God ekonomisk hushållning Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi 24-34

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Innehållsförteckning Inledning 3-8 Årsredovisningens struktur 4 Förord kommunstyrelsens ordförande 5 Fem år i sammandrag 6 Vad används skattepengarna till? 7 Kommunens och koncernens organisation 8 Förvaltningberättelse 9-34 God ekonomisk hushållning Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi Räkenskaper Resultat- och balansräkning 36 Kassaflödesanalys 37 Drift- och investeringsredovisning 38 Noter Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar 48 Verksamhetsberättelser Kommunen Ledning & Styrning Risk & Säkerhet Barn & Utbildning Vård & Omsorg Individ & Familj Teknik & Infrastruktur Kultur & Fritid Plan & Bygg Integration & Arbetsmarknad Miljö & Hälsa Kommunala bolag AB Kristianstadsbyggen 84 C4 Energi AB 85 Renhållningen Kristianstad 86 Åhus Hamn & Stuveri AB 87 Kristianstad Airport AB 88 Kristianstads Sotnings AB 89 Kristianstads Industribyggnads AB 90 Krinova AB 90 Layout & Produktion: Quid Reklambyrå - Fotografer: Sven Bolling, Preben Bruzelius, Lars Carlsson, Maria Collings, Hans Cronert, Claes Dahlquist, Michael Dahlman, Karl-Gustav Ekberg, Fotograf Fredrik, Furuboda sommarverksamhet, Kerstin Gerdt, Linda Hedman, Maria Hörman, Louisa Jirsell, Marianne Johansson, Kristina Jungbeck, Jönsson Bilder Anders Norsell, Kreativahus, Kristianstadsbladet Sandra Henningsson, Kulturhuset Barbacka, Lindén bilder Torbjörn Lindén, Melita Madura, Jeanette Nilsson, Nitton bilder Marie Grönvold, Cecilia Paulstrup, Peab, Kimme Persson, Sven-Inge Persson, Jonas Rosenberg, Claes Sandén, Scan, Stefan Sjölund, Stadsbyggnadskontoret, Katrine Svensson, Lennart Svensson, Peter Svensson, Marcus Thall, Alf Tornberg, Jens Åkesson - Tryckeri: Norra Skåne Offset.

3 INLEDNING INLEDNING 3

4 ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT MÅLGRUPPER Kristianstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontorets avdelning Ekonomi & finans för kommunstyrelsen. 1 INLEDNING I det första avsnittet beskrivs först årsredovisningens struktur och därefter ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de fem senaste åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning de senaste fem mandatperioderna. Avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen skall upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen börjar med att sammanfattningsvis värdera begreppet god ekonomisk hushållning mot bakgrund av kommunens styrsystem. Därefter redovisas måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, omvärldsanalys och viktiga händelser under året uppdelat på de fyra perspektiven, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi. I det senare perspektivet beskrivs också kommunens miljöarbete och koncernförhållanden. 3 RÄKENSKAPER Avsnitt 3 redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drift- och investeringsbudgeten och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSER I det fjärde och sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt sektorsvis. De tio sektorerna (Ledning & Styrning, Risk & Säkerhet, Barn & Utbildning, Vård & Omsorg, Individ & Familj, Teknik & Infrastruktur, Kultur & Fritid, Plan & Bygg, Integration & Arbetsmarknad, Miljö & Hälsa) beskriver sitt uppdrag, kommenterar årets händelser, redovisar måluppfyllelse i både text och styrkort, samt ger sin syn på framtida utveckling. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett snarlikt men lite mer förenklat sätt. 4 INLEDNING

5 Kommunstyrelsens ordförande 2009 Året med recession och finanskris Vid 2009 års ingång var det redan känt att världen skulle skakas av en kraftig ekonomisk nedgång. Det vi inte visste var hur djup nedgången skulle bli. Kristianstad skulle inte komma undan och olika scenarier förbereddes för att möta den kommande krisen. Skatteintäktsprognoser följdes liksom statistiken över den stigande arbetslösheten. Skillnaden mellan dem som hade arbete och dem som var utan blev märkbar. Människor i arbete hade mera pengar i plånboken än någonsin, ofta en hel månadslön extra per år med anledning av de genomförda skattesänkningarna. Samtidigt blev alltfler av med sin egenförsörjning när arbetstillfällen försvann. Att de förlorade jobben skulle resultera i försämrat skatteunderlag för kommunen var en logisk följd. Samtliga nämnder ålades ett besparings- och effektiviseringskrav på 0,5 procent för att kommunen enligt tillgängliga prognoser skulle kunna visa upp ett litet men dock positivt resultat. Samtidigt gick arbetet med ett antal utvecklingsprojekt vidare; arenan, naturum, Kristianstadslänken med nytt resecentrum och inte minst diskussionerna med ett antal entreprenörer om byggande av bostäder, nytt affärscentrum och hotell. Arbetstillfällen inom byggsektorn tryggades. Förhandlingar om pågatåg och utbyggnad av E 22 resulterade i avtal avseende båda områdena. En överenskommelse om höghastighetståg med dragning via Hässleholm slöts med övriga kommuner och Region Skåne. Invånarna i Kristianstad kommun kan se fram mot betydligt bättre förbindelser både mot norr och sydväst inom några år. Vi kan nu summera det gångna året och konstaterar att Kristianstads kommun, trots en global ekonomisk djupdykning, har kommit lyckligt ur krisens första år. Det ekonomiska resultatet motsvarar vad som krävs för god ekonomisk hushållning och det är i synnerhet två faktorer som bidragit till utfallet. En är reduktionen av arbetsgivaravgifter om vars effekt mycket litet var känt innan året led mot sitt slut. En annan och kanske viktigaste faktorn var personalens ansträngningar att hålla kostnadsnivåerna nere och därmed infria effektivitetskravet. Slutligen är det angeläget att påpeka att vi ännu inte har kommit ur de ekonomiska svårigheterna lär bli ytterligare ett ansträngt år och för 2011 och 2012 är läget ytterst osäkert. For tsatt stor försiktighet med kommunala medel är en nödvändighet. Ett stort tack till er alla, inom alla sektorer och på alla befattningar, som möjliggjorde att vi tillsammans lyckades hantera krisens första år! Bengt Gustafson Kommunstyrelsens ordförande INLEDNING 5

6 Fem år i sammandrag Invånare Folkmängd folkökning födda döda födelsenetto inflyttning utflyttning flyttningsnetto flyttningsnetto från utlandet Skattesats Primärkommunal skattesats 20,86 20,86 20,86 20,86 20,86 Total kommunal skattesats 31,25 31,25 31,25 31,25 31,25 Omslutning/Ekonomiskt resultat Resultat före extraordinära poster, mkr 23,1 78,9 60,7 26,7 85,7 Årets resultat, mkr 23,1 1019,5 60,7 26,7 85,7 Årets resultat/invånare, kr Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag, % 99,1 97,3 98,0 99,2 97,4 Nettodriftkostnader, mkr Personalkostnader, mkr Investeringar Nettoinvesteringar, mkr Självfinansiering av investeringar, % Låneskuld/soliditet Långfristig låneskuld, mkr Soliditet exkl pensionsskuld, % 68,2 76,0 76,3 75,5 71,7 Soliditet inkl pensionsskuld, % 23,6 40,3 34,5 34,2 33,0 MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE Parti Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet Åhuspartiet Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet Kristianstadsbygdens framtid Sverigedemokraterna Ny demokrati Totalt Skuggade siffrorna visar majoritet 6 Inledning

7 Skattepengar Vad används skattepengarna till? VERKSAMHETENS ANDEL AV NETTOKOSTNADERNA Äldreomsorg 24 % Grundskola 19 % Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 12 % Gymnasieskola 10 % Handikappomsorg 9 % Gator, parker, teknik 6 % Individ och familjeomsorg 5 % Kultur och fritid 4 % Kommungemensam verksamhet 4 % Ekonomiskt bistånd 3 % Övrig utbildning 2 % Miljö och samhällskydd 1 % Integration och arbetsmarknadsåtgärder 1 % Hur används pengarna? Var kommer pengarna ifrån? Avskrivningar Lokaler, material, bränsle m m 10% 4% Avgifter, bidrag och ersättningar 22% Bidrag, transfereringar, entreprenader 23% 63% Generella stasbidrag 17% 61% Arbetskraft Skatteintäkter INLEDNING 7

8 ORGANISATION Kristianstads kommun och koncern ORGANISATION Kommunfullmäktige Revisionen Kristianstads kommunföretag AB (KKF) AB Kristianstadsbyggen 100 % - AB Allön 100 % - C4 Kabel TV AB 100 % - Specialfastigheter i Kristianstad AB 100 % C4 Energi AB 100 % - C4 Elnät AB 100 % Renhållningen Kristianstad 100 % - Kristianstads Biogas AB* 100 % - Kretsloppsparken 5 % Kristianstad AB Kristianstads Sotnings AB 100 % Kristianstads 100 % Industribyggnads AB - Krinova AB 40 % Valberedningen Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Integrations- och arbetsmarknadsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kommunledningskontoret Räddningstjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Socialförvaltningen Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen Stadbyggnadskontoret Kultur - och fritidsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Kristianstad Airport AB 51 % Åhus Hamn & Stuveri AB 54,5 % Tekniska nämnden Valnämnden C4 Teknik Krinova AB 40 % * fr.o.m FULLMÄKTIGE ANtal mandat per parti M Fp C KbF Åå S KD MP V SD 8 Inledning

9 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen skall kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige i Kristianstad de finansiella och verksamhetsmässiga mål, i form av ett övergripande styrkort, som ligger till grund för uppföljning och värdering av kommunens ekonomiska hushållning för nästkommande år. Varje nämnd skall också fastställa sitt styrkort på liknande sätt. I denna förvaltningsberättelse följs det övergripande styrkortet upp, uppdelat i de fyra olika perspektiven, och vid en sammantagen värdering blir bedömningen att Kristianstads kommun hade en tillfredsställande god ekonomisk hushållning MÅLUPPFYLLELSE Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi Uppfylld nivå Delvis uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning Styrprinciper Styrprinciperna i Kristianstads kommun bygger på teorin balanserad styrning, i Kristianstad kallad STYRKAN. Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen är visionen, perspektiven och strategierna gemensamma och fastställda av kommunfullmäktige. Visionen svarar på vart kommunen vill föra organisationen. Tidsperspektivet är långsiktigt och sträcker sig över flera mandatperioder. Perspektiven speglar olika dimensioner i verksamheten och balans mellan dessa ska eftersträvas. Strategierna är de områden inom varje perspektiv som är avgörande för att nå framgång. Visionen nås inte utan framgång i de strategiska målen. Målen visar inriktningen verksamheten skall fokusera inom det aktuella perspektivet. Målen i det övergripande styrkortet ligger till grund för nämndernas målarbete. Samtliga mål ska stödja en eller flera strategier. Styrtalen beskriver kvalitet, effektivitet, volym etc. Mätning har en central betydelse för styrtalen som ska indikera eller ge svar på om målen har uppnåtts, helt eller delvis, eller inte. Handlingsplanerna ska konkret visa vad som ska göras och ska stödja de mål som angetts i styrkortet. Uppsiktsplikten Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över hela kommunens samlade verksamheter, för såväl nämnder som kommunala företag. Under 2009 har detta arbetet än mer planerats och systematiserats. Budget, flerårsplan och verksamhetsplaner med styrkort är viktiga styrdokument som ger underlag för planerad verksamhet och ekonomi. Med standardiserade blanketter och uppställningar rapporterar varje nämnd månadsvis sin verksamhet och ekonomi till kommunstyrelsen. Om budgetunderskott prognostiseras eller större brister i verksamheten upptäckts eller befaras ska åtgärder föreslås. Nämnder kan också kallas in till kommunstyrelsen om det anses befogat. Efter augusti månad görs delårsrapport med uppföljning av såväl verksamhet och ekonomi, i text och åtföljande styrkort. De årliga boksluts- och budgetberedningarna är mycket värdefulla för uppsiktsplikten. Dessa utmynnar i den årliga bokslutsdagen där företrädare för kommunstyrelsen, nämndspresidierna, förvaltningsledningarna, bolagspresidierna och bolagsledningarna tillsammans sammanfattar det gångna året. På bokslutsdagen går man igenom årsredovisningen som ett avstamp inför innevarande år och budget för nästkommande. Under hösten planerar kommunstyrelsen även följande års informationsmöten med de kommunala bolagen. Samtliga bolag har haft dessa möten under Utöver dessa planerade möten sker givetvis många informella möten i syfte att samla information om kommunens och de kommunala företagens verksamhetsområden. 10 FÖrVALTNINGSBERÄTTELSE

11 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Värdering Kristianstads kommun har nu med STYRKAN:s hjälp en röd tråd från planering i budgeten till uppföljning i delårsbokslut och årsredovisning. Emellertid är målarbete inte lätt och att få alla att förstå styrsystemet är en utmaning även framöver. Kommunen måste ha tålamod, envishet och kontinuitet i styrsystemet. I denna årsredovisning fortsätter Kristianstads kommun sin strävan för att på ett mer öppet och systematiskt sätt redovisa måluppfyllelsen för det övergripande styrkortet (förvaltningsberättelsen, sidorna 10-34). Varje perspektiv, mål och styrtal värderas med grön, gul Färgindikatorer för styrkortens fyra perspektiv 2009 Kommunen, övergripande KS/Kommunledningskontoret KS/Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Integrations- och arbetsmarknadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden eller röd indikator för uppnådd nivå, delvis uppnådd nivå respektive ej uppnådd nivå. För styrtalen kan även indikeras grått om det inte gjordes någon mätning under Värdering på liknande sätt görs för de sektorsvisa nämndsstyrkorten med färgindikatorer som ovan (verksamhetsberättelserna sidorna 50-83). Även de kommunala företagen redovisar sin måluppfyllelse, dock utan styrkort (verksamhetsberättelserna sidorna 84-90). Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi Det är mycket svårt att göra en sammanvägd värdering av god ekonomisk hushållning för hela Kristianstads kommuns verksamhet under ett år. Många olika verksamheter med många mål och styrtal ger oundvikligen en subjektiv bedömning till sist, bland annat för att olika mål och perspektiv kan ha olika tyngd, beroende på vilka styrkor och svagheter kommunen har. Med tre perspektiv i det övergripande styrkortet, Medborgare, Utveckling och Medarbetare, värderade som delvis uppnådd nivå och ett perspektiv, Ekonomi, värderat som uppnådd nivå blir bedömningen att Kristianstads kommun hade tillfredställande god ekonomisk hushållning Det finns givetvis många saker att förbättra och ett ständigt klimat för utvecklingsarbete måste finnas. Mål och styrtal måste än mer bli konkreta, mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella och användbara i styrningen. Ett steg i rätt riktning är gjort i budget 2010 för att vässa det övergripande styrkortet med avseende på föregående mening. Ett arbete är också initierat för att uppnå samma effekt för de nämndsvisa styrkorten inför budget Intern kontroll Kommunstyrelsen har ett övergripande och samordnande ansvar för intern kontroll inom hela kommunen. Uppsiktspliktens innebörd regleras i reglementet för intern kontroll och i företagspolicyn. Intern kontroll är också en del av kommunens styr- och kvalitetssystem. För 2009 har samtliga nämnder och kommunala företag lämnat in planer och uppföljningsrapporter. Årsuppföljning för nämnder och styrelser sker numera i en enklare standardiserad uppföljningsblankett och föredras som en naturlig del inför kommunstyrelsens arbetsutskott på boksluts- och budgetberedningen. I rapporten gör även varje nämnd en självuppskattning av intern kontrollarbetet under året. Utfallet redovisas i tabellen nedan. Det allmänna intrycket är att den interna kontrollen bedrivits på ett ambitiöst och öppet sätt och att den interna kontrollen i Kristianstads kommun 2009 var tillfredsställande. Där fel och brister upptäckts, föreligger förslag på åtgärder. Områden som kan utvecklas är tekniken kring att göra risk- och väsentlighetsanalyser. I flera fall har dessa analyser gjorts men inte dokumenterats. Nämndernas självuppskattning av utfallet för arbetet med intern kontroll 2009 KS/Kommunledningskontoret KS/Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Integrations- och arbetsmarknadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Svag Tillfredsställande God Mycket god Respektive nämnd och bolag har ansvar för att uppdatering av lokala regler för intern kontrollarbetet genomförs. I den mån det saknas en organisation för hur arbetet med intern kontroll ska utföras i respektive verksamhetsområde ska detta upprättas och göras känt för medarbetarna. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING kommunens övergripande styrkort 2009 Uppfylld nivå Delvis uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning STRATEGISKA MÅL I OLIKA PERSPEKTIV Mål Styrtal Medborgare Mångfald i all verksamhet Medborgarenkät, upplevd valfrihet Anställda i kommunen med utländsk härkomst Attraktiv kommun Långsiktigt hållbar livsmiljö Öka utbildningsnivån Aktiva och trygga medborgare Utbildningsresultat bättre än riksgenomsnittet Medborgarenkät, förbättrade värden Information och service med hög tillgänglighet Medborgarenkät, förbättrade värden Vision: Kristanstad växer! Utveckling Stark profil Expansiv utveckling MEDARbetare Friska och nöjda medarbetare Effektivt arbetssätt Varumärket Kristianstad väl förankrat externt och internt Tillväxtmotor i Skåne Nordost Förbättrad infrastruktur God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Ökad kunskap och kännedom om Kristianstad Befolkningsökning Studerande på högskolan Fler och starkare företag E22 som motorväg samt Vägverkets vägindex Bredband i hela kommunen Ökat passagerarantal med flyg och järnväg Ökat frisktal Ökat Nöjd-Medarbetar-Index Grad av medskapande- och ansvarstagandeindex Ökat ledarindex EKONOMI Ökad kostnadseffektivitet Minst 0,5 % i ekonomiskt resultat Sänkt skattesats på sikt Hållbar ekonomi God hushållning Effektiv förvaltning av tillgångarna Helshetsbaserad och hållbar samhällsplanering Minst 0,5 % i ekonomiskt resultat Redovisning av planerade, påbörjade och genomförda åtgärder 12 FÖrVALTNINGSBERÄTTELSE

13 MEDBORGARE Medborgare Den globala lågkonjunkturen drabbade även Kristianstad. Storbyggen som Kristianstad Arena, naturum Vattenriket och skolrenoveringar bidrog till att skapa arbetstillfällen och framtidstro. Framtidssatsningar, en växande befolkning, förbättrade värden i öppna jämförelser och brukarundersökningar och ett förhållandevis stabilt näringsliv signalerar en god utveckling för kommunen. En stigande arbetslöshet, försiktighet i investeringar och utbyggnader innebär begränsningar. Den sammanlagda bedömningen för medborgarperspektivet blir därför en gul indikator. I det nya bostadsområdet Lustgården ska det byggas trygghetsbostäder. MÅLUPPFYLLELSE Medborgare Uppfylld nivå Delvis uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning Mål Styrtal Kommentar Mångfald i all verksamhet Medborgarenkät, upplevd valfrihet Medborgarenkät görs Fritt val i omsorgen. Lag om trygghetsbostäder. Förbättrade värden i brukarenkäter och jämförelser för utbildnings- omsorgs och kultur- och fritidsverksamheten. Medborgare Öka utbildningsnivån Anställda i kommunen med utländsk härkomst Utbildningsresultat bättre än riksgenomsnittet Ingen statistik sammanställd. Årskurs 5 över riksgenomsnittet i nationella prov. Bättre resultat än tidigare år i årskurs 9, men fortfarande under riksgenomsnittet Aktiva och trygga medborgare Medborgarenkät, förbättrade värden Kampanjer och informationsinsatser för trygghet och säkerhet. Trygghetsvärdar på Gamlegården. Tillgänglighetsanpassning. Information och service med hög tillgänglighet Medborgarenkät, förbättrade värden Mycket bra resultat för i nationella jämförelser. Utbyggnad av medborgarkontor. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 MEDBORGARE Omvärldsanalys Kristianstads kommun har länge växt stadigt men långsamt. De allra senaste åren har ökningen gått snabbare och trenden förstärktes 2009 med en befolkningsökning på drygt en procent. Men Kristianstad behöver växa ännu mer och ännu snabbare för att kunna fortsätta erbjuda en god och bred samhällsservice. Därför görs en rad satsningar som ska locka fler inflyttare, företag och besökare. Visionen är invånare Ett rikt utbud av kultur- och fritidsupplevelser, ett näringsliv präglat av entreprenörskap och samverkan, utvecklad kollektivtrafik och motorvägsutbyggnad av E22 är nödvändiga ingredienser för att Kristianstad och nordöstra Skåne ska utvecklas i takt med den övriga Öresundsregionen. Hotet om klimatförändringar är den svåraste miljöfrågan som mänskligheten har ställts inför och den viktigaste att lösa för framtiden. Vid det stora klimatmötet COP 15 i Köpenhamn betonades allvaret. Kommunen är en viktig aktör när det gäller de lokala förutsättningarna för att minska utsläppen av växthusgaser. Kristianstads kommun arbetar aktivt för en övergång från fossila bränslen till förnyelsebar energi. Den globala konjunkturnedgången har även drabbat Kristianstads kommun. Kraftfulla åtgärder i samverkan mellan olika myndigheter och organisationer är nödvändiga för att möta problem med arbetslöshet, utanförskap och kriminalitet. Kommuninpvånarna Nya kommuninvånare Kristianstad växer. Vid utgången av 2009 hade Kristianstad invånare, en ökning med 811 personer sedan året innan och med omkring invånare de senaste 20 åren. I kommunen föddes 917 barn och personer flyttade in under året. När utflyttade och avlidna räknats bort blir mellanskillnaden alltså 811 invånare fler, eller 1,04 procent mer, än året före. Om befolkningsökningen och bostadsbyggandet fortsätter i samma takt som de senaste åren, visar prognoser att Kristianstads kommun 2025 kan förväntas ha invånare. För att kommunens vision om invånare 2025 ska uppfyllas, måste bostadsbyggandet öka och fler inflyttare lockas till området. Åldrande befolkning Ett orosmoln är att de äldre åldersgrupperna ökar snabbare än de yngre. Antalet personer över 65 år kan enligt befolkningsprognosen väntas öka från knappt år 2008 till drygt år Samtidigt väntas det bli en rejäl svacka i antalet högstadie- och gymnasieelever under åren i mitten av 2010-talet I praktiken innebär en ökad andel äldre i befolkningen både högre kommunala kostnader och ett svagare skatteunderlag. Regeringens äldreboendedelegation visade i en analys 2008 att andelen i Sverige som är 85 år och äldre år 2050 kommer att ha fördubblats jämfört med i dag. Om de behöver motsvarande vård och omsorg som dagens äldre blir kostnaden för kommunerna ca 150 miljarder kronor jämfört med dagens ca 80 miljarder och mer än ytterligare platser i särskilt boende behövs. För att Kristianstads kommun ska kunna hålla en fortsatt hög servicenivå för en åldrande befolkning, behöver fler människor i arbetsför ålder flytta till kommunen och fler ur de uppväxande generationerna stanna kvar när de börjar arbeta och betala skatt. Ett hoppfullt tecken är att fler unga och barnfamiljer än vad befolkningsprognosen förutspått har flyttat in till kommunen den senaste tiden. Bra boende Kristianstads kommun har en annorlunda struktur än de flesta andra kommuner, med en förhållandevis liten stad i ett stort omland. Mindre än hälften av invånarna bor i staden medan de övriga bor i basorterna eller ute i landsbygden. Bostadsutbudet är varierat. Välj nytt passivhus eller idyll på landet. Boendestandarden i kommunen är hög. Fler kommuninvånare bor i småhus än i lägenheter. Med en åldrande befolkning ökar efterfrågan på senior- och trygghetsbostäder. Under 2009 antog fullmäktige viktiga planprogram för kommunens boendeoch näringslivsutveckling. Kustplanen Det växer längs kusten! och den fördjupade översiktsplanen Kristianstad växer en stad i balans ger instrument för detaljplanering och utbyggnad av bostäder, företagslokaler och vägar. Under 14 FÖrVALTNINGSBERÄTTELSE

15 MEDBORGARE året har också arbetet med översiktsplanen för hela Kristianstads kommun påbörjats. Trots lågkonjunkturen har villautbyggnaden stadigt fortsatt i kommunen under året. Många ville ha de tomter som släpptes i ett nytt villaområde i Täppet, Åhus. Även i Hammarslund har det nya villaområdet visat en snabb utveckling. Arrangemanget BoDagar 2009 lockade i början av september många besökare. Särskilt stor uppmärksamhet fick de fyra extremt energisnåla passivhus, som visades i Åhus. Möjligheterna att skapa särskilt anpassade lägenheter för äldre personer ökade genom en lagändring som gör det möjligt för kommuner att erbjuda så kallade trygghetsbostäder. Trygghetsbostäder är avsedda för äldre personer som inte är i direkt behov av vård och omsorg men ändå söker mer service och gemenskap. För att få en trygghetsbostad krävs inget biståndsbeslut. Kristianstads kommun har inväntat lagändringen för att kunna omvandla befintliga lägenheter till trygghetsbostäder. Byggföretaget Peab planerar att bygga ett fyrtiotal trygghetsbostäder inom det nya bostadsområdet Lustgården vid Näsbyviadukten på Norra Fäladen. Sedan tidigare erbjuder det kommunala bostadsbolaget ABK så kallade seniorbostäder, där personer över 60 år har företräde. Under året godkändes detaljplanen för kvarteret Åland, i närheten av Finlandshusen, där ABK under det kommande året ska bygga hyreshus med seniorlägenheter &3. Vattenriket görs tillgängligt för alla. 2. Trygghetsvärdarna gör skillnad på Gamlegården. 4. Medborgarkontoren lotsar rätt i myndighetsvärlden. 3 4 Service och tillgänglighet Högt betyg för information Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomförde under året en medborgarinriktad kartläggning av kommunernas information och webbplatser. I rapporten kom Kristianstads kommun på sjätte plats bland landets 290 kommuner. Ytterligare två jämförande webbundersökningar förstärkte intrycket att www. kristianstad.se håller hög kvalitet. Genom medborgarkontor i Arkelstorp och Gamlegården, förutom medborgarkontoret på stadsbiblioteket i Kristianstad, underlättas medborgarnas kontakter med kommunen och andra myndigheter. För trygghet mot utanförskap Särskilda resurser har riktats mot miljonprogramsområdet Gamlegården. Trygghetsvärdar, finansierade av ABK och kommunen, har varit ett positivt inslag. En ny satsning för året var bildandet av Finsam, Finansiellt samordningsför- FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 MEDBORGARE bund i Kristianstads kommun. Där ska försäkringskassan, arbetsförmedlingen, regionen och kommunen samverka om rehabilitering som leder till återanpassning till arbetslivet. God och jämlik hälsa Det yttersta syftet med all kommunal verksamhet är att befolkningen ska ha en god och jämlikt fördelad hälsa. Folkhälsorådet och de fem folkhälsonätverken i kommunen gör viktiga insatser. Kristianstads kommun har rönt uppmärksamhet för sitt hälsofrämjande arbete bland äldre. Under året hölls en internationell konferens i Kristianstad med äldres utemiljö som tema. Ett samhälle för alla Tillgänglighetsarbetet i Kristianstads kommun intensifierades inför 2010, då riksdagen har beslutat att alla enklare hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska vara undanröjda. Tillgängliga besöksplatser har skapats på flera håll i Vattenriket. På försommaren invigdes den nya rullstolsanpassade badbryggan i Furuboda. Satsningen Lekplatser för alla ska ge alla tätorter områdeslekplatser där även barn med funktionshinder kan leka tryggt. Årets tillskott var temalekplatsen Floraparken i Tollarp Omsorg och utbildning Omsorg om kommuninvånarna Omkring tre fjärdedelar av kommunens resurser satsas på barnomsorg, utbildning och äldre- och handikappomsorg. Inom både omsorgens och utbildningens område bedrivs ett ständigt pågående utvecklingsarbete, som lett till förbättrade resultat. Omsorg om kommuninvånarna En rad olika mätningar och enkäter visade en positiv utveckling för äldreomsorgen med förbättrade värden. Kristianstads kommun utsågs i december till bästa seniorkommun i Skåne av pensionärsföreningen SPF. Bland motiveringarna nämndes att Kristianstad var den kommun som satsade mest av budgeten på äldre- och handkappomsorg, att tiden är kort från biståndsbeslut till verkställighet, att hemrehabilitering är genomförd i hela kommunen och att uppsökande verksamhet bedrivs hos alla som fyllt 80 år. Fritt val är genomfört i hemtjänsten, och kunderna kan välja om de vill att kommunen eller godkända företag ska utföra de beslutade insatserna. Fem företag har hittills godkänts som utförare av hemtjänst i Kristianstads kommun. Utbildning ger resultat Fortfarande ligger det sammantagna utbildningsresultatet under riksgenomsnittet, men i vissa jämförelser blev resultaten klart bättre. I nationella prov var Kristianstads elever i årskurs 3 och 5 bättre än riksgenomsnittet. 1. Idoltvåan Calle Kristiansson - en god Kristianstadsambassadör. 2. Omsorgsnämnden Marianne Eriksson och Bo Silverbern fick diplom för bästa seniorkommun. 3. Fler studenter vill läsa på Högskolan Kristianstad. Den kommunala kulturskolan, Christian IV:s gymnasium, kunde glädjas åt att se sin tidigare musikelev bli Idol-Calle med hela svenska folket. Calle Kristiansson kom tvåa i tävlingen, fick skivkontrakt och togs emot som en segrare när han tillsammans med vinnaren Erik Grönwall framträdde inför mer än åskådare på Lilla torg i decemberkylan. Det omfattande renoveringsprogrammet av kommunens skolor fortsätter Högskolan ökar Högskolan Kristianstad ökade både sina söksiffror och antalet antagna studenter Under året registrerades studenter, en ökning med drygt åtta procent sedan året innan. Högskolan Kristianstad erbjuder 35 program och omkring 300 kurser. I Riksrevisionens granskning av de svenska lärosätenas insatser för att öka studenternas anställningsbarhet uppmärksammades Högskolan Kristianstad. Satsningen på verksamhetsförlagd utbildning, VFU, fick beröm, eftersom den ger studenterna förutsättningar för att få en god inblick i arbetslivet efter examen. 16 FÖrVALTNINGSBERÄTTELSE

17 UTVECKLING Utveckling Mycket händer i Kristianstad just nu. Och ännu mer är på gång blev året då de två största byggprojekten på mycket länge satte igång nästan samtidigt. På Söder började en ny arena växa fram. I Vattenriket byggdes broar och naturum upp på pålar över våtmarken, mitt i naturen, men ändå bara fem minuters promenad från centrum. Under året kom också det glädjande beskedet att Kristianstad inte bara får världsscoutlägret 2011 utan också flera matcher i herrarnas handbolls-vm med bland annat semifinal. Sammantaget ger befolkningsökning, företagsklimat, landsbygdssatsningar och igångsatta eller avtalade infrastruktursatsningar och byggprojekt gul indikator för kommunens utveckling. MÅLUPPFYLLELSE Utveckling Uppfylld nivå Delvis uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning Ett år efter första spadtaget har arenabyggnaden blivit rest. Mål Styrtal Kommentar Varumärket Kristianstad väl förankrat externt och internt Ökad kunskap och kännedom om Kristianstad Befolkningsökning Liten ökning av index. Attraktionsmätning bra mot jämförelsekommuner. Befolkningen ökade med 811 personer eller 1,04 % Studerande på högskolan Antal studenter ökade med mer än 8 %. UTVECKLING Tillväxtmotor i Skåne Nordost Fler och starkare företag Lågkonjunkturen orsakade nedläggningar och konkurser. Nyföretagandet är dock fortsatt starkt i jämförelse med liknande kommuner. E22 som motorväg samt Vägverkets vägindex Avtal om ökad utbyggnadstakt. Förbättrad infrastruktur Bredband i hela kommunen Fibernätsutbyggnaden avslutad. 100 procents täckning. Ökat passagerarantal med flyg och järnväg Ökat resande med tåg och buss. Minskning för flyget i hela landet. Avtal om utökad pågatågstrafik med station i Fjälkinge 2011 och Önnestad FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 UTVECKLING Omvärldsanalys Den världsomfattande finanskrisen har även drabbat näringslivet i Kristianstads kommun, om än i något mindre omfattning än i andra svenska kommuner En fördel är att komunen har ett blandat näringsliv där en majoritet av de omkring företagen är små och medelstora företag med en tyngdpunkt på livsmedel, jordbruk, handel, service och en varierad tillverkningsindustri. Projekt för framtiden Det trånga och svårtillgängliga rådhuskvarteret har under många år varit ett problem som sökt sin lösning. Ett nytänkande ledde våren 2009 till en öppning i frågan genom samlokalisering av Kristianstads kommun och Region Skåne i ett ombyggt rådhuskvarter. Förstudien visade goda förutsättningar för ett rådhuskvarter med mer än 700 centralt belägna arbetsplatser. Bland fördelarna kunde man bland annat se en bättre tillgänglighet för medborgarna och samordningsvinster mellan de båda organisationerna. I slutet av året beslutade både regionfullmäktige och kommunfullmäktige att gå vidare med planerna för ett gemensamt rådhuskvarter med inflyttning jubileumsåret Två stora utvecklingsprojekt som tog konkret form under året var Kristianstad Arena och naturum Vattenriket. Det första spadtaget till arenan togs av 19 föreningsungdomar den 26 februari och bygget fortskred därefter helt enligt planerna. Invigningen är planerad i mitten av oktober Första pålen till naturum Vattenriket slogs ned den 4 juni. Därefter grävdes en fågelsjö innan anläggningen av gång- och Arbete och näringsliv Livsmedelsbranschen, som i kommunen har omkring anställda, har visat sig mindre konjunkturkänslig än många andra branscher. cykelbroar och bygget av själva huset kom igång. Trots besvärliga markförhållanden går arbetet framåt och naturum beräknas stå klart i november Den första etappen av busstråket Kristianstadslänken mellan Centralsjukhuset och centrum invigdes Samtidigt pågick planeringen av centrumdelen, som ska vara utbyggd sommaren Nästan alla bussar ska sedan gå i en egen bussgata från Centralsjukhuset genom centrum till Kristianstad C, där ett nytt resecentrum för bussarna läggs söder om järnvägsstationen. Planarbetet fortsatte under året för det planerade handels- och bostadskvarteret Östra Centrum. Kommunikationerna förbättras De nordostskånska kommunernas arbete med Pågatåg har rönt framgång. En finansierings- och genomförandeavtal förhandlades under året fram mellan åtta berörda kommuner, Regionförbundet södra Småland, Region Skåne och Banverket. Pågatågsutbyggnaden ska enligt planeringen vara helt färdig i december Dyster arbetsmarknad Arbetslösheten har sedan lågkonjunkturen slog till i mitten av 2008 ökat i hela landet och även i Kristianstad. Våren 2008 låg arbetslösheten i Kristianstad lägre än på mycket länge med endast 2,5 % öppet arbetslösa. Vid årsskiftet 2008/2009 låg den öppna arbetslösheten på 4,5 % och steg sedan under året till 5,2 %. Andelen arbetslösa och i program i åldern år januari 2010 är ca 8,4 %. Åtgärder för att öka sysselsättningen sätts in på nationell, regional och lokal nivå, men lågkonjunkturen har slagit hårt mot sysselsättningen, främst för unga. Andelen arbetslösa år Även om förutsättningarna är bättre än på på många andra håll, påverkas även arbetsmarknaden i Kristianstad samrådet. Arbetslösheten i kommunen ökade under året till 5,2 %. Åtgärder i samverkan med andra instanser och myndigheter krävs för att möta den sviktande efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt blir det än mer nödvändigt att arbeta med långsiktigt strategiska satsningar som ger en plattform för snabb återhämtning när konjunkturen vänder uppåt igen. Inte minst är det angeläget med en god utveckling av infrastrukturen för transporter och pendling. Då ska nio skånska och fyra småländska orter ha fått nya tågstopp och kapaciteten för tågtrafiken ha förbättrats på ett antal sträckor. I Kristianstads kommun planeras en station i Fjälkinge 2011 och i Önnestad Även med utbyggnad av kollektivtrafiken är E22 för Kristianstad och för Skåne en strategiskt viktig förbindelse. Under året förhandlade Region Skåne, Vägverket och Kristianstad därför fram ett avtal för att skynda på utbyggnadstakten. Sedan tidigare har regeringen beslutat om utbyggnaden Hörby- Linderöd och Hurva-Rolsberga som kommer igång Med avtalet, där Region Skåne och Kristianstads kommun erbjuder viss finansiering, väntas sträckningarna Rolsberga-Fogdarp och Linderöd-Vä kunna byggas om till motorväg inom de allra närmaste åren. ökade under året med nära en procentenhet och var vid årsskiftet 7,2 %. Ett hårt slag för kommunen var att Kronfågel, med omkring 175 anställda, under året fattade beslut om att flytta produktionen från Kristianstad. Ännu har inga varsel lagts. 18 FÖrVALTNINGSBERÄTTELSE

19 UTVECKLING Hoppfullt företagsklimat Kristianstad låg i Svenskt Näringslivs ranking 2009 i mittfältet bland kommunerna. Kommunen sjönk i jämförelse med 2008 från 125 till 149 plats, men ligger fortfarande bättre till än Egna undersökningar bland besökta företag under 2009 gav kommunen ett relativt gott betyg. I Jobs and Societys Nyföretagarbarometer steg Kristianstad 2009 från 118 till 90 plats. Under 2009 startades 448 företag i Kristianstad. Det innebar en minskning med ca 9 %, som är lägre än riksgenomsnittet. Antalet företagsbesök ökade och frukostträffarna för företagare samlade flera hundra deltagare. men glädjeämnen finns Under året fattades också beslut som leder till fler arbetstillfällen i Kristianstad. Scan beslutade att koncentrera det mesta av sin slakt och styckning av gris till Kristianstad. Beslutet väntas skapa omkring 100 arbetstillfällen. Vid sammanslagningen av Banverket och Vägverket till Trafikverket fattades beslut om att lägga det södra regionkontoret i Kristianstad. Det innebär att de omkring 100 arbetsplatserna på Vägverket i Kristianstad blir kvar och att tjänster från Banverket flyttas från Malmö till Kristianstad. BESÖKare på väg För besöksnäringen innebar det ekonomiska läget en nedgång på konferensoch företagsmarknaden som i någon mån kompenserades av en uppgång på privatresesidan. Svenskarna stannade i Sverige och den låga svenska kronan lockade utländska gäster. Arbetet med en internationell cykelled genom Småland, Blekinge och Skåne startade liksom en rad andra satsningar på hållbara turistprodukter som också skapar möjligheter för en positiv utveckling av företagande på landsbygden. Förberedelserna för World Scout Jamboree och Handbolls-VM 2011 kom igång under året. Kristianstad ska vid de stora evenemangen ta emot besökare från hela världen på ett så bra sätt att det lockar till återbesök och sprider bilden av ett område som är attraktivt för besökare års världsscoutläger ger redan nu positiva effekter för besöksnäringen i Kristianstad. Flera konferenser har genomförts under året som gått, och åren fram till 2011 kommer en rad större aktiviteter med många hotellövernattande gäster att äga rum i Kristianstad. Utvecklingen av nya kanaler för marknadsföring går allt snabbare och ger nya möjligheter att nå rätt målgrupper. Satsningen på den danska marknaden går vidare, men en satsning på Polen görs också som en ny snabbt växande köpstark grupp besökare. Samarbetet inom ramen för Skåne Nordost fortsätter i delvis nya former, samarbetet med regionen intensifieras och ett förbättrat samarbete med kommunerna i söder ska kunna lyfta fram östra Skåne på ett tilltalande sätt för besökaren. Växande landsbygd I det strategiska beslutet för en växande landsbygd har kommunen dragit upp riktlinjer för arbetet med landsbygdsutveckling. Under året har viktiga pusselbitar fallit på plats Kommunens arbete med landsbygdsutveckling resulterade bland annat i flera EU-finansierade landsbygdsprojekt, så kallade Leaderprojekt. Kommunens Leaderprojekt med namnet Mötesplats landsbygd anordnade en landsbygdsdag. Ett 70-tal deltagare kunde bland annat lyssna till jordbruksminister Eskil Erlandsson. Under året arrangerades också frukostmöten och företagarträffar där idéer kring företagande och boende på landsbygden dryftades. Ett viktigt beslut för landsbygden är det ökade stödet till hemsändning för dem som har svårt att komma till affärer Scan ökar antalet anställda i Kristianstad. 2. Richard Nilsson och Fredrik Lager välkomnade till landsbygdsdag i Österslöv. 3. Monica Frangeurs matvandringar i Maglehem lockar många turister. 4. Pågatågstrafiken byggs ut till tre avgångar i timmen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 MEdarbetare Medarbetare Kristianstads kommun har den klara ambitionen att vara en bra och lyhörd arbetsgivare som i samspel med medarbetarna utvecklar kommunens arbetsplatser där det goda arbetet står i centrum. Besparingarna under året har påverkat verksamheterna genom högre arbetsbelastning och större krav på effektiviseringar för att hålla en fortsatt hög kvalitet gentemot kommuninvånarna. Sjukskrivningarna minskade och frisktalen var oförändrade. Insatser har genomförts för att främja god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling. Ny medarbetarenkät genomförs under Sammantaget bedöms medarbetarperspektivet ha gul indikator för Fram till 2017 behöver kommunen rekrytera vårdbiträden och undersköterskor. MÅLUPPFYLLELSE Medarbetare Uppfylld nivå Delvis uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning Mål Styrtal Kommentar Medarbetare God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Ökat frisktal Ökat Nöjd-Medarbetar-Index Grad av medskapande- och ansvarstagandeindex Ökat ledarindex Frisktalet definieras av kommunerna i Skåne som andelen anställda i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året. Frisktalet 2009 är oförändrat och ligger på 61 % för kommunen totalt. Ny medarbetarenkät genomförs under hösten Tidigare år har kommunen ökat Nöjd-Medarbetar-Index vid varje undersökning som har genomförts tre gånger: 2004, 2006 och Kompetensutveckling inom olika områden och verksamheter har genomförts kommunövergripande och på förvaltningsnivå. Fortsatta satsningar har gjorts för att höja kompetensen hos cheferna genom olika insatser, såsom ledarutvecklingsprogram och Framtidens ledare. Omvärldsanalys Lågkonjunkturen har präglat 2009 med sparkrav som lett till allmän återhållsamhet och försiktighet för att anställa i förvaltningarnas olika verksamheter. Effektivisering och utveckling av verksamheters innehåll och struktur utifrån behovet hos kommuninvånarna har präglat året som gått. Konkurrensutsättning för olika verksamheter ökar i omfattning. 20 FÖrVALTNINGSBERÄTTELSE

21 MEdarebetare Bemanning och kompetensförsörjning Tillsvidare- och tidsbegränsat anställda Antalet tillsvidareanställda i kommunen minskade med 62 under 2009 och var vid årsskiftet På barn- och utbildningsförvaltningen minskade antalet förskollärare, barnskötare och gymnasielärare. På omsorgsförvaltningen minskade personliga assistenter medan antalet vårdbiträden ökade något. Volymen tidsbegränsat anställda med månadslön minskade med 164 under 2009 som totalt blev 336 årsarbeten. Det var främst bland vårdbiträden, personliga assistenter och barnskötare som antalet minskade. Under 2000-talet har antalet minskat med undantag av 2001 och Antalet personer som har fått timlön under året minskade med nästan 300 personer till personer. Resursinsatsen omräknat till årsarbeten minskade med 34 till 447 årsarbeten. Omsorgsförvaltningen stod för nästan hela minskningen med 29 årsarbeten. Av de 320 årsarbetena som fanns på omsorgsförvaltningen utgjorde semestervikarier under juni till augusti cirka hälften. Årsarbetare totalt *) Barn- & utb Omsorg Mertid/Övertid Tidsbegr/timavlönade Tillsvidareanställd Övriga förv *) Antal årsarbetare för tillsvidareanställda beräknas som anställningar x sysselsättningsgraden. För tidsbegränsade med månadslön baseras underlaget på antal anställningsdagar x sysselsättningsgrad/365. För timavlönade och för mertid baseras uppgiften på arbetade timmar/ (En heltidsanställd arbetar cirka timmar på ett år). Fyllnadstjänstgöring och övertid Under 2009 minskade fyllnadstjänstgöringen med 25 årsarbeten efter att ha ökat under Under 2000-talet har fyllnadstjänstgöringen minskat med undantag av 2005 och Övertiden minskade återigen under Övertiden utgör en mycket liten del av den totala resursinsatsen och minskade med 4 årsarbeten till 20 årsarbeten. Den totala resursinsatsen var årsarbetare vilket var en minskning med 300 årsarbetare. Sysselsättningsgrader Kristianstads kommun har målsättningen att alla medarbetare ska ha önskad sysselsättningsgrad. Önskemål kan lämnas kontinuerligt. En kommunövergripande inventering av önskad sysselsättningsgrad genomfördes våren Inventeringen visade att 97 % av medarbetarna i Kristianstads kommun var nöjda med sin sysselsättningsgrad. Totalt hade 209 medarbetare kvarstående önskemål om annan sysselsättningsgrad. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i kommunen minskade något både för kvinnorna och för männen. Sysselsättningsgraden totalt var 91,5% vilket var en liten minskning jämfört med Rekryteringsbehov Enligt en modell från Sveriges kommuner och landsting behöver Kristianstads kommun fram till 2017 rekrytera nästan vårdbiträden/undersköterskor. Under perioden behöver kommunen också rekrytera 500 personliga assistenter, 400 grundskollärare, 350 barnskötare och 350 förskollärare. Prognosens siffror är ungefärliga. Faktorer som kan påverka utvecklingen är bland annat hur tidigt de anställda går i pension framöver, hur stora sjukskrivningarna och därmed behoven av tidsbegränsat anställda blir, vårdbehoven och inte minst den kommunala budgeten. Stora pensionsavgångar inom gymnasieskolan innebär troligen inget större rekryteringsbehov då elevtalen samtidigt minskar. Fortsatt behov av nyrekryteringar väntas inom förskolan. Under 2009 har arbetsgrupperna i omsorgsförvaltningens ATTAKK-projekt intensifierat och utvecklat sitt arbete bland annat inom områdena samverkan och bemanning. Kompetensutveckling Satsningen på kompetensutveckling för chefer fortsatte under Ytterligare två ledarutvecklingsprogram sattes igång under året. I programmen deltog 30 ledare från Kristianstads kommun och ytterligare 10 ledare från kommunerna i Skåne Nordost. Förutom den del av programmet som handlar om ledarskap ingår verktyg som handlar om andra ämnen inom personalområdet. Dessa verktyg har haft ett 30-tal deltagare som inte ingår i ett program. Under året har nio chefer diplomerats dvs de har genomgått hela programmet med alla dess verktyg. 11 medarbetare från kommunen deltar i programmet Framtidens ledare tillsammans med 9 medarbetare från de andra kommunerna i Skåne Nordost. Flera av deltagarna i detta och de tidigare genomförda programmen har redan under programtiden axlat ett ledarskap i någon av kommunerna som ingår i samarbetet. Nytt för 2009 var Hållbar samarbetskultur och konliktkunskap en utbildning om hur man bygger en kultur som främjar samarbete och förebygger konflikter och andra relationsbaserade arbetsmiljöproblem. Under året genomfördes två utbildningar med totalt 32 deltagare. Trots besparingar fortsatte barn- och utbildningsförvaltningen sin satsning på Lärarlyftet för att öka behörigheten för redan utbildade lärare till att gälla fler ämnen eller årskurser. Förskolelyftet introducerades under hösten som riktar sig till barnskötare och förskollärare. Omsorgsförvaltningen påbörjade insatsen med delegeringsutbildning inom hälso- och sjukvårdslagstiftningen för all omvårdnadspersonal. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

22 MEDARBetare Frånvaro Sjukskrivningar Målet att sjukskrivningarna ska minska med två kalenderdagar per anställd för de tillsvidareanställda nåddes under Sjukskrivningarna minskade med 2,6 kalenderdagar och sjukfrånvaron blev 16,9 kalenderdagar per anställd. De korta sjukskrivningarna ökade med en halv dag från 4,3 dagar till 4,8 dagar. De längre minskade med 0,3 dagar till 2,9 dagar och de långa sjukskrivningarna minskade med 2,8 dagar till 9,2 kalenderdagar. Sjukskrivningar för tillsvidareanställda, kalenderdagar *) Långtid 91 - Längre Korttid 1-14 * Exkl tillfällig sjukersättning, rehabiliterings- och arbetsskadeersättning. Hänsyn tagen till omfattning men inte till sysselsättningsgrad. Sjukskrivningar per förvaltning De stora förvaltningarna minskade sjukfrånvaron under Omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen gjorde kraftiga minskningar med över 5 dagar vardera. På de flesta förvaltningar var det de långa sjukskrivningarna som minskade under året. Sjukskrivningar i kalenderdagar per tillsvidareanställd *) 2009 Förändring Omsorgsförvaltningen 21,1-5,4 Barn- och utbildnings- 14,7-0,8 förvaltningen C4 Teknik 14,1-1,2 Socialförvaltningen 8,3-5,5 Övriga förvaltningar 17,4 + 8,4 Hela kommunen 16,9-2,6 *) Exkl. tillfällig sjukersättning, rehabiliterings- och arbetsskadeersättning. Hänsyn tagen till omfattning men inte till sysselsättningsgrad. Sjukskrivningar per personalgrupp Vårdbiträden/undersköterskor utgör nästan en tredjedel av kommunens anställda och under 2009 minskade 22 FÖrVALTNINGSBERÄTTELSE sjukskrivningar för denna grupp med 5,4 kalenderdagar. Detta syntes både i statistiken för omsorgsförvaltningen och för kommunen totalt. Elevassistenterna och förskollärarna ökade sjukfrånvaron. Personliga assistenter fortsatte att vara den personalgrupp med flest sjukskrivningsdagar, men har under året minskat med över 11 dagar/anställd. Måltidspersonal och städpersonal som också har bland de högsta sjukskrivningsnivåerna, minskade sjukfrånvaron med 8 respektive 4 dagar. Obligatorisk sjukredovisning Enligt lagen om kommunal redovisning ska förvaltningsberättelsen innehålla följande uppgifter om sjukfrånvaron: Obligatorisk sjukredovisning 2009 Total sjukfrånvaro* 5,4% - varav långtidssjukfrånvaro** 55,8% Sjukfrånvaro för kvinnor 5,9% Sjukfrånvaro för män 3,9% Sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år eller yngre 3,3% Sjukfrånvaro i åldersgruppen år 5,2% Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre 6,3% *Sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga anställda. Även tidsbegränsad sjukersättning samt rehabiliterings- och arbetsskadeersättning ingår. **Den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. All sjukfrånvaro minskade under Den totala sjukfrånvaron minskade med cirka 1 procentenhet och långtidssjukfrånvaron minskade med 9 procentenheter jämfört med Åtgärder för att minska sjukskrivningarna I samband med införandet av rehabiliteringskedjan vid halvårsskiftet 2008 har ett antal åtgärder och insatser genomförts i syfte att minska antalet sjukfall och tidsbegränsade sjukersättningar samt stärka kompetens och utveckla arbetsmetoder för rehabilitering inom Kristianstads kommun. Kristianstads kommun har väl genomarbetade riktlinjer och rutiner för hantering av arbetsanpassning och yrkesinriktad rehabilitering som tydligt anger att sjukanmälan ska göras till närmaste chef och att en rehabiliteringsutredning ska påbörjas när en medarbetare varit frånvarande på grund av sjukdom under två veckor i följd, vid upprepad korttidsfrånvaro eller när medarbetaren själv begär det. Arbetsmiljöenheten och omsorgsförvaltningen har under 2009 samarbetat i projektet Tidiga insatser vid nysjukskrivning som riktar sig till omsorgsförvaltningens medarbetare. Genom en bedömning av nysjukskrivens läkarintyg fångas tidiga signaler om behovet av rehabiliterande insatser. Total frånvaro Den totala frånvaron 2009 var årsarbeten (netto med hänsyn tagen till omfattning och sysselsättningsgrad). Frånvaron minskade med 80 årsarbetare jämfört med Total frånvaro 2009 *) Övrig frånvaro 22 % 17 % Lagstadgade Sjukfrånvaro ledigheter *) Årsarbeten netto med hänsyn tagen till omfattning och sysselsättningsgrad. Hälsa - frisktal Frisktalet definieras av kommunerna i Skåne som andelen anställda i procent som varit sjukskrivna högst fem kalenderdagar under året låg kommunens totala frisktal kvar på 61 % vilket var samma som 2008, trots att de korta sjukskrivningarna ökade något. Frisktal *) 2009 Förändring i % Barn- och utbildningsförvaltningen 27 % Semester 34 % 64-1 C4 Teknik 63-3 Omsorgsförvaltningen Hela kommunen 61 - *) Andel i procent av de tillsvidareanställda som varit sjukskrivna högst 5 dagar under året.