Förord. Stockholm i februari Ingela Lindh Stadsbyggnadsdirektör

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Stockholm i februari 2004. Ingela Lindh Stadsbyggnadsdirektör"

Transkript

1 Förord Stockholm växer! Vi blir fler som behöver bostäder, arbetsplatser, service och rekreationsområden. Till år beräknas Stockholm öka sin befolkning med personer eller fler. Ska vi klara det på ett bra sätt ställer det krav på stadsplaneringen. Resandet behöver fungera effektivt, staden behöver försörjas med varor, energi m.m. Utmaningen är att på ett långsiktigt hållbart sätt klara av de krav och behov en växande befolkning ställer på Stockholm. Idag har Stockholm invånare och regionen 1,8 miljoner, men det behövs fler människor för att staden ska kunna utvecklas som huvudstad och motor i Sverige, och för att Stockholms position i norra Europa ska kunna stärkas. Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret beskrivit förutsättningarna för att Stockholm och regionen växer. Vi har kommit fram till att strategin för stadsbyggandet att bygga staden inåt, som lades fast i Översiktsplan 99, håller. Men det förutsätter satsningar på trafikinfrastrukturinvesteringar, regionalt samarbete och att vi utvecklar ytterstaden. Resultatet presenteras i den här rapporten. ag lägger fram rapporten som ett diskussionsunderlag. ag menar att en dialog med politiker, andra förvaltningar och nämnder, en intresserad allmänhet med flera kan utveckla underlaget. Allas engagemang är viktigt för en fortsatt god utveckling av Stockholm. ag ser fram emot dialogen om Stockholms framtid. Stockholm i februari 2004 Ingela Lindh Stadsbyggnadsdirektör 1

2 I. Stockholm år sammanfattning och slutsatser Stockholm vill växa Stockholm är en framgångsrik storstad som hävdar sig väl i den internationella konkurrensen. För att behålla denna attraktivitet måste staden fortsätta att se positivt på det som karaktäriserar en global storstad, bland annat mångfald och nya kulturer, och samtidigt värna om stadens unika karaktär. Stockholm behöver en större befolkningsmängd för att även i framtiden hävda sin roll som en viktig nod i såväl stockholmsregionen och mälarregionen som i hela landet. Stockholms stad vill och kommer att växa. Till år beräknas Stockholm enligt RUFS 2001 (Den regional utvecklingsplanen för Stockholms län) öka sin befolkning med personer. Då kommer det att finnas stockholmare som behöver bostäder, arbetsplatser, kommersiell och offentlig service, och snabb, bekväma kommunikationer. De behöver tillgång till rekreationsområden och mötesplatser. Hela staden behöver försörjas med varor liksom med värme, el, vatten, avlopp m.m. Stockholm blir centrum i en växande urban nätverksregion Mälardalen I Stockholm-Mälarregionen förblir Stockholm den självklara medelpunkten. Det är viktigt för Stockholm att mälarregionen fortsätter att växa och utvecklas till en sammanhängande pendlingsregion med en integrerad arbets- och bostadsmarknad. En viktig förutsättning för att detta ska ske är stora satsningar på infrastruktur, framförallt på spårbunden kollektivtrafik och en regional samordning av taxan. En flerkärnig stockholmsregion Stockholmsregionens befolkningsökning ställer krav på att regionen utvecklas och förändras. Stockholms stad ställer sig bakom strategierna i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län RUFS 2001 och avser att medverka till att de kärnor som berör staden (den centrala regionkärnan, Kista-Sollentuna-Häggvik, Kungens Kurva-Skärholmen) utvecklas på ett bra sätt i nära samverkan med grannkommunerna och andra berörda aktörer. 6 Stockholm år sammanfattning och slutsatser Stockholm kan få en hållbar stadstillväxt Utmaningen inför framtiden är att på ett långsiktigt hållbart sätt tillgodose behoven hos den växande befolkningen. Stadsbyggandet ska syfta till att skapa goda förutsättningar för livet i staden och främja en långsiktigt håll-

3 bar markanvändning som bidrar till en positiv ekonomisk utveckling utan att viktiga miljövärden går förlorade. För att kunna planera för en hållbar utveckling behöver staden formulera en gemensam, långsiktig strategi för framtiden. Det handlar om att identifiera viktiga frågor samt skapa förutsättningar för ett gott vardagsliv. En utgångspunkt, en vision, för en fortsatt dialog om framtiden formuleras här: Ett dynamiskt, attraktivt, tillåtande och effektivt Stockholm. Staden ska vara dynamisk och kunna förändras. Staden ska tåla att byggas till och byggas om. Staden ska innehålla stråk, mötesplatser och offentliga rum som kan vara våra gemensamma vardagsrum. I staden ska sammanbindande länkar utvecklas som inbjuder till händelser. Staden ska vara attraktiv. Det naturgivet attraktiva med vattnet, grönskan och förkastningsbranterna samt den bebyggelse som skapats i samklang med detta, ska bevaras och utvecklas, liksom det rika utbudet av kultur, service, utbildning och arbetsplatser. Staden ska vara tillåtande. Här ska alla få utrymme och möjlighet att vara sig själva och utveckla sina egna idéer. Staden ska ta emot de som vill verka och växa. Ingen ska utestängas, det finns inga gränser för hur många som får komma hit. Staden ska vara en plats att passera, stanna i en stund eller länge, flytta till, från och runt i. Staden ska kunna erbjuda sina invånare en plats där man känner sig hemma. Staden ska vara effektiv. Resursförbrukningen ska vara låg. Transporter av varor och människor ska ske på ett hållbart sätt. De tekniska försörjningssystemen ska vara långsiktigt hållbara och utnyttjas effektivt. Stockholm en attraktiv storstad Stockholm är en vacker och attraktiv storstad. Att Stockholm är huvudstad har stor betydelse för attraktiviteten. Det är i huvudstaden man kan finna en koncentration av ett brett näringsliv, utbildningsplatser, kultur, service och mötesplatser. Stockholm är en stad som lockar många unga men också många besökande. Stockholm, som motor och huvudstad, har stor betydelse för utvecklingen i hela stockholmsregionen, Mälardalen och Sverige. Attraktiviteten måste dock värnas och utvecklas: D A T E Antal invånare ynamisk ttraktiv illåtande ffektiv STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS STAD 0 År Befolkningsutvecklingen i Stockholms stad och Stockholms län åren med prognos till år. 2.4 milj Segregationen måste brytas och det mångkulturella bejakas. - Det måste finnas tillräckligt många bostäder av alla storlekar och prislägen som alla grupper av människor kan efterfråga. - Det måste finnas ett väl fungerande och attraktivt transportsystem. - Det måste finnas faciliteter som gynnar Stockholm som internationell mötesplats. - Näringslivet måste ha fortsatt goda utvecklingsmöjligheter. Morgondagens stockholmare är yngre Det är idag främst unga personer som flyttar till Stockholm. Fler barnfamiljer flyttar från staden än in. Flyttströmmarna är stora; över 10 procent av befolkningen flyttar över kommungränsen varje år. RUFS 2001 föreslår att Stockholmsregionen utvecklas till en flerkärnig region med nya kärnor och nya kommunikationer på tvären. Stockholm år sammanfattning och slutsatser 7

4 Antal invånare År år 65 år Unga och gamla i innerstaden BYGG STADEN INÅT Översiktsplanens strategi innebär att: - återanvända redan exploaterad mark, - bevara och utveckla Stockholms karaktär och grönstruktur, - bygga ny stad i gamla hamn- och industriområden runt innerstaden, - utveckla attraktiva knutpunkter i ytterstaden, - bygga i goda kollektivtrafiklägen, - komplettera ytterstadsdelar för lokala behov. Stadens befolkning blir yngre och får mer mångkulturell bakgrund i framtiden. De värderingar och förväntningar som en stads invånare har påverkar starkt stadens framtida utveckling. Det blir alltså viktigt att försöka tolka och förstå stockholmarnas förväntningar och också förstå hur värderingar förändras. Studier visar att dagens unga, har en stark tilltro till sin egen förmåga och misstror kollektiva lösningar. Nästa generation kan ha andra värderingar. Inflyttningen till Stockholm påverkas av den ekonomiska utvecklingen och av vad som händer på arbetsmarknaden. Men också tillgången på bostäder har betydelse för människors möjlighet att flytta till Stockholm. Strategin i ÖP99 att bygga staden inåt håller Det finns all anledning att hålla fast vid och vidareutveckla översiktsplanens strategi, Bygg staden inåt. Översiktsplanens tolv stadsutvecklingsområden kommer att kunna rymma en stor del av den utbyggnad som behövs till år. Minst nya bostäder och arbetsplatser kan tillkomma här. Skulle emellertid något av utvecklingsområdena inte utnyttjas minskar dessa siffror. Bromma flygplats rymmer till exempel cirka bostäder. En planberedskap i form av detaljplaner kommer att kunna finnas i hela staden för nya lägenheter fram till år På längre sikt finns ytterligare stora utvecklingsmöjligheter, främst i ytterstaden. Ytterstadens olika grannskap och stadsdelar behöver kopplas ihop funktionellt och fysiskt. För att möta efterfrågan på fler bostäder, lokaler, m.m. samtidigt som ytterstadens kvaliteter bevaras och utvecklas behöver den fysiska planeringen kompletteras på nivån mellan översiktsplan och detaljplan. Bromma flygplats 8 Stockholm år sammanfattning och slutsatser Några osäkerheter om markanvändningen behöver klaras ut Det är viktigt att ta ställning till om staden ska behålla Bromma flygplats eller om staden ska verka för en utbyggnad av Arlanda och marktransporter dit, eventuellt i kombination med en flygplats söder om Stockholm. I det senare fallet ökar möjligheterna till bostadsbyggande i stockholmsregionens centrala delar och antalet bullerstörda invånare i regionen minskar. Hamnens framtida verksamhet påverkar möjligheterna att utveckla och bygga nya bostäder och arbetsplatser i stadsutvecklingsområdet Värtan-Frihamnen. Det är viktigt att hamnbolagets framtida planer och behov av mark tydliggörs. Översiktsplanen redovisar Västberga-Årsta samt Lunda som terminalområden. De ligger intill väl fungerande trafikleder och också nära målpunkterna för transporterna. Dessa lägen är emellertid också attraktiva för andra verksamheter och för bostadsbebyggelse. Tills vidare kan staden behålla centralt belägna terminalområden som Lunda och Västberga-Årsta men framtida förbifarter, nya spår och ny teknik inom transportbranschen kan förändra förutsättningarna för terminalområdena. Andra mer perifera lägen i regionen kan då bli mer effektiva.

5 Lokaliseringen av terminalområden har betydelse för hela stockholmsregionen och frågan bör därför snarast utredas i regional samverkan. Åtta utmaningar inför framtiden FLER BEHÖVER EN BOSTAD Stockholm kommer enligt prognoserna i RUFS 2001 att få fler invånare fram till år. Det betyder att det behövs ungefär fler bostäder. Om den ekonomiska utvecklingen blir mycket positiv och människor vill ha mer utrymme än man har idag behövs det fler bostäder än så. Tillgången på bostäder har stor betydelse för människors möjlighet att förverkliga sina drömmar och livsmål. Utbudet av bostäder måste vara varierat så att olika grupper har möjlighet att efterfråga de bostäder de vill ha och behöver. Blandade upplåtelseformer, boendekostnader och lägenhetsstorlekar är viktigt också för att öka integrationen. En god tillgång på bostäder medverkar till en positiv ekonomisk utveckling i såväl staden som i hela stockholmsregionen. FLER SKA ARBETA OCH STUDERA Stockholm har ett särskilt ansvar för att ge plats åt de företag och organisationer som har intresse av centrala lägen. City kommer att behålla och troligen öka sin betydelse som arbetsplats för många människor i framtiden även om nya regionala kärnor utvecklas. Möjligheterna att bygga arbetsplatser är störst i stadsutvecklingsområden som Liljeholmen, NV Kungsholmen, Hammarby sjöstad, Norra station, och Värtan-Husarviken. Fler arbetsplatser behövs också i ytterstaden. De bör tillkomma främst i knutpunkter som till exempel Kista, Älvsjö, Alvik och Bromma. Med förbättrade tvärförbindelser kan fler arbetsplatser etableras även i Skärholmen-Kungens kurva. Antalet arbetsplatser behöver öka även i söderort. Det blir allt viktigare med en god tillgång till högutbildad och specialiserad arbetskraft och ett fungerande samspel mellan kvalificerade forskningsinstitutioner. I framtiden bör varje kärna i en flerkärnig region kunna erbjuda högre utbildning. Hammarby Sjöstad FLER SKA ANVÄNDA STADENS PARK OCH NATUR I en växande storstad är det viktigt att även de gröna kvaliteterna ökar. Det kan ske genom en aktiv planering och utveckling av grönstrukturen. För att långsiktigt värna den biologiska mångfalden i Stockholm behöver det finnas länkar mellan naturområdena i staden och regionens gröna kilar och gröna bälten. I en tät stad är det viktigt att planera för långsiktig förvaltning och utveckling av grönstrukturens värden med genomförbara utbyggnads- och förvaltningskostnader. Detta kan inte redas ut i varje enskilt projekt utan måste arbetas fram i en områdesplanering. FLER MÖTESPLATSER BEHÖVS Stadens fysiska struktur har en stor betydelse för hur människor möts. Väl utbyggda kommunikationer underlättar för människor att röra sig och att Tensta Centrum Stockholm år sammanfattning och slutsatser 9

6 mötas. Mötesplatser erbjuds i fungerande offentliga rum som torg, gator och parker. Det är viktigt att skapa mötesplatser så att människor med olika bakgrund och livsstil kan mötas. Stadsbyggandet kan på så sätt öka förutsättningar för integration i samhället. FLER BEHÖVER SERVICE DÄR DE BOR När staden inte längre är den enda aktör som erbjuder barn-, skol- och äldreomsorg blir det allt viktigare att ansvaret för planering och beställning av lokaler för offentlig service samordnas på ett bra sätt. Den kommersiella servicen är beroende av bebyggelsestrukturen. Närhet till kollektivtrafik, tunnelbaneuppgång eller busshållplats, kan vara avgörande för lönsamheten. Biltillgängligheten har också stor betydelse, självklart för stora köpcentra men också för den lokala närservicen. Ett stadsdelscentrums roll blir allt mer att vara komplement till större centrumanläggningar och externhandelsområden. Det gäller att se till att de större anläggningarna i stadsdelarnas centrum har god tillgänglighet och tillgång till parkeringsplatser. Det blir allt mer viktigt att försöka se hur samspelet fungerar mellan olika stadsdelscentrum och olika funktioner både inom staden och över kommungränsen. Staden kan genom att koncentrera bostadsbyggandet till ytterstaden och då särskilt i närheten av befintliga centrum stärka stadsdelscentrens ställning och möjlighet att överleva. Utbyggda tvärförbindelser gynnar också ytterstaden och underlättar för olika stadsdelar att fungera i samverkan med varandra. Tvärbanan 10 Stockholm år sammanfattning och slutsatser FLER RESER MER Tillgängligheten i staden och regionen bestäms främst av bebyggelsemönstret, hur vägar och kollektivtrafiklinjer är dragna, hur kollektivtrafiklinjerna trafikeras och hur framkomligheten är på vägarna. Förutom att trafiksystemet ska förbättra tillgängligheten ska det också vara säkert och miljöanpassat. En hög andel kollektivresande är en förutsättning för att miljön och trafiksäkerheten i Stockholm och länet påtagligt ska förbättras. De kollektivtrafiksatsningar som får störst betydelse för ökad tillgänglighet i Stockholm är Citybanan/Mälartunneln och den fortsatta utbyggnaden av Tvärbanan. För att bibehålla eller öka kollektivtrafikens konkurrenskraft behövs inte bara nya banor utan också ökad turtäthet, större pålitlighet och bättre bekvämlighet. Den framtida utbyggnaden av bostäder och arbetsplatser i regionen måste därtill samordnas med såväl det befintliga som det planerade spårnätet. Befolkningsutvecklingen och en god eknomisk utveckling leder också till ökad biltrafik. Nya och förbättrade vägar behövs för att försörja olika utbyggnadsområden och för att bättre integrera regionen över Saltsjö- Mälarsnittet. En ny västlig förbifart samt fullständig utbyggnad av Ringen är den vägsatsning som betyder mest för att öka tillgängligheten. Miljöavgifter kan medverka till mindre biltrafik i innerstaden och en bättre fördelning av trafiken över tiden.

7 I de nationella planerna för järnvägar, kollektivtrafik och vägar för åren väntas länet få pengar till ca 30 procent av de investeringar som Stockholmsberedningen redovisat som nödvändiga. Dessutom är ytterligare utbyggnader av infrastruktur motiverade. Om inte behoven av investeringar tillgodoses kommer trafiken i staden och regionen att utvecklas på ett ogynnsamt sätt. Detta kommer i sin tur att hämma Stockholms utveckling och minska stadens internationella konkurrenskraft. FLER SKA FÖRSÖRAS Stockholm och regionen är storkonsumenter av mat, kläder, bilar, el, bränsle, vatten m.m. och är för detta beroende av tillförsel utifrån. Samtidigt är storstadsområdet en stor producent av material för återvinning och återinförsel i kretsloppet. Varuförsörjning. Det är troligt att godsvolymerna kommer att öka i framtiden och att antalet transporter ökar snabbare än volymerna då produkterna blir allt mer kundanpassade. Från miljösynpunkt är det fördelaktigt att terminalområdena, som hanterar dessa varor, ligger i goda trafiklägen relativt nära kunderna och därmed stadens centrum. För partihandeln är det också viktigt med lagercentraler i goda trafiklägen, liksom att vara samlokaliserad med företag inom samma bransch. Hur varuförsörjning fungerar idag och i framtiden har betydelse för hela stockholmsregionen och bör därför utredas på regional nivå, där även lokaliseringsfrågan vad gäller terminalområdena ingår. Energiförsörjning. Stockholm har storskaliga, miljövänliga och effektiva system för försörjningen av värme och elektricitet. En långsiktig strategi för stadens och regionens energiförsörjning saknas idag. Arbete med en energiplan för Stockholm har inletts och intiativ har också tagit till en regional energiplanering. Fjärrvärmekapaciterten i Stockholm täcker dagens behov, men kommer att vara otillräcklig inom en snar framtid. Värmeproduktionsanläggningarna behöver ligga relativt nära bebyggelsen, för att undvika värmeförluster i långa transporter. Nya lägen för värmeanläggningar behövs både för att ersätta de nuvarande, och för att försörja tillkommande bebyggelse. I samarbete med eldistributörerna behöver en plan tas fram för hur eldistributionsnätet kan utvecklas i Stockholm. I planen behöver också möjligheterna att förlägga större luftledningar under mark beaktas för att för att frigöra områden för exploatering. En samordnad planering av byggande och nätinvesteringar är viktig. Vattenförsörjning och avlopp. Stockholm har goda förutsättningar att klara sin framtida vattenförsörjning genom den stora vattentillgång som Mälaren utgör. Kapaciteten i vattenverk och ledningsnät bedöms räcka för överskådlig tid, liksom kapaciteten i avloppsreningsverken. Avfallhantering. Målet för staden är att mängden avfall per invånare ska minska och att källsortering och återvinning ska uppmuntras. Staden behöver därför kunna erbjuda en väl utbyggd avfallshantering med hög kvalitet och servicenivå. Framför allt ska det farliga avfallet sorteras ut och tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Stockholms särskilda förutsättningar med tät och äldre bebyggelse kräver en flexibel och storstadsanpassad avfallshantering. Fisk och skaldjur 7 kg/person Kött och charkprodukter 62 kg/person Frukt, grönt, rotsaker och potatis 153 kg/person Livsmedelskonsumtionen per person och år i Stockholms län. Stockholm år sammanfattning och slutsatser 11

8 FLER MEDVERKAR I STADSBYGGANDET När ytterstadens strukturer förändras och staden fortsätter att växa inåt berörs många olika aktörer. En ny planeringsnivå mellan detaljplan och översiktsplan på områdesnivå ställer nya krav på dialog med medborgare och intressenter. Intresset för stadsbyggnadsfrågor och Stockholms framtid är stort. Staden kan möta detta intresse genom att på olika sätt, genom olika aktiviteter, föra en dialog kring såväl Stockholm som kring framtida områdesplanering. Örebro Västerås Eskilstuna Arlanda Kista Science City Södertälje Kungens Kurva/ Flemingsberg Gävle Uppsala Täby Centrum/Arninge Stockholm Haninge C Nyköping/Oxelösund 100 km (1 tim) Norrköping/ Linköping Centra i Stockholm-Mälarregionen Norrtälje/Kapellskär 20 km 50 km Nynäshamn Stockholm den centrala regionkärnan Stockholmsregionens yttre kärnor Stockholmsregionens logistikcentra Mälardalens större centra Stockholm-Mälarregionens grannar 200 km (2 tim) Framtidens stadsbyggande inriktningar och strategier För att hantera den önskade tillväxten i staden på ett långsiktigt hållbart sätt krävs tydliga och gemensamma inriktningar för stadens utveckling. Det gäller att framöver diskutera och komma överens om några huvudstrategier för stadsbyggandet som sammantaget verkar för en positiv utveckling. Här formulerar stadsbyggnadskontoret några inriktningar och strategier som utgångspunkten för den breda dialog som ligger framför oss under år De är en utveckling av strategin i Översiktsplan 99: Bygg staden inåt. INRIKTNING 1: EN STARK NOD I NÄTVERKSREGIONEN MÄLARDALEN Stockholms framtid finns i Mälardalen. Det är som en stark nod i en sammanhängande flerkärnig nätverksregion med mer än tre miljoner invånare på sikt som Stockholm kan konkurrera med kontinentens storstadsregioner. Förutsättningen för att ett stort område ska fungera som en sammanhållen pendlingsregion är att det finns mycket goda kollektivtrafikförbindelser mellan noderna. Stockholm är den självklara medelpunkten i stockholmsregionen. RUFS 2001 föreslår att den framti-da utvecklingen i Stockholmsregionen i huvudsak ska ske i sju nya kärnor: Barkarby-akobsberg, Kista-Sollentuna- Häggvik, Täby centrum-arninge, Flemingsberg, Kungens Kurva-Skärholmen, Haninge Centrum och Södertälje. Satsningen på de regionala kärnorna avser att gynna en utveckling på flera håll i regionen. En sådan utveckling kan gagna såväl regionens som landets utveckling. Men en förutsättning är att Stockholms funktion som regional, nationell och internationell nod samtidigt stärks. Därför är det nödvändigt med satsningar på infrastruktur i form av vägar och spår som motsvarar regionens andel av Sveriges invånarantal och tillväxtkraft. Det gäller att de nya kärnorna blir integrerade med varandra och regionens centrum samtidigt som den centrala noden inte utarmas och därmed mister sin attraktivitet. Strategier: - Stärk samarbetet och de funktionella sambanden i mälarregionen - Bygg ut infrastrukturen - Koncentrera utbyggnaden till mälarregionens kärnor - Utveckla Stockholm som huvudstad och regioncentrum - Samverka kring stockholmsregionens försörjning - Utveckla det mellankommunala samarbetet 12 Stockholm år sammanfattning och slutsatser

9 INRIKTNING 2: EN STAD MED FLERA TYNGDPUNKTER Ett sätt att få större balans mellan stadens olika delar är att söka förändra strukturen eller mönstret av kärnor med olika storlekar och funktioner. Den flerkärnighet som eftersträvas i regionen finns på flera nivåer, också inom staden, och kan stärkas. En ny, mer decentraliserad struktur kan utvecklas. Citys och innerstadens roll som nav i en växande region kommer ytterligare att förstärkas genom utbyggnaden av Citybanan. Den dramatiskt ökade tillgänglighet som Cityområdet får, kommer att öka företags och institutioners intresse av innerstaden och framför allt av City. Ett ökat tryck på innerstadsområdet kan väntas. Citybanans stationer vid Södra Station och Odenplan kommer att medverka till att sprida ut cityfunktionerna. En beredskap behöver finnas för att möta det ökade trycket på ett utvidgat city. Strategier: - Planera för ett utvidgat större cityområde - Planera för den utvidgade centrala regionkärnan - Stärk stadsutvecklingsområdenas samband med övriga staden - Ha beredskap för möta en förändring av ytterstadens centrumstruktur - Bygg ut tvärförbindelser Stockholm i den inre regionen år DANDERYD Den centrala regionkärnan enligt RUFS 2001 Regionala kärnor enligt RUFS 2001 Samverkan mellan regionala kärnor Stadsutvecklingsområden enligt ÖP99 Terminalområden enligt ÖP99 Den regionala grönstrukturen Befintligt huvudvägnät äll- ä Ö T S Utbyggnader av huvudvägar till år Befintligt spårnät Utbyggnader av spårnätet till år EKER Ö Fö SK ådet NACKA T Stockholm år sammanfattning och slutsatser 13

10 Högdalen INRIKTNING 3: EN LEVANDE YTTERSTAD De största möjligheterna för en fortsatt utveckling av Stockholm kommer att ligga i ytterstaden. För att åstadkomma en god livsmiljö i ytterstadens stadsdelar behöver man lyfta blicken och se hur samspelet ser ut inom stadsdelen och mellan stadsdelarna. Ytterstaden har en stor potential för ett ökat invånarantal. Stadsbyggnadsidealet från Generalplan 52 behöver förnyas. Fokus bör ligga både på att skapa attraktiva stadsdelar i staden och att öka sambanden mellan olika delar av staden genom att utveckla offentliga rum torg, gator, parker, gång- och cykelvägar m.m. Detta kräver en insikt om stadens och bebyggelsemiljöernas karaktärer och lokal kunskap om hur invånarna upplever sin byggda miljö. En öppen dialog med såväl boende, politiker och planerare blir viktig. Ytterstaden har stora möjligheter att kompletteras med nya bostäder och arbetsplatser. Det är också här många infrastruktursatsningar kommer att ske. Det väl utbyggda tunnelbanenätet är en given grund att bygga vidare på. Förtätningen behöver ske på flera olika sätt och utgå från stadsdelarnas lokala förutsättningar. Strategier: - Utveckla planeringen på nivån mellan översiktsplan och detaljplan - Utveckla ytterstaden på flera sätt och utifrån lokala förutsättningar - Utveckla det offentliga rummet Hässelby Strand 14 Stockholm år sammanfattning och slutsatser

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Regionala och lokala mål och strategier

Regionala och lokala mål och strategier Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Strategisk energiplanering i Borås Stad Strategisk energiplanering i Borås Stad Susanne Arneborg Energisamordnare E-post: susanne.arneborg@boras.se My-Linda Lorentsson Strategisk planerare E-post: my-linda.lorentsson@boras.se CO 2 -utsläpp från

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Västerås Mälarstaden

Västerås Mälarstaden Västerås Mälarstaden En stad att leva, bo och utvecklas i Mål som stadsdirektör: Bevara och utveckla VÄSTERÅS Starkt Känt Expansivt Organisation Ort I regionen Västerås Mälarstaden 2013 Vilka berättelser

Läs mer

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag KOMMUNKONTORET 2009-09-22 EWA JUNGSTEDT/HENRIK LUDVIGSSON DNR 259/2009-210 KOMMUNSTYRELSEN Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag Beslutsunderlag

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen yttrande över samrådsversionen har beretts tillfälle att avge yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) samrådsförslag. Yttrandet

Läs mer

Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr

Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr Sida 1 (6) 2016-10-05 Handläggare Inger Cronlund Telefon: 08-508 033 54 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr 2015-10143 Förvaltningens förslag till beslut Spånga-Tensta

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Yttrande över Ny regional utvecklingsplan för Stockholms län

Yttrande över Ny regional utvecklingsplan för Stockholms län 1(6) SAMHÄLLSUTVECKLINGSKONTORET Marie Broberg Yttrande över Ny regional utvecklingsplan för Stockholms län Sammanfattning Täby kommun har från Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen,

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017 En omfattande process med tät dialog RUFS 2050 fyller flera funktioner Befolkningstillväxten är utgångspunkt Stockholmsregionen

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Bifogat finns Region Örebro läns yttrande över förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen.

Bifogat finns Region Örebro läns yttrande över förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen. TRN 2017-0055-105 Från: karin.wallin@regionorebrolan.se Till: TRF Funk Registrator Ärende: TRN 2017-0055 Datum: den 2 mars 2018 08:50:03 Bilagor: 11 SB Svar på remiss om förslag till godsstrategi för Stockholmsregionen.pdf

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

OPTIMASS. Stockholms stads utmaningar och arbete med masshanteringsfrågor. Michael Erman, Stadsbyggnadskontoret michael.erman@stockholm.

OPTIMASS. Stockholms stads utmaningar och arbete med masshanteringsfrågor. Michael Erman, Stadsbyggnadskontoret michael.erman@stockholm. OPTIMASS Stockholms stads utmaningar och arbete med masshanteringsfrågor 2013-09-20 The Capital of Scandinavia Michael Erman, Stadsbyggnadskontoret michael.erman@stockholm.se Två aspekter Översiktligt

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning

Läs mer

Besöksnäringsstrategi

Besöksnäringsstrategi Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk

Läs mer

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional

Läs mer

REGIONALA STADSKÄRNOR. Dynamiska platser i Stockholmsregionen

REGIONALA STADSKÄRNOR. Dynamiska platser i Stockholmsregionen REGIONALA STADSKÄRNOR Dynamiska platser i Stockholmsregionen Tillsammans ska vi arbeta mot visionen att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. REGIONALA STADSKÄRNOR FÖR EN

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. 2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell

Läs mer

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP) Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP) Informationsmöte 2014-01-30 Kvällens upplägg Välkomna! Mats Eriksson, planchef, Vallentuna kommun Vallentuna i regionen Lisette Calleberg,

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson

MalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson MalmöLund-samarbetet - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen Cecilia Hansson och Johan Emanuelson Avståndet mellan Malmö och Lund är jordens omkrets minus 20

Läs mer

Remiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1

Remiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1 HÄGERSTEN - LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING Handläggare: Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2011-12-15 DNR 467-2011- 1.5.3

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning TRN 2017-0052-52 Från: kommunstyrelsen@habo.se Till: TRF Funk Registrator; anna-karin.bergvall@habo.se Ärende: Expediering av beslut KS 2017-10-16 194, Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Ärendet Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr /

Ärendet Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr / Sida 44 (64) 34 Motion (2017:33) om ett modernt och hållbart Stockholm Beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Ärendet Föreligger förvaltningens

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting i (4)

JIL Stockholms läns landsting i (4) JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

Yttrande angående Prioriteringar i det regionala tillväxtarbetet i Stockholmsregionen TRN

Yttrande angående Prioriteringar i det regionala tillväxtarbetet i Stockholmsregionen TRN 2019-05-15 1 (5) Region Stockholm registrator.trf@sll.se Yttrande angående Prioriteringar i det regionala tillväxtarbetet i Stockholmsregionen 2021 2027 TRN 2018-0166 Inledning Region Stockholm har fått

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Framkomlighetsprogram för Storstockholm

Framkomlighetsprogram för Storstockholm 1(5) Handläggare: Mikael Engström Mobil: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff Mobil: 076 643 96 73 Framkomlighetsprogram@trafikverket.se Framkomlighetsprogram för Storstockholm är ett samarbete mellan de sex

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att

Läs mer

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Vi behöver en regional utvecklingsplan Regionens samlade vilja det regionala kontraktet Gemensam plattform för regionens aktörer och för samverkan med länen i östra

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 2013-03-22 Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 Förslaget till stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2, har tagits fram av Trafikförvaltningen vid Stockholms

Läs mer

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen

Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen PM 2017:213 RI (Dnr 111-1133/2017) Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen Remiss från Stockholms läns landsting Remisstid den 19 oktober 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Förstudie för Spårväg syd

Förstudie för Spårväg syd SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN

ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN ÄGARDIREKTIV 2018 FÖR ESKILSTUNA KOMMUN Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Eskilstuna Kommunföretag AB... 6 4 Eskilstuna Energi och Miljö AB... 7 5 Eskilstuna Kommunfastigheter AB... 8 6 Destination

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet

Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Gunilla Englund 2015-03-18 KSN-2015-0654 Örjan Trapp Rev. 2015-04-16 Kommunstyrelsen Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet

Läs mer

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN

ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN ÄGARDIREKTIV FÖR ESKILSTUNA KOMMUN Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Eskilstuna Kommunföretag AB... 6 4 Eskilstuna Energi och Miljö AB... 6 5 Eskilstuna Kommunfastigheter AB... 7 6 Parken Zoo

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Remiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Remiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2017:527-032 Strategienheten 2017-09-25 1/2 Handläggare Patrik Wirsenius 0152-293 30 Kommunstyrelsen Remiss Utställning av RUFS 2050, regional utvecklingsplan

Läs mer

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Regionala perspektiv på den skånska framtiden Regionala perspektiv på den skånska framtiden Det motsägelsefulla Skåne Å ena sidan, å andra sidan Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark sysselsättningstillväxt men lägst sysselsättningsgrad

Läs mer

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Näringslivet i Järfälla idag 5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Branscher Företagstjänster, parti- och detaljhandel

Läs mer

13 Motion (2017:33) om ett modernt och hållbart växande Stockholm Svar på motion från kommunstyrelsen, dnr: /2017

13 Motion (2017:33) om ett modernt och hållbart växande Stockholm Svar på motion från kommunstyrelsen, dnr: /2017 2017-10-19 16 13 Motion (2017:33) om ett modernt och hållbart växande Stockholm Svar på motion från kommunstyrelsen, dnr:106-876/2017 BESLUT beslutar följande: 1. Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet Göran Persson Perspektiv på regional planering Samhällsförändringar innebär alltid behov av ny planering Byggnadsstadgan

Läs mer

Levande lokala centrum

Levande lokala centrum Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Sida 1 (6) 2016-06-27 Handläggare Ulf Adaktusson Telefon: 29808 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin 0589-87 610 hans.velin@arboga.se Datum 2009-09-24 Synpunkter på Regional

Läs mer

Trafikanalyser för Stockholm 2030

Trafikanalyser för Stockholm 2030 ARBERAPPOR 2030:5 trategiska avdelningen FEBRUARI 2004 rafikanalyser för tockholm 2030 underlag för att belysa effekten av bebyggelseutveckling, trafikinvesteringar och trängselskatt 2030 O C K H O L M

Läs mer

Program för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer

Program för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer Diarienr 2017/00043 Program för bostadsförsörjningen 2018-2021 Mål och indikatorer Antaget av kommunfullmäktige datum XX 2017 Reviderad XXXX Remisshandling 2017-04-19 program policy handlingsplan riktlinje

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 YTTRANDE 1/5 Datum: 2016-09-22 Dnr: TSN 2016-67 Tillväxt- och Regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting TRN 2016-0047 Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Region

Läs mer

Bifogat finns Västerås stads yttrande över Rufs 2050 samt tillhörande beslut från kommunstyrelsen.

Bifogat finns Västerås stads yttrande över Rufs 2050 samt tillhörande beslut från kommunstyrelsen. TRN 2017-0052-76 Från: kommunstyrelsen@vasteras.se Till: TRF Funk Registrator Kopia: hakan.svard@vasteras.se Ärende: Västerås stads yttrande tillhörande ärende TRN 2017-0052 Datum: den 27 oktober 2017

Läs mer

Utställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm

Utställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm Enskede- Årsta- Vantör stadsdelsförvaltning Lokal och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-437/2017 Sida 1 (5) 2017-08-16 Handläggare Eskil Swerkersson Telefon: 08-50814020 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

Transportsystemets inriktning i RUFS 2050

Transportsystemets inriktning i RUFS 2050 2017-10-03 1 Transportsystemets inriktning i RUFS 2050 2017-09-29 Ola Karlsson och Niclas Andersson, SLL Trafikförvaltningen Innehåll Förutsättningar Inriktning för transportsystemet i Rufs 2050 Redovisade

Läs mer

Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor mellan Arlandakommunerna KS-2013/53

Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor mellan Arlandakommunerna KS-2013/53 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Datum KS-2013/53 2013-01-14 Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till handlingsprogram för regionala stadskärnor mellan Arlandakommunerna KS-2013/53 Förslag

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer

Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer Sammanfattning och analys Under arbetet med insamling och sammanställning av inkommet material är det tydligt att deltagare

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Helena Näsström. Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige RUFS 2010

Helena Näsström. Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige RUFS 2010 08-11-14 1 Helena Näsström Ny Regional utvecklingsplan för Stockholms län med utblick i Östra Mellansverige RUFS 2010 Vad är en regional utvecklingsplan? Regionplanen behandlar frågor som: är av regionalt

Läs mer

Gottsundaområdet Planprogram

Gottsundaområdet Planprogram Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,

Läs mer

Förslag till riktlinjer för utvecklingen av företagsområdena i Stockholms stad

Förslag till riktlinjer för utvecklingen av företagsområdena i Stockholms stad Exploateringskontoret Stockholm Business Region AB Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret qà åëíéìíä í~åçé ëáç=n=etf=ommtjmqjnv Kristina Tidestav, Stockholm Business Region Tfn: 08-508 28 022 SBR Dnr: 42-083/2007

Läs mer