av följande gränsvärden: 50 anställda 7,3 miljoner euro i omsättning 3,65 miljoner euro i balansomslutning När den frivilliga revisionen infördes i Sverige var gränsvärdena mycket lägre än EU:s. Enligt Artikel 51 i EG:s fjärde bolagsdirektiv så har medlemsländerna rätt att ha andra regler för revisionsplikten när det berör små företag. Gränsvärdena som regeringen istället införde var: 3 anställda 3 miljoner kronor i omsättning 1,5 miljoner kronor i balansomslutning (SOU 2008:32). Aktiebolag som bildades under år 2010 kunde välja bort revisorn samma år. Redan existerande bolag kunde inte göra ändringen förrän räkenskapsåret efter, det vill säga år För att avregistrera revisorn måste ändringen skrivas in i bolagsordningen som bara kan ändras vid den årliga bolagsstämman (Bolagsverket 2014). Den 17 mars 2014 kom Justitiedepartementet ut med ett pressmeddelande om att regeringen har beslutat om en ny utredning Revisorer och revision nya EU-regler. Utredningen skall ta reda på om det är möjligt att anpassa Sveriges lagstiftning mot EU:s och om en eventuell höjning av gränsvärdena för revisionsplikt kan vara aktuellt (Regeringen 2014) Problemdiskussion Innan avskaffandet av revisionsplikten fick olika intressenter uttala sig om möjliga effekter av slopandet. Positiva effekter var att de administrativa kostnaderna kunde minska och leda till besparingar för småföretagen. De skulle få frihet att välja vilka revisionstjänster som passade bäst efter deras behov. Revisionsmarknaden skulle ändras och börja erbjuda fler typer av tjänster och priserna bli lägre. Det skulle hjälpa de svenska företagen att konkurrera med företag i andra länder som inte hade revisionsplikt eller lägre revisionskostnader. Negativa effekter som intressenterna tog upp var bland annat revisionsbyråerna. Deras oro var att de skulle få det svårare att konkurrera på en marknad som är i ständig förändring. Allra främst var det de mindre byråerna som var bekymrade. Andra konsekvenser var att fler fel 3

12 kunde uppkomma i skattedeklarationerna när det inte fanns en revisor som kontrollerade räkenskaperna. Dessutom kunde även den ekonomiska brottsligheten öka igen, enligt Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten (SOU 2008:32). Innan avskaffandet gjorde universitetslektorn Tobias Svanström (2006) en studie om revisionsplikten. I den svarade 60 procent av de mindre aktiebolagen, med en omsättning upp till fem miljoner kronor, att de skulle behålla revisorn även om plikten togs bort. Efter avskaffandet kommenterade FAR s generalsekreterare, Dan Brännström, Bolagsverkets siffror att 85 procent av de aktiebolag som redan fanns vid avskaffandet fortfarande hade kvar revisorn under år 2012 (Brännström 2012). Men i januari 2014 var den siffran 53,5 procent (Brännström 2014). När revisionsplikten avskaffades var det nästan bolag som berördes av ändringen och fick valet att kunna ha eller inte ha revision. Av de nystartade företagen året efter avskaffandet, var det 25 procent som valde att ha en revisor och resterande 75 procent valde att inte ha en revisor (Bolagsverket 2012). Med hjälp av Jacobsen (2002) kom vi fram till att vår problemställning är explorativ och förklarande. Med explorativ problemställning menas det att vi är intresserade av att fördjupa oss inom ett ämne vi inte har mycket kunskap om. Här vet vi att runt 75 procent av de nystartade småföretagen valde bort revisorn, men inte riktigt varför fördelningen ser ut som den gör. Med förklarande problemställning menas det att vi är intresserade av orsakerna till ett fenomen, det vill säga varför så stor del av småföretagen väljer bort revisorn. Vi tycker det är intressant att innan slopandet gjordes svarade merparten av småföretagen att de skulle fortsätta med revision även om plikten togs bort. Men siffrorna efteråt visar det motsatta, nämligen att fler småföretag väljer bort revision. Varför väljer så många småföretag att inte ha revision? Vilka effekter har företag som valt bort revisorn märkt av? Är det inte fler fördelar med att ha ett reviderat bokslut? Eller är det en kostnadsfråga att det är för dyrt för småföretag att anlita en revisor? Om det inte är kostnaden, finns det andra faktorer? Har företagen och aktörerna blivit påverkade efter slopandet och vilka skillnader är det de märkt av? Frågeställningar Vilka faktorer är det företagen överväger vid valet att inte ha en revisor som granskar räkenskaperna? Har andra aktörer märkt av en skillnad sedan revisionspliktens upphörande? 4

13 1.3. Syfte Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar valet att inte ha revisionsgranskning för mindre företag samt vilka effekter de mindre företagen och andra aktörer som berörts av revisionspliktens avskaffande märkt av. 5

14 2. Metod I det här kapitlet förklarar vi vårt tillvägagångssätt för att samla in primär- och sekundärdata med hjälp av den valda vetenskapliga metoden. Vi diskuterar problem som kan uppstå vid insamlandet av data. Vi tar också upp hur vi valt att avgränsa uppsatsen och dess trovärdighet. Metod är ett hjälpmedel som används för att inhämta data om verkligheten och datainformationen som samlas in kallas för empiri. Det finns två kategorier i metoden som visar vilken typ av data författarna har samlat in. Informationen kan vara kvalitativ, kvantitativ eller en blandning av båda (Jacobsen 2002). Den kvantitativa metodens utgångspunkt är att insamlingen av data görs genom enkäter och olika svarsblanketter. Då skall personerna som svarar på dessa enkäter försöka svara inom frågornas ram och kan inte utveckla sina svar. Den kvalitativa metoden samlar in data genom intervjuer och informationen som samlas in är mer anpassningsbar till verkligheten. I jämförelse med kvantitativ metod är det enklare i den kvalitativa metoden att få mer ingående data under den pågående datainsamlingen. Negativt med den kvalitativa metoden är att slutsatserna aldrig kan bli generella (Jacobsen 2002). Vid insamlandet av data finns det två slags typer av data, primär- och sekundärdata. Primärdata är information som fås genom insamling av upplysningar direkt av personer eller observationer. Vanliga sätt att samla in primärdata är att göra intervjuer eller frågeformulär. Sekundärdata är data som redan är insamlat av andra, alltså är inte information tagen direkt från källan som primärdata är. Källgranskning krävs därför för denna typ av data för att försäkra sig om att den är tillförlitlig (Jacobsen 2002) Val av metod & tillvägagångssätt Vi har valt att arbeta med den kvalitativa metoden eftersom vi har utgått från teorin för att bygga vår empiri. Till insamlandet av primärdata har vi gjort kvalitativa intervjuer. Innan intervjuerna samlade vi in teori (sekundärdata) för att få en klarare bild av vårt problemområde och stärka reliabiliteten i uppsatsen. Det vill säga att vi var säkra på att vi verkligen undersökte det vi ville få svar på. När vi studerat teorin kunde vi formulera bra och relevanta frågor kopplade till vår frågeställning. 6

15 Med hjälp av databasen Retriever Business kunde vi hitta tänkbara företag som gick inom vår avgränsning för arbetet. Vi kontaktade respondenterna personligen på varje enskild verksamhetsplats och frågade om de kunde ställa upp på en intervju. Till de som tackade ja skickade vi ett e-post meddelande till efteråt. I meddelandena presenterade vi oss igen och berättade mer ingående om vårt arbete samt vilka frågor vi ville ställa. Detta gjorde vi för att de skulle få tid till att förbereda sig och ge oss bra och djupgående svar på frågorna vid intervjutillfället. Under intervjuerna använde vi oss av två ljudupptagningsenheter, detta för att säkerställa att vi kunde återge korrekt data i uppsatsen. En annan fördel med ljudinspelning var att vi kunde fokusera på respondenten och aktivt delta i intervjun, istället för att koncentrera oss på att skriva ned svaren. Samtliga intervjuer ägde rum på respektive respondents verksamhetsplats med undantag av Jan Nygård (Skatteverket) som gjordes per telefon. Samtliga respondenter har fått godkänna det slutliga resultatet som presenteras i empirikapitlet. Till insamlandet av sekundärdata har vi läst vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet i vår uppsats. Andra viktiga källor för oss har varit regeringens propositioner och offentliga utredningar om revisionsområdet i Sverige. Främst utredningen Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) har varit till stor hjälp för att få reda på motivet bakom avskaffandet av revisionsplikten och implementeringen av EU:s direktiv. I utredningen hänvisade de även till olika forskningsrapporter och undersökningar, gjorda i både Sverige och andra länder, som varit till hjälp för att vidare hitta underlag till uppsatsen. Vi har valt att undersöka två företag som går under reglerna för frivillig revision, det vill säga mindre företag som kan välja att ha eller inte revisor om de inte överstiger mer ett av följande gränsvärden: 3 miljoner kronor i omsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Av de intervjuade företagen har det ena företaget funnits innan revisionsplikten togs bort och det andra företaget blev ett aktiebolag efter år Vi har också intervjuat en revisionsbyrå som är en franchisetagare till en internationell koncern och en mindre redovisningskonsult byrå. Dessa respondenter befinner sig i Sunne, Värmland. Vi har även intervjuat en kontorschef på en större bank i Karlstad, samt haft en telefonintervju med Skatteverket då det inte fanns någon person tillgänglig i Värmland. 7

16 2.2. Trovärdighetsdiskussion Vi valde att ha en variation av respondenter för att försöka täcka vårt valda område och aktörerna som ingår i den. Detta arbete har gjorts under en begränsad tid och därför har det inte varit möjligt att göra ett större urval och fler intervjuer. Alla respondenter har varit verksamma inom sin respektive bransch i många år, vi tror därför att deras kunskap är trovärdig. För att återge den data vi samlat in från intervjuerna så bra som möjligt har vi använt oss ljudupptagning. Trovärdigheten stärks hos de respondenter som valt att inte vara anonyma. Dock har vi värdesatt att få intervjuer med en revisor och en bank då vi ansett att dessa är viktiga aktörer att ha med i uppsatsen, trots att respondenterna är anonyma i intervjuerna. 8

17 3. Teori och referensram Kapitlet är uppdelat i två delar, först en teoridel med två vetenskapliga teorier och sedan en referensram Teori Agentteorin Agentteorin är baserad på relationen mellan agenten och principalen, där principalen ger ansvar till agenten att utföra ett visst arbete. Relationen definieras som ett avtal. Målkonflikter är ett av de problem som uppstår mellan agenten och principalen. Agenten agerar inte alltid i principalens intresse då de kan ha olika nyttomaximerande mål. Det andra problemet är riskdelning mellan principalen och agenten, där båda har olika sätt att se på risken och därför uppstår problemet (Jensen & Meckling 1976; Eisenhardt 1989). Agentteorin är kopplad till revision på det sättet att revisorn fungerar som en extern granskande part i företaget mellan agenten och principalen. Revisorn kontrollerar företagsledningens (agentens) uttalanden om redovisningen. Detta för att ägarna (principalerna) skall vara säkra på att det som företagsledningen anger om redovisningen är korrekt. Revision är också ett verktyg för ägarna att kontrollera att företagsledningen arbetar och sköter företaget i enighet med deras anställningsavtal (Adams 1994) Intressentmodellen Källa: Fassin (2009) 9

18 Intressentmodellen utvecklades av Freeman år Enligt Freeman är företag och dess intressenter beroende av varandra för att kunna överleva (Fassin 2009). Företagets intressenter kan vara anställda, långivare, leverantörer, kunder, myndigheter och samhället i stort. Precis som ägarna har intressenterna ett behov av företagets redovisning. Varje intressent har dock olika syften till vad de skall använda redovisningen till. Revision ger ett viktigt underlag för företagets intressenter. Finns det inte en revisor som stärker företagets uttalanden om redovisningen skulle intressenterna själva få kontrollera att den stämmer (FAR 2005) Företagsintressenter Källa: Intressentmodellen för revision (FAR 2005) Ägare: Ägare har behov av informationen som företagsledningen lämnar. Detta för att bedöma företagets möjlighet till eventuella utdelningar i framtiden. Utifrån informationen kan ägarna också avgöra om de vill köpa, sälja eller behålla aktierna i företaget (SOU 2008:32). I mindre företag har ägarna redan tillgång till all information om företaget, medan det i större företag finns betydligt fler ägare som inte har lika mycket insyn i verksamheten. Då är det företagsledningen som sköter företaget. Ägarna får då lita på att det som företagsledningen säger om information stämmer. Revisorns bedömning av informationen kan därför vara viktig för ägarnas beslutsfattande (FAR 2005). Enligt Svanström (2008) så ökar behovet av revision när det blir svårare för ägarna att kontrollera företaget. Svårighetsgraden bestäms beroende på hur stort företaget är i antal anställda och omsättning (Svanström 2008). 10

19 Kreditgivare/bank: Redovisningen hjälper kreditgivarna att bedöma om företaget kommer att kunna återbetala sina lån (FAR 2005). Informationen som företaget lämnar blir mer tillförlitlig om den är granskad av en auktoriserad revisor (SOU 2008:32). Banker skyddar sig mot credit default genom att begränsa företagens handlingsfrihet. Det görs genom att bankerna kräver säkerheter i form av personliga garantier, till exempelvis att ägarna satsar eget kapital i företaget. Tidigare vinster och förluster påverkar företagets finansiella ställning. Detta har även verkan på bankers beslut om att låna ut pengar, eftersom den finansiella ställningen kan visa hur stabilt ett företag är och dess förmåga att betala tillbaka lånen (Bruns & Fletcher 2008). Leverantörer: Leverantörer levererar varor och ger krediter till företaget. Om redovisningen är kontrollerad av en revisor så förstärks tillförlitligheten gentemot företagets betalningsförmåga (SOU 2008:32). Leverantörer kan använda sig av kreditupplysningsföretag för att få reda på om företagets revisionsberättelse har några anmärkningar (FAR 2005). Kunder: Genom granskad information kan kunderna försäkra sig om att företaget kan leverera varor eller inte (SOU 2008:32). Anställda: Små aktiebolag har inte alltid anställda. Det är troligt att om företag har anställda så är de familjerelaterade till någon som arbetar i företaget. I sådana företag ger inte revisorn någon nytta eftersom de anställda är insatta i företaget (SOU 2008:32). Stat och Myndigheter (Skatteverket): Redovisningen som företaget lämnar har stor betydelse för Skatteverket, eftersom det ger dem underlag på hur företaget senare skall beskattas. Trovärdigheten på informationen ökar om företaget använder en revisor som granskar informationen (SOU 2008:32). I England har det gjorts en studie som visade att det fanns brister i både de reviderade och oreviderade räkenskaperna. Men i Sverige har det inte undersökts hur skattekontrollerna påverkas av revision (SOU 2008:32). Enligt Norberg & Thorell (2005) har det inte bevisats att kostnaderna för avskaffandet är större för samhället jämfört med kostnaderna för företagen när de har revision. Därför går det inte att bevisa att revisionsplikten är en fördel att ha för att minska skattekontroller och bekämpa ekonomisk brottslighet (Norberg & Thorell 2005). 11

20 3.2. Referensram Revision Revision går ut på att en revisor granskar och kontrollerar ett företags redovisning. Utöver det skall även revisorn granska företagsledningens förvaltning av företaget. Det finns olika typer av titlar för revisorer. För att en revisor skall få kalla sig godkänd eller auktoriserad finns det vissa regler om utbildning och revisorsexamen som måste uppfyllas. En lekmannarevisor kan däremot helt sakna en ekonomisk utbildning och bli invald som revisor i en förening. Lekmannarevisorn väljs då in på förtroende av medlemmarna (FAR 2005). Enligt 6 kapitlet 1 p.1 Bokföringslagen (SFS 1999:1078) skall alla aktiebolag upprätta en årsredovisning. I 9 kapitlet 1 3st Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) uppges det att aktiebolag inte behöver ha en revisor om de inte överstiger mer än ett av följande villkor: om aktiebolaget under de senaste två åren har haft mer än tre anställda i genomsnitt om balansomslutningen i aktiebolaget under de senaste två åren varit mer än 1,5 miljoner kronor om nettoomsättningen i aktiebolaget under de senaste två åren varit mer än 3 miljoner kronor Det finns olika typer av revision, exempelvis statlig, intern, extern och miljörevision. Revision behövs för att visa företagets situation och ställning på marknaden. Det finns regler om vilken information som skall redovisas till marknaden och det är ägarnas ansvar att följa dessa regler. Ägarna tar hjälp av en revisor för att säkerställa informationen som företagsledningen lämnar. Revision ökar också företagets trovärdighet, eftersom det finns en extern part som tillstyrker redovisningen. Detta kan vara viktigt för företagets intressenter som kreditgivare och leverantörer. För dem är det viktigt att kunna försäkra sig om att företaget kommer att betala tillbaka lån och krediter (FAR 2005). Enligt en studie av Svenskt Näringsliv är lagstadgad revision bra för samhället men kanske inte för alla företag. Nyttan för revisionen vägs inte upp i många småföretag eftersom företagsledningen och ägare oftast är samma personer. För vissa företag kan det därför bli en omotiverad kostnad med revision (Norberg & Thorell 2005). 12

21 Förvaltningsrevision Enligt 9 kapitlet 3 Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) skall revisorn utöver räkenskaperna också granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av företaget. Detta kallas för förvaltningsrevision och är ett fenomen unikt för Sverige och Finland (Carrington 2010). I regeringens utredning ifrågasattes det om förvaltningsrevision verkligen borde finnas kvar eller inte, då den går emot harmoniseringen av EU:s direktiv (SOU 2008:32). I EG-rätten är endast räkenskapsrevisionen lagstadgad och det finns ingen internationell motsvarighet till Sveriges redovisningsstandard RevR 209 Granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning som handlar om förvaltningsrevision (Hult & Svernlöv 2011). Underlaget som revisorn tar fram används sedan för att kunna bestyrka ansvarsfriheten i revisionsberättelsen (SOU 2008:32) Revisorns uppdrag Det huvudsakliga uppdraget en revisor har är att uttala sig om företagets finansiella information som skapats under räkenskapsåret. Detta görs genom att revisorn granskar och tillstyrker både den interna och externa informationen som företaget lämnar. Granskningen och tillstyrkandet resulterar till ett utlåtande i en revisionsberättelse som kan vara ren eller oren. Utlåtandet grundas på hur säker revisorn är på att redovisningen är sanningsenligt och korrekt. Graden av säkerhet som revisorn har kallas för bestyrkande grad och delas in i en högre och en lägre kategori (FAR 2005). Revisorn har krav på att följa god redovisningssed och vara oberoende. God redovisningssed innebär att revisorn skall följa de lagar och regler som finns inom revision (FAR 2014a). Med oberoende menas att revisorn inte får ha eget intresse i företaget (Carrington 2010). Enligt utredningen (SOU 2008:32) skulle intäkterna för revisionsbyråerna minska på grund av att företagen väljer bort revision. Betydelsen av konsulter och rådgivare skulle då öka för företagen, detta eftersom de istället skulle välja att köpa olika redovisningstjänster hos redovisningskonsulter eller redovisningsbyråer (SOU 2008:32). 13

22 Redovisningskonsulter I bokföringslagen (SFS 1999:1078) anges det i 4 kapitlets 1 att bokföringsskyldiga företag skall upprätthålla: löpande bokföring av företagets alla affärshändelser verifikationer balansräkning bevaring av tidigare räkenskapsinformation årsredovisning för varje räkenskapsår Bokföringsskyldigheten innebär att företaget har ansvaret att uppfylla kraven som visas ovan. Mindre företag har oftast ingen egen ekonomienhet utan tar istället in redovisningstjänster av en redovisningskonsult (SRF 2014). Dock har redovisningskonsulten inget krav på att uppfylla företagets ansvar utan har funktionen rådgivning. Redovisningskonsultens uppgifter kan variera, men främst handlar det om att upprätta företagets redovisning. Det görs genom att redovisaren sköter och hanterar den löpande bokföringen, deklarationer, bokslut och löner (FAR 2014b). Det är inte ovanligt att redovisare kallas för revisorer, detta trots att de har helt olika innebörder. Skillnaden är att redovisaren upprättar redovisning och revisorn utför granskningen av redovisningen som redovisaren gjort (SRF 2014). Precis som revisorer kan redovisningskonsulter bli auktoriserade. FAR s definition av auktoriserad redovisningskonsult: Med auktoriserad redovisningskonsult avses en redovisningskonsult som är kvalificerad för och har uppfyllt de krav som ställs för auktorisation hos FAR eller SRF, som är de branschorganisationer som auktoriserar redovisningskonsulter. Auktorisationen upprätthålls genom aktivt medlemskap hos FAR eller SRF. (FAR 2014c) Den svenska standarden för redovisningstjänster är Reko. Denna standard består av ett ramverk och enskilda Reko. Ramverket beskriver delarna som ett redovisningsuppdrag består av och var skall Reko tillämpas. Ramverket skall följas av redovisningskonsulter när de utför redovisningsuppdrag. Första Reko upplagan kom år 2009 och har sedan dess ändrats flera gånger (FAR 2014d). 14

23 Avskaffandet av revisionsplikten i andra länder Danmark Danmark avskaffade revisionsplikten för mindre aktiebolag den 21 mars Små aktiebolag kunde välja bort revisorn om två av de tre gränserna inte överskreds: 1,5 miljoner danska kronor i balansomslutning 3 miljoner danska kronor i nettoomsättning 12 anställda (SOU 2008:32). Gränsvärdena som Danmark valde var mycket lägre än EU:s gränser och det var cirka småföretag som omfattades av ändringen och fick möjligheten att välja om revision (Collis 2010). Den danska motsvarigheten till Sveriges offentliga utredning var en rapport framtagen av Erhvervs- og Selskabsstyrelsen. Enligt rapporten var 93 procent av aktiebolagen så kallade B-selskaber, mindre aktiebolag där ägarna är både företagsledningen och de anställda. Det gjorde att kravet till att ha en revisor som tillstyrker företagsledningens uttalanden inte behövdes. Inte heller nyttan av revision sågs väga upp kostnaderna för de små företagen (SOU 2008:32). Nästan hälften av de små företagen finansierades med hjälp av banklån. För bankerna skulle slopandet inte innebära någon större förändring. Deras viktigaste kriterium var att kunna bedöma kreditvärdigheten hos företagen, där vikten lades på bankens egna kännedom om företaget. Fanns det ingen revisor kunde bankerna kräva av företagen borgen eller någon annan typ av säkerhet för att bli beviljad lån (SOU 2008:32) I utredningen fastställdes det att företagen ofta köper ett helt paket hos revisionsbyråerna som inkluderar flera olika tjänster. De konstaterade att revisionen bara var en del av detta, därför skulle det inte bli någon markant skillnad på årsredovisningarna eller skattedeklarationerna om revisionen togs bort. Dock visade det sig att vissa företag varit tvungna att behålla revisorn eftersom deras intressenter begärt det. Däremot ansåg företagen att de inte skulle bespara så mycket pengar på att ta bort revisorn (SOU 2008:32). 15

24 Enligt Erhvervs- og Selskabsstyrelsens rapport skulle gränserna kunna höjas under så att de skulle motsvara gränserna i fjärde bolagsrättsliga direktivet: 29 miljoner danska kronor i balansomslutning 58 miljoner danska kronor i nettoomsättning 50 anställda (SOU 2008:32) Finland Revisionsplikten avskaffades i Finland 1 juli 2007 efter en lång tid av förberedelser. Innan avskaffandet kunde mindre företag välja bort revisionen om de fick hjälp av en lekmannarevisor (Niemi et al. 2012). För att slippa revisionen så skulle företag inte överskrida mer två gränsvärden: euro i nettoomsättning euro i balansomslutning 10 anställda I Finlands utredning som utkom år 2003 ansågs det att denna typ av lekmannarevisorer inte uppfyllde kraven för att bli godkända. Därför föreslogs det att lekmannarevisorer skulle slopas och istället skulle en kvalificerad revisor revidera räkenskaperna. Utredaren föreslog också att gränsvärdena skulle minskas ytterligare (SOU 2008:32). Under åren gjordes en undersökning för att ta reda på hur företagen som omfattades av beslutet hade påverkats. Undersökningen visade att i 90 procent av företagen var ägare och ledning samma person. 75 procent av företagen fick hjälp av redovisningskonsulter och 70 procent hade en kvalificerad revisor även om det inte behövdes. Efter flera diskussioner bestämdes det att ytterligare ändring av gränsvärdena skulle göras. Företag kunde välja att inte ha en revisor om ett av dessa värden inte överskreds: euro i nettoomsättning euro i balansomslutning 3 anställda Många av de finska småföretagen hade inget behov av lån eller krediter, därför var inte heller kreditgivarnas åsikter av betydelse för företagen. Skulle ett företag vilja ta lån, kunde kreditgivarna ställa krav på att revision skulle utföras. I utredningen konstateras dock att relationen mellan kreditgivare och kunder var viktigare än kravet på revision (SOU 2008:32). Det var svårt för Finlands utredning att bevisa om revision hade någon påverkan på den ekonomiska brottsligheten eller beskattningen. Detta 16

25 eftersom företag som har till syfte att begå brott inte förhindras av revision. Enligt finska skattestyrelsen så skulle inte heller antalet skattefel på grund av revisionspliktens avskaffande inte vara så omfattande (SOU 2008:32). Många finska småföretag tog hjälp av bokföringstjänster för att utföra bokföringen, detta på grund av att det saknades kunskap internt inom företagen. Den största efterfrågan var på skatterådgivning. Enligt företagen gav rådgivning mer kostnadseffektivt än revisorn som endast granskar redovisningen, medan redovisaren är mer involverad i den löpande bokföringen och boksluten (Niemi et al. 2012). En möjlig effekt som kunde uppstå efter avskaffandet var att skattestyrelsen skulle få öka skattekontrollerna (SOU 2008:32). Utredningen slog också fast att många företag hade bristfällig kunskap om vad revision skall innehålla. Företagen antog att revision innehöll andra uppgifter. Slopandet av revisionsplikten skulle därför göra det lättare för företagen att veta skillnaden mellan revision, redovisning och rådgivning (SOU 2008:32) England England avskaffade revisionsplikten för små företag år Efter flera diskussioner så ansågs det att kostnaden för den tvingande regeln var större än nyttan av den för små företag, därför höjdes gränserna flera gånger. Gränsvärdena ändrades två gånger och sedan skulle de höjas igen den 5 september 2008 till: 6,5 miljoner pund i nettoomsättning 3,25 miljoner pund i balansomslutning 50 anställda (SOU 2008:32). I en studie av Collis (2003) framkom det att 58 procent av företagen, med max 1 miljon pund i omsättning, hade valt att avskaffa revisorn. Besparingen som ett företag beräknades göra på att inte ha en revisor uppgick till cirka 1000 pund. Enligt samma studie hade många företag en revisor även om de inte behövde det, orsaken var att många av företagens intressenter begärde reviderade redovisningar. Mer än hälften av de företag som deltog i studien tyckte att fördelarna med revision var mer kontroll och trovärdighet på årsredovisningarna, vilket gav mer trovärdighet gentemot bankerna. Mindre än hälften av företagen tyckte att revisionen skyddar mot bedrägerier och att den förbättrar kvaliteten på informationen som anges på årsredovisningar (Collis 2003). 17

26 Financial Reporting Council [FRC] är en oberoende tillsynsmyndighet i England som motsvarar Revisorsnämnden i Sverige. År 2006 gjorde FRC en studie som visade att många företag tog hjälp av revisionsbyråer för att ordna bokföringen eller årsredovisningen. Det visades också att det inte fanns någon större skillnad på kvaliteten i årsredovisningar från företagen som hade en revisor jämfört med de som inte hade en (Financial Reporting Council [FRC] 2006). The British Bankers Association [BBA] påpekade att kreditgivarna inte alltid krävde att småföretagen skulle ha en revisor när de gav krediter. De fokuserade istället på att företagen ofta hade bokslutsrapporter och en bra ledning (SOU 2008:32). Enligt Englands utredning hade avskaffandet haft några effekter på företagen. En effekt var att ett kunskapsglapp upptäcktes. Det förekom företagare som inte kunde skillnaden mellan redovisningstjänster och revisionstjänster. Dessutom visste företagarna inte vad revision innebar (SOU 2008:32). 18

27 4. Empiri I empirin presenteras den primärdata som tagits fram från intervjuerna med aktiebolag, revisionsbyrå, redovisningsbyrå, bank samt Skatteverket Aktiebolag Fryksdalshälsan Vi har intervjuat Yvonne Backman, en av två ägare till Fryksdalshälsan i Sunne. Fryksdalshälsan startades upp år 1989 och blev fyra år senare omvandlat till ett aktiebolag. Företaget ägnar sig främst åt företagshälsovård men tar även emot en del privatpersoner för hälsokontroller och liknande tjänster. Innan år 2010, när revisionsplikten fortfarande gällde för alla aktiebolag, hade Fryksdalshälsan en revisor som granskade deras redovisning. Men när plikten togs bort valde de att inte längre ha kvar revisorn. Främsta anledningen enligt Backman är att de inte behöver ha en revisor. De tar istället hjälp en revisionsbyrå som sköter deras bokföring och har full tillit att allting görs korrekt ändå. Förut när de hade en revisor så gick han igenom redovisningen med dem, något som nu görs med redovisaren istället. Redovisaren går igenom hur de skall placera sina vinstpengar, investeringar och hur verksamheten har gått. Detta görs på ett årligt möte liknande de möten de tidigare hade med revisorn. En viss del av den löpande bokföringen, såsom räkningar och löner, sköter Backman själv. Hon menar att det är viktigt att ha koll på sina papper men att det är bra med en redovisare som backup. De anser sig inte ha den kompetensen som krävs för att göra all redovisning, utan de känner sig tryggare med en redovisare som hjälper till. Redovisaren gör också att hon kan fokusera mer på att ta emot fler kunder istället för att sitta med bokföring. Det positiva med att revisionsplikten togs bort är enligt henne att de slipper en kostnad, med bara två personer som drar in pengar till företaget så har det tidigare varit en stor summa att lägga ut. De kan nu lägga mer kapital på pensionssparandet istället för revision och de har inte heller märkt av någon skillnad att deras bokslut inte längre revideras Nya Skoshopen Nya Skoshopen är en skoaffär som ägs av Roland och Birgitta Nilsson. Båda arbetar i butiken tillsammans med en deltidsanställd. Affären har funnits i 37 år, men det var inte förrän två år sedan som företaget blev ett aktiebolag. 19

28 Innan var företaget en enskild firma utan behov av en revisor. Trots detta så tog de hjälp av en revisor för att sköta ekonomin när de startade upp företaget. Han som sköter deras redovisning är en revisor på en revisionsbyrå, men företaget har aldrig haft någon granskning. Anledningen till att de inte har revision är för att revisorn som sköter deras bokföring berättade att det inte krävdes. Nilsson tycker att revision är överflödigt för mindre företag om de har en redovisare som sköter ekonomin. Han anser även att revisorer tar ut väldigt höga priser för att läsa igenom och godkänna ett bokslut. Det har inte uppkommit några problem för företaget på grund av att de inte har revisionsgranskning, med en som sköter deras bokföring så vet de att regler följs och att allt går rätt till. En del av den löpande bokföringen som kassarapporter och fakturor sköter han själv och han samlar allt i en pärm som sedan lämnas över till revisorn. Han lägger stor vikt på att det skall vara ordning och reda på alla papper. Nilsson har haft många givande samtal och fått råd av revisorn genom åren. Därför har revisorn varit ett viktigt bollplank för honom då han själv tycker det är svårt att hålla sig uppdaterad om alla regler som skall följas. Genom att ta in redovisningshjälp kan Nilsson vara ute i butiken mer och fokusera på kunderna Revisor och auktoriserad redovisningskonsult Baker Tilly Respondenten vill vara anonym i intervjun. Baker Tilly är en franchisekedja inom revision, redovisning samt rådgivning och finns runt om i hela världen. Vi har intervjuat en revisor som arbetar på byrån belägen i Sunne. Han har varit verksam i 12 år som revisor och började arbeta på byrån år 2002, som då gick under ett annat namn. Byrån vänder sig främst till medelstora, mindre företag och erbjuder allt inom revision och administration. Kan de inte erbjuda en specifik tjänst på plats kan de ta in hjälp tack vare att de är med i en internationell kedja. Så om en kund vill göra affärer i Indonesien kan de enkelt hitta någon som kan hjälpa dem där. När den frivilliga revisionen infördes var det procent av byråns kunder som valde bort revisorn. Som åtgärd har de försökt bredda verksamheten mer och i samband med att plikten tog bort så gick en av medarbetarna i pension så arbetsbelastningen är densamma som innan trots bortfallet. 20

29 Revisorn tycker att gränsvärdena för revisionsplikten är på en bra nivå som den är nu. Börjar en omsättning komma över tre miljoner kronor så börjar det bli en hel del kapital att hantera. Finns det inte någon utbildad person eller en redovisare som sköter ekonomin är chansen stor att någonting i redovisningen är fel. På byrån har de haft en konversation angående Bolagsverkets kritik mot att revisionsplikten togs bort eftersom det är många redovisningar som har blivit sämre. Anledningen enligt dem är att det är företag som försökt göra redovisningen själva utan någon kunskap om ekonomi. Skulle det vara så att det finns en auktoriserad redovisare i företaget kan gränsvärdena för revision höjas. Men har de ingen så skall det finnas en revisor som granskar verksamheten från första kronan de tjänar, tycker revisorn. För en person som inte arbetar med redovisning dagligen är det svårt att ha den kunskapen som krävs. Faktorerna som, enligt revisorn, företagen överväger i valet om revision är relationen mellan kunden och revisorn. Känner kunden att revisorn är en trygghet som de kan ringa direkt när de har en fråga så är det en värdefull relation som inte gärna väljs bort. Men priset är också en viktig faktor. Revision kan vara dyrt för ett litet företag och kostnaden skall motsvara den nytta som kunden får tillbaka, vilket kan vara varierande. För revisorer är det fler krav som skall uppfyllas för att upprätthålla kvalitetsstämpeln, än vad en redovisare har. Revisorer genomgår utbildningar kontinuerligt och det sker även granskningar internt inom revisionsbyrån och externt av revisorsnämnden Redovisningskonsult i Sunne AB Arne Arvidsson har arbetat som ekonomichef på ett moderbolag för en större internationell koncern i över två decennier. Men för fem år sedan startade han upp sin egen redovisningsbyrå. Hans byrå erbjuder all typ av administrativ rådgivning som mindre bolag kan efterfråga såsom löpande bokföring, löner och fakturering. Den direkta påverkan som Arvidsson märkt av sedan revisionsplikten togs bort är att han har mycket mindre hantering med att skicka uppgifter till andra revisionsbyråer. Förut skulle han överlämna sitt material till företagens revisorer och kommunicera fram och tillbaka med dem om frågor eller synpunkter. Ingen av hans kunder som tidigare hade revision men som ligger 21

30 under gränserna för revisionsplikten nu har valt att ha frivillig revision. Någon konkurrens från andra revisionsbyråer har han inte märkt av. Arvidsson tycker att gränsvärdena idag skulle kunna höjas till en högre nivå. Han är även övertygad att ytterligare företag skulle kunna agera utan en revisor utan att få några problem. Men då förutsätter han att företagen har kvalificerad hjälp utav en auktoriserad redovisare, antingen i form av anställd personal i företaget eller konsulthjälp. För den som inte har utbildning eller kunskap är det omöjligt och klara av att göra det som krävs för att upprätthålla bokföring, bokslut och årsredovisningar med tillräckligt bra standard. Kunderna som tar hjälp av Arvidssons tjänster ser ingen nytta med att betala extra för att få ett reviderat bokslut. Detta eftersom att de förutsätter att det han gör är korrekt. Det finns heller ingen anledning för dem att lägga ut pengar för att få information som de redan får genom honom Swedbank Respondenten vill vara anonym i intervjun. Hennes befattning är en chefspost på Swedbank i Karlstad och hon har arbetat med det i över tio år. Enligt henne har de på banken inte märkt av någon större skillnad sedan revisionsplikten togs bort. Oavsett om ett företag har en revisor eller inte så behandlas alla företag lika. Det som banken kräver är att företagen skall visa något typ av underlag för att kunna ta lån, men det finns inget krav som säger att underlaget måste vara reviderat av en revisor. En företagare måste själv kunna mäta hur det går för verksamheten på något sätt, så någon form av redovisning borde det alltid finnas, tycker hon. Åtgärder som banken kan göra är kreditkontroller eller andra kontroller för att säkerställa företagets återbetalningsförmåga. Men kan vara väldigt olika hur kontrollerna går till. En del nystartade företag har ingen redovisning att visa upp utan det är deras affärsidé och framtidsprognoser som de visar istället. Detta blir en bedömningsfråga för banken. Främsta kriteriet de ser på är återbetalningsförmågan i företaget och det kan kompletteras med en borgen eller en annan säkerhet. Företag som inte har en revisor skall på något sätt kunna styrka det som sägs i redovisningen, vad de kan göra är att upprätthålla en likviditetsbudget för att visa hur stark återbetalningsförmågan är. Inget företag är det andra likt, så det är olika för varje enskilt fall. 22

31 En del företag tar in hjälp för att sköta den löpande bokföringen. Enligt henne är det viktigt för ägarna att ha koll på pengarna som kommer in och ut i företaget. För småföretag eller nystartade företag kan också revisorn vara ett viktigt redskap för att etablera sig och driva företaget på ett enklare sätt med möjlighet till mindre kostnader Skatteverket Jan Nygård har arbetat på Skatteverket sedan år Han har arbetat som allt från handläggare till kontorschef. Just nu arbetar han med rikssamordningen, vilket handlar om att samordna företagsregistrering och arbetet kring nystartade företag över hela landet. Skatteverket var bekymrat inför avskaffandet av revisionsplikten. Detta för att de såg revision som ett viktigt instrument för att säkerställa och kontrollera att uppgifterna som företagen uppger är korrekta. Den stora farhågan var att avskaffandet skulle innebära fler fel och försämringar i redovisningarna som inte blev reviderade. Innan avskaffandet så var kontrollen av företagen som Skatteverket fick utföra rätt så omfattande. Både före och efter det att företagen lämnat in inkomstoch skattedeklarationer kunde de åka ut till företagen för att kontrollera att deklarationerna stämde överens med bokföringen. När det gällde kontroll av löpande år innan deklaration lämnats fick Skatteverket ta ut ett revisionsfördordnande, vilket många företag tyckte var inkräktande. Skatteverket tycker inte att all kontroll på aktiebolagen som någon utomstående gör har försvunnit. Detta eftersom många företag fortfarande inte gör all redovisning själv. En del sköter den löpande bokföringen på egen hand, men tar hjälp av en redovisningskonsult för att göra moms-, inkomsteller bokslutsdeklarationer. När revisionsplikten avskaffades så fick Skatteverket extra medel från finansdepartementet för att säkerställa kontrollen av aktiebolagen. Dessutom fick de ett nytt kontrollverktyg "Föreläggande om dokumentationsskyldighet". Enligt Nygård underlättade det nya verktyget Skatteverkets arbete. Det gav dem möjligheten att mer formlöst kontakta företagen innan det var dags att lämna inkomst- och skattedeklarationer. Tidigare krävdes ett revisionsförordnande. 23

Begäran om översyn av revisionsplikten

Begäran om översyn av revisionsplikten Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm, 2005-06-22 Begäran om översyn av revisionsplikten (2 bilagor) Begäran Föreningen Svenskt Näringsliv begär att Justitiedepartementet låter utreda frågan

Läs mer

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:7 N IO IS V E R R Ö F E S S E R T NYSTARTADE BOLAGS IN NDE EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA Nystartade bolags intresse för revision efter

Läs mer

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen.

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2012 Handledare: Ulf Olsson Frivillig Revision -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Författare: Rasmus Mandel Förord Jag skulle vilja

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag

Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Riksrevisionen Nybrogatan 55 114 90 Stockholm Stockholm 2016-06-29 Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Frågan Skrivelsen är upprättad

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten

Avskaffandet av revisionsplikten Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Redovisning Höstterminen 2013 Avskaffandet av revisionsplikten En studie om vilka faktorer som påverkar

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

LAGSTADGAD REVISIONSPLIKT?

LAGSTADGAD REVISIONSPLIKT? Institutionen för företagsekonomi Kandidatuppsats Höstterminen 2006 Handledare: Anders Isaksson Författare: Mikaela Larsson Jenny Lidström LAGSTADGAD REVISIONSPLIKT? - En kvantitativ studie av aktiebolag

Läs mer

Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6)

Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6) YTTRANDE 2017-02-10 Dnr 2016 1361 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6) Inledning

Läs mer

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Tema: Redovisning Handledare: Curt Scheutz och Jurek Millak Höstterminen 2006 Revisionsplikt Nyttan

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Frivillig revision Voluntary audit

Frivillig revision Voluntary audit Wantana Karlsson Nadia Berglund Frivillig revision Voluntary audit Företagsekonomi C-uppsats Termin: HT - 2015 Handledare: Charlotte Hemmingson Inger Esperi Förord Vi vill främst tacka våra handledare

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126 Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning Dir. 2012:126 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2012 Sammanfattning Ett nytt EU-direktiv om årsredovisning

Läs mer

Revisionsbranschens utveckling

Revisionsbranschens utveckling Revisionsbranschens utveckling En kvantitativ och kvalitativ studie om vad som kännetecknar de företag som valt bort revision och vad revisionsbyråernas uppfattning är om konsekvenserna Författare: Handledare:

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna om uppdragsavtal.

Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna om uppdragsavtal. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAQ Vanliga frågor om uppdragsavtal Här nedan är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som kommit till FAR och Srf konsulterna

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag

Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag Anna Sundkvist & Helena Sahlqvist Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag Varför små aktiebolag inte anlitar en revisor Voluntary auditing in small companies Why small companies are not hiring

Läs mer

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och Företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Gunnar Rimmel Författare: Lisa Engström

Läs mer

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883)

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15 F 15 Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Den omständigheten att andra företag i det nätverk, i vilket det registrerade revisionsbolaget Y KB ingår, tillhandahåller

Läs mer

AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ AKTIEBOLAG PÅVERKAN PÅ SMÅ REVISIONSBYRÅER. Kandidatuppsats i Företagsekonomi. Gaby Khoury Simon Nuay

AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ AKTIEBOLAG PÅVERKAN PÅ SMÅ REVISIONSBYRÅER. Kandidatuppsats i Företagsekonomi. Gaby Khoury Simon Nuay AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ AKTIEBOLAG PÅVERKAN PÅ SMÅ REVISIONSBYRÅER Kandidatuppsats i Företagsekonomi Gaby Khoury Simon Nuay VT 2009:KF48 Svensk titel: Avskaffandet av revisionsplikten för

Läs mer

Revisionsbyråernas förberedelser och åsikter om den avskaffade revisionsplikten för småföretag

Revisionsbyråernas förberedelser och åsikter om den avskaffade revisionsplikten för småföretag Göteborg 2010-01-10 Revisionsbyråernas förberedelser och åsikter om den avskaffade revisionsplikten för småföretag Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats Externredovisning, HT 10 Författare:

Läs mer

p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB

p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och

Läs mer

Värt att veta om frivillig revision

Värt att veta om frivillig revision Värt att veta om frivillig revision Publicerad av Frivision AB i april 2011 www.frivision.se Frivision AB, Box 53057, 400 14 Göteborg FÖRFATTARE Tobias Rybeg, VD Frivision (tobias.ryberg@frivision.se)

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande

Revisionspliktens avskaffande Charlotte Eriksson George Kojadinovic Revisionspliktens avskaffande - En studie om förändringen på revisionsbyråers tjänsteutbud Företagsekonomi D-uppsats Termin: VT-13 Handledare: Johan Lorentzon Sammanfattning

Läs mer

Revision, förtroende och krediter

Revision, förtroende och krediter Revision, förtroende och krediter En undersökning av bankernas uppfattning om revisionens betydelse vid kreditgivning Terese Strenger, Göran Hallin och Peter Sandén December 2008 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN

AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN VARFÖR VÄLJER SMÅ NYSTARTADE AKTIEBOLAG ATT HA EN FRIVILLIG REVISION? Kandidatuppsats i Företagsekonomi Danijela Drakulić S102488 Sarah Johansson S103045 VT 2013: KF14

Läs mer

EU trycker på. Sammanfattning SOU 2008:32

EU trycker på. Sammanfattning SOU 2008:32 Sammanfattning I dag har alla aktiebolag skyldighet att ha en kvalificerad revisor. Utredningen föreslår att bara knappt 4 procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt. Detta innebär i stort sett en återgång

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB

p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress; registrator@justice.ministry.se JU 2008/3092/L1 Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Inledning

Läs mer

Institutionen för ekonomi. Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Therese Wiik. Examensarbete. i ämnet företagsekonomi

Institutionen för ekonomi. Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Therese Wiik. Examensarbete. i ämnet företagsekonomi Institutionen för ekonomi Titel: Vad kommer ett avskaffande av revisionsplikten att innebära? Författare: Charlotte Myhrberg Therese Wiik Kurspoäng: Kursnivå: 15 högskolepoäng Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete

Läs mer

Examensarbete. Examensarbete

Examensarbete. Examensarbete Institutionen för ekonomi Titel: Författare: Examensarbete Avskaffandet av revisionsplikten En förskjutning av revisorernas och i ämnet företagsekonomi redovisningskonsulternas yrkesroll? Examensarbete

Läs mer

Revisionsplikten utifrån ett kreditgivarperspektiv

Revisionsplikten utifrån ett kreditgivarperspektiv Företagsekonomiska institutionen D-uppsats inom företagsekonomi Uppsala universitet VT 2007 Handledare: Robert Joachimsson -Revisionspliktens betydelse vid bankernas kreditbedömning, en jämförelse mellan

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande

Revisionspliktens avskaffande Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling 2008-06-03 Kandidatuppsats i företagsekonomi EFO018 Revisionspliktens avskaffande Vilka blir konsekvenserna? Författare: Emma Almström

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten är ett faktum - Hur påverkas skatteverket, små revisionsbyråer och små företag.

Avskaffandet av revisionsplikten är ett faktum - Hur påverkas skatteverket, små revisionsbyråer och små företag. Magisteruppsats VT 2010 Företagsekonomiska institutionen Avskaffandet av revisionsplikten är ett faktum - Hur påverkas skatteverket, små revisionsbyråer och små företag. Författare Damir Ibrahimovic Handledare

Läs mer

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II. November 2011

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II. November 2011 SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II November 2011 Revisorsnämnden 2011 3. Mekanika Svar Deluppgift 3.1 Anskaffningsvärdet för maskinerna i bolagen är 4 900 tkr. Under perioden 1 januari 2008 till sista december

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten

Avskaffandet av revisionsplikten Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Magisterprogram Revisor och Bank Avskaffandet av revisionsplikten En studie ur Skatteverkets kontrollverksamhet hos småbolag Magisteruppsats i företagsekonomi,

Läs mer

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Juni 2008 Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag Handledare: Författare: Thomas Carrington Elin Carlsson Anna Pira Sammandrag

Läs mer

Slopandet av revisionsplikten

Slopandet av revisionsplikten Tina Henriksen Isabell Esberg Slopandet av revisionsplikten Ur Skatteverkets synvinkel The abolishment of audit obligation From the Swedish Tax Agency s point of view Företagsekonomi C-uppsats Termin:

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

Revisor idag, Redovisningskonsult imorgon

Revisor idag, Redovisningskonsult imorgon Malin Eriksson och Kaisa Rutanen Revisor idag, Redovisningskonsult imorgon Har revisionen spelat ut sin roll i mindre företag? Auditor today, Accounting Consultant tomorrow Has the audit played out its

Läs mer

p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB

p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG PM 2016-04 UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för processen att upphandla lagstadgad revision i kommunala bolag,

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten - en studie om SRF och Skatteverket

Avskaffandet av revisionsplikten - en studie om SRF och Skatteverket Avskaffandet av revisionsplikten - en studie om SRF och Skatteverket Kandidatuppsats i Företagsekonomi Helena Gustafsson VT 2010: KF09 Anna Nilsson VT 2010: KF09 Förord Efter tio veckors slit och arbete

Läs mer

Läs mer på www.frejs.se

Läs mer på www.frejs.se Om oss Frejs är en byrå med ca 50 anställda och tre kontor. Vi har kompetensen och kapaciteten att vara revisorer och rådgivare åt kunder i alla storlekar. Vi är stora nog att kunna erbjuda erfarenhet

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden?

Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden? Institutionen för Ekonomi Sara Karlström Maria Lövgren Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden? Examensarbete 10 poäng Ekonomiprogrammet Datum/Termin: VT 2007 Handledare: Dan Nordin Examinator:

Läs mer

Författare: Handledare:

Författare: Handledare: Företagsekonomiska institutionen FEKH69 Kandidatuppsats i Redovisning HT 13 Fri revisionsplikt Gjorde Sverige rätt som valde låga gränsvärden för revision? Författare: Johan André Cecilia Gustafsson Therese

Läs mer

Examensarbete i ämnet företagsekonomi

Examensarbete i ämnet företagsekonomi Institutionen för ekonomi Titel: Revisionsplikt intressenternas syn på revisionen Författare: Suzanna Nilsson Hanna Olsson Kurspoäng: Kursnivå: 10 poäng Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete i ämnet företagsekonomi

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare redovisning (SOU 2008:67).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare redovisning (SOU 2008:67). R-2008/0815 Stockholm den 15 oktober 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/5460/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare

Läs mer

Förväntningar och utfall av revisionen i nystartade mikroföretag

Förväntningar och utfall av revisionen i nystartade mikroföretag Mittuniversitetet Samhällsvetenskapliga Institutionen i Östersund Kandidatuppsats i Företagsekonomi Förväntningar och utfall av revisionen i nystartade mikroföretag Författare: Pia Åström Handledare: Anna-Maria

Läs mer

Förord. Sist men inte minst vill vi också tacka de 118 Umeå-företag som tagit sig tid att svara på enkätfrågorna så att vi kunnat genomföra studien.

Förord. Sist men inte minst vill vi också tacka de 118 Umeå-företag som tagit sig tid att svara på enkätfrågorna så att vi kunnat genomföra studien. Sammanfattning Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mål att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes

Läs mer

EN REVISION UTAN PLIKT

EN REVISION UTAN PLIKT EN REVISION UTAN PLIKT UR FÖRETAGARNAS PERSPEKTIV Magisteruppsats i Företagsekonomi Sofia Svensson Therese Andersson VT 2009:MF33 Svensk titel: En revision utan plikt- ur företagarnas perspektiv. Engelsk

Läs mer

Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal.

Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal. Svensk standard för redovisningstjänster, Reko FAQ Vanliga frågor om uppdragsavtal Här är ett urval av de vanligaste frågorna (FAQ, Frequently Asked Questions) som FAR och SRF har fått om uppdragsavtal.

Läs mer

Att revidera eller inte revidera?

Att revidera eller inte revidera? Att revidera eller inte revidera? vad anser ägare av små aktiebolag om vikten av revision? Företagsekonomiska institutionen KANDIDATUPPSATS Externredovisning, HT 07 Handledare: Märta Hammarström Författare:

Läs mer

REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE EN OSÄKER FRAMTID FÖR REVISORN? Kandidatuppsats i Företagsekonomi. Damir Pepić Boris Filipović VT 2008:KF31

REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE EN OSÄKER FRAMTID FÖR REVISORN? Kandidatuppsats i Företagsekonomi. Damir Pepić Boris Filipović VT 2008:KF31 REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE EN OSÄKER FRAMTID FÖR REVISORN? Kandidatuppsats i Företagsekonomi Damir Pepić Boris Filipović VT 2008:KF31 Svensk titel: Revisionspliktens avskaffande en osäker framtid för

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten

Avskaffandet av revisionsplikten Avskaffandet av revisionsplikten - Hur banker och små företag kommer att agera om revisionsplikten avskaffas. The abolition of the audit exemption - How banks and small businesses will act if the audit

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION?

VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION? Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Valfritt ekonomiskt program VT 2007 VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION? EN STUDIE KRING ETT AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN C-uppsats i Externredovisning,

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Å R S R E D OV I S N I N G 2015

Å R S R E D OV I S N I N G 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 KONTOR I STOCKHOLM GÖTEBORG KARLSTAD ANTAL RESENÄRER 2015 22 450 2015 I KORTHET EBITA 15,2Mkr OMSÄTTNING 455Mkr 893 000 61% BESÖKARE ONLINE KÖP ONLINE 87 ANSTÄLLDA 79% KVINNOR Innehåll

Läs mer

Seminarium nya revisionsberättelsen. 23 september 2016

Seminarium nya revisionsberättelsen. 23 september 2016 Seminarium nya revisionsberättelsen 23 september 2016 Disposition 1. Introduktion 2. Kort sammanfattning av de större förändringarna 3. Key Audit Matters / Särskilt betydelsefulla områden 4. Annan information

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande för mindre företag En jämförelse mellan Sverige och Danmark

Revisionspliktens avskaffande för mindre företag En jämförelse mellan Sverige och Danmark Ekonomihögskolan Företagsekonomiska Institutionen FEKH95 Examensarbete Kandidatnivå VT 2012 Revisionspliktens avskaffande för mindre företag En jämförelse mellan Sverige och Danmark Författare: Kanlic,

Läs mer

Frivillig revision och revisorns framtid

Frivillig revision och revisorns framtid Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Ämne vårterminterminen 2011 Frivillig revision och revisorns framtid Av: Karolin Varli Handledare: Ogi Chun Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande

Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande Att bygga hus utan grund en metafor gällande revisionspliktens avskaffande Författare: Sofia Brixin Marina Persson Handledare: Krister Bredmar Program: Ekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin:

Läs mer

En frivillig revision

En frivillig revision En frivillig revision En studie om varför små aktiebolagsägare väljer att använda revisionen trots att de har möjlighet att avskaffa den. Rasha Seddeeq Företagsekonomiska institutionen Examensarbete för

Läs mer

Kostnaden för revision

Kostnaden för revision Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi C Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Bengt Lindström Höstterminen 2007 Kostnaden för revision Hur belastande är revisionskostnaden

Läs mer

Mikroföretagens inställning till revision och revisorer

Mikroföretagens inställning till revision och revisorer UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen C-uppsats Vt-2005 Revisionsplikt Mikroföretagens inställning till revision och revisorer Författare: Handledare: Emil Abedian Mattias Mattsson Roger

Läs mer

Revisionsvalet i byggbranschen

Revisionsvalet i byggbranschen Revisionsvalet i byggbranschen - Vad upplever företagsledare, för småföretag inom byggbranschen, påverkar dem kring valet av revision? Författare: Anton Holkvik Patrik Nygren Handledare: Thommie Burström

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

GoBiGas AB Årsredovisning 2014

GoBiGas AB Årsredovisning 2014 GoBiGas AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse 9 Granskningsrapport

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Bolagsordning för Nykvarns Kommunkoncern AB KS/2015:169

Bolagsordning för Nykvarns Kommunkoncern AB KS/2015:169 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-05-06 Kommunstyrelsen Anders Sloma Utredare Telefon 08 555 010 10 anders.sloma@nykvarn.se Bolagsordning för Nykvarns Kommunkoncern AB KS/2015:169 Förvaltningens förslag till beslut

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Ekonomi och Teknik Revisor och bankprogrammet Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag Magisteruppsats, 15 hp Slutseminarium 2012-05-28 Författare:

Läs mer

Nyttan av revision - En kvalitativ studie kring vilka faktorer som påverkar aktiebolag utan revisionsplikt att ha revision

Nyttan av revision - En kvalitativ studie kring vilka faktorer som påverkar aktiebolag utan revisionsplikt att ha revision Nyttan av revision - En kvalitativ studie kring vilka faktorer som påverkar aktiebolag utan revisionsplikt att ha revision Kandidatuppsats i Företagsekonomi Redovisning Vårterminen 2015 Handledare: Thomas

Läs mer

Konsekvenserna med avskaffad revisionsplikt och sänkt aktiekapital

Konsekvenserna med avskaffad revisionsplikt och sänkt aktiekapital HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Ekonomi och Teknik (SET) Magisterprogrammet Bank och Revision Konsekvenserna med avskaffad revisionsplikt och sänkt aktiekapital En studie ur revisorns perspektiv Magisteruppsats

Läs mer

Revisionsplikten i små aktiebolag. Professor Per Thorell, Ernst & Young och Professor Claes Norberg, Lunds universitet Mars 2005

Revisionsplikten i små aktiebolag. Professor Per Thorell, Ernst & Young och Professor Claes Norberg, Lunds universitet Mars 2005 Revisionsplikten i små aktiebolag Professor Per Thorell, Ernst & Young och Professor Claes Norberg, Lunds universitet Mars 2005 FÖRORD Alltfler länder i vår omgivning avskaffar revisionsplikten för småföretag.

Läs mer

HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II

HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II HÖGRE REVISORSEXAMEN Del II December 2007 2 HÖGRE REVISORSEXAMEN Allmänt Datum: 4-5 december 2007 Skrivtid: 2 x 4,5 timmar, varav 4,5 timmar för del II Hjälpmedel: Alla hjälpmedel är tillåtna förutom kontakt

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Årsredovisning ONETOOFREE AB

Årsredovisning ONETOOFREE AB Årsredovisning för ONETOOFREE AB 556729-7758 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 556729-7758 1 (7) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget utvecklar och tillhandahåller spel på internet

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

Prislista Branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. ISO 9001:2008

Prislista Branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. ISO 9001:2008 Prislista 2017 Branschorganisationen för revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare. ISO 9001:2008 den 1 januari 2017 Skriven av: Marzena Blomqvist Löpande redovisning E-ekonomi Din månads kostnad

Läs mer

LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING 2010

LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING 2010 Lidköping Biogas AB bildades 2010. Bolaget ägs till 95 procent av Göteborg Energi AB. Resterande 5 procent ägs av Lidköpings kommun. Företaget producerar och säljer biogas. LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING

Läs mer

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1 1(5) Gäller från Diarienummer 2015-2014/1358 003 Godkänd: kommunfullmäktige 2008-10-27 139 och ändrad senast 2014-12-15 144 Antagen: bolagsstämman 2015- Bolagsordning för

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

Stockholm Vatten AB: s BOLAGSORDNING Org. nr

Stockholm Vatten AB: s BOLAGSORDNING Org. nr Stockholm Vatten AB: s BOLAGSORDNING Org. nr. 556 210-6855 Bolagets firma är Stockholm Vatten Aktiebolag. Firmabeteckningen Stockholm Water Company används i internationella sammanhang. 1 Bolagets styrelse

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB Bolagsordning för Moravatten AB Fastställd Kommunfullmäktige 2013-05-27, 38 Bolagsstämman 2013-10-02 Daterad 2013-04-11 Reviderad 2014-12-01, 165 Produktion Kommunledningskontoret

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ studie om påverkan på den ekonomiska brottsligheten och Skatteverkets arbete

Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ studie om påverkan på den ekonomiska brottsligheten och Skatteverkets arbete Örebro universitet Institution för ekonomi, statistik och informatik C-uppsats 15 högskolepoäng Handledare: Kent Trosander Examinator: Claes Gunnarsson HT 2007 Revisionspliktens avskaffande En kvalitativ

Läs mer

Slopad revisionsplikt Hur påverkas revisorerna?

Slopad revisionsplikt Hur påverkas revisorerna? Slopad revisionsplikt Hur påverkas revisorerna? Kandidatuppsats i företagsekonomi Vårterminen 2007 Handledare: Kristina Jonäll Författare: Kai Karjalainen 800827 Robert Åberg 800225 Förord Författarna

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer