Revisionens fördelar för små aktiebolag - ur ett ägarperspektiv

Transkript

1 Revisionens fördelar för små aktiebolag - ur ett ägarperspektiv Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2018 Datum för inlämning: Linnéa Egnell Amanda Larsson Handledare: Gunilla Myreteg

2 Förord Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till samtliga som varit delaktiga och till stor hjälp för oss vid skapandet och utformningen av vår uppsats. Tack till dig Gunilla Myreteg för den goda handledning och det stöd du bidragit med. Vi vill även tacka våra opponenter som under arbetets gång kommit med konstruktiv kritik och värdefulla tips samt synpunkter. Vidare vill vi rikta ett stort tack till samtliga respondenter som gjort uppsatsen genomförbar genom att ta sig tid till att besvara våra frågor. Slutligen vill vi tacka varandra men framförallt våra vänner och familjer, som ställt upp med korrekturläsning och värdefulla kommentarer. Vi vill även tacka för er förståelse och visad hänsyn till den process vi genomgått för att färdigställa uppsatsen. Uppsala, juni 2018 Linnéa Egnell Amanda Larsson

3 Sammanfattning 2010 års slopande av revisionsplikt för små bolag har resulterat i en debatt som berör en höjning av Sveriges förhållandevis låga gränsvärden. Syftet med studien är att förklara vilka eventuella fördelar som småbolagsägare erfarit med revision, samt hur de idag skulle ställa sig om de omfattades av frivillig revision. Studiens primärdata består av intervjuer med en redovisningskonsult, samt sju småbolagsägare i Uppsalaregionen som anlitat en revisor till följd av att företagen överskridit gränsvärdena. En majoritet av småbolagsägarna uppmärksammar att revisorn kan tillföra företaget fördelar i form av en ökad kvalitet och trygghet samt en stärkt relation till intressenter. De skulle dock frångå revision då de inte hittills själva upplevt några konkreta fördelar, motiverat av en god relation till sina redovisningskonsulter. Det sistnämna indikerar således att den sammantagna nytta som bolagsägare upplever med revisorn påverkas av en ytterligare faktor än vad som anges av de revisonsteorier som studien tar avstamp i. Nyckelord: Frivillig revision, fördelar med revision, outsourcing, gränsvärden för revisionsplikt

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemdiskussion Frågeställningar Syfte Disposition 4 2. Ramverk Agentteorin Företagets relation till intressenter Revisionsteorier Revision som förbättring Revision som komfort Revision som legitimering Sammanfattning av ramverk Metod Val av metod Intervjun Operationalisering Val av respondenter Empiri Sammanställning av intervjuer Företagens relation till dess intressenter Högre kvalitet på den finansiella informationen Ökad trygghet Legitimitet Nyttan i relation till kostnaden Analys Slutsats Studiens slutsats Reflektioner kring studien Källkritik Studiens bidrag Förslag till fortsatt forskning 32 Källförteckning 33 Skriftliga källor 33 Muntliga källor 35 Bilaga 1 Intervjuguide småbolagsägare 37 Bilaga 2 Intervjuguide redovisningskonsult 39

5 1. Inledning I det första kapitlet ges en kort redogörelse för den avskaffade revisionsplikten i Sverige med avseende att ge en introduktion för valet av ämne, följt av en diskussion som motiverar studiens syfte samt de frågeställningar som ämnas besvaras. Avslutningsvis presenteras studiens disposition. 1.1 Problemdiskussion Det har nu gått drygt sju år sedan lagförändringen angående att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige genomfördes (Prop. 2009/10:204). Innebörden med den avskaffade revisionsplikten var att revisionen skulle bli frivillig för de aktiebolag som under två räkenskapsår inte översteg mer än ett av följande gränsvärden; tre anställda, 3 miljoner kronor i nettoomsättning och 1,5 miljoner kronor i balansomslutning. Reformens syfte var att underlätta administrationen för små bolag, minska kostnader för revision, stärka bolagens konkurrenskraft samt bidra till fler företag med ökad tillväxt och större personalstyrka (Riksrevisionen, 2017). Riksrevisionen (2017) har nyligen granskat reformen och ställer sig kritiska till att kostnadsbesparingen blivit lägre än väntat och att lönsamheten heller inte har förbättrats. Det finns även indikationer på att arbetet mot ekonomisk brottslighet kan ha försvårats samt att risken för skatteundantagande har ökat. Regeringen har i en skrivelse nyligen meddelat att revisionsplikten inte kommer att återinföras, men att andra åtgärder istället kommer att övervägas för att reda ut de problem som Riksrevisionen tagit upp (Skr. 2017/18:201). Riksrevisionens granskningsrapport har resulterat i att en debatt om revisionsplikt på senare tid tagit fart (Hammarström, 2018). Kritik har riktats mot att utvärderingen av reformen enbart bygger på myndigheternas uttalanden och att de berörda företagen inte har fått möjlighet att lämna synpunkter (Femrell et al. 2018). I enlighet med granskningsrapporten argumenterar Brännström & Larsson (2018) för att FAR bedömer att mer fokus bör läggas på revisionens roll i näringsliv och samhälle. Näringslivsorganisationerna riktar däremot uppmärksamhet mot Sveriges förhållandevis låga gränsvärden och hävdar att svenska företag i dagsläget missgynnas. Detta eftersom resterande EU-länder, tack vare högre gränsvärden, har större möjlighet att själva besluta om sin revision (Srf konsulterna, 2017; Svensson, 2016). Riksdagen har i ett tillkännagivande i januari 2017 bett regeringen att överväga om fler företag kan undantas revisionsplikt (Motion 2016/17:3380), vilket flertalet 1

6 näringslivsorganisationer länge har efterfrågat (Srf konsulterna, 2017). Näringslivsorganisationerna argumenterar således för att Sverige bör följa EU-direktiven, som anger att aktiebolag som under två räkenskapsår inte överstiger mer än ett av följande värden undantas från revisionsplikt; 50 anställda, 80 miljoner kronor i nettoomsättning och 40 miljoner kronor i balansomslutning (Svensson, 2016). Brännström & Larsson (2018) markerar att FAR står fast vid sin ståndpunkt och betonar att fokus inte endast bör läggas på gränsvärden och internationella jämförelser. Samtidigt framhåller näringslivsorganisationerna värdet av den valfrihet som den frivilliga revisionen tillför de små företagen. De menar att besparingen av revisionskostnaden kan vara av betydelse för flertalet små företag samtidigt som somliga företag faktiskt upplever en betydande nytta med revisorns granskning (Hammarström, 2018). Uppskattningsvis valde cirka 35 procent av de berörda företagen att fortsätta med revision efter revisionspliktens avskaffande (Brännström, 2016), vilket ger en indikation på att många företag ändå upplevt en nytta med revisionen. Avskaffandet av revisionsplikten har resulterat i åtskillig forskning kring varför mindre företag väljer att ha revision. Något som lyfts fram i litteraturen är att revisionen förser bolagsägarna med en pålitlig granskning av hur styrelse och VD bedriver verksamheten (Svensson, 2016), i små företag är dock företagsledning och ägare många gånger samma person (Collis et al. 2004). Sannolikheten att bolagsägare upplever att revisionen tillför företaget nytta kan därmed vara större i företag med fler ägare (Svensson, 2016). Andra studier antyder dock att denna nytta inte nödvändigtvis behöver vara lägre i företag med få ägare. Enligt Horwitz & Kolodny (1982) saknar ägare i små företag många gånger kunskap inom ekonomi. Det anses därför troligt att de väljer att outsourca företagets redovisning och revisorn kan i detta fall bidra med lika nytta som ovan. Detta på grund av att risken för informationsasymmetri mellan ägare och den externa parten kan reduceras om en tredje aktör granskar den externa parten (Jensen & Meckling, 1976). Ytterligare något som litteraturen betonar är att revisorn påverkar företagets redovisning och därmed bidrar till att kvaliteten på den finansiella informationen ökar (Carrington, 2014). I linje med detta finner Niemi et al. (2012) att behov av förbättrad kvalitet av företagets redovisning är en drivande faktor till att små företag efterfrågar revision. Vid revisorns godkännande av redovisningen skänker revisionen trovärdighet och legitimitet till de finansiella rapporterna (Carrington, 2014). Revisorn kan då även bidra med en trygghet både för bolagsägare och för bolagets intressenter, genom att båda parter känner sig trygga med 2

7 vetskapen om att den finansiella informationen redovisas korrekt. Detta är viktigt då VD och styrelse, och i mindre företag ofta bolagsägare, ansvarar för den finansiella informationens trovärdighet (FAR, 2006). Även chansen att investerare väljer att investera i företaget minskar om denna trygghet saknas (Carrington 2014). Ett positivt samband har även påvisats föreligga mellan intressenters efterfrågan på att företag revideras och företagens benägenhet att anlita revisor (Collis 2004; 2010). Svanström (2008) menar däremot att flertalet affärsrelationer sannolikt inte är beroende av att företaget revideras, men finner stöd för att det beaktas som önskvärt att affärspartners reviderar sina räkenskaper. En övergripande orsak till att små företag efterfrågar revision har visat sig vara att dess nytta väger tyngre än kostnaden (Collis et al. 2004; Collis, 2010). En enkätundersökning från 2008 visar att små och medelstora företag, som i allmänhet inte upplever revisionen som en ekonomisk börda, ändå kan ställa sig tveksamma till om nyttan av revisionen verkligen överstiger dess kostnad (Svanström, 2008). Kostnaden för revision skiljer sig inte mycket företag emellan i jämförelse med den upplevda nyttan som enligt Collis et al. (2004) och Svanström (2004) är individuell, och därmed i större utsträckning kan variera. Det är exempelvis mer troligt att företag som eftersträvar att växa kommer att välja att ha revision (Collis et al. 2004) och att företagsstorlek, mätt i omsättning, därmed påverkar efterfrågan på revision (Collis, 2010). Liknande indikationer kan återfinnas i Svanströms (2008) undersökning av små och medelstora företag som visar att en majoritet av de större företagen ser en nytta med revisionen, trots att dessa företag går under lagkravet för revision. Den upplevda nyttan bland de mindre företagen i undersökningen var däremot förhållandevis varierande (Svanström, 2008). Likt Collis finner Niemi et al. (2012) att företagsstorlek och intressenters önskemål om att företag revideras är faktorer som driver efterfrågan på revision för små företag i Finland. Detta indikerar att Collis resultat även borde vara applicerbara i andra europeiska länder trots olika regelverk, exempelvis i Sverige. Revisionspliktens vara eller icke vara och debatten kring landets låga gränsvärden har under en tid varit ett aktuellt och väldiskuterat ämne. Tidigare forskning på området har bidragit med kunskap om de fördelar som revisionen kan bidra med till företagen, och som därmed kan ge en förklaring till varför små företag således efterfrågar revision även fast den är frivillig. Då den tidigare forskningen riktar ett centralt fokus på de företag som inte omfattas av revisionsplikt, i kombination med att det visat sig föreligga ett positivt samband mellan nyttan av revision och företagsstorlek, finner vi det intressant att inrikta vår studie på de 3

8 mindre företag som vuxit i den mån att de på senare tid varit tvungna att anlita en revisor. Mot bakgrund av den kritik som Riksrevisionen fått utstå för sin granskning av reformen finner vi det även intressant att undersöka bolagsägarnas subjektiva uppfattning om revisionen. Studien kommer således att ha utgångspunkt i ett ägarperspektiv. 1.2 Frågeställningar ØVilka eventuella fördelar har bolagsägare i små aktiebolag erfarit med att ha revision sedan företagen blev revisionspliktiga och därmed var tvungna att anlita en revisor? Ø Hur ställer sig bolagsägarna till möjligheten att frivilligt få välja revision, som en följd av en höjning av gränsvärdena för revisionsplikt? 1.3 Syfte Syftet med studien är att förklara vilka eventuella fördelar som småbolagsägare erfarit med revision och hur de skulle ställa sig om de återigen fick möjlighet att själva besluta om att ha revision, till följd av högre gränsvärden. Studien fokuserar på små aktiebolag som efter år 2010 valde att avskaffa revision men som från år 2014 och framåt har vuxit, passerat gränsvärdena och därmed tvingats återinföra revisionen. 1.4 Disposition I nästföljande kapitel presenteras det teoretiska ramverket. Ramverket är uppbyggt på tidigare forskning och teorier som beskriver den nytta och de fördelar som revisionen kan bidra med till företag, och som därmed anses vara relevanta för studien. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av ramverket som sammankopplar tidigare forskning och teorier i enlighet med studiens första och andra frågeställning. I kapitel tre redogörs för studiens tillvägagångssätt med en avslutande tabell över studiens intervjuobjekt. I kapitel fyra och fem ges en inledande sammanställning av de genomförda intervjuerna och en presentation av studiens empiri, följt av en empirisk analys enligt studiens ramverk. I kapitel sex presenteras avslutningsvis studiens slutsats där de båda frågeställningarna besvaras, följt av reflektioner kring studien, källkritik, studiens bidrag och förslag på vidare forskning. 4

9 2. Ramverk Det andra kapitlet består av det teoretiska ramverk, uppbyggt på tidigare forskning och teorier, som studien baseras på. Ramverket delas in i tre delar; agentteorin som utgör en grundsten vid förklarandet av den nytta företag kan uppleva med revision, intressentmodellen som förklarar företagets beroendeförhållande till intressenterna samt revisionsteorier som lyfter fram revisorns roll och de fördelar revisionen bidrar med till företag och dess intressenter. Avslutningsvis ges en sammanfattning av studiens ramverk, där tidigare forskning och teorier sammankopplas med studiens första och andra frågeställning. 2.1 Agentteorin Agentteorin utvecklades för att förklara förhållandet mellan två parter där den ena parten har en bättre inblick i företaget. Detta informationsövertag leder till att en informationsasymmetri uppstår mellan parterna, och att en tredje aktör då har i uppgift att reducera denna brist på symmetri (Jensen & Meckling, 1976). Vidare menar författarna att båda parter ofta är nyttomaximerare och därmed eftersträvar olika mål, och att det då finns en anledning att misstänka att parterna inte kommer att agera i enlighet med varandras intressen. Jensen & Meckling (1976) beskriver detta som ett kontrakt mellan två aktörer, bestående av principalen som önskar få ett arbete utfört och agenten som i sin tur är villig att utföra arbetet. Vidare benämner författarna det kontraktuella förhållandet som en agentrelation och menar att kontraktets huvudsakliga syfte är att uppnå en överenskommelse parterna emellan. Detta genom att ge agenten incitament till att handla i principalens intresse så att agentkostnader inte uppstår. En agentkostnad uppstår nämligen när principalen försöker minska risken för att agenten avviker från principalens intresse, genom att exempelvis ådra sig övervakningskostnader som är avsedda att begränsa agenten (Jensen & Meckling, 1976). I stora företag där ägare och företagsledning är separerade utses företagsledningen till att, på ägarnas vägnar, förvalta företaget. Den externa granskning som revisorn utför kan därmed ses som en förmån och extra trygghet för bolagsägarna. Det antas även att agentrelationen är av mindre betydelse i små företag, eftersom det sällan finns någon separation mellan ägare och företagsledning i dessa (Collis et al. 2004). Flertalet bolagsägare till små företag saknar professionell utbildning (Stanworth & Gray 1991, refererad i Svanström, 2008) och ofta även ekonomisk kunskap i exempelvis redovisningsfrågor (Horwitz & Kolodny, 1982), vilket kan förklara varför flertalet små företag väljer att outsourca sin redovisning till en extern part. Niemi et al. (2012) finner att det kan finnas risk för informationsasymmetri i små företag som väljer att outsourca sin redovisning. Att outsourca redovisningen till exempelvis en extern 5

10 redovisningsbyrå skapar en typ av agentrelation mellan bolagsägare och redovisningsbyrå (Niemi et al. 2012). Detta eftersom redovisningsbyrån får en bättre inblick i företagets ekonomi och därmed får ett informationsövertag i relation till ägarna. För att motverka detta kan principalen anlita en tredje aktör som granskar agenten åt principalen (Jensen & Meckling, 1976). Med utgångspunkt i Jensen & Meckling (1976) och Niemi et al. (2012) kan agentteorin även appliceras på små företag. Detta eftersom principal- agentrelationen kan tänkas spegla relationen mellan bolagsägare och redovisningsfirma, om företaget väljer att outsourca sin redovisning. I denna studie kommer således agentrelationen att utgöras av bolagsägaren (principalen) och redovisningsbyrån (agenten), där revisorns roll blir att minska informationsasymmetrin mellan dessa parter. 2.2 Företagets relation till intressenter Ett företag har vanligtvis ett flertal intressenter, det vill säga aktörer som företaget har en utbytesrelation med. Intressenterna och företaget har många gånger ett ömsesidigt beroendeförhållande där intressenterna vill få sina behov och önskemål uppfyllda, och där företaget är beroende av att intressenterna är villiga att bidra till verksamheten (Thomasson, 2009). Då flertalet företag mer eller mindre finansierar sin verksamhet med lån är långivare många gånger en viktig intressentkategori. Vid bedömning av ett företags framtida betalningsförmåga är det viktigt för långivarna att känna sig säkra på att den information om företaget som framhålls är korrekt. Om informationen granskas av en oberoende revisor ökar denna säkerhet (FAR, 2006). Tidigare studier pekar på att långivares bedömning av företag påverkas av om företagets räkenskaper har granskats av en revisor (Minnis, 2011). Författaren menar att det läggs en större vikt vid de finansiella rapporter som blivit reviderade när långivare ska fatta beslut om företags räntesats, och dessa företag har även påvisats erhålla betydligt lägre lånekostnader än företag som inte gör det (Minnis, 2011). Detta kan förklaras av att företag som frivilligt väljer att bli granskade sänder positiva signaler till långivare om deras kreditrisk (Lennox & Pittman, 2011). Ur ett företagsperspektiv kan således revisionen generera fördelar, exempelvis i form av lägre lånekostnader. Detta bekräftas av Collis (2012) som finner att företags benägenhet att välja revision ökar när de upplever en efterfrågan på revision från investerare, banker och andra långivare. Vidare har det påvisats att valet att fortsätta använda revision är starkt kopplat till förekomsten av låneavtal som kräver det (Senkow et al. 2001). Tauringana & Clarke (2000) finner även att det är mer troligt att företag 6

11 frivilligt väljer att revideras när kapitalstrukturen består av en hög andel skulder. I enlighet med detta har det påvisats att det föreligger ett positivt samband mellan förekomsten av revision och nivån på företags skuldsättning (Carey et al. 2000). Detta ger således ytterligare indikationer på att företag har uppmärksammat en efterfrågan på revision från långivare och många gånger agerar därefter. Det är även viktigt för leverantörer att den ekonomiska information om potentiella kunder är trovärdig vid beviljande av krediter. Idag används ofta kreditupplysningsföretagens information vid bedömning av företag. Information inkluderar då ofta företagets revisionsberättelse och upplysningar om företaget reviderar sina räkenskaper (FAR, 2006). Då även kunder vill känna sig säkra på att företaget kommer kunna fortsätta sköta sina leveranser är det heller inte ovanligt att även de efterfrågar en trovärdig ekonomisk information om företaget (FAR, 2006). I en undersökning av mindre svenska företag visar resultatet att en majoritet av dessa föredrar att deras kunder och leverantörer har revison (Svanström, 2008). Studier visar på att företag som väljer att ha revision erhåller betydligt högre kreditbetyg i förhållande till de som inte gör det (Lennox och Pittman, 2011; Dedman & Kausar, 2012). Svanström (2008) menar att leverantörer kan ha möjlighet att korrigera kreditvillkoren baserat på om företagen har revision eller ej. Detta bekräftas i en senare studie som visar att företag har betydligt lättare att bli beviljad krediter om de väljer att ha revision (Allee & Yohn, 2009). Sammantaget indikerar forskningen att företag kan erhålla fördelar med revision till följd av intressenters benägenhet att försäkra sig om att informationen om företaget är korrekt. 2.3 Revisionsteorier Revisionsforskningen kan delas in i tre teorier och två perspektiv (Carrington, 2014). I denna studie bygger ramverket enbart på teorin revision som förbättring samt perspektiven revision som komfort och revision som legitimering. Detta till följd av att studien fokuserar på små företag där separation mellan ägare och företagsledning saknas samt tar utgångspunkt i ett ägarperspektiv. Teorierna revision som försäkran och revision som försäkring blir därmed mindre relevanta för studien. Figur 1. Revisionsteorier (Carrington 2014, s.13) 7

12 2.3.1 Revision som förbättring Teorin revision som förbättring fokuserar på att revisionen höjer de finansiella rapporternas kvalitet. Revisorns granskning säkerställer att företagets finansiella information redovisas korrekt genom att upptäcka eventuella felaktigheter, och bolagsägaren får därmed ett kvitto på att den finansiella informationen håller hög kvalitet. Revisorns bekräftelse och försäkran på att samtliga uppgifter i företaget är riktiga skapar därmed också en trygghet för bolagsägaren (Carrington, 2014). Detta bekräftas i en studie av Collis et al. (2004) som påvisar att en av de viktigaste faktorerna till att små företag efterfrågar revision har visat sig vara att revisionen förbättrar kvaliteten på den finansiella informationen samt att en kontroll av de interna posterna utförs (Collis et al. 2004). Vidare menar författaren att det dock är viktigt att företaget upplever att revisionen tillför en högre nytta än vad revisionen kostar för att det ska efterfråga revision (Collis et al. 2004; Collis, 2010). Carrington (2014) framhåller även att revisorn fungerar som en medlare mellan företaget och dess intressenter för att tillvarata båda parters intressen. Ägare med god insyn i företaget vill inte alltid publicera all företagsinformation, samtidigt som intressenterna har ett intresse och behov av så mycket och tillförlitlig information som möjligt för att kunna göra en potentiell framtida investering. Revisorns roll är därmed även viktig för kapitalmarknadens effektivitet (Carrington, 2014) Revision som komfort Perspektivet revision som komfort betonar att revisionen skapar en trygghet, både hos företagets ägare och dess intressenter, eftersom revisorns granskning ger en säkerhet för att företagets finansiella information redovisas korrekt (Carrington, 2014). Tryggheten har stor betydelse för bolagsägarna (Carrington, 2014) då ansvaret för informationens trovärdighet ligger hos företagets VD och styrelse (FAR, 2006), vilka i små företag ofta utgörs av ägaren. Även intressenter känner en trygghet att investera i företaget om det revideras, eftersom ett kvitto då ges på att företagets finansiella information är pålitlig (Carrington, 2014). Vidare menar författaren att det är viktigt att intressenter kan förlita sig på den information som företaget lämnar angående sin ekonomiska situation och förvaltning för att de ska kunna ta beslut om att investera (Carrington, 2014). Då företag och intressenter har ett beroendeförhållande sinsemellan (Thomasson, 2009), kan investeringsbesluten även ha stor betydelse för bolagsägarna. 8

13 2.3.3 Revision som legitimering Perspektivet revision som legitimering syftar till att revisionen ska säkerställa att företaget följer normer och regler i samhället (Carrington, 2014). Författaren påpekar att det är viktigt för bolagsägarna att revisorn, genom ett godkännande av redovisningen, skänker trovärdighet och legitimitet till de finansiella rapporterna för att företaget ska lyckas framstå som legitimt. Revisorn kommer även att kräva att företaget ändrar sin redovisning om den inte skulle följa samhällets normer och regler. Vidare menar författaren att då företaget har en legitimitetstämpel kommer fler intressenter att acceptera den redovisning som företaget presenterar, eftersom revisionsberättelsen intygar att redovisningen uppfyller samhällets normer och etiska koder (Carrington, 2014). Sammantaget kan legitimitet ses som en övergripande fördel med revision som i sin tur kan resultera i att företaget efterfrågar revision. Detta då legitimiteten av företagets finansiella rapporter kan tänkas leda till både en ökad kvalitet av den finansiella informationen, en känsla av trygghet för bolagsägaren samt att chansen för att företagets intressenter accepterar den finansiella informationen ökar. 9

14 2.4 Sammanfattning av ramverk I tabell 1 delas fördelar med revision in i kategorier och detta i enlighet med studiens ramverk. I linje med studiens syfte och för att besvara den första frågeställningen ges även en beskrivning för hur fördelarna med revision ska undersökas. (sidbrytning här eller hela 2.4?) Tabell 1. Sammanställning över fördelar med revision. Fördelar med revision ur ett ägarperspektiv Tidigare forskning Hur fördelar med revision ska undersökas Teorier/begrepp Ökad säkerhet för att bokföringen redovisas korrekt och enligt ägarens intresse. Högre kvalitet på den finansiella informationen. Det kan finnas risk för informationsasymmetri i små företag som väljer att outsourca sin redovisning (Niemi et al. 2012). Revisorns granskning säkerställer att företagets finansiella information redovisas korrekt, ett kvitto ges då på att redovisningen håller hög kvalitet (Carrington, 2014). Om bolagsägaren upplever en större nytta med revisorns granskning när företaget outsourcar en betydande del av ekonomin. Om bolagsägaren upplever att företagets finansiella information håller en högre kvalitet när revisorn granskar. Agentteorin Revision som förbättring Ökad trygghet. Ägarna känner en ökad trygghet med att ha revisor, till följd av vetskapen om att bokföringen redovisas korrekt (Carrington, 2014). Om bolagsägaren upplever en ökad trygghet med revisorns granskning, till följd av vetskapen om att bokföringen redovisas korrekt. Revision som komfort Legitimitet. Revisorn skänker trovärdighet och legitimitet till företagets finansiella rapporter (Carrington, 2014). Om bolagsägaren uppmärksammat att företaget, av utomstående intressenter, upplevs som mer seriöst då företaget granskas av en revisor. Revision som legitimering Förstärkt relation till nuvarande intressenter. Intressenterna och företaget har ett beroendeförhållande sinsemellan (Thomasson, 2009). Om bolagsägaren upplever att relationen med företagets nuvarande intressenter har förstärkts till följd av att företaget revideras. Intressentmodellen -Lägre lånekostnad. -Högre kreditbetyg. -Lättare att bli beviljad krediter från leverantörer. Revisionen bidrar till en lägre lånekostnad för företagen (Minnis, 2011). Revisionen ger högre kreditbetyg (Lennox och Pittman, 2011). Revisionen ökar sannolikheten att bli beviljad krediter (Allee and Yohn, 2009). Om bolagsägaren upplevt att företaget fått bättre låne- och kreditvillkor till följd av att det revideras. Intressentmodellen I linje med studiens syfte och för att besvara den andra frågeställningen tas utgångspunkt i tidigare forskning av Collis (2010), som påvisar att en betydande orsak till att företag efterfrågar revision är att dess nytta väger tyngre än kostnaden. Om landets gränsvärden i framtiden skulle höjas och de berörda företagen därmed skulle få möjlighet att välja frivillig revision, finns en förväntan om att företaget kommer att efterfråga revision då bolagsägaren upplever att den nytta revisionen bidrar med överstiger dess kostnad. 10

15 I studiens teoretiska ramverk presenteras forskning som framhåller att revisionen bidrar med fördelar till företaget. Dessa fördelar definieras av Carrington (2014) som en ökad kvalitet på den finansiella informationen, en känsla av trygghet över att den finansiella informationen redovisas korrekt och ökad legitimitet till företaget, samt en förbättrad relation till företagets intressenter (Thomasson, 2009). Forskningen betonar även att företaget måste uppleva att den nytta revisionen bidrar med överstiger dess kostnad, för att en efterfrågan på revision ska uppstå (Collis et al. 2004; Collis, 2010). Figur 1 ger en visuell bild av hur de ovan nämnda fördelar påverkar den nytta företaget upplever med revisionen. Figur 2. Ett förtydligande av att fördelar med revision påverkar den nytta bolagsägaren upplever att revisionen tillför företaget 3. Metod I det tredje kapitlet diskuteras studiens metodval i enlighet med studiens syfte och frågeställningar. Vidare ges en beskrivning av den intervjuguide som användes vid utförandet av intervjuer och en redogörelse för operationalisering vid utformningen av intervjuguiden. Avslutningsvis ges en ingående beskrivning av urvalet av studiens respondenter som mynnar ut i en sammanställning av samtliga intervjuobjekt. För att undgå upprepningar vävs metodkritiken in under varje underrubrik. 3.1 Val av metod Huvudsyftet med vår studie är att förklara vilka eventuella fördelar som bolagsägare har erfarit med revision, sedan företagen från år 2014 och framåt har återinfört revisionen till följd av att företagen vuxit och passerat gränsvärdena. Då målet med kvalitativ forskning är att ge en djupare uppfattning om verkligheten till följd av hur respondenterna uppfattar och tolkar den (Bryman & Bell, 2015), gjorde vi bedömningen att en kvalitativ forskningsmetod lämpade sig bäst för vår studie. Detta även då författarna påpekar att kvalitativa forskningsresultat många gånger är svåra att generalisera till följd av dess kritik mot subjektivitet och opartiskhet. I vår studie ville vi ha möjlighet till att enligt Bryman & Bell 11

16 (2015) ställa relativt öppna frågor, eftersom vi ansåg att det var viktigt att respondenterna kunde utveckla sina svar samt att vi hade möjlighet att ställa följdfrågor vid eventuella oklarheter. Vi ansåg därmed att en semi-strukturerad intervjuform var att föredra. Vidare menar författarna att den semi-strukturerade intervjun kan vara passande om det i början av studien finns ett relativt tydligt fokus på vad som ska studeras, samt en klar uppfattning om hur den data som genereras ska analyseras (Bryman & Bell, 2015). Även detta visar på att en kvalitativ forskningsmetod lämpar sig väl, eftersom vår studie tar avstamp i befintlig forskning och teorier och att vi därmed i ett tidigt stadium hade relativt klart för vad som skulle studeras och hur svaren skulle analyseras. 3.2 Intervjun Vid utformningen av vår intervjuguide följde vi anvisningar av Bryman & Bell (2013). För att kunna sätta in respondenternas svar i ett sammanhang inleddes intervjuguiden av frågor kring bakgrundsfakta om respondenterna och företaget. Vi samlade de frågor som utformats kring samma område på ett ställe för att få en viss struktur, men var dock beredda på att frågornas ordningsföljd kunde komma att ändras under intervjuns gång. I kombination med att kvalitativ forskning många gånger kritiserats för att inte vara tillräckligt objektiv (Bryman & Bell 2013) och det författarna föreslår gällande att reducera risken för att subjektiviteten får en negativ inverkan på resultatet, var vi noga med att frågorna inte skulle bli för specifika eller ledande. Slutligen var vi även noggranna med att förhålla oss neutrala till de svar vi fick. En väsentlig del i utformningen av intervjufrågor är att använda ett begripligt språk, eftersom det är av stor betydelse för resultatets giltighet att samtliga respondenter förstår och uppfattar frågorna korrekt (Bryman & Bell 2013). För att skapa en förståelse för respondenternas förkunskaper och språkbruk ansåg vi det därmed lämpligt att genomföra provintervjuer. Enligt Lantz (2007) är det viktigt att de respondenter som ingår i provintervjuer i största mån tillhör samma kategori som de personer som senare kommer att intervjuas. Det är även viktigt att respondenterna uppmuntras att framföra kritik om vad som kan förbättras (Lantz, 2007). Med detta i åtanke genomfördes därför två provintervjuer med bekanta som är ägare i små företag. Anledningen till att vi valde att intervjua bekanta var för att vi gjorde bedömningen att sannolikheten skulle vara högre att bolagsägarna skulle våga ge kritik om de kände oss. Provintervjuerna resulterade i en del omformuleringar och förändringar i strukturen på frågornas ordningsföljd, vilket mer detaljerat kommer att beskrivas under 3.3 operationalisering. Vid genomförandet av intervjuer inleddes samtliga med att vi frågade 12

17 respondenterna om samtalet fick spelas in samt om deras uppgifter skulle behandlas konfidentiellt. Inspelningen och transkriberingen av intervjuerna gjordes för att dels hjälpa oss att minnas vad som sades under intervjuerna och dels för att kunna genomföra en grundlig granskning av materialet i syfte att fånga respondenternas egna svarsformuleringar. Det är annars lätt att fraser och uttryck går förlorade (Bryman & Bell, 2013). 3.3 Operationalisering För att undersöka om bolagsägare som outsourcar företagets redovisning upplever en större nytta med revisorns granskning, likt det som indikeras av agentteorin, inleddes varje intervju med frågan om redovisningen sköts internt i företaget eller av en extern part. Vi bedömde att en fråga som åtskilde företagen med avseende på outsourcing var tillräcklig då efterföljande frågor behandlar företagens upplevda fördelar med revision. En förväntan fanns således att de företag som outsourcar en större del av redovisningen skulle ange fler fördelar med att ha en revisor och därmed uppleva en större nytta med revisionen. För att besvara studiens första frågeställning ställs frågor angående kvalitet, trygghet, legitimitet och företagets intressenter. I syfte att undersöka om företagen resonerar i enlighet med teorin revision som förbättring ställs frågor kring hur företagen upplever att revisionen bidrar till en förbättrad kvalitet på och tillförlitlighet till den finansiella informationen. Respondenterna får inledningsvis svara på hur de upplever att kvaliteten på den finansiella informationen har förändrats sedan tidpunkten för anlitandet av revisorn följt av hur de resonerar kring om revisorn kan vara en bidragande orsak till detta. För att klargöra om de upplever den eventuellt förbättrade kvaliteten som en fördel för företaget fick respondenterna slutligen svara på frågan om de upplever att den eventuellt ökade kvaliteten är något som gynnar företaget. I syfte att undersöka om företagen upplever de fördelar som anges av teorin revision som komfort ställs frågor angående hur ägarna upplever att revision bidrar till en ökad trygghet kring om ekonomin redovisas korrekt. Inledningsvis tillfrågades respondenterna hur de upplever att denna trygghet har förändrats sedan tidpunkten av anlitandet av revisorn, följt av frågan om hur de tänker kring möjligheten att revisorn kan vara en bidragande orsak till detta. Vi ansåg att ordet komfort kunde vara missvisande varför det ersattes av trygghet, vilket vi bedömde att respondenterna skulle ha lättare att förstå. Provintervjuerna var något som visade sig vara mycket givande i formuleringsprocessen av intervjufrågorna. Vi upptäckte att den första respondenten svarade mycket kortfattat vilket var 13

18 bekymmersamt på grund av att syftet med vår studie främst är att förklara vilka eventuella fördelar företagen erfarit. Det var således av stor betydelse att intervjuerna genererade en djupare inblick i hur företagen resonerar kring dessa. För att åstadkomma mer utvecklade svar omformulerades flertalet frågor genom att, i möjligaste mån, undvika ja och nej frågor. Vi frågade till exempel hur, istället för om, ägarna upplever eventuella fördelar samt hur deras tankar går kring det. För att undvika att frågorna blev ledande ersattes orden förbättrats och ökat av förändrats, vilket även verkade ha en reducerande effekt på de kortfattade och medhållande svar vi fick i den första provintervjun. Något som uppmärksammades när vi genomförde provintervjuerna var svårigheten att bibehålla fokus på de frågor som vi ville ha svar på, då de öppna frågorna lämnade en öppning för respondenterna att diskutera sådant som inte var relevant för studiens frågeställningar. Den öppna karaktären av frågorna, i kombination med att de teorier som frågorna baseras på är snarlika och många gånger överlappar varandra, medförde även att respondenterna i provintervjun mer eller mindre besvarade flera av frågorna samtidigt. På grund av detta ansåg vi det särskilt viktigt att spela in intervjuerna och genomföra en mer noggrann granskning för att kunna åtskilja svaren och koppla dem till de olika teorierna och således underlätta analysen. Under den första provintervjun uppmärksammade vi att den ena respondenten blev osäker och hakade upp sig på ordet legitimitet, vilket begränsade svaret som gavs. Vid omformuleringen av denna fråga som ska täcka revision som legitimering upptäckte vi en svårighet att finna en bra synonym. Slutligen beslutade vi oss för att använda ordet seriöst genom att ställa frågan kring om bolagsägaren har lagt märke till en förändring gällandet hur seriöst företaget upplevs när det granskas av en revisor. Utifrån det svar vi fick upplevde vi att den andra provintervjun hade lättare att förstå frågan och att svaret därmed bättre passade in på det vi efterfrågade. Vi är medvetna om att ordet seriöst inte är en synonym till legitimitet, utifrån det svar vi fick från den andra provintervjun gjorde vi dock bedömningen att innebörden av orden i denna studie dock kan anses vara snarlika. I formuleringen av frågor kring företagens relation till dess intressenter utvecklades en diskussion kring om vilken synonym vi skulle använda till ordet intressent, där ord som extern part och aktör kom på tal. Vid våra provintervjuer använde vi dessa synonymer vilket tvingade oss att precisera ordet intressent, eftersom vi av en respondent fick motfrågan om vi menade intressenter. Då vi gjorde bedömningen att ordet intressent bör vara ett enkelt ord att förstå och för att minska risken för både missförstånd och osäkerhet, tog vi beslutet att fortsättningsvis använda oss av ordet intressent i våra kommande intervjuer. 14

19 Mot bakgrund av tidigare forskning av Collis (2010) som påvisat att företag är benägna att efterfråga revision då dess nytta överstiger kostnaden och för att besvara studiens andra frågeställning, ville vi undersöka hur respondenterna upplever nyttan med revisionen i relation till dess kostnad. För att ta reda på detta beslutade vi oss för att ställa en öppen fråga kring hur bolagsägarna tänker kring revisionskostnaden. Detta för att ge respondenterna möjlighet och utrymme till att ge egna beskrivningar och uppfattningar om kostnadens storlek i relation till den nytta revisionen ger företaget. Då frågan var öppen formulerad visade det sig att de båda provintervjuerna, genom denna fråga, även besvarade studiens andra frågeställning. För att säkerställa att få ett tydligt svar på frågeställningen valde vi dock att avslutningsvis ställa en fråga innefattande hur bolagsägarna skulle ställa sig till om företaget idag skulle ha möjlighet att frivilligt välja revision. 3.4 Val av respondenter Inom kvalitativ forskning finns två vanliga urvalstyper, slumpmässiga och icke-slumpmässiga urval (Bryman & Bell, 2015). Då syftet med vår studie är att förklara snarare än att generalisera ansåg vi att ett icke-slumpmässigt urval bäst passade in på studien, och valde därmed att använda ett så kallat strategiskt urval. Vi har med utgångspunkt från Bryman & Bell (2015) valt ut studiens respondenter på ett strategiskt sätt för att fånga upp deltagare som är relevanta för studiens frågeställning. Den målgrupp vi ämnar undersöka är små företag i Uppsala län som blev fria från revisionsplikt år 2010, men som från år 2014 och framåt har vuxit, överskridit gränsvärdena och därmed tvingats återinföra revision. Med bakgrund av den kritik som förts mot att Riksrevisionens utvärdering av reformen inte tagit företagens synpunkter i beaktande (Femrell et al. 2018), ville vi även fånga ägarnas perspektiv i förklarandet av de eventuella fördelar som företagen har upplevt med revision. Därav blev de små företagens ägare relevanta för vårt urval. Vid telefonsamtal för att få access till företagen visade det sig även att det endast var ägarna som kunde svara på frågor kring revision, eftersom de har störst insyn i företaget och var involverade i beslutsfattandet angående att avskaffa revision år Bryman & Bell (2015) menar att respondenter som skiljer sig från varandra med avseende på olika nyckelegenskaper många gånger väljs. Mot bakgrund av att tidigare forskning av Collis (2010) har påvisat ett positivt samband mellan företagsstorlek, mätt i omsättning, och efterfrågan på revision valde vi företag utifrån en variation i omsättning. Detta för att ta reda 15

20 på om företagsstorlek delvis kan förklara upplevd nytta med revision och om företag med högre omsättning i större utsträckning skulle uppleva fördelar med revisionen. Vi kontaktade därmed tre företag med en omsättning över 10 miljoner kronor och fyra företag med en omsättning under 10 miljoner kronor. Niemi et al. (2012) finner även att det kan finnas risk för informationsasymmetri i små företag som väljer att outsourca sin redovisning. Vi valde därmed fyra företag som valt att helt outsourca sin redovisning till en extern redovisningsbyrå, där redovisningsbyrån både sköter den löpande bokföringen och upprättar bokslut åt företagen. Vi kontaktade även tre företag som delvis valt att outsourca sin bokföring genom att ägaren själv sköter den löpande bokföringen men låter en redovisningsbyrå upprätta bokslutet. Detta för att se om de företag som outsourcar sin redovisning helt upplever mer fördelar med revisionen och därmed ser en större nytta med revisorns granskning. Vi ville i vårt urval undvika dotterbolag inom koncerner, eftersom företagsledningen i dotterbolag inte ensamt beslutar om revision vid ett avskaffat revisionskrav (Abdel-Khalik 1993). Inom forskning kring företags efterfrågan på revision har branschtillhörighet i liten utsträckning uppmärksammats (Svanström, 2008). Med utgångspunkt i den tidigare litteraturen och då Svanström (2008) inte finner några signifikanta skillnader mellan branschtillhörighet och efterfrågan på revision beslutade vi att inte ta branschskillnader i beaktande i vårt urval. Svanström (2008) finner däremot regionala skillnader gällande efterfrågan på revision, där företag i storstadsregioner i mindre utsträckning efterfrågar revision i jämförelse med företag i mindre städer. För att minska risken att få alltför varierande svar, till följd av regionala skillnader, valde vi att enbart fokusera på Uppsala län. Vi ville även behålla möjligheten till att genomföra personliga intervjuer, till följd av de fördelar som Bryman & Bell (2015) förespråkar i relation till telefonintervjuer. Personliga intervjuer är exempelvis mer vanligt förekommande i företagsekonomisk forskning och vanligtvis även längre än telefonintervjuer (Bryman & Bell, 2015). För att komma i kontakt med de relevanta företagen beställdes data från Bolagsverkets statistiska avdelning och en lista på 100 företag i Uppsala län mottogs. Ett tiotal företag föll bort eftersom de var registrerade i andra län, till följd av att ett fel hade uppstått i Bolagsverkets utsökning. Resterande 90 företag kontaktades per telefon och i samtalen var vi tydliga med att presentera syftet med vår uppsats. Det visade sig dock vara svårt att få access till företagen, eftersom bolagsägarna angav att de hade ont om tid och inte heller var säkra på 16

21 att de hade kunskap nog att kunna svara på frågor rörande revision. Till följd av svårigheten att få access till företag lyckades vi boka in tre personliga intervjuer och fem telefonintervjuer. Som nämnts ovan förespråkar Bryman & Bell (2017) personliga intervjuer framför telefonintervjuer och använder bland annat argumentet att telefonintervjuer tenderar att vara kortare än personliga intervjuer. För vår del visade det sig dock att telefonintervjuerna varade längre än de personliga intervjuerna. Samtliga intervjuer gav bra underlag för studiens resultat, vilket ger en indikation på att telefonintervjuer inte blev till en nackdel för oss i vår studie. Enligt Bryman & Bell (2013) är det svårt att replikera kvalitativa studier bland annat till följd av att respondenterna, vid personliga intervjuer, riskerar att påverkas av forskarnas egenskaper som exempelvis kön och ålder. Då majoriteten av våra intervjuer genomfördes på telefon minskade risken för denna partiskhet avsevärt, eftersom respondenten via telefon inte kunde observera och därmed inte heller påverkas av våra personliga egenskaper. I kvalitativa studier är det svårt att i förväg veta hur många intervjuer som är lämpligt att genomföra (Bryman & Bell, 2015). Till följd av svårigheten att få access bokades intervjuer till en början in med sju företag. Det visade sig att två av de sju bolagsägarna önskade få sina uppgifter konfidentiellt behandlade. För att undvika en obalans mellan respondenterna togs beslutet att rangordna samtliga företag i bokstavsordning, och därefter ge respondenterna den likvärdiga benämningen respondent 1 7, vilket kommer specificeras i kapitlets avslutande tabell. I takt med genomförandet av intervjuerna blev svaren allt mer homogena, och efter sju intervjuer upplevde vi därmed det som Bryman & Bell (2015) benämner som en teoretisk mättnad. Författarna beskriver innebörden av en teoretisk mättnad som att forskaren fortsätter att genomföra intervjuer tills en kategori har blivit mättad med data (Bryman & Bell, 2015). I intervjuerna betonade samtliga företag den goda kontakt de har med sina redovisningskonsulter. Detta bidrog till en nyfikenhet om att få en inblick i redovisningskonsultens perspektiv på om, och i sådant fall vilka, fördelar små företag kan tänkas uppleva med revision. Vid kontaktandet av redovisningskonsulten påpekades att hen inte kan representera ett specifikt företag, eftersom redovisningskonsultens position i företagen inte kan likställas med ägarnas. Även då konsulten inte kan prata utifrån ett ägarperspektiv kan hen ändå ge sitt bidrag till studien. Detta eftersom konsulten har en god inblick i hur små företag upplever revision, till följd av sin långa arbetslivserfarenhet och goda kompetens. Då redovisningskonsulten kommer att prata utifrån sitt perspektiv som konsult ville hen få sina uppgifter konfidentiellt behandlade, och kommer hädanefter att benämnas konsulten. I tabell 2 ges en sammanställning över de genomförda intervjuerna. 17

22 Tabell 2. Sammanställning av intervjuobjekt. Företag Respondent Befattning Datum Intervju Längd (minuter) Dahléns Markteknik Företag 2 Företag 3 Indicum Inredningsarkitekter Alexander Dahlén Respondent 1 Anonym Respondent 2 Anonym Respondent 3 Kristin Östberg Respondent 4 Delägare & vice VD Personlig 45 Ägare Telefon 35 Ägare & VD Telefon 40 Ägare & VD Personlig 30 Kryckinge Skog Johan Mattsson Respondent 5 Ägare & VD Telefon 35 Tom Larsson Svets & Smide i Uppsala Tom Larsson Respondent 6 Ägare och VD Personlig 25 Uppsala Biltjänst Ghazi Mohammad Respondent 7 Delägare Telefon 30 - Konsulten Redovisningskonsult Telefon 45 18

23 4. Empiri I det fjärde kapitlet ges inledningsvis en sammanställning över de åtta genomförda intervjuerna. Intervjuobjektens svar sorteras därefter in och presenteras tematiskt med utgångspunkt i ramverket. Detta för att ge en översiktlig bild över empirin inför kommande analys-kapitel. 4.1 Sammanställning av intervjuer I tabell 3 sammanställs samtliga genomförda intervjuer. Ett gemensamt drag för alla bolagsägare är att de saknar en formell ekonomiutbildning. Tre av dem har gått kurser inom ekonomi, dock på en nivå som är lägre än universitetsnivå. Tre bolagsägare har även erfarenhet av att sköta bokföringen i sitt eget företag. Utöver de respondenter som själva sköter den löpande bokföringen i företaget och endast låter en redovisningskonsult eller ickeoberoende revisor upprätta bokslutet, outsourcar fyra företag sin redovisning helt till en extern redovisningsfirma. Samtliga företag har även en oberoende revisor som har en granskande funktion. Endast en respondent har hittills upplevt konkreta fördelar med revisionen. Ytterligare fem respondenter har uppmärksammat att revisionen kan bidra med fördelar till företag, men har än så länge själva inte upplevt dessa fördelar i sina företag. Majoriteten av respondenterna anser att kostnaden för revision är mycket hög för deras företag, då endast en respondent anser att revisionskostnaden är rimlig. Fem av respondenterna skulle välja att inte anlita revisor om gränsvärdena höjdes och företagen därmed skulle bli fria från revisionsplikt, en respondent ställer sig tveksam till frågan men överväger att inte fortsätta anlita revisor och en respondent skulle definitivt fortsätta anlita revisor. 19

24 Tabell 3. Sammanställning av intervjuer. Företag och respondent Ekonomi Redovisning Realiserade fördelar Uppmärksam på fördelar Kostnad revision Frivillig revision Dahléns Markteknik Respondent 1 -Ingen utbildning -Ingen erfarenhet Outsourcar helt +Trygghet +Kvalitet +Legitimitet +Relation till intressenter Rimlig Ja Företag A Respondent 2 - Kurser, lägre än universitetsnivå -Ingen erfarenhet Outsourcar helt +Kvalitet +Trygghet Mycket hög Nej Företag B Respondent 3 - Kurser, lägre än universitetsnivå -Erfarenhet (sköta bokföring i företag) Outsourcar delvis +Kvalitet +Legitimitet +Relation till intressenter Mycket hög Osäker Indicum Inredningsarkitekter Respondent 4 -Ingen utbildning -Ingen erfarenhet Outsourcar helt Mycket hög Nej Kryckinge skog Respondent 5 -Ingen utbildning -Erfarenhet (sköta bokföring i företag) Outsourcar delvis +Extra säkerhet för intressenter Mycket hög Nej Tom Larsson Svets och Smide i Uppsala Respondent 6 - Kurser, lägre än universitetsnivå -Erfarenhet (sköta bokföring i företag) Outsourcar delvis +Kvalitet Mycket hög Nej Uppsala Biltjänst Respondent 7 -Ingen utbildning -Ingen erfarenhet Outsourcar helt +Kvalitet +Trygghet Mycket hög Nej Redovisningskonsult Konsulten -Master i företagsekonomi -Skatterevision -Redovisningskonsult +Legitimitet Företag anser: mycket hög och onödig Företagens relation till dess intressenter Ingen av respondenterna upplever någon förändring i låne- eller kreditvillkor sedan företagen blivit revisionspliktiga. Det framkommer även att företagen till störst del finansieras av eget kapital och kortfristiga skulder till leverantörer. Respondent 2, Respondent 4, Respondent 6 och Respondent 7 anser inte att relationen till intressenterna har förbättrats sedan de anlitade 20