Medborgarterminaler - demokrati med mervärde
|
|
- Göran Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medborgarterminaler - demokrati med mervärde Internet tillgängligt för alla ger betydande nytta för medborgare, myndigheter och samhälle En PENG-beräkning av nyttooch kostnadseffekter Projekt Medborgarterminal Oktober 2001 A r betsför medlingen
2 2 1 Sammanfattning Projekt Medborgarterminal, kort presentation Den digitala klyftan Syfte och Analysmodell Syfte Analysmodell Förutsättningar och antaganden för beräkningarna Tillgången till Internet Antal besök och aktiviteter Medborgarnytta Ökade inkomster tack vare snabbare anställning Lägre telefonkostnader Lägre resekostnader Sparad tid för myndighetskontakter Bättre tillgång till myndighetsservice Bättre kvalitet i myndigheternas information och service Ökad personlig demokrati Myndighetsnytta Sparad tid hos myndigheterna Billigare produktion av trycksaker Billigare distributionskostnader för trycksaker Bättre förutsättningar för effektiv ärendehantering Effektivare samverkan mellan myndigheter Ökad goodwill för myndigheterna Ökad samhällsnytta Ökad förvaltningseffektivitet Ökad demokrati Ökad Internetanvändning Bra image - Sverige ledande på IT Nettoeffekter p g a färre arbetslösa Minskad miljöförstöring Kostnader för nyttan Kostnader för den fysiska medborgarterminalen Kostnader för kommuner/värdar Kostnader för myndigheter; kontaktdagar, vägledning, m.m Central administration av MBT-konceptet Lokalkostnader på MBT-ställe Marknadsföring/information Genomförandekostnader Övriga kostnader Summa kostnader Slutord BILAGA: Grafisk beskrivning av PENG-beräkningen
3 3 1 Sammanfattning Syftet med denna analys, utförd med hjälp av PENG-metoden, är att värdera nyttan av att medborgarterminaler görs tillgängliga för kommunikation med myndigheter. PENG-värderingen har gjorts av de nyttoeffekter detta skulle få för de tre huvudintressenterna medborgarna, myndigheterna och samhället i stort. Antalet terminaler är en preliminärt uppskattad volym. Antalet primärt medverkande aktörer i ett utbyggt koncept med medborgarterminaler antas vara ett tiotal statliga myndigheter samt kommunerna. Där valsituationer har uppstått vid värdering av nyttoeffekterna har alternativ i underkant valts för att inte skapa en för optimistisk analys. Erfarenhetsmässigt svarar s.k. mjuka nyttoeffekter för den här typen av investeringar för % av hela bruttonyttan. Även om det inte är möjligt att "mäta" sådana nyttoeffekter har det ansetts angeläget att åtminstone värdera storleksordningen av nyttan av respektive nyttoeffekt. Att helt bortse från % av förväntad bruttonytta skulle dels ge ett missvisande beslutsunderlag och dels sannolikt fokusera ett genomförande på fel saker. Ett genomförande av konceptet med medborgarterminaler beräknas medföra betydande vinster för medborgare, myndigheter och samhället i stort. Vi bedömer bruttonyttan till Mkr. Av detta belopp beräknas 377 Mkr vara av karaktären direkt resultatpåverkande. Övriga nyttoeffekter är av indirekt karaktär eller mjuk nytta. De kostnader som krävs för att genomföra konceptet beräknas till 145 Mkr. Nettonyttan blir då Mkr. De huvudsakliga nyttoeffekterna för de tre delgrupperna är följande: Medborgarna: 518 Mkr (arbetssökande får arbete tidigare, sparad tid för myndighetskontakter, bättre tillgång till myndighetsservice, bättre kvalitet i myndigheternas information och service m.m.) Myndigheterna: 189 Mkr (sparad tid = mindre kostnader för information och service, effektivare ärendehantering, effektivare samverkan m.m.) Samhället: 510 Mkr (ökad förvaltningseffektivitet, ökad demokrati, ökad Internetanvändning i Sverige, ökade inäkter pga. färre arbetslösa m.m.). Nyttofaktorn, dvs. bruttonyttan dividerad med kostnaderna för nyttan, för utplacering av medborgarterminaler är hög (8,4). Detta betyder att vinsten för medborgarna, myndigheterna och samhället i övrigt är betydligt högre än de kostnader som finns. Utifrån ett samhälleligt totalekonomiskt perspektiv kan detta betecknas som en ren vinst. 2 Projekt Medborgarterminal, kort presentation Projekt Medborgarterminal är ett projekt som bedriver försöksverksamhet med publika terminaler. Bakom projektet står fem statliga organisationer -Arbetsförmedlingen, Skattemyndigheten/Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och Premiepensionsmyndigheten.
4 4 Projektet siktar till att underlätta för medborgarna att få tillgång till myndigheternas information och service. Ett väsentligt led i denna "service i samverkan" är att tillhandahålla publika terminaler för tillgång till Internet. Genom att placera ut medborgarterminaler ger man nya grupper möjligheten att kostnadsfritt använda myndigheternas hemsidor. Det är till gagn för både medborgare och myndigheter. De terminaler som används i försöken är AMS kundarbetsplatser. Dessa finns sedan tidigare på arbetsförmedlingarna i hela Sverige. Terminalerna är lätta att använda även för personer utan datorvana. Medborgarterminalen är en "publik terminal" som används i försöksverksamheten på några ställen i landet - med 140 terminaler på c:a 90 platser. Både glesbygd, invandrartäta områden, tätorter och storstäder ingår. En stor del av terminalerna är placerade i Norrbotten och Västerbotten. De andra försöksområdena är främst Skåne, Västra Götaland och Stockholm. Terminalerna finns framförallt på bibliotek och medborgarkontor, men även på andra ställen där människor möts och passerar - t.ex. bensinstationer och livsmedelsaffärer. Terminalerna används även vid en del myndigheter, främst skattemyndigheter och försäkringskassor. Medborgartorget är den portal man använder. Det gemensamma syftet är att utveckla service och självbetjäning via Internet. För mer information - besök Den digitala klyftan VINNOVA har under hösten 2001 givit ut publikationen IT, demokrati och medborgarnas deltagande VINNOVA Rapport VR 2001:26 (Utgivare: TELDOK och VINNOVA Verket för Innovationssystem, ISBN ). Publikationen har givits ut i Telematik 2004, vilket är ett program som genomförs av VINNOVA och TELDOK för att studier av tidiga IT-användare och tidiga användningsområden kan vägleda beslut och åtgärder för framtiden. Författare är informatikforskaren Åke Grönlund vid Umeå universitet. Nedan redovisas ett antal citat ur kapitel 1 Bakom e-demokratin några strömningar ITiden/Bakgrund 3: Internetanvändning. Citaten redovisar till en del den digitala klyfta som idag finns i Sverige och farhågorna för att den kommer att öka. Även om Internetanvändningen ökat dramatiskt menar vissa att den nu håller på att plana ut, och att den inte kommer att nå mer än runt 60 procent (Nordicom, 2000; Holmberg & Weibull, 2000). Även om så är fallet handlar det om en stor grupp människor, tillräckligt stor, uppenbarligen, för att ett antal myndigheter ska satsa ganska stort på självservice (Hittills åtminstone RSV, AMS, CSN). Det är möjligen en cynisk tanke att det inte är oro för bristen på säkerhet eller omsorgen om de som befinner sig på fel sida om den digitala skiljelinjen som har varit avgörande för den restriktiva hållning som myndigheter och politiker visat mot Internetanvändning, utan det faktum att Internetanvändare inte varit i majoritet. Jag tror dock att nu då 50-procentsvallen sprängts kommer vi att få se en kraftigt ökad användning, där ingen särskild hänsyn kommer att tas till grupper som inte har tillgång till Internet. Jag grundar denna tro bland annat på en studie
5 5 vi gjorde 1999 om IT-användning i statliga myndigheter (Liljenäs m fl, 2000). Vi fann att utvecklingen lett till: Ökat individuellt ansvar. Ökad central kontroll. Ofta både breddad och fördjupad kompetens för den enskilde. En klart sämre utveckling för landsbygden jämfört med den i städerna. Tillgången till service genom ny teknik är betydligt bättre för de boende i städerna än för dem som bor på landsbygden eller i glesbygden. Det beror på att nyckelfrågan är tillgång till dator och kunskap om de informationssystem, som man behöver hantera för att hitta t.ex. lediga jobb. På landsbygden är medborgaren hänvisad till egen dator, egen betald telefonledning och egna kunskaper, medan stadsbon har tillgång till allt detta via särskilda informationscentraler. Då det gällde kvalitén i servicen såg vi att den ökade för den uppkopplade: Tydligt är att den enskildes tillgång till information och service ökat kraftigt under 90-talet. Antalet informationskällor som står t.ex. den arbetssökande till buds har ökat dramatiskt. Servicetelefoner har gjort t.ex. Försäkringskassans rutintjänster, som beställning av intyg och blanketter, tillgängliga dygnet runt. Mycket som endast handläggare gjorde tidigare, kan nu den enskilde göra själv: beräkna sitt bostadsbidrag, matcha sin kompetensprofil mot lediga jobb, fritt söka obegränsat antal jobb och mycket annat. Men detta har ett pris. Det kostar tid, pengar och kompetensuppbyggnad. Man måste lära sig hantera de nya informationskällorna, inte bara mediet, det kan de flesta lära sig ganska snabbt, utan hur man utformar en CV (curriculum vitae), hur man kontaktar en arbetsgivare eller hur man presenterar sig själv, för att ta ett exempel från AMS område. Man måste också ha tillgång till dator och det kostar att använda telefonledningarna för att surfa och leta information. I städerna finns tillgång till sådant genom olika informationscentra, men i glesbygden är den enskilde hänvisad till sitt hem och tjockleken på sin egen plånbok. I den meningen har glesbygden tappat mark i den pågående utvecklingen och kommer att tappa allt mer. Men eftersom stora europeiska satsningar handlar om att ersätta manuell myndighetsservice med Internetförmedlad sådan är det nog ingen djärv slutsats att vi faktiskt kommer att använda Internet mer. Om 60 procent eller 80 procent av oss kommer att göra det kanske inte spelar så stor roll Internettjänster kommer att utvecklas och användas, och de kommer att bli normen. Som vi såg i AMS-exemplet ovan är IT-användningen det normala. De som inte har tillgång blir marginaliserade. Viss manuell service finns kvar, men den är mindre fullständig eftersom de nya möjligheter som öppnas på Internet inte låter sig utföras manuellt på ett enkelt sätt. 3 Syfte och Analysmodell 3.1 Syfte Syftet med analysen är att värdera framtida nettonytta (= bruttonytta minus kostnad för nyttan) av att medborgarterminaler (MBT) görs tillgängliga för kommunikation med myndigheter. Antalet innebär inte en exakt beräkning av lämplig framtida volym för utplacering av medborgarterminaler, utan snarare som
6 6 en rimligt tänkbar nivå. En mer detaljerad undersökning kan därför leda till att antalet kan bli såväl lägre som högre. 3.2 Analysmodell Nyttovärderingen har utförts med hjälp av en modell som kallas PENG. Den innehåller tio steg och innebär att nyttoeffekter (även s.k. mjuka nyttor) av en tilltänkt investering identifieras, struktureras och värderas i ekonomiska termer. Även kostnaden för att uppnå nyttan värderas. Hinder och risker analyseras. Utvecklingen av PENG-modellen har stöttats av NUTEK. Principen för en nyttovärdering är att den ska utföras av en grupp deltagare, som är initierade och kunniga i den verksamhet som ska värderas. Den här redovisade nyttovärderingen har utförts av arbetsgruppen inom projekt Medborgarterminal. De slutliga resultaten har stämts av med projektets styrgrupp. PENG-modellen är väl etablerad. Den används såväl inom små som stora företag, organisationer och myndigheter. Modellen utvecklades primärt för att nyttovärdera IT-investeringar, men har visat sig passa utmärkt även i andra situationer, t.ex. vid värdering av samhällsnytta. Exempelvis har Stockholms brandförsvar utfört en PENG-beräkning av nyttan av att installera brandvarnare i samtliga hushåll i Stockholms stad. Värderingen visade att brandvarnare i hushållen är samhällsnyttiga. Man räknade också med lägre kostnader för bl.a. hushåll och försäkringsbolag. Brand- och räddningsnämnden har beslutat, att med stöd av räddningstjänstlagen, tillse att minst en fungerande brandvarnare finns i varje bostad i Stockholm. Ett starkt skäl för beslutet var bl.a. den utförda PENG-beräkningen. Vid värderingen delar man in nyttan i tre klasser och för att öka pedagogiken använder man färgbenämningar enligt följande: GRÖN NYTTA = Direkt resultatpåverkande nytta (t.ex. personalreduktion = lägre kostnader) GUL NYTTA = Indirekt resultatpåverkande nytta (t.ex. ökad tillgång till offentlig information genom Internetanvändning) RÖD NYTTA = Svårvärderad nytta (t.ex. bättre kvalitet i servicen från myndigheter och ökad demokrati). PENG-modellen finns beskriven i boken Öka nyttan med IT (Ekerlids förlag, ISBN ) som kom ut under år Föregångaren Gör IT lönsamt gavs ut under år I böckerna finns exempel på nyttovärderingar från såväl privat som offentlig verksamhet. Lars Erik Dahlgren, som varit metodledare vid denna nyttovärdering, är en av författarna till böckerna. 4 Förutsättningar och antaganden för beräkningarna 4.1 Tillgången till Internet Det finns två relativt färska undersökningar (september 2000) om tillgången till Internet för Sveriges befolkning.
7 7 Enligt Radioundersökningar AB var 70 % (5 milj. personer) av befolkningen mellan 9-79 år anslutna till Internet i hemmet, på arbetet eller i skolan. Det är då 30% (drygt 2 milj. personer) i den åldersgruppen som saknar Internettillgång. Enligt SCB hade 80 % (4 milj. personer) av befolkningen mellan år på något sätt tillgång till Internet. Det är då 20 % (1 milj. personer) i den åldersgruppen som saknar Internettillgång. Antalet personer som saknar egen Internettillgång i denna åldersgrupp uppgår till sammanlagt nära 2 milj. Nyligen redovisade organisationen Senior Net Sweden att över en miljon svenskar mellan 55 och 79 år saknar tillgång till Internet. Vi beräknar att tillgången till Internet är större i åldersskiktet 9-18 år än den är i åldersskiktet år. Vi har därför gjort antagandet att den del av befolkningen som är äldre än 18 år - dvs. den befolkningsgrupp som är av primärt intresse vad gäller Internetutbudet från förvaltningsmyndigheter och som har tillgång till Internet är 65% (drygt 4,5 milj. personer). Projektet har anlitat Mitthögskolan i Sundsvall för att utvärdera medborgarterminalkonceptet. Enligt utvärderingen är det drygt hälften av hittillsvarande användare av MBT som har tillgång till Internet. Vi har försiktigtvis beräknat att en fjärdedel av de som har Internettillgång eller 1 milj. personer är tänkbara reguljära användare av medborgarterminalerna. Att ha tillgång till dator och Internet på arbetet medför inte att man har total frihet att använda tillgången hur man själv vill. Tillgången är oftast omgärdad med restriktioner. Det är vanligt att man inom offentlig verksamhet inte får utnyttja sin tillgång till Internet för att utföra elektroniska banktjänster och liknande. Troligtvis har man inte heller tillåtelse att byta PPM-fonder, söka jobb, deklarera eller utföra andra offentliga e-tjänster med arbetsgivarens dator och Internetuppkoppling. Den i olika mätningar redovisade Internettillgången motsvaras därför inte alltid av en faktisk användbar tillgång. Av befolkningen över 18 år är det 35 % (drygt 2,4 milj. personer) som saknar tillgång till Internet. Av dessa beräknar vi att mindre än hälften eller 1 milj. personer är tänkbara MBT-användare. 4.2 Antal besök och aktiviteter Med ovanstående relativt försiktiga beräkningar antar vi att 2 milj. personer över 18 år kommer att vara användare av medborgarterminalerna. Vi antar vidare att användarna besöker en medborgarterminal i genomsnitt vid fyra tillfällen per år dvs. totalt 8 milj. besök. Enligt Mitthögskolans utvärdering har 78 % av de tillfrågade använt medborgarterminalen mer än fyra gånger och 56 % har använt medborgarterminalen mer än nio gånger. Vid utvärderingstillfället hade medborgarterminalerna varit utplacerade i genomsnitt i åtta månader. att användarna utför i genomsnitt 2 aktiviteter per besök, dvs. totalt 16 milj. aktiviteter. Vi räknar här som aktivitet att man använder en webbplats inte antalet faktiska delaktiviteter på webbplatserna. Exempelvis räknas användning av AMS Platsbank som en aktivitet per besökstillfälle oavsett hur många sökningar på lediga arbeten m.fl. delaktiviteter som utförs.
8 8 att av det totala antalet aktiviteter avser 14 milj. aktiviteter förfrågningar/service och 2 milj. aktiviteter har anknytning till ärendehantering. Med ärendehantering avser vi aktiviteter som rör anmälan, ansökan, deklaration m.fl. on-line-aktiviteter som avses komma att införas under en nära framtid. Bedömningarna bygger på ett utbyggt läge och med utgångspunkterna att ytterligare fem myndigheter ingår "primärt" i MBT-konceptet (övriga ansluts sekundärt via SverigeDirekt), att respektive kommuner lyfts fram mer att totalt medborgarterminaler placeras ut. Kommentar: Vi beräknar nytta och mervärde endast för den verksamhet som sker via medborgarterminalerna. Sålunda inberäknas inte den effekt som uppnås vid användning direkt via informationsportalen Medborgartorget. Denna portal kan nås från samtliga Internetanslutna datorer. 5 Medborgarnytta (518 Mkr, varav 120 Mkr grön, 70 Mkr gul och 328 kr röd nytta) 5.1 Ökade inkomster tack vare snabbare anställning (12 Mkr, grön) Vi bedömer att ett antal arbetssökande kommer att finna en ny anställning snabbare än om man inte hade tillgång till en medborgarterminal. Vi antar att varje medborgarterminal förmedlar ett nytt jobb varannan månad, dvs. sex jobb per år och terminal. Vidare antar vi att den arbetssökande får sin anställning två månader snabbare än eljest. Detta innebär totalt månader för medborgarterminaler. Om lönen är kr högre per månad efter skatt än a-kassa uppkommer en nytta på x kr = 72 Mkr/år. Av försiktighetsskäl tar vi endast med nyttan för ett förmedlat jobb per år och terminal, dvs. en sjättedel av den beräknade nyttan, d v s 12 Mkr. 5.2 Lägre telefonkostnader (28 Mkr, grön) Vi beräknar användarnas inbesparade telefonkostnader till 28 Mkr. Vi utgår då från att medborgarna kan använda medborgarterminalen kostnadsfritt i stället för att kontakta myndigheterna per telefon för informations- och serviceaktiviteter. Vi räknar med en kostnad om 2 kr per samtal.(enligt Telias prislista är öppningsavgiften 0,45 kr och samtalskostnaden 0,23 kr/min alt. 0,115 kr/min - efter kl 18.00) Beräkningsgrund: 14 milj. aktiviteter x 2 kr per samtal. 5.3 Lägre resekostnader (10 Mkr, grön) Vi beräknar användarnas inbesparade resekostnader till 10 Mkr. Vi beaktar här bara de personer som saknar tillgång till Internet och som samtidigt bor i glesbygd eller på landsbygd och dessutom är tvungna att använda egen bil. Vi uppskattar den aktuella gruppen till personer (1 % av dem som saknar till-
9 9 gång till Internet). Med antagandet om genomsnittligt fyra besökstillfällen per år blir det inbesparade besök hos myndigheterna. I dessa ingår relativt många besök hos arbetsförmedlingarna för utnyttjande av AMS interna kundarbetsplatser. Den genomsnittlige användaren beräknas ha ett avstånd på 5 mil. Milkostnaden sätts till 25 kr. Beräkningsgrund: besök x (2 x 5 kr) x Sparad tid för myndighetskontakter (140 Mkr, varav 70 Mkr grön och 70 Mkr gul) Den sparade tid som medborgarna behöver lägga ner för att få den information de behöver består av främst av minskade telefonsamtal/telefonköer men i viss mån även av färre besök hos myndigheterna. Av inbesparad tid för myndighetsbesök ingår relativt många besök hos arbetsförmedlingarna för utnyttjande av AMS interna kundarbetsplatser. Vi räknar med 14 milj. aktiviteter och vi bedömer medborgarnas tidsvinst vara värd i genomsnitt 10 kr per aktivitet. Beräkningsgrund: 14 milj. aktiviteter x 10 kr = 140 Mkr. 5.5 Bättre tillgång till myndighetsservice (140 Mkr, röd) Vi beräknar det sammanlagda nyttovärdet för medborgarna av förbättrad tillgänglighet till 140 milj. kr. Vi bedömer här värdet av den förenklade myndighetskontakten, den snabbare servicen och den ökade tillgängligheten till information och tjänster. Medborgarnyttan bedöms uppgå till samma storleksordning som de som beräknats för sparad tid, d v s 140 Mkr (se avsnitt 5.4). 5.6 Bättre kvalitet i myndigheternas information och service (160 Mkr, röd) Vi beräknar det sammanlagda nyttovärdet för medborgarna av förbättrad kvalitet i innehållet i servicen från myndigheterna till 160 Mkr. Vi väger här in att medborgarna får en bättre möjlighet att få information om de rättigheter och skyldigheter som gäller samt att de får bättre förutsättningar att göra rätt redan från början. Vi tar också hänsyn till värdet av ett samlat informationsutbud och de möjligheter som öppnas genom interaktiv hjälp i kontakterna med myndigheterna. Detta gäller t.ex. blanketter med ifyllnadsstöd, tjänster för beräkning och beställning osv. och inte minst en god översikt och vägledning av lediga tjänster via AMS Platsbank. Vi räknar med 16 milj. aktiviteter och vi bedömer det kvalitativa mervärdet för medborgaren till i genomsnitt 10 kr per aktivitet. Beräkningsgrund 16 milj. aktiviteter x 10 kr = 160 Mkr. Det sammanlagda kvalitetsvärdet fördelar vi mellan olika delområden så här: Ökad valfrihet fler alternativ att utnyttja serviceutbudet med möjlighet att själv förfoga över detta 20% Mer samlad och komplett information och service, med god möjlighet att överblicka vad som finns (och att inte tvingas att ge upp ) 40% Mer aktuella och kompletta uppgifter, med möjlighet att utnyttja möjligheterna till självbetjäning, interaktiva hjälpmedel mm. 40%
10 Ökad personlig demokrati (28 Mkr, röd) Vi beräknar värdet av den ökade personliga demokratin till 28 Mkr. Vi har gjort en bedömning av det demokratiska värdet för berörda individer av att medborgarna själva kan ta fram den information de behöver om rättigheter och skyldigheter avseende vanligen förekommande uppgifter. Svårigheten att uppskatta värdet är betydande. Vi har dock bedömt nyttan till 10 % av nyttan av den ökade tillgängligheten, d v s 10 % av totalt 280 milj. kr (Bättre tillgång till myndighetsservice plus Sparad tid se avsnitt 5.4 och 5.5). Det sammanlagda demokratiska mervärdet fördelar vi så här mellan olika delområden: Ökad delaktighet i samhällsprocessen 50 % Ökad jämlikhet mellan medborgargrupper 30 % Ökad möjlighet att själv kunna välja 10 % Förbättrad myndighetsbild hos medborgare 10% 6 Myndighetsnytta (189 Mkr, varav 167 grön och 22 röd nytta) 6.1 Sparad tid hos myndigheterna (112 Mkr, grön) Vi beräknar besparingar av personalkostnader hos myndigheterna eller kanske i första hand frigörande för omfördelning - med anledning av effektivare informations- och serviceverksamhet till 224 Mkr. Till stor del avser detta att det blir färre telefonsamtal men till viss del även färre besök. Utgångspunkten är att 14 milj. aktiviteter avseende information/service beräknas utföras via medborgarterminalerna. Dessa aktiviteter beräknas spara tid hos myndigheterna med i genomsnitt 4 min/aktivitet med ett á pris om 4 kr per minut, d v s 14 milj. x 4 x 4 = 224 Mkr. Av försiktighetsskäl tar vi i värderingen endast med 50% av den beräknade nyttan, dvs. 112 Mkr. 6.2 Billigare produktion av trycksaker (2 Mkr, grön) Vi beräknar besparingar av produktion, lagring etc. av blanketter, broschyrer och andra trycksaker till 2,5 Mkr. Vi utgår då från att besöken på MBT resulterar i att 2,5 milj. färre produkter distribueras via pappersmedia och vi sätter kostnaden till 1 kr styck. Detta ger 2,5 Mkr vi tar upp 2 Mkr. Kommentar: I nyttovärderingen har endast beaktats inbesparing av produktionsoch logistikkostnader för 2,5 milj. blanketter och andra trycksaker. På längre sikt, när information från myndigheterna finns tillgängliga till alla medborgare via Internet kan informationstrycksaker och foldrar i pappersformat avvecklas i hög grad och ersättas med t.ex. "print-on-demand". Detta kan komma att innebära mycket stora kostnadsbesparingar. Som ett exempel kan nämnas att upplagan för Platsjournalen, som ges ut av AMS, har minskat från ex till ex sedan innehållet blivit tillgänglig via AMS Platsbank på Internet/Intranät.
11 Billigare distributionskostnader för trycksaker (32 Mkr, grön) Vi beräknar besparingar av distributionskostnaderna för blanketter och andra trycksaker till 32,5 Mkr. Vi räknar då med att 2,5 milj. färre produkter kommer att distribueras per post. Detta spar dels portokostnad á 5 kr, dels 2 minuter i personalkostnad á 4 kr/minut, dvs. 2,5 milj. x 13 kr. Detta ger 32,5 Mkr vi tar upp 32 Mkr. 6.4 Bättre förutsättningar för effektiv ärendehantering (16 Mkr, grön) Vi beräknar besparingar i myndigheternas ärendehantering med 32 Mkr. Effekterna uppstår framförallt i att ärendena initieras via självbetjäning och att de är mer klara för slutlig handläggning då de kommer in till myndigheten. Om medborgarna kan använda interaktiv hjälp då de fyller i uppgifterna bör materialet normalt bli mer korrekt och komplett. Materialet kan vidare presenteras mer eller mindre direkt för handläggaren utan att passera postöppning, beredning och liknande steg. Eftersom ärendet initieras via Internet kan man utgå från att kommunikation med medborgaren vid t.ex. komplettering kan ske via e-post. Vi räknar med sammanlagt 2 milj. aktiviteter (ärenden) med en tidsvinst per ärende om 4 min á 4 kr/min. Beräkningsgrund: 2 milj. x 4 x 4 kr = 32 Mkr. Av försiktighetsskäl tar vi i värderingen endast med 50% av den räknade nyttan, dvs. 16 Mkr. I den totala nyttoeffekten för ärendehanteringen har vi beaktat följande delkomponenter utan inbördes fördelning: Bättre ifyllt underlag Färre oavsiktliga fel Snabbare och effektivare handläggning och beslut Bättre kommunikationsmöjlighet med medborgaren 6.5 Effektivare samverkan mellan myndigheter (5 Mkr, grön) Vi beräknar en effektivare samverkan mellan myndigheter till 5 Mkr. En samverkan mellan 10 statliga myndigheter och med kommunerna bör resultera i direkta synergieffekter inom ramen för medborgarterminaler och den gemensamma portalen Medborgartorget. Värdet av detta beräknar vi till 5 milj. kr. Kommentar: Med en djupare samverkan mellan myndigheter avseende medborgarinformation och gemensam utveckling och utnyttjande av IT-lösningar i vidare omfattning finns potential till betydande ytterligare besparingar. 6.6 Ökad goodwill för myndigheterna (22 Mkr, röd) Vi beräknar en ökad goodwill för myndigheterna till 22 Mkr. En förbättrad tillgänglighet till myndigheternas information och service bedöms medföra ett goodwillvärde. Detta är svårbedömt, men vi har uppskattat det till 10% av bruttonyttan för Sparad tid hos myndigheten (se avsnitt 6.1), dvs.10% av 224 milj. kr.
12 12 7 Ökad samhällsnytta (510 Mkr varav 90 grön, 240 gul och 180 röd nytta) 7.1 Ökad förvaltningseffektivitet (120 Mkr, gul) Medborgarterminalerna kommer att bidra till ökad medvetenhet och kunskap om gällande regelverk och härigenom till bättre acceptans och respekt samt ökad efterlevnad av reglerna. Nyttan av detta värderas till 10 kr/månad i genomsnitt för de 2 milj medborgare som berörs dvs. sammanlagt 120 Mkr. 7.2 Ökad demokrati (120 Mkr, röd) Vi beräknar värdet av ökad demokrati till 120 Mkr. Att de medborgare som inte själv har tillgång till Internet ges möjlighet att nå myndighetsinformation på ett sätt som i rimlig utsträckning motsvarar det som övriga medborgare har medför en demokratisk effekt som bör åsättas ett värde. Detta värde bör räknas för hela den grupp som antas använda medborgarterminalerna dvs. 2 milj. personer. Vi har bedömt det demokratiska värdet till 10 kr/månad för var och en. Beräkningsgrund: 2 milj. x 10 x 12 milj. = 240 Mkr. Av försiktighetsskäl tar vi i värderingen endast med 50% av den räknade nyttan, d v s 5 kr/månad vilket motsvarar kostnaden för ett frimärke. Detta ger en demokratinytta på 120 Mkr. Kommentar: Utplaceringen av medborgarterminaler kan medföra att myndigheter/organisationer vidmakthåller eller utökar sin service i glesbygd och övrig landsbygd. Det finns uppenbara synergieffekter om man samordnar tillgången och utbudet av offentlig information med annan service såsom Posten, Apoteket, Systembolaget, Svenska spel m.fl. aktörer. Medborgarterminalen kan vara just den insats som krävs för att motivera de andra aktörerna att också satsa i glesbygd. Även andra än MBT-användarna har nytta av denna synergieffekt. Uttrycket Hela landet lever kan då få en konkret innebörd. 7.3 Ökad Internetanvändning (120 Mkr, gul) Vi beräknar värdet av ökad Internetanvändning till 120 Mkr. Internetanvändningen i Sverige är med internationella mått hög. Trots det bedöms 2,4 milj. vuxna medborgare aldrig ha använt Internet. Tack vare medborgarterminalerna antas många av dessa (minst 1 milj. enligt våra antaganden) kunna komma att få sådan kontakt. Detta kan betecknas som en folkbildning i stor skala. Nyttan av detta kan komma att variera högst avsevärt mellan personerna men bedöms försiktigtvis som på genomsnittlig nivå till samma värde som för ökad demokrati, 10 kr per person och månad. Beräkningsgrund: 1 milj. x 10 kr x 12 månader 7.4 Bra image - Sverige ledande på IT (60 Mkr, röd) Regeringen har uttalat ambitioner om Sverige som en ledande IT-nation. Ett införande av konceptet med medborgarterminaler kommer att förstärka bilden av Sverige som ett framstående IT-land. Vi beräknar värdet av Bra image - Sverige
13 13 ledande på IT till samma värde som för Ökad Internetanvändning, dvs. 120 Mkr. Av försiktighetsskäl tas i värderingen endast med 50 % av detta belopp = 60 Mkr. 7.5 Nettoeffekter p g a färre arbetslösa (90 Mkr, grön) Vi bedömer att ett antal arbetssökande kommer att finna en ny anställning snabbare än om man inte hade tillgång till medborgarterminal. Med antagandet att 6 sökanden per medborgarterminal och år hittar en ny anställning 2 månader snabbare än eljest motsvaras detta för medborgarterminaler månader (se avsnitt 5.1). Inom AMS tillämpar man tumregeln att samhällsnyttan är lika med lönesumman. Om denna är kr per månad uppkommer en nytta på x kr = 540 Mkr/år. Av försiktighetsskäl tar vi endast med nyttan för ett förmedlat jobb per år och terminal, dvs. en sjättedel av beräknad nytta = 90 Mkr. 7.6 Minskad miljöförstöring Något värde på framtida nytta av minskad miljöförstöring har tills vidare inte åsatts. Den potentiella nyttan är emellertid stor. Som exempel kan nämnas effekter på skog etc. när informationsfoldrar och broschyrer inte längre behöver tryckas och distribueras/transporteras i nuvarande stora omfattning. En annan positiv effekt är att besök vid en lokal medborgarterminal innebär kortare kommunikationssträckor. 8 Kostnader för nyttan (145 Mkr) Vi bedömer att följande kostnader kommer att uppkomma för att de redovisade nyttoeffekterna ska genereras. Vi tar i detta sammanhang inte ställning till vem som bör bära olika kostnader eller om kostnaderna medför några faktiska utgiftsökningar. 8.1 Kostnader för den fysiska medborgarterminalen (108 Mkr) I kostnaderna ingår Terminaler, inkl. möbel och skrivare Systemprogramvara Teknisk drift och administration Installation av kommunikationen (t.ex. ISDN) Frakt och installation av terminalerna Underhåll och helpdesk/kundstöd Löpande kostnader för kommunikationen Skrivartoner Vi utgår från nuvarande faktiska kostnader som föreligger under försöksverksamheten och bortser från ev. stordriftsfördelar. Beräkningsgrund: Kostnaden för en MBT är kr per månad. Kostnaden för MBT är 108 Mkr (3.000 x kr x 12 månader).
14 Kostnader för kommuner/värdar (9 Mkr) Vi beräknar att medborgarterminalerna placeras på ca platser vi räknar med i genomsnitt två terminaler per utplacering. På varje plats ägnar man 3 dagar/år åt MBT. Lönekostnaden, inkl. LKP, beräknas till 240 kr per timme. Beräkningsgrund: 3 dagar x 8 tim x 240 kr x = , avrundat 9 Mkr. 8.3 Kostnader för myndigheter; kontaktdagar, vägledning (10 Mkr) 1) Varje MBT-ställe (1.500 stycken) besöks av någon representant för de tio tilltänkta medverkande myndigheterna i genomsnitt totalt en dag per år. Lönekostnaden, inkl. LKP, beräknas till 240 kr per timme. Beräkningsgrund: 8 tim x 240 kr x = kr, avrundat till 3 Mkr. 2) Resekostnader och ev. traktamente beräknas till i genomsnitt kr per besök. Beräkningsgrund: kr x = kr, avrundat till 2,5 Mkr. 3) Därutöver har myndigheterna beredskap (back-office) för att stödja MBT-ställena i genomsnitt totalt en dag per år. Beräkningsgrund: 8 tim x 240 kr x = kr, avrundat till 3 Mkr. Den totala kostnaden beräknas till (3 + 2,5 + 3) = 8,5 Mkr. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna avrundas kostnaden till 10 Mkr. 8.4 Central administration av MBT-konceptet (2 Mkr) Vi har beräknat att det krävs fyra personer dels för administration och underhåll av MBT-konceptet, dels för underhåll och utveckling av portalen Medborgartorget ( Lönekostnaden, inkl. LKP, beräknas till 240 kr per timme och antalet arbetstimmar beräknas till per år. Beräkningsgrund: tim x 240 kr x 4 = kr, avrundat till 2 Mkr. 8.5 Lokalkostnader på MBT-ställe (9 Mkr) Vi har beräknat att varje MBT fordrar tre kvm golvyta (för själva utrustningen samt en rimlig fri zon ). Vi räknar inte med några nya lokalytor utan bara omdispositioner. Hyran för en kvm sätts till kr per år. Beräkningsgrund: 3000 MBT x 3 kvm x kr = 9 Mkr 8.6 Marknadsföring/information (5 Mkr) Av Mitthögskolans utvärdering framgår tydligt att medborgarterminalerna inte är allmänt kända inom de orter där de är placerade. De medborgare som upptäckt terminalerna använder den emellertid oftast flera gånger. Det krävs därför marknadsförings- och informationsinsatser i första hand på det lokala planet. I många fall är marknadsföringskostnaden mycket låg. Detta gäller t.ex. då uppgifterna tas in i kommunala informationsblad som delas ut till samtliga hushåll.
15 15 Uppgift om MBT-ställena bör tas in i lokala telefonkataloger. Uppskattningsvis finns det 300 lokala kataloger, vi beräknar annonskostnaden till kr/katalog. Beräkningsgrund: 300 kataloger x kr = 1,5 Mkr Därutöver bör MBT marknadsföras i lokala annonsblad, på mässor, konferenser, m.m. och inte minst som ett inslag i myndigheternas löpande information. Vi antar att marknadsföringen bör bli högre inledningsvis för att sedan sjunka. Kostnaderna för dessa insatser beräknas till ett årsgenomsnitt om 3 Mkr. Den totala kostnaden är (1,5 + 3) = 4,5 Mkr. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna avrundas kostnaden till 5 Mkr. 8.7 Genomförandekostnader (1 Mkr) Genomförande- och initialkostnaderna beräknas till 3 Mkr som skrivs av på 3 år. 8.8 Övriga kostnader (1 Mkr) I kostnaderna för MBT (se avsnitt 6.1) ingår i princip alla kostnader utom kostnaderna för A4-papper, el, städning m.m. Dessa kostnader beräknas till 1 Mkr. 8.9 Summa kostnader Kostnader för de fysiska medborgarterminalerna, inkl. drift Kostnader för kommuner/värdar Kostnader för myndigheter; kontaktdagar, vägledning, m.m. Central administration av MBT-konceptet Lokalkostnader på MBT-ställen Marknadsföring/information Genomförandekostnader Övriga kostnader Summa kostnader 108 Mkr 9 Mkr 10 Mkr 2 Mkr 9 Mkr 5 Mkr 1 Mkr 1 Mkr 145 Mkr 9 Slutord Vi har värderat Bruttonyttan till Mkr varav 505 Mkr är Grön nytta (= Direkt resultatpåverkande nytta) 310 Mkr är Gul nytta (= Indirekt resultatpåverkande nytta) 377 Mkr är Röd nytta (= Svårvärderad nytta) Kostnaden för nyttan har vi beräknat är 145 Mkr - nettonyttan är då Mkr. Nyttofaktorn (Bruttonytta/Kostnad) har beräknats till 8,4. Detta betyder att vinsten är betydligt högre än de kostnader som finns. Utifrån ett samhälleligt totalekonomiskt perspektiv kan detta betecknas som en ren vinst. Erfarenhetsmässigt svarar s.k. mjuka nyttoeffekter vad gäller den här typen av investeringar för 50-75% av hela bruttonyttan. Även om det inte är möjligt att
16 16 "mäta" sådana nyttoeffekter med någon större exakthet har det ansetts angeläget att åtminstone värdera storleksordningen av värdet av respektive nyttoeffekt. Att helt bortse från 50-75% av förväntad bruttonytta skulle dels ge ett missvisande beslutsunderlag och dels sannolikt fokusera ett genomförande på fel saker. Nyttoberäkningen av medborgarterminalkonceptet har fokus på medborgarnyttan, myndighetsnyttan och samhällsnyttan. I samhällsnyttan ingår bl.a. delposten Ökad demokrati (avsnitt 7.2). Det är naturligtvis vanskligt att försöka sätta kronor på ett så imaginärt och känsloladdat begrepp som demokrati. I många sammanhang framför man emellertid att det demokratiska samhället och synsättet har ett mycket stort värde. De samlade nyttoeffekterna för respektive huvudintressenter har beräknats till 518 Mkr för medborgarna 189 Mkr för myndigheterna 510 Mkr för samhället. Vi förutsätter att många som idag inte har faktisk tillgång till Internet får detta via utplacering av medborgarterminaler. Den ökade demokratin för dessa personer har vi värderat till ett belopp per månad motsvarande normalportot för ett brev, dvs. 5 kr. Många av delposterna för nyttan är svårvärderade. Vi har för dessa poster valt att göra en värdering i underkant för att inte skapa en glädjekalkyl. Detta gäller t.ex. för posterna Ökade inkomster tack vare snabbare anställning (avsnitt 5.1) och Nettoeffekter p g a färre arbetslösa (avsnitt 7.5). Vi har på motsvarande sätt överskattat utgifterna genom att generöst avrunda uppåt.
17 1 Nyttan av Medborgarterminaler Sammanställning av Bruttonytta 518 Mkr (avsnitt 5) 328 Mkr Ökad medborgarnytta 70 Mkr 120 Mkr BRUTTONYTTA Totalt Mkr 530 Mkr 189 Mkr (avsnitt 6) 22 Mkr Ökad myndighetsnytta 167 Mkr 310 Mkr 377 Mkr 510 Mkr (avsnitt 7) 180 Mkr Ökad samhällsnytta 240 Mkr 90 Mkr
18 2 Nyttan av Medborgarterminaler Ökad medborgarnytta Mkr/år 12 Mkr (avsnitt 5.1) Ökade inkomster tack vare snabbare anställning Ökad medborgarnytta Totalt 518 Mkr 328 Mkr 38 Mkr Lägre kostnader 140 Mkr (avsnitt 5.4) Sparad tid för 70 myndighetskontakter Mkr (avsnitt 5.5) Bättre 240 tillgång till myndighetsservice 40% 40% 20% 28 Mkr (avsnitt 5.2) Lägre telefonkostnader 10 Mkr (avsnitt 5.3) Lägre resekostnader Enklare mynd.- hetskontakt Ökad tillgängl till info/tjänster Snabbare service 70 Mkr 160 Mkr (avsnitt 5.6) Bättre kvalitet i servicen från 120 Mkr myndigheter 20% 40% Ökad valfrihet (fler servicealt) Mer samlad info/service 40% Mer aktuella och kompl uppgifter 28 Mkr (avsnitt 5.7) Ökad personlig demokrati 50% Ökad delaktighet i samh.proc 30% Ökad jämlikhet 10% 10% Ökad möjlighet att "välja" Förbättrad myndighetsbild
19 3 Nyttan av Medborgarterminaler Ökad myndighetsnytta Mkr/år 112 Mkr (avsnitt 6.1) Sparad tid: Lägre personalkostnader 146 Mkr 2 Mkr* (avsnitt 6.2) Effektivare Billigare produktion allmän information av trycksaker Ökad myndighetsnytta Totalt 189 Mkr 22 Mkr 167 Mkr 16 Mkr (avsnitt 6.4) Bättre förutsättningar för hantering av ärenden. Sparad tid 32 Mkr (avsnitt 6.3) Billigare distribution av trycksaker Snabbare handläggn/beslut Bättre komm.möjl med medborg Bättre ifyllda underlag Färre oavsiktliga fel 5 Mkr* (avsnitt 6.5) Eff. verksamhet genom myndighetssamverkan 22 Mkr (avsnitt 6.6) Ökad goodwill * Ytterligare möjlig nytta finns
20 4 Nyttan av Medborgarterminaler Ökad samhällsnytta Mkr/år 120 Mkr (avsnitt 7.1) Ökad förvaltningseffektivitet Bättre acceptans/ respekt för regelverket Ökad medvetenhet/kunskap Ökad samhällsnytta Totalt 510 Mkr 180 Mkr 240 Mkr 120 Mkr (avsnitt 7.2) Ökad demokrati 120 Mkr (avsnitt 7.3) Ökad Internetanvändning 60 Mkr (avsnitt 7.4) Bra image - Sv ledande på IT Ökad rättvisa: Geografisk jämlikhet Hela landet lever Ökad delaktighet i samh.processer/ minskat utanförskap Fler engagerade medborgare 90 Mkr 90 Mkr (avsnitt 7.5) Nettoeffekter p g a färre arbetslösa (avsnitt 7.6) Minskad miljöförstöring Möjlig nytta finns
21 5 Nyttan av Medborgarterminaler Ytterligare möjlig nytta; se 6.2 och 6.5, 7.3 och 7.6 Nyttostapel Mkr 530 Mkr 310 Mkr Nettonytta: Mkr 377 Mkr 145 Mkr Bruttonytta Kostnad för nyttan Nyttofaktor (Bruttonytta/Kostnad) = 8,4 Grön nyttofaktor (Grön nytta/kostnad) = 2,6
Lee Iacocca. (berömd Chryslerchef)
Lee Iacocca (berömd Chryslerchef) De kan komma in på mitt rum och säga: Får vi bara 25 miljoner dollar så ska vi se till att alla våra datorer kan prata med varandra. Bra, svarar jag, men vad gör det för
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
Läs merFunktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Läs merf9i9l LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (28)
f9i9l LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (28) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2015-11-12 Bos 208 Dnr KS 264/2015 Digital tjänst för ekonomiskt bistånd, Sammansatt
Läs merHEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17
HEJ sid 5 Vad gör vi? sid 6 Vad krävs av dig? sid 7 SÅ FUNKAR DET sid 9 Välj väg sid 10-12 Kassakort sid 13 Utbetalning sid 13 Vår e-tjänst Mina sidor (www.sekosakassa.se) sid 15 E-legitimation/BankID/Mobilt
Läs merDokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:
Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK
Läs merRedovisning av resultat
Redovisning av resultat Tillståndshantering för färdtjänst NU- och BÖR- lägeskartläggning samt effekter Jan Törnebohm o Susanne Ribbing, 2009-04-20 Redovisning Den valda exempeltjänsten bakgrund och syfte
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merLÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Läs merUr behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten
Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Hypoteser om vilken lösning det finns behov av Stor andel gemensamma generella
Läs merHEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17
HEJ sid 5 Vad gör vi? sid 6 Vad krävs av dig? sid 7 SÅ FUNKAR DET sid 9 Välj väg sid 10-12 Kassakort sid 13 Utbetalning sid 13 Vår e-tjänst Mina sidor (www.sekosakassa.se) sid 15 E-legitimation/BankID/Mobilt
Läs merBilaga 2. Erbjudande om fortsatt användning av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd - SSBTEK
Bilaga 2 Erbjudande om fortsatt användning av nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd - SSBTEK Syftet med nationell digital tjänst för ekonomiskt bistånd Effektivisera handläggarnas arbete med
Läs merStrategi för e-tjänster i Kumla kommun
1(6) 2015-04-21 KS 2015/44 Kommunstyrelsen Strategi för e-tjänster i Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen 2015-09-02 2(6) Innehåll Strategi för e-tjänster i Kumla kommun... 1 Vision... 3 Mål... 3 Syfte...
Läs merE-tjänster som förenklar livet
E-tjänster som förenklar livet Olika typer av e-tjänster Interna e-tjänster Statliga och kommunala e-tjänster Kommersiella e-tjänster E-tjänster för privatpersoner resp. organisationer Vinster för användaren
Läs merNyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Läs merSamhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk
Läs mer* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi
* Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende
Läs merHEJ sid 5. SÅ FUNKAR DET sid 9. SÅ HÄR NÅR DU OSS sid 17
HEJ sid 5 Vad gör vi? sid 6 Vad krävs av dig? sid 7 SÅ FUNKAR DET sid 9 Välj väg sid 10-12 Kassakort sid 13 Utbetalning sid 13 Vår e-tjänst Mina sidor (www.sekosakassa.se) sid 15 E-legitimation/BankID/Mobilt
Läs merDatum: Mottagare: Kommunstyrelsen, Omsorgs- och handikappfrågor Utförd personlig assistans, ersättning från staten
Cirkulärnr: 1994:124 Diarienr: 1994:1574 Handläggare: Ingrid Kennborn Avdsek: AK Vård Datum: 1994-06-23 Mottagare: Kommunstyrelsen, Omsorgs- och handikappfrågor Rubrik: Utförd personlig assistans, ersättning
Läs merNyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator
Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator Kort om mitt arbete Mimi Lopez, anställd i Göteborgs Stad. e-tjänstprojektkoordinator för e- tjänstutveckling
Läs merAnsök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu
Ansök om ersättning - så gör du lararnasakassa.nu Så här söker du ersättning från oss Du har anmält dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att vi ska kunna utreda ditt ärende behöver vi få in
Läs merArbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena
Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena 2019-05-15 Ny organisation - kanalförflyttningen Kunden har ett eller flera ärende/-n och inte bara en handläggare. Vi har gått ifrån min personliga handläggare.
Läs merAnsök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu
Ansök om ersättning - så gör du lararnasakassa.nu Så här söker du ersättning från oss Du har anmält dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att vi ska kunna utreda ditt ärende behöver vi få in
Läs merE-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag
E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket
Läs merSTRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN
STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens
Läs merLåt fler forma framtiden, SOU 2016:5, Dnr Ku2016/00088/Dremissvar
Kommunkansliet Sofia Reimbert Datum 2016-06-07 Vår referens KS 2016/0187-940 Kulturdepartementet Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5, Dnr Ku2016/00088/Dremissvar Tanums kommun har getts tillfälle att
Läs merErsättning vid arbetslöshet
Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak
Läs merDigital handledning för konsekvensutredningar vid regelgivning
Digital handledning för konsekvensutredningar vid regelgivning Slutrapport 2017-09-29 Dnr Ä 2016-001972 Godkänd av: Gunilla Nordlöf Uppdrag att ta fram en digital handledning för konsekvensutredningar
Läs merUnderlag för att beräkna handläggningskostnad per timme
Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme FÖR KOMMUNALA TAXOR AVSEENDE LIVSMEDELSKONTROLL, APRIL 2015 Underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme, april 2015 1 Förord SKL tar
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merInformation om projektbidrag inom bild och form
Information om projektbidrag inom bild och form Vad kan man söka för? Projekt, gestaltande experiment och andra större arbeten Samarbetsprojekt där den sökande arbetar tillsammans med andra konstnärer
Läs merVägledning för kanalstrategi
Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag
Läs merOur Mobile Planet: Sverige
Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och
Läs merArbetsmaterial. Vi hjälper arbetsgivare och arbetssökande att hitta varandra
Arbetsmaterial Vi hjälper arbetsgivare och arbetssökande att hitta varandra Välkommen till Arbetsförmedlingen Vårt uppdrag är att ge dig som arbetssökande det stöd du behöver på din väg mot ett jobb som
Läs merVad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt
Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads
Läs merDigital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29
Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling
Läs merMina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner
Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Skaffa en digital brevlåda och tjänsten Mina meddelanden och få post digitalt från bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och
Läs mer2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011
2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren
Läs merIntroduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering
Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera
Läs merVägledning 1.0 Anslutning till Mina meddelanden
Vägledning 1.0 Anslutning till Mina meddelanden Anna Gillquist Avdelningen för digitalisering SKL Vägledning Utvärdera, planera och starta anslutning till MM Kompletterande dokument Ramverk Dokumentstruktur
Läs merMöte Att skapa ett byanät i Hardeberga och Sjöstorp Torsdagen 28:e januari 2016
Möte Att skapa ett byanät i Hardeberga och Sjöstorp Torsdagen 28:e januari 2016 Välkomna! Dagordning En presentation om den tänkta processen (20 min): 1. Vad är målet 2. Varför behövs en bredsbandslösning
Läs merDiarienummer 12-308. Datum 2012-02-22. Kravspecifikation. Posttjänster för äldre och
Diarienummer 12-308 Datum 2012-02-22 Kravspecifikation Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning boende
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning
Läs merMina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner
Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner
Läs merFöräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?
Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre
Läs merTryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar mänsklig hand
Tryggare boende när sensorer och e-tillsyn kompletterar mänsklig hand Sammanfattning Alvesta kommun testar digital tillsyn vid ett av sina äldreboenden. I lösningen ingår kameror och sensorer för att titta
Läs merEn samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar
Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40
Läs merKostnadsminskningar i samband med införande av ehemtjänst
Sociala nämndernas stab Behovsstyrt IKT-stöd Projekt Behovsstyrt IKT-stöd Prognos aug 0 Kostnadsminskningar i samband med införande av ehemtjänst Mats Rundkvist INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... Metod...
Läs merSkattereduktion för hushållstjänster år 2008
Landsorganisationen i Sverige 2010-03-16 1(7) Enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad, EOA Anna-Kirsti Löfgren Skattereduktion för hushållstjänster år 2008 Individer År 2008 fick 90 400 individer,
Läs merReformtrycket i Almedalen 2013
Reformtrycket i Almedalen 203 En kartläggning av reformer i Almedalsseminarier Stefan Fölster, 070-304 3 60 stefan.folster@reforminstitutet.se Daniel Jahnson, 073-709 69 0 daniel.jahnson@gmail.com Sammanfattning
Läs merTvå år med ROT och RUT
Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...
Läs merEn översiktbeskrivning av Projekt Medborgarterminal bakgrund, inriktning och resultat samt avveckling
PM april 2003 En översiktbeskrivning av Projekt Medborgarterminal bakgrund, inriktning och resultat samt avveckling Projekt Medborgarterminal bedriver försöksverksamhet med publika terminaler med syfte
Läs merHitta ditt nya arbete genom oss
Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka
Läs merKundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster
Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi
Läs merDokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1
Dokument nr: Version: Status: Sida: 0.1 Utkast/Utgåva (1)7 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning E-tjänst Särskilt boende Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Införa e-tjänst särskilt
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
Company Cybercom Sweden AB Doc no - Title Version A Date 2013-01-30 Förstudie Responsible Dan Nilsson RIGES - Stödinformation för bygglovsansökan Prepared Patrik Johnsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION...
Läs merEUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi
EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen
Läs merANSÖKAN OM FINANSIERING AV E-TJÄNSTER
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-03-18\dagordning\tjänsteutlåtande\7 Ansökan om finansiering av e-tjänster.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr2007-007442-112
Läs merSeptember Bostadsanpassningsbidragen 2002
Boverket Rapport September 2003 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Boverket september 2003 Titel: Bostadsanpassningsbidragen 2002 Utgivare: Boverket september 2003 Upplaga:
Läs merBrödtext. VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning. POWER Väst. Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK
Brödtext VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK Vad omfattar en SEK? Är en kombination av national- och företagsekonomiska beräkningar Värderar
Läs merStödberättigande utgifter
Datum 2019-02-13 1(5) Områdesskydd och ekonomiska stöd Carina Berggren Stödberättigande utgifter Du ska ange utgifter och eventuella intäkter som projektet har och som behövs för att genomföra projektet.
Läs merRätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv
Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden
Läs merBilaga 3. Sammanställning av myndigheternas undersökningar. Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14)
Bilaga 3 till RAPPORT 2012:13 1 (14) Sammanställning av myndigheternas undersökningar Bilaga 3. 1) Kön Innehåller bland annat frågor om erfarenheter/upplevelser av besök på servicekontor: och 2) Ålder
Läs merDel av Boverkets rapport (2014:33) Etableringshinder på bostadsmarknaden samt Boverkets komplettering
REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-04-05 Ert datum 2017-01-12 Vårt diarienummer 2017-110-1135 Er beteckning N2015/00368/PBB Kopia: Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Del av Boverkets
Läs merOmställningsfonden för dig som arbetstagare
Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...
Läs merOtrogna stockholmare
Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta
Läs merEnkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.
MÄSSA Jobb & Karriär Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. Under den jobb och karriärmässa som, fredagen den 2 mars 2012, arrangerats på initiativ av ett antal gymnasieungdomar från
Läs merRedovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster
1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag
Läs merOmställningsfonden för dig som arbetstagare
1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst
Läs merRapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA
2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning
Läs merStrategi för e-service
Strategi för e-service Dokumenttyp: Strategi Dokumentansvarig: IT-funktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2017-04-24 DNR: KS-2015/00790 Strategi för e-service i Umeå kommun Innehållsförteckning
Läs merRiktlinjer för service till Botkyrkaborna via Botkyrkas medborgarcenter
Riktlinjer för service till Botkyrkaborna via Botkyrkas medborgarcenter Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:46 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades
Läs merAndra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)
Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt
Läs merFöräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?
Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre
Läs merVägledning 1.0. Anslutning till Mina meddelanden
Vägledning 1.0 Anslutning till Mina meddelanden Vägledning Utvärdera, planera och starta anslutning till MM Kompletterande dokument Ramverk Dokumentstruktur >> Kompletterad med framtagen Vägledning & Förstudie
Läs merSlutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831
Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831
Läs merSKOP Skandinavisk opinion ab
SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat
Läs merVarumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01
Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster
Läs merSamhällsnytta. Mätbara mål: - kundnöjdhet - måluppfyllnadsgrad o indirekta möjligheter nya invånare nya företag ökad hälsa
Samhällsnytta Vi kan öka vår servicegrad för våra brukare/medborgare/kunder. Ärenden kan handläggas dygnet runt och med högre kvalitet (skolval, schemaändringar i barnomsorgen, bygglov information och
Läs merÄntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.
Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet
MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merTillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne
Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes
Läs merStrategi för IT- utveckling 2015
STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA
Läs merTjänster för elektronisk identifiering och signering
Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir
Läs merKONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden
Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret
Läs merDecentraliserade myndigheter och statliga bolag
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3036 av Per Åsling m.fl. (C) Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merAtt söka ekonomiskt bistånd
Socialförvaltningen Du är välkommen till socialförvaltningen, Stadshuset Vimmerby. Vi har bokat tid till dig för besök hos socialsekreterare: dagen den / 20 kl Att söka ekonomiskt bistånd Allt du behöver
Läs merUNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merAvgifter inom vård och omsorg i Eskilstuna kommun
Avgifter inom vård och omsorg i Eskilstuna kommun Gäller från och med 2012-02-01 Denna broschyr vänder sig till dig som har behov av kommunal vård och omsorg. Här informerar vi om avgifterna för service
Läs merAnsökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget
Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget Samtliga fält i blanketten ska fyllas i (det räcker inte att hänvisa till bilaga). Anvisningar för blanketten finns i separat dokument. Ansökan skickas
Läs merHitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst
Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare
Läs merFrivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen
Frivilligt kapitaltillskott Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Agenda Presentation av Stefan Engberg, Fristående Affärsutveckling AB En titt bakåt i tiden Balansräkningen och avgiften idag
Läs merEn sammanfattning av årsredovisningen för 2014
Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket
Läs merRiktlinjer sponsring
1 Riktlinjer sponsring Lokala samarbeten och samhällsnytta med barn & ungdom i centrum. Där har du nyckelorden i PiteEnergis sponsringsarbete. Vi vill stimulera och främja positiva aktiviteter, gärna för
Läs merFrågor och svar från webbinarium för kommunala och privata assistansanordnare
1 (6) Frågor och svar från webbinarium för kommunala och privata assistansanordnare Frågor om e-tjänsten för arbetsgivare Går det som arbetsgivare att digitalt lämna de uppgifter som man ska lämna till
Läs mer