VAD HÄNDER NÄR EN INFOPUNKT PLACERAS PÅ BARNAVDELNINGEN? Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete

Transkript

1 VAD HÄNDER NÄR EN INFOPUNKT PLACERAS PÅ BARNAVDELNINGEN? Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete Lena Klingberg Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier. MAJ 2011

2 Innehåll Att arbeta aktionsinspirerat 3 Förutsättningar 3 Process 4 Resultat 6 Reflektioner 7 Litteratur 8 Bilaga 2

3 Att arbeta aktionsinspirerat Aktionsforskning innebär att man startar ett iscensättande; en aktion. Under tiden iakttar man skeendet och dokumenterar vad som händer t.ex. i en dagbok. Genom att skriva dagbok avsätter man tid varje dag för reflektion av den egna praktiken. Det är viktigt att arbetskamraterna tar del av processen så att även de kan analysera och lära sig något av händelseförloppet. Aktionsforska kan ses som en parallell till gräv där du står rörelsen, från 1990-talet. Det handlar om att utifrån det vardagliga och kända formulera en fråga om det man önskar veta mer om (Rönnerman, 2010, s.14). Agerandet hänger ofta i hop med något man vill förbättra. Man ställer sig bredvid och iakttar för att se nya möjligheter och dokumenterar så att andra också kan ta del och lära sig något om processen. Man prövar något nytt med syftet att förändra verksamheten i önskvärd riktning. Aktionsforskning kan även beskrivas som en cirkulär process, där fyra steg ingår: planera - agera - observera och reflektera. Hur ser och tänker jag som bibliotekarie om mitt uppdrag? Vad är det jag skall lära mig? Tänker jag och mina kollegor på samma sätt? Reflektioner kan öppna upp för nya idéer. Att agera, forska och lära är tre led jag skall tänka på under aktionsforskningen. En utgångspunkt inom aktionsforskning är att yrkesverksamma genom att agera och reflektera över den egna praktiken, bidrar till kunskapsutveckling. (Rönnerman, 2010, s.113). Förutsättningar 1986 flyttade Lerums bibliotek in i den nybyggda gymnasieskolan; Dergården. Till en början fanns både ett huvudbibliotek och ett gymnasiebibliotek i skolan men numera är skolbiblioteket integrerat med folkbiblioteket. Bibliotekspersonalen fick vara med och planera inredningen. Jag föreslog en informationsdisk på barnavdelningen, förutom den stora gemensamma som skulle ligga nära entrén. Barnavdelningen ligger längst in i biblioteket och en mindre disk placerades också där men bemannades sällan på grund av för liten personalstyrka. När vi utökade med nya medier för barn, film, cd-böcker och cd-skivor togs disken bort, då ytan behövdes till nya hyllor. Lerums bibliotek var ett av regionens sista folkbibliotek som datoriserades. Det skedde 1996, efter att i flera år fått dispens för det omoderna Detroitsystemet (låntagarna skrev sitt telefonnummer på kortet bak i fickan på boken). Äntligen kunde vi söka i datorer i stället för i kortkatalogen och återlämningen gick betydligt snabbare än vid manuell kortsortering! Förbättringsområdet 2009 "chippades" hela beståndet och RFID infördes, en förändring som innebär att besökarna själva kan låna, låna om och lämna tillbaka sina lån. En station placerades på barnavdelningen och två vid bibliotekets ingång. Det var en stor satsning som medförde att personalen fått mer tid till bokinformation etc. för våra besökare som också fått kortare väntetid. Reserverade böcker, samtliga filmer, tidskrifter och cd-skivor som tidigare förvarats innanför disken stöldmärktes och ställdes ut på öppna hyllor i bibliotekslokalen. Vår gigantiska lånedisk med två informationsplatser och två platser för 3

4 utlåning och återlämning där tre personer samtidigt tjänstgjorde kändes med ens som ett hinder. Behovet att lämna den för att tjänstgöra ute i lokalen och där möta besökarna blev tydligt. Längst in i biblioteket ligger barnavdelningen, dold från informationsdisken. För att alla lättare skall hitta barnens favoritämnen är manga, sport-, häst- och spännande böcker utmärkta med olika färgprickar. Genrerna är utbrutna och står på egna hyllsektioner med tydliga stora skyltar. På hyllan med hästböcker står först skönlitteraturen, "hästböckerna" som uteslutande handlar om flickor som rider. Därefter står fackböckerna som tar upp all fakta om hästar. Barn delar knappast upp de böcker de är intresserade av i skönlitteratur och facklitteratur (Från medieplanering till verksamhetsutveckling, s. 53). Trots detta behövde tjänstgörande bibliotekarier ofta följa med bort till barnavdelningen för att visa var dessa böcker står och fastnade när andra besökare som vistades där också passade på att fråga om råd eller vägledning. Naturligtvis är hela personalen överens om att barnfrågorna är viktiga, fast då långa köer bildades vid lånedisken blev vi stressade. Disken behövde tas bort och ersättas med flera utspridda infopunkter i lokalen! Mina frågeställningar Vad händer när en infopunkt placeras på barnavdelningen? Hur blir mötet mellan personalen och besökarna på barnavdelningen? Hur upplever personalen att tjänstgöra vid infopunkten? Process Innan den stora och platskrävande informationsdisken monterades ner i etapper köptes tre mindre infopunkter och en rund med tillhörande kassapparat in. Den runda placerades nära ingången, den andra mitt i biblioteket, den tredje på barnavdelningen och den fjärde i ett arbetsrum. Personalen står vid tre små infoplatser ute i bibliotekslokalen i stället som tidigare bakom en lång avgränsande gemensam disk. Christian (gymnasiebibliotekarie) och jag fick i uppdrag att ta fram olika alternativ till små informationsdiskar. Förutom priset och måtten behövde vi en stabil möbel med höj och sänkbar skiva och rundade hörn. En dator måste kunna fästas under skivan och rullstolsburna kunna komma lätt intill. Novells möbel uppfyllde våra krav. Den första december beställdes tre stycken med löfte om leverans vecka fyra Det krävdes en smärre ommöblering för att frigöra en tillräckligt stor yta för infopunkterna, sedan var det bara att vänta! Aktion Vecka 7 anlände de till slut och därefter är vi i gång med full bemanning Vi tjänstgör alltid två samtidigt ute i biblioteket och står halva informationspassen var på barnavdelningen och vid den runda nära ingången. Vi skiftar alltså infoplats efter halva tiden. Gymnasiebibliotekarien står vid sin infopunkt mitt i biblioteket under dagtid som en extra resurs för gymnasieeleverna. Verktyg Dagboken ligger på en hylla i anslutning till barninfo där jag observerar och skriver ner händelser, intryck och känslor på plats och omgående under mitt arbetspass. Eftersom infopunkten kom så sent gör jag mina pass enbart på barnavdelningen för att kunna göra så många observationer och intervjuer som möjligt. 4

5 För att underlätta kan man använda pilar i olika riktningar för positivt och negativt uppträdande eller känslor. Symboler gör det lättare att efteråt få överblick i observationsmaterialet. Man har för övrigt kommit en bit in i analysen (Björndal, 2009, s.47). Jag valde att föra en processdagbok med tyngdpunkt på följande skeenden: Vad händer? Vad känner jag? Vad lär jag mig? Med hjälp av en processdagbok registrerar jag observationer av pedagogiska processen och reflektioner över den information som samlats in (Björndal, 2009, s.66). Nedanstående möten och intervjuer med besökare kommer jag att ta återge till mina arbetskollegor på nästa arbetsplatsträff. Observationer och reflektioner Första mötet är en 9 årig flicka som frågar efter en bok om Harry Potter, Vi söker tillsammans i datorn och söker sedan upp boken på hyllan. Hon blir väldigt glad och glädjen smittar av sig till mig! Flickan skulle inte vågat fråga på någon annan infopunkt än på barnavdelningen där hon förväntar sig att boken skall vara. Jag finns där när hon behöver min hjälp och jag följer givetvis med och hämtar boken. Barn som intervjuats av skolbibliotekarien säger att en bra bibliotekarie är en som följer med och visar och inte bara pekar! (Framsidan, nr 5, 2010, s.20).(pil uppåt) Några minuter senare får en farmor tips på flera bra bilderböcker till sina barnbarn. De skall besöka henne på kvällen och hon vill ha många böcker som skall handla om bilar. Två små killar som älskar bilar är ju inte svårt att hitta böcker till för mig som vet var jag skall leta i bilderboktrågen och på fackhyllorna. Damen är förvånad över det rika utbudet och lånar stolt med lite vägledning boktraven själv. Hon skulle ha sökt bland böckerna efter böcker med bilar på omslaget och inte "besvärat" ifall personal inte funnits nära till hands. Nu kan jag ge henne ytterligare hjälp att hitta bra böcker, farmodern behöver kanske också en högläsningsbok? Jag har precis läst en lämplig som borde passa hennes barnbarn. Det känns självklart att visa upp boken som står bland nyheterna alldeles i närheten av infopunkten på barnavdelningen där jag tjänstgör. En annan fördel är att jag kan röra mig fritt ibland hyllorna och ändå se ifall någon kommer till infopunkten. Jag märker att besökarna hela tiden frågar om hjälp när jag befinner mig ute bland bibliotekets hyllor. En orsak att vi ändrade på vårt informationssystem var ju för att kunna möta besökarna på ett naturligt sätt (pil uppåt). När en kvinna undrar om det går att få hjälp med att hitta en roman till henne själv, trots att vi befinner oss på barnavdelningen, söker jag naturligtvis efter boken. Vi går därefter tillsammans och hämtar den på vuxenavdelningen. Endast vid lång kö hänvisar jag till den andra informationspunkten om det inte gäller frågor på barnavdelningen. Det som är speciellt för biblioteken är ju att de är öppna för alla. Vi måste vara kundorienterade. Det finns många bibliotekarier som inte tycker de valt ett serviceyrke(framsidan nr1, 2011 s. 6) (pil uppåt). Eleverna i en skolklass i årskurs två vill låna varsin bänkbok som de skall läsa i under skoltid. Många vet vad de vill ha andra får boktips men några vill leta själva. En kille slår uppgivet ut med armarna för han tycker vi ställt upp böckerna så dumt. Han hävdar att barn vet ju ofta vad boken heter och letar efter titeln. Vem som skrivit boken tycker han är ointressant. Lena Lundgren skriver i Från medieplanering till verksamhetsutveckling s. 82 om den djärva idén att ställa skönlitteraturen efter boktitlarna. Barn tycker det är svårt att hitta på barnavdelningen (pil neråt). Förskoleklassen som kommer instormande på barnavdelningen sätter sig genast runt bilderböckerna eller på golvet och börjar titta i böckerna. Barnen är positiva och glada men 5

6 vänder sig till fröknarna för att visa och få klartecken till boklån. Deras förskolelärare vill ha böcker om naturen och det är just i samband med deras pågående teman som vår hjälp behövs för att hitta lämpliga fackböcker. Läraren tycker inte om att behöva lämna barnen utan uppsyn för att fråga oss så hon är mycket positiv till att vi nu finns på barnavdelningen. Samverkan med förskolan ökar när bibliotekspersonalen aktivt söker kontakt med barnen och fröknarna enligt projektet:" Leka, Språka, Lära" (pil uppåt). När en pappa kommer med sin dotter på 8 år och han uppmanar henne att fråga var böckerna om Sigge står vågar hon inte först. Jag svarar att jag gärna visar henne och hon blir förtjust över att vi ställt alla hästböcker tillsammans. Flickan väljer länge och har svårt att bestämma sig. Pappan lovar att de skall komma tillbaka när hon läst ut boken och låna en ny. Han sitter lugnt i vår soffa och väntar tills hon är klar med sitt val. Skönt att hon inte behöver skynda sig. Det är första gången de besöker biblioteket tillsammans. Dottern fick sitt lånekort i samband med klassbesök en vecka tidigare. Roligt att flickan återkom så snart och om det blir en vana (pil uppåt). Under vår senaste arbetsplatsträff diskuterar personalen vår satsning på infopunkten på barnavdelning ut i från den danska artikeln "Ud med skrivebordet" av Sabrine Mönsted, i Bibliotekspressen nr16, Artikeln handlar om barnbiblioteket i Herning. En av mina medarbetare håller med om att det är viktigt att vi hela tiden befinner oss på barnavdelningen men också att vi alltid frågar om vi kan hjälpa till. Däremot tycker en att artikelns utgångsläge "Ut med skrivbordet" är att gå för långt! Nu markerar vi ju vår närvaro genom en infopunkt och besökarna ser vart de skall gå för att få hjälp och kan vänta där ifall vi redan är upptagna. Någon påpekar vikten av att vi ibland skall vara ute bland hyllorna och inte sitta och stirra in i datorn eller någon sambindningslista. Vi skall inte ge ett intryck att vara så upptagna att man skall be om ursäkt för att störa oss. Slutligen poängterar en annan att vi bör sitta ner vid infopunkten så vi hamnar i ögonhöjd med barnen och det underlättar dessutom när vi skall visa dem i datorn. Nya små kontorsstolar kommer att köpas in. Personalen är överens (pil uppåt). Flera personers iakttagelser och tankar kan ge en mer fullständig och riktigare bild av verkligheten än vad en enda person kan skapa sig. (Björndal, 2009, s.21). Resultat - vad som hände när en infopunkt placeras på barnavdelningen Nöjdare besökare och personal är det som främst synliggjorts under processen. Vi blir mer tillmötesgående när vi åter är på plats med en infopunkt på barnavdelningen som dessutom är bemannad. Att kunna vara ute bland bokhyllorna för att sätta upp böcker då man inte har några besökare under informationspasset var tidigare omöjligt. Det upplevs som en meningsfull bonus av all personal. Att arbeta ensam vid infopunkten känns ibland svårare eftersom möjligheten att fråga kollegor om råd inte går lika smidigt som när vi tjänstgjorde tillsammans. Biblioteket skall vara en mötesplats och jag tycker redan att placeringen av infopunkten känns självklar. Det händer att någon stannar upp och undrar varför vi gjort denna förändring men de flesta håller med om att det är en förbättring och att de snabbt kommer att vänja sig för vi har skyltat så tydligt! 6

7 Barn och ungdomar tycker det är bra att vi frågar om vi kan hjälpa när de kommer till barnavdelningen, annars har de inte svårt för att avböja. Föräldrar som inte vet vilka böcker som passar deras barns behov eller var böckerna står i hyllan på barnavdelning blir lättade över att det nu finns personal att fråga om råd där. Far- och morföräldrar behöver också vår vägledning särskilt när de kommer utan sina barnbarn. Jag tror och hoppas att lånen på barnavdelningen kommer att öka markant. Det är lättare att visa på flera nyheter som förskolan ofta efterfrågar. Lerum är en barnrik kommun och alla förskolor lånar mycket bilderböcker på biblioteket. Tidigare tjänstgjorde personalen bakom en lång disk, mycket tid gick åt till in och utlåning. Dessutom fanns som tidigare nämnts reserverade böcker filmer och cd-skivor oåtkomligt för besökaren bakom disken och dessa plockades fram av personalen. Lite tillspetsat, likt en gammal "lanthandel"! Förändringen innebär att vi bytt vårt besöksmottagande. Nu erbjuder vi i stället ett modernt "Snabbköp" där besökarna själva kan hitta hela bibliotekets utbud ute i bibliotekslokalen och sköta sina lån vid flera platser. För att på bästa sätt vägleda våra besökare, finns nu tre eller två bibliotekarier tillgängliga ute i biblioteket, varav en alltid på barnavdelningen. Reflektion Att omgående notera olika händelser som inträffar på barnavdelningen i en dagbok under tjänstgöringspassen resulterar i att man på ett enkelt sätt dokumenterar förbättringsområdet. Det är viktigt att det blir en vana och att alla skriver för att vi skall få en övergripande insikt. Notiser om vad besökaren är nöjd eller inte är nöjd med bör markeras med pilar, det blir både enkelt och överskådligt när vi tillsammans går igenom anteckningarna på arbetsplatsträffarna. (Björndal, 2009, s 47). Under utvecklingsarbetets gång skall hela personalstyrkan vara insatt så vår samhörighet och kompetens stärks i förloppet. Det är nödvändigt att stanna upp och ta sig tid och söka kontakt med kollegor för att utbyta erfarenheter, tankar och idéer(att lyfta blicken och bryta mönstret, 2006, s.72) Det känns meningsfullt att kunna möta barnen när de kommer till barnavdelningen och informationen. Att underlätta för alla att hitta på barnavdelningen blir vår nästa aktion. Pojkens protest angående böckernas uppställning är värd att reflektera över. (Barnkonventionen) Ett barnbibliotek är en värld i sig. Ofta är det en värld byggd av vuxna för barn men det håller på att förändras(framsidan, nr 5 special ). När vi skall undersöka eller förändra något på min arbetsplats, kan vi starta med att tillsammans planera och agera, därefter observerar vi resultatet och gör reflektioner. Vi kan också starta utifrån en reflektion och sedan planera o.s.v. ifall det skulle passa vårt utgångsläge bättre. Beroende på var vi konkret befinner oss startar vi processen någonstans i cirkeln Med hjälp av Kolbs cirkel blir det lättare att inse och förklara vad aktionsforskningen egentligen innebär och att börja ( Från medieplanering till verksamhetsutveckling, 2009, s.24). 7

8 Litteratur Att lyfta blicken och bryta mönster. (2006). Lund: BTJ. Bibliotekspressen. nr 16, (2010) "Ud med skrivebordet". Björndahl, Cato ( 2009). Det värderade ögat. Stockholm: Liber. Framsidan. nr 5, (2010) och nr 1, (2011). Projektet; Leka, språka Lära. Förslag till taxonomi för samarbete mellan förskolan och bibliotek. Rönnerman, Karin (red) Aktionsforskning i praktiken - erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur. Ögland, Malin (red) Från medieplanering till verksamhetsutveckling. Lund: BTJ. 8

9 9