BOKPRESENTATION FÖR TONÅRINGAR I PARTILLE BIBLIOTEK

Transkript

1 BOKPRESENTATION FÖR TONÅRINGAR I PARTILLE BIBLIOTEK Ett aktionsforskningsinspirerat arbete Marli Pettersson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier. MAJ 2011

2 Innehållsförteckning 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat 3 2. Förutsättningar Styrdokument Utvecklingshistoria Partille bibliotek i korthet Min frågeställning 5 3. Arbetsprocessen Aktion Verktyg 6 4. Resultat 8 5. Reflektion 9 Litteraturlista 11 2

3 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat. Under hösten 2010 och våren 2011 har jag tillsammans med andra barn och - ungdomsbibliotekarier från Västra Götalandsregionen deltagit i en fortbildningskurs i aktionsforskningsinspirerat arbete. Kursen syftar bl.a. till att deltagarna utifrån sin egen verksamhets förutsättningar genomför ett utvecklingsarbete som bör leda till ny professionell kunskap. Under kursens gång har deltagarna genom kontinuerliga kursuppgifter prövat olika verktyg inom sina respektive förbättringsområden. Verktygen möjliggör en systematisk granskning av den aktion som prövas. Handledning där kursuppgifter behandlas och diskuteras har varit en röd tråd som löpt genom hela kursen. Agneta Hansson beskriver i sin forskningsöversikt aktionsforskning som en strategi för samhällsforskning. Hon pekar på några typiska drag för aktionsforskning: Praktisk inriktning. Verkliga problem i organisationer och på arbetsplatser kan belysas och bearbetas. Förändring. Som forskare deltar man aktivt i förändringsprocessen. Förändring ses som ett sätt att få större kännedom om fenomen och företeelser och även ett sätt att lösa problem praktiskt. Cyklisk process. Genom att återkoppla till det område eller fenomen man vill förbättra eller förändra får man förståelse och ny kunskap som i sin tur kan leda till nya förändringar som utvärderas och ger ett utgångsläge till fortsatta aktioner. Deltagande. I forskningsprocessen är deltagarna i centrum. Aktörernas deltagande bygger på samarbete, gemensamt lärande och kompetensutveckling. Helhetsförståelse av problem. Aktionsforskning ska leda fram till praktisk problemlösning och teoriutveckling (Hansson, 2003, sid.54). Aktionsforskning förutsätter en nära koppling mellan teori och praktik. I sitt bidrag i antologin Aktionsforskning i praktiken påpekar Johan Berlin att aktionsforskningens användningsområde oftast är fokuserat på att implementera nya tillvägagångssätt och att utveckla och förändra befintliga arbetssätt (Rönnerman, 2004,sid.212). De verktyg som finns att tillgå för att strukturera och systematisera förändringsarbetet är dagboksskrivande, observationer, samtal/intervjuer, handledning och dokumentation. Verktygen hjälper forskaren och utövaren att få distans, nya perspektiv och ny kunskap (Rönnerman, 2004, sid. 24). 2. Förutsättningar 2.1 Styrdokument På internationell nivå är det UNESCOS Folkbiblioteksmanifest som ger riktlinjer för folkbibliotekets verksamhet. Där står bl.a. att folkbiblioteket ska verka för att skapa och stärka läsvanor hos barn redan i tidig ålder samt att stimulera barn och ungdomars fantasi och kreativitet. 3

4 Barnkonventionen (FN:s konvention om barns rättigheter) är ett viktigt dokument som de flesta barn- och ungdomsbibliotekarier arbetar utifrån. I dokumentet statueras barns rättigheter till lek, yttrandefrihet, tankefrihet, tillgång till information och frihet att uttrycka sig. På nationell nivå är det främst Bibliotekslagen som reglerar bibliotekens verksamhet för barn och unga. I 9 kan man läsa att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och unga. De ska ha tillgång till böcker, informationsteknik och annat som är anpassade för dem. Språkutveckling och stimulans till läsning ska understödjas. I dokumentet Kulturpolitik för Västra Götaland, 2005, under rubriken Vision för kulturen kan man läsa att särskild vikt ska läggas vid barn och ungdomars delaktighet i kulturlivet. Regionen ska stödja kulturaktiviteter som riktar sig särskilt till barn och unga under skoltid och fritid. I handlingsplanen för Partille bibliotek sägs att särskild uppmärksamhet ska ägnas barn och unga. I samarbete med BVC, förskola, skola och andra organisationer och föreningar vars verksamhet riktar sig till barn och unga, skall biblioteket sträva efter att stimulera språkutveckling och intresse för läsning. 2.2 Utvecklingshistoria Partille bibliotek i korthet År 2010 firade biblioteket 100 år i Partille invigdes Jonsereds bibliotek i Arbeterskehemmet. På 30-talet startar ABF biblioteksverksamhet i Partille. År 1966 invigs ett nytt kommunalt bibliotek i Porthälla skola. Det blir ett integrerat folk- och skolbibliotek invigs Vallhamra bibliotek efter samma modell öppnar Furulunds bibliotek, även det ett integrerat folk- och skolbibliotek. Så småningom läggs Jonsereds och Furulunds biblotek ned. Idag återstår biblioteket Partille och filialbiblioteket i Vallhamra. På hösten 2007 invigdes Kulturum i Partille. Under samma tak ryms bibliotek, kulturskola, Ungdomens Hus, scener för mindre och större arrangemang samt café. Samtidigt förses bibliotekets bestånd med RFID-teknik. Biblioteken har alltid varit nära knutna till skolan och hållit sig väl framme i den tekniska utvecklingen. Ända sedan 1970-talet har det funnits en barnbibliotekarie på varje enhet. Sagostunder har funnits på varje enhet. Idag är det endast huvudbiblioteket i Partille som erbjuder sagostunder. Barnbibliotekarierna har sin arbetsplats i Partille. Filialen i Vallhamra har idag begränsat sitt öppethållande till 20 timmar i veckan och bibliotekarierna från huvudbiblioteket turas om att bemanna filialbiblioteket. Det finns i nuläget 2,5 barnbiliotekarietjänster i Partille bibliotek. Idag samarbetar barnbibliotekarierna med BVC, förskola, skola och studieförbund. Tidigare ansvarade barnbibliotekarierna för bokning av kulturarrangemang för barn och unga men idag åligger den kulturutvecklaren i kommunen att sköta det. Barnteater, kulturprogram för skolklasser etc. äger rum i Kulturums lokaler. De senaste åren har barn-och ungdomsbibliotekarierna erbjudit lovaktiviteter i biblioteket som t.ex. skriv- och dramakurs, spökkväll och författarbesök. 4

5 2.1 Min frågeställning Jag upplever att vi når de yngre barnen och mellanåldrarna relativt bra genom BVC:s föräldraträffar, 6-årsgrupper och klassbesök. Kontakten med ungdomar från högstadiet är mer sporadisk. Kan en bokpresentation och visning av bibliotekets ungdomsavdelning, Alkoven, som är vår nya unga vuxna-hylla och andra intressanta avdelningar vara en användbar metod för att förbättra kontakten med tonåringar? Min frågeställning lyder alltså: Vad händer när jag bjuder in en grupp tonåringar till en bokpresentation och visning av biblioteket? 3. Arbetsprocessen 3.1 Aktion Min aktion går ut på att erbjuda en klass från år 9 en bokpresentation i biblioteket. Med hjälp från skolbibliotekarien på en närliggande skola får jag kontakt med en lärare för år 9 som är intresserad av att låta eleverna komma på besök till biblioteket. Klassen består av 26 elever. Klassens lärare och jag kommer överens om att klassen delas i två grupper; en förmiddagsgrupp och en eftermiddagsgrupp och att de besöker biblioteket samma dag. Datumet för besöket ligger en bit framåt i tid, vilket ger mig utrymme att välja titlar och läsa in mig ordentligt inför presentationen. Jag väljer ut 12 skönlitterära titlar. Gemensamt för böckerna är att det är unga personer, både tjejer och killar, i huvudrollen och att det sker en inre utveckling hos personerna. En av titlarna är en framtidsskildring, en dystopi, där huvudpersonerna är två killar och två tjejer. De övriga titlarna kan sägas vara realistiska nutidsskildringar. I böckerna skildras hur det är att vara ung, olika svårigheter huvudpersonerna ställs inför men att det går att ta sig igenom och det sker en utvecklingsprocess. Min tanke när jag gjorde urvalet är att ungdomarna kanske kan identifiera sig med någon av karaktärerna eller känna igen sig. I Att läsa skönlitteratur med tonåringar undersöker Gunilla Molloy svenskundervisningen i ett par svenska högstadieskolor. Hon menar att skönlitteraturen speglar och diskuterar konflikter. Genom att läsa skönlitteratur lär man sig något om livet om dess möjligheter men även om dess konflikter (Molloy, 2003, sid. 295). I magisteruppsatsen Tycker du som jag? undersöker Kristina Löcsey vad sju ungdomar anser om en bibliotekaries bokval. När det gäller urval av litteratur refererar hon till Lena Kåreland som nämner att vuxna och ungdomar har olika referensramar. Enligt Kåreland är det en stor skillnad mellan en vuxens och en tonårings bedömning av en bok. De unga strävar efter att bli vuxna men är just tonåringar på väg att bli 5

6 vuxna. Följaktligen vänder sig kanske inte en del av titlarna riktigt till åldersgruppen (Löcsey, 1999, sid. 60). Kommer någon av titlarna att väcka intresse hos ungdomarna? Titlarna jag har valt finns angivna i bilaga 1. I början av mars kommer de inbjudna ungdomarna till Partille bibliotek. Vi träffas i Vinterträdgården, ett rum där det växer höga, gröna träd och möblerna utgörs av bekväma korgstolar. Jag valde rummet för att jag tycker det är en inbjudande miljö. Morgongruppen består av3 pojkar och 6 flickor, totalt 9 elever. Eftermiddagsgruppen är fler och låter mer när de kommer. De är 7 pojkar och 9 flickor, totalt 16 elever. Hela gruppen utgörs av 25 ungdomar, en elev var sjuk. Jag hälsar dem välkomna och berättar om min undersökning för dem och frågar om de vill bli intervjuade ungefär vecka efter besöket. Båda grupperna tycker det är OK. Därefter sätter vi oss och jag presenterar böckerna för dem. Efter presentationen delar jag ut lånekort till de som har önskat det. Jag visar ungdomsavdelningen och deckare och fantasy på vuxenavdelningen. 3.2 Verktyg De verktyg jag valt att använda är loggbok och gruppintervjuer. Björndahl påpekar att man i valet av metoder tar ställning till vad som passar bäst utifrån den problemformulering man vill ha besvarad. Andra faktorer som också har betydelse är de resurser som finns tillgängliga, exempelvis tid och ekonomi, samt hur stor erfarenhet man har av vissa metoder (Björndahl, 2007, sid. 107). Typen av loggbok som jag valt är en processloggbok. I en processloggbok registrerar man observationer av den pedagogiska processen och reflekterar över den information som samlats in. En processloggbok är indelad i tre rubriker: Vad hände? Vad kände jag? Vad lärde jag mig?(björndahl, 2007, sid ). Det tilltalar mig att jag konkret och strukturerat kan beskriva för mig själv vad som händer, mina känslor och den lärdom jag kan dra ur det skedda. Att valet föll på gruppintervjuer har att göra med att jag upplevde att den tid jag hade att förfoga över var för knapp. Skulle jag intervjua alla ungdomarna individuellt hade det medfört ett alltför omfattande och tidskrävande material att bearbeta. Jag använder mig av en intervjuguide med tre öppna frågeställningar. Inom varje frågeställning ställer jag ett antal uppföljningsfrågor. Intervjuformen balanserar mellan krav på öppenhet inför den information som man erhåller samt krav på att fokus hålls på de teman och frågor som är viktigt att ge svar på. Denna intervjuform passar för gruppintervjuer där syftet är att få fram så mycket information som möjligt om en frågeställning (Björndahl, 2007, sid. 92). Direkt efter de båda besöken skriver jag i min loggbok. 6

7 Ur loggboken: Förmiddagsgruppen: Vad kände jag? Gruppen ger ett lugnt intryck, de lyssnar uppmärksamt under presentationen. Vi satt alla ner ganska nära varandra och det kändes avslappnat. Vad lärde jag mig? En mindre grupp ger möjlighet att bli lite mer personlig. Det är kanske inte det viktigaste att presentera, många olika titlar, utan istället förmedla glädje. Att vara välkomnande. Se de du möter. Inte bli för långrandig utan hålla intresset uppe. Eftermiddagsgruppen: Vad kände jag? Större grupp, fler pojkar. Det lät mer om dem när de kom. Orolig för att det blir struligare vid presentationen. När vi väl satt oss blev det lugnt. Kände att gruppen var uppmärksam och lyssnade. Blev glad när fler lånade av de presenterade titlarna. Kände mig mer splittrad vid visningen när flera ville ha min hjälp. Vad lärde jag mig: Fördomsfullt av mig att tänka att det ska bli struligare för att det är en lite större grupp med fler killar och utan lärare! En del av killarna verkade mer uppmärksamma än vad tjejerna syntes vara. Med en lugn och tillitsfull approach från min sida får jag något positivt tillbaka. Lita på din känsla! En vecka efter ungdomarnas besök åker jag till deras skola för att intervjua dem. Jag har förberett mig genom att utforma en intervjuplan. Jag vill använda mig av öppna intervjufrågor. Lantz påpekar att beroende på vilken intervjuform som ska användas kan intervjuplanen vara mer eller mindre strukturerad. I den öppna intervjun anges frågeområdena och följdfrågor ställs (Lantz, 1993, sid ). Lantz tar även upp några problem som är förknippade med öppna frågeområden. En svårighet är att bestämma när varje frågeområde ska anses vara tillräckligt belyst (Lantz, 1993, sid. 61). Jag genomför två gruppintervjuer om ca.30 minuter vardera. Före intervjuernas början antecknar jag hur många pojkar respektive flickor som ingår i varje grupp. I första är det 4 flickor och 7 pojkar. I andra gruppen är det 6 flickor och 5 pojkar. Totalt deltog 22 elever vid intervjuerna. Jag informerar dem om att jag använder bandspelare, att jag kommer att sammanställa svaren i löpande text och att de garanteras anonymitet. Det kommer även att finnas möjlighet för dem att ta del av min rapport när den är avslutad. Ytterligare ett problem som kan förekomma vid en gruppintervju är att inte alla deltar och svarar på frågorna. Det förekommer vid båda intervjutillfällena. I båda grupperna var det några ungdomar som inte pratade alls. Mitt helhetsintryck är ändå att de flesta bidrog med synpunkter. När jag avslutat intervjuerna upptäcker jag att inget har fastnat på band. Jag sätter mig då direkt och skriver ner allt jag kommer ihåg från de båda intervjuerna. Det innebär naturligtvis att viss information tappas bort. Jag känner att tiden inte räcker till för en ny intervju. Jag tror även att den positiva attityd jag möter från eleverna skulle mattas något om de skulle behöva svara på frågorna ytterligare en gång. 7

8 4. Resultat I min frågeställning undrar jag vad som händer när man bjuder in en grupp tonåringar till en bokpresentation och visning av biblioteket. För att få svar på vad ungdomarna tycker koncentrerar jag mig på följande tre frågeområden när jag intervjuar de två grupperna: Vilken är din syn på biblioteket? Hur upplevde du besöket/presentationen? Vad är viktigast för dig när du väljer litteratur? Inom varje frågeområde ställer jag följdfrågor. Materialet jag får under intervjuerna sammanställer jag i löpande text under respektive rubrik. Citat från ungdomarna har jag markerat med kursiv stil. Ungdomarnas syn på biblioteket. Ungdomarnas intryck av Partille bibliotek kan sammanfattas med orden: modernt, stort, fräscht och mycket böcker. På frågan hur ett bra bibliotek ska vara: tyst (kille), mysig stämning(tjej), fräscht, inte dammigt(kille), möjlighet att fika(kille). Det ska även finnas mycket böcker. Hur ungdomarna upplevde besöket/presentationen Flera av ungdomarna tycker att rummet (Vinterträdgården) var fint och mysigt. De som varit med i förmiddagsgruppen tycker att det var bra att presentationen var på morgonen; då är man pigg. Bra att få böckerna presenterade och få reda vad som finns. I skolan är det vi läser kopplat till det vi håller på med i svenskan(tjej). Flera konstaterar att det var bra med mycket böcker att välja på. Skolbiblioteket har ett begränsat utbud. Lagom med information om böckerna för att bli nyfiken och intresserad(kille). Det var många deppiga böcker(tjej). På frågan vad som kunde varit annorlunda svarar någon att presentationen var för lång. Det hade varit mysigt att få kaffe under tiden (kille). En av flickorna efterlyser fler vuxentitlar, främst deckare. En av flickorna föreslår att bibliotekarie och lärare planerar mer för att få reda på vilka genrer, titlar etc. som eleverna önskar bli tipsade om. Vad som är viktigt när ungdomarna väljer litteratur Samtliga uppger att omslaget är avgörande för om de väljer en bok eller inte. Det ger ett första intryck. Andra faktorer som spelar in är baksidans text och det första raderna. Även kompisarnas tips är betydelsefulla i val av bok. Det man hör och läser om boken och om det är en favoritförfattare (tjej). Vad väljer de då helst? Deckare och fantasy är populära genrer. Science fiction och Sherlock Holmes är andra favoriter bland några av ungdomarna. 8

9 Om jag inte har tillgång till min dator, om vi är på resa eller så, läser jag vad som helst till och med tjejböcker som Systrar i jeans (kille). Ungdomarnas syn på hur ett bra bibliotek ska vara är ganska traditionell. Det ska vara tyst, miljön ska vara mysig och det ska finnas mycket böcker. Möjlighet att kunna fika tycker man också är viktigt. När det gäller bokpresentationen så var de övervägande positiva till att få böckerna presenterade för sig. Där tror jag en av de bidragande orsakerna är den inbjudande miljön, den lilla gruppen och ett positivt och uppmärksamt bemötande. Vad gäller ungdomarnas val av litteratur märker jag att många av ungdomarna börjat orientera sig mot vuxenlitteraturen, främst gäller det deckare och fantasy. Utifrån mina reflektioner i loggboken kan jag konstatera att några av mina fördomar glädjande nog kom på skam. Jag trodde kanske att en grupp som inte känner mig och är utan lärare skulle strula till det. Det hände inte utan istället blev det två fina möten med ungdomarna. Jag fick även förslag på hur man kan arbeta vidare med bokpresentationer för ungdomar i biblioteket. Tillsammans kan bibliotekarie och lärare förbereda ett biblioteksbesök så att det blir mer givande för ungdomarna. 5. Reflektion Att pröva nya arbetssätt på en grupp tror jag att jag kommer att använda mig mer av framöver. Det är givande och jag får en del svar på vad som fungerar eller inte. Dessutom ger möten med ungdomarna mig en kontaktyta för framtida inviter och arrangemang i bibliotekssammanhang. Jag anser att det är värdefullt att ungdomarna är delaktiga och kommer med synpunkter i dessa möten. Det kan ge mig som bibliotekarie kunskap om vad de unga värdesätter. Den kunskapen kan jag använda mig av i min profession. I framtiden ser jag gärna att vi når ungdomar på fritiden mer, då är en framkomlig väg att få kontakt med dem via skolan först. Att mötas i en mindre grupp ger mer utrymme för mig att se de unga. Att uppmärksamma alla, att förmedla en positiv anda och vara inbjudande tror jag genererar en positiv känsla hos besökarna. Rydsjö och Elf hänvisar i sin kunskapsöversikt av barn- och ungdomsbibliotek till flera arbeten som visar att många ungdomar tycker att de på biblioteket blir sedda som en grupp och inte som individer (Rydsjö, 2007, sid. 140). Här påtalas även att ett gott bemötande är en viktig del av bibliotekets marknadsföring (Rydsjö, 2007, sid. 157). Mia Börjesson, som har lång erfarenhet av arbete med tonåringar, menar att man som vuxen har ett val. Antingen kan man se på tonåringen som ett viljelöst offer eller som en människa med stora resurser, möjligheter och chanser. Du kan se det goda hos tonåringarna och tro på deras inneboende möjligheter. Det handlar om att våga ha tilltro (Börjesson,2010, sid.8). Att fortsättningsvis förbereda en bokpresentation med läraren där eleverna är mer delaktiga i urval av litteratur de vill få presenterat för sig är att satsa mer på kvalitet än kvantitet. Från bibliotekets och skolans håll är man mån om att nå så många så många 9

10 möjligt. Ofta präglas ett klassbesök i biblioteket av ett nyttoperspektiv. Många lån förbättrar bibliotekets utlåningsstatistik och från skolans håll följs gärna besöket av uppmaningen alla ska låna en bok. Men jag tror att en upplevelse som genererar lust och nyfikenhet ger fler framtida läsare och biblioteksbesökare. Det kräver mer arbete av både bibliotekarie och lärare men på sikt tror jag att det ger ett mer tillfredställande resultat. I de två gruppintervjuerna framkom det bl.a. att många av ungdomarna börjat orientera sig mot vuxenlitteraturen. Vi har i biblioteket inrett en ny avdelning, Alkoven, där litteratur som är både ungdoms- och vuxenklassad finns på hyllorna. Avdelningen är främst avsedd för unga vuxna. Efter vad som framkommit i intervjuerna så tror jag att vi fortsättningsvis kommer att utveckla avdelningen. Under arbetets gång har jag skrivit i min loggbok. Det har varit tankar och funderingar kring aktionen och frågeställningar som uppkommit. Björndahl skriver att syftet med en loggbok är att skapa djupare förståelse av vad som skett. Vardagen är så mättad med händelser att det sällan blir tid att reflektera över det man sysslar med. Användandet av en loggbok hjälper till att systematisera tid för reflektion över den egna praktiken (Björndahl, 2007, sid. 62). Det är ett enkelt verktyg att använda för att få syn på vad jag gör och hur jag reagerar på olika situationer i arbetet som jag fortsättningsvis kommer att använda mig av i mitt arbete. 10

11 Litteraturlista Bibliotekslag (1996:1596). SFS Björndahl,C. (2007) Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm, Liber Börjesson, M. (2010) Motivation och medkänsla: Om att samtala med tonåringar. Varberg, Argument Handlingsplan biblioteket (2008) Partille kommun, Kultur-och fritidsförvaltningen Hansson, A.(2003) Praktiskt taget. Aktionsforskning som teori och praktik- i spåren av LOM. Sociologi Göteborgs studies in Sociologi no 14 Kulturpolitik för Västra Götaland (2005) Västra Götalandsregionen Lantz, A.(1993) Intervjumetodik. Lund, Studentlitteratur Löcsey, K.(1999) Tycker du som jag? Vad sju ungdomar anser om en bibliotekaries bokval. Högskolan i Borås, Magisteruppsats 1999:61 Molloy, G. (2003) Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund, Studentlitteratur Rydsjö, K. & Elf, A.C. (2007) Studier av barn- och ungdomsbibliotek: En kunskapsöversikt. Stockholms stadsbiblioteks skriftserie 14 Rönnerman, K.(red) (2004) Aktionsforskning i praktiken- erfarenheter och reflektioner. Lund, Studentlitteratur Unescos folkbiblioteksmanifest(1994). Svenska Unescorådets skriftserie 2/

12 Bilaga 1. Titlar vid bokpresentationen Ardelius, G. Bara kärlek kan krossa ditt hjärta Casta, S. Den gröna cirkeln Jedvik, H. Snart är jag borta Jägerfeld, J. Här ligger jag och blöder Karnstedt, T. Låtsaskungen Karnstedt, T. Tro, hopp och jävelskap Niemi, M. Skjut apelsinen Nordin, S. Det händer nu Palmgren, J. Engångsligg Sveland, M. Att springa Thydell, J. Ursäkta att man vill bli lite älskad Zusak, M. Jokern 12