Trafikanalyser för Stockholm 2030

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafikanalyser för Stockholm 2030"

Transkript

1 ARBERAPPOR 2030:5 trategiska avdelningen FEBRUARI 2004 rafikanalyser för tockholm 2030 underlag för att belysa effekten av bebyggelseutveckling, trafikinvesteringar och trängselskatt 2030 O C K H O L M

2 Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret beskrivit hur en tillväxt i tockholm med invånare till år 2030 kan se ut, vilka infrastrukturinvesteringar som kan krävas och hur en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsbebyggelse kan åstadkommas. Uppdraget redovisas i rapporten Vision tockholm 2030 en plattform för dialog om tockholms utveckling. Under arbetets gång har ett antal arbetsrapporter tagits fram. Denna arbetsrapport handlar om trafikeffekterna av bebyggelse, trafikinvesteringar och trängselskatter. Den besvarar frågorna: Vilka blir förändringarna av resandet och tillgängligheten till åren 2015 respektive 2030 under förutsättning av RUF antaganden om ekonomisk utveckling, bebyggelse och trafiksystem? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten får en mer central lokalisering av nya arbetsplatser? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten skulle det i juni 2003 av kommunfullmäktige beslutade försöket med trängselskatt (då kallat miljöavgifter) få om det permanentades och finns kvar åren 2015 och 2030? Hur är den nuvarande och den framtida tillgängligheten till de tolv stadsutvecklingsområdena i Översiktsplan 99? Behövs ytterligare nya vägar och banor förutom de som redovisas i RUF? Rapporten har tagits fram av tig Holmstedt och Anders Pettersson på stadsbyggnadskontorets strategiska avdelning. tockholm i februari 2004 Mats Pemer Projektledare för tockholm 2030 trategiska avdelningen 1

3 2

4 Innehåll ammanfattning och slutsatser 5 1 Bakgrund och syfte 15 2 Vilka faktorer påverkar resandet? 16 3 Förutsättningar och metodik för studien 18 4 Resandet med kollektivtrafik och bil 20 5 Passager över altsjö-mälarsnittet 25 6 rängseln i väg- och gatunätet 27 7 Beläggningsgraden i kollektivtrafiken 37 8 illgängligheten med bil och kollektivtrafik 39 - Innerstaden, Västerort och öderort 9 tadsutvecklingsområdenas tillgänglighet 47 Bilagor 57 1 illgänglighet till och från samtliga stationer på 57 spårnätet i tockholms stad 2 Försök med trängselskatt i tockholm 62 3:1 Utbyggnad av spår till år 2015 och år 2030 enligt 64 RUF :2 Utbyggnad av huvudvägnätet till år 2015 och 65 år 2030 enligt RUF killnader i markanvändning i tockholms stad 66 mellan RUF och BK:s alternativ 5:1 Utbyggnad av spårnätet utöver RUF 2001 som 67 stadsbyggnadskontoret analyserat 5:2 Utbyggnad av vägnätet utöver RUF 2001 som 68 stadsbyggnadskontoret analyserat Alternativ A 5:3 Utbyggnad av vägnätet utöver RUF 2001 som 69 stadsbyggnadskontoret analyserat Alternativ B 6 tadsutvecklingsområdena enligt ÖP /RIM trafikprognosmodell 71 3

5 4

6 ammanfattning och slutsatser yfte yftet med denna arbetsrapport inom projektet OCKHOLM 2030 är att ge underlag för att belysa trafikeffekterna av bebyggelseutveckling, trafikinvesteringar och trängselskatt. De frågor som avses bli besvarade är: Vilka blir förändringarna av resandet och tillgängligheten till åren 2015 respektive 2030 under förutsättning av RUF antaganden om ekonomisk utveckling, bebyggelse och trafiksystem? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten får en mer central lokalisering av nya arbetsplatser? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten skulle det i juni 2003 av kommunfullmäktige beslutade försöket med trängselskatt (då kallat miljöavgifter) få om det permanentades och finns kvar åren 2015 och 2030? Hur är den nuvarande och framtida tillgängligheten till de tolv stadsutvecklingsområdena i Översiktsplan 99? Behövs ytterligare nya vägar och banor förutom de som redovisas i RUF? Länet Resandet i länet ökar starkt fram till år Kollektivtrafikresandet ökar mest under den första femtonårsperioden, bilresandet mest under den andra. Om arbetsplatserna läggs mer centralt ökar kollektivtrafikresandet avsevärt mer och bilresandet mindre. Mer vägutbyggbyggnad ökar bilresandet. Med trängselskatt ökar kollektivtrafikresande något och bilresande minskar något. Med RUF markanvändning ökar kollektivtrafikresandet i länet med 33 % åren och med 37 % åren För bilresandet är motsvarande siffror 28 % respektive 57 %. Med trängselskatt minskar bilresandet i nuläget med 3 % medan kollektivtrafikresandet ökar med 2 %. Denna skillnad mellan scenarierna med och utan trängselskatt gäller även åren 2015 och På länsnivå har alltså inte trängselskatten så stor betydelse. Resandet med kollektivtrafik ökar alltså mer än resandet med bil fram till år 2015 medan det motsatta gäller för hela perioden fram till år Orsakerna till detta är framför allt att de mest strategiska satsningarna på kollektivtrafiken (framför allt Citybanan) förutsätts under den första femtonårsperioden, medan de mest strategiska satsningarna 5

7 i vägnätet Förbifart tockholm och Österleden förutsätts i nästa femtonårsperiod. På 30 år hinner också den antagna positiva ekonomiska utvecklingen ha lett till en avsevärt större disponibel inkomst för hushållen och därmed också till ett större bilinnehav och en högre tidsvärdering, två faktorer som ökar bilanvändandet. Med BK:s mer koncentrerade markanvändning vad gäller arbetsplatserna blir ökningen av bilresandet i länet mindre ca en procentenhet för år 2015 och en till tre procentenheter för år 2030 (med/utan bostäder på Bromma) och ökningen av kollektivtrafikresandet avsevärt större å ca fem procentenheter för år 2015 och sju till nio procentenheter för år 2030 (med/utan bostäder på Bromma). Med Brommagrenen (och om Förbifart tockholm finns) ökar bilresandet med två procentenheter. Med Ålstensleden i stället för Förbifart tockholm minskar bilresandet lika mycket. Ytterstaden I ytterstaden ökar bilresandet ungefär som i länet. Kollektivtrafikresandet ökar under den första femtonårsperioden men minskar åter under nästa femtonårsperiod. Denna minskning kan bli mindre om arbetsplatserna läggs mer centralt. Mer satsning på kollektivtrafik ökar kollektivtrafikresandet något medan vägutbyggnad har motsatt effekt. rängselskattens påverkan på bilresandet i ytterstaden är ganska liten men ökar ändå kollektivtrafikresandet något. Bilresandet i ytterstaden ökar ungefär som i länet som helhet. ämfört med RUF ger BK:s markanvändning utan nya bostäder på Bromma tre procentenheter lägre ökning medan alternativet med nya bostäder ger två procentenheter större ökning. killnaden i ökning mellan BK:s markanvändningar är alltså hela fem procentenheter. Med trängselskatt minskar bilresandet i ytterstaden i nuläget med någon procent. Även åren 2015 och 2030 ligger bilresandet med trängselskatt någon procentenhet lägre än utan trängselskatt. rängselskattens påverkan på bilresandet i ytterstaden är alltså ganska marginell. Resandet med kollektivtrafik i ytterstaden ökar med 30 % åren och med 21 % åren med RUF markanvändning. Resandet minskar alltså med hela nio procentenheter mellan åren 2015 och Med BK:s markanvändning blir kollektivtrafikresandet större ökar med 33 % till år 2015 och med 25 % till år Med trängselskatt ligger kollektivtrafikresandet i ytterstaden 2 procentenheter högre än utan trängselskatt. Det gäller både i nuläget och åren 2015 och Ytterligare kollektivtrafiksatsning i form av mer snabbspårväg i ytterstaden år 2030 ökar kollektivtrafikresandet med ytterligare en procentenhet. Med Brommagrenen (och om Förbifart tockholm finns) 6

8 uteblir denna ökning. I stället ökar bilresandet med 10 procent-enheter i ytterstaden. Med Ålstensleden i stället för Förbifart tockholm ökar bilresandet med tre procentenheter. Innerstaden I Innerstaden ökar bilresandet betydligt mindre än i länet. Kollektivtrafikresandet förblir oförändrat under den första och minskar under den senare femtonårsperioden. Om arbetsplatserna läggs mer centralt ökar bilresandet i innerstaden något mer. Kollektivtrafikresandet blir då år 2030 samma som idag, d v s större än med RUF markanvändning. Brommagrenen (om Förbifart tockholm finns) minskar bilresandet något i innerstaden. Med trängselskatt minskar bilresandet i innerstaden kraftigt medan kollektivtrafikresandet ökar något. Bilresandet på innerstadens gator och vägar ökar betydligt mindre än i länet, dels beroende på att en större andel av resmålen i framtiden ligger utanför innerstaden, dels p g a gatunätets bristande kapacitet. Ökningen beräknas bli 12 % åren och 16 % åren Med BK:s markanvändning med betydligt fler arbetsplatser i innerstaden blir bilresandet tre procentenheter högre än i RUF både 2015 och Utan bostäder på Bromma blir dock skillnaden mot RUF bara en procentenhet år I innerstaden minskar trängselskatten bilresandet rejält. I nuläget med 21 % och åren 2015 och 2030 så mycket att trafiken ligger kvar kring dagens nivå utan trängselskatt. Resandet med kollektivtrafik i innerstaden blir oförändrat till år 2015 och minskar med ca 8 % åren med RUF markanvändning. Med BK:s markanvändning ökar kollektivtrafikresandet med 7 % till år 2015 och blir oförändrat jämfört med idag till år Med trängselskatt ökar kollektivtrafikresandet i nuläget med 3 % i innerstaden. Både år 2015 och 2030 ligger kollektivtrafikresandet ett par procentenheter högre med trängselskatt än utan. Brommagrenen minskar trafikarbetet med en procentenhet i innerstaden. Kollektivtrafikandel ill år 2015 vinner kollektivtrafiken andelar i länet, blir oförändrad i ytterstaden och förlorar andelar i innerstaden. ill år 2030 förlorar kollektivtrafiken andelar rejält överallt. ill båda årtalen blir kollektivtrafikens andel dock något högre med BK:s markanvändning. Mer satsning på kollektivtrafik år 2030 påverkar inte kollektivtrafikandelen i märkbar omfattning medan vägutbyggnad minskar den något. Med trängselskatt vinner kollektivtrafiken mest andelar i innerstan men bara något i ytterstan och på länsnivå. ill år 2015 vinner kollektivtrafiken en procentandel i länet, blir ungefär oförändrad i ytterstaden och förlorar tre procentandelar i innersta- 7

9 den. ill år 2030 förlorar kollektivtrafiken andelar rejält överallt i länet fyra procentenheter, i ytterstaden sju procentenheter och i innerstaden fem procentenheter jämfört med idag. ill båda årtalen blir kollektivtrafikens andel dock en till två procentenheter högre med BK:s markanvändning. Med trängselskatt vinner kollektivtrafiken en procentandel i länet och ytterstaden såväl i nuläget som åren 2015 och I innerstaden vinner kollektivtrafiken mera, fem procentenheter i nuläget och fyra procentenheter åren 2015 och Mer kollektivtrafik i form av mer snabbspårväg i ytterstaden år 2030 påverkar inte kollektivtrafikens andel nämnvärt. Med Brommagrenen får man dock en minskning av kollektivtrafikandelen med två procentenheter i ytterstaden och en procentenhet i länet. altsjö-mälarsnittet ill år 2015 ökar antalet passager över altsjö-mälarsnittet mer med kollektivtrafiken än med biltrafiken. ill år 2030 tappar kollektivtrafiken resenärer över snittet men biltrafiken ökar kraftigt. BK:s markanvändning ger både fler passager och högre kollektivtrafikandel än RUF. rängselskatt ökar kollektivtrafikandelen men minskar det totala antalet passager. Brommagrenen ökar antalet passager men sänker kollektivtrafikandelen. ill år 2015 ökar det totala antalet passager över altsjö-mälarsnittet med 11 % med RUF markanvändning och med 15 % med BK:s. ill år 2030 är motsvarande siffror 26 % resp 29 % (med bostäder på Bromma). Med trängselskatt minskar det totala antalet passager över snittet i maxtimmen med drygt 3 % i nuläget, d v s antalet passager med bil minskar mer än antalet passager med koll ökar. Analysen kan dock inte svara på om bilister som inte går över till kollektivtrafik väljer att resa under annan tidpunkt eller att inte resa alls. Även åren 2015 och 2030 får man 3 procentenheter färre passager med trängselskatt. Brommagrenen ökar totala antalet passager över snittet med 4 procentenheter. Den ökade kollektivtrafiksatsningen ger inga effekter på antalet passager och det blir inte heller någon skillnad med Ålstensleden i stället för Förbifart tockholm. Kollektivtrafikandelen över altsjö- Mälarsnittet är i nuläget 67 %. ill 2015 ökar den med RUF markanvändning till 68 % och med BK:s till 70 %. ill 2030 minskar den sedan kraftigt och blir 59 % med RUF markanvändning och 60 % med BK:s. Brommagrenen sänker kollandelen till 58 %. rängselskatt ökar kollandelen till 72 % i nuläget. Åren 2015 och 2030 blir kollandelen 3 procentenheter högre med trängselskatt, d v s 73 % år 2015 och 63 % år 2030 (med BK:s markanvändning). 8

10 Hastighetsnedsättning Den sammanlagda längden av vägar och gator med hastighetsnedsättningar ökar under den första, och framför allt under den andra femtonårsperioden. Om arbetsplatserna läggs mer centralt blir framkomligheten lite sämre i innerstaden. Mer satsning på kollektivtrafik år 2030 förbättrar situationen bara marginellt. Vägutbyggnad kan öka länklängden med reducerad hastighet även om medelhastigheten ökar. rängselskatt förbättrar medelhastigheten i framför allt innerstaden. Idag har 113 km väg i länet en hastighetsnedsättning på över 35 %. För 7 km av dessa är hastighetsnedsättningen över 65 %. Med trängselskatt är det 86 km väg som får en hastighetsnedsättning på över 35 %, varav 6 km med över 65 % nedsättning. Problemen kommer att växa till år 2015 och framför allt till år Med markanvändning och trafiksystem enligt RUF får då 127 respektive 192 km väglänkar i länet en hastighetsnedsättning på minst 35 % och 11 respektive 15 km en nedsättning på över 65 %. Med BK:s markanvändning blir det marginellt sämre för år 2015 (131/11) och även sämre för 2030 (199/21) (med bostäder på Bromma). Utan bostäder på Bromma är dock BK:s markanvändning 2030 något bättre (182/17). BK:s markanvändning innebär framför allt att det blir lite sämre framkomlighet i innerstaden. Med trängselskatt är motsvarande siffror 112/8 år 2015 och 183/16 år 2030 d v s trängselskattens effekt minskar något med åren när det gäller hur mycket väglängd som har hastighetsnedsättning större än 35 %. Den ökade kollektivtrafiksatsningen 2030 förbättrar generellt situationen något men med Brommagrenen och Ålstensleden ökar länklängden med reducerad hastighet i ytterstaden och länet. Generellt kan man säga att den genomsnittliga medelhastigheten ökar något dock relativt marginellt men att andelen vägar med hastig-hetsnedsättning också ökar. Detta betyder alltså att det blir en större spridning mellan olika vägar vad gäller framkomligheten än idag. rängselskatt ökar medelhastigheten i innerstaden och därmed också i länet som helhet medan påverkan på ytterstaden är mer marginell. Beläggningsgrad i kollektivtrafiken Beläggningsgraden i kollektivtrafiken sjunker överallt, särskilt i innerstaden och i länet som helhet. Med trängselskatt får man en något högre beläggningsgrad. De kraftiga strategiska satsningarna på kollektivtrafiken fram till år 2015 motsvaras inte riktigt av ett ökat kollektivresande, utan beläggningsgraden sjunker överallt, särskilt i innerstaden och i länet som helhet. Den sjunker sedan ytterligare, fast i långsammare takt, till år 2030, delvis p g a av att kollektivresande då ökar mycket lite (länet) eller rentav minskar (ytter- och innerstaden). Den sjunkande beläggningsgraden ger en bättre standard för kollektivresenärerna, men innebär 9

11 också ett sämre utnyttjande, d v s det blir dyrare transporter per resenär. killnaderna i beläggningsgrader mellan RUF och BK:s markanvändningsscenarier är mycket små. Med trängselskatt ökar kollektivtrafikresandet och man får något högre beläggningsgrad i länet i nuläget och år illgänglighet för boende i innerstaden Boende i innerstaden får en sämre tillgänglighet till länets arbetsplatser med bil, men en bättre med kollektivtrafik till år ill år 2030 förbättras dock biltillgängligheten åter till ungefär dagens nivå, medan kollektivtillgängligheten åter försämras något. Om arbetsplatserna läggs mer centralt blir tillgängligheten något bättre. Brommagrenen (om Förbifart tockholm finns) förbättrar tillgängligheten ytterligare något. Med trängselskatt ökar biltillgängligheten markant för boende i innerstaden men då till priset av en högre kostnad. illgängligheten med bil för boende i Innerstaden till länets arbetsplatser sjunker med RUF markanvändning till år 2015, men stiger igen till ungefär dagens nivå år Med BK:s markanvändning blir tillgängligheten bättre år 2030, t o m något bättre än idag. Med trängselskatt ökar tillgängligheten markant och det gäller såväl i nuläget som åren 2015 och Det sker dock till priset av en högre kostnad det blir dyrare att åka i och med att man måste betala trängselskatt för att lämna innerstaden. Med Brommagrenen förbättras tillgängligheten ytterligare något. illgängligheten med kollektivtrafik för boende i Innerstaden till länets arbetsplatser ökar med RUF markanvändning till år 2015, men minskar sedan åter, dock marginellt, till år Orsaken till denna utveckling är att de stora strategiska utbyggnaderna av kollektivtrafiken antas genomföras i perioden fram till år 2015.illgängligheten blir något bättre med BK:s markanvändning, särskilt till år Kollektivtrafiktillgängligheten påverkas inte av trängselskatten. Den ökade kollektivtrafiksatsningen 2030 har bara marginell inverkan på innerstaden. illgänglighet för boende i ytterstaden Boende i ytterstaden får en något bättre tillgänglighet med bil och en mycket bättre tillgänglighet med kollektivtrafik till länets arbetsplatser till år ill år 2030 ökar framför allt biltillgängligheten ytterligare. Om arbetsplatserna läggs mer centralt blir tillgängligheten bättre utom med bil från öderort. Brommagrenen förbättrar biltillgängligheten för både Västerort och öderort. Kollektivtrafiksatsningen betyder mest för Västerort. Biltillgängligheten förbättras för Västerort och öderort med trängselskatt men till priset av en högre kostnad. 10

12 För boende i både Västerort och öderort ökar tillgängligheten med bil till länets arbetsplatser något till år 2015 och betydligt mer till år 2030 med RUF markanvändning. Orsaken är att de stora strategiska vägutbyggnaderna Förbifart tockholm och Österleden förutsätts ha färdigställts under denna period. Med BK:s markanvändning blir tillgängligheten något bättre för Västerort, men något sämre för öderort. rängselskatt ger en påtaglig förbättring av tillgängligheten från både Västerort och öderort. öderort får en större ökning åren 2015 och 2030 än Västerort men når ändå inte upp till Västerorts tillgänglighet. Den ökade tillgängligheten sker till priset av en ökad kostnad. Brommagrenen förbättrar tillgängligheten för både Västerort och öderort. För boende i både Västerort och öderort ökar tillgängligheten med kollektivtrafik till länets arbetsplatser starkt till år 2015 och ytterligare något, dock marginellt, till år 2030 med RUF markanvändning. illgängligheten blir ännu något bättre med BK:s markanvändning. Kollektivtrafiktillgängligheten påverkas inte av trängselskatten. Den ökade kollektivtrafiksatsningen 2030 förbättrar tillgängligheten ytterligare i Västerort. Inverkan på öderort är marginell. illgänglighet för boende i länet Boende i länet får en något försämrad tillgänglighet med bil men en mycket förbättrad tillgänglighet med kollektivtrafik till arbetsplatser i innerstaden och öderort till år ill Västerort ökar tillgängligheten både med bil och ännu mer med kollektivtrafik. ill år 2030 ökar tillgängligheten med bil starkt och tillgängligheten med kollektivtrafik mer måttligt till arbetsplatser i hela tockholm. Om arbetsplatserna läggs mer centralt blir tillgängligheten något bättre till öderort, men sämre till innerstaden och Västerort. Brommagrenen förbättrar tillgängligheten till innerstaden och öderort. Kollektivtrafiksatsningen ger en liten förbättring för Västerort. rängselskatt förbättrar biltillgängligheten till innerstaden markant (men till priset av en högre kostnad) men har endast liten inverkan på tillgängligheten till Västerort och öderort. illgängligheten för boende i länet till Innerstadens arbetsplatser med bil sjunker med RUF markanvändning till år 2015, men stiger igen till över dagens nivå år illgängligheten blir något sämre med BK:s markanvändning, särskilt till år rängselskatt förbättrar tillgängligheten med bil till Innerstaden markant i nuläget och ger även stora förbättringar åren 2015 och Det sker dock till priset av en högre kostnad eftersom man måste betala för att komma till innerstaden. Brommagrenen förbättrar tillgängligheten men inte tillräckligt för att nå upp till RUF nivå. Med RUF markanvändning ökar tillgängligheten till arbetsplatser i Västerort från länets boende något till år 2015 och betydligt mer till år 11

13 2030. För arbetsplatser i öderort minskar tillgängligheten något till år 2015, men ökar till över dagens nivå till år Med BK:s markanvändning blir tillgängligheten sämre för Västerort, men något bättre för öderort. rängselskatt förbättrar tillgängligheten till Västerort och öderort i endast ringa grad. Med Brommagrenen förbättras tillgängligheten till öderort påtagligt. illgängligheten med kollektivtrafik till arbetsplatser i Innerstaden från boende i länet ökar starkt med RUF markanvändning till år 2015, men ökar bara marginellt ytterligare till år Orsaken till denna utveckling är att de stora strategiska utbyggnaderna av kollektivtrafiken antas ske fram till år illgängligheten blir ungefär densamma med BK:s markanvändning. Kollektivtrafiktillgängligheten påverkas inte av trängselskatten. För arbetsplatser i både Västerort och öderort ökar tillgängligheten från länets boende starkt till år 2015 och ytterligare något, dock marginellt, till år 2030 med RUF markanvändning. illgängligheten blir ungefär densamma med BK:s markanvändning. Kollektivtrafiktillgängligheten påverkas inte av trängselskatten. Den ökade kollektivtrafiksatsningen 2030 förbättrar tillgängligheten något till Västerort medan inverkan på öderort är marginell. illgänglighet för stadsutvecklingsområdena i ÖP 99 De tolv stadsutvecklingsområdena har mycket olika tillgänglighet. Idag når man flest arbetsplatser inom 30 minuter med kollektivtrafik från Västra City-Barnhusviken, Nordvästra Kungsholmen, Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal samt Norra tation. Flest arbetsplatser inom 30 minuter med bil når man också från Västra City-Barnhusviken, Nordvästra Kungsholmen, Norra station och Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal. Det gäller också med trängselskatt. De områden som flest boende i regionen idag når inom 30 minuter med kollektivtrafik är Västra City-Barnhusviken, Lövholmen-Liljeholmen- Årstadal, Nordvästra Kungsholmen samt Gullmarsplan-Globen-lakthusområdet. De områden som flest boende i regionen idag når inom 30 minuter med bil är Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal, Gullmarsplan- Globen-lakthusområdet, Nordvästra Kungsholmen samt Centrala Älvsjö. Med trängselskatt är det områdena Norra tation, Nordvästra Kungsholmen, Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal och Västra City- Barnhusviken som flest boende når. Genom de stora satsningarna enligt RUF på nya spår fram till år 2015 samt på vägar år får många stadsutvecklingsområden en starkt ökad tillgänglighet. Med trängselskatt får utvecklingsområdena i innerstaden en försämring till år 2030 då trängselskattens effekt avtar med tiden. Detta gäller andelen boende som når till stadsutvecklingsom- 12

14 rådena. En ytterligare satsning på utbyggnad av snabbspårvägar samt på Essingeledens Brommagren förbättrar tillgängligheten ytterligare till flera områden. De tolv stadsutvecklingsområdena har mycket olika tillgänglighet. Idag når man flest arbetsplatser inom 30 minuter med kollektivtrafik från Västra City-Barnhusviken (45 %), Nordvästra Kungsholmen (40 %), Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal (35 %) samt Norra tation (33 %). Dessa områden är alltså de som från tillgänglighetssynpunkt är bäst lämpade att bebygga med bostäder. ämst tillgänglighet till regionens arbetsplatser har Bromsten-pånga-Lunda och Mariehäll- Brommafältet-Ulvsunda. Från dessa områden når man bara 11 respektive 13 % av regionens arbetsplatser inom 30 minuter med kollektivtrafik. Genom de stora satsningarna på nya spår enligt RUF fram till år 2015 får många stadsutvecklingsområden en starkt ökad tillgänglighet till arbetsplatser. törsta förbättringarna får man i Centrala Älvsjö (p g a Citybanan), Bromsten-pånga-Lunda (p g a främst Citybanan och förbättringarna på Mälarbanan) och Mariehäll-Brommafältet- Ulvsunda (p g a snabbspårvägen till Kista Häggvik och olna Universitetet). Förändringarna blir betydligt mindre eftersom det då inte planeras så stora kollektivsatsningar för den mer centrala delen av regionen. Ett snabbspårvägskors vid Bromma skulle på ett betydande sätt gynna det kringliggande stadsutvecklingsområdet. Flest arbetsplatser inom 30 minuter med bil når man också från Västra City-Barnhusviken (58 %), Nordvästra Kungsholmen (57 %), Norra station (56 %) och Lövholmen-Liljeholmen -Årstadal (50 %). Den minsta andelen nås från Bromsten-pånga-Lunda (24 %) och Centrala Älvsjö (28 %). Även med trängselskatt är det samma områden som har den bästa respektive sämsta tillgängligheten. Västra City-Barnhusviken (61 %), Nordvästra Kungsholmen (58 %), Norra station (58 %) och Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal (49 %) ligger fortfarande i topp. Den minsta andelen nås från Bromsten-pånga-Lunda (25 %) och Centrala Älvsjö (31 %). Fram till år 2030, då de mest strategiska vägsatsningarna enligt RUF (Förbifart tockholm och Österleden) har genomförts, ökar tillgängligheten med bil starkt från i första hand Värtan-Frihamnen (p g a Österleden och Norra Länken), Bromsten-pånga-Lunda (p g a Förbifart tockholm och nya E18), Hammarby sjöstad (p g a Österleden och ödra Länken) samt Centrala Älvsjö (p g a Österleden och Förbifarten). Om vägnätet skulle kompletteras med Brommagrenen gynnas flera områden betydligt, särskilt Alvik, Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda samt Gullmarsplan-Globen-lakthusområdet. 13

15 De områden som flest boende i regionen idag når inom 30 minuter med kollektivtrafik är Västra City-Barnhusviken (32 %), Lövholmen- Liljeholmen-Årstadal (25 %), Nordvästra Kungsholmen (25 %) samt Gullmarsplan-Globen-lakthusområdet (24 %). Dessa områden är alltså de som från tillgänglighetssynpunkt är bäst lämpade att bebygga med arbetsplatser. ämst tillgänglighet från boende i regionen har Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda (10 %) samt Bromsten-pånga- Lunda (11 %). Genom de stora spårsatsningarna enligt RUF till år 2015 får många stadsutvecklingsområden en starkt ökad tillgänglighet också från regionens boende. törsta förbättringarna får man för Centrala Älvsjö (p g a Citybanan) samt till Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda och Alvik (p g a snabbspårvägen till Kista Häggvik och olna Universitetet). Förändringarna blir betydligt mindre eftersom det då inte planeras så stora kollektivsatsningar för den mer centrala delen av regionen. Det snabbspårvägspaket utöver kollektivsatsningarna i RUF som testats för år 2030 ger också relativt små förbättringar utom för Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda samt Husarviken. De områden som flest boende i regionen idag når inom 30 minuter med bil är Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal (52 %), Gullmarsplan- Globen-lakthusområdet (51 %), Nordvästra Kungsholmen (50 %) samt Centrala Älvsjö (46 %). ämst tillgänglighet från boende i regionen har Värtan-Frihamnen (14 %) och Husarviken (17 %). Med trängselskatt är det följande områden som flest boende i regionen når inom 30 min med bil: Norra tation (56 %), Nordvästra Kungsholmen (54 %), Lövholmen-Liljeholmen-Årstadal (52 %) och Gullmarsplan-Globen-lakthusområdet (50 %). ämst tillgänglighet från boende i regionen har Värtan-Frihamnen (22 %) och Husarviken (25 %). ill år 2030, då de mest strategiska vägsatsningarna enligt RUF (Förbifart tockholm och Österleden) har genomförts, ökar tillgängligheten med bil starkt från Värtan-Frihamnen (p g a Österleden och Norra Länken), Bromsten-pånga-Lunda (p g a Förbifart tockholm och nya E18), Centrala Älvsjö (p g a, Österleden och Förbifart tockholm samt nya Älvsjövägen och ödra Länken) samt Hammarby sjöstad (p g a ödra Länken och Österleden). Detta gäller både med och utan trängselskatt. Utan trängselskatt tillkommer också Husarviken (p g a Norra Länken och Österleden). Om vägnätet skulle kompletteras med Brommagrenen gynnas flera områden betydligt, särskilt Mariehäll- Brommafältet-Ulvsunda och Alvik. 14

16 1 Bakgrund och syfte yftet med denna arbetsrapport inom projektet OCKHOLM 2030 är att ge underlag för att belysa trafikeffekterna av bebyggelseutveckling, trafikinvesteringar och trängselskatt. De frågor som avses bli besvarade är: Vilka blir förändringarna av resandet och tillgängligheten till åren 2015 respektive 2030 under förutsättning av RUF antaganden om ekonomisk utveckling, bebyggelse och trafiksystem? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten skulle en mer central lokalisering av nya arbetsplatser få? Vilka effekter på resandet och tillgängligheten skulle det i juni 2003 av kommunfullmäktige beslutade försöket med trängselskatt (då kallat miljöavgifter) få om det permanentades och finns kvar åren 2015 och 2030? Hur är den nuvarande och framtida tillgängligheten för de tolv stadsutvecklingsområdena i Översiktsplanen? Behövs ytterligare nya vägar och banor förutom de som redovisas i RUF? 15

17 2 Vilka faktorer påverkar resandet? Hur mycket, hur långt och med vilka färdmedel som vi reser påverkas av en rad faktorer, vilka man försöker fånga in i de olika modellsystem för trafikberäkningar som används. De viktigaste faktorerna är: Antalet boende och sysselsatta Lokaliseringen av bostäder samt arbetsplatser och andra resmål Ekonomisk utveckling som i sin tur påverkar bl a värderingen av tiden och bilinnehavet rafikens infrastruktur och vad gäller kollektivtrafiken hur den trafikeras Avgifter och taxor I diagrammet, figur 1, hämtat ur Regionplane- och trafikkontorets analyser av trafiken i RUF 2001, visas styrkan av de olika faktorernas påverkan på förändringarna av andelen kollektivtrafikresor fram till år Observera att det här gäller förhållandet mellan antalet resor och inte förhållandet mellan personresearbetet (summan av alla resors längder) med kollektivtrafik och bil som redovisas i denna rapport. Påverkansfaktorer Kollektivreseandel ökad trafikering och utbyggt kollektivtrafiknät 55% befolkningsökning; 54% ökad trängsel utbyggt + 2 procentenheter vägnät 52% ekonomisk utveckling; 50% ändrade tidsvärderingar lokalisering bostäder/arbetsplatser; - 10 procentenheter utglesning 45% 42% ekonomisk utveckling; ökad biltäthet Figur 1 tyrkan av olika faktorers påverkan på förändringar av andelen kollektivresor år

18 om framgår är den utan jämförelse viktigaste faktorn den antagna ekonomiska utvecklingen som innebär att kollektivtrafikandelen beräknas sjunka med 12 procentenheter. Näst viktigast är den förutsatta kollektivtrafikutbyggnaden i sig ger en ökning av kollektivtrafikens andel med sex procentenheter. På tredje plats hamnar utglesningen av regionen som innebär en minskning med fyra procentenheter. Det har ibland uttryckts förhoppningar om att I-utvecklingen som medger att fler aktiviteter kan utföras på distans samt ändrade tidstrender/attityder kan komma att minska bilresandet. Hittills finns det dock ingenting som tyder på att t ex distansarbete skulle kunna medföra märkbara effekter. I den mån denna arbetsform överhuvudtaget får något större genomslag, vilket ingenting i dagsläget tyder på, är den mest troliga utvecklingen att många skulle flytta ut ett längre stycke från staden, sannolikt till orter med sämre kollektivförbindelser med centrala regionen. Man reser då färre gånger till arbetet, men längre sträckor och sannolikt i större omfattning med bil. rafikarbetet med bil minskar antagligen inte däremot kanske de idag mest belastade tidsperioderna avlastas något. Att ändrade attityder i sig, t ex en mer idealistisk inställning med utgångspunkt i biltrafikens miljöstörningar, skulle kunna få en stor inverkan på resande och kollektivandelar förefaller också osannolikt. Idag är bilen i nästan alla resrelationer det snabbaste färdmedlet och detta kommer att gälla inom överskådlig framtid under förutsättning av den utveckling och utbyggnad som RUF bygger på. amtidigt kommer den ekonomisk utvecklingen att göra oss rikare vilket minskar betydelsen av att bilen förblir ett dyrare färdmedel. 17

19 3 Förutsättningar och metodik för studien I en första arbetsetapp har dagens tillgänglighet till samtliga banstationer i tockholm beskrivits för att ge en grov bild av var det från kommunikationssynpunkt är mest lämpligt att lokalisera bostäder respektive arbetsplatser. Med begreppet tillgänglighet skall i detta sammanhang förstås det antal arbetsplatser eller bostäder som man från olika områden kan nå med kollektivtrafik eller bil inom en viss tidsrymd. Resultatet redovisas i form av två tabeller med de olika banstationerna rangordnade ifråga om deras tillgänglighet. abellerna bifogas som bilaga 1. I en andra etapp redovisade i avsnitten 4 8 har ett antal olika scenarier för åren 2015 och 2030 jämförts med nuläget och varandra vad gäller följande förhållanden: Resandet med kollektivtrafik och bil Passager över altsjö-mälarsnittet rängseln i väg- och gatunätet Beläggningsgraden för kollektivtrafiken illgängligheten med kollektivtrafik och bil Följande scenarier har studerats: 2000 Nuläget (år 2000) a Nuläget (år 2000) + trängselskatt. rängselskatten är enligt den gamla utformningen, d v s den som beslutades om i juni 2003 och beskrivs i bilaga 2. I december 2003 ändrades utformningen så att avgifter på innerstadens broar togs bort RUF År 2015 med RUF antaganden om ekonomisk utveckling, bebyggelse och trafiksystem. RUF trafiknät för åren 2015 och 2030 visas i bilaga 3:1 och 3: BK om 2015 RUF, men med avsevärt fler arbetsplatser i tockholm, alltså i betydligt mer centrala lägen i regionen än enligt RUF. killnaderna i lokalisering av bostäder och arbetsplatser gentemot RUF visas i bilaga BK+a om 2015 BK, men med trängselskatt. 18

20 2030 RUF År 2030 med RUF antaganden om ekonomisk utveckling, bebyggelse och trafiksystem BKub om 2030 RUF, men med antagande om en mer central lokalisering av nya arbetsplatser. Inga nya bostäder på Bromma flygfält BKmb om 2030 RUF, men med antagande om en mer central lokalisering av nya arbetsplatser samt nya bostäder på Bromma flygfält BKmb+a om 2030 BK mb, men med trängselskatt BKmb+k om 2030 BKmb, men med ytterligare satsningar på kollektivtrafik i form av fler snabbspårvägar. e bilaga 5: BKmb+k+Bg om 2030 BKmb+k, men med Brommagrenen tillagd. e bilaga 5: BK mb+k+al om 2030 BKmb+k, men med Förbifart tockholm utbytt motålstenleden. e bilaga 5:3. I en tredje etapp redovisad i avsnitt 9 har fördjupade studier gjorts av tillgängligheten från och till stadens tolv utvecklingsområden enligt Översiktsplanen. Utvecklingsområdena är markerade på karta i bilaga 6. Analyserna har genomförts med modellsystemet /RIM som närmare beskrivs i bilaga 7. 19

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och

Läs mer

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun TRAFIKANALYSER Uppsala 2030 TEKNISK RAPPORT Trafikanalyser Uppsala ÖP 2030 WSP Analys & Strategi Peter Almström och Lars Pettersson 2009-10-26

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Titel: Systemanalys Redaktör: Anders Markstedt WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016 RAPPORT Östlig förbindelse Trafikanalys och nyttor Sammanfattande rapport april 2016 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport

Läs mer

Q&A för trängselskatten

Q&A för trängselskatten 1 Q&A för trängselskatten Generella svar på fem vanliga frågor 1. Varför infördes trängselskatt på Essingeleden när naturliga alternativvägar saknas? Eftersom Essingeleden är den viktigaste nordsydliga

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Vägverket publikation 2003:95

Vägverket publikation 2003:95 VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Infrastrukturutbyggnader

Infrastrukturutbyggnader BILAGA 3 Infrastrukturutbyggnader Vägar Järnvägar Spår för kollektivtrafik Regionala stombussar Järnvägsstation Tunnelbanestation 0 10 km Infrastrukturutbyggnader i Storstockholmsområdet år 2030. Kollektivtrafik-

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Sofia Heldemar Henrik Carlsson Sidan 2 av 33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 METODIK OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 DAGENS SITUATION...

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer

Läs mer

TRAFIK-PM Underlag till detaljplan för område vid Västerled

TRAFIK-PM Underlag till detaljplan för område vid Västerled Birgitta Nylander Miljö och teknik Telefon: 08-508 265 46 birgitta.nylander@stockholm.se TRAFIK- Underlag till detaljplan för område vid Västerled Karta 1: Promemorians geografiska avgränsning (rött) och

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

TEKNISK PM. Trafikanalys Täby Galopp. Trafikprognos och kapacitetsanalyser 2014-06-30. Analys & Strategi

TEKNISK PM. Trafikanalys Täby Galopp. Trafikprognos och kapacitetsanalyser 2014-06-30. Analys & Strategi TEKNISK PM Trafikanalys Täby Galopp Trafikprognos och kapacitetsanalyser 2014-06-30 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter,

Läs mer

Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort

Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort Maj 2015 Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort PM Trafikanalys Titel: Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort, PM Trafikanalys Konsult: Sweco Uppdragsledare: Cornelis Harders och

Läs mer

Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn

Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn Klimatet och trängselfrågorna i trafikplaneringen för Stockholmsregionen 2009-10-27/mn A. Stockholmsöverenskommelsen, dec 2007 Bakgrund Förslag framförhandlat 2007 under ledning av förra finansborgarrådet

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden Stadsledningskontoret Gemensamt tjänsteutlåtande Dnr SLK 001-1000/2013 Dnr TK T2013-000-03728:1 Dnr MF 2013-9203 Sida 1 (5) 2013-07-03 Handläggare Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Stockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008

Stockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008 Stockholms trafik- och miljöutmaningar Nordiskt Vägforum 8 oktober 2008 Stockholm växer och utvecklas för framtiden Stockholm och Mälardalsregionen växer Ökat tryck på trafiknäten vars utbyggnad inte

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka

Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka 1(5) Handläggare Beatrice Gustafsson 08-686 3907 beatrice.gustafsson@sll.se Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka På uppdrag

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH Trängselskatt - genomförda system och deras effekter Staffan Algers Professor, KTH 1 Vilka exempel? Singapore 1975 London 2003 Stockholm 2007 (2006) Valetta 2007 Milano 2008 (Durham 2002) (Oslo 1990, Bergen

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

Förslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning av tunnelbana från Hjulsta till Barkarby

Förslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning av tunnelbana från Hjulsta till Barkarby 1(3) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se 2015-01-22 Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 11 TN 2014-0321 Förslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst.

Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst. Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst. En stark och växande region i Mälardalen är en förutsättning för Stockholms konkurrenskraft. Eftersom många väljer att flytta till regionen för

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

Förord. Stockholm i februari 2004. Ingela Lindh Stadsbyggnadsdirektör

Förord. Stockholm i februari 2004. Ingela Lindh Stadsbyggnadsdirektör Förord Stockholm växer! Vi blir fler som behöver bostäder, arbetsplatser, service och rekreationsområden. Till år beräknas Stockholm öka sin befolkning med 150 000 personer eller fler. Ska vi klara det

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen

Läs mer

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13) PM Dnr: T2010-313-02009 Krister Isaksson Trafikplanering 08-508 262 25 Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst 08-508 278 66 Cykelräkningar 2009 Trafikkontoret har årligen räknat cyklarna i Innerstadsnittet

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort.

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort. JIL TJÄNSTEUTLÅTANDE Stockholms läns landsting 2015 os 03 Förvaltning för utbyggd tunnelbana LS 2015-0140 FUT 1501-0022 Ankom Stockholms läns landstin-' Landstingsstyrelsens beredning för utbyggd tunnelbana

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Underlags-PM Stadsutvecklingsplaner

Underlags-PM Stadsutvecklingsplaner Fördjupad utredning om trängselskattesystemets utformning på Östra Hisingen Underlags- Stadsutvecklingsplaner Göteborg 1 (28) S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telephone

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Basalternativet: 1. Trafikanalyser för att kvantifiera effekten på bil- och kollektivtrafiken och framkomligheten. Genom trafikstudier under oktober 2007 respektive

Läs mer

Tunnelbana till Järfälla

Tunnelbana till Järfälla Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

TRÄNGSELSKATT I GÖTEBORG. Björn Öhman

TRÄNGSELSKATT I GÖTEBORG. Björn Öhman TRÄNGSELSKATT I GÖTEBORG Björn Öhman Trängselskatt i Göteborg Västsvenska paketet Trängselskatten Systemet Nuläget VÄSTSVENSKA PAKETET Problem i Göteborgsregionen Nedsatt funktion i transportsystemet hämmar

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20

Förändrade resvanor. Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20 Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-20 Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg Trängselskatten har effekt Bilresandet över trängselskattesnittet har minskat

Läs mer

Stockholm och Hammarby Sjöstad Status våren 2016

Stockholm och Hammarby Sjöstad Status våren 2016 Stockholm och Hammarby Sjöstad Status våren 2016 The Capital of Scandinavia Stockholm och Hammarby Sjöstad Status våren 2016 Andreas Burghauser Projektledare på Exploateringskontoret, Avd. för Stora Projekt

Läs mer

Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss.

Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss. Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-12-15 Förslag till Framkomlighetsstrategi. Beslut om remiss. Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

Känslighetsanalyser Trafik inför RUFS2010 ARBETSMATERIAL 4:2009

Känslighetsanalyser Trafik inför RUFS2010 ARBETSMATERIAL 4:2009 Känslighetsanalyser Trafik inför RUFS2010 ARBETSMATERIAL 4:2009 Känslighetsanalyser Trafik inför RUFS 2010 2 Regionplanekontoret ansvarar för regionplanering, översiktlig trafikplanering och regionala

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2. SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande Anders Hallmén Sidan 1 av 7 Diariekod: 300 Kommunstyrelsen Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Personresor över Lidingöbron En vardag i oktober kl 6-21. trafik

Personresor över Lidingöbron En vardag i oktober kl 6-21. trafik 31 Inledning För att matcha den befolkningsutveckling som väntas och för att skapa förutsättningar för ny bebyggelse inom det studerade området krävs förändringar i trafikinfrastrukturen. I och med Lidingös

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt behövs mer kapacitet i kollektivtrafiksystemet. STOCKHOLM BLAND DE SNABBAST

Läs mer

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett

Läs mer

Effektredovisning för BVSt_020 Laxå bangårdsombyggnad

Effektredovisning för BVSt_020 Laxå bangårdsombyggnad 2008-11-24 Till amlad effektbedömning PM Effektredovisning för BVt_020 Laxå bangårdsombyggnad Handläggare: Joakim Johansson, WP A& Telefon: 08-688 77 46 e-post: joakim.p.johansson@wspgroup.se Innehåll

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana Maria Börjesson Bakgrund En del misstror samhällsekonomiska kalkyler: - Tunnelbanan i Stockholm inte skulle ha

Läs mer

NORD-SYDLIGA VÄGFÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET

NORD-SYDLIGA VÄGFÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET PUBLIKATION 2003:118 NORD-SYDLIGA VÄGFÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Kollektivscenarier för 2015 Framtaget i samarbete med Regionplane- och trafikkontoret Juli 2003 Titel: Nord-sydliga vägförbindelser

Läs mer

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås 2012-09-14 Stockholm, 2012-09-14 Vectura Division Transport och Samhälle Box 4107 171 04 Solna Svetsarvägen 24 www.vectura.se Växel:

Läs mer

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Åkalla - Barkarby station.

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Åkalla - Barkarby station. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 2015-0142 Landstingsstyrelsen Lokaliseringsutredning för tunnelbana till Järfalla/Barkarby Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Regionala perspektiv på infrastruktur Stockholm Mälarregionen. Helsingborg Lars Wogel Storstockholms lokaltrafik AB

Regionala perspektiv på infrastruktur Stockholm Mälarregionen. Helsingborg Lars Wogel Storstockholms lokaltrafik AB Regionala perspektiv på infrastruktur Stockholm Mälarregionen Helsingborg 090923 Lars Wogel Storstockholms lokaltrafik AB Vad händer i Stockholm - Mälarregionen Trafikprocessen i Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län juni 2005 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson

Läs mer

OPTIMASS. Stockholms stads utmaningar och arbete med masshanteringsfrågor. Michael Erman, Stadsbyggnadskontoret michael.erman@stockholm.

OPTIMASS. Stockholms stads utmaningar och arbete med masshanteringsfrågor. Michael Erman, Stadsbyggnadskontoret michael.erman@stockholm. OPTIMASS Stockholms stads utmaningar och arbete med masshanteringsfrågor 2013-09-20 The Capital of Scandinavia Michael Erman, Stadsbyggnadskontoret michael.erman@stockholm.se Två aspekter Översiktligt

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm. 2016-01-20 Förändringar av systemet för trängselskatt I mars 2014 beslutade riksdagen om

Läs mer

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Tobias Johansson Trafikplanering 08-508 266 56 tobias.p.johansson@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-03-17 Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Förslag

Läs mer

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag KOMMUNKONTORET 2009-09-22 EWA JUNGSTEDT/HENRIK LUDVIGSSON DNR 259/2009-210 KOMMUNSTYRELSEN Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag Beslutsunderlag

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana

Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-09 LS 2015-0142 FUT 1501-0024 Handläggare: Anna Nylén Landstingsstyrelsen Lokaliseringsutredning för tunnelbana till

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 2015-06-18 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 Förvaltningens

Läs mer

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:39 av Lars Dahlberg och Anna Kettner (S) om kapacitetsstarka tvärförbindelser Föredragande landstingsråd: Christer Wennerholm ÄRENDET Motionärerna föreslår

Läs mer