Handledning på nätkurser

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning på nätkurser"

Transkript

1 Lärcentret i Åbo Handledning på nätkurser

2 Texterna baserar sig på praktiska erfarenheter av handledning på nätkurser vid ÅA samt på föreläsningar och seminarier som undertecknad deltagit i. Den här guiden utgör främst en checklista för handledare. Tack till dem som bidragit med sina kommentarer - kommentarer och kompletteringar till guiden mottages med tacksamhet även i fortsättningen! För planering och produktion av nätkurser hänvisas till Lärcentrets Handbok för utveckling av nätkurs Tove Forslund, Lärcentret i Åbo Innehåll: 1 Introduktion 2 Handledarens olika roller och funktioner 3 Kanaler/medium för handledning 3.1 Handledning i Blackboard och Moodle Närstudier på nätkurs 4 Handledning i olika skeden av kursen 5 Före-handledning instruktioner för kursen 5.1 Allmän information om kursen 6 Handledning under pågående arbete med övningsuppgift 6.1 Allmänt 6.2 Handledarens uppgifter under kursens gång 6.3 Motivering av deltagarna 7 Feedback och bedömning 7.1 Allmänt 7.2 Peer review - vad göra för att deltagarnas feedback på varandras arbeten ska vara lärande? 7.3 Dokumentation av feedback 8 Aktivering på nätet 8.1 Nätdiskussioner Grund för fungerande diskussion / Instruktioner Handledning av diskussioner Varför misslyckas nätdiskussionen ibland? Vad göra? Summering av diskussion/gruppuppgift 8.2 Gruppuppgifter Vad göra för att få gruppuppgifter att fungera? Gruppindelning 9 Utmaningar för handledningen 9.1 Handledning av heterogena grupper 9.2 Helhetsbilden på kursen 9.3 Deltagarna följer inte deadlines 9.4 Handledarens arbetsmängd 10 Att arbeta som handledare (arvode, arbetets omfattning) 11 Webblänkar om handledning 2

3 1 Introduktion Då man talar om lärarens arbete på nätkurser är det bra att dela upp det i två skeden. Det första skedet är planering och produktion av en nätkurs, vilket innebär att man gör en struktur för kursen, producerar/sammanställer kurslitteratur, producerar övningsuppgifter och övrigt kursmaterial och för in det i en inlärningsmiljö (Blackboard, Moodle m.fl.). Det andra skedet är start, genomförandet och avslutning av kursen, vilket innebär att man tar emot anmälningar och ger deltagarna tillträde till kursen, håller ev. närundervisning, handleder medan de arbetar med övningsuppgifter och ger feedback på inlämnade svar och bedömer prestationerna, samt till sist avslutar kursen. Bild 1: Handboken för produktion av nätkurs Handledningen är inte något som endast hör till genomförandeskedet av kursen, utan redan i planerings- och produktionsskedet gör man en stor del av arbetet genom att producera välgjorda instruktioner för kursen (se kapitel 5). Dessutom bör man redan då också planera hurudan handledning läraren ger då kursen pågår (se kapitel 6-8). Då det är flera personer involverade i en kurs är det väldigt viktigt att göra en klar arbetsfördelning (se kapitel 2). Det är också viktigt att veta hur mycket arbetstid man har till förfogande för handledningen på kursen (se kapitel 10). Alla studiegrupper skiljer sig från varandra, så fastän något inte fungerar i en grupp betyder det ju inte att det är du som handleder som gjort något fel. Det är också ofta en stor skillnad mellan en 3

4 grupp med mestadels vuxna studerande och en grupp ordinarie studerande som avlägger kursen som obligatoriska studier inom sitt utbildningsprogram (och som en av många kurser samtidigt). 2 Handledarens olika roller och funktioner Handledaren har olika funktioner på en kurs de här funktionerna kan sammanfattas i fyra olika kategorier. En del av detta hör till före-handledningen, dvs. det är sådant som den som utvecklar kursen bör tänka på, men ofta måste handledaren kanske under pågående kurs komplettera detta. Organisatorisk funktion producera instruerande material ( före-handledning ) organisera grupparbeten och diskussion handleda i studieteknik föra inlärningsprocessen framåt kontrollera tidsanvändningen Kognitiv/pedagogisk funktion visa till informationskällor bekräfta ny inlärning (som byggs upp av erfarenhetsbaserad och teoretisk info) utmana till mer sofistikerat tänkande ange vad som är rätt eller fel /relevant, korrigera missförstånd producera instruerande material ( före-handledning ) Social funktion uppmuntra ge feedback skapa gruppkänsla stöda och möjliggöra grupparbete stöda kommunikation mellan studerande Teknisk funktion - se till att deltagarna klarar av tekniken Vem är handledare? På en kurs kan det finnas flera olika handledare som har hand om olika frågor. I de fall att det finns mer än en handledare är det viktigt att i förväg komma överens om rollfördelning och spelreglerna, t.ex.: läraren - gör instruktioner - ger feedback på vitsordsuppgifter expert från arbetslivet - ger feedback på enstaka övningsuppgift 4

5 - deltar i diskussion - svarar på frågor tutor (ex. äldre elev/studerande) - korrigerar uppgifter med godkänd/icke-godkänd - puffar på dem som inte deltar i diskussion/lämnar in övningsuppgifter kursledaren - hjälper i studietekniska frågor - hjälper med tekniken annan elev/peer review - ger feedback på varandras arbeten - ger teknisk/studieteknisk hjälp - uppmuntrar, ger socialt stöd självutvärdering - portfolio, dagbok automatisk feedback - självrättande uppgifter - FAQ Arbetsfördelnngen mellan kursplanerare och lärare på öppna universitetskurser har definierats närmare, se ÖPU-planerarkompassen. 3 Kanaler/medium för handledning E-post är den effektivaste kanalen då läraren skall kommunicera med en studerande (dvs. sådant som övriga studerande inte alls behöver/bör kunna läsa i något skede) eller då två studerande kommunicerar sinsemellan. Detsamma är fallet om läraren bör nå en stor grupp med ett meddelande snabbt, t.ex. information om inhiberad föreläsning (ett textmeddelande når dock i de flesta fall mottagarna ännu snabbare). MEN genast då det är fråga om att förmedla något till en eller flera som är av värde även för framtiden (specificerad instruktion för en övningsuppgift, sammanställning av tilläggsmaterial etc), eller då kursdeltagarna skall ta ställning till informationen, är det dock bättre att använda inlärningsplattformens anslagstavla + diskussionsforum. Det kan också hända att läraren vill freda sin e-postlåda från mejl som berör specifika frågor om kurser. Det är bra om handledaren redan från början av kursen gör klart spelreglerna för kommunikationen på kursen, dvs. vilket medium/vilken kanal används för vilket syfte. - Kom också ihåg att hålla fast vid det som ni på kursen kommit överens om. De vanligaste elektroniska kommunikationskanalerna lämpar sig bäst för följande: e-post - påminna om deadlines, uppmuntra att hänga med på kursen - praktiska frågor chat - ex problemlösning / "brainstormning" inför uppsats diskussionsforum 5

6 - alla kan lära sig av alla inlärningsplattformens anslagstavla - ny information till alla deltagare betygsbok - individuella vitsord och individuell feedback textmeddelande (SMS) - kort information går fram på kort varsel desktopvideokonferens - verktyg på kommande - handledning och svar på frågor i realtid i grupp eller individuellt Handledning i Blackboard och Moodle Det är mycket viktigt att läraren under kursens gång kontinuerligt lämnar spår efter sig på kurshemsidan. Det gör läraren genom att gå in i diskussioner och genom att ge feedback, men även genom att sätta in allmänna kommentarer, nyheter o.dyl. på kursens anslagstavla. Blackboard (Bb) I Blackboard heter anslagstavlan Announcements, där man regelbundet kan informera om det aktuella i kursen. Announcements kan anges som ingångssida, men man kan även ange vilken annan sida som helst som ingångssida. Här kan man också meddela då man gett sin feedback enligt någon av sätten nedan, så att studerande kan gå och läsa den. Feedback på uppgifter och kan ges på olika sätt: - om deltagarna lämnar in via Assignment-funktionen kan läraren ge individuell feedback i Gradebook i anslutning till den studerandes svar. o Notera att feedback via Gradebook inte följer med till följande kurskopia då de gamla kursdeltagarna stryks, så vill man spara feedbacken som man ger i gradebook lönar det sig att sätta in den t.ex. i lärarinfo-knappen - om läraren vill ge gruppfeedback kan den sättas in i gruppernas område (under File Exchange eller i diskussionsforum) eller så kan feedbacken sättas in som ett Item i modulen ifråga eller under en egen knapp/länk i menyn (t.ex. Feedback ). o här dokumenteras ju också lärarens feedback för nästa gång kursen går. Feedback på diskussioner kan ges direkt i diskussionsforumet. I Blackboard finns en funktion för att sända e-post till enskilda deltagare eller hela gruppen. Eftersom meddelandena inte sparas, som t.ex. i en sent-box, bör man för dokumentationens skull förslagsvis kopiera in sina e-postmeddelanden under lärarinfo-knappen el.mots. Närmare instruktioner för hur funktionerna används tekniskt finns i Blackboard-startguiden och i Blackboard-handledarguiden på 6

7 Moodle I Moodle finns ett nyhetsforum under kategorin senaste nytt som kan fungera som anslagstavla. Man kan definiera forumet så att deltagarna tvingas prenumerera på det, vilket innebär att e-post med meddelandet skickas ut automatisk till alla deltagare. Individuell feedback på uppgifter kan ges i betygsboken i samband med att man bedömer uppgifterna. Feedback åt hela gruppen kan sättas in t.ex. som ett textdokument i modulen. Feedback på diskussioner ges precis som i Blackboard direkt i forumet. Forum kan även användas för att ge feedback till t.ex. alla deltagare eller grupper. Moodle erbjuder olika typer av diskussionsforum som alla kan användas i olika syften - Lärarforum är till för kommunikation mellan lärarna på en kurs. De studerande ser inte detta forum och kan därmed varken läsa eller delta i diskussionerna där. - Nyhetsforumet kan ses som en anslagstavla för kursen. Det är t.ex. en lämplig plats för läraren att meddela de studerande om aktuella händelser och annat viktigt. Det är också vanligt att läraren sänder veckobrev till de studerande genom detta forum. - Öppna forum kan användas för vilka ändamål som helst I dessa forum kan du också bestämma om varje studerande måste skapa en egen diskussionstråd, eller om forumet är avsett för allmän diskusion. Varje diskussionsinlägg förses med författarens foto och namn, vilket gör diskussionerna mer "levande" och verkliga. Chat-modulen gör det möjligt att föra diskussioner i realtid. 3.3 Närstudier på nätkurs Det är viktigt att på en nätkurs fundera på syftet med närstudierna. Behövs det obligatoriska träffar? Hur används tiden effektivast, dvs. vad är svårt att göra på nätet? En introducerande träff kan underlätta organiseringen av t.ex. gruppuppgifter och det studietekniska. På en inledande träff är det bra att bl.a. gå igenom följande: Deltagarna presenterar sig för och lär känna varandra Deltagarna ges en introduktion i hur inlärningsplattformen och ev. annan teknik fungerar (gärna bör de ha möjlighet att öva i datorklass). Arbetssätten på kursen introduceras. Vid behov diskuterar gruppen t.ex. hur en bra nätdiskussion fungerar för att vara lärande. Om deltagarna förutsätts arbeta i grupp under kursens gång är det bra att inleda grupparbetet under närstudierna (planering, rollfördelning mm.) Läraren introducerar temat för kursen på ett inspirerande och aktiverande sätt Det är också viktigt att studerande får träna muntliga framträdanden under sin studietid. På en nätkurs kan deltagarna läsa och kommentera varandras skriftliga rapporter och uppsatser på nätet, men på närstudierna kan deltagarna göra presentationer där de använder olika slags audiovisuella hjälpmedel och PowerPoint (eller motsvarande), och där de gör en bra muntlig presentaion. 7

8 Programvara för desktopvideokonferens, som möjliggör kommunikation från den egna datorn i realtid i grupp, är på kommande och kan säkert delvis ersätta det att studerande träffas i ett undervisningsutrymme. 4 Handledning i olika skeden av kursen Gilly Salmon talar om en femstegsmodell för handledning på nätkurser, där hon visar på hur lärarens och studerandes roll under kursens gång förändras: Bild 2: Gilly Salmons Five-Stage Model. Källa: Alldeles i början av kursen är lärarens roll stor, då det gäller att se till att alla kan logga in, att alla känner sig välkomna på kursen och motiverade att ta itu med studierna. Därefter gäller det att se till att det finns sådana aktiviteter i kursen att studerande lär känna varandra, kommer in i sin grupp och börjar behärska verktygen för kommunikation. Det är viktigt att läraren kontrollerar att alla hänger med och att läraren också själv syns på kurshemsidan. I det följande börjar deltagarna bekanta sig med kursmaterialet och övningsuppgifterna. Läraren bör se till att alla vet vad som förväntas i inlämningsuppgifter och nätdiskussioner. I det följande skapar deltagarna kunskap tillsammans. För att stöda detta kan läraren uppmuntra studerande att jämföra ny information med tidigare kunskaper, att att reflektera över det som de lär sig och att tillämpa kunskapen på verkligheten. I det sista skedet skall läraren uppmuntra till metakognitition, till utvärdering av det egna lärandet. 8

9 5 Före-handledning instruktioner för kursen Handledningen kan indelas i tre olika faser: Förebyggande handledning ( Före-handledning ) - instruerande material och anvisningar, vilka läraren skriver i kursplaneringsskedet - dessa anvisningar bör ibland specificeras under kursens gång på basen av frågor från deltagarna Hjälp under pågående övningsarbete - frågor, dvs. handledaren följer upp hur studierna/arbetet med viss övningsuppgift framskrider - råd - uppmuntran Feedback - vitsord och kommentarer på inlämnad övningsuppgift Före -handledningen i en kurs innebär de instruktioner som gjorts för kursen, och som bör vara klara då kursen börjar. Då kursen går första gången blir handledaren säkert också ofta tvungen att komplettera instruktionerna under kursens gång. Instruktionerna kan inte vara för noggranna (ingen har ännu erfarenhet av att kursdeltagare skulle ha klagat på det!). Instruktionerna skall dock inte vara för långa, då kanske deltagarna inte orkar läsa igenom dem Allmän information om kursen Ett dokument i kursen som innehåller (behövliga delar av) följande information, hjälper den studerande att få en helhetsbild av hur kursen fungerar, vad de kan förvänta sig av handledaren och vad som förväntas av dem själva: Kontaktpersoner Kurs- och ämnesbeskrivning Kurslitteratur och material om Printning av material biblioteksinformation Kursens uppbyggnad/schema länk till översiktsbild av kursen terminologi som används i kursen Bedömning och examination kursens examination bedömning av uppgifter vitsords-betygsboken allmänna krav på uppgifterna Handledning och feedback kommunikation i kursen feedback Planering av studierna och arbetsmängd förslag på hur den studerande kan fördela sitt arbete under veckan 9

10 att arbeta i grupp Tekniskt stöd och tekniska guider Blackboardguide för studerande / Studentmanual i Moodle att ladda ned programvara datorklasser vid ÅA att lämna in uppgifter Skrivtekniska instruktioner skrivråd och -guider referensteknik skrivhandledning vid Språkcentret Öppna universitetets information på ÖPU-kurser länk till ÖPU:s webbsida kursens avgifter och registrering information om avklarad kurs och intyg närmare information studievägledningssidorna på webben Här finns en mall för den allmänna informationen: Exempel på översiktsbilder av kursen finns här: Bild 3: En översiktsbild av kursen som samtidigt fungerar som en kontroll för handledaren att det t.ex. är en lagom mängd individuella uppgifter resp. gruppuppgifter, att lärarens arbetsmängd är överkomlig etc. 10

11 I varje övningsuppgift borde finnas följande information: målsättning med uppgiften - jfr Bloom nedan uppgift: vad förväntas kursdeltagarna göra (vilket material hör uppgiften ihop med) omfång på svaret (t.ex. antal ord, ifall detta är ett system som alla deltagares ordbehandlingsprogram klarar av) hur lång tid förväntas studerande i medeltal lägga ned på övningsuppgiften för vem och var (i diskussionsforum, via assignments etc) skall uppgiften publiceras - för övriga studerande / läraren / på öppen webbsida deadline hur bedöms uppgiften hurudan feedback ges på uppgiften Blooms taxonomi Övningsuppgifter kan ha olika svårighetsgrad, vilket också kräver olika slags handledning (från ev. självrättande till detaljerad och individuell) 1. Kunskap: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper som han memorerat. 2. Förståelse: Den studerande visar att han förstår relationer och samband i det kunskapsstoff han lärt sig. 3. Tillämpning: Den studerande kan tillämpa sina kunskaper på nya, för honom relativt okända tillämpningsområden. 4. Analys: Den studerande kan analysera fram beståndsdelar i en helhet av data och företeelser. 5. Syntes: Den studerande kan producera och skapa något eget och relativt unikt. 6. Värdering: Den studerande förmår ge mer sakligt grundade värdeomdömen kring det han kan. Se även 5.2 Introduktion i avläggandet av nätkursen Det är viktigt att för studerande klargöra hurudan och genom vilka kanaler handledning och feedback ges i kursen. För att studerande skall komma igång med studierna på kursen behövs - ett välkomstmejl med information om kursstart och inloggning. - välstrukturerad allmän information i kursen, där det framgår hur kursen är uppbyggd och hur studieprocessen går till. - en introduktion i hur inlärningsplattformen fungerar (ev. i samband med kursstart, eller i form av användarguide) - ev. handledning i detta med nätstudier. Välkomstmejl Följande information bör studerande få innan de loggar in på kursen: - info hur loggar in (dvs. intron på Bb-/Moodle-guiden) och ev. vilken teknik man bör ha tillgång till - ev. Moodle-/Blackboard-studentguiden - info om kurslitetteraturen och hur man lånar den 11

12 - kort om hur man studerar på kursen - ev. kursens tidtabell/översiktsschema för att kunna planera in sina studier i god tid (inkl. datum för tent och hur mycket tid man ungefär bör jobba per vecka) - kontaktuppgifter - om kursens avgift och ev. materialavgift och registrering (ÖPU-kurser) Exempel på välkomstmejl finns här: För allmän information, se ovan kapitel 5.1. Introduktion i Blackboard Blackboards egen studentmanual på engelska är tillgänglig i Blackboard, men den är mycket omfattande (160 sidor), vilket kan skrämma mer än hjälpa deltagarna. Det är i stället bättre om läraren gör en guide anpassad till just de funktioner som används i den aktuella kursen; en användarguide på svenska för studerande att modifiera och förkorta finns i word-format på (se Användarguider för studerande). Det finns även en motsvarande kort guide på engelska att modifiera. Introduktion i Moodle En studentguide i Moodle (på svenska och på engelska) finns på Handledning i att studera på nätet På Lärcentrets hemsidor finns texter om nätstudier att vid behov modifiera för den egna kursen eller hänvisa deltagarna till. Här finns även en nätföreläsning om nätstudier: 6 Handledning under pågående arbete med övningsuppgift 6.1 Allmänt Att tänka på: bestäm i förväg hur mycket tid läraren/övriga handledare har till sitt förfogande för varje modul (varje övningsuppgift) skall handledaren vara proaktiv (kontakta studerande och fråga hur arbetet framskrider) eller endast/huvudsakligen reaktiv (reagera på frågor från kursdeltagarna)? - ange detta också i instruktionerna uppmuntra deltagarna att de verkligen får fråga och kommentera! - visa på hemsidan att någon frågat (dvs. andra har också frågor!), förbättra vid behov instruktionerna som respons på frågor ange i instruktionerna vilka klockslag/vilka dagar handledaren är anträffbar (och i vilka medier): praktiska frågor/ hur studera -frågor bör besvara genast, annars försvinner motivationen snabbt, medan frågor om innehållet kan besvarar under e-mottagningen vissa tider under veckan även medstuderande kan handleda - det är då viktigt att skapa förutsättningarna för detta. Se 12

13 punkt 7.2. frågor som ställs under kursens gång kan samlas till FAQ det kan underlätta lärarens arbete genom att deltagarna först uppmuntras kontrollera ifall andra redan frågat samma sak. Nästa gång kursen går kan läraren redan i instruktionerna specificera det som frågats om tidigare. 6.2 Handledarens uppgifter under kursens gång Vissa saker är speciellt viktigt för handledaren då kursen pågår. Handledaren bör kunna följande: a. hantera kursdeltagarnas förväntningar Tar man reda på kursdeltagarnas förväntningar bör man även beakta dem under kursen. Detta kan göras så att (någon sammanställer och) handledaren kommenterar vad som kommer att tas upp i denna kurs och vad inte, eller att kursen de facto anpassas enligt förväntningarna detta är lättare att förverkliga om det finns icke-färdigt planerade moduler i kursen eller övningar som deltagarna kan göra på eget sätt eller om valfritt tema. b. skapa en god inlärningsmiljö och atmosfär Det är viktigt med en bra start på kursen. Någon form av isbrytar-övning kan vara bra, dvs. något sätt som deltagarna lär känna varandra på, kommer in i ämnet och blir motiverade för kursen: deltagarna intervjuar varandra och publicerar en presentation av den andra deltagarna tar reda på vilken inlärningsstil de har; detta kan de t.ex. göra i IQFormprogrammet som finns på svenska på webben Om alla deltagare gör testet här får man även en profil för hela gruppen (läraren bör i förväg bekanta sig med testet). tillämpa olika gissningslekar till ditt IT-medium, t.ex. o 20 frågor o alla ger svar om sig själva, de övriga i gruppen skall gissa frågorna gallup (med frågor om förkunskaper, attityder) tjattsession webbtävling (engelska scavenger hunt/web quest), deltagarna skall hitta o svar på vissa frågor på webben o x webbsidor/elektroniska tidningsartiklar i databaser om visst tema relaterat till kursen o sin favoritwebbsajt om visst tema c. uppmuntra deltagarna till att delta (göra övningsuppgifter, delta i diskussionen, hjälpa andra studerande som ber om hjälp mm) Uppmuntran behöver alla grupper av studerande! Det skall man inte spara på, liksom inte heller på individuellt beröm och uppmärksammandet av individen (dvs. att just mitt inlägg noteras av handledaren och plockas fram upplevs kanske t.o.m. överraskande positivt!). d. administrera kursen Korrigera misstag, skapa nya grupper mm. snabbt, inte efter en vecka! 13

14 e. följa med hur deltagarna avlägger kursen och framskrider i inlärningsprocessen Ge vitsord eller godkänt för avklarade uppgifter, puffa på deltagare som inte hänger med, ge extra övningar eller tilläggsmaterial åt studerande som inte har samma kunskapsnivå. f.uppmuntra till djupinlärning och reflektion Be deltagarna förankra ämnet i den egna verkligheten Skapa en spänning/dissonans/ambivalens mellan två diskurser/frågeställningar (t.ex. man har en teori och ett praktiskt exempel som vänder upp och ned på teorin) Först utför studerande något mer mekaniskt, såsom att räkna ut någon statistik på verkliga data och rapporterar det i en självrättande övning (quiz-form), där det (som överraskning) dyker upp även analysfrågor (t.ex.: "vad beror det på att svaret på fråga två blir 3 även om svaret på fråga ett var 5?") Be deltagarna reflektera över vad han/hon kan/anser idag i en viss fråga, vad han/hon kunde/ansåg före kursen, hur ser han/hon på den egna utvecklingen g.ge effektiv feedback och bedöma inläggen och övningsuppgifterna (se kapitel 4.3 Feedback) 6.3 Motivering av deltagarna Curtis J. Bonk beskriver följande motivationsfaktorer, vilka alla är viktiga i en (nät-)kurs. För vissa studerande är dock en del faktorer ännu viktigare än för andra. Då övningsuppgifterna konstrueras och i samband med handledningen bör handledaren försöka stöda följande faktorer: atmosfär: psykologisk säkerhet, behov att känna sig väl till mods, tillhörighet feedback: svar på frågor, stöd, uppmuntran engagemang: ansträngning, involvering, spänning meningsfyllt: intressant, relevant, autentiskt valfrihet: flexibilitet, möjligheter, självstyrdhet omväxling: nyhet, okänt nyfikenhet: roligt, fantasi spänning: utmaning, dissonans, debatt/polemik interaktivitet: kollaborativt, team, samarbete målmedvetenhet: produkt, framgång, ägande (ownership) Curtis J. Bonk: om olika sätt att motivera studerande i klassrummet 7 Feedback och bedömning 7.1 Allmänt Feedbacken är något som studerande i utvärderingar plockar fram, dvs. om det på kursen har givits mycket individuell feedback är studerande ofta mycket nöjda med kursen! 14

15 Det är också viktigt i planeringen av kursen att fundera på och i instruktionerna ange följande: hur kursen och de enskilda övningsuppgifterna bedöms hurudan feedback studerande kan förvänta sig: - ingen feedback utan endast ett vitsord eller notering om godkänt/underkänt/behov av komplettering - peer feedback, dvs. feedback av medstuderande - individuell kommentar/gruppkommentar - modellsvar - sammanfattning - autmatsvar på självrättande övningsuppgifter när feedbacken ges (att kursdeltagarna skall läsa feedbacken och) hur de skall reagera på den Feedbacken skall visa studenterna på hur de kan bli bättre. Då feedbacken innehåller kritik är det viktigt att ändå även plocka ut det positiva i svaret. Hamburger-feedback är bra, dvs. säg först något positivt, sedan kritiken och därefter igen något positivt eller konstruktivt (vad borde studerande göra för att skriva ett bättre svar). Spara inte på individuellt beröm och uppmärksammandet av individen (dvs. att just mitt inlägg noteras av handledaren och plockas fram upplevs väldigt positivt). Tänk alltid på hur kursdeltagaren kommer att känna sig efter att ha läst feedbacken. Feedback fungerar allra bäst om den ses som tvåvägskommunikation, dvs. studerande besvarar feedbacken: Hur upplevde de feedbacken? Vad lärde de sig av den? Ibland kan de även uppmanas att lämna in en förbättrad version av uppgiften. Några gyllene regler för feedback: - Ge feedback snabbt! - Börja positivt - Tänk dig in i hur mottagaren kan uppfatta feedbacken - Var uppmuntrande och motiverande - Få studerande att utvärdera sig själv - Ge objektiv feedback; koncentrera på sak, ej person - Var saklig och tydlig - Koncentrera dig på helheten, inte småsaker - Var ärlig och äkta 7.2 Peer review - vad göra för att deltagarnas feedback på varandras arbeten ska vara lärande? Studerande kan också ge feedback åt varandra, men det är då viktigt att ge noggranna instruktioner! Handledare kan uppleva att det finns en risk med att låta deltagarna ge feedback åt varandra/kommentera varandras arbeten, dvs. att kvaliteten på feedbacken i så fall blir lidande. Det är dock värt att satsa på denna typs feedback, eftersom den har flera goda sidor: den feedback den enskilda studerande får blir mer varierande då den ges av flera olika personer 15

16 det är också lärorikt för studerande att ge feedback (det tvingar studerande att sätta sig in i ämnet, att ge feedback är något de även behöver kunna för arbetslivet) det minskar på lärarens arbetsbörda På följande sätt kan handledaren uppmuntra till bra feedback/kommentarer: handledarna ställer många frågor som deltagarna skall besvara i feedbacken kommentarerna betygsätts deltagarna förväntas inte läsa väldigt många arbeten, utan delas in i mindre grupper och kan på det viset satsa på de arbeten och teman de förväntas ge kommentarer på handledaren bestämmer vem som kommenterar vem deltagarna utvärderar de kommentarer de fått handledaren ger instruktioner för kommentarerna (checklista) kommentarerna ges i form av frågor Typ av frågor Frågor som ber om mer bevis: hur kan du motivera detta? Frågor som ber om förtydligande: kan du säga det på ett annat sätt? Frågor som knyter ihop: hur hänger detta ihop med? Hypotetiska frågor: vad skulle ha hänt om? Hur skulle x ha varit annorlunda om? Orsak-verkan: vad skulle ha varit resultatet om? Se Discussion as a Way of Teaching, ss Här kan man läsa mer om peer review: Peer feedback - att utvärdera egna och medstuderandes övningsuppgifter 7.3 Dokumentation av feedback Även om dokumentationen kan ta tid lönar det sig för framtiden (skalfördelar). Spara feedbacken med tanke på nästa gång kursen ges: spara deltagarnas svar som modellsvar (dvs. som modell för studenterna) (Kom ihåg att be om tillåtelse av berörda studerande) spara deltagarnas svar som modell för ev. ny lärare (exempel på svar värt vitsord 1, 2, 3) spara lärarens vanliga kommentarer (speciellt kommentarer till hela gruppen) skriv ned vad som förväntas i ett bra svar skriv in i separat dokument vilka förbättringar i instruktionerna för övningsuppgiften som bör göras 16

17 8 Aktivering på nätet 8.1 Nätdiskussioner Grund för fungerande diskussion / Instruktioner A och O: bra tema! - Ge - mensam utgångspunkt (t.ex. film, artikel) - som deltagarna har åsikter om - som deltagarna kan tillämpa (egna exempel, egna erfarenheter) - aktuellt - deltagarna föreslår teman - deltagarna väljer själva bland ett större utbud teman vilka de vill diskutera deltagarna har olika roller i diskussionen (funktionella, ämnesrelaterade, för och emot) klar tidtabell: deadlines för varje etapp i diskussionen: deadlines för inlägg 1, kommentar 1, kommentar 2, sammanfattning (exempelvis) deltagarna är indelade i grupper diskussionen har ett klart syfte: ni skall lära er... det finns klara spelregler/netikett - hurudana diskussionsinlägg räknas - vad händer med smygtittarna (dvs. de som bara läser inlägg men inte gör egna): blir de endast underkända eller utestängs de från kursen? - regler för gott beteende - smileys, t.ex. - diskutera med deltagarna vad en fungerande diskussion är: Vad får deltagarna att diskutera? Hur få tröskeln för deltagande tillräckligt låg? När är det tryggt att diskutera? Handledning av diskussioner Det är viktigt att fundera på hur mycket läraren skall vara närvarande i diskussionerna. Det enda sättet läraren syns på är att göra inlägg i diskussionen, men lärarens inlägg kan även minska på deltagarnas aktivitet (de väntar på rätt svar från läraren). Läraren kan i början av kursen vara mera aktiv (men på ett konstuktivt sätt som lockar deltagarna till att delta i diskussionen) och sedan överlämna diskussionerna mer åt deltagarna, men då bör läraren även motivera varför han/hon syns/inte syns i diskussionerna. Läraren uppgift i diskussioner är att påminna deltagarna om att använda terminologi, hänvisa till litteratur rätta till missförstånd / felaktiga uppfattningar hänvisa deltagarna till kommentarer som andra studerande gjort och till litteraturen (med tanke på lärarens tidsanvändning!) ge feedback i form av positiv kritik: deltagarna vill veta att läraren noterar och ser vad de 17

18 tänker i diskussionen summera diskussionen vid behov (men tänk på lärarens tid: har läraren tid att summera eller är det bättre att i stället utse någon eller några studerande som sammanfattar) ställa frågor (se 4.3 för olika typs frågor) inspirera till reflektiva tankar uppmuntra till djupare förståelse ( ge mer info om.., motivera hur ) uppmuntra studerande till att ta reda på mer: ge webblänkar, uppmuntra till att läsa viss författare eller kontakta viss person uppmuntra till dialog ( kan någon ge tre potentiella orsaker.., håller alla med om.. ) påminna om netikett (vid behov via e-post eller annan privat kommunikation, ifall det inte är ändamålsenligt att sätta folk på plats inför resten av gruppen) Exempel på instruktioner för kommenterande inlägg Kommentera genom att kom fram med helt motsatt ståndpunkt (motivera)/hålla med ge egna exempel eller berätta om egna erfarenheter lösningsförslag hänvisning till/jämförelse med litteratur sammanfatta det som kommit fram hittills ställ frågor Ett bra diskussionsinlägg kunde vara ett som ger nya fakta och idéer bygger på tidigare inlägg/andras inlägg kritiskt värderar andras inlägg sammanfattar det väsentliga i diskussionen länkar teorier till egna erfarenheter Varför misslyckas nätdiskussionen ibland? Vad göra? tekniska problem (deltagarna hittar inte de andras diskussionsinlägg, nätkontakten krånglar, dålig rubriksättning) - ifall orsaken är att datorn inte fungerar så måste handledaren ta till något annat medium! (ring upp eller skicka ett SMS till deltagaren som inte synts till i diskussionen) de studerande har för höga krav på egna inlägg - även korta svar räcker ibland (omväxlande med mer uttömmande) - handledaren föregår med exempel på mer anspråkslöst inlägg - handledaren uppmuntrar (t.ex. genom att plocka fram det som deltagarna kommit fram med) för låg nivå på inlägg - handledaren ger exempel på bra inlägg diskussionen spårar ur - handledaren ingriper diskussionen blir splittrad (deltagarna ger strökommentarer i många olika diskussioner) - i instruktionerna anges att varje inlägg bör vara anknutet till annat inlägg (för att visa på 18

19 att kunskapen konstrueras) - deltagarna skall endast följa med en eller några få diskussioner - deltagarna gör en sammanfattning av diskussionen: protokoll eller individuell loggbok över slutförd diskussion den finländska kulturen är en fråga-svar-kultur, inte en kultur där man enkelt avbryter varandra eller säger emot t.ex. läraren - handledaren utmanar och betonar betydelsen av debatt deltagarna diskuterar inte alls eller struntar i deadlines - det finns krav på antal diskussionsinlägg (och på inläggens kvalitet) och diskussionen betygssätts och/eller utgör en del av examination - den som inte deltagit under den tid diskussionen pågått gör en sammanfattning av hela diskussionen (dvs. den kan inte sätta in diskussionsinlägg i efterskott, så fungerar inte någon diskussion!) alla har samma åsikt - ge deltagarna olika roller diskussionen blir utdragen/urvattnad - se över tidtabellen för diskussionen deltagarna tar inte diskussionen på allvar - motivera varför det finns diskussionsuppgifter i kursen/vad syftet med uppgiften är - examinationsformen diskussion definieras och syftet med diskussionen diskuteras med de studerande - tydliga instruktioner (längd, antal inlägg, hur svara) - enda examinationsformen för viss modul ( så här avläggs den här modulen ) den som gör det första inlägget i diskussionen ger ett fullständigt uttömmande inlägg - handledaren ser över hur diskussionsfrågan är ställd, den bör ställas så att det inte finns ett helt uttömmande svar diskussionsdeltagarna bryter mot netiketten (t.ex. någon angriper annans person, inte själva temat, någon dominerar diskussionen) handledaren kontaktar (vid behov via e-post eller annan privat kommunikation, ifall det inte är ändamålsenligt att sätta folk på plats inför resten av gruppen) deltagarna vågar ej uttrycka sin åsikt - studenterna diskuterar först svar på frågorna i par/smågrupper publicerar sedan gemensamt svar Summering av diskussion/gruppuppgift För att undvika att en diskussion (eller en gruppuppgift) upplevs splittrad kan det vara bra att deltagarna i slutet skriver en sammanfattning: individuell dagbok / övningsuppgift: - vad lärde du dig av diskussionen? - sammanfattning uppsats baserad på ämnen som debatterats i nätdiskussion - i uppsatsen bör ingå t.ex. fem inlägg och kommentar till eller citat av andras inlägg - diskussionen bör relateras till det som sägs i (kurs)litteraturen (med sidhänvisningar, återgivning av text etc.) 19

20 8.2 Gruppuppgifter En kursdeltagare utgår i princip från att uppgifterna på en kurs skall vara individuella. Om det ingår gruppuppgifter finns det ofta någon som suckar djupt över detta. Gruppuppgifter innebär dock ofta att slutresultatet blir bättre och att studerande lär sig mer (de måste försvara sina åsikter och förklara sina påstående tydligare i en grupp, reflektion och tillämpning av temat görs aktivare mm) Vad göra för att få gruppuppgifter att fungera? satsa på orienteringsfasen (t.ex. på närstudier) skapa gruppsammanhållning (se till att deltagarna lär känna varandra) om arbetet startar på nätet bör man använda någon form av isbrytare: enkla uppgifter, presentationer, småprat (se 4.2 b) noggrann gemensam planering av arbetet (planeringen redovisas för och skall utmynna i en plan som ges in till läraren) tidtabell arbetsfördelning regler för arbetet inled själva grupparbetet gruppuppgifterna bör vara sådana att man inte kan göra dem ensamma (t.ex. expertroller) handledaren motiverar varför uppgifterna görs i grupp (viktigt!) klar tidtabell för delmoment i gruppuppgifterna (och tillräckligt mycket tid för varje delmoment) gruppindelningen kan göras på olika sätt: deltagarna väljer själva vem de jobbar med deltagarna väljer grupp enligt det ämne som intresserar dem lärarna placerar deltagarna i grupper Gruppindelning Gruppindelningen för en kurs där de ska jobba i grupp under nätkursen kan göras antingen på närstudier eller på nätet, här följer några exempel på olika sätt/kriterier: Geografiska kriterier: personer från samma ort (närliggande områden) bildar en grupp. Då har de rent fysisk möjlighet att träffas och samarbeta om de kanske föredrar det fram om att arbeta via nätet. På närstudieträff: om man inte kan rita med krita på golvet föreställer man sig Finlands karta (man märker ut ex. Åbo och Vasa ) och deltagarna ställer sig på sin hemort, på basen av vilket gruppindelningen görs (en bra övning som får deltagarna att röra på sig, går att göra också i små utrymmen!) "Latmaskarna" och "flitiga" i en grupp så att latmaskarna inte kan åka snålskjuts i en grupp där det finns andra mera samvetsgranna deltagare 20

21 På närstudieträff: deltagarna ställer sig i olika hörn på basen av om de har studerat ämnet tidigare eller ej och om de har arbetat med saken i praktiken eller ej, om de gjort båda sakerna eller en av dem. Sedan bildas grupperna genom a) att man plockar en typ från varje hörn eller (sämre) b) att varje hörn är en grupp. Andra kriterier för gruppindelning: kön, ålder, alfabetet (på närstudier kan deltagna få en bensträckare i samband med att de ställer sig i åldersålder eller i alfabetisk ordning i en lång rad). I en större grupp är det bättre om läraren gör gruppindelningen. Problem som har att göra med detta är då deltagarna hoppar av: skall grupper slås ihop, skall någon grupp få förbli väldigt liten etc? 9. Utmaningar för handledningen 9.1 Handledning av heterogena grupper Grupper med olika erfarenheter, olika mycket förkunskaper, olika inlärningsstilar mm. utgör en utmaning för läraren, men kan också bidra till mycket lärande i gruppen om heterogeniteten utnyttjas (i gruppindelning, i diskussioner mm). Om de studerande har stora skillnader i kunskapsnivå: Det görs gruppindelning antingen så att alla med mera förkunskaper är i en grupp och sålunda också bör nå längre än andra grupper, eller så att det i varje grupp finns en som har mer kunskaper och där kan fungera som expert. En mycket bättre studerande kan även få jobba utanför gruppen och i stället kommunicera direkt med läraren. Om deltagarna har olika inlärningsstilar: Studerande kan välja bland uppgifter och hur de utför dem. (En isbrytar-övning kunde vara för deltagarna att ta reda på vilken inlärningsstil de har; detta kan de t.ex. göra i IQForm-programmet, som finns på svenska på webben Om alla deltagare gör testet här får man även en profil för hela gruppen.) 9.2 Helhetsbilden på kursen En av de saker som man bör vara noggrann med på en nätkurs är att se till att deltagarna får en helhetsbild av kursen; det kan finnas en risk för att deltagarna upplever material och uppgifter som små bitar på olika ställen i inlärningsplattformen bitar som inte hänger ihop innehållsmässigt och bitar som deltagarna inte vet hur och när de skall läsa och åtgärda under kursens gång. Om det är flera lärare på kursen bör man vara speciellt noga med att se till att kursen ändå skapar en helhet och att den helheten tydliggörs för de studerande. Det är vikigt att ge en helhetsbild både av innehållet och av hur kursen avläggs (studieformerna). Helheten kan uppnås genom liknande typer av uppgifter i alla moduler varje avsnitt bygger på föregående (t.ex matematiska ämnen) några få större övningsuppgifter i stället för många små flera små uppgifter ger underlag för större uppgift 21

22 röd tråd: portfolio / dagbok frågor på vilka samlas svar genom hela kursen avslutande seminarium slutuppsats quiz (självutvärdering) i slutet/mitt i kursen i slutet: deltagarna ombeds själva hitta röda tråden knyter tillbaka till första uppgiften knyter tillbaka till förväntningar återknyter till innehållet i tidigare + kommande moduler deltagarna uppmanas gå tillbaka till tidigare avlagd uppgift 9.3 Deltagarna följer inte deadlines Ett vanligt problem i nätkurser kan vara att deltagarna inte följer deadlines. Det är ju inte bara ett principiellt problem ( deltagarna lyder inte handledarens instruktioner ), utan ett verkligt problem ifall uppgiften är en gruppuppgift där flera studerande är beroende av varandras inlägg, eller om hela gruppen skall få gemensam feedback. Det belastar också läraren, eftersom han/hon måste jobba med flera uppgifter samtidigt (med att ge feedback på eftersläntrarnas svar på tidigare uppgifter samtidigt som han/hon handleder pågående uppgift). I gruppuppgifter kan handledaren skapa en grupp av slöfockarna eller be gruppens medlemmar utvärdera varandras arbetsinsats. Vad kan handledaren göra för att få deltagarna att hålla tidtabellen bättre? Ifall man i en kurs går in för (någon av) dessa punkter så bör det även finnas med i kursen instruktioner (spelreglerna som alla bör känna till eller ev. t.o.m. skriva under). Då en kurs har deadlines rätt sällan eller har oregelbundna deadlines: t.ex. en vecka före deadlines påminner handledaren per mejl om följande deadline. Endast de studerande som följer tidtabellen får feedback. Om läraren upplever att det är viktigt att även eftersläntrarna får feedback så skall dock inte hela gruppen behöva vänta på att alla lämnat in svaren innan de får sin feedback (dvs. låt inte de som varit i tid vänta på alla andra). De studerande som är försenade får lägre vitsord. Om den studerande blir försenad är det viktigt att den meddelar om detta. Ifall kursdeltagarna själva tillsammans besluter om deadlines håller de sig också bättre till deadlines. Handledaren meddelar offentligt (ex. genom att efterlysa svaren) vem som varit försenad. 22

23 9.4 Handledarens arbetsmängd Hur behärska arbetsmängden för handledaren I en nätkurs är det ofta omöjligt för läraren att ge så mycket handledning som han/hon egentligen skulle vilja. Nätkurserna får inte bli en väldig börda för läraren, dvs. det är viktigt att se över lärarens arbetsmängd i nätkurser. På följande sätt kan man minska arbetsmängden: läraren ger gruppkommentarer i st. för individuella kommentarer - gruppkommentarerna är också bra på så sätt att deltagarna då lär av varandra - sammanfattar svaret på bra sätt för studerande (och för läraren med tanke på nästa gång kursen går) läraren ger modellsvar (dvs. det höjer kvaliteten på svaren, vilket betyder mindre feedback, och det gör också att studerande inte behöver fråga om t.ex. formen på svaren) arbetet fördelas mellan flera handledare deltagarna utvärderar sitt eget arbete (ex. de jämför sina inlämnade övningssvar med målsättningarna för modulen/uppgiften, de utgår från vissa kriterier, de reflekterar över frågan vad har jag lärt mig ) o Frågor som underlag för självutvärdering: - besvarades frågorna som ställdes, höll jag mig till temat? Analysera. - har jag hänvisat till eller använt mig av litteratur (kurslitteraturen, annan litteratur)? - i en diskussion: har jag "lyssnat" på de andra i diskussionen, dvs. förde jag en dialog med de andra (eller blev det mest min egen monolog)? Analysera. - i en diskussion: tillförde jag något nytt i diskussionen? Analysera. peer feedback : deltagarna kommenterar/bedömer varandras uppgifter (se 4.3) med längre hunna studerande frågar läraren vilken slags feedback (och på vad) de helst önskar feedback och koncentrerar sig sedan på de uppgifterna. 10 Att arbeta som handledare (arvode, arbetets omfattning) Följande rekommendation för uträknande av handledningsarvode har använts inom det öppna universitetet sedan läsåret Samma underlag kan dock även användas på andra kurser. Utgångspunkten har varit att en nätkurs inte skall vara dyrare än en föreläsningsbaserad kurs. Vad innebär handledningsarvodet på nätkurser? För handledning på nätkurser betalas arvode enligt annan gruppundervisning med examination. Arvodet innebär en lektion (h) aktiv handledning och en h förberedelse (jfr föreläsningsarvodet vilket innebär ungefär en h föreläsning och två h förberedelse). Huvudprinciperna för vad som ingår i arbetet är följande: Förberedelsen inbegriper: - genomgång av att alla lämnat in övningsuppgifterna + utprint vid behov - puffa på studerande som inte lämnat in övningsuppgifterna 23

24 - sätta sig in i övningsuppgiftens ämne - söka fram tilläggsmaterial åt deltagare - svara på deltagarnas frågor om uppgiften - föra in vitsorden och kommentarerna i Grade Book/betygsboken. Den aktiva handledningen (dvs. timmarna som anges nedan) inbegriper: - läsa igenom deltagarnas inlämnade svar - skriva kommentarer och ge vitsord. Handledning för 5/10 sp-kurser Totalt antal handledningstimmar till förfogande för hela gruppen/hela kursen (ungefärlig uppskattning/rekommendation, att modifiera enligt egna förhållanden): 100 delt. 87 h handledning för 5 sp-kurs /150 h för 10 sp kurs 80 delt 76 h /135 h 60 delt 64 h / 115 h 40 delt 51h / 95 h 20 delt 33 h / 60 h 15 delt 27 h / 50 h 10 delt 18 h / 35 h Det här utgör riktlinjer för en kurs som inte har andra närstudier än ev. en första träff som introducerar studerande i kursens arbetssätt och teman. För närmare information, se: Handledning i stora resp. små grupper I de kurser som potentiellt kan ha många deltagare bör arbetsmängden för läraren ses över. Om gruppen har mer än ca 20 deltagare bör det finnas fler uppgifter där deltagarna jobbar i grupp och ger feedback åt varandra. Kan man ge individuell feedback bara åt dem som följer deadlines? I samband med att kursen planeras görs en lärarmodul där det för varje övningsuppgift skrivs ned vad som förväntas av svaren. Vilken "aktiv handledning" är oberoende (eller rätt oberoende) av antalet deltagare? - skriva gruppfeedback - självrättande frågor - diskussion där läraren ej aktivt deltar i diskussionen Vilken "aktiv handledning" är beroende av antalet deltagare? - läsa igenom deltagarnas inlämnade svar - ge individuell feedback - puffa på studerande som inte lämnat in uppgifter - söka fram tilläggsmaterial - svara på deltagarnas frågor 24

25 11. Webblänkar om handledning Lärcentrets webbsidor Lärcentrets Handbok för utveckling av nätkurser IQ Team - Information, stöd och handledning för arbete i grupp > Studier. Matikainen, Janne (toim.): Oppimisen ohjaus verkossa. Palmenia-kustannus Online Tutoring e-book: The Tutor s Role and Effective Strategies for Online Tutoring Peer feedback - att utvärdera egna och medstuderandes övningsuppgifter TieVie-utbildningarnas material om handledning: Salmon, Gilly: E-Moderating The Key to Teaching and Learning Online. Kogan Page och Salmon, G: e-tivities. Kogan Page Hemsidor: Theory and Practice of Online Learning, Athabasca University, 2004: 25

Tritonia, LIN Tove Forslund. Innehåll

Tritonia, LIN Tove Forslund.  Innehåll Tritonia, LIN3 13.10.2006 Tove Forslund tove.forslund@abo.fi, www.abo.fi/lc/ 1 Innehåll Planeringsprocessen Yttre ramar Planering och beskrivning av studerandes inlärningsprocess Planering av aktivering

Läs mer

Studieguide och användarhandbok för Moodle2

Studieguide och användarhandbok för Moodle2 Uppdaterad i maj 2012/NKallio Studieguide och användarhandbok för Moodle2 för kursen PF:s studieorientering, 2 sp 1. Introduktion till kursen Studieperioden PF:s studieorientering (2 sp) är en obligatorisk

Läs mer

Aktivering, examination, utvärdering och handledning YH Sydväst, Ekenäs 22.4.2006

Aktivering, examination, utvärdering och handledning YH Sydväst, Ekenäs 22.4.2006 Aktivering, examination, utvärdering och handledning YH Sydväst, Ekenäs 22.4.2006 Tove Forslund tove.forslund@abo.fi, www.abo.fi/lc/ Utgångspunkten för aktivering Före-handledning: instruktioner Aktiverande

Läs mer

Studieguide och användarhandbok för Blackboard för kursen HF:s studieorientering 2 sp

Studieguide och användarhandbok för Blackboard för kursen HF:s studieorientering 2 sp Studieguide och användarhandbok för Blackboard för kursen HF:s studieorientering 2 sp Bekanta dig med sidorna 1-2 av den här studieguiden inför studiestarten v. 35! Kontaktuppgifter: Matias Dahlbäck (till

Läs mer

Att undervisa och examinera på nätet. Utvecklingsdagar för virtuell undervisning, 26.11.2008 Linda Mannila, IT-avdelningen, Åbo Akademi

Att undervisa och examinera på nätet. Utvecklingsdagar för virtuell undervisning, 26.11.2008 Linda Mannila, IT-avdelningen, Åbo Akademi Att undervisa och examinera på nätet Utvecklingsdagar för virtuell undervisning, 26.11.2008 Linda Mannila, IT-avdelningen, Åbo Akademi Webbaserad undervisning hos oss? Virtuella appron Fem IB-kurser helt

Läs mer

Moodle2 STUDENTMANUAL

Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle är en lärplattform med hjälp av vilket du kan kommunicera, dela med dig av information och upprätthålla kontakten med lärarna, handledarna och de andra kursdeltagarna. För

Läs mer

Uppdatering och underhåll av nätkurser. Moodle för dokumentation och som material- och aktivitetsbank

Uppdatering och underhåll av nätkurser. Moodle för dokumentation och som material- och aktivitetsbank Uppdatering och underhåll av nätkurser Moodle för dokumentation och som material- och aktivitetsbank Johanna Quiroz-Schauman, FC/ÅA VII Minikonferens, ÅA 4.5.2007 Uppdatering av nätkurser 1/3 Arkivkopia

Läs mer

Deltagarpresentationer och handledning via desktopvideokonferens ConnectPro erfarenheter från nätkursen "Akademiska studiefärdigheter"

Deltagarpresentationer och handledning via desktopvideokonferens ConnectPro erfarenheter från nätkursen Akademiska studiefärdigheter Deltagarpresentationer och handledning via desktopvideokonferens ConnectPro - erfarenheter från nätkursen "Akademiska studiefärdigheter" Minikonferensen om kursutveckling 4 maj 2007 Tove Forslund tove.forslund@abo.fi,

Läs mer

Allmän teologi inom öppna universitetet

Allmän teologi inom öppna universitetet Uppsatsskrivning och seminarier via nätet: instruktioner och handledning i Blackboard och Moodle Maria Söderbacka Fortbildningscentralen/Teologiska fakulteten 4.5.2007 Allmän teologi inom öppna universitetet

Läs mer

Lärar/vägledarinformation

Lärar/vägledarinformation Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.

Läs mer

Inlämningsuppgift/Assignments och forum

Inlämningsuppgift/Assignments och forum Inlämningsuppgift/Assignments och forum 1 TYDLIGA INSTRUKTIONER FÖR UPPGIFTER... 1 2 INLÄMNINGSUPPGIFTER... 2 2.1 INSTÄLLNINGAR FÖR INLÄMNINGSUPPGIFT... 2 2.1.1 Rekommendationer för inställningarna för

Läs mer

Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder

Projektledning - Avancerad Fördjupade modeller och metoder Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150804 Frisläppt 1 Välkommen till kursen! 1 Vi som jobbar med kursen... 3 2 Beskrivning

Läs mer

Moodle STUDENTMANUAL

Moodle STUDENTMANUAL Moodle STUDENTMANUAL Moodle är en lärplattform med hjälp av vilket du kan kommunicera, dela med dig av information och upprätthålla kontakten med lärarna, handledarna och de andra kursdeltagarna. För de

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Studentmanual. 2013-08-09 (Bb Learn 9.1.13) iktsupport@oru.se

Studentmanual. 2013-08-09 (Bb Learn 9.1.13) iktsupport@oru.se Studentmanual Inledning... 1 Krav på dator och rekommenderade webbläsare... 1 Support och stöd... 1 Översikt... 1 Logga in i Blackboard... 1 Navigeringsmenyn... 2 Fliken Min Blackboard... 2 Struktur inne

Läs mer

Introduktion till Fronter för lärare

Introduktion till Fronter för lärare Introduktion till Fronter för lärare Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och vilka verktyg det finns i kursrum och programrum. För mer information om de specifika verktygen hänvisas till

Läs mer

Kårkulla samkommun. Moodle

Kårkulla samkommun. Moodle Kårkulla samkommun Moodle Manual 1 Vad är Moodle?...2 1.1Användarnamn och lösenord...3 1.2Programvara för att ta del av t.ex. nätföreläsningar...3 2.1Logga in på kursen...3 3 BLI BEKANT MED SYSTEMET...4

Läs mer

MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp

MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp MinPlan, studierådgivning, och studieorientering, 2 sp MinPlan ett studieplaneringsverktyg Alla studerande vid ÅA ska göra en personlig studieplan MinPlan: ett verktyg Studiechef Sanna Westerlund Studierådgivare

Läs mer

Kom i gång med PING PONG

Kom i gång med PING PONG Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 4 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 4 Producerad av Linda Borglund, Anita Eklöf vid Centrum för Lärande och Undervisning, Högskolan i Borås.

Läs mer

Snabbguide till Moodle

Snabbguide till Moodle Snabbguide till Moodle 1. GUIDER... 1 2. BÖRJA ANVÄNDA MOODLE: LOGGA IN I OCH GRUNDA EN KURS I MOODLE... 1 3. KURSSIDANS STRUKTUR OCH INSTÄLLNINGAR... 2 3.1 VÄLJ SPRÅK OCH AKTIVERA REDIGERING-KNAPPEN...

Läs mer

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz Scio en liten användarguide Senast ändrad: 2011-03-18 (Korrigerat typsnitt samt information om kursplaner) Skriven av: Josefine Siewertz Innehåll Allmän information samt att logga in i Scio... 1 Strukturen

Läs mer

Blackboard CE8 Användarmanual Student

Blackboard CE8 Användarmanual Student Blackboard CE8 Användarmanual Student 2009-09-02 (CE 8.0.3) Inledning 1 Logga in på Blackboard 1 Verktyg 2 Diskussionsforum 2 Läsa ett diskussionsinlägg (trådade forum) 3 Läsa ett diskussionsinlägg (bloggforum)

Läs mer

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

Välkommen till JENSEN online!

Välkommen till JENSEN online! Välkommen till JENSEN online! Logga in! Den här guiden ger en kort introduktion till hur dina distansstudier på JENSEN vuxenutbildning går till. Om det är första gången du studerar via JENSEN online, behöver

Läs mer

NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever

NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever Utfört av auxilium, Graz maj 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. Publikationen återspeglar endast

Läs mer

Frontermanual för Rektorsprogrammet

Frontermanual för Rektorsprogrammet Frontermanual för Rektorsprogrammet Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och hur det kan användas. Skapad: 2010-04-27 Version: 1.0 1 Innehållsförteckning Vad är Fronter?... 3 Vilka behörigheter

Läs mer

Arbetsordning för kursen Arbetsvetenskaplig introduktion ht 2012

Arbetsordning för kursen Arbetsvetenskaplig introduktion ht 2012 Arbetsordning för kursen Arbetsvetenskaplig introduktion ht 2012 Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng, vilket motsvarar fem veckors heltidsarbete. Nedan beskrivs kursens mål, arbetsformer och examination

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia

Bästa lärare, VerMit-projektgruppen projektkoordinator Sari Tervonen, Kuopio universitet projektkoordinator Maija Suhonen, yrkeshögskolan Savonia Bästa lärare, Dimensioneringsramen för nätbaserade studier är ett verktyg för planeringen av nätbaserad undervisning. Med hjälp av dimensioneringsramen kan du planera din nätbaserade undervisning så att

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Varför? För att ge och få återkoppling på arbete i kursen För att rekapitulera vad vi gjort och lärt oss Formell examination

Varför? För att ge och få återkoppling på arbete i kursen För att rekapitulera vad vi gjort och lärt oss Formell examination Kursmål Att göra Hålltider Portföljer beskrivna i narrativ + exempel Att ge feedback = kritik = återkoppling Betygsättning Att få feedback Format Blandade kommentarer Övrigt Regler Far & flyg 1 Efter genomgången

Läs mer

Kom i gång med PING PONG

Kom i gång med PING PONG Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 5 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 5 Anita Eklöf, Rune Fjelldal vid Centrum för Lärande och Undervisning, Bibliotek & lärande resurser, Högskolan

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Kursvärdering Analys 2

Kursvärdering Analys 2 View All Responses. Alla deltagare. Responses: 6 Kursvärdering Analys 2. Du är Kvinna 50 3 Man 50 3 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet Ingår i programmet jag läser 00 7 3. Vad anser du

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

Studentguide vid grupparbete

Studentguide vid grupparbete Studentguide vid grupparbete Checklista vid grupparbete Vad är syftet med uppgiften/projektet? Vad ska ni lära er? Vilka färdigheter ska ni träna och utveckla? Vilka andra delar av kursen bygger uppgiften

Läs mer

Tove Forslund, Lärcenterchef/ÅA

Tove Forslund, Lärcenterchef/ÅA "! #$&% '( )(*++, Tove Forslund, Lärcenterchef/ÅA www.abo.fi/lc/, tove.forslund@abo.fi 1 Startade som virtuellt lärcenter 1.9.2003 nya webbsidor www.abo.fi/lc/ all service från ett ställe: en konktaktperson,

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Kom i gång med PING PONG

Kom i gång med PING PONG Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 6 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 6 Anita Eklöf, Sektionen för pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås. 2015-02-16 1 ATT LOGGA IN... 1 2 STARTSIDAN...

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Självrättande test och flervalsfrågor

Självrättande test och flervalsfrågor Självrättande test och flervalsfrågor Tove Forslund, Oktober 2016 Baserat på bl.a. Tova Stenlund, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, föreläsning och material: Flervalsfrågor som examinationsform

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

Studiehandledning. Människa och samhälle HT 2011

Studiehandledning. Människa och samhälle HT 2011 Studiehandledning Människa och samhälle HT 2011 Kursansvariga: Inger Wårdh tandläkarprogrammet Karin Nordin Ivanow tandteknikerprogrammet Ann-Christin Johansson tandhygienistprogrammet Inger.wardh@ki.se

Läs mer

Dokumentation och presentation av ert arbete

Dokumentation och presentation av ert arbete Dokumentation och presentation av ert arbete Reglerteknik Linköpings universitet Dagens föreläsning Första timmen Kursens mål Projektmodellen LIPS och dess användning i kursen Olika former av redovisning

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Vattenresursteknik MV0190, 30056.1314 5 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Abraham Joel Värderingsresultat Värderingsperiod: 2014-03-05-2014-04-04 Antal svar 8 Studentantal 52 Svarsfrekvens

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Tycker du att kursens uppläggning och innehåll stämmer överens med målbeskrivningen i kursplanen?

Tycker du att kursens uppläggning och innehåll stämmer överens med målbeskrivningen i kursplanen? Page 1 of 9 Enkätresultat Enkät: Kursvärdering Kemi Status: öppen Datum: 14:15:46 Grupp: Aktiverade deltagare (KEM915 V11 Självständigt arbete) Besvarad av: 8(18) (44%) 1.1 Helhetsintryck Vilket är ditt

Läs mer

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik Lärare: Rikard Harr, Angelica Svelander oktober 6, 2016 Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 Sammanlagt lämnades 36 utvärderingar

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Snabbguide till Moodle

Snabbguide till Moodle Snabbguide till Moodle Moodle 3.0, Forslund, Lärandestöd 12.4.2016 1. GUIDER OCH HJÄLP... 1 2. BÖRJA ANVÄNDA MOODLE: LOGGA IN I OCH GRUNDA EN KURS I MOODLE... 1 3. KURSSIDANS STRUKTUR OCH INSTÄLLNINGAR...

Läs mer

Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp

Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp Stockholms universitet ht 2013 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp Inom kursens ram erbjuds fem undervisningstillfällen. Vid det första

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Makroekonomi NA0133, 40043.1415 10 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Rob Hart Värderingsresultat Värderingsperiod: 2015-06-04-2015-09-30 Antal svar 29 Studentantal 88 Svarsfrekvens

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Introduktion till Fronter för studenter

Introduktion till Fronter för studenter Introduktion till Fronter för studenter Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är. Skapad: 2010-06-09 1 Innehåll Vad är Fronter?... 3 Rättigheter... 6 Idagsidan innehåller... 7 Undre menyraden...

Läs mer

PD104A - Introduktion för Produktuteckling och design

PD104A - Introduktion för Produktuteckling och design PD104A - Introduktion för Produktuteckling och design Antal svar: 13 (41) 1. Flervalsfråga Andel Allmänt Hur tycker du kursen har varit? 1. Dålig 0% 2. Ganska bra 23,1% 3. Bra 69,2% 4. Mycket bra 7,7%

Läs mer

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och

Läs mer

Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h

Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h Cecilia Gärdén 2015-11-27 Jenny Lindberg Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h Om kursen Kursen har pågått på masternivå, distans, period 1 och 2 ht 2015, mellan 31

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Meddelanden + övriga informationskanaler

Meddelanden + övriga informationskanaler Meddelanden + övriga informationskanaler 1. MEDDELANDEN... 1 1.1SKICKA MEDDELANDEN TILL ALLA/MÅNGA PÅ KURSEN... 1 1.2. SKICKA MEDDELANDE TILL ENSKILDA PERSONER... 2 1.3 HISTORIK FÖR MEDDELANDEN... 2 1.4.

Läs mer

Kursutvärdering basåret 11/12

Kursutvärdering basåret 11/12 View All Responses. Alla deltagare. Responses: 22 Kursutvärdering basåret /2. Du är Kvinna 73 6 Man 27 6 00 2. Vad anser du om dina förkunskaper inför kursen? Helt tillräckliga I stort sett tillräckliga

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETEN INOM ENERGI- OCH BYGGNADSTEKNIK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETEN INOM ENERGI- OCH BYGGNADSTEKNIK Akademin för ekonomi, samhälle och teknik ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETEN INOM ENERGI- OCH BYGGNADSTEKNIK Grundnivå och avancerad nivå ELENA APARICIO BOZENA GUZIANA Kontakt: Bygg: bozena.guziana@mdh.se

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. vt 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. vt 15 Riktlinjer för VFU 141212 Yvonne P Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs: Barndomens villkor vt 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se 035 167522, 0735

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter Magnus Jacobsson och Inger Sigstam Matematiska institutionen 1. Introduktion Matematik på grundnivå är till stor del ett övningsämne, man lär sig matematik

Läs mer

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Studie- och yrkesvägledarprogrammet Marie Andersson Studiehandledning för kursen UC419F Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi

Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi ÅAS utbildning för studentrepresentanter 19.1.2017 Tove Forslund, FUS/Lärandestödet tove.forslund@abo.fi 1 Åbo Akademi förbättrar uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), HT-15 Kursansvarig lärare Tiziana Sardiello Rum B944 Tel: 163164 E-mail: tiziana.sardiello@sociology.su.se

Läs mer

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag

Studieanvisning. Affärsplanering för tillväxtföretag Studieanvisning Affärsplanering för tillväxtföretag 7,5 hp vårterminen 2015 Kursens syfte och mål Kursens upplägg består av fysiska workshops och digitalt utbildningsmaterial som syftar till att ge kursdeltagare

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Teorier i nutida landskapsarkitektur LK0115, 20168.0910 5 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Avancerad E Kursledare = Ulla Myhr Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-01-12-2010-01-26 Antal svar 4

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Kursutvärdering mom 1 LHM, ht 13.

Kursutvärdering mom 1 LHM, ht 13. Kursutvärdering mom 1 LHM, ht 13. Vad har hjälpt mig att uppnå FSR:en Pedagogiska och tydliga genomgångar av teori och begrepp Inspirerande och engagerade lärare som höll intresset uppe och gjorde så att

Läs mer

Lägg till aktiviteten enkät/feedback eller öppna den existerande enkäten (ex. färdiga kursutvärderingen i kursbottnen).

Lägg till aktiviteten enkät/feedback eller öppna den existerande enkäten (ex. färdiga kursutvärderingen i kursbottnen). Enkät (på eng: feedback) 1. Skapa en ny enkät/editera en existerande enkät... 1 1.1 Redigera inställningarna för enkäten... 2 1.2 Skapa frågor... 3 1.3 Använda en mall... 4 1.4 Importera en enkät från

Läs mer

Kort om Moodle baskurs 1

Kort om Moodle baskurs 1 Kort om Moodle baskurs 1 Adress: https://moodle.hanken.fi/ Moodle instruktioner för Hanken lärare sommaren 2014 1 Inloggning: Shibboleth Du kan välja kurs och sedan logga in, eller logga in först och sedan

Läs mer

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Vi vill börja och hälsa dig välkommen till kursen i Medicinsk introduktion 30hp, vid Uppsala Universitet. Nedan finner du information om kursen.

Vi vill börja och hälsa dig välkommen till kursen i Medicinsk introduktion 30hp, vid Uppsala Universitet. Nedan finner du information om kursen. Institutionen för medicinsk cellbiologi, avdelningen för integrativ fysiologi Hej! Vi vill börja och hälsa dig välkommen till kursen i Medicinsk introduktion 30hp, vid Uppsala Universitet. Nedan finner

Läs mer

www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Inlämningsuppgifter

www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Inlämningsuppgifter www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifter i LUVIT För kurser med moment som innebär att kursdeltagarna ska lämna in material föreslår vi att funktionen inlämningsuppgifter

Läs mer

EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR)

EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR) EN UTVÄRDERING AV ARBETSPROCESSER KRING SKAPANDET AV MATERIAL (NÄTMATERIAL OCH AV-LÖSNINGAR) GRUNDER I FÖRETAGANDE NÄTMATERIAL OCH AV-MEDEL - STYRKA/MÖJLIGHETER Det finns möjligheter att göra upp ett varierande

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II 1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens

Läs mer

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/ EXTRA ANPASSNINGAR Hur gör man? VAD SÄGER LAGEN? Varje elev har rätt till ledning och stimulans efter behov och förutsättningar. Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser (3 kap 3 ). Detta

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman

Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling

Läs mer

2015-09-16 Bb October 2014 iktsupport@oru.se. Studentmanual

2015-09-16 Bb October 2014 iktsupport@oru.se. Studentmanual 2015-09-16 Bb October 2014 iktsupport@oru.se Studentmanual Inledning... 1 Krav på dator och rekommenderade webbläsare... 1 Support och stöd... 1 Översikt... 1 Logga in i Blackboard... 1 Navigeringsmenyn...

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

MYCKET BRA (7/44) BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) INTE BRA (1/44)

MYCKET BRA (7/44) BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) INTE BRA (1/44) Kursutvärdering moment 4, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) Intressant Detta var det intressantaste kursmomentet Den sammanfattande föreläsningen i slutet

Läs mer

Kursvärdering Palliativ vård - November

Kursvärdering Palliativ vård - November Kurs: VA632B - Palliativ vård Svarsfrekvens: 17/17 (100,0%) Startdatum: 2013-11-07 Slutdatum: 2013-11-15 Kursvärdering Palliativ vård - November - 2013 Hälsa och samhälles kursvärderingar är ett led i

Läs mer