Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande Ann-Katrin Järåsen (S), Torsby, vice ordförande

Transkript

1 Sekretariatet Anders Ajaxson MINNESANTECKNINGAR FRAMTIDSBEREDNINGEN LK/ Plats Brage, Landstingshuset, torsdag 27 januari kl. 09:00-12:00 Närvarande: Från presidiet Övriga ledamöter Ersättare I tjänsten Särskilt inbjudna Ej närvarande Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande Ann-Katrin Järåsen (S), Torsby, vice ordförande Stellan Jansson (M), Kristinehamn Ulla Enarsson (C), Årjäng Jan Nilsson (SiV), Karlstad Marianne Åhman (FP), Sunne Johan Olsson (S), Säffle Anna Högberg (M), Karlstad Myrna Labusan Jönsson (S), Forshaga Birgit Bergman Blank (S), Kil Anders Ajaxson, beredningssekreterare Zandra Granfeldt, beredningssekreterare Curt Monfelt, miljöchef, Administrativa staben, LiV-kansliet Miranda Fredriksson, miljöhandläggare, Administrativa staben, LiVkansliet Thomas Réhn (S), Karlstad, ledamot Therese Göthe (S), Karlstad, ledamot Margareta Ivarsson (C), Skoghall, ersättare Ida Kullgren (KD), Karlstad, ersättare 1 Sammanträdets öppnande Mandatperiodens första sammanträde med den nytillträdda framtidsberedningen öppnandes av ordföranden Asso Zand, som hälsade alla varmt välkomna. 2 Val av justerare Birgit Bergman Blank utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens minnesanteckningar.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) 3 Fastställande av föredragningslistan Förslaget till föredragningslista fastställdes. 4 Personliga presentationer De närvarande presenterade sig och sin bakgrund med tonvikt på hittillsvarande politiska uppdrag. Erfarenhet av beredningsarbete sedan tidigare har Ann-Katrin Järåsen, Thomas Réhn, Johan Olsson, Margareta Ivarsson och Birgit Bergman Blank. Genomgången summerades av ordföranden, som bland annat konstaterade att beredningen inrymmer en bred kunskap. Med glädje och tillförsikt såg han fram emot beredningens fyra stundande arbetsår. 5 Frågan om sammanträdenas offentlighet med mera Landstingsfullmäktiges beredningar har nu funnits under två mandatperioder och hela tiden har deras sammanträden varit offentliga. Framtidsberedningen beslöt i full enighet och i överensstämmelse med motsvarande beslut som nyligen fattats av hälso- och sjukvårdsberedningen (17 januari) och demokratiberedningen (20 januari) att även framtidsberedningen sammanträden ska vara offentliga under den mandatperiod som nu har inletts. Under denna punkt tog framtidsberedningen del av minnesanteckningarna från nyssnämnda sammanträde med demokratiberedningen, som också tog ställning till frågan om yttranderätt för dem som väljer att komma till beredningens offentliga sammanträden. Här instämde framtidsberedningen i demokratiberedningens ståndpunkt, nämligen att yttranderätten ska vara förbehållen dem som ingår i beredningen (ledamöter, ersättare, sekreterare) och dem som har fått särskild inbjudan med anledning av någon punkt på dagordningen. Framtidsberedningen tog också del av informationen (i demokratiberedningens anteckningar) om hur demokratiberedningen hanterat uppdraget från landstingsfullmäktige , alltså uppdraget att se över partiernas representation i beredningarna. Framtidsberedningen hade ingen avvikande mening i förhållande till yttrandet från demokratiberedningen: att de två partier som helt eller delvis saknar representation i de tre beredningarna (SD i tre fall och V i två fall) nu genom besluten att beredningarnas sammanträden ska vara offentliga har möjlighet att bevista samtliga beredningssammanträden under mandatperioden; dock att deras partiföreträdares närvaro får bekostas av partierna själva och att yttranderätten är förbehållen dem som ingår i beredningarna.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Ytterligare en punkt, som demokratiberedningen ventilerade 20/1, berördes av framtidsberedningen regionfrågan. Också framtidsberedningen såg positivt på tankarna på att ordna offentliga informationsmöten om regionfrågan under mars-april, det vill säga innan det drar ihop sig till politiska ställningstaganden i maj-juni för landstingspolitikerna. Om de offentliga möten kommer till stånd, är det viktigt att de som kommer till dessa möten också får ett skriftligt informationsmaterial, var en synpunkt som framfördes. 6 SKL-seminarium om beredningar I december ordnade SKL det första av två möten om företeelsen beredningar. Den 10 mars genomförs det andra mötet. Beredningen beslöt att utse Asso Zand och Marianne Åhman till framtidsberedningens representanter vid SKL-seminariet om beredningar i Stockholm torsdag 10 mars. Eftersom framtidsberedningen (se nästa punkt) håller årets andra sammanträde ovannämnda datum (10/3), kommer detta sammanträde i ordförandens frånvaro att ledas av vice ordföranden. 7 Beredningarnas arbetsordning I likhet med de övriga två beredningarna behandlade också framtidsberedningen vid sitt första sammanträde beredningarnas arbetsordning. I sina huvuddrag ändrades denna vid fullmäktiges sammanträde i december. I mars ska ytterligare några smärre justeringar göras. Demokratiberedningen ansåg vid sammanträdet 20 januari att de båda begreppen ledamöter och ersättare bör leva vidare hos beredningarna, oaktat att alla politiker i beredningen deltar på samma villkor och att beredningen inte är ett beslutsforum (som till exempel styrelsen och dess utskott). Alternativet skulle vara att alla kallades för ledamöter. Framtidsberedningen delade demokratiberedningens uppfattning. Framtidsberedningen berörde också hur beredningarna på bästa sätt ska synas och höras i fullmäktige. Under förra mandatperioden fick presidiemötet, som utgörs av fullmäktiges presidium och beredningarnas presidier, en allt viktigare roll som förbindelselänken mellan beredningarna och fullmäktige. Presidiemötet har en huvudroll när det gäller att bestämma hur fullmäktiges dagordning ska ses ut. Genom presidiemötet kan beredningarna kanalisera de frågor som de vill lyfta fram till det större forumet fullmäktige.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) 8 Landstingets miljöarbete Den nya mandatperiodens första inbjudna gäster till beredningen var landstingets miljöchef Curt Monfelt och hans kollega, miljöhandläggare Miranda Fredriksson. Kanske kan miljöfrågorna komma att bli en av de röda trådarna att följa för den nya framtidsberedningen miljöfrågor är ju i hög grad framtidsfrågor. Miljöchefen presenterade i sammanfattning tre globala hot att tackla: Utsläppen av växthusgaser som successivt bidragit till ett varmare klimat Det faktum att oljan förr eller senare kommer att ta slut. Mycket pekar på att oljeutvinningen nådde sin högsta höjd (peak) 2006 Bristen på fosfor kan också bli ett stort och svårhanterligt problem genom den stora betydelse som fosfor har som råvara för konstgödningen. Någon har hävdat att billig konstgödning var avgörande för den befolkningsökning som skedde under förra århundradet. Temperaturstegringen kan få många olika konsekvenser. Som exempel pekade Curt Monfelt på ökade risker för översvämningar, där landstingets största vårdinrättning Centralsjukhuset i Karlstad inte har något idealläge. Att bygga vallar för att minimera översvämningsrisken för CSK:s del kostar stora pengar 100 miljoner var den siffra som miljöchefen nämnde. För Karlstads del är det i hög grad Klarälven som är den stora riksfaktorn i sammanhanget snarare än Vänern. Ändå är avtappningen från Vänern en viktig angelägenhet för alla kring Vänern. En kraftsamling på en kanal från Vänersborg till Uddevalla och därmed från Vänern till Västerhavet - är en lösning som under olika skeden förespråkats ända sedan slutet av 1880-talet. Landstingets nuvarande miljöpolitiska program gäller för fyraårsperioden Det kommer alltså att få en efterföljare under den nu inledda mandatperioden. Miranda Fredriksson presenterade innehållet och de klimatpåverkande faktorer som LiV-verksamheten inrymmer. Här låg elenergin, som LiV nyttjar, och patientresorna nära nog i jämnbredd 2009, mätt i ton koldioxidekvivalenter. På tredje plats kom lustgasen, vars jämförelsevis små utsläpp alltså har större påverkan på miljön än alla tjänsteresor (med leasingbil eller egen bil) som LiV:s anställda företar. Inom fastighetsdriften görs i programmets anda ett antal åtgärder för att minska klimatpåverkan. Fyra exempel är tillkomsten av energibrunnar för värme och kyla, övergång till ursprungsmärkt el, inköp av energieffektiv utrustning och lustgasrening. Tjänsteresornas klimatpåverkan minskar stadigt genom att allt fler bilar körs på etanol.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) När det gäller patientresor så är inriktningen att främja cykel, buss och tåg som miljövänliga alternativ till bil och flyg. Att göra kollektivtrafiken attraktivare inte minst genom bättre turtäthet är ett ansvar som i hög grad åvilar Värmlandstrafik, länstrafikbolaget som landstinget och länets kommuner delar på huvudmannaskapet för. Området mat & måltider inrymmer bland annat inköpen av ekologiska livsmedel, där kurvan stadigt pekar uppåt. I dagsläget ligger LiV ca tio procentenheter under det nationella målet: att 25 procent av matinköpen ska utgöras av ekologisk mat. Andra programmål inom detta område är att minska mängden mat som slängs och att nytta matresterna från produktionsköken för biogasproduktion. Miljöprogrammet övriga arbetsområden är läkemedel, kemikalier och avfall. Avslutningsvis förde beredningen en kortare diskussion om hur miljöarbetet ska bli ännu tydligare för landstingets politiker. Hittills har redovisningarna som regel skett i landstingsstyrelsens teknikutskott. 9 Avslutning Sammanträdet avslutades av ordföranden, som tackade alla för ett engagerat deltagande och framhöll att han vill se beredningen som ett öppet diskussionsforum där vi utvecklar varandra. Nedskrivet av: Justerat av: Justerat av: Anders Ajaxson Asso Zand Birgit Bergman Blank Sekreterare Ordförande Utsedd justerare