Presidiet: Asso Zand (MP), Karlstad Kenneth Johannesson (S), Arvika (till kl.11:25)

Transkript

1 Sekretariatet AAj MINNESANTECKNING FRAMTIDSBEREDNINGEN LK/ Plats Närvarande Nya landstingshuset, den inglasade sammanträdeslokalen i rådens trekant, torsdag 29 mars 2012, kl. 09:00-12:00 Presidiet: Asso Zand (MP), Karlstad Kenneth Johannesson (S), Arvika (till kl.11:25) Övriga ledamöter: Stellan Jansson (M), Kristinehamn Ulla Enarsson (C), Årjäng Jan Nilsson (SIV), Karlstad Marianne Åhman (FP), Sunne (till kl.11:25) Johan Olsson (S), Säffle Nils-Gunnar Andersson (S), Arvika Ersättare: Anna Högberg (M), Karlstad Myrna Labusan Jönsson (S), Forshaga Ej närvarande Särskilt inbjudna: Eva-Lena Östlin, ekonomichef, Region Värmland Tore Olsson, LiV-utredare, kollektivtrafikmyndigheten Mats Sandström (S), ordförande, kollektivtrafiknämnden Mattias Landin, t f sekreterare, kollektivtrafiknämnden Lars Bull, verkställande direktör, Värmlandstrafik Jesper Johansson (MP), styrelseordförande, Värmlandstrafik Thomas Réhn (S), Karlstad, ledamot Margareta Ivarsson (C), Skoghall, ersättare Birgit Bergman Blank (S), Kil 1 Sammanträdets öppnande Sammanträdet öppnades av beredningens ordförande Asso Zand som hälsade alla varmt välkomna. Särskilt välkomnade han den nyligen utsedde ledamoten Nils-Gunnar Andersson, som vid fullmäktiges sammanträde 13 mars utsågs att efterträda Therése Göthe (S), Karlstad. Andersson satt med i hälso- och sjukvårdsberedningen den förra mandatperioden. Som landstingsledamot har han suttit sedan 1988.

2 2 2 Val av justerare Johan Olsson utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens minnesanteckningar. 3 Fastställandet av föredragningslistan Förslaget till föredragningslista fastställdes. 4 Minnesanteckningarna från sammanträdet 26 januari Under ordförandens ledning genomgicks minnesanteckningarna från sammanträdet 26 januari. Bland annat underströks betydelsen av att beredningens arbete under fullmäktigesammanträdena presenteras på ett sammanhållet sätt, där den röda tråd som beredningen valt polerna centralisering-decentralisering görs så synlig som möjligt. När det gäller centralisering-decentralisering framfördes ett önskemål om att till lämpligt sammanträde bjuda in en forskare, en framtidstänkare, som särskilt fördjupat sig i olika aspekter på detta begreppspar. 5 Studiebesöket på Karlskoga lasarett Studiebesöket på Karlskoga lasarett genomförs onsdag 12 september. Programmet inleds med kaffe kl. 09:30 och beräknas sluta 15:00-tiden. Besöket sker i regi av framtidsberedningen men deltar gör också hälsooch sjukvårdsberedningen, sannolikt nästan fulltaligt. 6 Landstingsfullmäktiges sammanträde i ny lokal kort utvärdering För första gången användes Richtersalen vid fullmäktiges sammanträde 13 mars. Ordföranden presenterade för beredningen en lista på förbättringsmöjligheter som ställts samman av fullmäktiges ordförande och sekreterare, Lars Österdahl och Johanna Orre, i samråd med service teamet som svarar för funktionaliteten runt fullmäktiges sammanträden. Listan, som inte innehöll någon prislapp, tog upp frågor/brister som gällde: Belysningen, är dålig bör bytas ut Värmen i lokalen, dålig syretillförsel, kan bero på renovering i närliggande lokal Dåligt ljud, i de fasta mikrofonerna Antalet mikrofoner, behov av fler, helst mobila Texten på projektorduken, svår att se; bör finnas fler dukar, förslagsvis två; en på varje sida av podiet Stolarna, bör ses över både till ledamöter och åhörare" Bör vara enhetliga och även fler (åhörarstolar) Podiet, bör höjas för bättre sikt från presidiet. Svårt att se samtliga ledamöter, ledamöterna hade svårt att se presidiet Webbsändningar, måste finnas möjlighet till sådana

3 3 Voteringsutrustning, behov av sådan Placeringslistan, mer synlig. Projiceras på projektorduken i början av sammanträdet? Beredningens ordförande, som ansåg att kritiken delvis handlat om gnäll, kom in på de byggnadstekniska möjligheterna att genom olika åtgärder utveckla lokalen så att den kunde bli större än den är idag. Vice ordföranden ansåg för sin del att det inte kan kallas gnäll när man tänker på medborgarna, apropå lokalens begränsade yta och de minskade möjligheterna i förhållande till hur det ser ut i Bibliotekshuset att på plats följa förhandlingarna i fullmäktige. Han efterlyste vidare en kostnadsberäkning för lokalförbättringarna. I flera inlägg togs kostnadsaspekten upp, däribland förhoppningarna om lägre kostnader som en följd av att ha sammanträdet i en lokal som inte föranleder något extra hyreskostnad och där mat- och fikakostnaderna också kan bli lägre. Även parkeringssituationen, inklusive dess ekonomiska aspekt, nämndes som fördelaktiga omständigheter för den nya lokalen. En sammanställning av besparingarna efterlystes också. Alla var eniga om vikten av webbsändningar från fullmäktiges sammanträden, oberoende av lokal. Från sammanträdet 13 mars förekom ingen webbsändning, något som flera beklagade. Vid presidiemötet 2 april kommer frågorna om fullmäktiges fortsatta sammanträden att tas upp. 7 Värmland och EU möjligheterna som står till buds Region Värmlands ekonomichef Eva-Lena Östlin, dagens första gäst, gjorde inledningsvis en presentation av kommunalförbundet Region Värmland, där LiV är medlem i likhet med länets 16 kommuner. LiV har i motsats till kommunerna fört över ansvarsområden (kultur, utbildning, pengar till regional utveckling) till Region Värmland, senast folkhögskolorna Därför är landstinget en mycket större finansiär av Region Värmland än kommunerna; proportionerna är 95 procent jämfört med 5 procent. I LiV-budgeten för 2012 uppgår bidraget till Region Värmland, som är landstingets största regionala åtagande, till 165 miljoner kr. Övriga bidrag under denna budgetrubrik handlar om Karlstads universitet 14,3 miljoner kr, Värmlandstrafik AB 154 miljoner kr samt de betydligt mindre bidragen till handikapporganisationerna 5,4 miljoner kr, till externa organisationer 2,4 miljoner kr och pengarna till internationellt arbete ( kr). Region Värmlands senast tillkomna uppgift är att härbärgera den i år inrättade kollektivtrafikmyndigheten. Dess styrelse är Nämnden för kollektivtrafik, där platserna är jämnt fördelade mellan landstinget och kommunerna vilket numera också är fallet i regionfullmäktige, det högsta beslutande organet

4 4 Tillväxtfrågorna står högst upp på dagordningen för Region Värmland. Ett stort arbete läggs ner på att ta fram styrdokumenten: regionala utvecklings- och tillväxtprogram, länstransportplan, kulturplan och kollektivtrafikplan. Kulturplanen, kulturportföljen, är just nu föremål för en bred diskussion. Från 2014 kommer den att ha avgörande betydelse för vilka som ska få kulturpengar via Region Värmland och vilka som inte ska få. Beslutsfattandet inom Region Värmland ligger i hög grad hos regionstyrelsen, som fördelar medlen för regional utveckling och tillväxt. När det handlar om EU ingår Värmland i en region, fastställd av staten, tillsammans med Dalarna och Gävleborg. Med dessa två län tävlar alltså Värmland om tillgängliga medel i regionens två strukturfonder: Regionalfonden och Socialfonden, som under perioden har 1,7 miljard kr respektive 0,6 miljard kr att dela ut. Därtill finns Interregfonden för Sverige-Norge (gränstrakterna) som disponerar 0,3 miljard kr.(lika mycket pengar som EU skjuter till, lika mycket medfinansiering ska det finnas på hemmaplan. Detta är grundregeln som EU benhårt håller på.) Enligt Eva-Lena Östlin har ungefär 1,0 miljard av dessa medel beröring med värmländska projekt. Regionalfonden har Värmland fått mest pengar ifrån, både reellt och relativt sett, medan vårt län lyckats sämre i båda avseendena när det gäller Socialfonden. Strukturfonderna ger länet extra muskler och resurser att genomföra viktiga projekt...de är en röd tråd mellan EU:s regionalpolitik och våra prioriteringar, sammanfattade Eva-Lena Östlin, som inte stack under stol med sin uppfattning att Värmland borde vara aktivare visavi Socialfonden (som är den fond som LiV kan dra nytta av). Vilka är länets viktigaste faktorer för det regionala tillväxtarbetet? Listan som Eva-Lena Östlin visade upp innehöll fem punkter: Strukturfonderna (som hör ihop med Lissabon-fördragets efterföljare, den så kallade sammanhållningspolitiken) Vikten av att få ett större mandat när det gäller utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska frågor Infrastruktursatsningar Den strategiska aktören Karlstads universitet Norge som tillväxtfaktor för Sverige och Värmland Region Värmland har vidare i nio punkter formulerat Värmlands prioriteringar som, förhoppningsvis, ska leda till en bättre tillväxt. Dessa lyder i rubrikform: Integrera jämställdhets- och mångfaldsarbetet i allt! Höj utbildningsnivån i hela utbildningskedjan! Höj effektiviteten och kvaliteten i matchningen av arbetsmarknadens ut-

5 5 bud och efterfrågan! Större arbetsmarknadsregioner Karlstad i fokus! Öka Värmlands tillgänglighet till Oslo, Göteborg och Stockholm! Bredband i hela Värmland (100 Mbit)! Vidareutveckla Värmlandsmodellen med klusterbildningar! Säkra fler företagsetableringar! Förbättra attityden till nyföretagande! De understrukna uppmaningarna är allra viktigast, prio-prioriteringar, framhöll Eva-Lena Östlin, som avslutningsvis gick igenom de röda trådarna i EU:s sammanhållningspolitik, inklusive EU-budgeten, för planperioden Hon tog också tillfället i akt att inbjuda beredningen till CCCseminariet 4 april, Smaka på EU. Beredningen beslöt i anslutning härtill att de som vill delta ska få göra detta på samma villkor som gäller för sammanträden. Sekreteraren tog på sig att samordna anmälningarna. 8 Kollektivtrafiken idag och i framtiden För andra sammanträdet i rad tog beredningen så upp kollektivtrafikfrågan. Förra gången (26 januari) gästades beredningen av Karlstadsbusschefen Sören Bergerland. Denna gång kom gästerna från länsnivån: dels från den nya kollektivtrafikmyndigheten, dels från Värmlandstrafik, länstrafikbolaget. Den nya kollektivtrafikmyndigheten, som efter höstens diskussioner blev placerad inom Region Värmland, håller just nu på och rekryterar sin chef. Redan utsedd (i december) av regionfullmäktige är kollektivtrafiknämnden, vars ordförande Mats Sandström (S) inledde presentationen innan han lämnade över ordet till Tore Olsson, förre landstingsdirektören som utrett den värmländska varianten av denna nya lag. Beslutet om denna nya lag om trafikplikt togs förra året av riksdagen. En huvudtanke med nyordningen är att kollektivtrafiken ska samspela bättre med andra politikområden, stadsbyggandet icke minst, än som hittills varit fallet. Nämnden består av nio ledamöter och fem ersättare. Stommen för nämndens verksamhet är det regionala trafikförsörjningsprogram som ska tas fram. Förslaget ska ligga klart i höst (1 oktober), gälla för åren (efter beslut i december), och det har sin utgångspunkt i Värmlandstrafiks länsplan för kollektivtrafiken. I början av mars inledde nämnden en serie dialoger (samråd) med kommunerna. Närmast (10-11 april) väntar temadagar med olika andra intressenter (brukarorganisationerna, kollektivtrafikbranschen, Karlstads universitet med flera) inför programskrivningen och det slutliga beslutet i regionfullmäktige. Tore Olsson redovisade ett sammandrag av det viktigaste från kommunmötena, de huvudpunkter som där utkristalliserat sig. Dessa är:

6 6 Själva grundstrukturen Arbetspendlingen (som ständigt ökar) Det sociala resandet (utanför jobbet) Kommunikationerna till Stockholm, Göteborg och Oslo Bytespunkterna i Karlstad God ekonomisk hushållning Under perioden 2-15 maj ska en återkoppling ske till kommunerna, allt för att få det kommande programmet så bra förankrat som möjligt, underströk Tore Olsson. Han pekade också på att programmets stomme, faktaunderlaget, fortlöpande ska uppdateras. Nämnden/myndigheten kommer inte själv att göra några upphandlingar. Denna uppgift är delegerad till Värmlandstrafik och Karlstadsbuss, vilket innebär samma ordning som redan tidigare gällt. För närvarande pågår upphandlingarna (av entreprenörer) inför den nya perioden. Innan ordet därefter övergick till Värmlandstrafiks inbjudne VD Lars Bull ville Jesper Johansson, styrelseordföranden (MP) i länstrafikbolaget, understryka den aktuella möjligheten att påverka det nya trafikförsörjningsprogrammet: att denna möjlighet existerar under innevarande år. Nästa chans kommer inte förrän 2015, när arbetet med nästa programskrivning inleds. Värmlandstrafik har en årsomsättning på 670 miljoner kr, vilket gör detta samhällsägda företag till det 17:e största bolaget i länet. Ekonomin är god i detta skuldfria bolag ( högsta kreditvärdighet ) och det gångna året blev det 10 miljoner kr över i bokslutet. Stomlinjerna för buss och järnväg är, som framgår av namnet, trafiknätets grundpelare och 14 till antalet. I några fall sträcker de sig utanför länet: till Åmål, till Hällefors, till Karlskoga och till Degerfors. När det gäller järnvägstrafiken är INVESTERINGAR ett måste, framhöll Lars Bull, om detta (jämfört med buss) kostsamma trafikslag ska utvecklas. Annars blir det inga fler tåg inga restidsförkortningar inga kvalitetsförbättringar Men det minst lika viktigt att Värmland drar åt samma håll och skickar gemensamma budskap från länet till Trafikverket om vilka investeringar som är de allra viktigaste, framhöll Lars Bull. Då är chansen att få fram de behövliga statliga miljonerna (miljarderna) mycket större än om man är oense inom länet. Länstrafikbolagets högt satta mål för tågtrafiken handlar om tätare och snabbare trafik:

7 7 dels regionaltåg som går varje timme inom Värmland med max 60 minuters restid och med förtätning morgnar och eftermiddagar, dels sådan regionaltrafik som går varje timme till angränsande arbetsmarknadsregioner (Örebro, Hedmarks fylke) och som enbart stannar vid kommunernas huvudorter, dels att komma ner till två timmars restid till Stockholm, Göteborg och Oslo (närmast utopiskt i fallet Oslo) Både för Värmlandsbanan, sträckan Fagerås-Väse, och för Fryksdalsbanan, Torsby-Kil, finns ett antal kapacitetshöjande åtgärder planerade. På Värmlandsbanan rör det sig i nära tid (Klingerud-Stenåsen öster om Kil, Skåre och Skattkärr) om större/bättre möjligheter för tågen att mötas, vilket även gäller på Fryksdalsbanan vid Lysvik. Kapacitetshöjningarna banar bland annat väg för nya direkttågsförbindelser: dels Karlstad-Örebro, dels Karlstad-Skövde-Jönköping-Nässjö. Förra året uppgick den inhyrda tåg-fordonsflottan, som Värmlandstrafik nyttjar, till 17 tågset med sammanlagt 1860 sittplatser. Redan 2013 höjs denna kapacitet till 2160 sittplatser. Det som tillkommer är nya Vänertåg (Regina) på sträckan Karlstad-Göteborg, när spårarbetena mellan Göteborg och Trollhättan äntligen blir slutförda. Från fem till sju ökar de dagliga förbindelserna då. Längre bort i tiden (2016 och 2018) ligger en utökning av tågtrafiken i två steg till Norge och Örebro: först till sex dagliga förbindelser, sedan till nio vilket i princip betyder trafik varannan timme. Inom perioden har Värmlandstrafik i sikte en 30- minuterstrafik (eller ännu tätare) med tåg/buss 18 timmar dygn och måndag-fredag från Karlstad till Grums, Vålberg, Fagerås, Kil, Deje, Forshaga, Molkom, Skattkärr och Väse. Antal berörda länsinvånare , alltså något mer än halva länsbefolkningen. Under samma period, , planeras en trafik med frekvensen minuter (eller ännu tätare) 18 timmar/dygn måndag-fredag (och halv frekvens lördag-söndag) från dessa stråk in till Karlstad: Åmål- Säffle-Grums, Töcksfors-Årjäng-Grums, Charlottenberg-Arvika-Kil, Torsby-Sunne-Kil, Ekshärad/Hagfors-Munkfors-Forshaga, Filipstad- Storfors-Kristinehamn + Filipstad-Karlstad, Karlskoga/Degerfors- Kristinehamn, Gullspång-Kristinehamn. Denna trafik berör så många som invånare, eftersom den sträcker sig in i andra län (Västra Götaland och Örebro län). Avslutningsvis berörde Lars Bull också taxibranschen ( på väg att dö ), som i ett län som Värmland är väldigt uppknuten till sjuktransporter och färdtjänst. Här eftersträvar Värmlandstrafik stabila partner och dessa uppgår i dagsläget till fyra. Avgiftsskillnaderna som för närvarande gäller mellan olika slags transporter beskrev Lars Bull som obegripliga för kunden.

8 8 9 Sammanträdet 26 april och därefter Till sammanträdet 26 april har tandvårdschef Hans Östholm lovat komma och ge en framtidsinriktad presentation av folktandvården, också i ljuset av begreppsparet centralisering-decentralisering. Som ovan framgått genomför beredningen ett studiebesök på Karlskoga lasarett 12 september. Ett studiebesök i Norge vore också önskvärt, ansåg beredningen dock utan att någon närmare precisering. 10 Avslutning Sammanträdet avslutades av ordföranden med konstaterandet att nästa sammanträde äger rum torsdag 26 april, vilket är dagen efter landstingsfullmäktiges sammanträde. Nedskrivet av: Justerat av: Justerat av: Anders Ajaxson Asso Zand Johan Olsson Sekreterare Ordförande Utsedd justerare