Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker programmet

Transkript

1 Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker Pernilla Lång Institutionen för laboratoriemedicin, Reviderad , Antagen av programnämnden

2 Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker INNEHÅLL UPPDRAG... 1 SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 Det vetenskapliga hjulet verktyg för constructive alignment av vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik genom utbildningen... 2 Verktyg för beskrivning av studentens kunskapsdjup under olika lärandefaser... 4 Implementering av progression i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik... 5 Utvärdering och uppföljning av progression i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik... 5 REFERENSER... 6 PROGRESSIONSTRAPPA I VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH FORSKNINGSMETODIK FÖR BMA PROGRAMMET... 7 INSTRUKTION TILL ANVÄNDANDE... 7 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING... 8 TERMINSÖVERSIKT PROGRESSION I VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH FORSKNINGSMETODIK... 9 Termin 1 Veta om att proceduren finns... 9 Termin 2 och 3 Veta hur man utför proceduren Termin 4 och 5 Kunna visa hur man utför proceduren Termin 6 Kunna utföra i yrkesmässigt sammanhang Utgivare: Karolinska Institutet Department of Laboratory Medicine För fler exemplar, kontakta pernilla.lang@ki.se

3 1 (12) Uppdrag Att utforma en progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker (BMA) termin 1-6 på Karolinska Institutet. Progressionstrappans mål är att studenten vid erhållande av examen efter termin sex ska kunna utföra systematiska undersökningar för att erhålla ny kunskap. Sammanfattning Progressionstrappans mål är att studenten vid erhållande av examen efter termin sex ska kunna utföra systematiska undersökningar för att erhålla ny kunskap. Eftersom vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik är kunskap i vilka studenterna ska uppvisa praktiska färdigheter används Millers pyramid som verktyg för att bedöma studenterna kunskap- och färdighetsnivå. Progressionstrappan i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik är en planlagd progression från termin ett till sex och detta innebär att: Det finns fastställda miniminivåer för progression i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik under varje termin. Vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik ska ingå in kursplanen och lärandemålen. Det ska finnas lärandeaktiviteter som minst relaterar till miniminivåerna under respektive termin. Vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik ska examineras i varje termin.

4 2 (12) Bakgrund I detta dokument utformas en progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik menad att implementeras i undervisningen på BMA. National encyklopedin definierar begreppet vetenskap på följande sätt organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område. Detta kan ske genom att man samlar in och klassificerar data, gör observationer och experiment eller tolkar och analyserar tillgängligt material (t.ex. dokument, föremål) för att sedan kunna dra generella slutsatser och formulera resultat. Att kunna arbeta vetenskapligt d.v.s. att kritiskt granska information, samla in data, göra observationer och dra slutsatser för att formulera resultat är också inskrivet som viktiga mål för den grundläggande högskoleutbildningen (SFS 1992: kap 9 ) och biomedicinsk analytikerexamen (SFS 1993:100 bilaga 2 Examensordning).Undervisning i vetenskaplighet som en röd tråd genom hela utbildningsprogram är inte viktigt endast för att det står i vår författningssamling utan framförallt för att vetenskap idag är en mycket stor del av vårt samhälle och bland annat leder utvecklingen inom teknik och medicin. Att förstå och behärska den vetenskapliga processen blir då viktigt för alla i samhället och inte minst för de som arbetar inom eller kommer i kontakt med den vetenskapliga världen på ett eller annat sätt. Att skapa en röd tråd (constructive alignment) av en generisk kunskap som vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik genom ett utbildningsprogram kräver samarbete över kurs- och terminsgränser. Då antalet kurser, kursansvariga och lärare är stort är detta något som tar tid och innebär arbete. För att förenkla för kursansvariga, lärare och studenter på BMA har därför en vetenskaplig progressionstrappa utformats som ska ge direktiv till kursansvariga, lärare och studenter vilka färdigheter vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik innefattar, utgående från God forskningspraktik 1, samt vilket djup av kunskap och utförande studenten minst ska uppvisa vid olika tidpunkter i utbildningen. Det vetenskapliga hjulet verktyg för constructive alignment av vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik genom utbildningen Effektiv undervisning och lärande bygger på sammanhang, kunskapsbas, relevanta lärandeaktiviteter, formativ återkoppling och reflektioner och självbedömningar 2. Grunden för undervisning vid Karolinska Institutet är målrelaterad undervisning vilket innebär att alla kurser har mål och att studenten under kursen genomför aktiviteter som leder till att målen uppnås och i slutet examineras på sin summativa kunskap om målen. Lärandeaktiviteterna ska baseras på att studenterna själva formar sin kunskap (constructive och meningsfullt lärande) och de tre delarna ska vara samstämmiga (alignment; Figur 1) 2,3.

5 3 (12) Mål Kursmål Föreläsningsmål Lärandeaktiviteter Studenten ska göra (constructive) Lagom nivå Tillräckligt med tid Bedömning och examination Formativ Summativ Den röda tråden = alignment Figur 1. Relationen mellan målrelaterad undervisning, meningsfullt lärande och studentcentrerad undervisning. Att arbeta med målrelaterad undervisning och constructive alignment i en enstaka kurs kräver eftertanke men är möjligt att genomföra relativt enkelt. Dock finns flertalet generiska kunskaper t.ex. vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik som eventuellt avhandlas i en eller ett par kurser under men som behöver övas regelbundet och med en röd tråd (constructive alignment) genom hela för att studenterna ska få maximal möjlighet att öva och därmed utveckla dessa generiska kunskaper. För att förenkla för kursansvariga, lärare och studenter på BMA har därför Det vetenskapliga hjulet (Figur 2) tagits fram som tillsammans med Millers pyramid (Figur 3) beskriver den röda tråden i undervisningen i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik och kunskapsprogressionen genom utbildnings. Viktigt under progressionen är att studenten utvecklar sin förståelse för systematiken i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik.

6 4 (12) Figur 2. Det vetenskapliga hjulet. Det vetenskapliga hjulet illustrerar systematiken i forskningsprocessen och är framtaget för att användas som ett hjälpmedel för att åstadkomma constructive alignment av vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik genom hela. Verktyg för beskrivning av studentens kunskapsdjup under olika lärandefaser Inom pedagogiken på KI idag används två stycken verktyg för att förklara studenternas kunskapsprogression: (1) Biggs structure of observed learning outcomes (SOLO) taxonomi och (2) Millers pyramid. Eftersom en progression vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik utmynnar i att man själv ska kunna planera, utföra, utvärdera och redovisa vetenskapligt arbete så används Millers pyramid (Figur 3) som verktyg för gradering av kunskapsdjupet i de olika lärandefaserna i den progressionstrappan för vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik. I Millers pyramid finns fyra kunskaps- och utförandenivåer (Figur 3). Den första nivån som innebär att studenten ska Veta om proceduren. Den andra nivån som innebär att studenten ska Veta hur man utför proceduren. Efter det ska studenten sedan öva och uppnå den tredje nivån Kunna visa hur man utför proceduren för att slutligen öva och uppnå den fjärde nivån Kunna utföra i yrkesmässigt sammanhang.

7 5 (12) Figur 3. Millers pyramid. I Millers pyramid finns fyra kunskap- och utförandenivåer. Den lägsta är att studenten ska veta att proceduren finns. Nästa nivå är att studenten ska veta hur man utför proceduren. På den tredje nivån ska studenten kunna visa hur man utför proceduren och i den sista nivån ska studenten kunna utföra proceduren i yrkesmässigt sammanhang. Implementering av progression i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik Det första steget i implementeringen av den progressionstrappan för vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik är att fastställa styrdokumentet Vetenskaplig progressionstrappa för biomedicinska analytiker (BMA). Därefter följer en inventering av hur vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik undervisas på idag och hur denna undervisning relaterar till styrdokumentet. Efter inventeringen med efterföljande diskussioner tas förslag för eventuella ändringar för att harmonisera undervisningen med styrdokumentet fram på kurs-, termins- och programnivå. Utvärdering och uppföljning av progression i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik Utvärdering av ett arbete är centralt för att man ska kunna bedöma resultatet och identifiera potentiella utvecklingsdelar. Det centrala i utvärdering av utbildning är inte vad som har undervisats utan vad studenten har lärt sig av undervisningen 2 vilket medför att utvärdering och uppföljning av vetenskaplig progression ska utgå från studenternas kunskapsnivåer i ämnet vid utvärderingstillfället. Detta innebär att studenterna regelbundet ska examineras i ämnet vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik. Förslagsvis görs en utvärdering av progressionen i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik terminsvis utifrån en specifik utvärderingsmall i samband med ordinarie terminsutvärderingsmöten för att sedan också följas upp i terminsansvariggruppen och eventuellt på lärarkollegier.

8 6 (12) Referenser 1. Gustafsson, P.B. & Petersson, B. Good ReseaRch PRactice What is it? Good ReseaRch PRactice What is it? Views, guidelines and examples. 2. Biggs, J. & Tang, C. Teaching for quality learning at university. (Berkshire : Open Univeristy Press: 2007). 3. Weurlander, M. Att designa en kurs för meningsfullt lärande - en steg för steg guide. Stockholm : Centrum för utbildning och lärande (CUL) Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Karolinska institutet (2006).

9 7 (12) Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för BMA Instruktion till användande Det vetenskapliga hjulet (Figur 1) används tillsammans med Millers pyramid (Figur 2) för att skapa en progression av vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik genom utbildningens sex terminer. Av dessa så beskriver Det vetenskapliga hjulet vilka färdigheter som ska övas medan Millers pyramid beskriver på vilken utförandenivå färdigheterna minst ska övas. Figur 1. Det vetenskapliga hjulet. Det vetenskapliga hjulet illustrerar systematiken i forskningsprocessen och är framtaget för att användas som ett hjälpmedel för att åstadkomma constructive alignment av vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik genom hela. Nivåerna i progressionstrappan anger mininivåer för varje termin. Vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik ska finnas med i kursplan, lärandemålen samt att ska examineras i alla terminer. Det ska alltså finnas lärandeaktiviteter/examinationer på en viss termin som minst övar/examinerar studenterna på miniminivån men att de kan också öva/examinera studenterna på en högre nivå.

10 8 (12) Termin 6 samt VFU Termin 4 och 5 Termin 2 och 3 Termin 1 Figur 2. Terminsöversikt vetenskaplig progression visualiserad i Millers pyramid. Utvärdering och uppföljning Utvärdering av progressionen i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik utförs terminsvis utifrån en specifik utvärderingsmall i samband med ordinarie terminsutvärderingsmöten för att sedan också följas upp i terminsansvariggruppen och eventuellt på lärarkollegier.

11 9 (12) Terminsöversikt progression i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik Termin 1 Veta om att proceduren finns Minimimål för termin 1: studenten ska veta att vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik finns. Vad som ingår i den vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik beskrivs nedan. Vad ska studeras? Studenten ska veta att man: o Identifierar ett problem som ska studeras. Inhämtande av kunskap Studenten ska veta att man: o Inhämtar kunskap på olika via olika källor. o Kritiskt värderar kunskap. o Använder redan befintlig kunskap för att beskriva nya förhållanden. Problemformulering Studenten ska veta att man: o Formulerar ett problem som ska studeras i form av syfte och frågeställningar. Planering Studenten ska veta att man: o Arbetar fram en forskningsplan och vad den bör innehålla för att kunna genomföra en vetenskaplig undersökning. Genomförande Studenten ska veta att man: o Behöver kunna hantera tekniken i undersökningen för att samla in data. o Dokumenterar insamlande av data systematiskt. Bearbetning/analys Studenten ska veta att man utifrån vald metod: o Gör analyser av insamlade data (ex statistik). o Gör en framställning av data (tabeller, grafer, kvalitativ). Rapportering Studenten ska veta att man: o Redovisar undersökningar skriftligt (enligt vetenskaplig struktur) och muntligt. Granskning Studenten ska veta att man: o Granskar vetenskapliga arbeten i skrift och muntliga framställningar (opponentskap).

12 10 (12) Termin 2 och 3 Veta hur man utför proceduren Minimimål för termin 2 och 3: studenten ska veta hur man utför den vetenskapliga proceduren. Vad som ingår i den vetenskapliga proceduren beskrivs nedan. Vad ska studeras? Studenten ska veta hur man utför: o Identifikation av ett problem som ska studeras. Inhämtande av kunskap Studenten ska veta hur man utför: o Inhämtning av kunskap på olika via olika källor. o Kritisk värdering av kunskap. o Att använda redan befintlig kunskap för att beskriva nya förhållanden. Problemformulering Studenten ska veta hur man utför: o Formulering av ett problem som ska studeras i form av syfte och frågeställningar. Planering Studenten ska veta hur man utför: o Att arbeta fram en forskningsplan för att kunna genomföra en vetenskaplig undersökning. Genomförande Studenten ska veta hur man utför: o Hantering av tekniken i undersökningen för att samla in data. o Dokumentation av insamlande data systematiskt. Bearbetning/analys Studenten ska veta hur man utifrån vald metod utför: o Analyser av insamlade data (ex statistik). o Framställning av data (tabeller, grafer, kvalitativ). Rapportering Studenten ska veta hur man utför: o Redovisning av undersökning skriftligt (enligt vetenskaplig struktur) och muntligt. Granskning Studenten ska veta hur man utför: o Granskning av vetenskapliga arbeten i skrift och muntliga framställningar (opponentskap).

13 11 (12) Termin 4 och 5 Kunna visa hur man utför proceduren Minimimål för termin 4 och 5: studenten ska kunna visa hur man utför den vetenskapliga proceduren. Vad som ingår i den vetenskapliga proceduren beskrivs nedan. Vad ska studeras? o Identifikation av ett problem som ska studeras. Inhämtande av kunskap o Inhämtning av kunskap via olika källor. o Kritisk värdering av kunskap. o Befintlig kunskap för att beskriva nya förhållanden. Problemformulering o Formulering av ett problem som ska studeras i form av syfte och frågeställningar. Planering o Framtagning av en forskningsplan och dess innehåll för att kunna genomföra en vetenskaplig undersökning. Genomförande o Hantering av tekniken i undersökningen för att samla in data. o Dokumentation av insamlande av data systematiskt. Bearbetning/analys o Analyser av insamlade data (ex statistik). o Framställning av data (tabeller, grafer, kvalitativ). Rapportering o Redovisning av undersökning skriftligt (enligt vetenskaplig struktur) och muntligt. Granskning o Granskning av vetenskapliga arbeten i skrift och muntliga framställningar (opponentskap).

14 12 (12) Termin 6 samt VFU Kunna utföra i yrkesmässigt sammanhang Minimimål för termin 6: studenten ska kunna utföra den vetenskapliga proceduren i ett yrkesmässigt sammanhang. Vad som ingår i den vetenskapliga proceduren beskrivs nedan. Vad ska studeras? o Identifikation av ett problem som ska studeras. Inhämtande av kunskap o Inhämtning av kunskap via olika källor. o Kritisk värdering av kunskap. o Befintlig kunskap för att beskriva nya förhållanden. Problemformulering o Formulering av ett problem som ska studeras i form av syfte och frågeställningar. Planering o Framtagning av en forskningsplan och dess innehåll för att kunna genomföra en vetenskaplig undersökning. Genomförande o Hantering av tekniken i undersökningen för att samla in data. o Dokumentation av insamlande av data systematiskt. Bearbetning/analys o Analyser av insamlade data (ex statistik). o Framställning av data (tabeller, grafer, kvalitativ). Rapportering o Redovisning av undersökning skriftligt (enligt vetenskaplig struktur) och muntligt. Granskning o Granskning av vetenskapliga arbeten i skrift och muntliga framställningar (opponentskap).