Trafikanalyser för Stockholm 2030

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafikanalyser för Stockholm 2030"

Transkript

1 ARBERAPPOR 2030:5 trategiska avdelningen FEBRUARI 2004 rafikanalyser för tockholm 2030 underlag för att belysa effekten av bebyggelseutveckling, trafikinvesteringar och trängselskatt 2030 O C K H O L M

2 Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret beskrivit hur en tillväxt i tockholm med invånare till år 2030 kan se ut, vilka infrastrukturinvesteringar som kan krävas och hur en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsbebyggelse kan åstadkommas. Uppdraget redovisas i rapporten Vision tockholm 2030 en plattform för dialog om tockholms utveckling. Under arbetets gång har ett antal arbetsrapporter tagits fram. Denna arbetsrapport handlar om trafikeffekterna av bebyggelse, trafikinvesteringar och trängselskatter. Den besvarar frågorna: Vilka blir förändringarna av resandet och tillgängligheten till åren 2015 respektive 2030 under förutsättning av RUF antaganden om ekonomisk utveckling, bebyggelse och trafiksystem? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten får en mer central lokalisering av nya arbetsplatser? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten skulle det i juni 2003 av kommunfullmäktige beslutade försöket med trängselskatt (då kallat miljöavgifter) få om det permanentades och finns kvar åren 2015 och 2030? Hur är den nuvarande och den framtida tillgängligheten till de tolv stadsutvecklingsområdena i Översiktsplan 99? Behövs ytterligare nya vägar och banor förutom de som redovisas i RUF? Rapporten har tagits fram av tig Holmstedt och Anders Pettersson på stadsbyggnadskontorets strategiska avdelning. tockholm i februari 2004 Mats Pemer Projektledare för tockholm 2030 trategiska avdelningen 1

3 2

4 Innehåll ammanfattning och slutsatser 5 1 Bakgrund och syfte 15 2 Vilka faktorer påverkar resandet? 16 3 Förutsättningar och metodik för studien 18 4 Resandet med kollektivtrafik och bil 20 5 Passager över altsjö-mälarsnittet 25 6 rängseln i väg- och gatunätet 27 7 Beläggningsgraden i kollektivtrafiken 37 8 illgängligheten med bil och kollektivtrafik 39 - Innerstaden, Västerort och öderort 9 tadsutvecklingsområdenas tillgänglighet 47 Bilagor 57 1 illgänglighet till och från samtliga stationer på 57 spårnätet i tockholms stad 2 Försök med trängselskatt i tockholm 62 3:1 Utbyggnad av spår till år 2015 och år 2030 enligt 64 RUF :2 Utbyggnad av huvudvägnätet till år 2015 och 65 år 2030 enligt RUF killnader i markanvändning i tockholms stad 66 mellan RUF och BK:s alternativ 5:1 Utbyggnad av spårnätet utöver RUF 2001 som 67 stadsbyggnadskontoret analyserat 5:2 Utbyggnad av vägnätet utöver RUF 2001 som 68 stadsbyggnadskontoret analyserat Alternativ A 5:3 Utbyggnad av vägnätet utöver RUF 2001 som 69 stadsbyggnadskontoret analyserat Alternativ B 6 tadsutvecklingsområdena enligt ÖP /RIM trafikprognosmodell 71 3

5 4

6 ammanfattning och slutsatser yfte yftet med denna arbetsrapport inom projektet OCKHOLM 2030 är att ge underlag för att belysa trafikeffekterna av bebyggelseutveckling, trafikinvesteringar och trängselskatt. De frågor som avses bli besvarade är: Vilka blir förändringarna av resandet och tillgängligheten till åren 2015 respektive 2030 under förutsättning av RUF antaganden om ekonomisk utveckling, bebyggelse och trafiksystem? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten får en mer central lokalisering av nya arbetsplatser? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten skulle det i juni 2003 av kommunfullmäktige beslutade försöket med trängselskatt (då kallat miljöavgifter) få om det permanentades och finns kvar åren 2015 och 2030? Hur är den nuvarande och framtida tillgängligheten till de tolv stadsutvecklingsområdena i Översiktsplan 99? Behövs ytterligare nya vägar och banor förutom de som redovisas i RUF? Länet Resandet i länet ökar starkt fram till år Kollektivtrafikresandet ökar mest under den första femtonårsperioden, bilresandet mest under den andra. Om arbetsplatserna läggs mer centralt ökar kollektivtrafikresandet avsevärt mer och bilresandet mindre. Mer vägutbyggbyggnad ökar bilresandet. Med trängselskatt ökar kollektivtrafikresande något och bilresande minskar något. Med RUF markanvändning ökar kollektivtrafikresandet i länet med 33 % åren och med 37 % åren För bilresandet är motsvarande siffror 28 % respektive 57 %. Med trängselskatt minskar bilresandet i nuläget med 3 % medan kollektivtrafikresandet ökar med 2 %. Denna skillnad mellan scenarierna med och utan trängselskatt gäller även åren 2015 och På länsnivå har alltså inte trängselskatten så stor betydelse. Resandet med kollektivtrafik ökar alltså mer än resandet med bil fram till år 2015 medan det motsatta gäller för hela perioden fram till år Orsakerna till detta är framför allt att de mest strategiska satsningarna på kollektivtrafiken (framför allt Citybanan) förutsätts under den första femtonårsperioden, medan de mest strategiska satsningarna 5

7 i vägnätet Förbifart tockholm och Österleden förutsätts i nästa femtonårsperiod. På 30 år hinner också den antagna positiva ekonomiska utvecklingen ha lett till en avsevärt större disponibel inkomst för hushållen och därmed också till ett större bilinnehav och en högre tidsvärdering, två faktorer som ökar bilanvändandet. Med BK:s mer koncentrerade markanvändning vad gäller arbetsplatserna blir ökningen av bilresandet i länet mindre ca en procentenhet för år 2015 och en till tre procentenheter för år 2030 (med/utan bostäder på Bromma) och ökningen av kollektivtrafikresandet avsevärt större å ca fem procentenheter för år 2015 och sju till nio procentenheter för år 2030 (med/utan bostäder på Bromma). Med Brommagrenen (och om Förbifart tockholm finns) ökar bilresandet med två procentenheter. Med Ålstensleden i stället för Förbifart tockholm minskar bilresandet lika mycket. Ytterstaden I ytterstaden ökar bilresandet ungefär som i länet. Kollektivtrafikresandet ökar under den första femtonårsperioden men minskar åter under nästa femtonårsperiod. Denna minskning kan bli mindre om arbetsplatserna läggs mer centralt. Mer satsning på kollektivtrafik ökar kollektivtrafikresandet något medan vägutbyggnad har motsatt effekt. rängselskattens påverkan på bilresandet i ytterstaden är ganska liten men ökar ändå kollektivtrafikresandet något. Bilresandet i ytterstaden ökar ungefär som i länet som helhet. ämfört med RUF ger BK:s markanvändning utan nya bostäder på Bromma tre procentenheter lägre ökning medan alternativet med nya bostäder ger två procentenheter större ökning. killnaden i ökning mellan BK:s markanvändningar är alltså hela fem procentenheter. Med trängselskatt minskar bilresandet i ytterstaden i nuläget med någon procent. Även åren 2015 och 2030 ligger bilresandet med trängselskatt någon procentenhet lägre än utan trängselskatt. rängselskattens påverkan på bilresandet i ytterstaden är alltså ganska marginell. Resandet med kollektivtrafik i ytterstaden ökar med 30 % åren och med 21 % åren med RUF markanvändning. Resandet minskar alltså med hela nio procentenheter mellan åren 2015 och Med BK:s markanvändning blir kollektivtrafikresandet större ökar med 33 % till år 2015 och med 25 % till år Med trängselskatt ligger kollektivtrafikresandet i ytterstaden 2 procentenheter högre än utan trängselskatt. Det gäller både i nuläget och åren 2015 och Ytterligare kollektivtrafiksatsning i form av mer snabbspårväg i ytterstaden år 2030 ökar kollektivtrafikresandet med ytterligare en procentenhet. Med Brommagrenen (och om Förbifart tockholm finns) 6

8 uteblir denna ökning. I stället ökar bilresandet med 10 procent-enheter i ytterstaden. Med Ålstensleden i stället för Förbifart tockholm ökar bilresandet med tre procentenheter. Innerstaden I Innerstaden ökar bilresandet betydligt mindre än i länet. Kollektivtrafikresandet förblir oförändrat under den första och minskar under den senare femtonårsperioden. Om arbetsplatserna läggs mer centralt ökar bilresandet i innerstaden något mer. Kollektivtrafikresandet blir då år 2030 samma som idag, d v s större än med RUF markanvändning. Brommagrenen (om Förbifart tockholm finns) minskar bilresandet något i innerstaden. Med trängselskatt minskar bilresandet i innerstaden kraftigt medan kollektivtrafikresandet ökar något. Bilresandet på innerstadens gator och vägar ökar betydligt mindre än i länet, dels beroende på att en större andel av resmålen i framtiden ligger utanför innerstaden, dels p g a gatunätets bristande kapacitet. Ökningen beräknas bli 12 % åren och 16 % åren Med BK:s markanvändning med betydligt fler arbetsplatser i innerstaden blir bilresandet tre procentenheter högre än i RUF både 2015 och Utan bostäder på Bromma blir dock skillnaden mot RUF bara en procentenhet år I innerstaden minskar trängselskatten bilresandet rejält. I nuläget med 21 % och åren 2015 och 2030 så mycket att trafiken ligger kvar kring dagens nivå utan trängselskatt. Resandet med kollektivtrafik i innerstaden blir oförändrat till år 2015 och minskar med ca 8 % åren med RUF markanvändning. Med BK:s markanvändning ökar kollektivtrafikresandet med 7 % till år 2015 och blir oförändrat jämfört med idag till år Med trängselskatt ökar kollektivtrafikresandet i nuläget med 3 % i innerstaden. Både år 2015 och 2030 ligger kollektivtrafikresandet ett par procentenheter högre med trängselskatt än utan. Brommagrenen minskar trafikarbetet med en procentenhet i innerstaden. Kollektivtrafikandel ill år 2015 vinner kollektivtrafiken andelar i länet, blir oförändrad i ytterstaden och förlorar andelar i innerstaden. ill år 2030 förlorar kollektivtrafiken andelar rejält överallt. ill båda årtalen blir kollektivtrafikens andel dock något högre med BK:s markanvändning. Mer satsning på kollektivtrafik år 2030 påverkar inte kollektivtrafikandelen i märkbar omfattning medan vägutbyggnad minskar den något. Med trängselskatt vinner kollektivtrafiken mest andelar i innerstan men bara något i ytterstan och på länsnivå. ill år 2015 vinner kollektivtrafiken en procentandel i länet, blir ungefär oförändrad i ytterstaden och förlorar tre procentandelar i innersta- 7

9 den. ill år 2030 förlorar kollektivtrafiken andelar rejält överallt i länet fyra procentenheter, i ytterstaden sju procentenheter och i innerstaden fem procentenheter jämfört med idag. ill båda årtalen blir kollektivtrafikens andel dock en till två procentenheter högre med BK:s markanvändning. Med trängselskatt vinner kollektivtrafiken en procentandel i länet och ytterstaden såväl i nuläget som åren 2015 och I innerstaden vinner kollektivtrafiken mera, fem procentenheter i nuläget och fyra procentenheter åren 2015 och Mer kollektivtrafik i form av mer snabbspårväg i ytterstaden år 2030 påverkar inte kollektivtrafikens andel nämnvärt. Med Brommagrenen får man dock en minskning av kollektivtrafikandelen med två procentenheter i ytterstaden och en procentenhet i länet. altsjö-mälarsnittet ill år 2015 ökar antalet passager över altsjö-mälarsnittet mer med kollektivtrafiken än med biltrafiken. ill år 2030 tappar kollektivtrafiken resenärer över snittet men biltrafiken ökar kraftigt. BK:s markanvändning ger både fler passager och högre kollektivtrafikandel än RUF. rängselskatt ökar kollektivtrafikandelen men minskar det totala antalet passager. Brommagrenen ökar antalet passager men sänker kollektivtrafikandelen. ill år 2015 ökar det totala antalet passager över altsjö-mälarsnittet med 11 % med RUF markanvändning och med 15 % med BK:s. ill år 2030 är motsvarande siffror 26 % resp 29 % (med bostäder på Bromma). Med trängselskatt minskar det totala antalet passager över snittet i maxtimmen med drygt 3 % i nuläget, d v s antalet passager med bil minskar mer än antalet passager med koll ökar. Analysen kan dock inte svara på om bilister som inte går över till kollektivtrafik väljer att resa under annan tidpunkt eller att inte resa alls. Även åren 2015 och 2030 får man 3 procentenheter färre passager med trängselskatt. Brommagrenen ökar totala antalet passager över snittet med 4 procentenheter. Den ökade kollektivtrafiksatsningen ger inga effekter på antalet passager och det blir inte heller någon skillnad med Ålstensleden i stället för Förbifart tockholm. Kollektivtrafikandelen över altsjö- Mälarsnittet är i nuläget 67 %. ill 2015 ökar den med RUF markanvändning till 68 % och med BK:s till 70 %. ill 2030 minskar den sedan kraftigt och blir 59 % med RUF markanvändning och 60 % med BK:s. Brommagrenen sänker kollandelen till 58 %. rängselskatt ökar kollandelen till 72 % i nuläget. Åren 2015 och 2030 blir kollandelen 3 procentenheter högre med trängselskatt, d v s 73 % år 2015 och 63 % år 2030 (med BK:s markanvändning). 8

10 Hastighetsnedsättning Den sammanlagda längden av vägar och gator med hastighetsnedsättningar ökar under den första, och framför allt under den andra femtonårsperioden. Om arbetsplatserna läggs mer centralt blir framkomligheten lite sämre i innerstaden. Mer satsning på kollektivtrafik år 2030 förbättrar situationen bara marginellt. Vägutbyggnad kan öka länklängden med reducerad hastighet även om medelhastigheten ökar. rängselskatt förbättrar medelhastigheten i framför allt innerstaden. Idag har 113 km väg i länet en hastighetsnedsättning på över 35 %. För 7 km av dessa är hastighetsnedsättningen över 65 %. Med trängselskatt är det 86 km väg som får en hastighetsnedsättning på över 35 %, varav 6 km med över 65 % nedsättning. Problemen kommer att växa till år 2015 och framför allt till år Med markanvändning och trafiksystem enligt RUF får då 127 respektive 192 km väglänkar i länet en hastighetsnedsättning på minst 35 % och 11 respektive 15 km en nedsättning på över 65 %. Med BK:s markanvändning blir det marginellt sämre för år 2015 (131/11) och även sämre för 2030 (199/21) (med bostäder på Bromma). Utan bostäder på Bromma är dock BK:s markanvändning 2030 något bättre (182/17). BK:s markanvändning innebär framför allt att det blir lite sämre framkomlighet i innerstaden. Med trängselskatt är motsvarande siffror 112/8 år 2015 och 183/16 år 2030 d v s trängselskattens effekt minskar något med åren när det gäller hur mycket väglängd som har hastighetsnedsättning större än 35 %. Den ökade kollektivtrafiksatsningen 2030 förbättrar generellt situationen något men med Brommagrenen och Ålstensleden ökar länklängden med reducerad hastighet i ytterstaden och länet. Generellt kan man säga att den genomsnittliga medelhastigheten ökar något dock relativt marginellt men att andelen vägar med hastig-hetsnedsättning också ökar. Detta betyder alltså att det blir en större spridning mellan olika vägar vad gäller framkomligheten än idag. rängselskatt ökar medelhastigheten i innerstaden och därmed också i länet som helhet medan påverkan på ytterstaden är mer marginell. Beläggningsgrad i kollektivtrafiken Beläggningsgraden i kollektivtrafiken sjunker överallt, särskilt i innerstaden och i länet som helhet. Med trängselskatt får man en något högre beläggningsgrad. De kraftiga strategiska satsningarna på kollektivtrafiken fram till år 2015 motsvaras inte riktigt av ett ökat kollektivresande, utan beläggningsgraden sjunker överallt, särskilt i innerstaden och i länet som helhet. Den sjunker sedan ytterligare, fast i långsammare takt, till år 2030, delvis p g a av att kollektivresande då ökar mycket lite (länet) eller rentav minskar (ytter- och innerstaden). Den sjunkande beläggningsgraden ger en bättre standard för kollektivresenärerna, men innebär 9

11 också ett sämre utnyttjande, d v s det blir dyrare transporter per resenär. killnaderna i beläggningsgrader mellan RUF och BK:s markanvändningsscenarier är mycket små. Med trängselskatt ökar kollektivtrafikresandet och man får något högre beläggningsgrad i länet i nuläget och år illgänglighet för boende i innerstaden Boende i innerstaden får en sämre tillgänglighet till länets arbetsplatser med bil, men en bättre med kollektivtrafik till år ill år 2030 förbättras dock biltillgängligheten åter till ungefär dagens nivå, medan kollektivtillgängligheten åter försämras något. Om arbetsplatserna läggs mer centralt blir tillgängligheten något bättre. Brommagrenen (om Förbifart tockholm finns) förbättrar tillgängligheten ytterligare något. Med trängselskatt ökar biltillgängligheten markant för boende i innerstaden men då till priset av en högre kostnad. illgängligheten med bil för boende i Innerstaden till länets arbetsplatser sjunker med RUF markanvändning till år 2015, men stiger igen till ungefär dagens nivå år Med BK:s markanvändning blir tillgängligheten bättre år 2030, t o m något bättre än idag. Med trängselskatt ökar tillgängligheten markant och det gäller såväl i nuläget som åren 2015 och Det sker dock till priset av en högre kostnad det blir dyrare att åka i och med att man måste betala trängselskatt för att lämna innerstaden. Med Brommagrenen förbättras tillgängligheten ytterligare något. illgängligheten med kollektivtrafik för boende i Innerstaden till länets arbetsplatser ökar med RUF markanvändning till år 2015, men minskar sedan åter, dock marginellt, till år Orsaken till denna utveckling är att de stora strategiska utbyggnaderna av kollektivtrafiken antas genomföras i perioden fram till år 2015.illgängligheten blir något bättre med BK:s markanvändning, särskilt till år Kollektivtrafiktillgängligheten påverkas inte av trängselskatten. Den ökade kollektivtrafiksatsningen 2030 har bara marginell inverkan på innerstaden. illgänglighet för boende i ytterstaden Boende i ytterstaden får en något bättre tillgänglighet med bil och en mycket bättre tillgänglighet med kollektivtrafik till länets arbetsplatser till år ill år 2030 ökar framför allt biltillgängligheten ytterligare. Om arbetsplatserna läggs mer centralt blir tillgängligheten bättre utom med bil från öderort. Brommagrenen förbättrar biltillgängligheten för både Västerort och öderort. Kollektivtrafiksatsningen betyder mest för Västerort. Biltillgängligheten förbättras för Västerort och öderort med trängselskatt men till priset av en högre kostnad. 10

12 För boende i både Västerort och öderort ökar tillgängligheten med bil till länets arbetsplatser något till år 2015 och betydligt mer till år 2030 med RUF markanvändning. Orsaken är att de stora strategiska vägutbyggnaderna Förbifart tockholm och Österleden förutsätts ha färdigställts under denna period. Med BK:s markanvändning blir tillgängligheten något bättre för Västerort, men något sämre för öderort. rängselskatt ger en påtaglig förbättring av tillgängligheten från både Västerort och öderort. öderort får en större ökning åren 2015 och 2030 än Västerort men når ändå inte upp till Västerorts tillgänglighet. Den ökade tillgängligheten sker till priset av en ökad kostnad. Brommagrenen förbättrar tillgängligheten för både Västerort och öderort. För boende i både Västerort och öderort ökar tillgängligheten med kollektivtrafik till länets arbetsplatser starkt till år 2015 och ytterligare något, dock marginellt, till år 2030 med RUF markanvändning. illgängligheten blir ännu något bättre med BK:s markanvändning. Kollektivtrafiktillgängligheten påverkas inte av trängselskatten. Den ökade kollektivtrafiksatsningen 2030 förbättrar tillgängligheten ytterligare i Västerort. Inverkan på öderort är marginell. illgänglighet för boende i länet Boende i länet får en något försämrad tillgänglighet med bil men en mycket förbättrad tillgänglighet med kollektivtrafik till arbetsplatser i innerstaden och öderort till år ill Västerort ökar tillgängligheten både med bil och ännu mer med kollektivtrafik. ill år 2030 ökar tillgängligheten med bil starkt och tillgängligheten med kollektivtrafik mer måttligt till arbetsplatser i hela tockholm. Om arbetsplatserna läggs mer centralt blir tillgängligheten något bättre till öderort, men sämre till innerstaden och Västerort. Brommagrenen förbättrar tillgängligheten till innerstaden och öderort. Kollektivtrafiksatsningen ger en liten förbättring för Västerort. rängselskatt förbättrar biltillgängligheten till innerstaden markant (men till priset av en högre kostnad) men har endast liten inverkan på tillgängligheten till Västerort och öderort. illgängligheten för boende i länet till Innerstadens arbetsplatser med bil sjunker med RUF markanvändning till år 2015, men stiger igen till över dagens nivå år illgängligheten blir något sämre med BK:s markanvändning, särskilt till år rängselskatt förbättrar tillgängligheten med bil till Innerstaden markant i nuläget och ger även stora förbättringar åren 2015 och Det sker dock till priset av en högre kostnad eftersom man måste betala för att komma till innerstaden. Brommagrenen förbättrar tillgängligheten men inte tillräckligt för att nå upp till RUF nivå. Med RUF markanvändning ökar tillgängligheten till arbetsplatser i Västerort från länets boende något till år 2015 och betydligt mer till år 11

13 2030. För arbetsplatser i öderort minskar tillgängligheten något till år 2015, men ökar till över dagens nivå till år Med BK:s markanvändning blir tillgängligheten sämre för Västerort, men något bättre för öderort. rängselskatt förbättrar tillgängligheten till Västerort och öderort i endast ringa grad. Med Brommagrenen förbättras tillgängligheten till öderort påtagligt. illgängligheten med kollektivtrafik till arbetsplatser i Innerstaden från boende i länet ökar starkt med RUF markanvändning till år 2015, men ökar bara marginellt ytterligare till år Orsaken till denna utveckling är att de stora strategiska utbyggnaderna av kollektivtrafiken antas ske fram till år illgängligheten blir ungefär densamma med BK:s markanvändning. Kollektivtrafiktillgängligheten påverkas inte av trängselskatten. För arbetsplatser i både Västerort och öderort ökar tillgängligheten från länets boende starkt till år 2015 och ytterligare något, dock marginellt, till år 2030 med RUF markanvändning. illgängligheten blir ungefär densamma med BK:s markanvändning. Kollektivtrafiktillgängligheten påverkas inte av trängselskatten. Den ökade kollektivtrafiksatsningen 2030 förbättrar tillgängligheten något till Västerort medan inverkan på öderort är marginell. illgänglighet för stadsutvecklingsområdena i ÖP 99 De tolv stadsutvecklingsområdena har mycket olika tillgänglighet. Idag når man flest arbetsplatser inom 30 minuter med kollektivtrafik från Västra City-Barnhusviken, Nordvästra Kungsholmen, Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal samt Norra tation. Flest arbetsplatser inom 30 minuter med bil når man också från Västra City-Barnhusviken, Nordvästra Kungsholmen, Norra station och Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal. Det gäller också med trängselskatt. De områden som flest boende i regionen idag når inom 30 minuter med kollektivtrafik är Västra City-Barnhusviken, Lövholmen-Liljeholmen- Årstadal, Nordvästra Kungsholmen samt Gullmarsplan-Globen-lakthusområdet. De områden som flest boende i regionen idag når inom 30 minuter med bil är Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal, Gullmarsplan- Globen-lakthusområdet, Nordvästra Kungsholmen samt Centrala Älvsjö. Med trängselskatt är det områdena Norra tation, Nordvästra Kungsholmen, Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal och Västra City- Barnhusviken som flest boende når. Genom de stora satsningarna enligt RUF på nya spår fram till år 2015 samt på vägar år får många stadsutvecklingsområden en starkt ökad tillgänglighet. Med trängselskatt får utvecklingsområdena i innerstaden en försämring till år 2030 då trängselskattens effekt avtar med tiden. Detta gäller andelen boende som når till stadsutvecklingsom- 12

14 rådena. En ytterligare satsning på utbyggnad av snabbspårvägar samt på Essingeledens Brommagren förbättrar tillgängligheten ytterligare till flera områden. De tolv stadsutvecklingsområdena har mycket olika tillgänglighet. Idag når man flest arbetsplatser inom 30 minuter med kollektivtrafik från Västra City-Barnhusviken (45 %), Nordvästra Kungsholmen (40 %), Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal (35 %) samt Norra tation (33 %). Dessa områden är alltså de som från tillgänglighetssynpunkt är bäst lämpade att bebygga med bostäder. ämst tillgänglighet till regionens arbetsplatser har Bromsten-pånga-Lunda och Mariehäll- Brommafältet-Ulvsunda. Från dessa områden når man bara 11 respektive 13 % av regionens arbetsplatser inom 30 minuter med kollektivtrafik. Genom de stora satsningarna på nya spår enligt RUF fram till år 2015 får många stadsutvecklingsområden en starkt ökad tillgänglighet till arbetsplatser. törsta förbättringarna får man i Centrala Älvsjö (p g a Citybanan), Bromsten-pånga-Lunda (p g a främst Citybanan och förbättringarna på Mälarbanan) och Mariehäll-Brommafältet- Ulvsunda (p g a snabbspårvägen till Kista Häggvik och olna Universitetet). Förändringarna blir betydligt mindre eftersom det då inte planeras så stora kollektivsatsningar för den mer centrala delen av regionen. Ett snabbspårvägskors vid Bromma skulle på ett betydande sätt gynna det kringliggande stadsutvecklingsområdet. Flest arbetsplatser inom 30 minuter med bil når man också från Västra City-Barnhusviken (58 %), Nordvästra Kungsholmen (57 %), Norra station (56 %) och Lövholmen-Liljeholmen -Årstadal (50 %). Den minsta andelen nås från Bromsten-pånga-Lunda (24 %) och Centrala Älvsjö (28 %). Även med trängselskatt är det samma områden som har den bästa respektive sämsta tillgängligheten. Västra City-Barnhusviken (61 %), Nordvästra Kungsholmen (58 %), Norra station (58 %) och Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal (49 %) ligger fortfarande i topp. Den minsta andelen nås från Bromsten-pånga-Lunda (25 %) och Centrala Älvsjö (31 %). Fram till år 2030, då de mest strategiska vägsatsningarna enligt RUF (Förbifart tockholm och Österleden) har genomförts, ökar tillgängligheten med bil starkt från i första hand Värtan-Frihamnen (p g a Österleden och Norra Länken), Bromsten-pånga-Lunda (p g a Förbifart tockholm och nya E18), Hammarby sjöstad (p g a Österleden och ödra Länken) samt Centrala Älvsjö (p g a Österleden och Förbifarten). Om vägnätet skulle kompletteras med Brommagrenen gynnas flera områden betydligt, särskilt Alvik, Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda samt Gullmarsplan-Globen-lakthusområdet. 13

15 De områden som flest boende i regionen idag når inom 30 minuter med kollektivtrafik är Västra City-Barnhusviken (32 %), Lövholmen- Liljeholmen-Årstadal (25 %), Nordvästra Kungsholmen (25 %) samt Gullmarsplan-Globen-lakthusområdet (24 %). Dessa områden är alltså de som från tillgänglighetssynpunkt är bäst lämpade att bebygga med arbetsplatser. ämst tillgänglighet från boende i regionen har Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda (10 %) samt Bromsten-pånga- Lunda (11 %). Genom de stora spårsatsningarna enligt RUF till år 2015 får många stadsutvecklingsområden en starkt ökad tillgänglighet också från regionens boende. törsta förbättringarna får man för Centrala Älvsjö (p g a Citybanan) samt till Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda och Alvik (p g a snabbspårvägen till Kista Häggvik och olna Universitetet). Förändringarna blir betydligt mindre eftersom det då inte planeras så stora kollektivsatsningar för den mer centrala delen av regionen. Det snabbspårvägspaket utöver kollektivsatsningarna i RUF som testats för år 2030 ger också relativt små förbättringar utom för Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda samt Husarviken. De områden som flest boende i regionen idag når inom 30 minuter med bil är Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal (52 %), Gullmarsplan- Globen-lakthusområdet (51 %), Nordvästra Kungsholmen (50 %) samt Centrala Älvsjö (46 %). ämst tillgänglighet från boende i regionen har Värtan-Frihamnen (14 %) och Husarviken (17 %). Med trängselskatt är det följande områden som flest boende i regionen når inom 30 min med bil: Norra tation (56 %), Nordvästra Kungsholmen (54 %), Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal (52 %) och Gullmarsplan-Globen-lakthusområdet (50 %). ämst tillgänglighet från boende i regionen har Värtan-Frihamnen (22 %) och Husarviken (25 %). ill år 2030, då de mest strategiska vägsatsningarna enligt RUF (Förbifart tockholm och Österleden) har genomförts, ökar tillgängligheten med bil starkt från Värtan-Frihamnen (p g a Österleden och Norra Länken), Bromsten-pånga-Lunda (p g a Förbifart tockholm och nya E18), Centrala Älvsjö (p g a, Österleden och Förbifart tockholm samt nya Älvsjövägen och ödra Länken) samt Hammarby sjöstad (p g a ödra Länken och Österleden). Detta gäller både med och utan trängselskatt. Utan trängselskatt tillkommer också Husarviken (p g a Norra Länken och Österleden). Om vägnätet skulle kompletteras med Brommagrenen gynnas flera områden betydligt, särskilt Mariehäll- Brommafältet-Ulvsunda och Alvik. 14

16 1 Bakgrund och syfte yftet med denna arbetsrapport inom projektet OCKHOLM 2030 är att ge underlag för att belysa trafikeffekterna av bebyggelseutveckling, trafikinvesteringar och trängselskatt. De frågor som avses bli besvarade är: Vilka blir förändringarna av resandet och tillgängligheten till åren 2015 respektive 2030 under förutsättning av RUF antaganden om ekonomisk utveckling, bebyggelse och trafiksystem? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten skulle en mer central lokalisering av nya arbetsplatser få? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten skulle det i juni 2003 av kommunfullmäktige beslutade försöket med trängselskatt (då kallat miljöavgifter) få om det permanentades och finns kvar åren 2015 och 2030? Hur är den nuvarande och framtida tillgängligheten för de tolv stadsutvecklingsområdena i Översiktsplanen? Behövs ytterligare nya vägar och banor förutom de som redovisas i RUF? 15

17 2 Vilka faktorer påverkar resandet? Hur mycket, hur långt och med vilka färdmedel som vi reser påverkas av en rad faktorer, vilka man försöker fånga in i de olika modellsystem för trafikberäkningar som används. De viktigaste faktorerna är: Antalet boende och sysselsatta Lokaliseringen av bostäder samt arbetsplatser och andra resmål Ekonomisk utveckling som i sin tur påverkar bl a värderingen av tiden och bilinnehavet rafikens infrastruktur och vad gäller kollektivtrafiken hur den trafikeras Avgifter och taxor I diagrammet, figur 1, hämtat ur Regionplane- och trafikkontorets analyser av trafiken i RUF 2001, visas styrkan av de olika faktorernas påverkan på förändringarna av andelen kollektivtrafikresor fram till år Observera att det här gäller förhållandet mellan antalet resor och inte förhållandet mellan personresearbetet (summan av alla resors längder) med kollektivtrafik och bil som redovisas i denna rapport. Påverkansfaktorer Kollektivreseandel ökad trafikering och utbyggt kollektivtrafiknät 55% befolkningsökning; 54% ökad trängsel utbyggt + 2 procentenheter vägnät 52% ekonomisk utveckling; 50% ändrade tidsvärderingar lokalisering bostäder/arbetsplatser; - 10 procentenheter utglesning 45% 42% ekonomisk utveckling; ökad biltäthet Figur 1 tyrkan av olika faktorers påverkan på förändringar av andelen kollektivresor år

18 om framgår är den utan jämförelse viktigaste faktorn den antagna ekonomiska utvecklingen som innebär att kollektivtrafikandelen beräknas sjunka med 12 procentenheter. Näst viktigast är den förutsatta kollektivtrafikutbyggnaden i sig ger en ökning av kollektivtrafikens andel med sex procentenheter. På tredje plats hamnar utglesningen av regionen som innebär en minskning med fyra procentenheter. Det har ibland uttryckts förhoppningar om att I-utvecklingen som medger att fler aktiviteter kan utföras på distans samt ändrade tidstrender/attityder kan komma att minska bilresandet. Hittills finns det dock ingenting som tyder på att t ex distansarbete skulle kunna medföra märkbara effekter. I den mån denna arbetsform överhuvudtaget får något större genomslag, vilket ingenting i dagsläget tyder på, är den mest troliga utvecklingen att många skulle flytta ut ett längre stycke från staden, sannolikt till orter med sämre kollektivförbindelser med centrala regionen. Man reser då färre gånger till arbetet, men längre sträckor och sannolikt i större omfattning med bil. rafikarbetet med bil minskar antagligen inte däremot kanske de idag mest belastade tidsperioderna avlastas något. Att ändrade attityder i sig, t ex en mer idealistisk inställning med utgångspunkt i biltrafikens miljöstörningar, skulle kunna få en stor inverkan på resande och kollektivandelar förefaller också osannolikt. Idag är bilen i nästan alla resrelationer det snabbaste färdmedlet och detta kommer att gälla inom överskådlig framtid under förutsättning av den utveckling och utbyggnad som RUF bygger på. amtidigt kommer den ekonomisk utvecklingen att göra oss rikare vilket minskar betydelsen av att bilen förblir ett dyrare färdmedel. 17

19 3 Förutsättningar och metodik för studien I en första arbetsetapp har dagens tillgänglighet till samtliga banstationer i tockholm beskrivits för att ge en grov bild av var det från kommunikationssynpunkt är mest lämpligt att lokalisera bostäder respektive arbetsplatser. Med begreppet tillgänglighet skall i detta sammanhang förstås det antal arbetsplatser eller bostäder som man från olika områden kan nå med kollektivtrafik eller bil inom en viss tidsrymd. Resultatet redovisas i form av två tabeller med de olika banstationerna rangordnade ifråga om deras tillgänglighet. abellerna bifogas som bilaga 1. I en andra etapp redovisade i avsnitten 4 8 har ett antal olika scenarier för åren 2015 och 2030 jämförts med nuläget och varandra vad gäller följande förhållanden: Resandet med kollektivtrafik och bil Passager över altsjö-mälarsnittet rängseln i väg- och gatunätet Beläggningsgraden för kollektivtrafiken illgängligheten med kollektivtrafik och bil Följande scenarier har studerats: 2000 Nuläget (år 2000) a Nuläget (år 2000) + trängselskatt. rängselskatten är enligt den gamla utformningen, d v s den som beslutades om i juni 2003 och beskrivs i bilaga 2. I december 2003 ändrades utformningen så att avgifter på innerstadens broar togs bort RUF År 2015 med RUF antaganden om ekonomisk utveckling, bebyggelse och trafiksystem. RUF trafiknät för åren 2015 och 2030 visas i bilaga 3:1 och 3: BK om 2015 RUF, men med avsevärt fler arbetsplatser i tockholm, alltså i betydligt mer centrala lägen i regionen än enligt RUF. killnaderna i lokalisering av bostäder och arbetsplatser gentemot RUF visas i bilaga BK+a om 2015 BK, men med trängselskatt. 18

20 2030 RUF År 2030 med RUF antaganden om ekonomisk utveckling, bebyggelse och trafiksystem BKub om 2030 RUF, men med antagande om en mer central lokalisering av nya arbetsplatser. Inga nya bostäder på Bromma flygfält BKmb om 2030 RUF, men med antagande om en mer central lokalisering av nya arbetsplatser samt nya bostäder på Bromma flygfält BKmb+a om 2030 BK mb, men med trängselskatt BKmb+k om 2030 BKmb, men med ytterligare satsningar på kollektivtrafik i form av fler snabbspårvägar. e bilaga 5: BKmb+k+Bg om 2030 BKmb+k, men med Brommagrenen tillagd. e bilaga 5: BK mb+k+al om 2030 BKmb+k, men med Förbifart tockholm utbytt motålstenleden. e bilaga 5:3. I en tredje etapp redovisad i avsnitt 9 har fördjupade studier gjorts av tillgängligheten från och till stadens tolv utvecklingsområden enligt Översiktsplanen. Utvecklingsområdena är markerade på karta i bilaga 6. Analyserna har genomförts med modellsystemet /RIM som närmare beskrivs i bilaga 7. 19

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Förord. Stockholm i februari 2004. Ingela Lindh Stadsbyggnadsdirektör

Förord. Stockholm i februari 2004. Ingela Lindh Stadsbyggnadsdirektör Förord Stockholm växer! Vi blir fler som behöver bostäder, arbetsplatser, service och rekreationsområden. Till år beräknas Stockholm öka sin befolkning med 150 000 personer eller fler. Ska vi klara det

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM RAPPORT 2014:6 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM ÖSTLIG FÖRBINDELSE DEN SISTA VIKTIGA PUSSELBITEN 2 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM Stockholmsregionen är just nu en av de snabbast växande regionerna

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

Trafikanalyser Underlag i arbetet med ny regional utvecklingsplan RUFS 2010 oktober 2008 ARBETSMATERIAL 2:2009

Trafikanalyser Underlag i arbetet med ny regional utvecklingsplan RUFS 2010 oktober 2008 ARBETSMATERIAL 2:2009 Trafikanalyser Underlag i arbetet med ny regional utvecklingsplan RUFS 2010 oktober 2008 ARBETSMATERIAL 2:2009 Trafikanalyser oktober 2008 2 Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering,

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Trafikplan 2020 i korthet

Trafikplan 2020 i korthet Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till

Läs mer

Ekerö kommuns transportförsörjning

Ekerö kommuns transportförsörjning Region Stockholm 171 90 Solna Sundbybergsvägen 1 Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Johan Söderman Väg och trafik söder johan.soderman@vv.se Direkt: 08-757 67 80 Mobil: 070-632 85 26 Datum:

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Miljöavgifter i Stockholm

Miljöavgifter i Stockholm December 2003 Miljöavgifter i Stockholm Analys av effekter av olika förslag till utformning Huvudrapport Transek AB är ett oberoende och forskningsinriktat företag som bedriver forskning och konsultverksamhet

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Augusti 2012

Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Augusti 2012 En strategisk inriktning för storstadsgator i världsklass Framkomlighetsstrategi för Stockholm 2030 Augusti 2012 på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafikkontoret 2012 Stockholms stad,

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN

STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN STADSLEDNINGSKONTORET SID 1 (6) 2008-12-03 pm STOCKHOLMS STAD INVESTERAR FÖR ATT MÖTA LÅGKONJUNKTUREN Bakgrund På bara några månader har världsekonomin gått in i en markant lågkonjunktur. Hittills har

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3.

3. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden startar detaljplanearbete för del av fastigheten Riksby 1:3. Anna Haraldsson Avdelningen för projektutveckling Telefon: 08-508 271 27 anna.haraldsson@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2011-10-20 Markanvisning för byggvarhus inom del av fastigheten Riksby 1:3

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

TRAFIKSTRATEGI FÖR GÖTEBORG UNDERLAGSRAPPORT HUR MÅNGA RESER I GÖTEBORG ÅR 2035? Rapport nr: 1:8:2013 ISSN: 1103-1530

TRAFIKSTRATEGI FÖR GÖTEBORG UNDERLAGSRAPPORT HUR MÅNGA RESER I GÖTEBORG ÅR 2035? Rapport nr: 1:8:2013 ISSN: 1103-1530 1 TRAFIKSTRATEGI FÖR GÖTEBORG UNDERLAGSRAPPORT HUR MÅNGA RESER I GÖTEBORG ÅR 2035? Rapport nr: 1:8:2013 ISSN: 1103-1530 TRAFIKSTRATEGI FÖR GÖTEBORG UNDERLAGSRAPPORT 2013-03-21 Trafikkontoret dnr 0894/11

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Etablera din verksamhet i ett av innerstadens mest expansiva områden! HORNSBERGS STRAND

Etablera din verksamhet i ett av innerstadens mest expansiva områden! HORNSBERGS STRAND Etablera din verksamhet i ett av innerstadens mest expansiva områden! HORNSBERGS STRAND En ny stadsdel växer fram vid Kungsholmens norra strand! Just nu pågår en av de största omvandlingarna någonsin i

Läs mer

Detaljplan för område vid Västerled

Detaljplan för område vid Västerled SIDAN 1 Detaljplan för område vid Västerled Samrådsmöte 17 maj 2011 Kvällens upplägg Presentation av stadens och byggherrarnas representanter Information om planprocessen Bromma i Stockholms nya översiktsplan

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt

Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt 2006:26 Attityder inom företag till Stockholmsförsök och trängselskatt Hur ser företagare på trängselskatt och dess eventuella effekter på verksamheten? KORT SAMMANFATTNING Denna undersökning visar hur

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29 Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll Storstadsträngselproblematik Mälarbanan Två utredningskorridorer Projektorganisation CBRÖ CBRÖT Extern styr- /samordningsgrupp Intern styrgrupp Projektledare

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Stockholms trängselavgifter

Stockholms trängselavgifter Stockholms trängselavgifter Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, Centrum för Transportstudier, KTH WSP Analys & Strategi (fd. Transek) Ordförande i Analysgruppen för utvärdering av Stockholmsförsöket

Läs mer

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert På Trafikverkets hemsida informeras allmänheten om vilka effekter som förväntades av Trängelskatten/2/: Biltrafiken över betalstationssnittet

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Hur kommer vi att resa i framtiden? Gunilla Rosenqvist, TMR, Stockholms läns landsting RUFS Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur och persontransporter Bebyggelsestruktur och persontransporter Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Allmänt om bebyggelse och persontransporter Bakgrund Det finns en ganska utbredd uppfattning bland

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscentrum I april 2006 bildades SAMOT, the Service and Market Oriented Transport Research Group. Det är ett Vinn Excellence

Läs mer

Brommaplan år 2030 - med eller utan Förbifart Stockholm

Brommaplan år 2030 - med eller utan Förbifart Stockholm 2009 : 5 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Brommaplan år 2030 - med eller utan Förbifart Stockholm Stockholms län har växt med en halv miljon människor de senaste 30 åren. Nästa halvmiljon

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMRJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION

UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION Uppfattningar om infrastruktur i Sveriges bilregion UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION TOBIAS ELMQUIST I nfrastrukturen berör de flesta och många har uppfattningar i frågor som berör infrastruktur.

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer