Kostnaden för revision

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnaden för revision"

Transkript

1 Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi C Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Bengt Lindström Höstterminen 2007 Kostnaden för revision Hur belastande är revisionskostnaden för mikrobolag? Författare: Melissa Hasic Angelica Olofsson

2 Förord Denna uppsats, inom ämnet redovisning och revision, har framarbetats under höstterminen 2007 vid Södertörns högskola. Författarna av uppsatsen, Melissa Hasic och Angelica Olofsson, önskar med detta förord tacka alla de som har bidragit till färdigställandet av rapporten. Inledningsvis önskar vi rikta ett stort tack till vår handledare, Bengt Lindström, för hans konstruktiva kritik samt vägledande råd och hjälp under arbetet med uppsatsen. Vi önskar även tacka våra opponenter, Serat Nelik och Claudio Saka, vars hjälpsamma synpunkter har hjälpt oss att gå vidare i arbetet. Avslutningsvis önskar vi även tacka medlemmarna i seminariegruppen, vars kritiska granskande och ifrågasättande har bidragit till uppsatsens slutliga utformning. Huddinge den 14 januari 2007 Melissa Hasic Angelica Olofsson

3 Sammanfattning Alla aktiebolag i Sverige måste idag använda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lämnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lämna förslag om hur Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rätt. 1 Slopandet av revisionsplikt för de små bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssänkningar, stärka de små företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnå detta. 2 Av denna anledning har man i många länder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen. I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen är för de mikrobolagen. För att mäta detta har en sekundärdataundersökning baserad på årsredovisningar från 2005 undersökts. Av de aktiva mikrobolag som finns i Stockholms län har var 50:e valts ut till undersökningen. För att fastställa hur de mikrobolagen drabbas av revisionskostnaden sattes denna i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. För att belysa skillnader delades de utvalda bolagen även in i intervaller baserat på företagens omsättning. Resultaten av undersökningen pekar på att de allra minsta bolagen är de som drabbas allra hårdast av revisionskostnaden då denna sätts i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. Studien visar också att denna belastning avtar ju större mikrobolagets omsättning är. Revisionskostnaden utgör dock bara någon procent av de totala kostnaderna och är därför att betrakta som liten och kan inte ensam anses vara en grund till att avskaffa revisionsplikten för mikrobolagen. 1 SOU 2007:56 s Thorell & Norberg (2005) s. 25

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Problembakgrund Revisionsplikten i Sverige genom tiderna Revision inom EU Ifrågasättandet av revisionsplikten i Sverige Utredning av revisionsplikten Problemformulering och frågeställning Syfte Avgränsningar Definition av mikrobolag Metod Val av undersökningsmetod Val av forskningsstrategi Kvalitativ eller kvantitativ undersökningsmetod Urval Urvalsram Urvalsmetod Urvalets storlek Urvalets representativitet Datainsamling Litteraturöversikt Insamling av data Behandling av insamlade data Sammanställning av data Bortfall Analys av data Studiens kvalitet Metodkritik... 15

5 2.5.2 Källkritik Validitet Reliabilitet Generaliserbarhet Teoretisk referensram Revision Extern och intern revision Förvaltnings- och redovisningsrevision Revisorns arbete Revisionens nytta Revisionspliktens innebörd för revisorer Revision som ett socialt fenomen Agentteorin Intressentmodellen Ägarna Bolagsledningen Kreditgivarna Samhället och staten Tidigare studier Pågående debatt Teoridiskussion Empirisk undersökning Beräkning av extrema värden Behandling av de företag som visar minusresultat Indelning i intervall Revisionskostnad i förhållande till omsättning Revisionskostnad i förhållande till totala kostnader Revisionskostnad i förhållande till resultat efter finansiella poster Analys Analys av data Utvärdering av analyserade datas effekter... 51

6 6 Avslutande diskussion Slutsatser Förslag på fortsatt forskning Källförteckning och litteraturlista Bilaga 1: Uträkningar för att beräkna revisionskostnaden i förhållande till omsättning, totala kostnader och resultat

7 Lista över förkortningar ABL BRÅ EG EU FAR SRS PM Prop. RS SKV SN SOU VD Aktiebolagslag Brottsförebyggande rådet Europeiska Gemenskapen Europeiska Unionen Föreningen Auktoriserade Revisorer, Sveriges RevisorsSamfund Promemoria Proposition Revisionsstandard i Sverige Skatteverket Svenskt Näringsliv Statens Offentliga Utredningar Verkställande Direktör

8 1 Inledning 1.1 Problembakgrund Revisionsplikten i Sverige genom tiderna Redan 1895 kom krav på revision av aktiebolag i Sverige men revision innebar vid detta tillfälle inte samma sak som idag, t ex var revisorer då inte en etablerad yrkeskår. Inte förrän 1944 kom den första moderna regleringen av revision med krav på en auktoriserad revisor och det dröjde till 1973 innan en statlig tillsyn av revisorer infördes. Eftersom det inte fanns tillräckligt många auktoriserade revisorer eller godkända granskningsmän i Sverige då kunde man inte kräva att revisionen skulle utföras av en sådan infördes revisionsplikt i alla aktiebolag vilket innebar att revisionen skulle utföras av en kvalificerad revisor, dvs. en auktoriserad eller godkänd revisor. I större företag skulle revisionen dock fortfarande utföras av en auktoriserad revisor. 4 I januari 1995 gick Sverige med i EU och sedan dess styrs revisionen i Sverige inte bara av svenska lagar utan även av EG:s bolagsdirektiv Revision inom EU Enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv får medlemsländerna befria vissa bolag från de skyldigheter som aktiebolag har. 5 Flera länder inom EU har under de senaste åren övervägt att, för näringsverksamhet i mindre skala, införa en ny bolagsform utan personligt ägaransvar. Dessa har dock beslutat sig för att istället förenkla den reglering som finns 6 och den internationella utvecklingen går mot en mindre omfattande revisionsplikt. 7 Alla de länder, undantaget Sverige, som ingick i EU före utvidgningen 2004, vanligtvis kallade de gamla medlemsländerna, har utnyttjat möjligheten att undanta små företag från revisionsplikten. Vissa länder har dock valt gränsvärden som är striktare än de som EU angivit som maximala. 8 3 Thorell & Norberg (2005) s Ibid, s /660/EEG art PM 2006/8869/L1 s. 2 7 Dir. 2006:128 s. 2 8 Balans 3/2005 s. 16 1

9 Vissa länder inom EU har aldrig haft en revisionsplikt medan andra länder tidigare hade full revisionsplikt men har valt att avskaffa den för små bolag. Nämnas kan t ex Irland som år 2000 avskaffade revisionsplikten för företag vars omsättning understeg euro eftersom kostnaderna för revision ansågs vara högre än nyttan. Det var dock inte många företag som kunde utnyttja undantaget och gränsvärdet, för att slippa revision, höjdes till 1,5 miljoner euro för omsättningen. 9 I England infördes undantag från revisionsplikten för de små aktiebolagen Tre gånger har gränsvärdena för detta undantag höjts och de befinner sig numer på den nivå som är maximalt tillåten av EU. 10 I en studie 11 i England uppgav 58 procent av de företag som hade möjlighet att utnyttja undantaget att de gjorde detta. Av undersökningen kunde man dra slutsatser att ett företag föredrar att bli reviderat om det har en större omsättning, inte är helt familjeägt, har aktieägare som inte har tillgång till internredovisning, företagsledningen lämnar kopia av årsredovisningen till finansiärer samt om företagsledningen anser att en revision ökar den finansiella informationens kvalitet, har en positiv effekt på företagets kreditvärdighet samt att revision ger en kontroll av redovisning och ekonomistyrning. Collis, som genomförde undersökningen, kom till slutsatsen att detta delvis kunde förklaras med att den marginella kostnaden för revision blir lägre ju högre omsättningen är samt att man med hjälp av revision kan skapa bättre relationer till intressenterna. 12 I Grekland kan medlemmar i den grekiska revisorsorganisationen utföra olika tjänster relaterat till finansiell revision för företag som inte uppfyller de tre kriterier som finns angivna i det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Här skiljer sig således konkurrensvillkoren åt mellan revisorer och andra som levererar motsvarande tjänster utan att för den skull vara kvalificerade revisorer. 13 I Nederländerna skiljer man mellan små, medelstora och stora företag. Små och mellanstora företag är undantagna från olika rapporteringskrav. Däremot kan frivillig revision eller andra 9 Balans 3/2005 s Thorell & Norberg (2005) s I studien ingick aktiva, onoterade företag som lämnade en förkortad årsredovisning till tillsynsmyndigheten, inte tillhörde någon koncern samt befann sig under de gränsvärden för revisionsplikt som vid tidpunkten var aktuella enligt EG-direktiven. 12 Thorell & Norberg (2005) s Rapport från ECON (2007), s. 10 2

10 former av försäkran krävas av banker som ett villkor för finansiering. Likaså kan myndigheter kräva revision eller försäkran i samband med stödåtgärder. 14 I Italien kan medlemmar av revisorsorganisationen utföra bekräftelsetjänster, exempelvis revisorsbekräftelse, för små företag. De måste dock följa oberoendereglerna, vilka sätter restriktioner för vilka tjänster de kan utföra. En revision kan antingen utföras av en anställd, som måste vara revisor, en registrerad extern revisor eller av ett företag som är registrerat hos justitiedepartementet. 15 I Tyskland avskaffades revisionsplikt för små företag 1984 och uppskattningsvis hälften av de tyska bolagen är undantagna från revisionsplikt. 16 Medlemmar av revisorsorganisationen i Tyskland kan dock utföra frivillig revision för klienter som inte omfattas av revisionsplikt. 17 I Danmark lät man i mars 2006 avskaffa revisionsplikten för mindre företag och lät därmed skatteverket delvis ta över kontrollen av de små företagens finansiella redovisning. 18 Den avgörande anledningen till att avskaffa revisionsplikten, vars avskaffande berör omkring företag, var regeringens önskan om att minska de administrativa kostnaderna för de små bolagen och på så sätt öka deras konkurrenskraft inom EU. I januari 2007 fattade den finska riksdagen beslut om att en ny revisionslag, som bland annat innebär avskaffad revisionsplikt för små företag, skulle träda i kraft i juli Tidigare omfattades samtliga aktiebolag i Finland av revisionsplikt men i mindre bolag kunde en lekmannarevisor genomföra revisionen. 20 Vid antagandet av den nya finska revisionslagen har man tagit hänsyn till de krav, såsom minimikrav på kvalitetssäkring av revision och de grundläggande principerna för revisorers oberoende, som ställs i det nya revisionsdirektiv som trä- 14 Rapport från ECON (2007), s Ibid s Balans 3/2005 s Rapport från ECON (2007), s Balans 2/2007 s Balans 3/2007 s Ibid, s. 17 3

11 der i kraft i juni I och med införandet av den nya revisionslagen i Finland blir Finland först med att implementera det nya EG-direktivet Ifrågasättandet av revisionsplikten i Sverige Revisionspliktens vara eller icke vara har diskuterats vid ett flertal tillfällen i Sverige. Som exempel kan nämnas en utredning av BRÅ som, år 1981, menade att det ofta var små bolag med litet aktiekapital, som bildats för att skydda grundaren från personligt betalningsansvar och för att vara en skylt utåt, som var mest utsatta för ekonomisk brottslighet. Detta talade för ett införande av revisionsplikt i alla bolag. Vidare kan nämnas Revisorsutredningen som, år 1993, ansåg att kraven på revisorns kompetens var för höga och därmed fördyrade revisionen onödigt mycket för de små bolagen. Aktiebolagskommittén konstaterade, år 1995, att både ägarna, som kan uppmärksammas på ekonomiska problem, och samhället, vid bekämpandet av ekonomisk brottslighet, hade behov av att företagen kontrolleras. Aktiebolagskommittén uttryckte sig samtidigt kritiskt angående EG:s fjärde bolagsdirektiv. 22 Frågan om revisionsplikten för små aktiebolag behandlades ännu en gång 1998, då i ett lagstiftningsärende. Enligt propositionen är bolagens kostnader för revisionen inte något tillräckligt skäl för att undanta bolagen från reglerna om revision Utredning av revisionsplikten Den 7 september 2006 beslutade regeringen om att en särskild utredare skulle se över tre frågor som rör revisorer och revision. Den särskilda utredaren och experter i utredningen förordnades under våren 2007 och utredningen höll sitt första möte i februari Denna utredning har fått namnet Utredningen om revisorer och revision 24 och dess uppdrag består av tre delar varav en berör revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag. Utredaren har fått i uppdrag att föreslå vilka ändringar i regelverket som måste genomföras för att avskaffa revisionsplikten för små företag. Utredaren ska ta ställning till vilka företag som ska omfattas av förändringen samt överväga om en inskränkning av revisionsplikten är i behov av andra åtgärder för att förebygga att t ex skatte- och redovisningsregler inte följs. Vidare ska utredningen utarbeta de nödvändiga författningsförslagen och belysa konsekvenserna av dessa. Konsekvenserna av 21 Balans 4/2007 s Thorell & Norberg (2005) ss Sveriges Regering (1999) 24 SOU 2007:56 s. 81 4

12 förändrade regler för revisionsplikt ska särskilt analyseras för det allmänna, för näringslivet och för andra intressenter. Situationen i de övriga nordiska länderna, och de erfarenheter som vunnits i Danmark och Finland, ska särskilt uppmärksammas. Resultatet av utredningen, med förslag till lagändringar, ska redovisas i ett delbetänkande senast 31 mars, De förslag som ges ska bidra till att minska företagens administrativa börda samtidigt som andra viktiga intressen och skyddet för ägarminoriteten beaktas. 25 I en rapport som tagits fram på uppdrag av FAR SRS ställer de sig frågande till om årsomsättningen ska vara avgörande för vilka som ska omfattas av undantaget. De nämner ett förslag på vad som borde vara avgörande när gränsvärdena bestäms och det är att det istället ska tas hänsyn till antalet ägare och inte omsättningen. 26 Detta grundas på argumentet att det i små aktiebolag inte finns något behov av kontroll av ledningen för att säkerställa ägarens intressen när dessa oftast är en och samma person. Det man föreslår då är att undantaget ska gälla en- /fåmansbolag. 1.2 Problemformulering och frågeställning Revisionens höga kostnader och dess belastning för de mindre aktiebolagen lyfts ofta fram som en av de främsta anledningarna till att avskaffa revisionsplikten för mikrobolag. Baserat på författarnas efterforskningar har få undersökningar gjorts för att ta reda på hur stora kostnaderna för revision egentligen är och hur pass belastande de är för de mindre bolagen. Vissa uppgifter finns att finna om kostnaden för revision men dessa är inte alltid samstämmiga och har inte tidigare satts i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. Detta kan anses vara ett problem då kostnaden anges som den huvudsakliga anledningen för ett slopande av revisionsplikten. Författarna har med denna studie för avsikt att besvara: Hur belastande är revisionskostnaden för mikrobolagen? 1.3 Syfte Författarna är av åsikten att frågan rörande revisionskostnadens belastning för mikrobolagen bör besvaras eftersom svaren kan vara av stor vikt vid en bedömning av huruvida revisions- 25 Dir. 2006:128 ss Rapport från ECON (2007), s 38 5

13 plikten bör avskaffas eller inte. Att fortsätta lyfta fram revisionens höga kostnader som motiv för att avskaffa revisionsplikten för mikrobolag kan anses missvisande om dessa inte har fastställts. Författarna är av uppfattningen att det finns ett samband mellan omsättningen och kostnaden för revisionen, denna är sannolikt dock inte proportionell. Därför anser författarna att tillvägagångssättet för att besvara frågan bör vara att sätta revisionskostnaden i relation till bolagens omsättning, totala kostnader och resultat efter finansiella poster. Vidare har författarna delat in de undersökta företagen i kategorier baserade på omsättning. Syftet med att dela in de undersökta företagen i kategorier grundade på storlek är att kostnaden för revision i förhållande till omsättning, resultat och totala kostnader med största sannolikhet är större i ett mindre företag än i ett större. Undersökningen ämnar därför även redovisa hur de minsta bolagen drabbas av revisionsplikten och dess kostnader. 1.4 Avgränsningar Det vore önskvärt att kunna beräkna kostnaden för revision i förhållande till dess nytta men då nyttan är svår att fastställa och med största sannolikhet är mycket varierande över populationen är ett sådant resultat inte möjligt att finna för en undersökning på denna nivå. Istället har en undersökning av kostnaden för revision i förhållande till omsättning, resultat och totala kostnader gjorts för att försöka fastställa om detta kan anses vara av tillräckligt stor vikt för bolagen. Vid beräknandet av kostnaden för revision hade det varit önskvärt att kunna ta del av de kostnader för administration som finns både hos revisorn och i bolaget. Detta för att få en än mer rättvisande bild av kostnaden för revision. Denna information är dock inte möjlig att tillgå i en undersökning av denna storlek och författarna är därför hänvisade till att beräkna kostnaden för revision baserat på den kostnad som finns specificerad i de utvalda bolagens årsredovisningar. Författarna har valt att i sin undersökning göra en geografisk avgränsning för att begränsa urvalet. Då författarna har anknytning till Stockholm och då staden, i rollen som landets hu- 6

14 vudstad, uppfattades som intressant av författarna har dessa valt att avgränsa undersökningen till att omfatta aktiva mikrobolag i Stockholms län. Vid analysen studerades resultat efter finansiella intäkter och kostnader, vilket ses som det fundamentala resultatbegreppet vid räkenskapsanalys och lönsamhetsbedömning. Anledningen till detta är att resultat efter finansiella intäkter och kostnader inte har påverkats av extraordinära poster eller bokslutsdispositioner, dvs. kostnader och intäkter som normalt inte uppstår under verksamhetsåret eller i verksamheten såsom, t ex krigshändelser och jordbävningar. 27 Med detta som bakgrund har författarna därför valt att undersöka resultat efter finansiella poster i förhållande till kostnaden för revision och det är denna definition författarna hänvisar till då bolagens resultat omnämns. 1.5 Definition av mikrobolag Vilka bolag som kan komma att beröras av ett slopande av revisionsplikten är inte säkert. I den utredning som har beställts av regeringen, Utredningen om revisorer och revision, ska utredaren ta ställning till vilka bolag som ska omfattas av förändringen av revisionsplikten. 28 Av denna anledning är det i dagsläget inte möjligt att säga vilka bolag som kommer att påverkas av den avskaffade revisionsplikten. I den debatt som har varit, bland annat som följd av SNs utredning, har det i de allra flesta fall hänvisats till bolag med en omsättning understigande 3 miljoner kronor, så kallade mikrobolag. 29 Inom EU definieras dock mikrobolag som ett bolag med färre än 10 anställda och en omsättning understigande 2 miljoner euro 30. Det finns vissa indikationer på att en kombination av dessa gränsvärden är de som kommer att användas vid ett avskaffande av revisionsplikten och författarna av denna uppsats har därför valt att definiera ett mikrobolag som ett aktiebolag med en omsättning understigande 3 miljoner kronor och med färre än 10 anställda. 27 Thomasson, Arvidsson m. fl. (1996) s SOU 2007:56 s Thorell & Norberg (2005) s läst

15 2 Metod 2.1 Val av undersökningsmetod Den metod som har valts, för att undersöka hur belastande revisionskostnaden är för bolagen, är att besvara följande frågor: Hur stor är kostnaden för revision i mikrobolag i förhållande till omsättning? Hur stor är kostnaden för revision i mikrobolag i förhållande till rörelsens totala kostnader? Hur stor är kostnaden för revision i mikrobolag i förhållande till resultat efter finansiella poster? Val av forskningsstrategi För att besvara ovanstående frågor har författarna valt att utföra en surveyundersökning, vilken är ett av de vanligaste tillvägagångssätten vid samhällsforskning. En surveyundersökning ger en bred och omfattande täckning samt utförs vid en given tidpunkt. Denna forskningsstrategi omfattar empirisk forskning och lämpar sig mycket bra för kvantitativa undersökningar vilket ansågs lämpligt för en studie av detta slag. Då djup data eftersöks är det dock bättre att genomföra en fallstudie men man förlorar då dock den bredd som en surveyundersökning ger. Då en surveyundersökning genomförs är författarna inte begränsade till att använda sig av en speciell metod utan kan välja mellan frågeformulär, intervjuer, skriftliga källor och observation beroende på vad som passar den aktuella undersökningen bäst Kvalitativ eller kvantitativ undersökningsmetod Kvalitativa och kvantitativa ansatser rör sig om två olika sätt att etablera kunskap vilka gärna kan kombineras. För att samla in kvantitativa data används oftast frågeformulär där frågor och svarsalternativ är förutbestämda. En kvalitativ ansats utgörs istället ofta av längre intervjuer eller deltagande observation av små urval som inte är slumpmässigt framtagna. En av fördelarna med att använda sig av en kvalitativ ansats är att flexibiliteten är större än vid användandet av en kvantitativ ansats. 8

16 Kvantitativa ansatser erbjuder ofta bättre möjligheter till generalisering eftersom man med det större urvalet kan genomföra en statistisk generalisering, vilket innebär att slutsatser kan dras även för personer som inte medverkat i studien. 32 Författarna är av åsikten att det för denna undersökning lämpar sig bäst att ha en kvantitativ ansats. Detta eftersom författarna önskade göra statistiska generaliseringar och inte är av åsikten att den djupare undersökningsnivå som normalt uppnås vid en kvalitativ undersökning skulle tillföra denna studie något. 2.2 Urval Urvalsram Då antalet aktiebolag med en omsättning understigande kronor och färre än tio anställda, enligt Affärsdata, uppgick till stycken i Sverige var författarna, pga. begränsade resurser, tvungna att begränsa undersökningen. Därför skedde inledningsvis en geografisk begränsning till Stockholms län, vilket gav aktiva mikrobolag. Urvalsramen, dvs. företeckningen över den population varifrån urvalet görs, för denna sekundärdatabaserade undersökning är baserad på uppgifter från Affärsdata. I Affärsdata gjordes en sökning på alla aktiebolag med en omsättning understigande kronor och färre än tio anställda i Stockholms län med senaste bokslut 2005 eller Detta gav en urvalsram omfattande aktiva bolag. Anledningen till att bolag med senaste bokslut både 2005 och 2006 valdes är att författarna ej önskade bortse från dem som lämnat in årsredovisning 2006 och har ett brutet kalenderår. För alla undersökta bolag, oavsett när det senaste bokslutet har lämnats in, behandlades information från årsredovisningen från 2005 och inte från Urvalsmetod Då författarna inte besitter närmare kunskaper om aktiebolagen i populationen var det i denna undersökning inte lämpligt att göra klusterurval, stratifierat urval eller flerstegsurval. Att göra ett slumpmässigt urval, dvs. att enligt en förteckning med slumpmässigt utvalda siffror göra 31 Denscombe (2000) ss Johannessen & Tufte (2003) ss Denscombe (2000) ss

17 urvalet, var en möjlighet som kunde ha passat denna undersökning. För att underlätta inhämtandet av fakta från de utvalda enheterna var det dock fördelaktigare att göra ett systematiskt urval. Detta innebär att var n-te enhet väljs ut. Då denna undersökning baseras på sekundärdata i form av årsredovisningar hämtade från Affärsdata, vars resultat i form av hela populationen kan visas med t ex 50 stycken per sidvisning, lämpade sig systematiskt urval mycket bra. Det fanns då en möjlighet att vid val av var 50:e enhet välja ut den femte enheten som visas vid varje ny sidvisning. På så sätt blev inhämtandet av data enklare och lättöverskådligare än om man hela tiden hade behövt räkna sig fram till vilken enhet som skulle väljas ut. Med största sannolikhet reducerades även risken för att misstag skulle begås Urvalets storlek Vid bestämmandet av urvalets storlek har författarna utgått ifrån att ett stort urval är att föredra för denna typ av undersökning. Detta eftersom man då kan anta att de relevanta undersökningsaspekter som finns har tagits med och därmed ingår i resultaten från undersökningen. Med ett stort urval kan även antas att det finns en balans mellan proportionerna i urvalet och hela populationen. Detta leder till en ökad representativitet för urvalet vilket gör det mer motiverat att kunna göra generaliseringar utifrån resultaten. Då det finns ett inslag av slump är det dock viktigt att vara medveten om att detta påverkar resultatets precision. Författarna av denna rapport önskade att med sin undersökning omfatta relativt många enheter vilka tillsammans dock inte utgör en stor del av populationen. Detta eftersom författarna var medvetna om att det inte finns så mycket att vinna i precision då urvalet har nått en viss storlek. 35 I undersökningen behandlade författarna sekundärdata i form av årsredovisningar från 603 mikrobolag Urvalets representativitet Författarna är av uppfattningen att de aktiebolag som ingår i undersökningen sannolikt inte utgör ett representativt tvärsnitt av populationen. Detta eftersom t ex andelen IT-företag och medieföretag i Stockholms län gissningsvis är större än andelen i hela Sverige. Motsvarande är andelen lantbruk med största sannolikhet färre än i övriga landet. Ett sannolikhetsurval, i 34 Denscombe (2000) ss Ibid, ss

18 form av ett slumpmässigt urval, gjordes trots detta. Författarna är dock medvetna om att varje enhet i populationen därmed inte hade lika stor chans att komma med i urvalet. 2.3 Datainsamling Litteraturöversikt Vid litteraturöversikten och fastställandet av den teoretiska referensramen lades stor vikt vid att kritiskt granska litteraturen och dess källor. Författarna tog då hänsyn till de fyra kriterier som enligt Platt och Scott bör användas vid utvärdering av dokument. Detta innebär att författarna var uppmärksamma på dokumentets autenticitet och trovärdighet, dvs. ett ifrågasättande av huruvida dokumentet är äkta eller inte samt av vem dokumentet har skrivits och i vilket syfte. Dokumentets representativitet granskades också vilket innebar ett ifrågasättande av huruvida dokumentet var fullständigt, om det hade redigerats och om innehållet behandlats i dess kontext. Vidare uppmärksammades dokumentets innebörd och huruvida det fanns undermeningar och osagda saker Insamling av data Att göra en undersökning baserad på skriftliga källor medför både för- och nackdelar. Positivt med undersökningsmetoden är att det är relativt enkelt att få tillgång till data samt att det är ett kostnadseffektivt sätt att få fram data. Vidare är dokumenten vanligtvis en beständig källa som kan kontrolleras av andra, vilket även är fallet i denna undersökning. Det negativa med en undersökning baserad på skriftliga källor är att en bedömning av källans trovärdighet måste göras. I denna undersökning, då sekundärdata består av årsredovisningar anser författarna att källan och dess trovärdighet är pålitlig. Då man använder sig av sekundära data har dessa vanligtvis sammanställts med ett annat syfte än för den undersökning som genomförs vilket kan ge missvisande resultat. I denna undersökning fanns dock all den information som eftersöktes presenterad och obehandlad. Det anses inte heller finnas någon risk för att dokumenten i fråga, dvs. årsredovisningarna, skulle bygga på upphovsmannens tolkningar vilket är den tredje och avslutande nackdelen med användandet av skriftliga källor Denscombe (2000) ss Denscombe (2000) ss

19 Det författarna har gjort rent praktiskt är att de bestämde sig för att ta ett slumpmässigt urval av de mikrobolag som finns i Stockholms län. En sökning i Affärsdata på bolag med en omsättning understigande kronor, färre än 10 anställda och med senaste årsredovisning 2005 eller 2006 gjordes. Detta för att bolag med brutet kalenderår inte skulle falla bort. Efter denna sökning fick författarna fram en siffra på aktiva bolag. För att få fram ett slumpmässigt urval av dessa bolag så valde författarna att börja med det femte bolaget på listan och sedan ta var 50:e företag därefter. Efter detta urval kom författarna fram till en summa på 603 bolag för vilka årsredovisningen för 2005 skulle undersökas. 2.4 Behandling av insamlade data Sammanställning av data För att underlätta sammanställningen av data överfördes de enheter som ingår i undersökningen till excel-ark. På så sätt gavs en bättre överblick av sammanställningen och risken för misstag minskade därmed med största sannolikhet. De uppgifter som samlades in är: bolagets namn, nettoomsättning, totala kostnader, resultat efter finansiella poster samt revisionskostnaden. Vid sammanställningen av data har författarna valt att genomgående avrunda till närmaste heltal. Kostnaden för revision är avdragsgill vilket innebär att företag får göra avdrag för kostnaden och att staten därmed står för 28 procent av kostnaden för revision. Detta innebär att den, i årsredovisningarna, angivna kostnaden för revision bör räknas om. Författarna kommer dock i denna rapport inte göra detta. Anledningen till det är att omräkning av revisionskostnaden skulle innebära en omräkning av omsättningen, de totala kostnaderna och resultatet. Anledningen till att författarna inte kan göra detta är att de inte vet vad det är för skatt bolagen har betalat ut och fått in. Sedan ska det förutsättas att bolagen inte är skattebefriade för att omräkningen överhuvudtaget ska ha någon betydelse. En genomgång av insamlad data skedde sedan där bolag med ofullständiga uppgifter plockades bort. De bolag som visade ett minusresultat avlägsnades från den del av undersökningen 12

20 som syftar till att belysa förhållandet mellan revisionskostnaden och resultat efter finansiella poster. Detta eftersom det skulle vara missvisande att ta med dessa uppgifter Bortfall Ett antal bolag som valts ut avlägsnades eftersom de enbart lämnat in årsredovisning 2006 eller 2006 och Dessa företag, 30 stycken, har kommit med i undersökningen eftersom författarna valt att i urvalet välja bolag med senaste årsredovisning 2005 eller I de allra flesta fall har de företag som lämnat in årsredovisning 2006 även lämnat in en 2005 men vissa undantag fanns alltså med i undersökningens urval och data från dessa har inte inhämtats och är att räkna som bortfall. Detta eftersom det hade varit missvisande att i dessa fall insamla data från den tillgängliga årsredovisningen 2006 när den övriga undersökningen är baserad på data från årsredovisningar gällande Ytterligare tre bolag har lämnat in årsredovisning 2005 men inte bedrivit någon verksamhet under året. Dessa har också tagits bort. Från några företag, 13 stycken, som valts ut i undersökningen har data inte inhämtats eftersom de det år som undersökningen är baserad på, 2005, har en omsättning som överstiger kronor. Anledningen till att dessa företag har kommit med i urvalet är att sökningen omfattade företag med senaste årsbokslut 2005 eller 2006 och dessa företag har uppfyllt detta omsättningskrav 2006 men inte Ytterligare några företag, 28 stycken, räknas som bortfall då samtliga eftersökta uppgifter inte har gått att fastställa. Detta har bland annat rört sig om företag som är del av en koncern och vars revisionskostnad är inräknad i en total revisionskostnad för koncernen och företag vars revisionskostnad inte har gått att utläsa. Detta bortfall resulterade i att det egentliga antalet företag som ingår i undersökningen var 532 stycken Extrema värden Författarna önskade exkludera extremvärden som skulle ha kunnat snedvrida resultatet, vilket de ej kunnat begränsa sig från i urvalet, och gjorde därför ett lådagram. Med hjälp av ett lådagram, även kallat en box-and-whiskers-plot, bestäms det minsta och det största icke-extrema 13

Begäran om översyn av revisionsplikten

Begäran om översyn av revisionsplikten Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm, 2005-06-22 Begäran om översyn av revisionsplikten (2 bilagor) Begäran Föreningen Svenskt Näringsliv begär att Justitiedepartementet låter utreda frågan

Läs mer

Revisionsplikten i små aktiebolag. Professor Per Thorell, Ernst & Young och Professor Claes Norberg, Lunds universitet Mars 2005

Revisionsplikten i små aktiebolag. Professor Per Thorell, Ernst & Young och Professor Claes Norberg, Lunds universitet Mars 2005 Revisionsplikten i små aktiebolag Professor Per Thorell, Ernst & Young och Professor Claes Norberg, Lunds universitet Mars 2005 FÖRORD Alltfler länder i vår omgivning avskaffar revisionsplikten för småföretag.

Läs mer

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Tema: Redovisning Handledare: Curt Scheutz och Jurek Millak Höstterminen 2006 Revisionsplikt Nyttan

Läs mer

Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag

Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Riksrevisionen Nybrogatan 55 114 90 Stockholm Stockholm 2016-06-29 Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Frågan Skrivelsen är upprättad

Läs mer

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32

Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress; registrator@justice.ministry.se JU 2008/3092/L1 Remissvar angående avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Inledning

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det?

Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det? Framsida Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det? Författare: Micha Larsson Stina Svensson Handledare: Petter Boye Program: Östersjöekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå,

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126 Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning Dir. 2012:126 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2012 Sammanfattning Ett nytt EU-direktiv om årsredovisning

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Att revidera eller inte revidera?

Att revidera eller inte revidera? Att revidera eller inte revidera? vad anser ägare av små aktiebolag om vikten av revision? Företagsekonomiska institutionen KANDIDATUPPSATS Externredovisning, HT 07 Handledare: Märta Hammarström Författare:

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen.

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2012 Handledare: Ulf Olsson Frivillig Revision -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Författare: Rasmus Mandel Förord Jag skulle vilja

Läs mer

GoBiGas AB Årsredovisning 2014

GoBiGas AB Årsredovisning 2014 GoBiGas AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse 9 Granskningsrapport

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag 1 YTTRANDE 2015-10-16 2015-773 FAR Box 6417 113 82 STOCKHOLM Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag Revisorsnämnden har följande huvudsakliga

Läs mer

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och Företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Gunnar Rimmel Författare: Lisa Engström

Läs mer

VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION?

VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION? Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Valfritt ekonomiskt program VT 2007 VILKEN NYTTA HAR SKATTEVERKET AV REVISION? EN STUDIE KRING ETT AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN C-uppsats i Externredovisning,

Läs mer

Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag

Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag Promemoria 2010 04 19 Ju 2009/8495/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare redovisning (SOU 2008:67).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare redovisning (SOU 2008:67). R-2008/0815 Stockholm den 15 oktober 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/5460/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Enklare

Läs mer

Djursholms AB Rapportering från revision Räkenskapsåret 2015

Djursholms AB Rapportering från revision Räkenskapsåret 2015 www.pwc.com/se Djursholms AB Rapportering från revision Räkenskapsåret 2015 Innehåll Vår revisionsplan - Inledning - Revisionsprocess - Materialitet Väsentliga granskningsområden Noteringar från granskningen

Läs mer

Revisionsberättelse för Sveriges riksbank 2015

Revisionsberättelse för Sveriges riksbank 2015 Bilaga K Direktionens protokoll 160316 12c R I K S D A G E N Revisionsberättelse för Sveriges riksbank 2015 Rapport om årsredovisningen Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32)

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) Remissvar Sida 1 (6) 2008-07-02 Ert EBM A-2008/0123 Er beteckning Chefsjuristen Monica Rodrigo 2008-04-04 Ju2008/3029/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

Mikroföretagens inställning till revision och revisorer

Mikroföretagens inställning till revision och revisorer UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen C-uppsats Vt-2005 Revisionsplikt Mikroföretagens inställning till revision och revisorer Författare: Handledare: Emil Abedian Mattias Mattsson Roger

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005

Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005 Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005 1.1 6,4 80 8 Merparten av tentanderna har klarat frågan mycket bra. De flesta tar upp reglerna i revisorslagen avseende analysmodellen samt att

Läs mer

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag

Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats Juni 2008 Förvaltningsrevisionens vara eller icke vara i små svenska aktiebolag Handledare: Författare: Thomas Carrington Elin Carlsson Anna Pira Sammandrag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2011:1046 Utkom från trycket den 18 oktober 2011 utfärdad den 6 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Per Ståhlberg Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten

Avskaffandet av revisionsplikten Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Redovisning Höstterminen 2013 Avskaffandet av revisionsplikten En studie om vilka faktorer som påverkar

Läs mer

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ)

Årsredovisning. Tingsryd 1609 AB (publ) Årsredovisning för Tingsryd 1609 AB (publ) 556693-7990 Räkenskapsåret 2010 07 01 2010 12 31 Org.nr 556693-7990 1 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Tingsryd 1609 AB (publ) får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

En frivillig revision

En frivillig revision Civilutskottets betänkande 2009/10:CU28 En frivillig revision Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:204 vari föreslås att små privata aktiebolag ska få välja

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Org nr 556760-0126 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 5 Om inte annat

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 13.12.2011 EP-PE_TC2-COD(2009)0035 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2011 inför antagandet

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

EU trycker på. Sammanfattning SOU 2008:32

EU trycker på. Sammanfattning SOU 2008:32 Sammanfattning I dag har alla aktiebolag skyldighet att ha en kvalificerad revisor. Utredningen föreslår att bara knappt 4 procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt. Detta innebär i stort sett en återgång

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31 ÅRSREDOVISNING XX AB Org.nr för räkenskapsåret Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, samt att resultat- och balansräkningen

Läs mer

Inledning och ramverk Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag FARs rekommendationer och uttalanden...

Inledning och ramverk Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag FARs rekommendationer och uttalanden... Inledning och ramverk... 5 Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 81 s rekommendationer och uttalanden... 941 Författningar... 1323 Revisorsnämnden... 1565 Sökord... 1579

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett enklare aktiebolag. Dir. 2007:132. Beslut vid regeringssammanträde den 19 september 2007

Kommittédirektiv. Ett enklare aktiebolag. Dir. 2007:132. Beslut vid regeringssammanträde den 19 september 2007 Kommittédirektiv Ett enklare aktiebolag Dir. 2007:132 Beslut vid regeringssammanträde den 19 september 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska ta ställning till om kravet på lägsta tillåtna

Läs mer

Information om ersättningar i Swedbank 2014

Information om ersättningar i Swedbank 2014 Information om ersättningar i Swedbank 2014 Enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 Information om ersättningar i Swedbank 2014

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Att vara revisor. - om internrevisorns roll och ansvar i en bostadsrättsförening. Bostadsrättskolan

Att vara revisor. - om internrevisorns roll och ansvar i en bostadsrättsförening. Bostadsrättskolan Att vara revisor - om internrevisorns roll och ansvar i en bostadsrättsförening Bostadsrättskolan Ett medlemskap i Bostadsrätterna innebär 5 saker som förenklar för styrelsen 1. Information 2.Utbildning

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

REVISIONSRAPPORT SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY 2015 1. INLEDNING Härmed avlämnas rapport avseende granskningen av Samordningsförbundet Finsam i Eslöv, Höör och Hörby för räkenskapsåret

Läs mer

Yttrande över En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:18)

Yttrande över En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:18) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG PM 2016-04 UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för processen att upphandla lagstadgad revision i kommunala bolag,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II. November 2011

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II. November 2011 SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II November 2011 Revisorsnämnden 2011 3. Mekanika Svar Deluppgift 3.1 Anskaffningsvärdet för maskinerna i bolagen är 4 900 tkr. Under perioden 1 januari 2008 till sista december

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte

Läs mer

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3.

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3. Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer; SFS 2009:574 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Regeringen föreskriver 1 i fråga om förordningen

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer; SFS 2016:1344 Utkom från trycket den 30 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Regeringen föreskriver 1 att

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2005 2 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2005-01-01--2005-12-31

Läs mer

Inledning och ramverk Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag FARs rekommendationer och uttalanden...

Inledning och ramverk Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag FARs rekommendationer och uttalanden... Inledning och ramverk... 5 Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 75 s rekommendationer och uttalanden... 823 Författningar... 1101 Revisorsnämnden... 1311 Sökord... 1321

Läs mer

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation Promemoria 2017-05-02 Ju2017/03958/LP Justitiedepartementet Straffrättsenheten Ämnesråd Marie Skåninger 08-405 35 82 076-140 84 59 marie.skaninger@regeringskansliet.se Uppdrag att överväga ett särskilt

Läs mer

Årsredovisning för Web 2.0 AB

Årsredovisning för Web 2.0 AB Årsredovisning för Web 2.0 AB Räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30 Web 2.0 AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för Web 2.0 AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30.

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer

Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Suha Berah Maria Häggman Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Abolishment of the audit requirement - the choice of auditing for small firms

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

Fritiof Jonsson Konsult AB

Fritiof Jonsson Konsult AB Sid 1 (5) Styrelsen och verkställande direktören för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 24-5-1-25-4-3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETEN Kvalitet Inga uppdrag har varit aktuell utan kunskaper

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret

Årsredovisning för räkenskapsåret 1(8) Dannemora Mineral AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2005-03-17--2005-12-31 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. limehåll förvaltningsberättelse resultaträkning

Läs mer

Revisionsbranschens utveckling

Revisionsbranschens utveckling Revisionsbranschens utveckling En kvantitativ och kvalitativ studie om vad som kännetecknar de företag som valt bort revision och vad revisionsbyråernas uppfattning är om konsekvenserna Författare: Handledare:

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

Kommittédirektiv. Revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. Dir. 2006:96. Beslut vid regeringssammanträde den 7 september 2006

Kommittédirektiv. Revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. Dir. 2006:96. Beslut vid regeringssammanträde den 7 september 2006 Kommittédirektiv Revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. Dir. 2006:96 Beslut vid regeringssammanträde den 7 september 2006 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.1.2017 COM(2016) 833 final 2016/0417 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/677/EU om bemyndigande för Luxemburg att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande, för vilket gäller sekretess enligt lag.

Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande, för vilket gäller sekretess enligt lag. Sida 1 av 5 Ägardirektiv För verksamheten i Invest in Landskrona AB nedan kallad bolaget, antaget av kommunfullmäktige i Landskrona stad 2014-03-31 50 fastställda av bolagsstämma den 2014-04-24. Bolaget

Läs mer

Granskning av delårsrapport per 31 aug Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken

Granskning av delårsrapport per 31 aug Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2016 Granskning av delårsrapport per 31 aug 2016 Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING Granskning av delårsrapport

Läs mer