NÄTPEDAGOGIK DEL 2: HANDLEDNING PÅ NÄTSTÖDDA KURSER

Transkript

1 NÄTPEDAGOGIK DEL 2: HANDLEDNING PÅ NÄTSTÖDDA KURSER Tove Forslund Forsknings- och utbildningsservice 1

2 Vad har du funderat på gällande handledning och feedback på nätstödda kurser? 2

3 DAGENS TEMAN Introduktion Handledningen i kursens livscykel Handledningens syfte Teknik för handledning Handledningen under olika skeden av kursen: före arbete med uppgifter (instruktioner) under arbetets gång (stöd och handledning) efteråt (feedback) Självstudiekurser Handledning i Flipped learning-kurser Lärarens arbetsmängd Nätdiskussioner och handledning av dem 3

4 Handbok för nätkursutveckling > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser 1. Planering 2. Produktion 3. Start och genomförande 4. Avslutning Förberedelse & yttre ramar Produktion av kursmaterial Uppdatering av nätkurs som skapats tidigare Kursavslutning & kursutvärdering Pedagogisk planering Planering av aktivering av studerande Kursstart + ev. närstudier Dokumentation, uppdatering & vidareutveckling Medieval Planering av handledning & feedback Handledning Utvärdering av arbetsprocessen Lärmiljö & layout Examination Testning av kursen 4

5 HANDLEDNING FÖRE, UNDER OCH EFTER Förebyggande handledning instruerande material instruktioner för övn.upppgifter kursguide studerandes tidsplanering och användning Hjälp under pågående övningsarbete frågar ger råd uppmuntrar feedforward Efter uppgift: Feedback vitsord individuell eller gruppfeedback 5

6 FORMATIV OCH SUMMATIV BEDÖMNING/FEEDBACK Formativ feedback ska förbättra lärandet medan det pågår, medan summativ feedback ges efter slutgiltig inlämning. När kocken smakar på såsen är det formativ bedömning, medan när kunden gör det är det summativ (Biggs & Tang citerar anonym s. 196 i Teaching for Quality Learning at University: What the student does) 6

7 Syften med handledningen 7

8 TEKNIK FÖR FEEDBACK OCH HANDLEDNING Skriftlig Moodle Enhetliga instruktioner för övningsuppgifterna! Läraren påminner om kommande uppgifter, visar sin närvaro, uppmuntrar, styr lärprocessen Uppmuntra deltagarna till att hjälpa varandra i forum Vitsord-funktionen Info via Anslagstavlan med länk till Sida/uppladdad fil med feedback spara lärarinläggen från anslagstavlan i lärarmodulen Egen uppföljning av prestationer Nej till vanlig e-post... Muntlig Adobe Connect Onlineträff Inspelad Gratisvara ex. Screencast-O-Matic skrivskärm 8

9 BESKRIVNING AV STUDIEPROCESSEN ALLMÄN STUDIEVÄGLEDANDE INFORMATION I KURSEN > KURSGUIDE Kontaktpersoner Lärandemål Kurslitteratur och material Kursens upplägg/schema Kursens arbetsformer Exempel, se Handbok för studerande vid utbildningslinjen för informationsteknologi Bedömning och examination Hur och var Handledning och feedback Hur, vad och var Planering av studierna och arbetsmängd Tekniskt stöd Skrivtekniska instruktioner Exempel på kursguider: Exempel 1: i funktionen Bok (Moodle) Demo-ASF -kursen Exempel 2: 9

10 KURSÖVERSIKT Bild/schematisk översikt över kursen Studiegången, innehåll 10

11 Vad är viktigast i bra instruktioner för en uppgift? 11

12 INSTRUKTIONER FÖR ÖVNINGSUPPGIFTER Kravet på instruktionerna för övningsuppgifter klara och rediga instruerande utmanande och motiverande inspirerande konsekventa genom hela kursen Konsekventa instruktioner: Uppgiftens nummer: Uppgiftens namn Tidpunkt/Deadline: Målsättning med uppgiften /lärandemål: Litteratur/material : Uppgiftsbeskrivning: Omfång: Bedömning: Feedback Tekniska instruktioner: 12

13 Före -handledningen slut, nu börjar kursen 13

14 Se till att alla kan logga in och känner sig välkomna på kurs Info före kursstart till dem som anmält sig Kursstart: ge direktlänk till kursens moodlesida (+ ev. kursnyckel) Översikt över kursens struktur (teman, tidpunkter, uppgifter, arbetsmängd) Ge tekniskt stöd, snabbt Se till att kursdeltagarna vet vad de ger sig in på Se till att studerande reserverar tid för att jobba med kursen kontinuerligt Notera alla på kursen genast i början 14 Gilly Salmon: The 5 stage model

15 ATT HANDLEDA STUDERANDE I ATT STUDERA PÅ NÄTET: GODA RÅD FÖR NÄTSTUDIER Bekanta dig med kursens uppläggning och instruerande material (välkomstmejl, kursguider, allmän information). Skumma genast i början igenom modulernas innehåll och övningsuppgifter. Reservera tid för nätstudierna i kalendern! Gå regelbundet in på kurshemsidan. Ta ditt ansvar i grupparbeten och nätdiskussioner. Fråga och be om hjälp vid behov! 15

16 Lära känna varandra och lära sig verktygen och spelreglerna: Isbrytare där de tekniker utnyttjas som kommer att användas i kursen för att göra deltagarna bekanta med tekniken för att garantera att alla loggat in innan studierna kör igång på allvar så att studenterna lär känna varandra Indela i grupper (också tekniskt i Moodel!) > starta upp grupparbete Kom överens om vissa spelregler tillsammans med kursdeltagarna E-mottagning Hur och när avslutas kursen Viktigt med aktivitet Netikett Visa gott exempel genom att, ex. regelbundet synas på kurshemsidan notera alla kursdeltagare själv ange referenser i materialet som finns i kursen Gilly Salmon: The 5 stage model 16

17 Kursen pågår Lärarens roll proaktiv reaktiv? se till att deltagarna hänger med visa studerande till källor administrera kursen: Föra in resultat för delprestationer Följa upp egen tidsanvändning Notera uppdateringsbehov ge feedback/ feedforward Gilly Salmon: The 5 stage model 17

18 Vad är bra feedback enligt dig? 18

19 FEEDBACK Studentens missnöje med feedback Brist på specifika råd hur man ska göra bättre Svår att tolka Negativ effekt på självförtroende Kommer för sent (borde ha haft den då de började göra uppgiften) Bra feedback I rätt tid Tillräckligt (specifik, ofta) Studenten förstår den Får studenten att engagera sig i feedbacken Tillåter/får studenten att reagera: förbättra, göra på nytt, öva mer Anger hur motsvarar lärandemålen för modulen/uppgiften kriterierna för ett bra svar Lärarkommentarer om feedback Studenterna läser den inte Tar mycket tid Se bl.a. 19

20 FORMER PÅ FEEDBACK vitsord / godkänd individuella kommentarer / gruppkommentar peer feedback självevaluering (ex. i dagbok) modellsvar sammanfattning självrättande frågor med feedback på svaren 20

21 FEEDBACK > FEEDFORWARD Reaktionen på feedbacken Annan/bättre? reaktion på feedback om ges av annan än ordinarie läraren (ex. annan student, utomstående expert) hamburger -feedback engagera studenterna i feedbackprocessen (varför ges, hur bäst utnyttja den, vem behöver) feedbacken som tvåvägskommunikation studerande besvarar feedback: Hur upplevde feedbacken? Vad lärt sig? feedforward Studenterna redogör för hur de utnyttjat feedbacken för ny version > ev. lämnar in förbättrad version av uppgiften 21

22 FEEDFORWARD Feedforward visar åt studenten vad de kan göra för minska gapet mellan sina egna kunskaper och lärandemålen Läraren bör få reda på hur studenten upplever feedbacken Både muntlig och skriftlig feedback bra Studenterna blir motiverade att lära sig om de upplever att feedbacken hjälper dem att förbättra sina prestationer Krav att studenterna tar del av, tror på och använder den Koen, Bitzer & Beets.: Feedback or Feed-forward? A Case Study in One Higher Education Classroom Vad ska läraren göra? Ge underlag för att göra andra delen av uppgiften/nästa uppgift bättre Visa på ev. gap mellan studentens arbete och lärandemål Ge kriterier och grunder (matris/ rubric ) Ge tilläggsmaterial, hänvisa till material 22

23 PEER FEEDBACK/ KOMPISFEEDBACK (VERTAISPALAUTE) Sparar lärarens tid och studerande kan få sin feedback snabbare Omväxling Motiverande att göra övningsuppgift för andra är lärarens ögon Lär sig bäst då skall lära ut åt andra (utvecklar egna expertisen) Övar metakognitiva färdigheter Övar kritiskt tänkande Om ger peer feedback utg. från kriterier så övar de samtidigt förmågan att själva svara bra på uppgifter Tränar färdigheten att utvärdera varandras prestationer (ge och ta kritik) Om studerande tränar upp förmågan i mindre övningsuppgifter så kan de senare ge riktigt nyttig feedback åt varandra 23

24 FÖR LÄRANDE PEER FEEDBACK. För bra kvalitet på feedbacken utgående från kriterier och ev. grunder (matris/ rubrics ) läraren ger frågor som skall besvaras i feedbacken kommentarerna betygsätts utvärdering av kommentarerna deltagarna förväntas ej läsa väldigt många arbeten, utan delas i mindre grupper Se också instruktioner för diskussionsinlägg 24

25 BEDÖMNINGSGRUNDER OCH -KRITERIER kriterier och grunder [EB 28 ] Bedömningskriterierna anger vad som bedöms och de konkretiseras i ett eller flera lärandemål. Bedömningsgrunderna anger hur bra en studerande enligt vitsordsskalan uppnått lärandemålen. hjälper kursdeltagaren i att besvara övningsuppgiften bra (stöder studieförmågan) handleder kursdeltagarna i att bedöma varandras/sina egna arbeten underlättar lärarens arbete i att feedback Individuell feedback men i form av hänvisning till kriterierna och hur väl de uppfyllts (> komplettering) kriterier för form och innehåll instruktioner med ex. hjälpfrågor för varje kriterium (workshop-funktionen i Moodle) 25

26 BEDÖMNINGSGRUNDER OCH KRITERIER Ex. på ett av kursens lärarandemål:... kunna rapportera resultaten av en kvantitativ undersökning om xx En eller flera uppgifter i kursen, här en uppsats där rapporterar, grunder och kriterier för den uppgiften: Bedömningsgrunder (HUR?) > vitsord Bedömningskritier (VAD?) Ex. uppsatsens resultatanalys Ex. uppsatsens formalia Korrekt fakta. Analysen korrekt men inte uttömmande. Godtagbar struktur & formalia Ex. uppsatsens språk Begripligt Gott, inga språkfel Variations -rikt 26

27 EXEMPEL Lärandemål:... skapa en kurs i Moodle (val av tema, val av block, struktur för hur materialet sätts in, sätta in material, använda olika aktiviteter) Bedömningsgrunder (HUR?) > vitsord Bedömningskritier struktur & layout Insättning av material aktiviteter Godkänd Valt tema Block utnyttjade på ett för kursen optimalt sätt. Sektioner enligt kronologi, tema, form el.motsv. på ett motiverat sätt. Tydlig rubricering för resurser och aktiviteter. Etiketter för mellanrubriker. Filer/Sidor/Mappar/Länkar från kursens första sida alt. Sidor med filer och länkar, använda på ett enhetligt och motiverat sätt. Bilder och ev. videon. Variation av aktiviteter (minst 4 olika). Tydliga och enhetliga instruktioner för aktiviteterna. Välstrukturerad vitsordsbok. Underkänd Inga förändringar till Moodles kursbotten (trots att kursbottnen inte motsvarar kursens behov). Oenhetlig och slarvig rubricering för resurser och aktiviteter. Material insatt endast på ett sätt. Material insatt på ett oändamålsenligt sätt. Endast uppgift och anslagstavla. Slarviga instruktioner för aktiviteterna 27

28 DEN IDEALA FEEDBACKGIVAREN ger feedback snabbt! (är det alltid möjligt?) inleder positivt tänker sig in i hur mottagaren kan uppfatta feedbacken är uppmuntrande och motiverande ger personlig och individuell feedback (är det möjligt med tanke på tidsåtgång?) får studerande att utvärdera sig själv ger objektiv feedback; koncentrerar på sak, ej person är saklig och tydlig koncentrerar sig på helheten, inte småsaker är ärlig och äkta ger feedback som kan hanteras (av läraren själv och av deltagarna) 28

29 Kursen avslutas Kursutvärdering Eller mellanutvärdering för att göra utvärderingen till dialog? Administration: Avsluta kursen Bestämma hur gör med eftersläntrare Dokumentera kursen och övningsuppgifter Gilly Salmon: The 5 stage model 29

30 BERÄKNA LÄRARENS ARBETSMÄNGD 30

31 Ge tips för hantering av lärarens arbetsmängd då en kurs pågår 31

32 HANDLEDARENS ARBETSMÄNGD PÅ NÄTKURSER Före-handledning : Instruktionernas betydelse Under-handledning : E-mottagning Efter-handledning : Hur behärska arbetsmängden då ger feedback: gruppkommentarer deltagarna kan även lära av varandras misstag gruppkommentaren kan användas som undervisningsmaterial i nästa kurs modellsvar självutvärdering deltagarna utvärderar sitt eget arbete (ex. utg. från vissa kriterier) deltagarna läser andras svar och bedömer sin egen uppgift utgående från dem peer feedback : deltagarna kommenterar/bedömer varandras uppgifter ge kriterier de bör följa ge kommentarbank grupper utvärderar varandra men bara för lärarens ögon, som vid behov editerar och skickar vidare självrättande frågor be studenterna välja vad de mest behöver feedback på 32 Kursplanering och administration blir lättare för varje gång kursen ges; även feedbacken underlättas (återanvändning)

33 SJÄLVSTUDIER/NÄTKURSER SOM STUDENTER AVLÄGGER PÅ VALFRI TID Självstudier/handledning av läraren? Tydlig struktur: vilka uppgifter ska göras, uppskattad tidsåtgång per uppgift Svårare få gjort utan deadlines Be studenterna göra egen tidtabell (för sig själva/också läraren?) I Moodle: aktivera funktionen skicka e-post åt läraren när uppgift lämnats in (> behöver inte gå in och kolla om där hänt något) Ev. tråkigare studera utan studiekompisar Tillåt valmöjligheter (ex. i tematiken) En students svar används som utgångspunkt för följande students arbetet (inte dialog men kommunikationskedja) Uppgifter som uppmuntrar studenterna att utnyttja aktuellt i samhället i sina övningsuppgifter Flera korta nätföreläsningar eller introducerande prat (tematiskt, instruktioner för uppgiften) för att uppmuntra studenterna att gå vidare 33

34 HANDLEDNING PÅ FLIPPED CLASSROOM-KURSER Flipped classroom börja med input av teori på distans > aktivering på närstudier Förberedelse för närstudiesessionen Video, läs text (input av teori) läraren producerar/hittar Gör kort introducerande uppgift (test, opinionsundersökning, ställ frågor, kort skrivuppgift) läraren producerar uppgiften men borde bara kunna kvittera att uppgiften är gjord På närstudierna koncentrerar på aktivering läraren producerar aktiviteter fördjupning av kunskaperna läraren handleder i salen Examination Idé: muntlig feedbacken på examinationen > video uppstår som kan användas för förberedelser nästa gång kurser ges 34

35 DELTAGARNA FÖLJER INTE DEADLINES Förebyggande: då längre kurs/mer sällan eller oregelbundet deadlines: En vecka före deadlines påminner per mejl om att deadlines på kommande kursdeltagarna bestämmer tillsammans deadlines Efterverkningar: får feedback endast om följer deadlines lägre vitsord om försenad Vänta inte på att alla lämnat in före du ger feedback (dvs. låt inte de som varit i tid vänta på alla andra) Gruppuppgifter skapa grupp av slöfockarna vs. heterogena grupper där de som är i tid drar med sig övriga gruppen evaluerar varandras arbetsinsats PS håller du dig själv till tidtabllen i den kurs du handleder? 35

36 NÄTDISKUSSIONER 36

37 GRUND FÖR FUNGERANDE NÄTDISKUSSION bra tema gemensam utgångspunkt (ex. video, artikel, annat material) deltagarna har åsikter deltagarna kan tillämpa (egna exempel, egna erfarenheter) aktuellt deltagarna föreslår teman/väljer teman av utbud klart syfte: Efter nätdiskussionen kan ni [aktivitetsverb] xxx. och framgår vad som skall uppnås (slutprodukt i form av sammanfattning/referat/essä/ppt-presentation som görs av x, underlag för nästa uppgift, lösning på problem, överenskommelse om ngt etc) frivilligt/obligatoriskt deltagande vänj deltagarna från början med aktiv diskussionskultur tidtabell/skeden i diskussionen Start > mellanetapp > sammanfattning storlek på diskussionsgruppen 37

38 GRUND FÖR FUNGERANDE NÄTDISKUSSION FORTS. klargjort lärarens och studerandes roller hur aktivt deltar läraren studeranderoller: funktionella, ämnesrelaterade / för och emot klara spelregler / netikett och klara instruktioner hurudana diskussionsinlägg räknas, dvs. vad är ett tillräckligt bra diskussionsinlägg? t.ex. som ger nya fakta och idéer motiverar synpunkt bygger på tidigare inlägg/andras inlägg (dialog) kritiskt värderar andras inlägg sammanfattar det väsentliga i diskussionen länkar teorier till egna erfarenheter/annan tillämpning hänvisar till litteraturen regler för gott beteende/följa gruppens regler 38

39 FORMER FÖR DISKUSSIONER Deltagarna brainstormar frågor/temat för diskussionen, varje individ skickar in x frågor/teman till läraren läraren grupperar frågorna till lämpligt antal diskussioner varje individ väljer ex. två diskussioner hon/han deltar i under tidsbestämda diskussionen i slutet: individuell sammanfattning /dagboksinlägg eller sekr. sammanställer > övriga kompletterar > sekr. publicerar slutligt svar Snöboll: fundera individuellt > diskutera i par > flera par slås ihop och diskuterar för att undvika enformighet: ny synvinkel på diskussionen då paren slås ihop Läsecirkel: Hemgrupp (alla läser samma material, diskuterar sig fram till vad som är det väsentliga) > Expertgrupp (alla experter på olika material som de presenterar för varandra) Diskussionen fördjupas: Diskussion > läraren sammanfattar och fördjupar diskussionen genom nytt material och/eller nya frågor > diskussionen fortsätter 39

40 HANDLEDNING AV DISKUSSIONER påminn deltagarna om att använda terminologi, hänvisa till litteratur att följa instruktionerna för uppgiften netikett (om behov) via e-post eller annan privat kommunikationmm rätta till missförstånd / felaktiga uppfattningar bygga broar mellan monologer: hänvisa deltagarna till kommentarer som andra studerande gjort hänvisa till litteraturen uppmuntra till att ta reda på mer: ge webblänkar, uppmuntra till att läsa viss författare eller kontakta viss person ge feedback i form av positiv kritik: visa att du är närvarande och läser inlägg summera diskussionen vid behov 40

41 Summera för att SUMMERING AV NÄTDISKUSSIONER notera och poängtera olika ideér/deltagare fokusera på nytt om många inlägg/om diskussionen spårat ur/om diskussionen avstannat förstärka infon/visa på vad nytt deltagarna lärt sig repetera/påminna deltagarna om det de lärt sig hittills avsluta en uppgift ge underlag för uppföljningsaktivitet skapa kursmaterial för nästa grupp 41

42 HANDLEDNING AV DISKUSSIONER: HANDLEDNINGSFRASER ställ frågor inspirera till reflektiva tankar (tillämpning, betydelsen för dig, hur förstår du ) uppmuntra till djupare förståelse ( ge mer info om.., motivera hur ) uppmuntra till dialog ( kan någon ge tre potentiella orsaker.., håller alla med om.. ) 42

43 Vad tar du med dig från idag? 43

44 MATERIAL Enhancing Feedback. University of Edinburgh. Guide för handledning på nätkurser Guide: Peer feedback - att utvärdera egna och medstuderandes övningsuppgifter Korta artiklar om nätundervisning: Koen,M, Bitzer, E.M & Beets, P.A.D.: Feedback or Feed-forward? A Case Study in One Higher Education Classroom. J Soc Sci, 32(2): (2012) Tillgänglig på www. (Läst ) Spiller, D: Assessment: Feedback to promote student learning. University of Waikato. (2012) 44