Revision. - varför det efterfrågas av små aktiebolag. Audit. Frida Miléus och Jennie Persson. Företagsekonomi C-uppsats

Transkript

1 Frida Miléus och Jennie Persson Revision - varför det efterfrågas av små aktiebolag Audit - why demanded by small companies Företagsekonomi C-uppsats Termin: Ht 2012 Handledare: Mikael Johnson

2 2

3 Vi vill rikta ett särskilt tack till alla företag som tagit sig tid och ställt upp på intervju. Utan er hade denna uppsats inte var möjlig att genomföra. Vi vill även tacka vår handledare Mikael Johnson som har hjälpt oss under arbetets gång och givit oss värdefulla tips och råd. Karlstad, 3 mars 2012 Frida Miléus Jennie Persson 3

4 Sammanfattning Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till denna lagändring var att minska de administrativa kostnaderna för små aktiebolag och ge dem möjlighet att själv välja om de vill ha revision. I och med detta har antal aktiebolag som blir reviderade minskat och revisorerna har fått färre uppdrag att utföra. Därför kommer revisorerna att behöva specialisera sig på andra områden, bl.a. rådgivning och konsulttjänster för att skapa ett mervärde för kunden. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför små aktiebolag väljer revision. För att uppnå uppsatsens syfte har en kvalitativ metod använts. Metoden gör det möjligt för en djupare förståelse av intervjuobjektet samt för att kunna föra ett öppet samtal. Denna metod passar bäst med uppsatsens syfte och frågeställningar. Primärdata i denna uppsats är kvalitativa intervjuer med 15 utvalda små aktiebolag i Sverige. Empirin visar att små aktiebolag väljer revision för att de anser att det är bra att en extern part granskar företagets räkenskaper. De anser även att revision ger ett seriöst intryck, ger företagen legitimitet, att revisorn är viktig för rådgivning samt att de tror att de slipper kontroller från skatteverket. Slutsatsen är att små aktiebolag påverkas av en rad olika faktorer vid valet av revision. Därför bör revisorerna vara medvetna om dessa för att kunna erbjuda rätt tjänster till rätt företag. Vi tror att om revisorerna ska lyckas anpassa sig efter förändringarna i branschen, krävs att de hittar företagens intressenter och därmed säkerställer behovet av revision hos företagen. Detta tror vi kommer leda till att små företag vill använda sig av revision. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod Deduktiv ansats Kvalitativ metod Datainsamling och intervjuernas struktur Urvalsprocessen Analys av insamlat material Källkritik och trovärdighetsdiskussion Arbetsfördelning mellan författarna Teoretisk referensram Fördelar och nackdelar med revision Faktorer som påverkar valet av revision Intressenterna Finansiering Legitimitet Kvalité Ägar- och företagsstruktur Revisorsarvoden Intern revision och rådgivning Tillväxt Empiri Fördelar och nackdelar med revision Frivillig revision Faktorer Intressenter

6 Finansiering Legitimitet Kvalité Ägar- och företagsstruktur Arvoden Intern revison och rådgivning Tillväxt Olika intressenters åsikter Analys Fördelar och nackdelar med revision Faktorer Intressenter Finansiering Legitimitet Kvalité Ägarstruktur Arvode Rådgivning Tillväxt Slutsats Referenser Bilaga

7 1. Inledning 1.1. Bakgrund Revision innebär att en eller flera personer professionellt planerar och granskar ett företags årsredovisning, bokföring och förvaltning. (Far 2005). Boone et al. (2010) menar att avsikten med revision är att förbättra trovärdigheten och kvalitetssäkra informationen i de finansiella rapporterna. Med finansiella rapporter menas balansräkning, resultaträkning, sammanställning av förändringar i eget kapital, kassaflödesanalys samt redogörelse av tillämpade redovisningsprinciper och noter med upplysningar (Redovisningsrådet 2001). Revision ska ge en garanti för aktiebolaget att deras ställning och resultat i årsredovisningen har presenterats på ett korrekt sätt (Prop. 2009/10:204). Om revision inte hade existerat hade de olika intressenterna själva fått kontrollera företagets finansiella situation (Far 2005). Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Tidigare var alla aktiebolag tvungna att ha minst en revisor enligt aktiebolagslagen, ABL (SFS 2005:551). Enligt 1 2st i ABL kan ett privat aktiebolag ange att de inte ska ha revision, då krävs att de inte uppfyller minst två av dessa tre kriterier (Regeringskansliet 2010): 3 anställda 1,5 miljoner kronor i balansomslutning 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Reformen omfattar idag cirka 70 % av aktiebolagen i Sverige (Rydberg 2011). Enligt Regeringskansliet (2010) var den ursprungliga grundtanken med frivillig revision i Sverige att aktiebolagen i allt större utsträckning skulle få bestämma själva vilka finansiella tjänster de behöver och vill använda sig av. Avsikten var också att minska de administrativa kostnaderna för små aktiebolag i Sverige med 25 % (Prop. 2009/10:204). Som en försiktighetsåtgärd införde regeringen krav på att aktiebolag måste ta ett aktivt beslut på bolagsstämma för att avskaffa revision och att företaget sedan anmäler det till Bolagsverket (Rydberg 2011). Bolagsverket varnar för att kvalitén på årsredovisningarna kommer att bli sämre eftersom de fått in ett större antal årsredovisningar med bristande 7

8 kvalitet. Enligt Bolagsverket har aktiebolag valt att avregistrera sin revisor i deras bolagsordning efter att reformen trätt i kraft. Det är runt 65 % av de nyregistrerade aktiebolagen i Sverige som väljer att slopa revisionen. FARs ordförande Anders Bäckström menar att den bristande kvaliteten visar hur viktigt det är med revision och dess värde, men samtidigt att det är angeläget för företagen själva att få välja (Danielsson 2012). I denna uppsats har det lagts stort fokus på tidigare forskning inom revision och frivillig revision. Det har gjorts forskningar i Europa om avskaffandet av revisionsplikten, bl.a. har Collis (2012), Dedman och Kausar (2012) och In-Mu et al.(2008) forskat inom området. Collis (2012) har bl.a. forskat om frivillig revision i små företag i Storbritannien. Tidigare uppsatser och examensarbeten har också granskats för att få en förståelse om ämnet. Det har skrivits uppsatser om avskaffandet av revisionsplikten i aktiebolag i Sverige, men inte många som berör uppsatsens innehåll. Intressentmodellen, legitimitetsteorin och agentteorin är några av de modeller om använts i denna studie. Dessa teorier har nyttjats för att beskriva varför aktiebolag efterfrågar revision och vad aktiebolagens syfte med revision är. Detta kommer att bli extra viktigt då en framtida höjning av gränsen för revisionsplikten förmodligen kommer att ske. Enligt regeringens proposition är den nuvarande höjningen bara ett steg i vägen mot att i framtiden kunna höja gränsen ännu mer (Prop. 2009/10:204). Nyckelord: Frivillig revision, revisionsplikt, revisionskvalité och aktiebolag Problemdiskussion Det finns både för- och nackdelar med revision, vilket kan göra det svårt för företag att veta om de ska behålla revision eller inte. Att små aktiebolag i Sverige idag har fått frivillig revision, leder det till att antalet företag som blir reviderade minskar och som i sin tur leder till mindre jobb för revisorerna (SOU 2008:32). Enligt Arruñada (1999) bidrar frivillig revision till att öka kompetensen och motivera en mer intensiv konkurrens bland revisorerna. Revisionsbranschen förlorar intäkter på frivillig revision och enligt Tillväxtverket stod små företag för ca 15 % av omsättningen av revisionstjänster som totalt uppgick till 17,2 miljarder år 2008 (Rydberg 2011). Det kommer förmodligen att resultera i att revisorerna måste specialisera sig på antingen konsulttjänster eller liknande för att skapa ett mervärde för kunden (SOU 2008:32), vilket kommer att skapa efterfrågan på andra 8

9 marknader (Allee & Yohn 2009). Detta kommer troligen ge revisorerna ett tillfälle att specialisera sig på områden som skatt, riskhantering, verksamhetsutveckling, omstrukturering och finansiering (Prop. 2009/10:204). Däremot kommer det att underlätta för revisorerna att byta till olika konsulttjänster, då den information som behövs för att granska ett företag är densamma som för att förbättra ett. Därför tycker Arruñada (1999) att revisorer är mest lämpade att rådgöra med vid sådana andra tjänster än revidering. Det krävs även mindre tid för redan tillsatta revisorer att sätta sig in i företagens situation. Svenskt Näringsliv vill höja gränsen för revisionsplikten, men de tror att den nuvarande gränsen får företag att inte vilja anställa mer personal för att på så sätt stanna under kraven. Även Skatteverket vill att gränsen höjs, men poängterar att företagen måste anpassa sig för att minimera risken för skattefel (Andersson 2011). Det kommer att vara extra viktigt att förstå varför små aktiebolag efterfrågar revision, då det med stor sannolikhet kommer att bli en höjning av gränsen i framtiden. Revisorerna kommer att behöva konkurrera på andra marknader och kompensera för de intäkter som försvinner (SOU 2008:32). Därför kommer resultatet och analysen av denna uppsats att bidra med en förståelse om varför små aktiebolag väljer revision. 9

10 1.3. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka varför små aktiebolag efterfrågar revision. Vad anser små aktiebolag att det finns för fördelar och nackdelar med revision? Vilka faktorer påverkar efterfrågan av revision hos små aktiebolag? 1.4. Avgränsningar Tillväxtverket definierar mikroföretag till företag med noll till nio anställda och småföretag med noll till 49 anställda (Tillväxtverket 2011). Då ett av de tre kraven för frivillig revision, är maximalt tre anställda, hamnar nästan alla mikroföretag under gränsen för lagstadgad revision. I denna uppsats kommer vi att använda definitionen små företag för företag utan revisionsplikt. 10

11 2. Metod Metoden ska relateras till forskningsproblemet och de frågor som ställts (Ekengren & Hinnefors 2012) Med hjälp av metoden kan verkligheten kartläggas, enligt Jacobsen (2002) och Ejvegård (2009). Uppsatsen började med att teori samlades in om revision, och om olika teorier som berörde uppsatsens frågeställningar och syfte. Sekundärdata har samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, tidigare uppsatser inom området, artiklar från branschtidningar och propositioner från regeringskansliet. De vetenskapliga artiklarna har sökts med hjälp av olika databaser, bl.a. Business Source Premier och One Search. Primärdata i denna uppsats har varit det vi själva samlat in med hjälp av intervjuer Deduktiv ansats Innan uppsatsens huvudsakliga syfte och forskningsfrågor besvarades var det nödvändigt att bestämma hur empirin skulle kunna kopplas till den teoretiska referensramen. Vid val av strategi för att få grepp om verkligheten finns två angreppssätt (Jacobsen 2010). Dessa två är induktiv - och deduktiv ansats och enligt Jacobsen (2010) är den största skillnaden mellan dessa hur öppen man är för ny information. Den deduktiva ansatsen har tillämpats i denna uppsats och den handlar om att skribenterna samlar in information om teorier och sedan kategoriserar dem inom forskningsområdet innan den empiriska studien utförs. Den har använts för att utbilda oss själva inom forskningsområdet och för att kunna koppla den teoretiska referensramen till datan som samlats in. Därför har kapitlet om den teoretiska referensramen presenterats före empirikapitlet (Jacobsen 2010) Kvalitativ metod Det finns två olika metoder att använda sig av vid insamling av data och dessa är kvantitativ- och kvalitativ metod. I en kvalitativ forskningsintervju produceras kunskap socialt i ett samspel mellan intervjuare och intervjuobjektet (Kvale & Brinkmann 2010). Intervjudata, observationsdata, texter, dokument och ljud- och bildinspelningar är exempel på kvalitativ data (Larsen 2009). Syftet med den kvalitativa metoden är få insikter i intervjuobjektets egen vardag och föreställningar. Vid ställande av frågor vid en kvalitativ metod påverkas intervjun mycket av både intervjuarens och intervjuobjektets kunskaper om området, men också deras personliga 11

12 omdöme. Det är viktigt att den som ställer frågorna har en god insikt i ämnet redan innan. Det är även viktigt när en kvalitativ intervju utförs att intervjuaren behärskar relevanta metoder och teorier (Kvale & Brinkmann 2010). Vi har använt oss utav kvalitativ metod, för den metoden passar bäst till uppsatsens syfte och frågeställningar. Anledningen till att den kvalitativa metoden valdes är för att få möta respondenten och göra intervju öga mot öga (Larsen 2009), att även få en nära bild och relation av intervjuobjektet och dess kunskap. Fördelen med att gå in på djupet i ett samtal är för att få en bättre förståelse av det ämne som studeras, än vad som hade kunnat fås av ex. ett formulär (Larsen 2009). Intervjuerna ska fokusera på syftet med forskningen och dess forskningsfrågor och då anser Kvale och Brinkmann (2009) att kvalitativ metod är mest lämplig. Ett öppet samtal mellan intervjuaren och intervjuobjektet kan öppna upp för en diskussion. Däremot hade inte en kvantitativ metod givit samma möjlighet. Det har varit av intresse att studera respondentens egna uppfattningar om företaget och dess upplevelser (Ekengren & Hinnfors 2012; Larsen 2009). Det är enligt Ejvegård (2009) också det vanligaste sättet att göra på och därför anser vi att kvalitativ metod är mest lämpad Datainsamling och intervjuernas struktur Före intervjuerna gjordes en plan på hur intervjufrågorna skulle struktureras. Detta för att svaren skulle ge relevant data som sedan skulle kopplas till den teoretiska referensramen och som därefter kunde resultera i en analys. En intervju är en muntlig kommunikation mellan forskaren och respondenten (Ejvegård 2009) och det användes i denna studie. Intervjuerna har varit delvis strukturerade, dvs. ett vanligt samtal har hållits med respondenten, och delvis har intervjuaren fått vägleda samtalet med frågor. I denna uppsats har en respondent i taget utfrågats och i detta fall är det små aktiebolag som har tillfrågats. Intervjuerna har utförts hos respektive företag eller i vissa fall då det inte har varit möjligt, har en telefonintervju genomförts. Enligt Ejvegård (2009) är det viktigt att intervjuaren är förbered inför varje intervju, för att denne inte ska behöva komplettera med ytterligare information senare. Vid början av intervjun har en kort presentation av projektet framförts och en beskrivning av vad materialet kommer att användas till. Sedan har respondenten fått beskriva sitt företag och därefter har diskussionen vägletts av frågor. Inspelning med hjälp av mobiltelefon har varit ett viktigt hjälpmedel 12

13 vid intervjuerna, dock har detta hjälpmedel bara använts om respondenten tillåtit det. I de enstaka fall där ljudinspelning med hjälp av mobiltelefon inte har använts, har istället anteckningar gjorts. Det har dock varit viktigt att respondenten inte känner sig hämmad av detta och det är viktigt att alltid börja med lättare frågor, oftast som har med respondentens bakgrund att göra (Ejvegård 2009; Larsen 2009). Materialet från mobiltelefonen har transkriberats och sammanställts efter varje tillfälle, även de anteckningar som gjorts har sammanställts. Ejvegård (2009) påpekar att det är lätt att viktig information glöms bort efter en längre tid, därför är inspelning av intervjun viktigt. Genom att transkribera allt material kan författarna ta ut de väsentliga delarna efteråt. Det är enligt Larsen (2009) lämpligt att inte anteckna för mycket vid intervjun, utan att istället låta samtalet flyta på. Innan intervjun påpekades det för respondenten att inspelningen av samtalet endast kommer att användas för vårt egna bruk och minne. Ljudfilen har sedan raderats på begäran från flera av respondenterna Urvalsprocessen Urvalet består av 15 utvalda aktiebolag i Sverige som använder sig av revision. Alla företagen hamnar under kraven för revisionsplikt. De har tagits ur olika branscher genom sökning på databasen Affärsdata. Sökning har gjorts oberoende av vilken bransch företagen är verksamma i, utan istället utifrån antalet anställda, företagets omsättning och företagets balansomslutning. Sedan har de företag som har revisor, men inte har revisionsplikt, tillfrågats. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) ska man fråga många personer så att man får svar på de frågeställningar som forskningen har. Därför ansågs att ju fler företag som frågas, desto bättre för undersökningen. Respondenten vid intervjuerna har varit antingen ägaren eller VD:n. Vid övrig datainsamling, dvs. med intressenter som kan tänkas beröras av den slopade revisionsplikten, har myndigheter, branschorganisationer, redovisning- och revisionsbyråer intervjuats. Vid dessa tillfällen har en telefonintervju gjorts och detta därför att bredda innehållet i analysen. Dock hade Revisorsnämnden tänkt intervjuats, men de hade tyvärr inga åsikter kring uppsatsens ämne. Även olika banker har tillfrågats men har inte kunnat besvara våra frågor pga. tidsbrist och ointresse. 13

14 2.5. Analys av insamlat material Efter transkribering och sammanfattning av insamlad data har en analys av materialet gjorts. Det har gjorts en innehållsanalys där vi har analyserat de texter som vi fått fram från intervjuerna. Detta för att kunna identifiera olika kopplingar och samband i det insamlade materialet. Vid analys av intervjuerna har det strävats efter att redovisa vår tolkning av data så neutralt som möjligt, dock menar Larsen (2009) att de kan vara svårt att vara helt neutral och objektiv. I analysen har det gjorts ett försök öka läsarens förståelse och ge data trovärdighet genom att försöka diskutera och ge alternativa förklaringar Källkritik och trovärdighetsdiskussion I metoden kan det diskuteras om urvalet varit tillräckligt stort för att kunna dra en slutsats. Dock har urvalet inte kunnat göras större pga. dålig svarfrekvens, detta med anledning av att många företag inte ansåg sig ha intresse för ämnet och för lite tid. Därför kan vi inte vara helt säkra på att vår empiri kan vara helt trovärdig för att kunna generalisera i slutsatserna. Enligt Larsen (2009) måste författarna fråga sig själva om de ställt frågorna i rätt ordning och vad för effekt det kan tänkas ge. Vi har efter egna reflektioner ställt upp intervjuerna på det sätt som vi tycker faller sig naturligt, men i efterhand önskar vi att vi ställt mer följdfrågor och fört diskussionen djupare. I den teoretiska referensramen anses det inte ha funnits tillräckligt med tid och utrymme för att ta upp alla faktorer som kan tänkas påverka små aktiebolag att välja revision. Därför har endast några utvalda faktorer använts och sedan analyserats. Vid presentationen av intervjuerna har information som inte anses relevant valts bort. Det kan då argumenteras för att viktig information kan ha försvunnit. Det kan vara till nackdel att våra respondenter är anonyma i kapitlet om empirin, eftersom det då kan vara svårt att spåra källans ursprung. Vilket kan minska läsarens trovärdighet för studien. Vi måste vara kritiska till om företagen förstår skillnaden mellan redovisning och revisionsbyrån, det kan ha förväxlats vid enstaka tillfällen i intervjuerna. Det kan även ifrågasättas om respondenterna är ärliga i intervjuerna eller om de ger oss de svaren de tror vi vill höra. 14

15 Analysens trovärdighet kan ha påverkats av att författarna kan ha influerats av egna åsikter och tolkningar, istället för att endast utgå från teori och empiri. Detsamma gäller även slutsatsen Arbetsfördelning mellan författarna Uppsatsen har skrivits och bearbetats tillsammans. 15

16 3. Teoretisk referensram 3.1. Fördelar och nackdelar med revision Det finns för- och nackdelar för små aktiebolag att anlita en revisor och få företagens finansiella rapporter granskade. De främsta nackdelarna anses vara att det är en relativt stor och onödig kostnad. Det råder även delade meningar om fördelarna med revision faktiskt överstiger denna kostnad (Credit Management 2005). Det argumenteras i många vetenskapliga artiklar om kreditgivare efterfrågar revision från företagen eller inte (Collis et al. 2004; Allee och Yohn 2009; Jensen & Meckling 1976; Marriott et al. 2006). Det är inte ett lagstadgat krav från bankerna att företagen ska ha en revisionsberättelse (Credit Management 2005), men Dedman och Kauser (2012) anser att revision ger en försäkran till finansiärerna. Medans Thorell och Norberg (2005) tycker att revisionens betydelse vid lånebeslut är överdrivet och att den personliga kontakten är mer avgörande. Enligt Rydberg (2011) kommer de större bankerna inte införa några krav på revision utan bankernas viktigaste bedömning av företaget är deras betalningsförmåga och inte kvaliteten på de finansiella rapporterna. Detta ämne diskuteras utförligare längre fram i kapitlet. Frivision AB, som jobbar med aktiebolag utan revision, ser andra fördelar med den slopade revisionsplikten. Dessa är en ökad valmöjlighet bland redovisningstjänster, snabbare hantering av finansiella rapporter i inte alltför komplicerade företag samt skydd mot de komplexa regler som alltmer kommer att gälla de stora internationella företagen (Rydberg 2011). Allee och Yohn (2009) tycker att även om revision inte är obligatoriskt har företag fördelar med att ha revision. En av dessa fördelar är enligt Flannery (2010) att revision ger ett ökat förtroende hos intressenter. Samtidigt ger revision trovärdig finansiell information om företaget (Collis 2003; Seow 2001). I flera vetenskapliga artiklar om ämnet ses revision som en garanti till att företag följer de regelverk som finns (Flannery 2010; Knechel et al. 2008) och samtidigt som det minskar risken för bedrägerier i de finansiella rapporterna (Flannery 2010: Collis 2003). Revision visar även att redovisningen har upprättats under korrekta och rättvisa förhållanden (Credit Management 2005). 16

17 I en studie som gjordes av Collis et al. (2004) visade det sig att efterfrågan på revision har ett samband med att cheferna tycker att det ökar kvalitén på de finansiella rapporterna. Dock befarar Bolagsverket att kvaliteten kommer minska i de finansiella rapporterna (Danielsson 2012). Revision kan ses som en kontroll av redovisningens register och system (Collis 2003) och enligt Kim et al. (2011) tar företag med frivillig revision ett aktivt åtagande för bättre finansiella rapporter. Revision kan även minska risken för slarvigt arbete samt förskönad redovisning och enligt Svanström (2008) skulle detta motivera företag att utnyttja revision oavsett lagstiftning. Då chefer och ägare ska ta viktiga beslut i företagen kan revision hjälpa till, enligt Flannery (2010), genom att revision ger ett bättre underlag (Collis et al. 2004). Enligt Knechel et al. (2008) skulle revision inte bara ge en rättvisande bild i de finansiella rapporterna, utan även en administrativ revison genom att yttra sig om skäligheten i t.ex. vinstutdelning och företagens stadgar. Revision kan även förbättra den operationella effektiviteten i företaget och dess interna processer. Flannery (2010) menar att företag bör hålla i åtanke att andra fördelar kan komma ifrån revision om de tillhandahåller rätt finansiella rapporter. Det kan exempelvis leda till mindre risk för obehagliga överraskningar. Skatteverket tror på ett ökat skattefusk eftersom ingen granskar företagens finansiella rapporter (SOU 2008:32). Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, som var emot avvecklingen av revisionsplikten och tycker att revision har en uppfostrande roll, dvs. en brottförebyggande effekt. De menar att om inga andra åtgärder vidtas riskerar den ekonomiska brottsligheten att öka. Det förekommer mer skattefusk och så kallat sofistikerat skatteunderhållande hos små företag, därför tror BRÅ att just den typen av ekonomiska brott kommer att öka (ECON 2007). 17

18 3.2. Faktorer som påverkar valet av revision Genom den nya reformen har revision blivit en marknad mer styrd av efterfrågan hos små aktiebolag. Efterfrågan av revision kan förklaras med hjälp av att det har uppstått ett behov hos företagen (Zeithmal et al. 2006). Tidigare uppstod detta behov av lagstiftning genom att alla aktiebolag var tvugna att ha revision (Prop. 2009/10:204). Men eftersom revision nu efterfrågas på andra grunder kan komplexiteten av en tjänst påverka aktiebolagen vid val av tjänsten revision (Arthur 2011). Konsumenten, dvs. aktiebolagen, kan få problem med att definiera de signaler och ledtrådar som ger inblick i tjänsteupplevelsen (Gabbott & Hogg 2004). Då komplexiteten i tjänsten ökar och då aktiebolagens brist på förståelse blir större leder det till att det läggs mer tonvikt på enklare kriterier (Devlin 2007). När revision uppfyller aktiebolagens behov och de känner sig säkra med sitt val av tjänst kommer efterfrågan bli så stor att tjänsten förvärvas (Zeithmal et al. 2006). Processen att erhålla revision påverkas av olika faktorer och de liknar de kriterier som finns vid valet av tjänst och som Jobber och Fahy (2009) presenterar. Dessa är bl.a. tekniska, ekonomiska, sociala och personliga kriterier. De tekniska handlar om hur de kan få tjänsten utförd, ex. kvaliteten eller förekomsten av rådgivning. De ekonomiska kriterierna gäller priset på tjänsten, arvodet, och det sociala handlar om vilken status som tjänsten kan ge aktiebolagen, ex legitimitet. Det personliga kriteriet handlar om vilka känslor de medför, om moraliska kriterier och vilka olika risker som köpet medför (Jobber & Fahy 2009). Utöver dessa kriterier uppstår behovet även av att olika intressenter efterfrågar att aktiebolagen reviderar sina finansiella rapporter (Donaldson & Preston 1995). Nedan presenteras olika faktorer som påverkar efterfrågan på revision. 18

19 Intressenterna Leverantörer Investerare Kunder Politiska org. Företaget Anställda Samhället Bransch org. Myndigheter Figur 1. Modifierad Intressentmodell (Donaldson & Preston 1995 s.69). Intressentmodellen handlar om att aktiebolagen ska tjäna alla de aktörer som har ett intresse i företaget. Syftet med företaget är att uppfylla de olika aktörernas intressen (Donaldson & Preston 1995). Företaget är placerat i mitten av modellen och därifrån sker interaktion mellan de olika intressenterna som omger företaget (Mainardes et al. 2012), se figur 1. Utifrån Freemans (1984) teorier utvecklades intressentperspektivet pga. att företagen inte sågs som en självständig enhet, utan var beroende av den externa omgivningen. Företagets intressenter är, enligt denna syn, de intressenter som de själva influerar eller de externa parter som influerar företaget. Intressenter kan delas upp i två olika grupper. Den första gruppen är de som har någon form av kontrakt med företaget som exempelvis ägarna, anställda och leverantörer. I den andra gruppen ingår de intressenter som inte har denna kontraktrelation med företaget och det är exempelvis myndigheter och branschorganisationer 19

20 (Freeman 1984). Enligt Rydberg (2011) har mindre företag ett större behov av att bygga upp förtroende med dess intressenter. Informationen i de finansiella rapporterna kanske inte alltid räcker till och därför är det viktigt att små företag bygger upp en personlig relation med sina intressenter Finansiering En av de faktorer som kan påverka valet av revision är hur företagen är finansierade. Allee och Yohn (2009) finner att företag, som förlitar sig på handelskrediter, är mer benägna att producera och använda finansiella rapporter. Det ger en positiv signal till kreditgivare om företaget och dess kreditvärdighet. Revision kan ses som ett skydd för ägarnas och kreditgivarnas intressen (Prop. 2009/10:204) och som en försäkran till kreditgivare från aktiebolagen (Dedman & Kauser 2012). Även relationen mellan ägare och kreditgivare påverkar efterfrågan (Collis et al. 2004), då en ökad effekt på kreditpoäng kan få en ökad efterfrågan på revision (Collis 2003). Antal lån som företag har kan också öka efterfrågan, enligt Chow (1982). Kreditgivare behöver information om företagen för att kunna bilda sig en uppfattning om företaget, om de t.ex. kan betala räntor och amorteringar (Prop. 2009/10:204). Därför kan det uppstå ett behov från ledningen att själva vilja stå för kostanden för revision, eftersom företag kan kostnadsföras genom extra räntor och avgifter. Som skulle minska om kreditgivare inte behövde samla in informationen själv (Jensen & Meckling 1976). Det har visat sig i olika studier att de brittiska företag som själva valt att bli granskade, har skickat positiva signaler till kreditgivare. I kontrast till de företag som inte använder sig av revision har skickat negativa signaler (Marriott et al. 2006; Lennox och Pittman 2011). Allee och Yohn (2009) får fram i sin studie att företag i USA, med reviderade bokslut, har större sannolikhet att garanteras finansiering medans företag med endast redovisning får lägre kredit. Dedman och Kauser (2012) finner att de företag som behållit revision har en högre kreditpoäng Legitimitet Legitimitet är ett mått på graden av anpassning till dominerande värderingar och attityder. Att något anses vara legitimt betyder att detta betraktas som rätt och riktigt. Legitimitet kan mätas som korrelationen mellan företagets värderingar och de värderingar som finns i samhället. (Karlsson 1991). 20

21 Collis et al. (2004) anser att legitimitet är en faktor som påverkar efterfrågan på revision. Legitimitet innebär det sociala samspel som finns mellan företag och samhället och den kan förstöras genom att inte lagar och regler följs (Bebbington et al. 2008). Ett sätt för företag att få legitimitet är genom att ledningen använder sig av olika tekniker i de finansiella rapporterna för att stärka företagets handlingar. Ett annat sätt att erhålla legitimitet från intressenter är att företag upprättar policys, riktlinjer och rutiner som överensstämmer med de institutioner och regler som finns i samhället (Samkin & Schneider 2010). Carrington (2010) och Wallerstedt (2009) menar att de finansiella rapporterna ger legitimitet och trovärdighet genom att revisorn godkänner redovisningen och skriver en ren revisionsberättelse. Revision handlar om att revisorn ska utbilda och informera företaget samt försöka övertyga att det är legitimt, enligt Carrington (2010). Legitimitet uppnås om företagets värderingar överensstämmer med samhällets normer och värderingar. Företagen kan, enligt Wallerstedt (2009), försöka påverka myndigheter och lagstiftare att utforma regler som stämmer överens med företagets värderingar Kvalité En annan faktor som påverkar efterfrågan av revision är att chefer tror att revisionen kommer öka kvaliteten på de finansiella rapporterna (Collis 2003). Men i regeringens proposition nämns att det saknas entydigt besked om räkenskaperna blir av bättre kvalitet med revision eller inte. Regeringen antog att så var fallet, men att det även får has i åtanke att det beror på personen som utför bokföringen och de finansiella rapporterna samt deras kunskap (Prop. 2009/10:204). Det är svårt att definiera vad kvalité i tjänster är, då det beror på för vem eller vilka det är till för och för vad. I många fall tros det vara, att ju högre förväntningarna är på en tjänst och ju mer den kostar, desto större är kraven på kvaliteten (Echeverri et al. 2012). Det finns forskare som har försökt definiera revisionskvalité och en av dem är DeAngelo (1981), som menar att det är den sannolikhet att en revisor finner fel i företagets redovisningssystem och rapporterar felet. Knechel et al. (2008) menar att revision förbättrar kvaliteten på finansiella rapporterna och ett annat sätt att se på det är att revision ger en garanti på kvaliteten, enligt Bradbury (1990). 21

22 Ägar- och företagsstruktur En faktor som påverkar efterfrågan på revision är relationen mellan delägarna och ledningen samt om företaget är familjeägt (Collis et al. 2004). Ett vanligt sätt att förklara efterfrågan på revision är ur ett agentteoretiskt synsätt enligt Chow (1982) och Collis (2010), som menar att aktieägarna vill ha revision för att kontrollera sina intressen. Agentteorin kan beskriva behovet av revision genom att det finns ett grundläggande behov av tillförlitlig ekonomisk information mellan ledning (agenten) och aktieägarna (principalen). Eftersom ledningen och aktieägarna har olik information och motstridiga incitament finns därför informationsasymmetri som får aktieägarna att tvingas hantera en hög grad av osäkerhet (Healy & Palepu 2001). Collis et al. (2004) menar att behovet av revision kommer från bl.a. informationsasymmetrin, att människan är svag, opålitlig samt i behov av kontroll och övervakning. Ledningen försöker vara lönsam och har incitament att utnyttja medel för egen vinning samt att undanhålla negativ information för aktieägarna (Chow 1982). Det ligger därför i aktieägarnas intresse att utnyttja revision som en kontroll mellan aktieägarna och ledningen (Chow 1982), nästan som övervakningsanordningar enligt DeAngelo (1981). Eller som en tredje part för att hantera konflikterna som kan uppstå, genom att revisorn verifierar trovärdigheten i de finansiella rapporterna (In-Mu et al. 2008; Beaver 1989). Jensen och Meckling (1976) menar att det även ligger i ledningens intresse att stå för en del av kostnaderna för revisionen. Att bli granskad påverkar ledningens förhållandet till aktieägarna vilket visar att de gör allting korrekt. Efterfrågan på revision ökar om företaget inte är helt familjeägt, dvs. om det finns utomstående aktieägare (Collis 2003) och beroende på antalet utomstående aktieägare (Allee & Yohn 2009). Watts och Zimmerman (1983) tycker att revision är viktig när det finns ett stort antal aktieägare i företaget och som inte är delaktiga i den dagliga verksamheten, vilket leder till att risken för intressekonflikt ökar (Chow 1982). Ju mindre inflytande aktieägarna har desto större behov av revision finns (Chow 1982), dvs. agentproblemet är då som störst och aktieägarna skulle därför vara mer villiga att betala en utomstående part att granska företaget (Seow 2001). Däremot i ägarledda företag, där ägaren är samma person som befattningsinnehavaren, anses företagen ha mindre behov av revisionen 22

23 (O Sullivan 2000) och många av dessa är även familjeägda företag. Det gör att det inte uppstår samma agentproblem som i större och mer komplexa företag (Collis 2012). Därför menar Collis (2012), att de företag som har denna agent och principal situation kommer att fortsätta med revison pga. att de vill minska problemet, som annars kan uppkomma med informationssymmetrin. Den utbildning som chefer har inom ekonomi och redovisning påverkar efterfrågan på revision (Collis et al. 2004) och ju mer utbildning chefer har, desto mer villiga är de att införa revision, eftersom de vet fördelarna med revision (Collis 2003) Revisorsarvoden En annan forskare som tittat på ägarstruktur och ledning är O Sullivan (2000), som använder sig av revisorernas arvoden för att mäta kvaliteten och hur det påverkas av hur ledningen och ägandet ser ut i företag. Han finner att aktieägarna som inte är involverade i verksamheten, har en positiv inverkan på revisionsarvoden och samtidigt uppmuntrar en intensivare revision. Till skillnad mot de aktieägarna som är involverade i verksamheten och som förespråkar lägre revisionsarvoden. Eftersom de är aktiva i företaget finner de ett mindre behov av en intensivare granskning av företaget(o Sullivan 2000). Collis (2010) har också tittat på sambandet mellan efterfrågan på revision och arvoden. Hon finner att om kostnaden för revision inte är en betydande del av försäljningsintäkterna skulle företagen efterfråga alltmer revision. Medans Carey et al.(2000) har granskat nivån på konflikterna mellan ledning och aktieägarna och att det styr kostnaden av arvodet Intern revision och rådgivning Aktiebolag som efterfrågar revision kan göra det pga. att få en kontroll över bokföring och redovisningssystem och om företag saknar intern finansiell information skulle det öka efterfrågan på revision, enligt Collis (2003). I samband med revision får företag även rekommendationer och rådgivning och det skulle därför vara en orsak till fortsatt utnyttjande av revision (Collis 2012). Dedman och Kauser (2012) tycker att det är bra att revisorn ger en oberoende verifikation på företagens konton och rapporter. En av fördelarna, som tidigare nämnts, handlade om att revision kan förbättra den operationella effektiviteten i företaget och dess interna processer samt att nyttan med revision ligger i minskad informationsassymmetri i den interna rapporteringen (Knechel et al. 2008). Svanström (2008) menar även att den upplevda interna 23

24 nyttan av revisionen, i form av intern styrning och kontroll, kommer att öka efterfrågan på revision. Tidigare forskning visar att små företag behöver extern rådgivning och har behov av det mer än vad stora företag har. Kirby och King (1997) hävdar att små företag har svårt att överleva och växa om de inte tar hjälp av någon utomstående. Även Robinson (1982) visar att om ett litet företag ska bli framgångsrik krävs det att de tar hjälp av utomstående konsulter. Kirby och King (1997) finner i sin undersökning att små företag använder tjänster när de tror att de behöver dem och vid en godtagbar kostnad. Det är inte kostnaden som är avgörande, utan bristen av kunskap vid efterfrågan av tjänster som revision och redovisning. Enligt Cunningham (1983) kan rådgivning från redovisning och revisionsbyråer vara deras enda chans till att överleva. Svanström (2008) har gjort en studie kring efterfrågan på revision och fått fram att företag som anlitar rådgivning ofta av sin revisor, speciellt inom redovisning, skatt och juridik, kommer med större sannolikt att i högre utsträckning anlita revision när revisionsplikten avskaffades. Även i små aktiebolag kommer relationen till revisorn vara av stor vikt vid beslut om revision eller inte, enligt Seow (2001), som menar att ju större beroende det finns till revisorn, desto större behov finns det i aktiebolaget att bevara relationen Tillväxt En faktor som kan vara avgörande vid valet av frivillig revision är företagets tillväxt. Företag som blir mer komplexa, efterfrågar revision för att hjälpa till med beslutsfattandet (Allee & Yohn 2009). Knechel et al. (2008) menar att små företag som vill expandera, kommer att söka finansiering och behöver då säkerställa sina finansiella rapporters trovärdighet genom att anlita revisorer som kan ge den garantin. Dock fick de inget stöd av sin egen undersökning. Deras slutats var istället att företag med fler anställda och höga löner hade revision och att små företag valde revision pga. deras företags komplexitet och interna operationer. Collis et al. (2004) tycker tillväxt är en logisk faktor om företag har en tillväxtstrategi. De ser revision som en fördel och menar att företag kommer att fortsätta med revision även om den blir frivillig. Storleken på företaget ska vara en annan väsentlig faktor på efterfrågan (Chow 1982) och det har visat sig att ju större omsättning ett litet företag har ju större chans är det att företaget använder sig av revision. Anledningen skulle kunna 24

25 vara att företag med stor omsättning har mer påtryckning från kreditgivare och aktieägare (Collis 2012). Enligt In-Mu et al. (2008) finns det ett positivt samband med andelen överlåtbara aktier, företagens lönsamhet och storlek. Det är inte bara omsättningen som kan avgöra storleken på företaget utan även antal anställda kan öka efterfrågan på revision, samt företagets ålder enligt Allee och Yohn (2009). Abdel-Khalik (1993) menar i sin artikel att aktieägare anlitar revision som ett kompenserande styrsystem pga. den förlorade kontrollen som finns inneboende i organisationen, ju fler led i hierarkin desto mindre kontroll och ju större behov av komplementerande system. Små aktiebolag med ett led i hierarkin kontrolleras direkt av ägaren, medans företag växer kommer strukturen att bli pyramidformad och ägaren måste delegera mer uppgifter och förlorar på så vis mer kontroll över företaget. Det uppstår problem i ledet av delegationer bl. a. blir kommunikationen förvrängd och filtrerad. Varav aktiebolag skapar interna och externa kontroller, för att granska kvaliteten och dess tillräcklighet. 25

26 4. Empiri Våra respondenter till denna uppsats uppfyller alla villkoren för frivillig revision enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551). Företagen är verksamma inom allt ifrån bokbinderi, elektronik, uppfinningar och olika sorters konsult rådgivning. Företagen är allt från 2 till 37 år gamla och alla grundades innan lagreformen träde i kraft 1 november 2010 (Regeringskansliet 2010). Samtliga företag har revision idag trots att lagen inte kräver det. På begäran från våra respondenter, att få vara anonyma, har vi delat in företagen i varsin bokstav från A till P. Nedan presenteras en sammanställning av intervjuerna. För att få en bredare inblick i ämnet har även olika revisionsbyråer, myndigheter och branschorganisationer intervjuats för att få olika intressenters synpunkter och åsikter om ämnet Fördelar och nackdelar med revision Majoriteten av respondenterna i vår studie är positiva till frivillig revision. Ett av företagen uttryckte att det är bra att små företag i Sverige får möjlighet att själva bestämma om de vill anlita revisor eller inte. Företag A ansåg att det var bra att de slopat revisionsplikten för småföretag, vilket de ansåg ledde till att många företag nu kan minska de administrativa kostnaderna. Fördelarna med den slopade revisionsplikten är att de administrativa kostnaderna minskar för små företagen. Företag A Större delen av företagen anser att fördelarna med revision i de flesta fall överstiger nackdelarna, som är kostnaderna enligt respondenterna. Ett av företagen har haft kontakt med sin revisor och gått igenom just för- och nackdelar och de kom fram till att det gick jämt ut. Företaget valde då att fortsätta använda revision. Ett annat företag tycker fördelarna med revision för tillfället överstiger nackdelarna och de har valt att behålla revision. Dock kan företaget komma att ompröva sitt beslut i framtiden dvs. om de ska fortsätta med revision eller inte. Det är helt naturligt att behålla revisorn. Företag E Ett annat företag som vill ha kvar revisionen tycker det är helt naturligt att behålla revision även i framtiden. Merparten av företagen menar att fördelen med revision är att revisionen kan ses som en bra kontroll av räkenskaperna 26

27 och de finansiella rapporterna. Revision visar att företaget har gjort rätt. I ett av företagen tyckte ägaren själv att han var en duktig ekonom, trots detta ville han ändå ha en granskning av en revisor. Ett av de andra företagen gör också sin egen bokföring. De vill att revisorn kontrollerar och tycker att det är bra att de samtidigt får hjälp med vilka avdrag som är tillåtna. Det är jätteviktigt att bli granskad, det visar att man inte har något att dölja. Företag L Några av respondenterna ansåg att det är viktigt att bli granskad av en extern part för att visa att de inte döljer något. Speciellt ett företag som har flera delägare, där en av dem sköter ekonomin, vill ha en neutral person som granskar arbetet. De andra på företaget tycker det är rättvist och skönt att någon kontrollerar. Företag H påvisade i intervjun att det är viktigt att någon annan granskar då de ansåg att företagen borde ta hjälp inom sådana områden som de själva inte har tillräckligt med kunskap om. Detta förklarade företag H genom följande citat: Nyttan av revisor är helikopterseende, att inte gå ut i gråzoner som man inte är medveten om. Företag H En annan fördel med revision, som nämnts i intervjuerna med små aktiebolag, är att ingen ska kunna kommentera eller ifrågasätta den finansiella rapportens giltighet och trovärdighet. Ett företag anser att nyttan med att ha revision är att de granskat och godkänt årsredovisningen. Två företag uttrycker att fördelen är att revisorn hjälper till att hålla ordning och reda på alla papper. Det anses vara viktigt att någon utomstående följer upp räkenskaperna och att företaget följt rådande lagar och regler. Man behöver inte vara oseriös för att man är ett litet företag, utan man ska vara lika seriös ändå. Företag F En fördel som majoriteten av företagen anser är viktig är revisorns möjlighet till rådgivning. Denna del kommer att diskuteras utförligare senare i empiri kapitlet. använder revisorn till specifika frågor, vid nya kontakter med andra aktiebolag och även skattexpertis. Företag I 27

28 Fyra av respondenterna tycker att en av fördelarna med att använda sig av revision är att de tror de slipper kontroller från Skatteverket. De menar att det är en viktig anledning till att välja frivillig revision. Företagen hävdar att det tar både tid och pengar att få ett besök av Skatteverket, då de måste ta fram allt material som Skatteverket eventuellt kommer att efterfråga vid ett besök. Det kostar pengar pga. att många av de företagen som är med i denna studie är enmansföretag. Det krävs då att denne sätter av tid för besök från Skatteverket. Därför väljer hellre företagen att anlita revision för att slippa detta. Det blir då billigare att anlita en revisor ansåg en av delägarna i ett av företagen. Företag I påpekade i intervjun att de inte är helt säkra på att Skatteverket granskar företag utan revision hårdare än företag med revision. Om skatteverket genomför kontroller på de som inte har revisor, kan det vara billigare att ha revisor. Vad kommer de att göra? Om de inte granskar sådana bolag hårdare så kanske det bara är ett spöke. Det är besvärligt om de ska komma och vända upp och ner på allting. Det kan ta både tid och pengar. Företag I det var ett helvete, himla jobbigt! Företag H Företag H har erfarenhet av skatterevision sen tidigare och tyckte inte om den kontrollen utan tyckte det kändes som att de dissekerades, ifrågasattes samt att de blev otrevligt behandlade. Däremot fick de rätt i kontrollen Frivillig revision I princip alla företag som deltagit i studien kommer att fortsätta med revision även i framtiden. Dock säger några att de kan komma att ompröva sitt beslut pga. att de går i pension, vill trappa ner eller vill låta företaget bli vilande. Ett företag rådfrågade sin ekonomiansvarig i företaget om de skulle fortsätta med revision och de kom underfund med att fortsätta. Samma företag sa att de kommer att ompröva sitt beslut i framtiden och om revisionen inte medför det värde som det kostar kommer de ta bort den. De kan även tänka sig att behålla revisionen om skattverket genomför mer kontroller på företag utan revisor. Ett annat företag har inte brytt sig om vad frivillig revision är och är osäker på om han vill ta bort revisionen. Majoriteten av företagen vet vad frivillig revision är och de fick informationen från revisorn, media och från olika branschtidningar. Några hade samtal med revisorn om frivillig revision, medan två av företagen inte fick någon 28

29 information alls från revisorn. En av respondenterna har jobbat mycket inom bankbranschen och hängt med länge i debatten kring frivillig revision Faktorer Intressenter Utav de företag som deltagit i studien har vi fått fram att endast en av dem har använt sig av frivillig revision pga. att deras leverantörer efterfrågade det. Detta beror på att deras leverantörer är offentliga och att de kräver aktiebolag samt revision för att kunna lägga anbud. Dock skulle detta företag välja bort revision, om de hade möjlighet till det. De övriga respondenterna är inte medvetna om andra externa intressenter som efterfrågar revision från företagen. Men flera företag kan tänka sig att det finns sådana krav från kreditgivare Finansiering Samtliga företag som deltog i studien har inga eller väldigt få lån. Ett av företagen har en kassakredit men poängterar att det var på den tiden det var lagstadgat med revision. De flesta företagen är självfinansierade, men ett företag tog lån för att finansiera startkapitalet och andra tillgångar. De har inte märkt av att bankerna efterfrågat revision, men kan tänka sig att bankerna gör det. Två företag tror inte att bankerna efterfrågar revision och de tror det beror på att de har varit kund hos banken länge och haft en god relation. I ett annat företag har belåning skett inom familjen, då det är familjeägt. Det råder delade meningar om var företaget ska låna i framtiden om det behövs, där respondenten inte vill utsätta familjen för obehag. En annan respondent skulle utan tvekan låna av familjen om det behövdes. Majoriteten av företagen tror att det påverkar chansen att få lån om företaget har revision eller inte. Ett av företagen tycker att revision ger ett seriöst intryck till kreditgivare och att det samtidigt påverkar om man överhuvudtaget får lån. En av företagarna som har erfarenhet av banker och tror att bankerna inte blev överförtjusta över reformen, men att det nog inte varit någon större fara Legitimitet Använder oss utav revisor på grund av att det ger ett seriöst intryck för eventuella kunder, kreditgivare och köpare. Företag A 29

30 Två av företagen tycker att frivillig revision ger ett seriöst intryck hos kunder, dock har ingen krävt det av företaget. Flera av företagen ansåg att det var viktigt med revision för att det ger en seriös bild av företaget till marknaden och att man ska vara lika seriös som om man driver ett stort aktiebolag. Detta påpekade framförallt företag F i intervjun. Om företaget försöker vara seriöst ger det även ett positivt intryck till eventuella kunder, kreditgivare och köpare. Enda nyttan med revision är få sina finansiella rapporter reviderade, dvs. godkänd stämpel. Företag B Kvalité Majoriteten av företagen vet inte mycket om kvaliteten i de finansiella rapporterna, men de litar på sin redovisningsfirma. Ett företag tycker att kvaliteten på de finansiella rapporterna är acceptabla, men att det skulle vara bättre om företaget inte var helt familjeägt. De har ingen prioritet i nuläget att förbättra dem. Två av företagen kan inte säga mycket om kvaliteten, om den är bra, utan de skriver bara på papprena. En av respondenterna tycker att det är mycket standard på de finansiella rapporterna. En annan tycker att kvaliteten i den finansiella rapportern är jättebra, eftersom de tycker om när rapporterna kommer snabbt och tycker det är bra att man kan lita på siffrorna. En respondent inte kan bedöma kvaliteten utan litar på sin redovisare som säger att de är bra. Två företag ser revision som ett verktyg för kvalitetsgranskning och kvalitetssäkring, dvs. en extra säkerhet. Många av företagen tycker att revision ger ett extra värde och kvalité till de finansiella rapporterna Ägar- och företagsstruktur Bland respondenterna i denna studie är majoriteten ägarledda bolag, dvs. ägaren och VD är samma person. Samtliga har därför väldigt god insyn i företaget och dess verksamhet. I många fall var grundaren av företaget även ägaren till företaget idag. De flesta företagen bestod endast av ägaren men några av företagen har även några få anställda. Däremot finns det ett företag som står under ett moderbolag, där det finns tre delägare och alla är platschefer i företaget. I ett annat företag består företaget av fem olika konsulter med egna bolag och som fakturerar det aktiebolaget som deltar i studien. 30