Utlåning till små aktiebolag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utlåning till små aktiebolag"

Transkript

1 Lisa Eriksson och Evelina Bohwalli Utlåning till små aktiebolag Ur kreditgivarens synvinkel Lending to small company From creditor s point of view Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2013 Handledare: Bengt Bengtsson

2

3 Förord Vi har båda bidragit med lika mycket till färdigställande av den här uppsatsen. Vi vill tacka vår handledare Bengt Bengtsson som har gett oss bra tips och råd samt Berit Hjorts hjälpsamma tips vid referenshantering. Till sist vill vi tacka respondenterna som har tagit sig tid för intervjuer. Karlstad, maj 2013 Evelina Bohwalli Lisa Eriksson

4 Sammanfattning Författare: Handledare: Titel: Syfte: Antagande: Teori: Metod: Resultat och slutsats: Evelina Bohwalli och Lisa Eriksson Bengt Bengtsson Utlåning till små aktiebolag: Ur kreditgivarens synvinkel Syftet med uppsatsen är att undersöka bankerna i Karlstad, om de tar hänsyn till att företaget har en revisor, har en längre relation med företaget eller hur säkerheten och risken upplevs. Vi undersöker även om alla tre aspekter är viktiga vid kreditgivning. Vi gjorde antagandet att företag med en revisor får en bättre ränta jämfört med företag som inte har en revisor. Vi har använt oss av vetenskapliga artiklar som tar upp vårt syfte samt använt oss av en utredning om avskaffandet av revisionsplikten för små företag. Undersökningen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Vi har valt att intervjua fem banker och intervjuerna är anonyma. Vi har kommit fram till att vårt antagande inte stämmer. Vi antog att företag med en revisor får en bättre ränta jämfört med företag som inte har en revisor. Däremot kan det vara svårare att få lån om ett företag inte har en revisor. Det är en fördel för företaget att ha en långvarig relation med sin bank. Vår undersökning visar också att säkerheterna är viktiga och att det alltid finns risker vid utlåning till företag.

5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsning Teoretisk referensram Allmänt Agentteorin Intressentmodellen Revisionens inverkan på kreditgivning Relationen mellan långivare och låntagare Kreditgivningsprocessen, risker samt säkerheter Metod Tillvägagångssätt Kvalitativ metod Deduktiv ansats Datainsamling Trovärdighetsdiskussion Empiri Kreditgivningsprocessen, risker samt säkerheter Kreditgivningsprocessen Risker samt säkerheter Relationen mellan långivare och låntagare Revisionens inverkan på kreditgivning Konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten Beslutsunderlag Revisorns betydelse vid kreditgivning Vårt antagande Analys Kreditgivningsprocessen, risker samt säkerheter Relationen mellan långivare och låntagare Revisionens inverkan på kreditgivning Vårt antagande Slutsats Kreditgivningsprocessen, risker samt säkerheter... 35

6 6.2. Relationen mellan långivare och låntagare Revisionens inverkan på kreditgivning Vårt antagande Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Bilaga... 41

7 1. Inledning Inledningen inleds med en bakgrund om avskaffandet av revisionsplikten följt av en problemdiskussion. Därefter beskrivs syftet med uppsatsen samt avgränsningen Bakgrund Den första regleringen som krävde revision för en del bolag antogs år 1895 i Sverige. Innan dess fanns det ingen reglering gällande revision. Dock hade en del bolag på eget initiativ valt att använda sig av en revisor. Regleringen krävde inte att revisorer behövde vara auktoriserade eller godkända och det framkom inte heller att revisorn behövde vara oberoende gentemot företaget. Det var år 1987 som det blev obligatoriskt för alla svenska aktiebolag att utse en revisor. Revisorn skulle vara auktoriserad eller godkänd. (Carrington 2010) I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för små svenska aktiebolag. Anledningen till det var att Europeiska rådet hade ett möte i mars år 2007 om att europeiska företag skulle bli mer konkurrenskraftiga. Det Europeiska rådet ville även att de administrativa kostnaderna för företag skulle minska med 25 procent till år 2012 (SOU 2008:32). Det skulle ske genom att frambringa gränsvärden för de företag som skulle ha en revisor. Den femte september år 2008 bestämdes gränsvärden för onoterade företag. Gränsvärdena blev euro i balansomslutningen, euro i nettoomsättningen och 50 antal anställda. Om företaget uppfyller två eller flera av dessa kriterier måste de låta en revisor granska företaget. De gränsvärdena gäller fortfarande. I Sverige ligger gränsvärdena på kronor i balansomslutningen, kronor i nettoomsättningen och 3 antal anställda. Vilket är lågt i jämförelse med de gränsvärden som EU hade fastställt tidigare (SOU 2008:32). Anledningen till det är att bara 4 procent av de svenska aktiebolagen skulle ha omfattats av revisionsplikten, om EU:s gränsvärden hade följts. Vilket betyder att 96 procent av de svenska aktiebolagen inte skulle omfattas av revisionsplikten. Det skulle leda till att det blev som det var före år 1987 (Carrington 2010). Den svenska regeringen trodde att det i utredningen om avskaffandet av revisionsplikten för små företag kunde uppstå olika konsekvenser om revisionsplikten avskaffades. En konsekvens som kunde förekomma var att kreditgivarna inte får tillräckligt eller rättvisande information om företagets ekonomiska ställning (SOU 2008:32). Kreditgivarna vill gärna att det ska finnas en säkerhet vid utlåning till företag. Kredittagare som vill ta lån utan 7

8 säkerhet kan få problem. En kreditgivare kan vara en bank, försäkringsbolag eller finansieringsbolag (Broomé et al. 1998) Problemdiskussion Det har gjorts en undersökning på uppdrag av FAR SRS- Branchorganisationen för revisorer och rådgivare, med syftet att undersöka närmare kreditgivarnas uppfattning om regeringens utredning SOU 2008:32, avskaffandet av revisionsplikten för små företag. Syftet var att analysera bankernas inställning mer på djupet, till förslaget av avskaffandet av revisionsplikten i Sverige. Enligt Strenger et al. (2008) var en stor majoritet av de tillfrågade bankerna negativt inställda på avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. En årsredovisning som har blivit granskad uppbringar kvalitet, vilket leder till att bankernas förtroende för redovisningen ökar. Företagen måste ingiva ett förtroende till bankerna, i annat fall kan inte bankerna lita på att företaget har möjlighet att betala tillbaka lånet i framtiden. Därav är det viktigt att företagets finansiella rapporter är tillförlitliga. (Strenger et al. 2008) Enligt Blackwell et al. (1998) får företag med en revisor en lägre ränta. Det finns även andra forskare som gjort undersökningar som visar att det är positivt att bli granskad av en revisor. Exempelvis har Lennox och Pittman (2011) genom sin forskning fått ett resultat som visar att företag som har blivit granskade får ett bättre kreditbetyg. Kreditbetyg är ett mått på hur ekonomiskt starkt ett företag är. Desto bättre kreditbetyg ett företag har desto bättre villkor får de hos banken. Vi kommer att undersöka bankernas syn på företag som inte har någon revisor. Vi antar att företag med en revisor kommer att få en bättre ränta jämfört med företag som inte har en revisor. Det finns många vetenskapliga artiklar som tar upp det här problemet och vi vill se om det stämmer. Vi har även en fråga som vi vill undersöka: Tar kreditgivare hänsyn till om ett företag har en revisor eller inte i kreditbeslutet? 1.3. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka bankerna i Karlstad, om de tar hänsyn till att företaget har en revisor, har en längre relation med företaget eller hur säkerheten och risken upplevs. Vi undersöker även om alla tre aspekter är viktiga vid kreditgivning. 8

9 1.4. Avgränsning Vi väljer att avgränsa oss genom att förklara vad vi har gjort. Uppsatsen kommer att avgränsas till att fokusera på kreditgivarnas syn på utlåning till företag. Kreditgivarna kommer att vara ett urval av de banker som finns i Karlstad och hanterar utlåning till företag. Uppsatsen kommer att avgränsas till små aktiebolag som inte omfattas av revisionsplikten. Det kommer inte tas någon hänsyn till andra kreditgivare än banker och inte till några andra städer än Karlstad. 9

10 2. Teoretisk referensram Teoriavsnittet inleds med en allmän information om bakgrunden till avskaffandet av revisionsplikten följt av agentteorin och intressentmodellen. Därefter behandlas revisionens inverkan på kreditgivning vilket är grunden för vår teori, det kommer även ett avsnitt som behandlar relationen mellan företag och bank. Vi avslutar kapitlet med att ta reda på vilka säkerheter och risker som upplevs vid kreditgivning Allmänt I ett möte i mars år 2007 ville Europeiska rådet att europeiska företag skulle bli mer konkurrenskraftiga och samtidigt som de ville minska de administrativa kostnaderna med 25 % till år Det skulle ske genom att frambringa gränsvärden för användning av en revisor. Därav uppstod det ett undantag i det fjärde bolagsrättsliga direktivet inom EU:s regelverk. Den 5 september år 2008 uppstod gränsvärden för onoterade företag. Gränsvärdena är euro i balansomslutningen, euro i nettoomsättningen samt 50 antal anställda. Det blir i svenska kronor en balansomslutning på kronor, nettoomsättning på kronor och antalet anställda är 50 stycken enligt SOU 2008:32. Om företaget uppfyller två eller flera av dessa kriterier måste de låta en revisor granska företaget. Länder som Tyskland, Storbritannien och Holland utnyttjar det fjärde bolagsrättsliga direktivets undantagsbestämmelser fullt ut. (SOU 2008:32) I Sverige är gränsvärdena kronor i balansomslutning, kronor i nettoomsättning och 3 antal anställda. Vilket är lågt jämfört med vad EU har fastställt för gränsvärden (SOU 2008:32). Om Sverige hade använt sig av EU:s gränsvärden skulle 4 procent av de svenska aktiebolagen omfattas av revisionsplikten. Alltså skulle 96 procent inte omfattas av revisionsplikten (Carrington 2010). Regeringen trodde i utredningen av avskaffandet av revisionsplikten för små företag, att det kunde uppstå olika konsekvenser genom avskaffandet av revisionsplikten. En av dem kunde vara att kreditgivarna inte får tillräcklig eller rättvisande information om företagets ekonomiska ställning (SOU 2008:32). Det är viktigt för kreditgivarna att få ekonomisk information om företagen för att veta om de kan betala sina räntor och amorteringar. Bankerna ser revisorn som en säkerhet för att den ekonomiska informationen stämmer överens med verkligheten. Regeringen betonade också att den konsekvens de föreslog inte behövde uppstå. Bankerna kan ha samma krav för företag både med och utan 10

11 revisor. Utöver bankerna finns det fler intressenter som är intresserade av revisorns utlåtanden. Leverantörerna vill se att företaget kan betala för de varor som de levererar. De anställda vill också veta hur företaget mår ekonomiskt för att känna sig trygga i sitt arbete och veta att de kommer att få sina löner utbetalda. Likaså är kunderna intresserade av den ekonomiska informationen, de vill veta att varorna som de har beställt kommer att levereras. Ägare och kapitalplacerare behöver också ekonomisk information om företaget eftersom de inte vill köpa aktier i ett företag som går dåligt. Den sista parten som är intresserad av den ekonomiska informationen om företaget är det allmänna, det vill säga olika myndigheter som finns i Sverige. Framför allt är skatteverket intresserade av den ekonomiska informationen eftersom de vill ha rätt skatt inbetald från företaget. (SOU 2008:32) 2.2. Agentteorin I agentteorin finns det två karaktärer, agent och principal (Husted 2007). Agenten är företagsledningen och principalen är ägaren (Carrington 2010). Agentteorin är intressant om det råder informationsasymmetri, vilket innebär att agenten och principalen har olika information om företaget. Agenten har då ett informationsövertag eftersom det är den som sköter verksamheten, det kallas informationsasymmetri enligt Carrington (2010). Det finns två problem med informationsasymmetri, adverse selection och moral hazard. Enligt Husted (2007) handlar adverse selection om dolda motiv som ena parten har vid en försäljning. Den säljande parten har mer information om objektet än den köpande. Det andra problemet vid informationsasymmetri är moral hazard (Husted 2007). Husted (2007) säger att det finns två problem inom moral hazard, det ena är moral hazard med dolda åtgärder och det andra är moral hazard med dolda kunskaper. Agentteorin förutsätter att en intressekonflikt uppstår mellan principalen och agenten. Principalen försöker öka sin personliga välfärd, medan agenten försöker minimera sin personliga ansträngning men samtidigt försöker öka sin personliga välfärd (Cuevas- Rodríguez et al. 2012). Principalen vill att en oberoende part granskar vad agenten gör (Carrington 2010). För att maximera principalens nytta är en agents ansträngning positiv kopplad till agentens kontrakt där det utlovas ekonomisk belöning. Agentkostnader i form av moral hazard och adverse selection uppstår eftersom kontrakten är i allmänhet ofullständiga. Principalen möter ett problem av informationsasymmetri på grund av en agents ansträngning (Cuevas-Rodríguez et al. 2012). 11

12 Agentteorin förutsätter att agenten kan uppföra sig opportunistiskt, det vill säga klandervärt, om agentens mål är i konflikt med uppdragsgivaren. Agentteorin fokuserar också på att upprätta ett kontrakt som håller en jämn nivå mellan risker och kostnader. För att minska informationsasymmetrin kan principalen övervaka agenten. Det förutsätter att principalen kan få tillräckligt med information till ett rimligt pris för att minska agentens opportunism. (Dawson et al. 2010) 2.3. Intressentmodellen Intressentmodellen har sin grund i de fyra samhällsvetenskaperna, sociologi, politik, ekonomi och etik. Modellen uppstod ur ett organisatoriskt sammanhang där näringslivet är beroende av sin omgivning, vilket leder till att näringslivet inte är självförsörjande. Förhållandet mellan företaget och deras omgivning är i förbindelse med deras beteende inom den omgivningen. Modellen är som en karta där företaget är placerat i mitten och interagerade med sin omgivning. Omgivningen är de intressenter som finns på marknaden. Intressentmodellen fokuserar på ledningens beslutsfattande och hur intressenterna försöker påverka organisatoriska beslutsprocesser. Anledningen till att intressenterna försöker påverka beslutsprocessen är att de vill att besluten ska vara förenliga med deras behov och prioriteringar. Det organisationerna själva bör tänka på är att de ska sträva efter att förstå, förena och balansera de olika intressenternas intressen. (Mainardes et al. 2012) Bilden saknas i den elektroniska utgåvan av upphovsrättsliga skäl. Figur 1: Omarbetad enligt Rhenmans intressentmodell (Rhenman 1967 sid. 36) 12

13 2.4. Revisionens inverkan på kreditgivning En undersökning har gjorts i Storbritannien med anledning av övergången från obligatorisk revision till frivillig revision för brittiska privatägda företag. Enligt undersökningen förmedlade ett företag som valde att bli granskade, fast det var frivilligt, en positiv signal till företagets intressenter. Det visade att företagen inte hade något att dölja. De företag som avstod från att bli granskade förmedlade däremot en negativ signal. När revision var frivilligt hade företagen möjlighet att kommunicera om vilken risk typ de var, om de var hög risk eller låg risk låntagare, genom valet om att ha revisor eller inte. Företag med låg risk förmedlade en fördelaktig lånekaraktär med att fortsätta med revision. Företagen fick betyg uppgraderingar på grund av deras beslut att fortsätta bli granskad förmedlade en stegvis positiv signal om företagens kreditrisk. De undersökte också påverkan på kreditbetygen för företag som valde att avstå från revision. Beslutet att överge revision och att inte bli granskad förmedlade att företagen var mer troliga att vara en hög risk låntagare. Det förmedlade också att den revisionsförsäkran som hade lämnats när det var obligatorisk med revision hade försvunnit. Lennox och Pittman (2011) hittade stöd för att kreditbetygen faller när företag övergav revision, vilket förmedlade en negativ signal om deras risk typ och trovärdigheten för de finansiella rapporterna. Det vill säga både signaleringen och den minskningen av försäkran var anledningen till att deras kreditbetyg sjönk. (Lennox & Pittman 2011) Det genomfördes även en studie i USA vars syfte var att undersöka effekten av den interna kontrollen. Syftet var också att undersöka om utlämnandet av de interna kontrollers brister har en negativ effekt på långivares bedömning av risk och i sin tur sannolikheten att bevilja lån (Schneider & Church 2008). Schneider och Church (2008) har samlat in data från 111 kreditgivare som hade ett genomsnitt på 15 års erfarenhet av utlåning. De resultat som hittats anspelade på att kreditgivares bedömningar påverkades av ett företags rapport om intern kontroll. Ytterligare analyser visade på att negativa interna kontroll uttalanden försvagade betydelsen som hade tilldelats balansräkningen och resultaträkningen i lånebeslut. Det minskade kreditgivares förtroende för att de finansiella rapporterna hade presenterats rättvist i överensstämmelse med god redovisningssed. Schneider och Church (2008) resultat anspelade på att långivare finner revisors uttalanden om interna kontroller användbara för sitt beslutsfattande. Även Lopez et al. (2009) hittade bevis som tyder på att 13

14 revisorns uttalanden om intern kontroll över de finansiella rapporterna påverkade investerarnas värderingsbeslut. Det har gjorts en undersökningsstudie i USA. Forskarna till artikeln har använt sig av hypoteser, modeller och uträkningar för att få fram statistik på om banker har olika räntekostnader vid utlåning till små privata företag. De undersökte ifall företag med en revisor får en lägre ränta i jämförelse med företag som inte har en revisor. Blackwell et al. (1998) har använt en kvantitativ metod för att kunna undersöka om deras teori att företag som har en revisor får en lägre räntekostnad, stämde. Bankerna såg revisorn som en säkerhet vid utlåning eftersom de finansiella rapporterna hade blivit granskade. När en revisor upprättade en ren revisionsberättelse kunde bankerna bedöma om företagets räkenskaper var godkända. Blackwell et al. (1998) kom fram till att om företaget inte hade någon revisor som granskade de finansiella rapporterna, hade inte bankerna en säker grund vid utlåning. Företagen som inte blev granskade hade en högre räntekostnader än företag som valde att bli granskade av en revisor. (Blackwell et al. 1998) En annan studie som har gjorts i USA undersökte effekten av de olika revisionstjänster, kapitalstrukturen hos låntagarna och bankstorleken på långivarnas lånebeslut. Resultaten av undersökningen visade att ett litet företag inte enbart kunde få ett lån eller sänka sina räntekostnader genom att ha fått en högre grad av försäkran. Studien indikerade att den försäkran som tillhandahölls av oberoende revisorer var en viktig faktor vid kreditbeslut. Lånebeslutet påverkades av försäkran som erbjöds av revisionsberättelsen. Nivån på revisionstjänster påverkade storleken på lånet när det beviljades. Dock påverkades inte beslutet att bevilja lån eller ränterekommendationer. Enligt Miller och Smith (2002) kunde ett företag få en större lånestorlek om de finansiella rapporterna åtföljdes av en revisionsberättelse, men att beslutet för att bevilja lån påverkades inte av nivån på de revisionstjänster ett företag hade. Långivare önskade en högre säkerhet på att de finansiella rapporterna var rättvist representerade. Det resulterade till att vissa banker hade en policy att de inte lånade ut mer än ett visst belopp till en kund, om inte kunden hade fått sina finansiella rapporter granskade av en revisor. Dock kunde långivarna begära reviderade årsredovisningar innan lånetaket var nått. (Miller & Smith 2002) En annan betydande faktor i lånebeslutet var ett företags kapitalstruktur. Om ett företag hade en starkare kapitalstruktur blev fler lånelöften beviljade, lånebeloppen blev högre, och räntorna blev lägre. Det faktum att 14

15 kapitalstrukturen påverkade räntan visade att en relation existerade mellan ränta och risk (Miller & Smith 2002). Beslutet att bevilja kredit påverkades nu av nivån av de revisionstjänster företaget hade när de ansökte om lån. Enligt Miller och Smith (2002) kunde det bero på att ett företag med en starkare kapitalstruktur och en starkare årsredovisning inte kändes trovärdiga enligt bankerna, utan behövde ha en försäkran som gavs av en revisionsberättelse. Storleken på banken hade också en betydande inverkan på den tilldelade räntan på lånet. Stora banker gav en lägre ränterekommendation än små och medelstora banker. Den lägre ränterekommendationen som gavs av större banker kunde vara resultatet av stordriftsdelar. (Miller & Smith 2002) 2.5. Relationen mellan långivare och låntagare Berger och Udell (2002) ansåg att det var ett stort problem när långivaren inte hade all information om företaget de skulle låna ut pengar till. Den bästa metoden för långivaren att minska informationsgapet var att ha en bra och långvarig relation till låntagaren (Berger & Udell 2002). Bharath et al. (2005) har försökt att mäta fördelarna som låntagaren kunde ha fått om företaget hade haft en långvarig relation med sin långivare. När långivaren hade haft ett företag som kund under en lång period resulterade det till att långivaren fick all information om företaget vilket var en fördel. Det kunde leda till att långivaren kunde erbjuda låntagaren ett framtida fördelaktigt lån (Bharath et al. 2005). Agentproblem kunde göra att ett företags möjlighet att få lån minskades enligt Gopalan et al. (2011). Om företaget hade en bra relation med sin bank kunde banken fatta bättre kreditbeslut. Gopalan et al. (2011) ville ta reda på varför företag bildade nya bankrelationer. De studerade hur olika egenskaper påverkade företaget att forma nya bankrelationer. Deras hypotes stämde överens med deras resultat eftersom de företag de hade undersökt bildade nya bankrelationer för att förbättra sin kredit. (Gopalan et al. 2011) 2.6. Kreditgivningsprocessen, risker samt säkerheter Banklån var den vanligaste externa finansieringskällan i Sverige för små och medelstora företag (Bruns & Fletcher 2008). Bankernas kreditriskhantering krävde att de skulle kunna bedöma nivån för den kreditrisk varje sökande har. Bankerna behövde ha instrument som gjorde att de kunde klassificera den som ansökte om lånet i två huvudklasser: de som var mest troliga att göra sina återbetalningar i tid och de som var mest troliga att försumma sina lån (Mileris 2012). 15

16 Det var viktigt att små företag förstod utlåningsprocessen när de skulle låna av en bank (Bruns & Fletcher 2008). Företagen kunde öka sina chanser att få en bättre kreditvärdighet om de förstod utlåningsprocessen. Med en bättre kreditvärdighet kunde företaget minska sin kreditkostnad enligt Bruns och Fletcher (2008). Det var viktigt att bankerna undersökte vad företaget hade för kreditrisk eftersom det råder informationsasymmetri mellan företaget och banken. Informationsasymmetri kunde leda till adverse selection och moral hazard (Bruns & Fletcher 2008). Kreditgivningsprocessen gick ut på att långivaren beviljade kredit till låntagare om de kunde betala räntan och amortera av lånet i framtiden. Kreditgivningsprocessen har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Purinsh et al. (2012) ansåg att det saknades verktyg för att effektivisera kreditgivningsprocessen. En effektiv kreditgivningsprocess gav nöjdare kunder, därför hade Purinsh et al. (2012) utvecklat rekommendationer som effektiviserar kreditgivningsprocessen. Långivare fick neka lån till de företag som inte hade någon möjlighet att betala tillbaka lånet (Bruns & Fletcher 2008). Det var viktigt för bankerna och även för företagen som ville ansöka om lån, att förstå kreditgivningsprocessen. För att få fram ett kreditbetyg hos ett företag samlades det in en rad kvalitativa och kvantitativa bedömningar på ett företags finansiella rapporter. Det reflekterade kreditkvaliteten hos låntagaren (Mileris 2012). För att bankerna skulle kunna känna sig säkra att de skulle få tillbaka de pengar de hade lånat ut, var det viktigt att de skaffade sig bra säkerheter som skyddade dem om det skulle hända något med företaget. Genom en säkerhet kunde banken kräva att säkerheten skulle likvideras om inte låntagaren kunde betala lånet och räntan. Banken kunde även kräva en personlig borgen från ägaren. Beroende på vad företagets verksamhet var krävde banker olika säkerheter. För företag som investerade på en mer riskfylld marknad krävde bankerna en bättre säkerhet än hos de företag som investerade på en låg risk marknad enligt Bruns och Fletcher (2008). En säkerhet var en slags försäkring för långivaren, om något skulle hända kunde fortfarande banken få tillbaka till viss del utlånade likvida medel. (Bruns & Fletcher 2008) Det har gjorts en undersökning i Kanada, syftet med studien var att bestämma om de beslut som långivare tar påverkades av olika intyg från revisorer. Syftet var att även undersöka långivarnas tolerans för tvetydighet, alltså oklarheten med årsredovisningen. Wright och Davidson (2000) utvecklade en modell i början av deras studie. Det var en modell av de olika beslut en långivare tar när de utvärderar en låneansökan, deras modell förklarade att en långivare tar tre 16

17 beslut. De tre besluten var, graden av risk associerat med lånet, vilken ränta de skulle debitera och om de skulle rekommendera lånet. Den finansiella informationen som inkluderades med låneansökan förutsatte Wright och Davidson (2000) att den kunde revideras, översiktligt granskas eller förberedas utan involvering av företagets revisor. (Wright & Davidson 2000) När ledningen för ett företag gav finansiell information till externa användare, kunde de ibland välja graden av revisions intyg som ledning kunde lägga till i låneansökan. Om ledningen valde att inte ha någon revision överhuvudtaget blev årsredovisningen mindre trovärdig (Wright & Davidson 2000). För att uppvisa en viss nivå av trovärdighet kunde ledningen för ett företag välja att få årsredovisningen översiktlig granskad av en revisor. Ledningen kunde också få årsredovisningen granskad helt av en revisor, följt av en revisionsberättelse. Det gav den högsta nivån av trovärdighet men var också det som kostade mest. Vid beslutet om nivån på intyget som skulle förknippas med den finansiella information långivare tog del av, borde ledningen välja den nivå för intyg som gav den mest acceptabla nivån av försäkran till användarna men också till lägsta kostnaden för att maximera företagets vinst. När långivare granskade låneansökningar övervägde de den finansiella informationen som ledningen hade gett dem. (Wright & Davidson 2002) Långivare använde sig av finansiell information som var fastställd av låntagarens ledning för att undersöka företagets finansiella ställning. Det första en långivare gjorde var att bilda sig en uppfattning om risken i låneansökan. För att fastställa den kapacitet, kapital och säkerhet ett företag har, använde sig långivaren av den finansiella informationen de hade fått. Kapitalet var de medel ett företag hade för att kunna bedriva sin verksamhet och säkerheten var de tillgångar som kunde säljas för att betala tillbaka skulden. Enligt Wright och Davidson (2000) påverkades långivare av den upplevda trovärdigheten som den finansiella informationen hade när den inkluderades i låneansökan. Modellen visade att långivare också kom att påverkas av både graden av intyg som var inkluderat och deras egen tolerans för tvetydighet i sina bedömningar om trovärdigheten för den finansiella informationen. För att acceptera eller att avslå ett lån är det den upplevda graden av risk som hade mest betydelse. Det sista långivaren gjorde var att bestämma vilken ränta företaget skulle få. (Wright & Davidson 2000) De resultat Wright och Davidson (2000) fann var att godkännandet av lånebeslutet är signifikant associerat med tidigare riskbedömningar. Men är inte associerat med intyg av revisor, typ av intyg eller försökspersonernas 17

18 tolerans för tvetydighet. Med ränta debiteringen, fann Wright och Davidson (2000) att de enda faktorerna som hade en effekt var den tidigare riskbedömningen och tolerans för tvetydighet. Det visade att det inte var någon väsentlig skillnad mellan en revision jämfört med en översiktlig granskning vid ett lånebeslut som visades för Wrights och Davidsons försökspersoner. (Wright & Davidson 2002) 18

19 3. Metod Metodkapitlet inleds med en beskrivning av vårt tillvägagångssätt som följs av kvalitativ metod och deduktiv ansats samt en förklaring till varför vi har valt de strategier. Vi förklarar även hur vi fick fram data och avslutar metodkapitlet med en trovärdighetsdiskussion. Syftet med uppsatsen är att undersöka bankerna i Karlstad, om de tar hänsyn till att företaget har en revisor, har en längre relation med företaget eller hur säkerheten och risken upplevs. Vi undersöker även om alla tre aspekter är viktiga vid kreditgivning Tillvägagångssätt Vi har intervjuat bankerna i Karlstad. Det första vi gjorde var att maila bankerna, då fick vi svar av en bank. De andra bankerna valde att inte besvara vårt mail. Därför tog vi beslutet att besöka dem. Vi gick in till bankerna och begärde att prata med den personen som var ansvarig för utlåning till företag. Därefter bokade vi in alla intervjuer med den som var ansvarig för utlåning till företag, som skulle ske veckan efter. Tre av respondenterna fick frågorna skickade till sig innan intervjun och två av respondenterna fick det inte. Vi märkte av att de som hade fått frågorna var mer förberedda på vad de skulle svara. De som inte hade fått frågorna innan intervjun gav längre svar än de respondenter som hade fått frågorna innan Kvalitativ metod En kvalitativ studie är för mestadels mer inriktad på ord än siffror. Det finns tre skillnader som skiljer en kvalitativ forskning från en kvantitativ forskning. En kvalitativ studie ger en syn på relationen mellan teori och praktik, teorin grundar sig på val av de praktiska forskningsresultaten. Den andra skillnaden är en kunskapsteoretisk ståndpunkt, som kan förklaras genom förståelsen av den sociala verkligheten på de val av hur deltagarna tolkar verkligheten i en speciell omgivning. Den tredje och sista skillnaden är ontologisk ståndpunkt, som kan förklaras som ett samspel mellan individer. Bryman (2011) säger att de finns sex steg i en kvalitativ forskningsprocess. Det första steget i en kvalitativ undersökning är generella frågeställningar, det vill säga forskningsfrågor. Andra steget är val av relevanta platser och undersökningspersoner. Tredje steget är insamling av relevant data. Fjärde steget är tolkning av data. Steg fem handlar om begreppsligt och teoretiskt arbete. Steg fem har också två underkategorier som är specificering av 19

20 frågeställningarna och insamling av ytterligare data. Det sista steget i en kvalitativ undersökning är formulering av forskningsrapporten. Kvantitativa forskare ger kritik till kvalitativa forskare eftersom kvantitativa forskare anser att en kvalitativ studie ger subjektiva resultat. Kvantitativa forskare menar att resultaten bygger på kvalitativa forskarens egna uppfattningar och det personliga förhållandet. (Bryman 2011) En del av vårt syfte med vår uppsats är att undersöka om bankerna tar hänsyn till om företag har en revisor samt relationen mellan företaget och banken. Därför har vi valt en kvalitativ metod istället för en kvantitativ metod eftersom det passar bättre till vår uppsats. Vi vill intervjua bankerna för att kunna få ut mer information samt kunna ställa följdfrågor vid behov och det anser vi att vi inte kommer att få ut av en kvantitativ metod Deduktiv ansats Det finns två olika ansatser att använda sig av för att skapa sig en uppfattning om hur verkligheten ser ut, deduktiv och induktiv ansats. Deduktiv ansats är även kallad från teori till empiri. Deduktiv ansats innebär att skapa sig en uppfattning om hur verkligheten är och för att sedan undersöka om den uppfattningen stämmer med hjälp av insamling av empiri. Nackdelen med den här metoden är att forskaren kanske letar efter stöd för den uppfattning som hon eller han hade innan undersökningen började och går då miste om viktig information. Alternativet till denna metod kallas induktiv ansats även kallad från empiri till teori. Forskarna går ut och letar empiri först, sedan bildar sig en uppfattning om verkligheten. (Jacobsen 2002) Vi har använt oss av deduktiv ansats eftersom vi behöver ha en viss grad av kunskap om vårt ämne innan vi samlar in empirin. Vi antar också att företag med en revisor får en bättre ränta jämfört med företag som inte har en revisor, därav vill vi testa om det stämmer i verkligheten. På grund av att vi har en uppfattning innan insamling av empirin är deduktiv ansats det självklara valet Datainsamling Vi har valt att intervjua banker eftersom det utger en stor flexibilitet att använda sig av intervjuer än enkäter (Bell 2010). Vi har använt oss av öppna individuella intervjuer. Vid intervjuer har intervjuaren en möjlighet att följa upp och gå in mer på djupet på ett sätt som inte är möjligt vid enkäter. Intervjuaren kan se hur en respons visas med hjälp av respondentens tonfall, kroppsspråk och mimik (Bell 2010). Det finns även möjlighet till följdfrågor 20

21 vilket inte kan ske vid enkäter. Nackdelen med att använda sig av intervjuer är att det är tidskrävande och vilket kan leda till att forskarna inte får tillräckligt med intervjuer. Det kan även vara svårt att analysera svaren som intervjuerna har gett. Dock kan det ge ett brett material med mycket information (Bell 2010). Våra respondenter var ett urval av fem banker som finns i Karlstad. De banker som vi valde att intervjua finns i hela Sverige. Vi har valt att ha respondenterna anonyma för att få bättre och mer uppriktiga svar. Bankerna kommer att bli kallade Bank A, Bank B, Bank C, Bank D och Bank E. Vi har använt en ljudinspelare under intervjuerna och det var våra mobiltelefoner som vi använde som ljudinspelare. Det var till stor hjälp att ha intervjuerna inspelade eftersom vi kunde lyssna på dem flera gånger och analysera materialet. Vi är medvetna om att ljudinspelning kan hämma respondenterna (Bell 2010). Vi kommer att radera det inspelade materialet när uppsatsen är färdig. Intervjuerna har skett ansikte mot ansikte på respondentens arbetsplats där de kunde känna sig trygga. När intervjuerna genomfördes försökte vi vara neutrala och inte söka efter de svar vi letade efter. Efter vi hade intervjuat bankerna transkriberade vi intervjuerna och analyserade svaren. Vi analyserade svaren och fick sedan material att koppla till vår teori Trovärdighetsdiskussion På grund av begränsad tid har vi valt att inrikta oss på området Karlstad. Vilket leder till att våra svar inte kan generaliseras för hela landet utan gäller bara i Karlstad. En kritik som kan rikta sig till vår uppsats är att vi har intervjuat för få respondenter eftersom vi endast har intervjuat fem banker. Dock tycker vi att det räcker och att vi har fått tillförlitliga svar eftersom vi har valt att ha bankerna anonyma. Om bankerna inte hade varit anonyma hade de kanske inte gett lika ärliga svar, som de har möjlighet att göra när de är anonyma. Ytterligare kritik är att vi innan intervjuerna antar att företag med en revisor får en bättre ränta jämfört med företag som inte har en revisor. Det kan leda till att vi söker de svar som tyder på att vårt antagande stämmer. Trovärdigheten i vår uppsats är hög eftersom vi har grävt djupt i teorin och nästan bara utgått från vetenskapliga artiklar. Vi har alltså använt oss av förstahandskälla och nästan inte någon sekundärkälla. Empirikapitlet bygger på våra respondenters svar vilket leder till att det är trovärdigt. Ytterligare kritik kan vara att respondenterna inte var helt ärliga i sina svar även fast intervjuerna var anonyma. Vi har upplevt att svaren vi har fått har varit 21

22 korrekta men vi tror även att respondenterna har tänjt på sanningen. Analysen har hög trovärdighet eftersom den bygger på vår teoretiska referensram och vårt empirikapitel. 22

23 4. Empiri Empirikapitlet innehåller intervjuer med fem respondenter från olika banker i Karlstad. Intervjuerna är anonyma och de fem olika bankerna benämns Bank A, Bank B, Bank C, Bank D och Bank E. Kapitlet innehåller en sammanställning av intervjuerna och har sammanställts utifrån rubriker Kreditgivningsprocessen, risker samt säkerheter Under den här kategorin fick respondenterna berätta om deras banks kreditgivningsprocess, risker samt säkerheter. De diskuterar hur kreditgivningsprocessen går till, vilka risker det finns vid utlåning samt vilka säkerheter respondenterna föredrar Kreditgivningsprocessen Alla respondenter använder sig av en tjänst som de har köpt av upplysningscentralen, även kallad UC. Det är en tjänst där bankerna får all information om ett företags aktuella händelser samt deras historik. När bolaget gör en förändring ser vi det genom abonnemanget på UC (Bank D). Majoriteten av respondenterna använder sig också av ett kredit PM. I ett kredit PM läggs alla uppgifter in om ett företag, exempelvis bokslut, kassaflöden, delårsrapporter och nyckeltal. Därefter används det som ett beslutsunderlag vid utlåning. det är ju helt uppstyrt så det är inte klokt (Bank C). Det är en av bankens rådgivare som upprättar kredit PM:et. Och en grundläggande del i kreditgivning är att man aldrig tar beslut på egna skrivna PM själv och man ska alltid vara två (Bank B). Det är ingen respondent som tar kreditgivningsbeslutet själv utan de är minst två personer som tar beslutet. Det är en bank som skiljer sig från resten då den använder sig av en kreditanalysgrupp som skriver kredit PM. Dock är det en bankrådgivare som har hand om ärendet och sköter kontakten med företaget. Jämfört med de andra banker som har en bankrådgivare som både skriver kredit PM:et och hanterar ärendet. Respondent E berättar att de har ett betygssystem som de kallar rating. Det är en betygsskala från 1 till 6 och där i mellan finns det plus och minus, vilket leder till att det är en bred skala. Desto högre betyg ett företag har desto bättre villkor får de, säger respondent E. 23

24 Alltså alla krediter som vi beviljat, hanteras i ett kreditsystem där man väger in allt det här med säkerheter och beskriver verksamheten enligt en viss modell med affärside, historik, produkter, bransch, management, hur många är ägarna, vilka revisorer finns det, juridisk och hur ser styrelsen ut. Det är ett levande dokument som ständigt dateras upp. Sedan görs det också en sammanfattning där man tar ställning till hur specifikt den här affären ser ut och varför ska vi göra den. (Bank B) Brukar säga att vi tittar framför allt på tre, tre olika parametrar. Och de är förtroende, återbetalningsförmåga och säkerhet. De är de tre huvuddelarna i en kreditgivningsprocess. (Bank A) Den första nyckelfrågan när man ska bilda krediter, är att förstå till vem vi lånar ut pengar. Vilka är det i praktiken som driver det här företaget. Det är människorna bakom som är jätteviktiga för det finns de som kan misslyckas i alla branscher och det finns de som kan lyckas i alla. (Bank E) De flesta respondenterna tryckte på att det är ägaren eller företagsledaren som är en betydande del vid kreditgivning. Vi bedömer väldigt hårt, dig som person, du som företagsledare (Bank D). Respondenterna menar att om inte personkemin stämmer är det väldigt svårt att göra en affär, även om företaget har en bra säkerhet och en vettig affärsidé. Ja det är ju som sagt till vem, vad verksamheten är, på vilket sätt genererar den pengar och hur får vi tillbaka dem (Bank E). Med de små aktiebolagen hänger det otroligt mycket på den som äger aktiebolaget, ja det gör det väl alltid men det finns ju oftast väldigt lite substans i små aktiebolag. Så därför blir det ännu viktigare med vem som äger, vad de har för personlig historik, det är väldigt viktigt. (Bank C) Vem är det som står för management i det här bolaget och vem står för ägandet, hur duktiga är de som ska sköta det här bolaget och dess affärer, det är oerhört viktigt. (Bank B) Andra aspekter som är viktiga vid kreditgivning är säkerheter och företagets återbetalningsförmåga. Banker vill veta om de kommer få sina pengar tillbaka eftersom de inte vill göra en dålig affär. Vi vill låna ut pengar det är ju det vi lever på. Men vi vill förstå till vad och vi vill ha tillbaka dem (Bank E) Risker samt säkerheter Alla respondenter är överens om att det finns stora risker vid utlåning till företag. All kreditgivning till företag innebär någon typ av risk (Bank B). Respondenterna beskriver olika typer av risker som finns vid kreditgivning. En respondent anser att det alltid finns en risk att företag kan gå i konkurs. Först 24

25 och främst ska konkursförvaltaren få sitt arvode, sedan ska skatterna betalas och därefter kommer banken få sina pengar om det finns något kvar. Sedan finns det alltid en risk att företaget vill lura banken. Informationsbrist är också en risk vid utlåning till företag. Det är nog vanligare med informationsbrist i små företag (Bank E). Ett större företag har oftast mer information tillgänglig för utomstående samt ett bättre ekonomisystem än vad det finns till små företag. Det finns också risker som är svåra att bedöma eftersom ägaren kan råka ut för en olycka. även lite större bolag är väldigt beroende av en person, det kan vara grundare, ägare och entreprenör. Vad händer om den personen råkar ut för en olycka, avlider eller blir arbetsoförmögen. Det kan jag säga det är en sådan risk som du har jätte svårt att bedöma. (Bank B) Det finns flera olika säkerheter. En säkerhet är ägarborgen som menas att ägaren går i borgen för sitt företag. Respondent A utgår alltid att det ska finnas en ägarborgen vid utlåning. Sedan på mindre företag är det otroligt vanligt att vi tar borgen av ägaren. Och det kan vara en jätte bra säkerhet upp till kr brukar jag tycka att en vanlig frisk människa som driver ett företag och om företaget skulle gå i konkurs. Ägarna om de inte är för gamla så kan de få ett annat jobb. (Bank C) Bra säkerheter är fastigheter, det tycker vi hemskt mycket om (Bank C). Respondent D anser att det är bäst för banken om företaget äger en fastighet som är lätt att använda för andra verksamheter än vad just det företaget har i sin verksamhet. Respondenterna B och D menar också att alla fastigheter inte är bra säkerheter. En fastighet som ligger i ett avskilt skogsområde utanför Karlstad, kan inbringa ett negativt värde. Det kostar att sköta om en fastighet, även om det inte pågår någon verksamhet i den. Även pantsatta konton är bra säkerheter. Det kan vara allt möjligt alltså, det kan till exempel vara ett pantsatt konto med pengar. Det tycker vi ju är vansinnigt bra och då kan vi oftast ge ganska bra räntor på de lånen också. Det är nästan pengar mot pengar. (Bank C) Respondent E anser att säkerheterna inte är det viktigaste utan hur företaget ser ut i övrigt och vilken verksamhet företaget bedriver är mycket viktigare. Det är viktigare att veta till vilken verksamhet utlåningen sker till än vilken säkerhet banken får. Respondent E menar att säkerheten inte blir mycket värd om ett företag skulle gå i konkurs. 25

26 4.2. Relationen mellan långivare och låntagare Här diskuteras relationen mellan långivare och låntagare, huruvida det är en fördel att vara en befintlig kund eller om det inte är en fördel att vara en befintlig kund. En ny kund kräver mycket mer tid att analysera än en befintlig kund, anser respondenterna. En ny kund är mycket tuffare för då har du ingen historik (Bank D). När bankerna har haft en kund under flera år har de historik, som till exempel bokslut, kredit PM och kassaflödesanalyser. Det är till hjälp vid en bedömning. Vilket gör att bankernas arbete med befintliga kunder går mycket snabbare jämfört med en ny kund där bankerna inte har den informationen om företaget. vi lägger ner kanske gånger mer tid på att analysera det som är nytt än det vi har känt sedan fem år tillbaka. Det är en enormt stor skillnad och vi är försiktiga och vi ska vara försiktiga när det gäller nya bolag. (Bank B) Om man har en kund som man vet att den har liksom sköt sig prickfritt och skött alla betalningar i tid under en lång period då har man ett gott förtroende för den kunden. (Bank A) Alla respondenter är överens om att det är en fördel om de har haft en långvarig relation med företaget. En lång relation är framförallt, är absolut en fördel. Absolut! (Bank A) Revisionens inverkan på kreditgivning Här fick respondenterna berätta hur de har upplevt regeländringen, avskaffandet av revisionsplikten. Hur de ser på företag som har valt att välja bort sin revisor samt om det har uppstått några konsekvenser ur bankens synvinkel. Respondenterna fick även frågan hur viktig de anser att revisionsberättelsen är Konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten Alla respondenter är överens om att de inte har märkt någon skillnad på informationskravet sedan avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft. Respondent B anser att informationskravet har stegrats över tiden och det behöver inte bero på regeländringen. Ingen av respondenterna har märkt av någon konsekvens av avskaffandet av revisionsplikten utifrån deras synvinkel. Majoriteten av respondenterna har märkt av att det har blivit mer nystartade aktiebolag samt många ombildningar från enskild firma till aktiebolag. Det tror 26

27 majoriteten av respondenterna är på grund av att aktiekapitalet har sänkts från kronor till kronor. De tror inte att det är föranlett av avskaffandet av revisionsplikten. Vi har inte märkt mycket av det, jag vet ju att revisionsbyråerna var väldigt rädda för det här. Men jag har inte ens sett någon som vi har haft problem med i bedömningen för att den inte har en revisor. Så det har inte riktigt hänt än. (Bank C) Beslutsunderlag Alla respondenter använder sig av upplysningscentralens uppgifter. Som vi tidigare nämnt är det en tjänst som respondenterna har köpt. Genom den här tjänsten får bankerna uppdateringar av aktuella händelser. UC använder vi alltid (Bank A). Respondenterna övervakar delårsrapporter, månadsrapporter, budgetar samt nyckeltalen för att få aktuella uppgifter som möjligt. Allt. Enkelt uttryckt allt (Bank C). Respondent E vill gärna ha en bra kontakt med sin kund, att kunden själv kommer in och pratar om det har dykt upp något problem. Respondenterna använder sig av både bakåtriktad och framåtriktad ekonomisk information Revisorns betydelse vid kreditgivning Majoriteten av respondenterna anser att revisionsberättelsen är viktig vid ett kreditbeslut. Den är jätte viktig (Bank D). Anledningen till att de tycker revisionsberättelsen är viktig är på grund av att de kan se om det finns några anmärkningar om företaget. När vi får en årsredovisning i handen eller i burken, det första dokumentet vi ska läsa är revisionsberättelsen alltid det första dokumentet du ska läsa (Bank B). Respondenterna menar att ifall ett företag inte har en revisor som kan göra anmärkningar måste bankerna själva bedöma trovärdigheten av årsredovisningen, vilket är mer tidskrävande. Dock tycker respondent E att revisionsberättelsen är viktig när den har en anmärkning, annars är den inte väsentlig. Årsredovisningen riktar sig inte bara till ägaren utan även till banken, staten och olika intressenter säger respondent E. Respondent E säger också att det är viktigt att revisorn är en oberoende part och att det kan vara ett problem att revisionsbyråer granskar sig själva. En revisionsbyrå kan göra ett företags bokslut och även vara de som granskar den vilket kan leda till jäv menar respondent E. Det finns inget uttalat i vår kreditpolicy att vi ska behandla det ena eller det andra företaget olika beroende på om de har revisor eller inte, men finns det en revisor så känns det ju ändå, jag kan väl känna mig lite tryggare. (Bank A) 27

28 Hur respondenterna gör vid utlåning till företag som inte har en revisor skiljer sig åt. De flesta är överens om att de inte lånar ut några större summor till företag som inte har någon revisor. Två av respondenterna lånar inte ut alls till företag som inte har en revisor. Då lånar vi inte ut pengar i princip (Bank C). Om det är småsummor (Bank D). Respondenterna anser att revisorn inbringar en försäkran att företagets siffror är tillförlitliga. Därför lånar en del respondenter bara ut småsummor till företag som inte har en revisor. Respondenterna C och D anser att småsummor kan ligga mellan kronor till kronor. Det kan en frisk och arbetsförmögen person betala utan att hamna på obestånd säger respondent C. Majoriteten av respondenterna anser att företag som har avskaffat sin revisor förmedlar en negativ signal. Men signalen ska ju vara en fråga som är negativ först (Bank D). Respondenterna kan dock ha en förståelse med de företag som kan ge en bra förklaring till varför de har avskaffat sin revisor. Respondent E anser att det inte behöver ge en negativ signal om ett företag har avskaffat sin revisor. Det beror på komplexiteten av verksamheten säger respondent E. En anledning till att företag avskaffar sin revisor är att deras verksamhet är liten och de tjänar pengar på att ta bort revisorn. Det här bolaget som vi har haft som kunder hos oss i 5 år och väljer att inte använda sig av en revisor då blir vi misstänksamma. Då vill vi ha en väldigt, väldigt bra förklaring. (Bank B) 4.4. Vårt antagande Vi antar att företag med en revisor får en bättre ränta jämfört med företag som inte har en revisor. Respondent D och respondent E argumenterar för att det kan vara en större risk att låna ut till ett företag som inte har någon revisor. Vilket kan leda till att en del banker höjer räntan för de företag som inte har någon revisor. Men jag tror inte generellt att man får lägre ränta för att man har en revisor idag (Bank D). För revisorn gör ju inte att företaget blir bättre, han talar ju bara om att de handlingarna som är gjorda, de stämmer (Bank D). Ingen av de respondenter vi besökte har svarat ja på frågan om ett företag med en revisor får en bättre ränta. Respondent E säger att det i grund och botten handlar om hur verksamheten för företaget ser ut. Revisorn kan förtydliga att verksamheten ser ut på ett visst sätt och gör den trovärdigare säger respondent E. 28

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag

Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Ekonomi och Teknik Revisor och bankprogrammet Revisorns betydelse vid kreditbedömningen av mindre aktiebolag Magisteruppsats, 15 hp Slutseminarium 2012-05-28 Författare:

Läs mer

Kreditbedömningar efter revisionspliktens avskaffande

Kreditbedömningar efter revisionspliktens avskaffande Per Karlsson Jonathan Johansson Kreditbedömningar efter revisionspliktens avskaffande Utifrån ett bank- och leverantörsperspektiv Credit assessments after abolition of mandatory audit From a bank and supplier

Läs mer

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden

Revisionsplikt. Nyttan av revisionsplikten vid kreditärenden Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Tema: Redovisning Handledare: Curt Scheutz och Jurek Millak Höstterminen 2006 Revisionsplikt Nyttan

Läs mer

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen.

Frivillig Revision. -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats VT 2012 Handledare: Ulf Olsson Frivillig Revision -Redovisningskonsulters syn på den nya regleringen. Författare: Rasmus Mandel Förord Jag skulle vilja

Läs mer

Revisionsbranschens utveckling

Revisionsbranschens utveckling Revisionsbranschens utveckling En kvantitativ och kvalitativ studie om vad som kännetecknar de företag som valt bort revision och vad revisionsbyråernas uppfattning är om konsekvenserna Författare: Handledare:

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Reviderade årsredovisningar

Reviderade årsredovisningar Reviderade årsredovisningar Vilken betydelse har de vid kreditgivning till småföretag? Författare: Anna Johansson Elin Jonsson Handledare: Karl-Johan Bonnedahl Student Handelshögskolan Vårterminen 2012

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ)

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Periodens resultat förbättrades med 0,2 MSEK. Periodens resultat före skatt uppgick till 0,8 MSEK ( 0,6 MSEK ). Väsentliga händelser

Läs mer

EKONOMISK REDOVISNING

EKONOMISK REDOVISNING Sid 1 EKONOMISK REDOVISNING 2010 HSB brf Lilla Le i Göteborg Sid 4 INTÄKTER 2010 Årsavgifter 4 278 749 Hyror 264 631 Övriga intäkter 7 200 Sid 12 ÅRSAVGIFTSUTVECKLING 2007 2008 2009 2010 2011 Årsavgiftsutveckling

Läs mer

Revision, förtroende och krediter

Revision, förtroende och krediter Revision, förtroende och krediter En undersökning av bankernas uppfattning om revisionens betydelse vid kreditgivning Terese Strenger, Göran Hallin och Peter Sandén December 2008 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Frivillig revision och revisorns framtid

Frivillig revision och revisorns framtid Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Ämne vårterminterminen 2011 Frivillig revision och revisorns framtid Av: Karolin Varli Handledare: Ogi Chun Sammanfattning

Läs mer

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122 ÅRSREDO VISNING rör Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Redovisning enligt Föreningslagen 11 kap 9 1 kap. för. Legevind Ekonomisk Förening Räkenskapsåret

Redovisning enligt Föreningslagen 11 kap 9 1 kap. för. Legevind Ekonomisk Förening Räkenskapsåret Redovisning enligt Föreningslagen 11 kap 9 1 kap. för Legevind Ekonomisk Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-11-01 2(6) Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Föreningen har inte haft någon

Läs mer

Samordningsförbundet Consensus

Samordningsförbundet Consensus www.pwc.se Revisionsrapport Revision 2015 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Mars 2016 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN

AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN VARFÖR VÄLJER SMÅ NYSTARTADE AKTIEBOLAG ATT HA EN FRIVILLIG REVISION? Kandidatuppsats i Företagsekonomi Danijela Drakulić S102488 Sarah Johansson S103045 VT 2013: KF14

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden?

Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden? Institutionen för Ekonomi Sara Karlström Maria Lövgren Små aktiebolag + Revision = Ett måste vid kreditärenden? Examensarbete 10 poäng Ekonomiprogrammet Datum/Termin: VT 2007 Handledare: Dan Nordin Examinator:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Å R S R E D OV I S N I N G 2015

Å R S R E D OV I S N I N G 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 KONTOR I STOCKHOLM GÖTEBORG KARLSTAD ANTAL RESENÄRER 2015 22 450 2015 I KORTHET EBITA 15,2Mkr OMSÄTTNING 455Mkr 893 000 61% BESÖKARE ONLINE KÖP ONLINE 87 ANSTÄLLDA 79% KVINNOR Innehåll

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

GoBiGas AB Årsredovisning 2014

GoBiGas AB Årsredovisning 2014 GoBiGas AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse 9 Granskningsrapport

Läs mer

Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken?

Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken? Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Valfritt ekonomiskt program 180hp Slopad revisionsplikt- Är ett reviderat material viktigt för banken? Kandidatuppsats företagsekonomi, 61-90hp Slutseminarium

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun

Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 3.17 Reglemente för revisorerna i Vingåkers kommun, rev 2015.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 3.17 Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27, 127 Gäller

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Årsredovisning. Suseboparken Parkerings AB

Årsredovisning. Suseboparken Parkerings AB Årsredovisning för Suseboparken Parkerings AB 556781-9221 Räkenskapsåret 2014 1 (5) Styrelsen för Suseboparken Parkerings AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Årsredovisningen är

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Reviderade eller oreviderade småföretag: En studie från långivarnas perspektiv

Reviderade eller oreviderade småföretag: En studie från långivarnas perspektiv Reviderade eller oreviderade småföretag: En studie från långivarnas perspektiv Författare: Alexandros Danatzis Författare: Ezequiel da Luz Handledare: Ulf Larsson Examinator: Pia Nylinder Termin: VT13

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse Sida 1(5) 2013-02-15 Blekinge tingsrätt Box 319 371 25 Karlskrona Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse YTTRANDE Enligt god redovisningssed ska ett

Läs mer

Kreditbedömningen av mikroföretag

Kreditbedömningen av mikroföretag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Höstterminen 2012 Kreditbedömningen av mikroföretag Kreditbedömningens faktorer och påföljden av den slopade

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2011:1046 Utkom från trycket den 18 oktober 2011 utfärdad den 6 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag

Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Riksrevisionen Nybrogatan 55 114 90 Stockholm Stockholm 2016-06-29 Skrivelse angående Riksrevisionens kommande granskning av revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag Frågan Skrivelsen är upprättad

Läs mer

Tips och råd för årsredovisning 15/16

Tips och råd för årsredovisning 15/16 Tips och råd för årsredovisning 15/16 Vad är en årsredovisning? Årsredovisning ska berätta hur det har gått under hela UF-året, från starten fram till avvecklingen. Jämför gärna med affärsplanen och ev.

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Org nr 556760-0126 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 5 Om inte annat

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Falköping

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Falköping 1(8) Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Falköping 1 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Falköping 1 får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Årsredovisning. S.Y.F Ytservice AB. räkenskapsåret. för. Org nr

Årsredovisning. S.Y.F Ytservice AB. räkenskapsåret. för. Org nr Årsredovisning för S.Y.F Ytservice AB räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 1(7) S.Y.F Ytservice AB Styrelsen för SXF Ytservice AB avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01 2015-12-31.

Läs mer

Årsredovisning. Leader Södertälje Landsbygd

Årsredovisning. Leader Södertälje Landsbygd Årsredovisning för Leader Södertälje Landsbygd 802447-2121 Räkenskapsåret 2012 1 (8) Styrelsen för Leader Södertälje Landsbygd får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Kreditgivning till småföretag

Kreditgivning till småföretag Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Vårterminen 2014 (Frivilligt: Programmet för xxx) Kreditgivning till småföretag - En kvalitativ studie

Läs mer

Frågor och svar med anledning av Eniros rekapitalisering

Frågor och svar med anledning av Eniros rekapitalisering Frågor och svar med anledning av Eniros rekapitalisering Varför gör Eniro en rekapitalisering? Eniro gör en rekapitalisering för att bolagets lånebörda är för tung. Även om bolagets underliggande verksamhet

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m.

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Qo SVENSK INSAMLINGS KONTO KONTROLL Stockholm i april 2013 Till 90-kontoinnehavare och kontorevisorer Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Kontaktperson

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Slutredovisning för. Legevind Ekonomisk Förening 769601-6257. Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31

Slutredovisning för. Legevind Ekonomisk Förening 769601-6257. Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31 1(5) Slutredovisning för Legevind Ekonomisk Förening Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31 2(5) Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Likvidatorn för Legevind Ekonomisk Förening får härmed

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.

Läs mer

Kontrollbalansräkning

Kontrollbalansräkning När det finns anledning för styrelsen att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, måste en kontrollbalansräkning upprättas. Man brukar tala om att aktiekapitalet

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

"I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \...

I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \... i "I- ~ O i C\J ~ ~ c:i E C'j i I'-; \... I Revisionens syfte och inriktning Agenda 1. Väsentliga händelser under 2013 samt början av 2014 2. Förväntad utveckling 2014 - information från företaget 3. Revision

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag

Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag Örebro universitet Handelshögskolan Företagsekonomi C, Uppsats 15 hp Handledare: Kerstin Nilsson Examinator: Henrik Ferdfelt HT- 2013 2014-01-17 Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsplikten utifrån ett kreditgivarperspektiv

Revisionsplikten utifrån ett kreditgivarperspektiv Företagsekonomiska institutionen D-uppsats inom företagsekonomi Uppsala universitet VT 2007 Handledare: Robert Joachimsson -Revisionspliktens betydelse vid bankernas kreditbedömning, en jämförelse mellan

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Värdering av immateriella tillgångar

Värdering av immateriella tillgångar Luka Arapovic Emilie Fjellman Värdering av immateriella tillgångar Hur tolkar banker betydelsen av immateriella tillgångar vid en kreditbedömning? Företagsekonomi D-uppsats Termin: VT HT 2013 Handledare:

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det?

Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det? Framsida Revisionspliktens avskaffande - Vad innebär det? Författare: Micha Larsson Stina Svensson Handledare: Petter Boye Program: Östersjöekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå,

Läs mer

Hindås Centrum Ekonomiska Förening Org nr får härmed avge. Årsredovisning. för räkenskapsåret 1 januari december 2015

Hindås Centrum Ekonomiska Förening Org nr får härmed avge. Årsredovisning. för räkenskapsåret 1 januari december 2015 Hindås Centrum Ekonomiska Förening Org nr 769624-4578 får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 215 31 december 215 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultat & Balansräkning Noter med

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Grums kommun

Reglemente för revisorerna i Grums kommun REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRUMS KOMMUN Datum Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad datum Paragraf 14 1(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun 2(5) Reglemente för revisorerna i Grums kommun Revisionens

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Affärsreseförening AB Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Asymmetrisk information, moral hazard och riskhantering - för Venture Capital-bolag

Asymmetrisk information, moral hazard och riskhantering - för Venture Capital-bolag Beteckning: Avdelningen för ekonomi Asymmetrisk information, moral hazard och riskhantering - för Venture Capital-bolag Andreas Jansson Juni 2013 Examensarbete på C-nivå 15 hp Företagsekonomi Ekonomprogrammet

Läs mer

Utkast till årsredovisning för

Utkast till årsredovisning för På årsredovisningens framsida ska UF-föreagets namn och registreringsnummer anges, vilket räkenskapsår årsredovisningen gäller för, ort och län samt VD:s eller ansvariges adress. Ta gärna med er logotyp

Läs mer

Bolagsordning för Vara Industrifastigheter

Bolagsordning för Vara Industrifastigheter Bolagsordning för Vara Industrifastigheter AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Fastställd av KF 1998-12-14 24/98:2 Justerat av KF 2002-12-16 23/02:2 att gälla från 2003 Godkänd av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer

Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Suha Berah Maria Häggman Slopandet av revisionsplikten - de mindre företagens val av revision och påverkan på andra aktörer Abolishment of the audit requirement - the choice of auditing for small firms

Läs mer

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente

Kommunfullmäktige. Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: Reviderad senast: FÖRFATTNINGSSAMLING. Revisionsreglemente Kommunfullmäktige Ärendenr: KS 2014/335 Fastställd: 2006-11-27 Reviderad senast: 2016-10-31 FÖRFATTNINGSSAMLING Revisionsreglemente 2/8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionens roll...

Läs mer

Avskaffandet av revisionsplikten

Avskaffandet av revisionsplikten Ida Jonsson & Sofie Lagset Avskaffandet av revisionsplikten Vilka konsekvenser har avskaffandet av revisionsplikten medfört i små aktiebolag, i förhållande till kvalité på årsredovisningar samt administrativa

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Tips och råd för Årsredovisning 2013/14

Tips och råd för Årsredovisning 2013/14 Tips och råd för Årsredovisning 2013/14 Vad är en årsredovisning? Årsredovisning ska berätta hur det har gått under hela UF-året, från starten fram till avvecklingen. Jämför gärna med affärsplanen och

Läs mer

Nettoomsättningen uppgick till 1 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -579 tkr (-927 tkr)

Nettoomsättningen uppgick till 1 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -579 tkr (-927 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Stockholm den 21 maj 2014 Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Isafjordsgatan39 B SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com

Läs mer

Borgenspolicy för Trollhättans kommun

Borgenspolicy för Trollhättans kommun för Trollhättans kommun 1(5) Denna policy för Trollhättans Stads borgensåtaganden har till syfte att: ge stöd för Stadens beslutsfattare och handläggare i borgensärenden ge information till Stadens hel-

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2015

Delårsrapport januari - september 2015 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari September Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Lagutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM 2003-03-04 Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Regeringen har nu lagt en proposition om nya förmånsrättsregler som i stor utsträckning grundas

Läs mer

Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015

Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015 Stockholm 2016-02-24 Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015 1 jan 31 dec 2015 Nettoomsättningen ökade till 1,4 (0,1) MSEK Rörelseresultatet uppgick till 0,3 (-0,6) MSEK Resultatet efter skatt uppgick

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer