Frivillig revision Voluntary audit

Transkript

1 Wantana Karlsson Nadia Berglund Frivillig revision Voluntary audit Företagsekonomi C-uppsats Termin: HT Handledare: Charlotte Hemmingson Inger Esperi

2 Förord Vi vill främst tacka våra handledare Charlotte Hemmingson och Inger Esperi som gett oss tips och idéer samt väglett oss längs hela denna resa. Utan deras skarpa syn och ifrågasättande hade vi inte fått den stora kunskap och erfarenhet vi har idag. Vi vill förstås även tacka våra respondenter som ställt upp med deras tid och tankar. Utan dessa företagare hade denna uppsats inte varit möjlig. Stort tack även till Anitha Bolde och de i vår omgivning som stöttat oss hela vägen. Vi har delat upp arbetet så som omständigheterna medgav. Karlstad, januari 2016 Wantana Karlsson Nadia Berglund

3 Sammanfattning Titel: Frivillig revision Seminariedatum: 22 januari 2016 Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hp Författare: Wantana Karlsson, Nadia Berglund Handledare: Inger Esperi, Charlotte Hemmingson Nyckelord: Frivillig revision, revision, små bolag, avskaffande revision redovisning Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera varför små aktiebolag väljer att anlita revisor trots att de är undantagna från kravet på lagstadgad revision. Metod: En kvalitativ metod användes bestående av intervjuer på plats med ägarna av valda bolag med frivillig revision. Teori: Lagar och tidigare forskning användes för att skapa en referensram för uppsatsen. Empiri: Data samlades in genom en kvalitativ metod. Åtta ägare av aktiebolag med frivillig revision intervjuades. Bakgrund och problem: Aktiebolag hade krav på revision fram till att den nya lagen gäller från och med 1 november 2010 som säger att små aktiebolag kan välja att inte tillämpa kravet. Argumentet för frivillig revision var att de små aktiebolagen skulle spara den administrativa kostnaden. Trots denna nya lag som stiftades för att underlätta väljer ändå många att använda sig av revision. Slutsats: Det vi har kommit fram till är att förtroende, kunskap, och kvalitet är avgörande men andra faktorer finns. De andra faktorerna som fanns, var kontroll, legitimitet, tidsbesparing och erfarenhet. Det är viktigt för ägarna att den finansiella informationen håller hög kvalitet och då är det en nyckelfaktor att den som kontrollerar har stor kunskap om lagstiftning och redovisning; alltså att en revisor kontrollerar.

4 Summary Titel: Voluntary audit Seminar date: 22 January 2016 Study topic: Business Economics, Administration Bachelor thesis 15 hp Authors: Wantana Karlsson och Nadia Berglund Advisor: Inger Esperi, Charlotte Hemmingson Keyword: Voluntary audit, audit requirement, smaller companies, abolishment of audit requirement, accounting Purpose: The purpose of this essay is to find out the reasons why small companies choose voluntary audit. Method: A qualitative approach was used, consisting of on-site interviews with the owners of all the selected companies with voluntary audit. Theory: Laws and previous research have been used to create a frame of reference for this paper. Empirical: Data was collected through the qualitative method. Eight owners of the selected companies with voluntary audit were interviewed. Background and Issue: Companies has had requirement for audit until the new law applies from November 1, 2010 which stated that if the company falls in the category of small businesses then they may choose not to apply the requirement. Despite this new law many companies still choose audit. Conclusions: What we have come to is that confidence, knowledge and quality is paramount but that other factors also matter. The other factors that were mentioned were, control legitimacy, time savings and experience. It is important for the owners that the financial information contains high quality, and it is a key factor that whoever controls the information have great knowledge about law and accounting; an auditor

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och avgränsning Referensram Revision Varför revision utifrån agentteorin och legitimitetsteorin Agentteorin Legitimitetsteorin Faktorer som förklarar frivillig revision Förbättrad kvalitet på finansiell rapport Intern kontroll Ägarens kunskap om fördelarna med revision Relation med ägare och långivare Bolagets omsättning Metod Val av metod Urval Datainsamling Trovärdighet Empiri Bolag Bolag Bolag Bolag Bolag Bolag Bolag Bolag Analys Faktorer som förklarar frivillig revision Förbättrad kvalitet på finansiell rapport Intern kontroll Ägarens kunskap om fördelarna med revision Relation med ägare och långivare Bolagets omsättning Nytta väger upp kostnader för revision Slutsats Källförteckning Bilaga

6

7 1. Inledning I detta kapitel beskrivs bakgrunden till revision. Därefter diskuteras problemet och syftet som leder till uppsatsens frågeställning Bakgrund Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning. (FAR 2005, s. 11). Syftet med revisionen enligt FAR (2005) är att revisorn skall lämna revisionsberättelse och uttala sig om den finansiella rapporten så som årsredovisningen, bokföringen samt om styrelse och VDs förvaltning under den förgångna perioden. Det finns två olika typer av redovisningsrevision (Markland 2015). Den ena är extern revision som utförts av utomstående revisor och den andra är intern revision som utförts av tjänsteman i det egna bolaget. Den interna revisionen används som en kontroll av bolagets effektivitet åt företagsledningen (FAR 2005). Uppgifterna som den interna revisorn har granskat kan därmed användas av den externa revisorn på eget ansvar. Den interna och externa revisorn har ofta ett nära samarbete (FAR 2005). I alla bolagsformer där ägarna har begränsat ansvar för bolagen måste intressenterna kunna förlita sig på bolagens resultat och ställning som redovisats (FAR 2005). Revision anses ha stor betydelse för intressenter som till exempel ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda samt stat och kommun (FAR 2005). Revision grundar sig på kompetens, förtroende, oberoende och tystnadsplikt. Detta för att omvärlden skall kunna förlita sig på revisorn, då revisorns uttalande utgår ifrån objektivitet och professionell bedömning (FAR 2013). Revision anses öka förtroendet mellan olika parter, exempelvis mellan aktiebolag och dess intressenter (Carrington 2014). Sverige blev medlemmar i Europeiska Unionen (EU) år 1995 och enligt EUdirektivet skall medlemsländerna ändra sin lagstiftning i enlighet med Europeiska Unionens mål (Sveriges riksdag 2015). År 2007 införde Europeiska rådet ett nytt direktiv för medlemsländer. Direktivet hade syftet att minska de administrativa kostnaderna samt utöka konkurrenskraften för att stärka 1

8 Europas ekonomi (SOU:2008). 1 Enligt artikel 51 i Europeiska Gemenskapens (EG) fjärdebolags direktiv 2, finns regler som föreskriver hur medlemsstatens små bolag kan bli befriade från revisionsplikten och inte behöver ha någon revisor (SOU:2008). Sverige och Malta är de sista länder som avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag efter en pådrivning av EU (Ryberg 2011). Våra grannländer Danmark 3 och Finland 4 avskaffade kravet på revision samma år som direktivet tillträdde det vill säga år Direktivet 51 artikeln föreskriver även att för de små bolagen 5 har medlemsländer fri möjlighet att bestämma själva hur gränsvärden för revisionsplikten ska vara (SOU 2008:32). Den 14 april 2010 överlämnade regeringen proposition för lagändring angående slopande av revisionsplikten för små bolag till riksdagen, vilket trädde i kraft 1 november 2010 (Prop 2009/10:204). Argumentet för frivillig revision 6 var att de små aktiebolagen ska spara den administrativa kostnaden. Bolagen ska dessutom få utökade konkurrenskrafter gentemot konkurrenter som inte har eller har lägre kostnader för revision (SOU 2008:32). För de små bolagen är kostnaden för att låta sina redovisningar granskas i genomsnitt kronor (Prop 2009/10:204). Kostnaden för revision beräknades minska med 5,8 miljarder kronor om året enligt utredningen (SOU 2008:32). Redan när förslaget om frivillig revision lades fram uppstod en farhåga hos Skatteverket och ekobrottsmyndigheten beträffande en eventuell ökning av skattefel och Ekonomisk brottslighet (SOU 2008:32). Enligt Revisionslagen (SFS 1999:1079) 2 1 stycke ska företag som är aktiebolag avsluta bokföringen med en årsredovisning och göra denna offentlig. Enligt Bolagsverket (2014) är huvudregeln att aktiebolag ska ha revisor, men bolaget kan välja bort kravet på revisor om det inte når upp till minst två av dessa värden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. De följande kraven är fler än 3 anställda (i medeltal), mer än 1,5 miljoner 1 SOU: Statens Offentliga Utredningar 2 Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, , s. 11, Celex 31978L0660), enligt prop. 2009/10: Gränsvärden för Danmark; genomsnitt 12 anställda 1,5 miljoner danska kronor i nettoomsättning och 3 miljoner danska kronor i balansomslutning (SOU 2008:32). 4 Gränsvärden för Finland; minst 3 anställda, euro i nettoomsättning och euro i balansomslutning (SOU 2008:32). 5 Små bolag är de bolagen som har högst 3 anställda, högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning, enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) 9 kap 1 3 st. 1-3 punkt. 6 Frivillig revision innebär att små aktiebolag får välja om bolaget skall ha revisor eller inte (Sveriges riksdag 2016). 2

9 kronor i balansomslutning och mer än 3 miljoner i kronor i nettoomsättning (Bolagsverket 2014). Samtidigt finns aktiebolag som är tvingade att alltid ha revisor, trots att de uppfyller kravet för frivillig revision och dessa tillhör: publika aktiebolag, aktiebolag som enligt särlagstiftning är skyldiga att ha revisor exempelvis aktiebolag som bedriver bank- eller finansieringsrörelse och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (Bolagsverket 2014) Problemdiskussion Som nämndes var syftet med frivillig revision att de mindre bolagen skulle kunna göra besparingar och på så sätt vara konkurrenskraftigare (SOU 2008:32). I uppdrag av regeringen genomförde Nutek (2008) en studie som bestod av att mäta den administrativa kostnaden för svenskt företagande där ett exempel är revision. Syftet var att se vilka de största kostnaderna bolagen hade, vad som upplevdes som komplicerat eller tidskrävande inom lagstiftningen samt om ett mål att sänka kostnaderna med 25 procent var möjligt till år 2010 genom regelförenkling. Rapporten visade att de största kostnaderna för aktiebolag var avseende nyemission, bolagets ledning och revision (Nutek 2008). I Sverige har flertal aktiebolag bildats, efter att kravet på revision avskaffades och en halvering av aktiekapital införts (Danielsson 2012). Bland de nystartade företagen i Sverige som tillhör små aktiebolag valde 76 procent att avsäga sig revision, medan 85 procent av de befintliga små aktiebolagen valde att behålla revisionsplikten under 2012, enligt Danielsson. I Danmark valde 25 procent bort revisorn och Norge närmare 50 procent (Danielsson 2012). I en intervju som Danielsson genomförde med Skough, som är godkänd revisor hos branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer & rådgivare (FAR), kan en orsak till att svenska bolag väljer att behålla revision mer än Danmark och Norge vara att svenska revisionsbyråer erbjuder både revisionsoch redovisningstjänster (Danielsson 2012). Under år 2014 kommenterade Skough avskaffandet av revisionsplikten. Enligt Skough visade det nya resultatet att 75 procent av nystartade bolag och drygt 50 procent av de gamla bolagen avskaffade revision (Marténg 2014). Dan Brännström (2014), FARs generalsekreterare, framhöll att under år 2014 valde 24 procent av de nystartade bolagen att ha kvar revision. 3

10 Brännström (2014) påpekade att oavsett om bolag väljer att ha revision eller inte så är det viktigt att redovisningens kvalitet kvarstår. Under år 2010 och 2011 gjorde Erhversstyrelsen og vaekstministeriet (2014) en undersökning i Danmark angående revisionsplikten. Av de 1200 bolagen som ingick i undersökningen, visade resultatet att de bolag som valt bort revision inte uppfyllde kravet på kvalitet på årsredovisningen på grund av bristande kunskap om lagstiftningen. Vidare visade resultatet i undersökningen att av de bolag som kunde välja bort revision, men ändå valde att använda sig av revision uppstod 32 procent fel respektive 35 procent fel i sina årsredovisningar bland de bolag som valt bort revision under år Erhversstyrelsen og vaekstministeriet (2014) redogjorde i sin rapport att för år 2011 uppstod 35 procent fel i årsredovisning för de bolag som använde sig av revision och 43 procent bland de bolag som valt bort revision. Skillnaden mellan reviderade och icke reviderade årsredovisningar tycks inte vara så stor enligt Erhversstyrelsen og vaekstministeriet (2014). I en undersökning som Bolagsverket (2012) har gjort framgick att årsredovisnings kvalitet i Sverige har försämrats något sedan avskaffandet av revisionskravet för de små bolagen. Kreditvärderingsföretaget Soliditet påpekade att bolag som inte anlitade revisor hade högre osäkerhet vid kreditprövning (FAR 2013). Trots att fler och fler små aktiebolag valt bort revision, finns det fortfarande en del bolag som behåller revision. På grund av detta vill vi ta reda på varför bolagen väljer frivillig revision. Frågeställning Varför väljer en del små aktiebolag att anlita revisor trots att de är undantagna från kravet på lagstadgad revision och vilka faktorer har påverkat deras val? 1.3. Syfte och avgränsning Syftet med uppsatsen är att studera varför små aktiebolag väljer att anlita revisor trots att de är undantagna från kravet på lagstadgad revision. Vi har valt ett geografiskt område inom Värmlands län med bolag som dels inte ingår i någon koncern och dels har en omsättning mellan kronor och 3 miljoner kronor för att sortera bort till exempel vilande aktiebolag. 4

11 2. Referensram I detta kapitel presenteras teori som anses vara relevant för uppsatsen så som till exempel tidigare forskning. Detta för att sedan göra en återkoppling mellan empiri och teori. I följande avsnitt kommer vi att behandla det resultat som tidigare forskning kommit fram till. Då vi vill ta reda på varför en del små bolag väljer att anlita revisor kommer vi att presentera vilka faktorer som kan påverka små bolags val Revision Revision innebär att revisorn först måste lära sig att förstå bolagets verksamhet för att sedan göra en granskning och därefter rapportera om bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning (FAR 2005). Av 5 1 styck i Revisionslagen (SFS 1999:1079) framgår att Revisorn skall granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed 7 kräver. I Revisorslagen (SFS 2001:883) 20 framgår att en revisor inte får vara partisk. Dessutom skall revisorn arbeta självständigt och vara objektiv i sitt arbete. Revisorn får heller inte vara delägare eller ägare i ett företag, ingå i företagsledningen, vara anställd, vara verksam i samma rörelse, vara gift med eller sambo eller syskon till ägare eller företagsledning. Revisorn skall dessutom utses av bolagsstämman enligt 9 kap 8 Aktiebolagslagen (SFS 2005:551). Enligt Carrington (2014) finns det olika slag av revisorer till exempel miljörevisorer och IT-revisorer. Deras uppgifter kan vara att granska säkerhetsrisker eller se över hur verksamheten påverkar miljön. De ska även kontrollera om den finansiella rapporten upprättats enligt god redovisningssed 8 (Ryberg 2011). Om revisorn misstänker att ett brott föreligger skall detta anmälas. 7 God revisionssed innebär att revision grundar sig på kompetens, förtroende, oberoende och tystnadsplikt. I och med detta kan omvärlden förlita sig på revisorn, då hans uttalande utgår ifrån objektivitet och professionell bedömning (FAR 2013). 8 God redovisningssed baserad på lagar och regler inom redovisning som måste tolkas såvida syfte och allmänna principer beaktas. Däremot om det inte finns riktlinje från normgivare så skall praxis användas (FAR 2013). 5

12 Carrington (2014) konstaterar att det finns två traditioner inom revision: den nationalekonomiska och den sociologiska. Enligt den nationalekonomiska, som är den starkaste, kan revision förstås i termer av försäkran, förbättra och försäkring (Carrington 2014). Revision kan enligt agentteorin fungera som en försäkran att företagsledningens uttalanden är riktiga och att verksamheten sköts, att förbättra kvaliteten i informationen och som en försäkring där revisorns roll ses som liknande ett försäkringsbolags (Carrington 2014). På detta vis kan intressenter känna sig trygga och våga investera, då årsredovisningen är reviderad och godkänd. Enligt den sociologiska traditionen är det termerna komfort och legitimering som är framträdande. Komfort betyder att revisionen ger till exempel investerare en trygghet då den finansiella rapportens kvalitet och trovärdighet är godkänd. Legitimering poängterar revisorns roll och den auktoritet revisorer har (Carrington 2014) Varför revision utifrån agentteorin och legitimitetsteorin Agentteorin Agentteorin beskrev relationen mellan olika aktörer inom redovisningsområdet och de konflikter som kan uppstå mellan olika aktörer (Artsberg 2005). Agentteorin baseras på situationen där agenten (VD) har mer information än principalen (ägare), vilket även kallas asymmetrisk information (Adams 1994). Principalen kan ibland ha problem att kontrollera agenten såvida hen inte har lika mycket information som agenten. Adams (1994) framhöll att agenten kan föredra sin nytta före ägarens välbefinnande och inte gagna bolagets mål. För att maximera välfärd för både agenten och principalen, behövs därför ett lönekontrakt dem emellan (Adams 1994). I aktiebolag där människor investerar sina pengar måste de känna tillit till att cheferna använder medlen på bästa sätt (Jensen & Meckling 1976). Bolag som ägs av aktieägare men drivs av andra befinner sig i en situation som kan skapa konflikt då informationen om hur bolaget drivs är ojämnt fördelad. Watts (1977) gör antagandet att alla individer drivs av egennytta vilket alltså leder till att ledningens handlingar inte nödvändigtvis behöver betyda att det leder till fördelar för ägarna. Jensen och Meckling (1976) anser att agentkostnaden som uppstår för att få ledningens mål att sammanfalla med ägarnas, bland annat beror på lagar och de mänskliga kontrakt som uppstår när ägande och kontroll separeras. Agentkostnad är något som Jensen och Meckling (1976) tog upp 6

13 vilket uppstår då ägarna vill få ledningen att prestera bättre. Ägarna kan även införa övervakande eller limiterande aktiviteter som tjänar till att säkerställa att ledningens mål och handlingar sammanfaller med ägarnas. De menar då att om säkerhetskontroller finns på plats, som till exempel revision, så kommer det att reducera agentkostnaden. Agentteorin är ihopkopplad med revision, då revision i synnerhet fungerar som en extern kontrollant mellan ägare och ledning. Därmed kan ägarna vara säkra på att ledningen sköter sina arbetsuppgifter i enlighet med avtal och att ägarnas ekonomiska intressen är skyddade (Adams 1994). Watts och Zimmerman (1979) framhävde att det skapats många redovisningsteorier som svar på att organisationer är olika och intressenterna har olika krav på organisationerna, vilket gör att det inte går att enas om en generell redovisningsteori. Dessa olika teorier har påverkan på innehållet i de finansiella rapporterna. Watts och Zimmerman (1979) har kommit fram till att den enda teorin som kan ge några förutsägelser om framtiden utifrån observation är en som baseras på självintresse. För att då säkerställa att de överenskommelser som träffats mellan VDn och ägarna infrias anser de att reviderade finansiella rapporter är en bra kontroll Legitimitetsteorin Enligt Carrington (2014) fungerar revision som legitimering och betonar den legitimerande roll vilken revision har. Carrington (2014) framhåller att revisorn kan skänka den finansiella rapporten legitimitet genom sitt godkännande, vilket betyder att rapporten följer samhällets koder och normer. Konceptet organisations legitimitet är ett sätt att undersöka variationerna hos ett bolags beteende (Woodward et al. 1996). Organisationers legitimitet kommer från de kulturella värderingar ett samhälle har. Woodward et al. (1996) liknar organisations legitimitet med att det är liknande agentteorin och att någon form av ansvar måste åläggas agenten, vilket i detta fall är bolaget. Detta ansvar måste redogöras för principalen, i detta fall samhället. Woodward et al. (1996) använde även intressentteorin i sin artikel för att se vilken sorts ansvar principalen kan förvänta sig av agenten. Parsons (1956) ansåg att bolagen är en del av en värdekedja i ett större perspektiv; samhället, och måste därför underkasta sig värderingarna som finns. Bolaget arbetar under ett tillstånd som kan bli indraget om de inte anses göra rätt saker enligt samhället. Ett värdefullt sätt att hävda sin rätt till sin plats i värdekedjan är då att legitimera 7

14 sig. Då bolaget ska stå för ett mål ska detta godkännas som funktionellt i värdekedjan genom legitimering Faktorer som förklarar frivillig revision Valet av frivillig revision kan variera eftersom behov och förutsättningar skiljer mellan bolag. Därför finns det olika faktorer som påverkar valet vilka kommer redovisas för nedan. Collis et al. (2004) genomförde en kvantitativ studie i Storbritannien och fann bevis på att valet av frivillig revision berodde på fördelarna förbättrad kvalitet och intern kontroll. Studien fann även ett samband mellan ledningens kunskapsnivå och valet av frivillig revision. Vid högre utbildning uppfattades fördelarna av ledningen själv, annars värdesattes den externa redovisningskonsultens åsikt. Vidare påverkade faktorerna relationer med ägare samt långivare valet av frivillig revision. En annan faktor, men inte lika övervägande, var omsättningen hos bolaget. Om bolaget hade större omsättning var det större chans att en revisor anlitades. Chansen var även större att bolaget behöll revision om bolaget planerade att växa i framtiden Förbättrad kvalitet på finansiell rapport Kvalitet på den finansiella rapporten är viktig för att intressenter ska kunna förlita sig på att informationen är tillförlitlig för att kunna fatta bra beslut. En extern revisor gör då en kvalitetssäkring. Extern revision har som syfte att revidera och avrapportera att årsredovisning är upprättad i enlighet med lag och god revisionssed (Markland 2015). Vidare ska den externa revisionen bestyrka i en revisionsberättelse att redovisning och förvaltning håller acceptabel nivå under den föregående förvaltningsperioden (Markland 2015). Årsredovisningen måste ha hög kvalitet för att vara användbar. Med hög kvalitet menar Carrington (2014) att redovisningen tjänar till att sänka osäkerheten för läsaren som sedan kan fatta välgrundade beslut. Carrington (2014) framhöll att om bolaget inte längre har revisorn som obligatorisk kontrollant men ändå väljer att ha revisor så ger det ett positivt synligt värde till externa intressenter Enligt FAR (2015) är kopplingen mellan revision och användbarhet som följande: potentiella investerare, leverantörer eller banker tar del av rapporter 8

15 som revisorn bestyrker. Revisionen är en vedertagen kvalitetsstämpel gentemot tredje part. För att redovisningen ska vara användbar för beslutsfattarna ska den följa bokföringsmässiga grunder samt även de grundläggande kvalitativa egenskaperna relevans och korrekt återgivande (Marton et al. 2012). Relevans är sådan information som är till nytta för intressenterna. Marton et al. (2012) framhöll att även om informationen inte påverkar beslut kan den ändå vara användbar om den minskar osäkerhet hos intressenten, både om redan fattade beslut men även om framtida sådana. Korrekt återgivande betyder att informationen är fullständig, neutral och fri från fel (Marton et al. 2012). Med korrekt återgivande menas att den finansiella informationen måste vara komplett och innehålla all information som användarna behöver. Detta för att användarna både ska kunna fatta beslut men även förstå besluten, vilket då inkluderar beskrivningar och förklaringar. Informationen får inte vara vinklad i någon riktning eller ha några fel, till exempel felaktiga uppskattningar. Syftet med dessa två egenskaper är att skilja på information som är användbar och inte. För att uppnå hög användbarhet finns även de förstärkande kvalitativa egenskaperna jämförbarhet, verifierbarhet, tidsaspekt och förståelse för att stödja de grundläggande (Marton et al. 2012). Francis (2004) påpekar att det främst är hos bolag där ägande och ledande separeras som revision anses vara viktigast. I en studie som Collis et al. (2004) gjorde i Storbritannien 9 framkom att 63 procent av 385 bolag skulle vilja ha sina årsredovisningar reviderade även om det inte krävs. Bolagen ansåg att förbättringen av kvaliteten på redovisningen och fördelarna detta medför översteg kostnaderna. En studie gjord av Clatworthy och Peel (2013) i Storbritannien visade att bolag som inte hade revisor löpte ungefär dubbelt så stor risk att redovisa felaktigheter än de företag som anlitade en revisor Intern kontroll Intern kontroll hjälper bolagen att ha uppsikt över sina resurser och skydda sina tillgångar. En revisor måste förstå vilken intern kontroll bolagsledningen har för att kunna styra bolaget på ett effektivt sätt och uppnå sina mål. (FAR 9 Gränsvärden för England; 50 anställda, 6.5 miljoner pund i nettoomsättning och 3,25 miljoner pund i balansomslutning. 9

16 2005). En intern kontroll bör minska risken för fel i arbetet som kan uppstå, oavsett om det är avsiktligt eller oavsiktligt. Då felet som uppstår kan leda till en felaktig bild i redovisat resultat och en eventuell förlust uppkomma (FAR 2005). Collis et al. (2004) framhöll att förutom agentkostnaden kan valet av frivillig revision komma från behovet av en tillsyn av de interna kontrollerna för att minska risken för felaktigheter, till exempel gällande lager. Carey et al. (2000) fann indikatorer i sin studie att om ägandet och drivandet av bolaget separeras kan revision användas som en intern kontroll. Revision används då inte bara för att sänka agentkostnaderna utan för att ägarna ska känna att de har kontroll över situationen och hur redovisningen sköts (Carey et al. 2000) Ägarens kunskap om fördelarna med revision Revision ger ökad trovärdighet för den finansiella rapporten (FAR 2005). I en studie som Niemi et al. (2012) gjorde av 412 bolag i bland annat Finland framkom likheter med studien som tidigare nämnts av Collis et al. (2004) i Storbritannien. Utöver Collis et al. (2004) studie kom Niemi et al. (2012) fram till att om redovisningen utförts av en extern redovisare skapades en agentprincipal situation som ökade behovet av revision. Detta gällde främst i en miljö där beskattning var baserad på finansiella rapporter och om tillgången på skatterådgivning kom från en extern redovisare reducerades behov för att anlita en revisor. Även de bolag som befann sig i ekonomisk knipa ansåg de professionella råden som användbara. Detta kan tyda på att om den interna kunskapen i bolaget upplevs som otillräcklig är revision och revisorn i synnerhet till stor hjälp. Enligt resultatet som Niemi et al. (2012) kom fram till har 60 procent av små bolag i Finland valt att låta en revisor granska sin årsredovisning. Niemi et al. (2012) gjorde en jämförelse mellan sin studie och den studien som Collis et al. (2004) gjorde i Storbritannien som tidigare nämnts. Resultatet som Niemi et al. (2012) redogjorde visade att, trots skillnader mellan lagstiftning och redovisningstradition mellan Finland och Storbritannien, hade en större andel av bolagen i båda länderna valt att bli reviderade trots möjlighet att avskaffa revision Relation med ägare och långivare När långivare lånar ut medel till bolag krävs ofta en motprestation eller en säkerhet av ägare. Finansiell information som är granskad av en oberoende revisor anses vara korrekt och fungerar som en säkerhet för långivare, 10

17 exempelvis banken (FAR 2005). Långivare måste kunna förlita sig på att ägare kan fullfölja sina betalningsförpliktelser. En studie av Collis et al. (2004) visade att även om små bolag inte ansåg att ägarstrukturen påverkade val av revision skulle de ändå välja det på grund av andra långivare som till exempel banken. Planer på att expandera och växa i framtiden hade också påverkan (Collis et al. 2004). Carey et al. (2000) visade på att i en frivillig miljö fanns samband mellan efterfrågan på extern revision och nivån på firmans skulder. Studien bekräftar sambandet vilket pekar på att långivare fortfarande litar på att externa revisorer tjänar en övervakande roll Bolagets omsättning I studien som Collis et al. (2004) genomförde undersöktes först om storleken på bolaget kunde mätas i omsättning, balansomslutning eller antalet anställda. Det visade sig att omsättningen ensamt kunde representera storleken på bolaget. Sedan fann studien samband mellan omsättningen och valet av frivillig revision, om bolaget hade större omsättning ökade chansen att bolaget valde frivillig revision. Bolaget måste bestämma om fördelarna med frivillig revision överväger kostnaden (Collis et al. 2004). 11

18 3. Metod I detta kapitel beskrivs vad olika vetenskapliga metoder innebär samt förklarar varför den kvalitativa metoden valdes till denna studie Val av metod Syftet med uppsatsen är att studera varför små aktiebolag väljer att anlita revisor trots att de är undantagna från kravet på lagstadgad revision. Enligt Jacobsen (2002) passar kvalitativ metod när forskare vill skapa en djup förståelse inom ett ämne som det finns mindre kunskap om. Informationsinsamlingen kan då tolkas och analyseras av forskare för att utöka kunskapen (Jacobsen (2002). Då frivillig revision endast funnits i Sverige i några år vill vi utöka våra kunskaper inom detta ämne och belysa de faktorer som påverkar valet av frivillig revision. Den kvantitativa metoden däremot passar när forskaren har god information om ämnet och de problem som uppstår, men vill utöka kunskapen om exempelvis frekvens eller inställning (Jacobsen 2002). Vi har valt en kvalitativ metod bestående av intervjuer med ägare för att få så uttömmande svar som möjligt från bolagens sida på frågan om varför de väljer frivillig revision. Enligt Mason (1997) är en intervju ett insamlande av information eller åsikter genom en dialog mellan människor i ett socialt möte (Mason 1997). Eftersom vi vill få större klarhet i varför företagare väljer revision passar en kvalitativ metod då den avser att tolka och förstå. Den tillåter även anpassning till situationen och följdfrågor vilket bidrar till klarare och tydligare svar Urval Som tidigare nämnts är urvalet som gjorts bolag mellan 500 tkr och 3 miljoner kronor i omsättning för att sortera bort till exempel vilande aktiebolag. 10 Vi har även sorterat bort de som kan hamna under en koncernredovisning då moderbolag har som krav enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) 9 kap 1 att ha minst en revisor, eftersom vår studie berör de aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Vidare valde vi bort tillverkande företag på grund av 10 Med vilande aktiebolag menas aktiebolag som inte har en aktiv verksamhet under en viss tid, men är förpliktad och har ansvar för verksamhet som helhet. Bolagsstyrelse kommer fortsättningsvis att vara aktiv under den vilande perioden. Även om bolagen inte är aktiv så kräver Skatteverket och Bolagverket att Årsredovisning och deklaration inskickas (Hagströms 2015). 12

19 tidsbrist och att vi var mer intresserade av att jämföra handel och tjänstesektorn. Åtta bolag valdes då antalet begränsades på grund av tiden men vi ville ändå få större spridning, så vi valde fyra inom tjänstesektorn och fyra inom handeln, för att kunna göra en jämförelse om det fanns några avvikelser för valet av frivillig revision. Vi har valt ett geografiskt område inom Värmlands län med undersökning i de utvalda branscherna handel och tjänster. De bolagen som vi genomförde intervjuerna med valdes av praktiska skäl när respondenterna kunde tänkas svara på våra frågor och tillät att vi kunde intervjua på plats. Intervjuerna genomfördes med ägarna för samtliga bolag, då det är ägaren som bestämmer om bolaget skall ha revision eller inte. Ägarna ansåg vi därför vara de rätta personerna att besvara våra frågor Datainsamling Datainsamling skedde genom intervjuer med de åtta valda bolagen. Två av vilka vi fann genom Retriever Business från Karlstad Universitets databas och kontaktades genom telefon medan resterande sex kontaktades genom personlig kontakt med bolagen i deras verksamhet. Samtliga bolag blev informerade om bakgrunden och syftet till intervjun. Vi valde dessa för att få en större spridning av svaren än om vi endast hade intervjuat inom tjänstesektorn. Efter frågeställningen var klar visades frågorna upp för vår handledare för att få tillstånd att lämna ut intervjufrågorna till respondenterna. Intervjufrågorna tilldelades samtliga respondenter i förväg, eftersom både vi och respondenterna ville att svaren skulle vara så djupgående som möjligt. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes med hjälp av en upprättad intervjuguide (se bilaga 1) för att säkerställa att vi verkligen tog upp de ämnen vi önskade beröra. Enligt Bryman och Bell (2013) ger semistrukturerad intervju mer frihet för respondenterna att svara på frågorna på sitt eget sätt. Frågorna som ställs behöver heller inte vara i samma ordningsföljd som intervjuguiden. Dessutom är det tillåtet att ställa en följdfråga som anses relevant till det svaret som intervjuaren fått (Bryman & Bell 2013). Jacobsen (2002) tar upp ett kriterium kallat nyttoetik där nyttan ställs mot kostnaden för att bryta mot en princip, som till exempel om anonymitet skulle hindra intressanta kopplingar. Ingen av våra respondenter ville uttryckligen vara anonym, men vi har ändå valt att låta samtliga respondenter vara 13

20 anonyma då vi inte anser att nyttan med att skriva ut deras namn tillför något till uppsatsens syfte. Intervjuerna genomfördes med syfte att få svar på frågeställningen om varför små aktiebolag väljer att ha revision trots att de enligt lagen inte behöver. Längden på intervjuerna varierande med ett genomsnitt på 30 minuter. Fortsättningsvis kommer alla bolag som ingår i denna studie att benämnas som Bolag 1, Bolag 2, Bolag 3, Bolag 4, Bolag 5, Bolag 6, Bolag 7, och Bolag 8. Vår ambition var att genomföra alla intervjuer direkt på respondenterna verksamhet, men då intervjuerna fick anpassas till intervjupersonernas arbetstid, kunde det inte fullföljas som tidigare tänkt. Intervjuerna med sju respondenter ägde rum i deras lokaler. Samtliga samtal spelades in med respondenterna för att vi dels skulle kunna fokusera på samtalet och eventuella följdfrågor som kan uppkomma och dels för att kunna lyssna på hela intervjun återigen för att säkerställa att inga detaljer missades. En respondent inom handeln svarade på våra frågor genom e-post på grund av tidsbrist. En intervju som sker via e-post kan anses vara begränsad på grund av möjlighet för följdfrågor, men vi anser dock att det inte kommer att påverka svaren, då vi även fick tillstånd att kontakta ägaren igen om det rådde osäkerhet om svaren. Efter intervjuerna var klara transkriberades respondenternas svar noga ner på papper. Sedan gick vi igenom alla svar tillsammans för att därefter analysera texten och sortera bort en del överflödig information som inte ansågs relevant till uppsatsens syfte. En kort sammanfattning av samtliga respondenters svar finns tillgängligt i Empirin. Detta för att tydliggöra relevant information från respondenterna svar, vilken kommer analyseras vidare i analys delen. Enligt Jacobsen (2002) kan en alltför omfattande beskrivning vara för kompakt, därför kan det vara bra att tydliggöra den relevanta informationen för läsare. Samtliga respondenter godkände att vi kontaktade dem igen om vi behövde ställa ytterligare frågor. Vidare fann vi information som är relevant till uppsatsen genom att söka på internet, läsa referenslistor till gamla uppsatser om liknande ämnen samt tidigare och även olika forskningsrapporter. Svensk författningssamling studerades för att få stöd till fakta och påståenden som förekommer i uppsatsen. 14

21 3.4. Trovärdighet Samtliga vetenskapliga artiklar är granskade och därmed anser vi att deras pålitlighet är hög. Dock är majoriteten skrivna i andra länder vilket kan påverka trovärdigheten när det kommer till att applicera samma teorier på de svenska bolagen. Arbetet med att urskilja faktorer för frivillig revision i intervjuerna har gjorts både enskilt av oss och gemensamt för att se om vi var överens om vilka faktorerna var för varje respondent, vilket stärker både giltigheten och tillförlitligheten i studien och det resultat vi fått fram. Som nämndes kan intervjun som besvarades via e-post anses begränsad gällande följdfrågor men då svaren var grundliga anser vi att det inte skulle komma att påverka resultatet. Under intervjutillfällena märkte vi att respondenterna ibland blandade ihop redovisare och revisor, vilken gjorde analysprocessen mer problematiskt. De flesta respondenterna hade enligt de själva inte så stor kunskap om redovisning och revision och därför skulle deras svar kunna vara mindre trovärdiga. Dock handlar studien om deras personliga åsikter om varför de medvetet gjort valet om frivillig revision där bristfällig kunskap om ämnet skulle vara ett godtagbart svar. På grund av vår begränsning gällande tidsramen och även tidsbristen som råder runt jul i specifika branscher som till exempel handel går det att ifrågasätta om vi intervjuat de rätta respondenterna eller om det funnits andra som gett annorlunda information. För att säkerställa trovärdigheten och tillförlitligheten i studien har en intervjuguide upprättats och godkänts i förväg av både handledare och respondenter (Jacobsen 2002). Den första intervjun var även en testintervju men då svaren var tillfredsställande och inga ändringar behövde göras i intervjuguiden inkluderades intervjun i studien. Samtliga intervjuer spelades även in med undantag för den som genomfördes via mail som sparades i ett dokument. Intervjuerna fördes över till textform där vi lättare kunde urskilja vilka faktorer som framträdde vilket underlättade analysarbetet. Intervjuerna sammanfattades och resultatet finns redovisat i empiri delen av denna uppsats. Sammanfattningarna har även de godkänts av respondenterna att användas som underlag i denna uppsats. Detta godkännande förhindrar att vi kan vrida deras svar i en medveten eller omedveten riktning och samtliga respondenter kan vara trygga i vad som publiceras. Studien begränsas av att vi endast intervjuat bolag i vår geografiska närhet och majoriteten av respondenterna 15

22 hade liten kunskap om ämnet. Ingen utomstående har haft tillgång till varken ljudmaterialet eller textmaterialet från intervjuerna. 16

23 4. Empiri I detta kapitel presenteras och sammanställs de data som samlats in genom intervjuer med små aktiebolag som ingår i denna studie. Nedan presenteras respondenternas svar, sedan följer en kort sammanfattning av respondents svar för att förmedla vad vi funnit Bolag 1 Bolaget är en butikshandel med fokus på under-, bad- och nattkläder samt lättare konfektion. Under 2014 hade bolaget en omsättning på 1641 tkr. Bolaget startades 2012 och finansierades med egna medel och ett banklån i övrigt. Revision har det haft sedan uppstarten och även en byrå som upprättar bokföringen. Byrån ligger precis ovanför butiken och kommunikationen är väldigt bra mellan de enligt Bolag 1. Fördelarna tycker ägaren är att alla kan använda sin kunskap för att allt ska vara rätt de som är duktiga på det ska hålla på med det. Enda nackdelen är att det är en kostnad, men revisionen är ändå en trygghet istället för att man ska göra fel bara kostnad jag tänker på i detta läget. Det är mycket att hålla reda på vad man får och inte får göra i sitt bolag, sådant man inte tänker på som privatperson som till exempel skatter eller när man åker på mässor. Hon ser inte sig själv som någon pappersmänniska och tycker därför att det är skönt att ha hjälp. Det är tryggheten som kommer främst att känna sig säker på att allting går rätt till, inte bara skatten utan att allting håller hög kvalitet. Sammanfattning: Bolag 1 anser att revisorn har kunskap gällande skatteregler och kan därmed upprätthålla hög kvalitet på den finansiella rapporten, vilket ger trygghet att allting blir rätt. Bolag 1 tycker att det även är en fördel att få skatterådgivning av revisorn. Kostnaden för revision anses vara höga enligt Bolag 1. 17

24 4.2. Bolag 2 Bolaget är en butikshandel som bedriver försäljning av fiskeutrustning och därmed förenlig verksamhet. Under 2014 hade bolaget en omsättning på 1457 tkr. Bolaget startades 2014 genom att den enskilda firman som fanns innan gjordes om till ett aktiebolag och egna medel därifrån användes för uppstarten. Ägaren har haft revision sedan starten med aktiebolaget. Ägaren upprättar själv den dagliga bokföringen, sedan går en redovisningskonsult igenom och slutligen revisorn. Erfarenhet och kunskap från revisorn är en stor fördel erfarenhet från en revisor är den stora delen. Revisorn håller ju reda på allting som är aktuellt idag, han kan ringa och säga att nu får du tänka på det, speciellt när det kommer nya lagar och så, så slipper jag slå i lagar. Revisorns erfarenhet och kunskap är det viktigaste. Jag lånar inga pengar för att expandera, så jag sparar vilket gör att det går lite långsammare när det kommer till frågan om planer på att expandera. Bolaget kommer fortsättningsvis ha någon form av revisor som granskar även i framtiden då ägaren anser att det är bra om man har en revisor som man gärna känner eller har samarbete med och någon som är insatt i branschen. Jag vill ha allting rätt, det är det som är det viktigaste (kvalitet?) ja. Det ska vara hög kvalitet på informationen och revisorn sitter inne med otrolig kunskap. När ägaren lämnar in sina papper är de granskade av två personer och att det då inte kan bli på något annat sätt. Det har mycket att göra med förtroende. Kostnaden för revision anser ägaren vara rimligt. Sammanfattning: Enligt Bolag 2 är förtroende till revisorn viktig, likväl hens kunskap om lagstiftning och erfarenhet. Revisorn säkerställer även en hög kvalitet på informationen anser Bolag 2. Kostnaden för revision anses inte höga av Bolag Bolag 3 Bolaget är en butikshandel med inriktning på kläder och underkläder. Under 2014 hade bolaget en omsättning på ungefär 1249 tkr. Bolaget startades 2014 genom att den enskilda firman gjordes om till ett aktiebolag och det finansierades med egna medel samt företagslån. Det har haft revision i ett år och ägaren går själv igenom det dagliga bokföringsarbetet och en redovisningskonsult upprättar bokföringen, men ser det som en 18

25 trygghet när revisorn granskat och godkänt att det är kvalitet på informationen det är det som är skönt med en revisor, att han går igenom och kollar så att det blir rätt. Innan firman gjordes om till aktiebolag användes en redovisningskonsult som skötte det dagliga men då lagret inte blev rätt förlorades förtroende och en redovisningsbyrå anlitades istället. Med en revisor som granskar tycker ägaren att det känns tryggare och de har förtroende för att revisorn har rätt kunskap så att allting stämmer samt att de själva har bättre kontroll sen dess har vi varit väldigt lugna och trygga med att det som står längst ner stämmer, att vi har en bättre överblick hur det ser ut. Nackdelen är att det kostar mycket pengar, speciellt i jämförelse med vad bolaget hade förut, men tycker att fördelarna väger upp just nu. I framtiden är det dock osäkert om bolaget kommer fortsätta ha revision då det har blivit svårare att motivera att pengarna går till revision när det faktiskt inte måste. Sammanfattning: Bolag 3 anser att revisorn håller hög kvalitet på den finansiella rapporten eftersom hen har kunskap om regler, på så sätt har man bättre kontroll över sitt bolag. Vidare ger det även trygghet när allting stämmer. Förtroende för revisorn anser Bolag 3 är viktigt. Kostnaden för revision anses vara hög, därför är Bolag 3 osäker på om bolaget kommer att ha revision i framtiden Bolag 4 Bolaget är en butikshandel med försäljning av kläder och förenlig verksamhet och startade upp år Bolaget startades 2015 med hjälp av både egna medel och lån. Det är alltså första året med revision och de får även hjälp med den dagliga bokföringen av en redovisningsbyrå. Ägaren håller på att lära sig bokföring så att hon kan sköta det dagliga själv i framtiden men får just nu hjälp från en byrå för att kontrollera att allting håller hög kvalitet de som kollar så allt stämmer osv. Ägaren tycker även det känns tryggt att anlita en större byrå om det skulle dyka upp något problem samt ger legitimitet från omgivningen om det någon gång skulle dyka upp något problem med Skatteverket då ger det ett mer seriöst intryck och även en säkerhet för mig att kunna hänvisa till [byrån] för hjälp och lösning på eventuella problem. Nackdelen är kostnaden men bolaget kommer ändå fortsätta med revision på grund av fördelarna enda nackdelen skulle väl vara att det är dyrt. 19

26 Sammanfattning: Bolag 4 anser att i och med att revisorn kontrollerar den finansiella rapporten erhåller rapporten en hög kvalitet, vilket indirekt ger en trygghet och seriöst intryck för samhället. Kostnaden för revision anses vara hög men bolaget kommer att fortsätta ha revision även i framtiden Bolag 5 Bolaget bedriver en frisersalong och därmed förenlig verksamhet. Under 2014 hade bolaget en omsättning på 1768 tkr. Bolaget startades 1988 med hjälp av ett lån. Det har haft revision sedan starten och får även hjälp med den dagliga bokföringen av en redovisningsbyrå, vilket sedan granskas av en extern revisor. Fördelarna tycker ägaren är tryggheten att få hjälp av de som har kunskapen det kändes väl lite tryggt för vi är inte så duktiga på det här med lager och regler själva och då känns det ju bra att få den hjälpen ifrån de som kan detta. Nackdelen är kostnaden vilket gör att bolaget inte kommer att ha revision i framtiden, dock kommer de fortfarande att ha hjälp med själva redovisningen. De har haft revision sedan starten och det kändes tryggt (tryggt med revision?) ja men vi tyckte det, vi hade ju alltid haft revision så vi körde på i samma spår, skulle det bli någonting så kändes det väl bra att det har varit. Sammanfattning: Bolag 5 anser att revisorn har kunskapen om lagar och regler viket även inger en trygghet. Kostnaden för revision anses vara hög därför kommer bolaget inte ha revision i framtiden enligt Bolag Bolag 6 Bolaget driver en frisersalong och därmed förenlig verksamhet. Under 2014 hade bolaget en omsättning på 589 tkr. Bolaget startades 2013 med hjälp av ett banklån. Bolaget har haft revision sedan uppstarten och det är en redovisningsbyrå som upprättar den dagliga bokföringen för att spara tid och för att ägaren själv känner att hon inte har den kunskapen mer tidsbesparande för mig och för att jag inte kan det. För att då undvika att det blir fel och påverka kvaliteten på informationen tar hon även hjälp av en revisor. Jag är nog rädd för att jag skulle kunna göra väldigt 20

27 mycket fel. Kostnaden kan kanske anses hög men ägaren tycker att det är värt varenda krona så det är inget problem. Sammanfattning: Bolag 6 anser att revisorn har kunskapen och för att förbättra kvaliteten på informationen. På så sätt kan Bolag 6 även spara tid. Kostnaden för revision anses vara hög enligt Bolag 6, men det är värt pengarna Bolag 7 Bolaget utför projektering, besiktning, kontroll, projektledning samt konsultation av elektriska anläggningar främst inom elbranschen samt äga och förvalta värdepapper och därmed förenlig verksamhet. Under 2014 hade bolaget en omsättning på 2445 tkr. Bolaget startades 2011 med hjälp av egna medel och har haft revision sedan uppstarten och får även hjälp med den dagliga redovisningen. Ägaren har hjälp med både redovisningen och revisionen från samma byrå. Fördelarna tycker ägaren är att bolaget får legitimitet från omgivningen samt att kvaliteten upprätthålls det känns rätt... fått för mig att företaget kanske upplevs som mer seriöst utifrån sett... då ser de att det är ordning och reda. Genom hög kvalitet tror ägaren att det även är mindre chans eller risk att man får besök från Skatteverket om man har revisor. Eftersom revisorn ska ha kunskap om lagstiftningen och vilka regler som gäller, vad man får och inte får göra, så vet han att det går rätt till vilket ger trygghet (att revisorn kan lagstiftningen?) Ja just det, jo men det är sånt som kommer in, det känns bra. (Hur menar du då?).. kanske det här med att man vet att allt går rätt till (trygghet kanske?) Ja det är det. Revisionen kontrollerar också att redovisningen går rätt till eftersom han inte gör den själv. Det känns bra att en utomstående går in och granskar det är väl klart att det är den också, det är det... man har någon utomstående som ser över att jag gör rätt. Revisorn ger även rådgivning gällande till exempel skatter. Ägaren tycker att han får ut väldigt mycket för de pengarna han lägger ner och skulle inte vilja vara utan revision. Nackdelen är den höga kostnaden men bolaget kommer ändå fortsätta att ha revision eftersom om man sätter kostnaden i relation till omsättning så är det inte så dyrt. Ägaren kan även tänka sig att för andra företag som kanske har en tendens att tänja på reglerna så kan en revisor göra det svårt då revisorn inte vill förlora sin egen trovärdighet. Han har förtroende för att revisorn håller 21