inledning 3-8 FörvalTNiNgberäTTelse 9-32 räkenskaper verksamhetsberättelser 45-86

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "inledning 3-8 FörvalTNiNgberäTTelse 9-32 räkenskaper 33-44 verksamhetsberättelser 45-86"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2008

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning 3-8 Årsredovisningens olika avsnitt 4 Förord kommunstyrelsens ordförande 5 Fem år i sammandrag 6 Vad används skattepengarna till? 7 Kommunens och koncernens organisation 8 FörvalTNiNgberäTTelse 9-32 God ekonomisk hushållning Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi räkenskaper Resultat - och balansräkning 34 Kassaflödesanalys 35 Drift-och investeringsredovisning 36 Noter Redovisningsprinciper 43 Ord- och begreppsförklaringar 44 verksamhetsberättelser Kommunen Ledning & Styrning Risk & Säkerhet Barn & Utbildning Vård & Omsorg Individ & Familj Teknik & Infrastruktur Kultur & Fritid Plan & Bygg Integration & Arbetsmarknad Miljö & Hälsa Kommunala bolag AB Kristianstadsbyggen 80 C4 Energi AB 81 Renhållningen Kristianstad 82 Åhus Hamn & Stuveri AB 83 Kristianstad Airport AB 84 Kristianstads Sotnings AB 85 Kristianstads Industribyggnads AB 86 Omslag: Alla kan hitta en ny vän på beachhandbollen i Åhus. Fotograf: Cecilia Paulstrup 2

3 INLEDNING STRANDLIV Under 2008 slutförde kommunen strandutvidgningen i Täppet, Åhus, som gav ett tillskott med kvm sandstrand. Tanken är att skapa en nationalarena för strandsporter, bland annat för de stora arrangemangen Åhus Beachhandboll Festival och Åhus Strand Beach Soccer, under cirka en månad på sommaren. Resterande tid är det fritt fram för allmänheten att sola, bada och ströva. Bilder från den nya stranden följer som tema i denna årsredovisning. INLEDNING Inspektion av den nya färdigställda stranden. Fotograf: Marie Grönvold. INLEDNING 3

4 ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT MÅLGRUPPER Kristianstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontorets ekonomiavdelning för kommunstyrelsen.. INLEDNING I det första avsnittet beskrivs först årsredovisningens struktur och därefter ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de fem senaste åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning de senaste fem mandatperioderna. Avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2 Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen skall upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen börjar med att sammanfattningsvis värdera begreppet god ekonomisk hushållning mot bakgrund av kommunens styrsystem. Därefter redovisas måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, omvärldsanalys och viktiga händelser under året uppdelat på de fyra perspektiven, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi. I det senare perspektivet beskrivs också kommunens miljöarbete och koncernförhållanden. RÄKENSKAPER Avsnitt 3 redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drift- och investeringsbudgeten och till sist redogörs vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer. VERKSAMHETSBERÄTTELSER I det fjärde och sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt sektorsvis. De tio sektorerna (Ledning & Styrning, Risk & Säkerhet, Barn & Utbildning, Vård & Omsorg, Individ & Familj, Teknik & Infrastruktur, Kultur & Fritid, Plan & Bygg, Integration & Arbetsmarknad, Miljö & Hälsa) beskriver sitt uppdrag, kommenterar årets händelser, redovisar måluppfyllelse i både text och styrkort, samt ger sin syn på framtida utveckling. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett snarlikt men lite mer förenklat sätt. 4 INLEDNING

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 2008 ett gott år om än med mörka moln Året som gick inleddes på samma starka sätt som Fria bussresor för pensionärer över 75 infördes, det fria valet inom äldreomsorgen realiserades, nya Täppetstranden togs i bruk, ett antal förskoleavdelningar tillskapades och Slättängsskolan invigdes. Fixar-Hans blev ett nytt begrepp. Listan på det genomförda kan göras mycket längre! Men säg den lycka som varar! Visserligen är svängningar i konjunkturen inte ovanliga, men att en nedgång skulle kombineras med en finansmarknadsproblematik av hittills aldrig skådad omfattning var lika ovälkommet som oväntat. Trots detta står kommunen stark i de grundläggande ekonomiska strukturerna. I syfte att bibehålla ett gott ekonomiskt fundament tvingas vi ändå vidta åtgärder de kommande åren. Den genomlysning som oberoende konsulter genomförde i kommunen under året visade på ett antal möjligheter att förbättra verksamheterna såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. I förra årets redovisning betonade jag vikten av konkurrens inom kommunala verksamheter. Den eller de som kan producera en vara eller tjänst till högsta kvalitet och lägsta pris ska vara kommunens leverantör! Vi kan nu konstatera att en policy för konkurrensutsättning är beslutad, och nämnderna har fått i uppdrag att lämna förslag till åtgärder. Efter det ekonomiskt framgångsrika året 2007 betonade jag också vikten av strategiskt framåtsyftande beslut, som det vi fattade om att bygga en arena. De första spadtagen för Kristianstad Arena har tagits, men de strategiska satsningarna måste fortsätta. De nuvarande orosmolnen får inte tillåtas skymma vår horisont mot framtiden. För kommunens långsiktiga stabilitet och utveckling måste vi stärka attraktionskraften så att vi både kan behålla våra yngre innevånare och att locka nya inflyttande. Den närmaste tiden kommer att ställa stora krav både på kommunens medarbetare och på politiker. Den ekonomiska situationen i världen kräver att vi hushåller förnuftigt med våra resurser, men samtidigt fortsätter att driva strategiska satsningar. Panikåtgärder är ingen lösning. Målet är att vi ska stå starka när konjunkturen åter vänder uppåt. Med gemensamma krafter kan vi skapa vi möjligheter till ett gott liv i Kristianstad och hålla fast vid den framtidstro som kan föra oss framåt, även i svåra tider. Bengt Gustafson (M) Kommunstyrelsens ordförande Fotograf: Torbjörn Lindén INLEDNING 5

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG Invånare Folkmängd folkökning födda döda födelsenetto inflyttning utflyttning flyttningsnetto flyttningsnetto från utlandet Skattesats Primärkommunal skattesats 20,86 20,86 20,86 20,86 20,86 Total kommunal skattesats 31,25 31,25 31,25 31,25 31,25 Omslutning/Ekonomiskt resultat Resultat före extraordinära poster, mkr -10,7 23,1 78,9 60,7 26,7 Årets resultat, mkr -10,7 23,1 1019,5 60,7 26,7 Årets resultat/invånare, kr Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag, % 100,4 99,1 97,3 98,0 99,2 Nettodriftkostnader, mkr Personalkostnader, mkr Investeringar Nettoinvesteringar, mkr Självfinansiering av investeringar, % Låneskuld/soliditet Långfristig låneskuld, mkr Soliditet exkl pensionsskuld, % 69,8 68,2 76,0 76,3 75,5 Soliditet inkl pensionsskuld, % 24,2 23,6 40,3 34,5 34,2 MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE Parti Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet Åhuspartiet Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet Kristianstadsbygdens framtid Sverigedemokraterna Ny demokrati Totalt Skuggade siffrorna visar majoritet 6 INLEDNING

7 SKATTEPENGAR VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL? VERKSAMHETENS ANDEL AV NETTOKOSTNADERNA äldreomsorg 24 % grundskola 20 % Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 12 % handikappomsorg 9 % gymnasieskola 9 % gator, parker, teknik 6 % individ och familjeomsorg 5 % kultur och fritid 4 % kommungemensam verksamhet 4 % övrig utbildning 2 % miljö och samhällskydd 2 % ekonomiskt bistånd 2 % integration och arbetsmarknadsåtgärder 1 % Fotograf: Torbjörn Lindén HUR ANVÄNDS PENGARNA? VAR KOMMER PENGARNA IFRÅN? Avskrivningar Lokaler, material, bränsle m m 9% 4% Avgifter, bidrag och ersättningar 22% Generella stasbidrag Bidrag, transfereringar, entreprenader 22% 65% 16% 62% Arbetskraft Skatteintäkter INLEDNING 7

8 Organisation Kristianstads kommun och koncern ORGANISATION Kommunfullmäktige revisionen Kristianstads kommunföretag AB (KKF) AB Kristianstadsbyggen 100 % - AB Allön 100 % - C4 Kabel Tv AB 100 % - Specialfastigheter i 100 % kristianstad ab C4 Energi AB 100 % - C4 Elnät AB 100 % Renhållningen Kristianstad 100 % - Kretsloppsparken 5 % Kristianstad AB Kristianstads Sotnings AB 100 % Kristianstads 100 % Industribyggnads AB - Krinova AB 40 % Kristianstad Airport AB 51 % Åhus Hamn & Stuveri AB 54,5 % Krinova AB 40 % Valberedningen Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Integrations- och arbetsmarknadsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Kommunledningskontoret Räddningstjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Socialförvaltningen Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen Stadbyggnadskontoret Kultur - och fritidsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen C4 Teknik Fullmäktige MANDATFÖRDELNING ANTAL MANDAT PER PARTI MODERATA SAMLINGSPARTIET 14 FOLKPARTIET LIBERALERNA 11 CENTERPARTIET 5 KRISTIANSTADSBYGDENS FRAMTID ÅHUSPARTIET 2 MAJORITET 36 SOCIALDEMOKRATERNA 25 KRISTDEMOKRATERNA 3 MILÖJÖPARTIET DE GRÖNA 3 SVERIGEDEMOKRATERNA 3 VÄNSTERPARTIET 1 OPPOSITION M Fp C KbF Åå S KD MP V SD 8 INLEDNING

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Fotograf: Marie Grönvold FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen skall kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige i Kristianstad de finansiella och verksamhetsmässiga mål, i form av ett övergripande styrkort, som ligger till grund för uppföljning och värdering av kommunens ekonomiska hushållning för nästkommande år. Varje nämnd skall också fastställa sitt styrkort på liknande sätt. I denna förvaltningsberättelse följs det övergripande styrkortet upp, uppdelat i de fyra olika perspektiven, och vid en sammantagen värdering blir bedömningen att Kristianstads kommun hade god ekonomisk hushållning MÅLUPPFYLLELSE MEDBORGARE UTVECKLING MEDARBETARE EKONOMI Uppfyllda mål Delvis uppfyllda mål Ej uppfyllda mål Fotograf: Claes Sandén STYRPRINCIPER Styrprinciperna i Kristianstads kommun bygger på teorin balanserad styrning, i Kristianstad kallad STYRKAN. Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen är visionen, perspektiven och strategierna gemensamma och fastställda av kommunfullmäktige. Visionen svarar på vart kommunen vill föra organisationen. Tidsperspektivet är långsiktigt och sträcker sig över flera mandatperioder. Perspektiven speglar olika dimensioner i verksamheten och balans mellan dessa ska eftersträvas. Strategierna är de områden inom varje perspektiv som är avgörande för att nå framgång. Visionen nås inte utan framgång i de strategiska målen. Målen visar inriktningen verksamheten skall fokusera inom det aktuella perspektivet. Målen i det övergripande styrkortet ligger till grund för nämndernas målarbete. Samtliga mål ska stödja en eller flera strategier. Styrtalen beskriver kvalitet, effektivitet, volym etc. Mätning har en central betydelse för styrtalen som ska indikera eller ge svar på om målen har uppnåtts, helt eller delvis, eller inte. Handlingsplanerna ska konkret visa vad som ska göras och ska stödja de mål som angetts i styrkortet. VÄRDERING Kristianstads kommun har nu med STYRKAN:s hjälp en röd tråd från planering i budgeten till uppföljning i delårsbokslut och årsredovisning. Emellertid är målarbete inte lätt och att få alla att förstå styrsystemet är en utmaning även framöver. Kommunen måste ha tålamod, envishet och kontinuitet i styrsystemet. I denna årsredovisning tar Kristianstads kommun ytterligare ett steg för att på ett mer öppet och systematiskt sätt redovisa måluppfyllelsen för det övergripande styrkortet (förvaltningsberättelsen, sidorna INTERN KONTROLL Kommunstyrelsen har ett övergripande och samordnande ansvar för intern kontroll inom hela kommunen. Uppsiktspliktens innebörd regleras i reglementet för intern kontroll samt i företagspolicyn ). Varje perspektiv, mål och styrtal värderas med röd, gul eller grön indikator. Värdering på liknande sätt görs för de sektorsvisa nämndsstyrkorten med färgindikator för perspektiv och styrtal (verksamhetsberättelserna sidorna 45-79). Även de kommunala bolagen redovisar sin måluppfyllelse, dock utan styrkort (verksamhetsberättelserna sidorna 80-86). Det är mycket svårt att göra en sammanvägd värdering av god ekonomisk hushållning för hela Kristianstads kommuns verksamhet under ett år. Många olika verksamheter med många mål och styrtal För år 2008 har samtliga nämnder och bolag inlämnat planer och uppföljningsrapporter. Det allmänna intrycket av rapporteringen är att den interna kontrollen bedrivits på ett tillfredsställande sätt. Där fel och brister påvisats, föreligger åtgärdsförslag. Områden som kan utvecklas är tekniken kring att kunna göra en riskoch väsentlighetsanalys som underlag för bedömningar. ger oundvikligen en subjektiv bedömning till sist, bl.a. för att olika mål och perspektiv kan ha olika tyngd, beroende på vilka styrkor och svagheter kommunen har. Med tanke på att inget perspektiv visar röd indikator blir också bedömningen att Kristianstads kommun 2008 hade god ekonomisk hushållning. Det finns givetvis många saker att förbättra och ett ständigt klimat för utvecklingsarbete måste finnas. Mål och styrtal måste än mer bli konkreta, mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella och användbara i styrningen. Respektive nämnd och bolag har ansvar för att uppdatering av lokala regler för internkontrollarbetet genomförs. I den mån det saknas en organisation för hur det interna kontrollarbetet ska utföras i respektive verksamhetsområde ska detta upprättas och göras känt för medarbetarna. 10 FÖVALTNINGSBERÄTTELSE

11 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING kommunens övergripande styrkort 2008 Uppfyllda mål Delvis uppfyllda mål Ej uppfyllda mål strategiska mål i olika PersPeKtiv mål styrtal mångfald i all verksamhet Medborgarenkät, upplevd valfrihet Anställda i kommunen med utländsk härkomst medborgare öka utbildningsnivån Utbildningsresultat bättre än riksgenomsnittet attraktiv kommun långsiktigt hållbar livsmiljö aktiva och trygga medborgare Medborgarenkät, förbättrade värden VISION: Kristianstad växer! utveckling stark profil Expansiv utveckling medarbetare friska och nöjda medarbetare EffEktivt arbetssätt information och service med hög tillgänglighet varumärket Kristianstad väl förankrat externt och internt tillväxtmotor i skåne nordost förbättrad infrastruktur god hälsa och hög arbetstillfredsställelse ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Medborgarenkät, förbättrade värden Ökad kunskap och kännedom om Kristianstad Befolkningsökning Elevtal på högskolan Fler och starkare företag Befolkningsökning E22 som motorväg samt Vägverkets vägindex Bredband i hela kommunen Ökat passagerarantal med flyg och järnväg Ökat frisktal Ökat Nöjd-Medarbetar-Index Grad av medskapande- och ansvarstagandeindex Ökat ledarindex ökad kostnadseffektivitet Minst 2 % i ekonomiskt resultat Sänkt skattesats på sikt ekonomi hållbar Ekonomi God hushållning effektiv förvaltning av tillgångarna Minst 2 % i ekonomiskt resultat Sänkt skattesats på sikt Helhetsbaserad och hållbar samhällsplanering Redovisning av planerade, påbörjade och genomförda åtgärder FÖVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 MEDBORGARE MEDBORGARE De som bor i Kristianstads kommun trivs bättre än genomsnittssvensken med den plats där de har valt att bo och leva. Bara nio procent som svarade på medborgarundersökningen skulle avråda andra från att flytta till kommunen medan 59 procent mycket starkt vill rekommendera inflyttning till Kristianstad. Den globala lågkonjunkturen drabbade även mot Kristianstad under hösten Framtidssatsningar som Kristianstad Arena och naturum i Vattenriket skapar arbetstillfällen och ger en bättre startpunkt när konjunkturen vänder uppåt igen. Framtidssatsningar, en växande befolkning, förbättrade värden i brukar- och medborgarundersökningar och en lovande företagsutvecklingen signalerar en god utveckling för kommunen. En ökande arbetslöshet, fördröjningar i infrastrukturutbyggnaden och upplevelsen av bristande inflytande innebär begränsningar. Den sammanlagda bedömningen för medborgarperspektivet blir därför en gul indikator. MÅLUPPFYLLELSE MEDBORGARE Uppfyllda mål Delvis uppfyllda mål Ej uppfyllda mål Invånare och turister uppskattar handelsstaden Kristianstad Fotograf: Claes Sandén MÅLUPPFYLLELSE MÅL STYRTAL KOMMENTAR mångfald i all verksamhet Medborgarenkät, upplevd valfrihet Anställda i kommunen med utländsk härkomst resultat över genomsnittet för nöjd-region-index och nöjdmedborgar-index, lägre än genomsnittet för nöjd-inflytande-index. införande av fritt val och förbättrade värden i enkäter och jämförelser för omsorgsverksamheten. ingen statistik sammanställd öka utbildnings- NivåN Utbildningsresultat bättre än riksgenomsnitt resultat i nationella prov för årskurs 5 var över riksgenomsnittet. bättre resultat än tidigare år för årskurs 9, men fortfarande under riksgenomsnittet. andel elever i årskurs 9 som var behöriga till gymnasieskolans nationella program ökade medan behörigheten till högskolan bland gymnasieelever var oförändrad. aktiva och Trygga medborgare information och service med hög TillgäNgligheT Medborgarenkät, förbättrade värden Medborgarenkät, förbättrade värden höga värden för nöjd-region-index men lägre än genomsnitt för trygghet. fixartjänst för äldre införd. kampanjer för trygghet och säkerhet för äldre. samverkansavtal och utvecklingsprojekt för Gamlegården. nytt utbyggt program för brotts- och drogförebyggande rådet. bra värden för information och bemötande i medborgarenkät och i enkät om webb och e-tjänster. hemsidan omgjord för bättre tillgänglighet och nyhetsutbud. utvidgning av medborgarkontor är på gång. OMVÄRLDSANALYS Kristianstads kommun har länge växt stadigt men långsamt med ungefär 300 personer om året. De allra senaste åren har ökningen varit större och den trenden fortsatte Med en folkökning på 0,95 procent växer Kristianstad mer än de flesta grannkommuner och jämförbara kommuner i grannlandskapen. Men Kristianstad behöver växa ännu mer och ännu snabbare för att kunna fortsätta erbjuda en god och bred samhällsservice. Därför görs en rad satsningar som ska locka fler inflyttare, företag och besökare. Målet är invånare Ett rikt utbud av kultur- och fritidsupplevelser, ett näringsliv präglat av entreprenörskap och samverkan, utvecklad kollektivtrafik och utbyggnad av E22 till motorväg är nödvändiga ingredienser för att Kristianstad och nordöstra Skåne ska utvecklas i takt med den expansiva Öresundsregionen. Hotet om klimatförändringar är den svåraste miljöfrågan som mänskligheten 12 FÖVALTNINGSBERÄTTELSE

13 har ställts inför och den viktigaste att lösa för framtiden. Utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet oavsett var de sker och effekterna av klimatförändringar berör alla. Kommunen är en viktig aktör när det gäller de lokala förutsättningarna för att minska utsläppen av växthusgaser. Kristianstads kommun har länge aktivt arbetat för en övergång från fossila bränslen till förnyelsebar energi och ansträng- KOMMUNINVÅNARNA Nya kommuninvånare Kristianstad växer och vid utgången av 2008 hade Kristianstad invånare, en ökning med 732 personer sedan året innan och med nära invånare de senaste 20 åren. I kommunen föddes 867 barn medan personer flyttade in under året. När utflyttade och avlidna räknats bort blir mellanskillnaden 732 invånare. ningarna för energieffektivisering och utnyttjande av alternativa energikällor måste fortsätta. Den globala konjunkturnedgången under senare delen av 2008 drabbar ävenkristianstads kommun. Kraftfulla åtgärder i samverkan mellan olika myndigheter och organisationer är nödvändiga för att möta problem med arbetslöshet, utanförskap och kriminalitet. Åldrande befolkning Ett orosmoln är att de högre åldersgrupperna ökar snabbare än de lägre. I praktiken innebär det ökade kommunala åtaganden och ett svagare skatteunderlag i kommunen.för att kommunen ska kunna hålla en fortsatt hög servicenivå för en åldrande befolkning behöver fler människor i arbetsför ålder flytta till kommunen och fler ur de uppväxande generationerna stanna kvar i kommunen när de börjar arbeta och betala skatt. SERVICE OCH TILLGÄNGLIGHET MEDBORGARE Boende i Kristianstads kommun Landsbygden Övriga basorter Åhus Bra boende Kristianstads kommun har en annorlunda struktur än de flesta andra kommuner, med en förhållandevis liten stad i ett stort omland. Mindre än hälften av invånarna bor i staden medan de övriga bor i basorterna eller ute i landsbygden. Boendestandarden i kommunen är hög. Fler kommuninvånare bor i småhus än i lägenheter. Med en åldrande befolkning ökar efterfrågan på seniorbostäder och trygghetsboende. Kommuninvånarna om inflytande Kristianstad Småorter Medborgarundersökning I den medborgarundersökning som Statistiska centralbyrån genomförde i svenska kommuner 2008 fick Kristianstads kommun värden över genomsnittet för livsmiljö och kommunal service, men lägre betyg för möjligheten till inflytande. En bra plats att leva på Betygsindex för kommunen som en plats att bo och leva blev 68 av 100 möjliga. Medelindex för de 97 deltagande kommunerna var 64, och betyget för Kristianstad 2006 var 67. Indexvärdet för att rekommendera andra att flytta hit blev så högt som 73. Sedan den förra medborgarundersökningen för två år sedan har utformningen förändrats så att det är svårt att fullt ut göra jämförelser. På de frågor som går att jämföra har värdena överlag förbättrats något. Bemötande, förskola, grundskola, gymnasieskola, räddningstjänst och stöd för utsatta personer uppfattas som bättre 2008 än Största förändringen märks för äldreomsorgen, som ökat från betygsindex 43 till 52 mellan de båda undersökningarna. Förtroende Påverkan Information/ Öppenhet Tillgänglighet Nöjd Inflytande Index Alla kommuner Kristianstads kommun 2006 Kristianstads kommun 2008 Godkänt för kommunens verksamhet Samlat betygsindex för kommunens verksamheter blev 56, alltså något högre än genomsnittsvärdet 54. De verksamheter som får högst betyg är fritidssektorn inom både kultur och idrott, förskola, gator och vägar, gång- och cykelvägar, vatten och avlopp samt räddningstjänsten. Bristande inflytande Betyget för möjligheten till inflytande ligger lågt i hela landet och något under genomsnitt i Kristianstad med värdet 37 mot 40. Information och öppenhet i kommunen värderas som hygglig, med värdet 54, medan tillgänglighet, påverkan och förtroende får betydligt lägre värden. Insatser mot utanförskap Den samlade integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen utarbetar former och arbetsmetoder för att förkorta vägen till arbete och egen försörjning för långtidsarbetslösa, särskilt ungdomar och invandrare. FÖVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 MEDBORGARE Kommuninvånarna om att leva och bo i Kristiantstad Alla kommuner Kristianstads kommun 2006 Kristianstads kommun 2008 Fritid Kommersiellt Utbud Kommunikationer Trygghet Bostäder Miljö Utbildningsmöjligheter Arbetsmöjligheter Rekommendation Nöjd Region Index Drogförebyggande samordnaren Annika Persson arbetar inom BRÅ - organisationen. Fotograf: Torbjörn Lindén Brotts- och drogförebyggande rådet har under året antagit ett nytt program. BRÅ samlar kommunala förvaltningar och bolag tillsammans med polisen och Fritidsgårdsforum i arbetet för att öka tryggheten i kommunen. Särskilda resurser har riktats mot miljonprogramsområdet Gamlegården. Ett avtal har slutits med staten om lokal utveckling av Gamlegården i samverkan mellan statliga, kommunala och regionala instanser. Räddningstjänster Renhållning Vatten & avlopp Miljöarbete Fritid - Kultur Fritid - Idrott Gång- och Cykelvägar Gator och vägar Stöd för utsatta personer Kommuninvånarna om kommunen Alla kommuner Kristianstads kommun 2006 Kristianstads kommun 2008 Inga siffror för 2006 God och jämlik hälsa Det yttersta syftet med all kommunal verksamhet är att befolkningen ska ha en god och jämlikt fördelad hälsa. Folkhälsotillståndet i kommunen kartlades genom en enkätundersökning under hösten. Resultatet, som sammanställs efter årsskiftet, blir ett viktigt underlag i samhällsplaneringen. Folkhälsorådet och de fem folkhälsonätverken i kommunen gör viktiga insatser. Äldreomsorgen Gymnasieskolan Grundskola Förskola Bemötande- Tillgänglighet Nöjd Medborgare Index Kristianstads kommun har rönt nationell och internationell uppmärksamhet för sitt hälsofrämjande arbete bland äldre. Under året hölls en internationell konferens i Kristianstad med äldres utemiljö som tema. Ett samhälle för alla Den nationella handlingsplanen för ett tillgängligt samhälle genomförs i kommunen med målet att enkla hinder ska vara avhjälpta år 2010 i publika lokaler, i utemiljön och i informationsmaterial. Tillgängliga besöksplatser skapas i Vattenriket, kommunala lokaler har fått hörselslingor och en tillgänglighetsguide är under utarbetning. Hela tiden pågår kompetensutveckling kring bemötande bland kommunanställda. 14 FÖVALTNINGSBERÄTTELSE

15 OMSORG OCH UTBILDNING Omkring tre fjärdedelar av kommunens resurser satsas på barnomsorg, utbildning och äldre- och handikappomsorg. Inom både omsorgens och utbildningens område bedrivs ett ständigt pågående utvecklingsarbete, som lett till förbättrade resultat. MEDBORGARE Områdescentralerna lockar allt fler besökare. Fotograf: Marie Grönvold Omsorg om kommuninvånarna En rad olika mätningar och enkäter visade en positiv utveckling för äldreomsorgen med förbättrade värden. Trenden med förbättrade omdömen om verksamheten går igenom i såväl kommunens egen kundbarometer och medborgarundersökningen som Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Landstings jämförelser av äldreomsorg i landets kommuner. Information och kommunikation är viktiga medel för att alla som är berörda ska få kännedom om den service som erbjuds och för att de ansvariga ska kunna möta de servicebehov som finns. Omsorgsförvaltningen har därför arbetat målmedvetet med sitt informationsmaterial och fick bevis för att det gett resultat då Kristianstad i Sveriges Kommuner och Landstings jämförelse rankades som den kommun i Sverige som har bäst information om äldreomsorg på sin hemsida. Omsorgens områdescentraler har, bland annat genom Äldreveckan, lyckats göra sin verksamhet och sina aktiviteter kända. Sedan våren har besöken på områdescentralerna ökat med mer än tio procent. Under hösten infördes Fritt val i hemtjänsten, och kunderna kan sedan dess välja om de vill att kommunen eller godkända företag ska utföra de beslutade insatserna. Tre företag har hittills godkänts som utförare av hemtjänst i Kristianstads kommun. Utbildning ger bättre resultat Grundskolan 2008 visade eleverna i Kristianstad påtagligt bättre utbildningsresultat än de senaste åren. Kommunens skolor har sedan länge redovisat utbildningsresultat som legat under riksgenomsnittet, men det senaste året blev resultaten bättre. Fler elever slutade årskurs 9 med betyg i alla ämnen och en större andel fick gymnasiebehörighet. Niorna visade också ett genomsnittligt högre resultat på de nationella proven än tidigare. Ännu mer positiva var resultaten i de nationella proven i matematik, svenska och engelska för årskurs 5 som var klart bättre än riksgenomsnittet. Det omfattande renoveringsprogrammet av kommunens skolor fortsätter. Den nyrenoverade Slättängsskolan på Härlöv invigdes under året och renoveringen av Väskolan påbörjades. Högskolan Högskolan Kristianstad genomförde en omorganisation och tecknade samarbetsavtal med Lunds universitet under året. Söksiffrorna till utbildningarna ökade rejält, men de studerande minskade med knappt hundra helårsstudenter jämfört med året innan. Antalet helårsstudenter uppgick till 4 733, men i praktiken innebär det att mer än studenter läste någon kurs eller utbildning vid Högskolan Kristianstad under Högskolan utfärdade examensbevis till studenter som blev färdiga med sina utbildningar under året. Andel elever behöriga till gymnasieskolans nationella program 92% 90% 88% 86% 84% Andel gymnasieelever med slutbetyg som är behöriga till högskola 92% 90% 88% 86% RIKET KRISTIANSTADS KOMMUN RIKET KRISTIANSTADS KOMMUN 84% FÖVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 UTVECKLING UTVECKLING Bilden av Kristianstad som en plats med positiva matupplevelser stärktes med årets satsning kring smakmånaden september där fokus riktades mot lokalproducerade produkter. De danska besökarna har ökat med mer än en tredjedel, bland annat genom riktade paketerbjudanden. Skördefest på Södertorg under smakmånaden september. Fotograf: Marie Grönvold Nyföretagandet är fortsatt starkt och företagsklimatet har förbättrats. Projekt som inspirerar till ökat entreprenörskap bedrivs för alla åldrar i samarbete mellan kommun och näringsliv. Sammantaget ger befolkningsökning, ett förbättrat företagsklimat, landsbygdssatsningar och aviserade utbyggnader av infrastrukturen gul indikator för kommunens utveckling. MÅLUPPFYLLELSE UTVECKLING Uppfyllda mål Delvis uppfyllda mål Ej uppfyllda mål MÅLUPPFYLLELSE MÅL STYRTAL KOMMENTAR varumärket kristianstad väl FöraNkraT externt och internt Ökad kunskap och kännedom om Kristianstad Befolkningsökning ökad igenkänningsgrad i metros undersökning från 2006 till utvärdering gjordes av spirit of food med förslag till starkare marknadsföring. smakmånad med fokus på lokalproducerad mat gav starkt genomslag. befolkningen ökade med 732 personer eller 0,95 %. TillväxTmoTor i skåne NordosT Elevtal på högskolan Fler och starkare företag ökat antal sökande och fler utfärdade examina, men något minskat studentantal. ökning av antalet aktiebolag med 8 procent registrerades. nyföretagandet var fortsatt starkt i jämförelse med motsvarande kommuner. E 22 som motorväg samt Vägverkets vägindex statliga anslag innebär snar start av utbyggnad av E22 vid linderöd. inriktningsbeslut om ytterligare utbyggnad är fattat. FörbäTTrad infrastruktur Bredband i hela kommunen fibernätsutbyggnaden är avslutad med 100 % täckning. Ökat passagerarantal med flyg och järnväg ökat resande med tåg och buss. minskning för flyget i hela landet. 16 FÖVALTNINGSBERÄTTELSE

17 Kristianstads Vattenrike uppmärksammades när Kronprinsessan Victoria kom på besök Fotograf: Marie Grönvold Omvärldsanalys Den världsomfattande finanskrisen som präglade senare delen av 2008 har hittills endast i måttlig omfattning drabbat näringslivet i Kristianstads kommun. En fördel är att kommunen har ett blandat näringsliv där en majoritet av de omkring företagen är små eller medelstora med tyngdpunkt på livsmedel, jordbruk, handel, service och en varierad tillverkningsindustri. Livsmedelsbranschen, som i kommunen har omkring anställda, har visat sig mindre konjunkturkänslig än många andra branscher. Även om förutsättningarna är bättre än på många andra håll påverkas även arbetsmarknaden i Kristianstad, och i ännu större utsträckning grannkommunerna, där ett stort antal kommuninvånare arbetar. Arbetslösheten i Kristianstad ökade i slutet av året till 4 procent. Åtgärder i samverkan med andra instanser och myndigheter kommer att krävas under den kommande perioden för att på kort sikt möta den sviktande efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt blir det än mer nödvändigt att arbeta med långsiktigt strategiska satsningar som ger en plattform för snabb återhämtning när konjunkturen vänder uppåt igen. Inte minst är det angeläget med en god utveckling av infrastrukturen för transporter och pendling. ARBETE OCH NÄRINGSLIV Förbättrat företagsklimat I Svenskt Näringslivs kommunranking 2008 förbättrade Kristianstad sin placering med 46 steg och ligger nu på plats 125, den bättre tredjedelen. I två egna attitydundersökningar under 2008 fick kommunen klart godkänt av företagarna avseende näringslivsklimat och service. Företagsklimatet har stor betydelse för kommunens utveckling. Bra företagsklimat lockar fler företag, som ger jobb och påverkar befolkningsutvecklingen. Ett gott lokalt företagsklimat innebär att det är lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Kommuner med en hög placering i rankingen har oftast en högre tillväxt. Dystrare arbetsmarknad Vart tredje svenskt företag hade i december 2008 svårare än normalt att finansiera sin verksamhet. Både order och produktion minskade under andra halvan av Särskilt byggindustrin har tappat fart medan livsmedelshandeln är mer optimistisk inför framtiden Arbetslösheten ökade i Kristianstad från låga 2,5 procent under våren till 4 procent vid årsskiftet, vilket innebar cirka arbetslösa. Det var omkring 600 personer mer än vid årsskiftet 2007/2008. Fler danska besökare Efter 2007 års mycket positiva resultat visar de kommersiella gästnätterna på en knapp minskning med 0,2 procent för Antalet svenska och tyska gäster har minskat medan de danska besökarna har ökat med hela 38 procent. Kristianstad har den största ökningen av danska övernattningar efter Malmö. Den uppåtgående trenden för dagsbesök håller i sig och även här står danskarna för en viktig del. Den starka danska valutan i kombination med flera års intensivt marknadsföringsarbete på den danska marknaden ger resultat års världsscoutläger ger redan nu positiva effekter för besöksnäringen i Kristianstad. Flera konferenser har genomförts under året som gått, och åren fram till 2011 kommer en rad större aktiviteter med många hotellövernattande gäster att äga rum i Kristianstad. FÖVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT Utbyggnaden av E22 till motorvägen är betydelsefull för Kristianstad. Fotograf: Marie Grönvold En fortsatt utveckling av det nära samarbetet mellan turism- och näringslivsavdelningarna för att stärka Kristianstads profil har bland annat resulterat i Smakmånad, med samlade aktiviteter under temat mat under hela september och deltagande i Näringslivsdagarna. En rad andra marknadsföringsaktiviteter har genomförts både inom Sverige och i Danmark. Växande landsbygd I 2007 års budgetarbete avsattes medel för landsbygdsutveckling. Under 2008 konkretiserades och startade arbetet. I ett strategiskt beslut i februari Växande landsbygd drog kommunen upp riktlinjerna för det närmaste arbetet. Under året har sedan viktiga pusselbitar fallit på plats; kommunen stöder ett stort Leaderprojekt, en landsbygdsutvecklare har anställts, en strategi och medel för stöd till arbete med byar och byalag har beslutats. För att förbättra samspel och kontakter startades ett särskilt landsbygdsråd och en årlig landsbygdsdag kommer att arrangeras. Ett viktigt beslut är det ökade stödet till hemsändning för dem som har svårt att komma till affärer. Ökat resande Kristianstad införde i mars fritt resande för personer över 75 år inom kommunen. Mer än personer fick därigenom fria resor, en möjlighet som har slagit väl ut. På tio månader gjordes resor, varav ca 80 procent med stadsbussarna. Även det övriga bussresandet utvecklades positivt i kommunen med över 6 miljoner resor vilket är en ökning med 5 procent under året. Knappt hälften av resorna gjordes med stadsbussarna. För tågresor finns inte motsvarande statistik men en höstvardag omsätter järnvägsstationen ca resande, vilket är en ökning med knappt 10 procent på ett år. Viktiga infrastrukturer De nordostskånska kommunernas arbete med pågatåg börjar ge framgång. Regionstyrelsen har beslutat att ställa sig positiv och snabbt utreda frågan. För Kristianstads del kan det innebära att Önnestad och Fjälkinge får pågatågstationer inom en snar framtid. Regeringen beslöt under 2008 om en närtidssatsning som för E22 innebar 200 mkr till de första nya objekten. I september kom så inriktningspropositionen Framtidens resor och transporter med en samlad satsning på 417 mdr fram till En rimlig bedömning är att betydande delar av resterande E22 kommer att byggas ut under perioden. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

19 MEDARBETARE Kristianstads kommun har den klara ambitionen att vara en bra och lyhörd arbetsgivare som i samspel med medarbetarna utvecklar kommunens arbetsplatser där det goda arbetet står i centrum. Under hösten 2008 genomfördes medarbetarenkäten för tredje gången för att mäta arbetsklimatet och resultatet visade på en förbättring inom samtliga områden. M E D A R B E TA R E Eftersom sjukskrivningarna minskade, frisktalen ökade och resultaten från medarbetarenkäten förbättrades jämfört med 2006 nåddes målen och medarbetarperspektivet bedöms ha grön indikator för Hjälpmedelscentralen är en av kommunens arbetsplatser som har integrerat hälso- och arbetsmiljöarbetet i sitt dagliga arbete. Detta märktes under 2008 när de både höjde värdena i medarbetarenkäten och fick kommunens arbetsmiljöpris. Fotograf: Marie Grönvold MÅLUPPFYLLELSE MEDARBETARE Uppfyllda mål Delvis uppfyllda mål Ej uppfyllda mål MÅLUPPFYLLELSE MÅL STYRTAL KOMMENTAR god hälsa och hög arbetstill- FredssTällelse ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Ökat frisktal Ökat Nöjd-Medarbetar-Index Grad av medskapande- och ansvarstagandeindex Ökat ledarindex frisktalet definieras av kommunerna i skåne som andelen anställda i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året ökade kommunens totala frisktal med en procentenhet och låg på 61 %. samtliga svar från medarbetarenkäten har slagits samman till ett nöjd-medarbetar-index. för kommunen totalt och för de flesta förvaltningarna ökade nöjd-medarbetar-index mellan 2006 och merparten visste vilka mål som fanns på arbetsplatsen och kände sig delaktiga i utformningen av dessa. medarbetarna har goda möjligheter till lärande och utveckling och man tyckte att erfarenheterna tas tillvara. ledarskapet har stärkts ytterligare i 2008 års enkät. de flesta ansåg att man fick tillräcklig information i frågor som rör arbetet och att chefen skapade goda förutsättningar för samarbete. OMVÄRLDSANALYS Antalet anställda har ökat i kommunen under de senaste åren och den utvecklingen har också övriga kommunerna i Sverige haft. Införandet av fler fria val inom olika kommunala verksamheter kan komma att visa en annan utveckling. Lågkonjunkturen kommer att bli kännbar för kommunen. En sysselsättningsenkät genomförd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i januari 2008 visade att det nuvarande ekonomiska läget kan tvinga många kommuner att minska personal fram till FÖVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 M E D A R B E TA R E Bemanning och kompetensförsörjning Tillsvidare- och tidsbegränsat anställda Antalet tillsvidareanställda i kommunen fortsatte att öka under På barn- och utbildningsförvaltningen ökade antalet förskollärare och barnskötare, medan grundskollärare och dagbarnvårdare minskade. På omsorgsförvaltningen ökade antalet vårdbiträden och personliga assistenter. Volymen tidsbegränsat anställda med månadslön fortsatte att minska. Under 2000-talet har antalet minskat med undantag av 2001 och Antalet personer som har fått timlön under året minskade med nästan 100 personer och resursinsatsen omräknat till årsarbeten ökade med en årsarbetare under Omsorgsförvaltningen hade samma volym på årsarbeten som under Av de 352 årsarbetena inom omsorgsförvaltningen utgjorde semestervikarier under juni-augusti cirka 150. Antalet personer totalt som hade en anställning i kommunen minskade med cirka 80 och antalet årsarbetare ökade med lika många. Det var alltså färre personer som arbetade mer under 2008 jämfört med Den totala resursinsatsen var årsarbetare Årsarbetare totalt *) Barn- & utb Omsorg Övriga förv Mertid/Övertid Tidsbegr/timavlönade Tillsvidareanställd *) Antal årsarbetare för tillsvidareanställda beräknas som anställningar x sysselsättningsgraden. För tidsbegränsade med månadslön baseras underlaget på antal anställningsdagar x sysselsättningsgrad/365. För timavlönade och för mertid baseras uppgiften på arbetade timmar/ (En heltidsanställd arbetar cirka timmar på ett år) Fyllnadstjänstgöring och övertid Under 2008 ökade fyllnadstjänstgöringen efter att ha minskat under Under 2000-talet har fyllnadstjänstgöringen minskat med undantag av 2005 och Övertiden minskade 2008 jämfört med Övertiden utgör en mycket liten del av den totala resursinsatsen och minskade med 5 årsarbetare till 25 årsarbetare. Sysselsättningsgrader Kristianstads kommun har målsättningen att alla medarbetare ska ha önskad sysselsättningsgrad. Önskemål kan lämnas kontinuerligt. En kommunövergripande inventering av önskad sysselsättningsgrad genomfördes våren Inventeringen visade att 97 % av medarbetarna i Kristianstads kommun var nöjda med sin sysselsättningsgrad. Totalt hade 157 medarbetare kvarstående önskemål om annan sysselsättningsgrad. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i kommunen ökade något för kvinnorna och minskade något för männen. Sysselsättningsgraden totalt var 91,8 % vilket var oförändrat jämfört med Rekryteringsbehov Enligt en modell från Sveriges Kommuner och Landsting behöver Kristianstads kommun fram till 2017 rekrytera nästan vårdbiträden/undersköterskor. Under perioden behöver kommunen också rekrytera 500 vårdbiträden/personliga assistenter, 400 grundskollärare, 350 barnskötare och 350 förskollärare. Prognosens siffror är ungefärliga. Faktorer som kan påverka utvecklingen är bland annat hur tidigt de anställda går i pension framöver, hur stora sjukskrivningarna och därmed behoven av tidsbegränsat anställda blir, vårdbehoven och inte minst den kommunala budgeten. För att bidra till personalförsörjningen och behoven i verksamheten på barn- och utbildningsförvaltningen gjordes satsningar på att utbilda barnskötare till förskollärare. Rekryteringar kan behövas inom vissa ämnesområden för gymnasielärare samtidigt som övertalighet befaras inom andra ämnesområden genom minskat elevunderlag. Övertaligheten beräknas mildras av de pensionsavgångar som väntas. Stora pensionsavgångar väntas även inom rektorsgruppen och det är en fråga som kommer att vara central för verksamheten framöver. Under 2008 har arbetsgrupper i omsorgsförvaltningens ATTAKK-projekt arbetat vidare. Under året har bland annat följande genomförts eller utvecklats: Introduktionsutbildning för nya teamchefer, samverkansmodell för omsorgsförvaltningen samt kartläggning av bemanningsstrukturen. Kompetensutveckling Kompetensutvecklingen hade fortsatt fokus på ledarutvecklingsprogrammet. Drygt 110 arbetsledare har blivit diplomerade vilket innebär att de har genomgått hela programmet med samtliga verktyg, som består av utbildning inom olika delar av personalområdet. En andra omgång av Framtidens ledare påbörjades under Just nu har fyrtio kommunanställda i Skåne Nordost påbörjat programmet. Utbildningssatsningen startades efter initiativ från kommunchefer och personalchefer inom Skåne Nordost. Deltagarna hade vid programmets start inte någon ledarbefattning men ansågs vara lämpliga enligt urvalsmetoden. En viktig del av programmet har varit den individuella handledningen av mentorer och faddrar från de medverkande kommunerna. Både bland deltagarna och bland mentorerna har det varit flera som under programmet fått andra tjänster som arbetsledare och i vissa fall i en annan kommun. Feriearbetare målar Observatoriet på gamla P6 område, på Näsby Fotograf: Marco Vojahn 20 FÖVALTNINGSBERÄTTELSE

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

God ekonomisk hushållning 10-12 Medborgare 13-16 Utveckling 17-19 Medarbetare 20-23 Ekonomi 24-34

God ekonomisk hushållning 10-12 Medborgare 13-16 Utveckling 17-19 Medarbetare 20-23 Ekonomi 24-34 Årsredovisning 2009 Innehållsförteckning 1 2 3 4 Inledning 3-8 Årsredovisningens struktur 4 Förord kommunstyrelsens ordförande 5 Fem år i sammandrag 6 Vad används skattepengarna till? 7 Kommunens och koncernens

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010, förenklad uppföljning 1 (10) Kommunstyrelsens kontor Ylva Sanfridson Telefon 0155-381 31, 072-733 22 48 Fax 0155-305

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Uppföljning Medarbetare 2011

Uppföljning Medarbetare 2011 Uppföljning Medarbetare 2011 UPPFÖLJNING MEDARBETARE 2011 DEN ÖPPNA KOMMUNEN... 3 ÖVERSIKT... 5 FRISKA OCH NÖJDA MEDARBETARE HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ... 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 6 MEDARBETARENKÄTEN...

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunen som arbetsgivare

Kommunen som arbetsgivare KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-04-08 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Kommunen som arbetsgivare Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Arbetsgivarperspektiv

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Arbetsgivarperspektiv

Arbetsgivarperspektiv Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är att ge medborgarna bästa tänkbara tjänster och service. Medborgarnas bedömning av kommunen

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017

Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2008-10-02 Personalbehovsprognos för Linköpings kommun 2008-2017 Innehåll: Sid. Sammanfattning 1 1. Bakgrund och definitioner 2 2.

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000 medarbetare på samtliga förvaltningar och bolag och besvarades av 77 procent

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen är med över 2 300 anställda en stor arbetsgivare inom Växjö kommuns Skol- och barnomsorgsförvaltningen

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Hemtjänsten 2013 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kommunen ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning, vilket betyder att kommunen ska hushålla med sina

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se

PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se h PERSONALBOKSLUT 2011 norrtalje.se h PERSONALBOKSLUT 2011 Norrtälje Kommun sammanställer årligen ett personalbokslut som en del av kommunens redovisning. Avsikten med detta är att personalbokslutet ska

Läs mer

Slutrapport Kort version

Slutrapport Kort version Slutrapport Kort version Medarbetarenkät Medarbetarenkät Ledar 2013 2 (10) Medarbetarenkät för Stockholms stad 2013 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Personalbokslut 2012

Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Norrtälje Kommun sammanställer årligen ett personalbokslut som en del av kommunens redovisning. Avsikten med detta är att personalbokslutet ska ge en aktuell bild

Läs mer