OM BARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEK
|
|
- Ulla-Britt Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 OM BARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEK Britt Dahlström Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier. MAJ
2 Innehållsförteckning 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat s.3 2. Förutsättningar..s Presentation av Ulricehamns stadsbibliotek.s Frågeställningar...s.4 3. Process.s Aktion.s Verktyg...s.5 4. Resultat s.6 5. Reflektion.s.8 Litteraturlista.. s.9 Bilaga 1 Barnchecklista....s.10 Bilaga 2 Intervjufrågor.....s.12 2
3 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Den här rapporten beskriver ett utvecklingsarbete inom området barns delaktighet i barnbiblioteket. Rapporten skrivs inom ramen för en uppdragskurs i aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete för bibliotekarier, som pågick under hösten 2010 till våren 2011, och har letts av Lena Folkesson från Göteborgs universitet och Kultur i Väst, med stöd från Kulturrådet. Kursens titel vittnar om att jag har studerat ämnet i fråga med hjälp av aktionsforskning och dess metoder. Vad innebär det att arbeta med aktionsforskning? Karin Rönnerman beskriver i Aktionsforskning i praktiken (2004) att det aktionsforskningsinspirerade sättet att arbeta utmärks av att det är problemorienterat något i verksamheten behöver utvecklas eller förbättras. Det är också praktikorienterat det är den egna praktiken som förbättringsområden ska utgå. Och det är förbättringsinriktat till skillnad från övrig forskning som kan vara inriktat på att enbart undersöka något ska aktionsforskningen leda till en förbättring av verksamheten. Genom en aktion, att man prövar något, sker en förändring i arbetet och med hjälp av olika verktyg studerar man vad som sker i verksamheten. I traditionell forskning är inte alltid avsikten att det ska ske en utveckling. Aktionsforskningen syftar däremot till att utveckla den egna verksamheten och är ett ständigt pågående arbete. Det här för med sig att utvecklingsarbetet tenderar att gå i ett spiralgående skeende. Spiralen består oftast av stegen planera agera observera reflektera. Det är mest i pedagogiska sammanhang som man har utvecklat det här sättet att arbeta (Rönnerman, s. 13ff). Under rubriken process kommer jag att ta upp vilka olika verktyg som man kan använda i aktionsforskningsarbetet. Här nedan följer det första steget i aktionsforskningen att planera. Jag kommer att ge en kort bakgrundsbeskrivning av mitt bibliotek, en kortfattad historisk bakgrund till mitt val av ämne samt vad i dagsläget som har inspirerat mitt val av förbättringsområde. 2. Förutsättningar 2.1 Presentation av Ulricehamns stadsbibliotek Ulricehamns stadsbibliotek är huvudbibliotek för Ulricehamns kommun som idag har ca invånare. På stadsbiblioteket som enbart är ett folkbibliotek arbetar fyra bibliotekarier, fem assistenter och en bokuppsättare. I kommunens biblioteksorganisation ingår tre filialer och därtill hörande utlåningsstationer. Det finns idag totalt 13 bibliotek runt om i kommunen, bemannade från ett par till flera timmar i veckan. Stadsbiblioteket har under de senaste decennierna genomgått en del förändringar som pekar mot en utveckling av en alltmer självständigare roll i förhållande till beslutsfattare. Det här kom fram när jag intervjuade mina kollegor som hade varit anställda ett tjugotal år. När deras 3
4 anställning började var många beslut tvungna att förankras i kulturnämnder eller bland andra politiska organ. Utvecklingen har gått mot att tjänstemännen själva bestämmer över en större del av sitt arbete. Detta har också inneburit ett större avstånd till den politiska makten. För ett par decennier sedan fanns en mer direkt och snabbare väg för att få inflytande över de politiska beslut som gällde biblioteksverksamheten. Mina kollegor beskrev det som att man kunde som enskild tjänsteman ringa ett samtal och prata med en politiker. De upplevde att det gick att påverka planer och politiska beslut. Det här förhållningssättet finns inte idag. Avståndet och därmed tjänstemännens känsla av maktlöshet verkar ha ökat. Däremot har inflytandet över den egna verksamheten ökat genom åren. Idag går det att fatta egna och självständiga beslut och påverka utvecklingen som rör ens ansvarsområde. Mitt förbättringsområde finns här som en tänkbar utvecklingsfas. Ett ytterligare steg i samma linje, från att tjänstemännen bestämmer till att mottagaren är med och beslutar om hur biblioteket ska fungera. Min verksamhet består av barnbiblioteket och med särskild tanke på barnkonventionens artikel nr 12:1, Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad, är barns delaktighet och inflytande även på bibliotekets område av största vikt. I kommunens vision finns ledordet växtplats där barnen är i centrum. Ulricehamns kommun är en Växtplats för alla och har barnen i centrum. Kommunen har tagit fram en barnchecklista (se bilaga 1) där man försöker att ta tillvara barns intressen. När det gäller bibliotekets verksamhet för barn har den förändrats en del under de senaste åren. Framför allt har programverksamheten för barn ökat. Utlåningen har ökat under de senaste åren och förändringar har successivt skett med både program och bibliotekets barnavdelningar. Under den här tiden har vi däremot inte aktivt arbetat med barns delaktighet och inflytande, vilket vi idag upplever som en brist. Ämnet har aktualiserats ett par gånger under ett flertal år eftersom det finns behov i kommunen av att flytta stadsbiblioteket. Även i samband med dessa diskussioner, då olika förslag har lagts fram och flera utredningar har gjorts, har frågan om barns delaktighet kommit upp. 2.2 Mina frågeställningar Frågor som jag har ställt mig är bland annat: Hur ska vi få barn/ungdomar att delta och påverka utvecklingen av deras lokala folkbibliotek? Hur ska vi öka barns delaktighet? En annan aspekt är vad händer i biblioteket när man arbetar med barns delaktighet. Det här syftar också till att få en ingång till frågan om hur vi ska utforma barnbiblioteket för att möta framtidens behov. Men i den här rapporten beskriver jag enbart mitt utvecklingsarbete som jag har arbetet med sedan i höstas. Och jag har inriktat mig på barn i mellanstadieåldern och främst behandlat det fysiska biblioteksrummet. 4
5 3. Process 3.1 Aktion Jag har arbetat med en grupp barn i mellanstadieåldern som jag träffar regelbundet genom en bokklubb som jag håller i. De flesta av barnen har redan en införstådd och inskolad biblioteksbild, vilket både kan vara en nackdel och fördel. Är man redan en van biblioteksbesökare kan det vara svårt att bortse från de redan fasta konventioner som biblioteket styrs av. En fördel kan vara att barnen förhoppningsvis har lättare att ha åsikter om biblioteket och kanske har reflekterat över verksamheten. Det andra steget i aktionsforskningsspiralen är att agera, vilket rubriken aktion syftar på. Aktionen innebär att man gör en förändring i sin verksamhet och sedan studerar vad som händer efter förändringen. För att kunna hitta någon form av aktion valde jag ett göra en intervju dels med ett av barnen och dels med hela gruppen. Vid intervjutillfället med hela gruppen ställde jag bara ett par frågor, medan jag gjorde en mer djuplodad intervju med ett av barnen. Under intervjuerna och under träffarna med barnen i bokklubben har det kommit fram flera förslag på förändringar. Min aktion eller aktioner består av att försöka genomföra några av de förslag som barnen har lagt fram. Resultaten av intervjuerna och aktionerna beskrivs i avsnittet resultat. 3.2 Verktyg När aktionen har genomförts ska något eller några verktyg användas för att gå till nästa steg i spiralen, att observera vad aktionen har fört med sig. Inom aktionsforskningen är verktyget loggbok och observation vanliga när man arbetar med aktionsforskning. Under min arbetsprocess har jag fört en loggbok. I Cato R.P. Björndals bok Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning (2009) finns det beskrivet på vilka sätt man kan använda sig av loggboken. (Björndal, s.61) Syftet är framför allt att skapa en fördjupad insikt av det som har hänt i ens verksamhet. Loggboken kan vara mer eller mindre strukturerad på varierande vis. I den här studien har jag valt att föra en ostrukturerad loggbok. Jag gjorde också ett försök att observera en situation med barnen, vilket jag skriver om längre fram. 5
6 4. Resultat Inom ramen för den här aktionsforskningskursen och valet av mitt förbättringsområde har syftet varit att prova ett par verktyg och aktioner för att kunna arbeta med barns delaktighet. Flera förslag till aktioner har framkommit i både intervjuer och samtal, och jag har gjort försök att använda ett par av de verktyg som vanligtvis används i aktionsforskningssammanhang. Under intervjuerna och samtalen med barnen ställde jag mest frågor kring hur de tyckte att biblioteksrummet var utformat och om de hade några önskemål eller förslag på förändringar, antingen av rummet eller av samlingen som sådan. Det som var mest uttalat var att böcker och media är svåra att hitta. Bibliotekets skyltning är inte tillfredsställande. Det är komplicerat att både hitta i fackavdelningen, där ämnena har invecklade rubriker. Det är också svårt att hitta bland skönlitteraturen eftersom bokstäverna finns på skyltar som är av en platt typ istället för en bred s k knubb. Ett av barnen kom också med förslag på en ny genreindelning, nämligen äventyr. I intervjun med det enskilda barnet framkom önskemål om en hylla där man själv kunde lämna egna skrivna bidrag som kan läsas eller lånas ut av andra. Jag beslöt mig sedan för att göra en aktion då barnen fick vara med att ändra på ämneskategorier på fackavdelningen och försöka att studera vad som hände med barnen och vad som händer i biblioteket. Barnen föreslog andra ord för de SAB-avdelningar som vi har. De tyckte att det var flera rubriker som var svåra att förstå och jag fick hjälpa dem på traven genom att ge några förslag på andra namn på avdelningarna. Det var svårt att samtidigt som man arbetar med barnen även göra en observation. Efter träffen med barnen ändrade jag på beteckningarna och lade till en bild som symboliserade ämnet. Ett förslag under en kursträff var att efteråt observera i biblioteket vad som händer efter att vi hade ändrat på skyltarna. Någon egentlig observation har jag inte gjort. Jag tror att det krävs en större förändring i biblioteket för att man ska se några mer uttalade skillnader. Men en situation noterade jag under en biblioteksvisning för en förskoleklass: då jag skulle visa några pojkar var böckerna om dinosaurier står, utropade en pojke att man kan se på bilderna var böckerna står. Det är viktigt att arbeta kontinuerligt med barns delaktighet och man måste lära känna barnen för att de dels ska bli medvetna om att det går att påverka och dels våga göra det. Barnen behöver tid för att lära känna den som arbetar på biblioteket och också få tid att bli medvetna om biblioteket som rum och struktur. Det är också viktigt att det finns tid att försöka genomföra de förslag som barnen ger. Eftersom det här utvecklingsarbetet och kursen har pågått under en längre tid (sedan hösten 2010) så har barnen efterhand också kommit fram med önskemål, inte bara då jag har uppmanat dem att göra det. Ett sådant exempel är att när pojke tyckte att biblioteket skulle ha ett cykelställ. 6
7 En annan aspekt är den övriga personalen som arbetar i biblioteket och som troligtvis också får förslag eller ser behov av små eller stora förändringar. I det här sammanhanget är det viktigt att på ett praktiskt och smidigt sätt försöka samla in de idéer som kommer fram. Två begrepp som är viktiga att vara medveten om i sammanhanget är barnperspektiv och barns perspektiv. Det här skriver Barbro Johansson om i antologin Barnet, platsen och tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Barnperspektiv används ofta i betydelsen att en vuxen försöker komma underfund med barns egna perspektiv. Ofta används barnperspektivet i sammanhang där vuxna i beslutsfattande ställning försöker att ta hand om barns intressen. (Johansson, 2010, s24) En vuxen kan däremot inte inta ett barns perspektiv. Ett barns perspektiv är barnets egen värld eller synvinkel. Det man däremot kan göra är en tolkning av barnets perspektiv. För att kunna arbeta med barns och ungas delaktighet krävs ett ständigt förändringsarbete. Barnen växer upp, förändrar sin syn på tillvaron, samhället förändras och barn påverkas i hög grad av omgivningens förändringar. Casper Hvenegaard Rasmussen och Henrik Jochumsen beskriver i kapitlet Från läsesal till levande bibliotek i Barnet, platsen och tiden om hur biblioteksrummet har förändrats under årtionden. Den teknologiska utvecklingen har exempelvis påverkat biblioteksrummet i hög grad. Rasmussen och Jochumsen skriver att det inom bibliotekssammanhang finns visionen from collection to connection. Biblioteken har gått från att varit passiva samlingar till att försöka förena användarna med medier, kunskap, kultur. De ger olika exempel på hur man har testat olika grepp för att attrahera barn. (s.213ff) I den danska Biblioteksstyrelsens rapport Fremtidens biblioteksbetjening af børn talar man bl a om att barnbiblioteket i framtiden ska vara ett ställe där man kan vara, lära och göra. Under arbetets gång har det uppstått frågor som rör både aktionsforskningen och barns delaktighet. Det kommer jag ta upp i nästa avsnitt, under reflektioner. Vi har hamnat på det sista steget i spiralen, att reflektera. 7
8 5. Reflektion Överlag har det varit svårt att arbeta med mitt förbättringsområde på ett aktionsforskningsinspirerat sätt och det här är bara en början. Jag kunde ha använt mig av loggboken i större utsträckning än vad jag har gjort och kanske på ett mer strukturerat sätt. Det tar också tid att arbeta med förändringsarbete och med barns delaktighet, vilket jag har upplevt som en svårighet, men som ändå är en viktig slutsats för mitt arbete och viktigt att tänka på om man ska arbeta med delaktighetsfrågor. Om inte tiden eller viljan finns till förändring, är risken att det blir en slags skendemokrati. Under våra träffar i kursen tog vi just upp den här sidan av saken, att hamna i ett skendemokratiskt läge, vilket kan inträda om barnen önskar förändringar som man själv upplever som opassande eller komplicerade att genomföra. De förslag som barnen kom med i mitt sammanhang var alla sådana som är fullt möjliga att genomföra och som vi i personalen har tidigare diskuterat. Problemet har i stället varit att hitta tillfällen i det dagliga arbetet att realisera önskemål och tillfredsställa de behov som finns. Nya frågeställningar har dykt upp på vägen genom det här arbetet. Hur medvetna är barnen om vilka behov de har? De barn som jag har arbetat med är redan vana biblioteksbesökare och därför inskolade i de konventioner som finns. Det kan vara svårt att göra tanken fri från det som redan är. Det kan ändå vara vanskligt att arbeta med barn som inte är vana biblioteksbesökare eftersom de kan vara mindre medvetna om egna önskemål och behov i bibliotekssammanhang. Finns inte biblioteket i deras vardag kanske det inte är något som man överhuvudtaget har reflekterat över. En annan fråga som är viktig att ställa i det här sammanhanget är: Av vilken anledning ska vi arbeta med barns delaktighet? Vilka är de främsta motiven? Blir barnverksamheten bättre för att barnen själva får vara med och bestämma? Är det barnens perspektiv eller barnperspektivet som vi är ute efter? Om vi väljer att försöka förstå och tolka barnens perspektiv hur gör man då? Samhällsutvecklingen går i snabb takt och en ständig omvärldsbevakning krävs. För att biblioteket ska vara en attraktiv plats för barn är det viktigt att på något sätt verka för ett utvecklings- och förändringsarbete, att låta aktionsforskningsspiralen gå flera varv till. 8
9 Litteraturlista Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. (red.) Karin Rönnerman. Lund Barnet, platsen och tiden : teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. (red.) Kerstin Rydsjö, Frances Hultgren, Louise Limberg. Stockholm stadsbiblioteks skriftserie 16. Stockholm Björndal, Cato R.P. Det värderande ögat : Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm Fremtidens biblioteksbetjening af børn. Biblioteksstyrelsen i Danmark Johansson, Barbro. Barnbibliotekariers och forskares barnperspektiv. Ingår i: Barnet, platsen och tiden : Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld (red.) Kerstin Rydsjö m fl. Stockholm stadsbiblioteks skriftserie 16. Stockholm Ulricehamn kommuns vision: URL: FN:s konvention om barnets rättigheter: URL: Rasmussen Hvenegaard, Casper, Jochumsen, Henrik. Från läsesal till levande bibliotek barn, ungdomar och biblioteksrummet. Ingår i: Barnet, platsen och tiden : Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld (red.) Kerstin Rydsjö m fl. Stockholm stadsbiblioteks skriftserie 16. Stockholm Rönnerman, Karin. Vad är aktionsforskning? Ingår i: Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. (red.) Karin Rönnerman. Lund
10 BARNCHECKLISTA Ansvarig nämnd: Handläggare: Ärende: 1. Innebär beslutet att det är barnen Ja Nej och ungdomarnas bästa, som beaktas främst? Motivering: 2. Innebär beslutet att barns och Ja Nej ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Motivering: 3. Innebär beslutet att barns och Ja Nej 10
11 ungdomars rätt till god hälsa och utveckling beaktas? Motivering: 4. Har barnen och ungdomarna fått Ja Nej möjlighet att uttrycka sin egen mening? Motivering: 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt Ja Nej och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Motivering: Övriga synpunkter: 11
12 Intervjufrågor kön, ålder Brukar du gå hit?/ Hur ofta? Varför går du hit? Vad brukar du göra här? Hur lång tid är du här när du kommer hit? Lånar du någonting? Vad brukar du låna? Vad tycker du är bäst med det här biblioteket? Vad tycker du sämst om i biblioteket? Tycker du det är lätt eller svårt att hitta här? Är det något du saknar, böcker/annan media? Skulle du vilja göra om någonting härinne? Om du fick drömma helt fritt, önska dig vad som helst - Hur skulle ditt drömbibliotek se ut? Hur skulle biblioteket se ut om du ska vara där, kanske ta med dina kompisar dit? Vilka färger skulle du vilja att biblioteket har?/ dina favoritfärger? Vad ska finnas i biblioteket? Är du i något annat bibliotek? Tycker du bibliotek är viktigt/oviktigt/spelar ingen roll? 12
DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG
DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG avslutande redovisning, kurs aktionsforskning 2010-2011 Anna-Klara Aronsson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom
Läs merBARN TIPSAR VARANDRA OM BÖCKER
BARN TIPSAR VARANDRA OM BÖCKER ett aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete på Bollebygds bibliotek Pernilla Wakman Sjögren Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete
Läs merHANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg
HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merBarns delaktighet i utredningsarbetet
Barns delaktighet i utredningsarbetet Förslag på hur barn och ungdomars delaktighet i utredningsarbetet kan öka Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnoch ungdomsvården Ett landsomfattande
Läs merStudieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11
Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har
Läs merBarns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention
Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Läs merBARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEKETS LÄSSTIMULERANDE ARBETE Ett aktionsforskningsinspirerat projekt
BARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEKETS LÄSSTIMULERANDE ARBETE Ett aktionsforskningsinspirerat projekt Christina Pettersson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete
Läs merBarnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merBARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT
BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT Monica Gustafsson-Wallin monica.gustafsson.wallin@dll.se Strateg för barnrättsfrågor Landstinget Sörmland DAGENS AGENDA Rättighetsbaserad barnsyn Barnets rättigheter
Läs merBarnperspektiv på funktionsnedsättning
Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Läs merTema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?
Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör
Läs merBARNKONSEKVENS- ANALYS
BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och
Läs merNY SÖKSTATION PÅ BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN
NY SÖKSTATION PÅ BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN Ett aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete Angelica Holm Johansson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merStudiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Studie- och yrkesvägledarprogrammet Marie Andersson Studiehandledning för kursen UC419F Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merRiktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder
Läs merBarnperspektivet på biblioteken föreläsning för Länsbibliotek Sydost & Regionbiblioteket i Kalmar län 12 jan 2012
Barnperspektiv på bibliotek föreläsning av Lena Lundgren Sidan 1 av 6 Barnperspektivet på biblioteken föreläsning för Länsbibliotek Sydost & Regionbiblioteket i Kalmar län 12 jan 2012 Lena Lundgren, bibliotekarie,
Läs merBiblioteksplan för Lerums kommun
2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7
Läs merVälkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!
Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merBarnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen
Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen
1(2) 2012-01-17 Yttrande om hur BUFs förslag till ny skolorganisation stämmer med FNs Barnkonvention. I skrivelse från Anna Levin Katthammarsvik önskar hon svar på hur BUF/BUN kommer att beaktar -att alla
Läs merBarn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma
Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma 2008-2013 Barn och ungas inflytande och delaktighet Egen växtkraft: 2 projekt: Individuell delaktighet i frågor som är viktiga i det enskilda
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,
Läs merUppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker
Maria Borda-Jaklin och Èmile Jaklin-Borda läser tillsammans på Malmö stadsbibliotek. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker LOTTA BERGMAN
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika
Läs merBarn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet
Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!
Läs merDelaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer
Delaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer Projektarbetare Maria Balk, 25.9.2017 Tidigare gjorde man omhändertagningar utan att man knappt hade träffat dethär barnet, å man hade
Läs merSAMARBETE MELLAN BARNBIBLIOTEK OCH FÖRSKOLA
SAMARBETE MELLAN BARNBIBLIOTEK OCH FÖRSKOLA Hanna Franzén Antelid Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier.
Läs merINFLYTANDE OCH DELAKTIGHET BARN OCH UNGA SIGTUNA KOMMUN
1 INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET FÖR BARN OCH UNGA I SIGTUNA KOMMUN Lå 08/09 Förord: 2 Sigtuna kommun har ett invånarantal på ca 39 000. Av dem är ca 6000 barn i skolåldern. Det betyder att vi har ett stort
Läs merMo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet på Mo förskola a för planen Förskolechef Vår vision Att alla som
Läs merBarnens samspel i 5-årsgruppen
Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12
Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10
Läs merBarnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs merBARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN
BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Skärgårdsförskolorna 2 November 2016 VARFÖR BARNETS RÄTTIGHETER? - EN TILLBAKABLICK Rädda Barnen (Eglantyn Webb), pedagog och barnläkare Janusz Korczak och II Världskriget
Läs merGranskning av barnkonventionen
www.pwc.se Revisionsrapport Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Granskning av barnkonventionen Motala kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1. INLEDNING... 3 1.1. UPPDRAG... 3 1.2. AVGRÄNSNING
Läs merErsnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merRegina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun
Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merFördel Solna. En Biblioteksplan för
Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.
Läs merÄngstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.
Läs merPlanen mot diskriminering och kränkande behandling
Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada
Läs merBYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan
Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
Läs merProgram för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Svar på remiss från kommunstyrelsen
Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-08 Handläggare Eva Stenstam Telefon: 08 508 31 989 Till Kulturnämnden 2017-09-19 Program för barnets rättigheter och inflytande
Läs merDe mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Barnkonventionen - med Mattecentrum Uppdrag 1 Introduktion Mattecentrums material för mellanstadieelever ger en överskådlig introduktion till barnkonventionen genom tre ämnesöverskridande uppdrag i samhällskunskap,
Läs merDISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog
DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper
Läs merMo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet på Mo förskola a för planen Förskolechef Vår vision Vår förskola
Läs merBarn som inte leker Peggy Eriksson
Institutionen för pedagogik och didaktik Barn som inte leker Peggy Eriksson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 1 Innehållsförteckning Förutsättningar. sid
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merJunibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201
Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter
Läs merKompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet
Institutionen för pedagogik och didaktik Kompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet Anna Bratz Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll
Läs merLärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson
Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merVAD HÄNDER NÄR EN INFOPUNKT PLACERAS PÅ BARNAVDELNINGEN? Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete
VAD HÄNDER NÄR EN INFOPUNKT PLACERAS PÅ BARNAVDELNINGEN? Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete Lena Klingberg Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat
Läs merBibliotekets förändrade roll i samhället
Bibliotekets förändrade roll i samhället LULEÅ Gymnasiebiblioteket skiljer sig från de andra biblioteken i Luleå då det är anpassat för skoleleverna i Gymnasiebyn. De har även hängt med i samhällets teknikutveckling
Läs merBarn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020
Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merOktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Läs merRutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282
Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merLokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Björnen 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Björnen 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 EFFEKTER OCH ANALYSER AV STADENS STYRANDE POLICYS... 4 Demokratipolicy...
Läs merBerättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Läs merBOKPRESENTATION FÖR TONÅRINGAR I PARTILLE BIBLIOTEK
BOKPRESENTATION FÖR TONÅRINGAR I PARTILLE BIBLIOTEK Ett aktionsforskningsinspirerat arbete Marli Pettersson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom
Läs merBarnperspektiv i socialtjänsten
Barnperspektiv i socialtjänsten Samtal i fokusgrupper Alltså det är ett begrepp. Man säger barnperspektivet. Men just det där att man faktiskt alltid tänker efter vad man faktiskt menar när man säger det.
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER
Gävle kommun Gävle Stadsbibliotek Box 801 801 30 Gävle HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET TILL BIBLIOTEKSSERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER Inledning och bakgrund Med anledning av regeringens
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK INFLYTANDE? - Jag tror det har att göra med något som flyter? Linda Johansson Kurs: Nivå: Termin/år: Kvalitetsarbete genom aktionsforskning (PDA107) Avancerad
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merBarnperspektiv, förstudie
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2015-09-07 Karin Selander Rev/15022 Barnperspektiv, förstudie Rapport 3-15 Barnperspektiv, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs mer