GUIDE GUIDE FÖR KURS- OCH UNDERVISNINGS- PLANERING. Forsknings- och utbildningsservice/ Lärandestödet

Transkript

1 GUIDE GUIDE FÖR KURS- OCH UNDERVISNINGS- PLANERING Forsknings- och utbildningsservice/ Lärandestödet

2 1. Kursbeskrivning och kursers lärandemål Kursbeskrivningar och kursplaneringsverktyget Peppi Lärandemål för kurser Blooms taxonomi Undervisning och examination utgående från lärandemålen - konstruktiv samordning Bedömningsgrunder och kriterier Allmänfärdigheter Belastningsanalys för studentens arbetsinsats Lärandemål för helheter BILAGOR Kursbeskrivning på två-årsnivå i Peppi Beskrivning av kursversion i Peppi Blooms taxonomi Arbetsblad för lärare: Granskning av samordning mellan lärandemål, undervisnings- och examinationsform, använd teknik, studieform och studentens arbetstid, samt bedömning och viktning Arbetsblad för lärare: Granskning av samordning av lärandemål, undervisningsformer och examinationsformer Information på webben: Stödmaterial hittas på oldwww.abo.fi/stodenhet/sv/pedguider, bl.a. Senaste versionen av Guiden för kurs- och undervisningsplanering Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) (också på engelska) Arbetsblad för lärare Stadga och instruktioner hittas på oldwww.abo.fi/personal/sv/stuforf/ Examensstadga (ES) Instruktion för examination och bedömning (EB) Dokument översatta till engelska hittas på oldww.abo.fi/personal/en/stuforf/ Information om och stöd för Peppi: oldwww.abo.fi/personal/sv/peppi Frågor om utveckling av och stöd för planering, genomförande och uppföljning av undervisning samt personalutbildning om detta riktas till larandestod@abo.fi. Detta är en uppdaterad och förkortad version av Guide för kurs- och undervisningsplanering från Tove Forslund Forsknings- och utbildningservice/lärandestöd epost: larandestod@abo.fi 2

3 1. Kursbeskrivning och kursers lärandemål 1.1 Kursbeskrivningar och kursplaneringsverktyget Peppi Kursbeskrivningarna vid akademin utarbetas enligt en viss form och dokumenteras i kursplaneringsverktyget Peppi. Kursbeskrivningen är ett arbets- och styrredskap för personalen och studerande. I den redovisas för studieprestationens innehåll och hur den ska genomföras. Färdigheter, kunnande och krav blir synliggjorda. (Se BILAGOR 1-2). Varje kurs ska ha en kursbeskrivning och det unika för varje kurs är dess kod i studieprestationsregistret. Det lättaste sättet att definiera och identifiera en kurs är via dess kod. Dokumentationen i kursbeskrivningen utgör juridisk grund för en studieprestation och garanterar att informationen är tillgänglig och lika för alla. 1.2 Lärandemål för kurser Studentcentrerad undervisning har fokus på vad studenten ska kunna efter avslutad och godkänd kurs. De förväntade studieresultaten beskrivs i form av lärandemål, vilka synliggör för studenterna vad som krävs och förväntas av dem. Lärarcentrerad undervisning har fokus på vad läraren ska ge ut. Ämnet redogör för detta i innehållsbeskrivningar. Kursinnehåll och lärandemål samordnas så att undervisning och examination stöder lärandemålen och lärandet. Lärandemål ska anges i varje kursbeskrivning (ES 12 ) Beskriver kärninnehållet Tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation Beskriver vad studerande förväntas kunna, utföra eller förhålla sig till Fungerar som skriftliga bedömningskriterier för det lägsta godkända vitsordet. Alla lärandemål bör vara uppfyllda för godkänd prestation. Lärandemålen har en dubbel karaktär genom att lärandemålen är preciseringar av vad en studerande ska lära sig och hur väl de förväntas lära sig det. Därtill blir lärandemålen normer och kriterier när vi bedömer läranderesultaten (Pettersen 2008:289). Ett välformulerat lärandemål innehåller följande punkter: Inled med frasen: Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna... Ett aktivt verb o Redogöra, analysera, konstruera, värdera... (kunskapsmål) o Endast ett aktivt verb Ett eller flera ord som bestämmer innehållet, beskriver fenomen och sammanhang o... jämföra teorier (innehåll) om x (fenomen) i globalt perspektiv (sammanhang) (kunskapsmål) Ett eller flera ord som anger kvaliteten 3

4 o Självständigt, utförligt, översiktligt (färdighetsmål) Ett eller flera ord som används för att visa att lärande uppnåtts o... ta ställning till om fenomenet x eller y lämpar sig för z (attitydmål, eller mål för att mäta förhållningssätt eller värderingar) Skriv tydliga lärandemål: Enkla meningar o Gärna flera meningar än långa krångliga Summan av kursers lärandemål = helhetens lärandemål Lärandemålen ska kunna mätas och bedömas Skriv realistiska lärandemål: Kursens tidtabell, studerandes arbetsbelastning och antal timmar för kursen bör uppskattas realistiskt o Kan lärandemålen uppnås inom den tid och med de resurser som finns? Relatera lärandemålen till examinationsuppgifterna o Hur mäter vi och hur vet vi att studerandena har uppnått lärandemålen? o Undvik verb som utåt uppvisar osynlig verksamhet, d.v.s. bekanta sig med, förstå, begripa, veta, få insikter i..., eftersom de i regel inte går att mäta Både lärarna och studerandena har nytta av lärandemålen. Lärandemålen stöder och hjälper läraren att: Utforma kurser eftersom lärandemålen är kärnan i kursen Välja lämpliga läraraktiviteter, undervisnings- och examinationsformer samt bedömningskriterier Förklara och förtydliga för studerande vad som förväntas av dem Lärandemålen stöder studerande att: Målinrikta sitt lärande och lära sig effektivare Välja studieteknik och styra tidsanvändningen Få en helhetsbild av studierna och beskriva sitt kunnande Upprätthålla en god studiemotivation Tips för goda rutiner: Presentera lärandemålen i början av varje kurs. För att kunna använda begreppet lärandemål behöver vi ett eller flera redskap för att klassificera dem. Kärnstoffet i en kurs är det som alla deltagare på kursen förväntas kunna och något som är nödvändigt för att fortsätta studierna på de följande kurserna. Lärandemålet uppgörs för en miniminivå. Alla lärandemål måste vara godkända, vilket säkerställer att en studerande uppnår den minimikunskap som är grund för deltagande i följande kurser. 4

5 Nedan görs en klassificering utgående från tre målområden: kunskaper, färdigheter och attityder. (Pettersen 2008:275) Arbetsblad 4 för lärare: Granskning av lärandemål i förhållande till målområden och målnivåer. Webbplats: Blooms taxonomi Blooms taxonomi följer en modell med sex målnivåer (faktakunskap, förståelse, tillämpning, analys, syntes och värdering), där en lägre nivå av lärande beskrivs till vänster och en högre till höger. Att läsa och använda: Blooms taxonomi för kunskapsmål (se bilaga 3) Webbplats: 5

6 1.3 Undervisning och examination utgående från lärandemålen - konstruktiv samordning Nyckelord för en välskriven kursbeskrivning är tydlighet och samordning (Biggs: Constructive Alignment). Undervisningsformerna ska vara sådana att studenterna får öva lärandemålen och examinationen mäter att de uppnått dem. Kursnamn:, antal sp Ca antal deltagare: Vad läraren gör Vad studenten gör Kronologiskt / Innehåll / el. motsv. Lärandemål Innehåll 1 Lärandemål 1 Lärandemål 4 Lärandemål 1 Innehåll 2 Lärandemål 1 Lärandemål 2 Lärarens förberedelser: Planering och produktion Förberedelse av föreläsning Uppgörande av test Uppgörande av övningsuppgift. Lärarens arbetsmängd för förberedelser Lärarens genomförande och examination (föreläsning, handledning, feedback, bedömning) föreläsning Feedback på uppgift: X stud * X min/uppgift Lärarens arbetsmängd för genomförande 2 0 Teknik som används för produktion och genomförande Ppt, dator + projektor i salen Moodle (testfunktionen) Moodle (inlämningsuppgift) Innehåll 3 Lärandemål 3 Produktion av video Ppt + Camtasia och skrivskärmen (Mimers Brunn) Arbetsformer: Typ av aktivering/ övningsuppgift Delta i 2h föreläsning Självrättande test Individuell övningsuppgift i Moodle: Räkna upp viktigaste XX och välj ut två som jämförs utg. från Titta på videoföreläsning 1 och läs litteratur A. Självrättande begreppstest (flervalsfrågor) om begreppsdefinitioner i Moodle Examinationsuppgift Studentens Bedömning arbetstid Viktning Antal poäng 0 % Individuella övningsuppgiften bedöms Underkänd, % Arbetsblad för lärare: Granskning av att kursbeskrivningen är samordnad. på oldwww.abo.fi/stodenhet/sv/pedguider (se även bilagorna 4-5 nedan) 6

7 Tentatorn uppgör examinationsuppgifter utgående från lärandemålen så att de motsvarar innehåll, förkunskapskrav och arbetsmängd. Examinationsuppgifterna ska stöda studerandens lärande och företrädelsevis innehålla problemlösning och reflektion över egen inlärning. (EB 18 ) Examinationsuppgifterna ska mäta om lärande skett och kunnande uppnåtts. Då man väljer examinationsuppgifter kan ett tips vara att: Göra en tabell med alla lärandemål och ange för vart och ett hur bedömning sker och hur sammanvägning görs (se kap. 1.3) Kontrollera att alla lärandemål är möjliga att bedöma Granska att uppgifterna är lämpliga utgående från varje lärandemål Synliggöra allmänfärdigheter som uppövas via examinationen 1.4 Bedömningsgrunder och kriterier Bedömningskriterierna anger vad som bedöms och de konkretiseras i ett eller flera lärandemål. Bedömningsgrunderna anger hur bra en studerande enligt vitsordsskalan uppnått lärandemålen. Läraren ska vid kursstart utifrån lärandemålen redogöra för bedömningskriterier och -grunder för examinationen, vilka i skriftlig form ska finnas i kursbeskrivningen. Akademins bedömningsskala är målrelaterad eftersom lärandemålen utgör bedömningsgrund för de godkända vitsorden. Alla lärandemål ska vara godkända för att studieprestationen ska vara godkänd; en studerande som blivit godkänd har sålunda uppfyllt alla lärandemål. Lärandemål Bedömningskriterium Bedömningsgrund för vitsord 1 Vitsord 2 Vitsord 3 Vitsord 4 Vitsord 5 Viktning av bedömning i % Se Arbetsblad för lärare: Granskning av bedömningskriterier och bedömningsgrunder på oldwww.abo.fi/stodenhet/sv/pedguider Tips för goda rutiner: En examination som stöder lärandemålen innebär att läraren diskuterar lärandemål och kursbeskrivning med studenterna på första kursträffen. Därefter utvärderar studenterna det egna lärandet i förhållande till lärandemålen vid examinationen och i kursutvärderingen utvärderar studenten undervisningens kvalitet i förhållande till lärandemålen. 1.5 Allmänfärdigheter Vad är en allmän färdighet (generiska eller arbetslivsfärdigheter, eng. Generic eller Transferable skills)? Vad innebär generisk kompetens? Vad innebär att generiska kompetenser är överförbara? Svaret på frågorna är att färdigheten eller kompetensen kan användas vidare än i just den lärandekontext under vilken den behandlas i en specifik kurs. Den potentiella överförbarhet inte given, utan beror på i vilken kontext den används eller vilka andra kompetenser studenten besitter (Jfr. Schwieler, UPC-rapport 2007:2, s. 5-6). 7

8 När man förtecknar allmänfärdigheter i kursbeskrivningarna kan man ha flera modeller att utgå ifrån. Observera att en allmänfärdighet, naturligt nog, också kan utgöra ett lärandemål. Bl.a. följande två frågor om universitetsutbildningens betydelse ställs till utexaminerade av Arbetsforum: Hur viktiga anser du följande kunskaper och färdigheter vara i ditt nuvarande arbete? Hur väl utvecklade universitetsstudierna dessa arbetslivsfärdigheter? Arbetslivsfärdigheter i Arbetsforums Karriär- och arbetsmarknadsundersökning bland utexaminerade Teoretiskt kunnande inom den egna branschen Analytiskt och systematiskt tänkesätt Kunskap i informationssökning Problemlösningsförmåga Grupparbetsförmåga och andra sociala förmågor Förhandlingsförmåga Förmåga att organisera och koordinera Förmanskunskaper Förmåga att hantera projekt Kännedom om lagstiftningen Ekonomiplanering och budgetering Baskunskap i företagsverksamhet IT-kunskaper Kommunikation på finska, svenska, engelska och/eller andra språk Färdighet att uppträda Undervisnings-, utbildnings- och handledningsfärdigheter Det lönar sig att gå igenom kurserna inom ett ämne, en linje el.dyl. för att se vilka allmänfärdigheter som övas i vilka kurser, dvs. att alla färdigheter övas, att viktiga färdigheter övas i tillräckligt många kurser etc.: Grundstudier Kursnamn Kursnamn Kursnamn Kursnamn Kursnamn Ämnesstudier Kursnamn Kursnamn etc Teoretiskt kunnande inom den egna branschen Analytiskt och systematiskt tänkesätt Kunskap i informationssökning Problemlösningsförmåga Grupparbetsförmåga och andra sociala förmågor Förhandlingsförmåga Förmåga att organisera och koordinera Förmanskunskaper Förmåga att hantera projekt Kännedom om lagstiftningen Ekonomiplanering och budgetering Baskunskap i företagsverksamhet IT-kunskaper Kommunikation på finska, svenska, engelska och/eller andra språk Färdighet att uppträda Undervisnings-, utbildnings- och handledningsfärdigheter Bild: Checklista över hur allmänfärdigheter övas i ämnets/linjens kurser 8

9 1.6 Belastningsanalys för studentens arbetsinsats Grunden för dimensioneringen av studierna är studiepoäng (ES 17 ) timmar = ett läsårs studier = 60 studiepoäng. 27 timmar (à 60 min.) = 1 studiepoäng. Denna uträkning är baserad på det europeiska meritöverföringssystemet ECTS (European Credit Transfer System). Alla studieår är lika långa. En studieprestation är resultatet av en godkänd formell prövning av inhämtade kunskaper och färdigheter med någon av akademins examinationsformer. Studieprestationerna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. Studerandes totala arbetsbörda uträknas utgående från arbets- och undervisningsformerna Prestationernas omfång anges i studiepoäng som heltal minsta prestation inom grundutbildningen är 5 sp alla prestationer ska vara delbara med 5 Undantag kan göras vid externt samarbete, studier avlagda utomlands och för studentaktiviteter enligt vad som fastställs i undervisningsplanen. En godkänd prestation registreras i studieprestationsregistret. En studieprestation kan bestå av flera delprestationer: Examineras separat, men registreras inte i studieprestationsregistret Bör anges hur de olika delarna examineras och bedöms Läraren ansvarar för dokumenteringen av avlagda delprestationer under kursens gång. Ett klassiskt verk i Finland då det gäller dimensionering av kurser och beräkning av timantal för den studerandes insats är Tid att tänka. Dimensionering av finländska universitetsstudier (svensk översättning Karjalainen m.fl. 2006). Detta har kritiserats för att inte vara up-to-date enligt nya undervisningsmetoder och examinationsformer, men ger ändå ett underlag för beräkning. I verket finns beräkningsgrunder för olika undervisnings- och examinationsformer. Det finns ett flertal olika modeller som kan användas vid beräkningen av tidsanvändningen i förhållande till svårighetsgrad m.m. (Karjalainen m.fl. 2006: 49-73). 9

10 KURS: Undervisnings- och arbetsform Kontaktundervisning: Föreläsning (förmedlande undervisning) Gruppundervisning/seminarium (aktiverande undervisning) Laborationer/fältarbete/övningar (praktisk undervisning) Laborationer/fältarbete/övningar (praktisk undervisning) Förberedelse för kontaktundervisning/ examination: Självstudier (litteraturläsning/ materialsökning/ förberedelse för tentamen eller annan examination) Självstudier (skriftliga uppgifter/övrigt självständigt arbete som syftar till att fördjupa och tillägna sig innehållet) Arbetsform i ifrågavarande kurs = underlag för uträkning Närvaro på föreläsning Närvaro på seminarium Närvaro på laborationer Närvaro på övningar Litteraturläsning (Karjalainen 2006): Verk på modersmålet eller relativt lättläst text sidor = 1 sp/ 27 h (5-6 sidor/h). Verk på främmande språk eller svårläst text sidor = 1 sp/27 h (3-4 sidor/h). Inom ämnet psykologi räknar man för verk på modersmålet eller relativt lättläst text med 300 sidor/1 sp (ca 11 sidor/h). Skriftliga uppgifter (Karjalainen 2006): 5-8 sidor text = 1 sp/27 h Tiden som reserveras för skriftliga arbeten beror också på arbetets kravnivå. Arbetsmängd för studerande 15 x 2 h = 30 h 1 x 2 h = 2 h 2 x 2 h = 4 h 2 x 2 h = 4 h Summa 40 h Litteratur på svenska 150 sidor = 27 h Litteratur på engelska 100 sidor = 27 h Summa 54 h Uppsats 6 sidor = 30 h Summa 30 h Tentamen Närvaro på tentamen Summa 4 h Praktik Övrigt Totalt 128 h Arbetsblad 3 för lärare: Arbetsformer och beräkning av arbetsmängd för studerande. I studentens arbete ingår tänkande, skrivande, läsande och räknande. Därtill ingår samarbete med andra. Det totala antalet timmar består av både för- och efterarbete vid sidan av kontakttimmar om sådana finns: antal timmar för förarbete, antal kontakttimmar, övningar eller motsvarande om sådana finns, samt antal timmar efterarbete (Karjalainen m.fl. 2006:46-47). 2. Lärandemål för helheter Examensstrukturen och kurserna som ingår i helheterna för lägre respektive högre högskoleexamen godkänns för en period på två år. En studiehelhet bildas av flera studieprestationer med ett sammanfattande lärandemål. Lärandemål ska också anges för examina. (ES 12 ). Summan av kursers lärandemål ska bilda studiehelhetens lärandemål Summan av studiehelheters lärandemål ska bilda examens lärandemål Lärandemålen för studiehelheter och examina kan sättas in i Peppi. 10

11 För exempel på lärandemål för examina, se bl.a. oldwww.abo.fi/fakultet/sv/fhpt_studiehandbok (läst ) Bild: Lärandemål för kandidatexamen vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi 11

12 3. BILAGOR 3.1 Kursbeskrivning på två-årsnivå i Peppi (benämningarna kommer ännu att justeras i den svenska versionen/ ) Vid Mål förs lärandemål och allmänfärdigheter in 12

13 3.2 Beskrivning av kursversion i Peppi (benämningarna kommer ännu att justeras i den svenska versionen/ ) 13

14 3.3 Blooms taxonomi Källa: För Blooms taxonomi på engelska, se t.ex. 14

15 3.4 Arbetsblad för lärare: Granskning av samordning mellan lärandemål, undervisnings- och examinationsform, använd teknik, studieform och studentens arbetstid, samt bedömning och viktning Kursnamn:, antal sp Ca antal deltagare: Kronologiskt / Innehåll / el. motsv. Lärandemål Innehåll 1 Lärandemål 1 Lärandemål 4 Lärandemål 1 Innehåll 2 Lärandemål 1 Lärandemål 2 Lärarens förberedelser: Planering och produktion Förberedelse av föreläsning Uppgörande av test Uppgörande av övningsuppgift. Vad läraren gör Lärarens arbetsmängd för förberedelser Lärarens genomförande och examination (föreläsning, handledning, feedback, bedömning) föreläsning Feedback på uppgift: X stud * X min/uppgift Lärarens arbetsmängd för genomförande 2 0 Teknik som används för produktion och genomförande Ppt, dator + projektor i salen Moodle (testfunktionen) Moodle (inlämningsuppgift) Innehåll 3 Lärandemål 3 Produktion av video Ppt + Camtasia och skrivskärmen (Mimers Brunn) Arbetsformer: Typ av aktivering/ övningsuppgift Delta i 2h föreläsning Självrättande test Individuell övningsuppgift i Moodle: Räkna upp viktigaste XX och välj ut två som jämförs utg. från Titta på videoföreläsning 1 och läs litteratur A. Vad studenten gör Självrättande begreppstest (flervalsfrågor) om begreppsdefinitioner i Moodle Examinationsuppgift Studentens arbetstid Bedömning Viktning Antal poäng 0 % Individuella övningsuppgiften bedöms Underkänd, % Se 15

16 3.5 Arbetsblad för lärare: Granskning av samordning av lärandemål, undervisningsformer och examinationsformer Läs gärna: Biggs, J. & Tang, C.: Teaching for quality learning at university: What the student does. Maidenhead:McGraw-Hill/Society for Research into Higher Education (finns också elektroniskt i ebrary). Se 16