Revisionspliktens avskaffande

Transkript

1 Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats i företagsekonomi EFO018 Revisionspliktens avskaffande Vilka blir konsekvenserna? Författare: Emma Almström Monica Hollström Anna Winberg Handledare: Ulla Pettersson

2 Sammanfattning Titel Nivå Revisionspliktens avskaffande Vilka blir konsekvenserna? Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Datum Författare Handledare Bakgrund Syfte Metod Slutsatser Nyckelord Emma Almström Monica Hollström Anna Winberg Ulla Pettersson Bakgrunden till den nuvarande revisionsplikten i Sverige är den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk brottslighet i företagen. Föregående regering tillsatte en utredning för att se över den svenska revisionsplikten. Nuvarande regering förändrade delvis utredningens inriktning vilket så småningom ledde till delbetänkandet SOU 2008:32 och innebär i korthet att den lagstadgade revisionsplikten för små bolag ska upphöra från och med den 1 juli Syftet med denna uppsats är att diskutera möjliga konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, utifrån valda teorier, angående ägarnas kontroll av företaget och övriga intressenters inflytande över företagens agerande. Kvalitativa studier har genomförts i form av intervjuer. Deskriptiv/deduktiv metod. Intressenternas inflytande över företagen är stort, framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. Det är tveksamt om kostnadsbesparingen blir så stor som det lagda förslaget har angett då exempelvis bankerna kan ta ut högre ränta för de företag som inte har revision. Troligen kommer kostnaden att stanna kvar i företagen eftersom kostnaderna för exempelvis kreditgivning kommer att öka då banken bedömer det som en högre risk att låna ut kapital till företag utan revision. Revisionsplikt, intressenter, revision

3 Abstract Title Abolishment of statutory audit What will the consequences be? Level Bachelor thesis in business administration, credits 15 Date Authors Supervisor Background Purpose Method Conclusion Keywords Emma Almström Monica Hollström Anna Winberg Ulla Pettersson The background to the current Swedish statutory audit is the intensive debate that was brought up during the 1970 s about the extensive economic criminality in the companies. The previous Swedish government appointed a committee to investigate the Swedish statutory audit. The current government partly changed the directive of the investigation. A preliminary report from the committee came in April 2008 (SOU 2008:32). The report suggests that small Swedish companies no longer need to have statutory audit from 1th of July The purpose of this study is to discuss the possible consequences of the abolishment of statutory audit in small companies, based on chosen theories, regarding owners of the company and the other stakeholders influence over the company s decisions. Qualitative studies have been done through interviews. Descriptive/ deductive method Stakeholders have a large influence over the company, especially those who have comprehensive economic transactions with the company. It is doubtful if the cost savings will be as great as the proposition stated because the banks then can increase the interest rate for the companies without audit. The cost will probably stay in the company because the cost for credit granting will enhance since the banks take a higher risk when they grant a loan to the companies without audit. Statutory audit, stakeholders, audit

4 Sammanfattning Bakgrunden till nuvarande revisionsplikt i Sverige är den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk brottslighet samt att kontroll- och sanktionssystemen inte var utformade på ett funktionellt sätt för att stävja denna brottslighet. Den lagstadgade revisionsplikten i Sverige infördes för alla nystartade aktiebolag från 1 januari 1983 och för samtliga aktiebolag från Föregående regering tillsatte en utredning, kommittédirektiv 2006:96, för att se över den svenska revisionsplikten. Nuvarande regering förändrade delvis utredningens inriktning genom tilläggsdirektivet 2006:128. Utredningens delbetänkande, SOU 2008:32 innebär i korthet att den lagstadgade revisionsplikten för små bolag ska upphöra från och med den 1 juli 2010, vilket skulle betyda att endast cirka fyra procent av Sveriges alla aktiebolag har lagstadgad revisionsplikt efter detta datum. Ett argument för avskaffandet av revisionsplikten i små aktiebolag är att EU arbetar för att företag i Europa ska minska sin administration, och därmed sina kostnader för den, med 25 procent fram till år Den svenska regeringen har som mål att detta ska vara genomfört till år Svenskt Näringsliv har drivit frågan om ett avskaffande av revisionsplikten för små bolag på grund av att de anser att kostnaden för revisionen i dessa bolag inte tillför bolagen någon nytta och framhåller även att svenska företag missgynnas konkurrensmässigt av dessa onödiga kostnader. FAR SRS gav i uppdrag åt en konsultfirma att genomföra en utredning där det framkom att det är ytterst tveksamt om det blir någon kostnadsbesparing vid ett borttagande av revisionsplikten. Syftet med denna uppsats är därför att diskutera möjliga konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag utifrån valda teorier om ägarnas kontroll av företaget och övriga intressenters inflytande över företagens agerande. Vi har använt oss av agentteorin, samhällsansatsen och intressentmodellen i anslutning till vårt empiriska material. Utifrån nyttjat material har vi dragit slutsatsen att intressenternas inflytande över företagen är stort och det gäller då framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. De kan på så sätt vara med och påverka företagens beslut om att fortsätta med revision eller inte. Det är tveksamt om kostnadsbesparingen blir så stor som det lagda förslaget har angett eftersom exempelvis bankerna kan ta ut högre ränta för de företag som inte har revision. Vi tror att kostnaden kommer att stanna kvar i företagen eftersom kostnaderna för exempelvis kreditgivning kommer att öka då banken bedömer det som en högre risk att låna ut kapital till ett företag utan revision.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problembakgrund Problemformulering Syfte Avgränsningar Metod Val av undersökningsmetod Deskriptiv/deduktiv metod Primär- och sekundärdata Tillvägagångssätt Intervjuer Motivering och urval av valda respondenter Metod- och källkritik Motivering av valda teorier Referensram Revision Vad är revision? Revisorns roll Revision för vem? Den statliga utredningen SOU 2008: Utredningens arbetsgång Sammanfattning av SOU 2008: Avsikten med revisionspliktens avskaffande Gränsvärden för revisionsplikt Revisionens intressenter Konsekvenser av avskaffande av revisionsplikt Företagens intressenter Företags legitimitet Teori Agentteorin Samhällsansatsen Intressentmodell Empiri Intervju med ägare Svenska Riskkapitalföreningen Företagarförbundet Intervju med ledning Svenskt Näringsliv Intervju med Skatteverket Skatteverket Intervju med banker Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) Swedbank Diskussion och analys Agentteorin Samhällsansatsen Intressentmodellen Slutsats... 31

6 Källförteckning Bilaga 1... I Bilaga 2... II Bilaga 3... IV Bilaga 4... V Figurförteckning: Figur 1 Figur 2 Schematisk bild över företagets beslutande, verkställande och granskande organ. Företagens intressenter

7 Förkortningar/förklaringar ABL Aktiebolagslag (2005:551) BRÅ Brottsförebyggande rådet dir Kommittédirektiv EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska unionen FAR SRS Branschorganisation för revisorer och rådgivare Prop. Proposition SOU Statens offentliga utredningar VD Verkställande direktör ÅRL Årsredovisningslag (1995:1554)

8 1 Inledning I följande kapitel presenteras bakgrunden till ämnet och de fakta som föreligger vid ett eventuellt borttagande av revisionsplikten utifrån det nyligen framlagda delbetänkandet SOU 2008:32. Därefter följer en problembakgrund som sedan mynnar ut i problemformulering och syfte. Slutligen redogörs för avgränsningar. 1.1 Bakgrund Bakgrunden till nuvarande revisionsplikt i Sverige är den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk brottslighet samt att kontroll- och sanktionssystemen inte var utformade på ett funktionellt sätt för att stävja denna brottslighet. I en promemoria från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 1978, menades att kunniga revisorer som granskade företagen 1 skulle kunna hejda detta. I propositionen 1979/80:143, som utredde allmän skyldighet att ha kvalificerad revision menade utredarna att just små bolag var särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet och därmed i stort behov av en kvalificerad revisor. Arbetsguppen inom BRÅ lämnade en rekommendation att alla aktiebolag skulle ha minst en kvalificerad revisor, men eftersom det konstaterades att dessa inte räckte till kunde förslaget inte genast genomföras. När antalet revisorer så småningom ansågs tillräckliga infördes den lagstadgade revisionsplikten i Sverige för alla nystartade aktiebolag från 1 januari 1983 och för samtliga aktiebolag från (SOU 2008:32 s. 72ff) Revisionsplikten för små bolag har därefter berörts i andra utredningar bland annat i proposition 1997/98:99 där det konstaterades att revision är viktigt för flera intressenter, särskilt för aktieägare, borgenärer, anställda samt det allmänna. De har alla ett stort intresse av en kompetent granskning av företagets affärer och redovisning, att dessa sköts på ett riktigt sätt för att därigenom säkerställa att företaget följer lagar och regler. Detta för att bolagets ekonomiska ställning ska redovisas korrekt. (prop. 1997/98:99, s. 133) Ägarnas intresse för revision av bolag, och därmed kontroll av bolagsledningen, är särskilt viktig vilket understryks av att det är bolagsstämman som väljer revisorn. (Norberg & Thorell, 2005, s. 18) Revision innebär att aktiebolagens bokföring, årsredovisning och förvaltning granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor (FAR, 2006, s. 12,19). Med åren har revisorns roll förändrats och åtagandena har utökats. Numera är exempelvis revisorn skyldig att anmäla misstanke om vissa typer av brott och skattefusk. (SOU 2008:32 s. 74ff) Föregående regering tillsatte en utredning, kommittédirektiv 2006:96, för att se över den svenska revisionsplikten. Nuvarande regering förändrade delvis utredningens inriktning genom tilläggsdirektivet 2006:128. I och med tilläggsdirektivet blev uppdraget till kommittén att undersöka och ta ställning till vilka ändringar som kan behövas för att EG:s direktiv 78/660/EEG ska kunna införas i svensk rätt och vilka konsekvenser en förändring av revisionsplikten får. Artikel 51 i EG-direktivet föreskriver lagstadgad revision för bolag, men varje medlemsland får själv avgöra om små bolag ska undantas. Gränsen för vad som enligt direktivet anses som små bolag har ökats över tid. (SOU 2008:32, s. 69, 85f) Kommittédirektivet 2006:96 ska särskilt utreda konsekvenserna för intressenter som exempelvis det allmänna och näringslivet och då jämföra och studera framför allt utvecklingen i övriga nordiska länder. Även i de övriga nordiska länderna är revisionsplikten 1 Företag och bolag används synonymt genom hela uppsatsen. 1

9 Källförteckning Ahrne, Göran, & Hedström, Peter (Red.) (1999). Organisationer och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Artsberg, Kristina (2005). Redovisningsteori: policy och praxis. Malmö: Liber ekonomi. Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Pozkal, Polen: Studentlitteratur. Bigley, Gregory A. Felps, Will & Jones, Thomas M. (2007). Ethical theory and stakeholder related decisions: The role of stakeholder culture (Academy of management review vol. 32, No. 1), University of Washington business school Björklund, Maria & Paulsson Ulf (2003). Seminarieboken att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur. Bromwich, Michael (1992). Accounting regulation and the law. (I: Bromwich M. & Hopwood, A. (eds). Accounting and the law, Prentice-Hall, s ) Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber AB Brännström, Dan Vem vinner på ett kaos á la big bang?, Balans nr Cooper, Stuart (2004). Corporate social performance: A stakeholder approach, Wiltshire: Antony Rowe Ltd. Ejvegård, Rolf (1996). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Eriksson-Zetterquist, Ulla, Kalling, Thomas, Styhre, Alexander (2006). Organisation och organisationering. Malmö: Liber AB Falkman, Pär (2000). Teori för redovisning. Lund: Studentlitteratur. FAR (2006). Revision En praktisk beskrivning. Stockholm: Fars förlag FöretagarFörbundet Hämtad a, b, Gröjer, Jan-Erik (2002). Grundläggande redovisningsteori. Lund: Studentlitteratur Halvorsen, Knut (1989). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Holmblad Brunsson, Karin (2002). Organisationer. Lund: Studentlitteratur. Kommittédirektiv 2006:96. Revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv m.m. Hämtad

10 Kommittédirektiv 2006:128. Tilläggsdirektiv till utredning om revisorer och revision; genomförande av EG-direktiv mm (2006:96).Hämtad Linderyd, Andreas Razzia ersätter revisor. Småföretag kan få oväntat besök från Skatteverket. Dagens Industri, 25 februari 2008 Ljung, Anders O. (1992). Intressestrategier. En longitutinell studie av utvecklingen i två svenska företag. Akademisk avhandling vid Stockholms universitet. Norberg, Claes & Thorell, Per (2005). Revisionsplikt i små aktiebolag. (Rapport från Svenskt Näringsliv) Hämtad a. pdf Proposition 1997/98:99. Aktiebolagets organisation. Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG Hämtad sv.pdf Samuelsson, Lars A.(Red.) (2004). Controllerhandboken. Uppsala: Teknikföretagen SEB. Hämtad Skatteverket. Hämtad ff html SOU 2008:32. Avskaffandet av revisionsplikten för små företag. Stockholm: Justitiedepartementet Hämtad Swedbank. Hämtad a, b, Svenska Riskkapitalföreningen. Hämtad a, b, c, Svenskt Näringsliv. Hämtad Thomasson, Jan (2007). Extern redovisning och finansiell analys. Malmö: Liber AB 34

11 Bilaga 1 Intervjuformulär Skatteverket 1. Namn, befattning, bransch. (Om anonymitet önskas, ange detta men skriv ändå namn och befattning och bransch för vår skull) 2. Antal yrkesverksamma år inom Skatteverket. 3. Såsom representant för Skatteverket, hur förhåller du dig till förslaget? Utveckla gärna svaret. 4. Tror du att företagen kommer att fortsätta med frivillig revision? 5. I vilken omfattning i så fall? 6. Anser Skatteverket att revisionen är en kvalitets- och säkerhetsstämpel för de små aktiebolagen? 7. Kommer företagens trovärdighet att påverkas om de har revision eller inte? 8. Kommer ett eventuellt slopande av revisionsplikten att försvåra ert arbete? 9. Kommer ni att utföra fler kontroller av bolagen om revisionsplikten avskaffas? 10. Gäller det i så fall endast de företag som väljer att inte ha revision eller samtliga företag? 11. Hur kommer dessa kontroller att finansieras? 12. Kommer Skatteverket att uppmuntra företagen att fortsätta med revision om den blir frivillig och i så fall, på vilket sätt? 13. Tror du att de administrativa kostnaderna för aktiebolagen kommer att minska på grund av slopad revisionsplikt? (25 % enligt EU-direktiv) 14. Är det möjligt att kostnaderna för eventuella kontroller kan belasta företagen indirekt genom ökade skatter och/eller avgifter? 15. Finns det en risk att skatteintäkterna kommer att påverkas negativt genom medvetna felaktigt lämnade uppgifter från aktiebolagen? 16. Vill du tillföra någon ytterligare information som du anser är relevant till vår studie? 17. Kan vi kontakta dig igen för eventuell komplettering av frågorna? I

12 Bilaga 2 Intervjuformulär banker och andra kreditinstitut 1. Namn, befattning, bransch. (Om anonymitet önskas, ange detta men skriv ändå namn och befattning och bransch för vår skull) 2. Antal yrkesverksamma år i branschen? 3. Som representant för bank/kreditinstitut, hur förhåller du dig till förslaget? Utveckla gärna svaret. 4. Tror du att små aktiebolag kommer att fortsätta med frivillig revision? 5. I vilken omfattning i så fall? 6. Vilka faktorer påverkar bankens bedömning av kreditmöjligheterna för små aktiebolag? 7. Väger någon faktor tyngre i bedömningen, i så fall varför? Rangordna gärna. 8. Påverkar revisionen av små aktiebolag bedömningen av bolagets betalningsförmåga i samband med kreditgivning/prövning och i så fall på vilket sätt? 9. Kommer företagens trovärdighet att påverkas om bolagen har revision eller inte? 10. Kan revision ses som en kvalitets - och säkerhetsstämpel för bolaget? 11. Kommer möjligheterna för små aktiebolag att få krediter av er förändras om bolagen väljer att inte ha någon revision? 12. Kommer ert arbetssätt vid en kreditprövningsprocess att förändras beroende på om bolaget har revision eller inte? Om ja, beskriv hur? 13. Bedömer du att det kommer att medföra ökade kostnader för er? Om ja, hur kommer dessa kostnader att finansieras? 14. Kommer ni att utföra någon form av kontroll av bolag som väljer att inte ha revision? 15. Hur kommer i så fall dessa kontroller att finansieras? 16. Kommer ni i förekommande fall att kräva att bolagen har revision för att få kredit hos er? 17. Vilka möjliga alternativ till revision kan ni tänka er, som ni skulle bedöma som likvärdiga vid en kreditprövning? 18. Kommer någon enklare form av revision än dagens att vara ett tänkbart alternativ? 19. Vill du tillföra någon ytterligare information som du anser är relevant till vår studie? II

13 20. Kan vi kontakta dig igen för eventuell komplettering av frågorna? III

14 Bilaga 3 Intervjufrågor till Aktieägarorganisationer (ägare) Inledande frågor 1. Vad heter du? 2. På vilket företag arbetar du och vilken befattning har du? 3. Hur många år har du arbetat i denna befattning? (Om anonymitet önskas, ange detta men skriv ändå namn och befattning och bransch för vår skull) 4. Hur väl insatt är du i det nu lagda förslaget angående avskaffande av lagstadgad revisionsplikten för små bolag? 5. Som representant för ägarna: Vad anser du om förslaget? Utveckla gärna. 6. Tror du att små aktiebolag kommer att fortsätta med revision när den blir frivillig? Om ja, i vilken omfattning och varför? 7. Kommer små aktiebolag att belastas indirekt av kostnader för ökade kontroller på grund av att den lagstadgade revisionsplikten avskaffas, tror du? 8. Tror du att kontroller av små aktiebolags redovisning kommer att öka på grund av detta? Om ja: av vilka och på vilket sätt? 9. Tror du, i så fall, att det kommer att innebära kostnader för bolagen? 10. Kommer de små bolagens behov av rådgivning i redovisningsfrågor att öka på grund av slopad revisionsplikt? 11. Den kostnad som i så fall uppstår, bedömer du den vara lägre än för lagstadgad revisionsplikt för de små aktiebolagen? 12. Vilka av de små aktiebolagens intressenter, bedömer du, kommer att efterfråga, eller till och med kräva, revision av bolagen? Varför? 13. Vilka påtryckningsmedel skulle de kunna använda? 14. Kommer aktieägarnas kontroll över företaget och dess ledning att förändras om företaget väljer att inte ha revision? 15. Kommer Ni att råda aktieägare att rösta för fortsatt revision av bolagen, även om den blir frivillig? Motivera. 16. Finns det något du vill tillägga som kan vara av värde för vår undersökning? 17. Kan vi kontakta dig igen om vi behöver komplettera våra uppgifter? IV

15 Bilaga 4 Intervjufrågor till Företagsföreningar (ledningen) Inledande frågor 1. Vad heter du? 2. På vilket företag arbetar du och vilken befattning har du? 3. Hur många år har du arbetat i denna befattning? (Om anonymitet önskas, ange detta men skriv ändå namn och befattning och bransch för vår skull) 4. Hur väl insatt är du i det nu lagda förslaget angående avskaffande av lagstadgad revisionsplikten för små bolag? 5. Som representant för ledningen: Vad anser du om förslaget? Utveckla gärna. 6. Tror du att små aktiebolag kommer att fortsätta med revision när den blir frivillig? Om ja, i vilken omfattning och varför? 7. Kommer små aktiebolag att belastas indirekt av kostnader för ökade kontroller på grund av att den lagstadgade revisionsplikten avskaffas, tror du? 8. Tror du att kontroller av små aktiebolags redovisning kommer att öka på grund av detta? Om ja: av vilka och på vilket sätt? 9. Tror du, i så fall, att det kommer att innebära kostnader för bolagen? 10. Kommer de små bolagens behov av rådgivning i redovisningsfrågor att öka på grund av slopad revisionsplikt? 11. Den kostnad som i så fall uppstår, bedömer du den vara lägre än för lagstadgad revisionsplikt för de små aktiebolagen? 12. Vilka av de små aktiebolagens intressenter, bedömer du, kommer att efterfråga, eller till och med kräva, revision av bolagen? Varför? 13. Vilka påtryckningsmedel skulle de kunna använda? 14. Kommer ni att råda era medlemsföretag att fortsätta med revision av bolagen, även om den blir frivillig? Motivera. 15. Finns det något du vill tillägga som kan vara av värde för vår undersökning? 16. Kan vi kontakta dig igen om vi behöver komplettera våra uppgifter? V