Från presidiet: Malin Hall (M), Karlstad, ordförande Hans Magnusson (S), Mölnbacka, vice ordförande

Transkript

1 Sekretariatet AAj MINNESANTECKNING DEMOKRATIBEREDNINGEN LK/ Plats Närvarande Lokalen Fryken, Bragska villan, CSK-området, Karlstad, onsdag 8 februari 2012, kl. 09:00-11:50 Från presidiet: Malin Hall (M), Karlstad, ordförande Hans Magnusson (S), Mölnbacka, vice ordförande Övriga ledamöter: Kerstin Einevik Bäckstrand (C), Säffle Ragnar Mensner (MP), Brunskog Uno Halfvardsson (FP), Töcksfors Monica Iversen (S), Persberg Inge Carlsson (S), Grums Ann-Christine Janhagen-Olsén (S), Ekshärad Ersättare: Bo Ekelund (M), Alkvettern Cecilia Mtuya (S), Arvika Lennart Melin (S), Karlstad Tjänstemän: Anders Ajaxson, beredningssekreterare Mattias Landin, praktikant Ej närvarande Lena Rudner (SiV), Hammarö, ledamot Adam Slottner (C), Kristinehamn, ersättare Monica Ståhl (KD), Storfors, ersättare 1 Sammanträdets öppnande Årets första sammanträde öppnades av ordföranden Malin Hall, som hälsade alla varmt välkomna till det nya verksamhetsåret. Särskilt välkomnade hon Mattias Landin, statsvetare och praktikant från Karlstads universitet, som under praktikens första fyra veckor följer de tre beredningarnas arbete. 2 Val av justerare Monica Iversen utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens minnesanteckningar.

2 2 3 Fastställandet av föredragningslistan Förslaget till föredragningslista fastställdes utan några tillägg. 4 Minnesanteckningarna från senaste sammanträdet Under ordförandens ledning genomgicks anteckningarna från sammanträdet 14 december. På direkt fråga berättade sekreteraren att rekryteringen av ny landstingsjurist, inrymmande uppgiften som beredningssekreterare efter Zandra Granfeldt, nu är genomförd. Den nyligen utsedde befattningshavaren, Christian Eriksson, arbetar för närvarande som vikarierande jurist inom MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i Karolinen i Karlstad. Eriksson, som ursprungligen kommer från Karlskoga, har tidigare arbetat inom Migrationsverket, Skattemyndigheten och Försäkringskassan. Efter genomgången lades anteckningarna till handlingarna. 5 Rapport från regionforskarkonferensen vid Karlstads universitet 1-2 februari Från demokratiberedningen deltog (helt eller delvis) Malin Hall, Hans Magnusson, Ragnar Mensner, Ann-Christine Janhagen-Olsén, Lennart Melin, Kerstin Einevik Bäckstand, Anders Ajaxson och Mattias Landin (praktikant). Den statlige utredaren Mats Sjöstrand tilldrog sig det största intresset genom en aktuell lägesrapport inför slutbetänkandet, som ska läggas fram i december. Sjöstrand gjorde klart att hans uppdrag gäller länsstyrelsernas organisation och uppgifter, inte frågan om länens antal. Det antyder att han kommer att föreslå färre länsstyrelser än idag, där en länsstyrelse har ansvar för flera län. Vad det betyder för Värmland, återstår att se. Tendensen för den nuvarande länsstyrelsen i Karlstad har under 2000-talet att de förlorade arbetsuppgifterna varit fler än de tillkommande. Motsatsen har gällt för Länsstyrelsen i Falun. Sjöstrand berörde också översiktligt regionfrågan, där det nu står klart att ingen ny region kommer att göra entré efter valet Sjöstrand tillät sig reflektionen att det uteblivna resultatet kanske borde innebära att ett omtag i regionfrågan sker från nya utgångspunkter. Sjukvården var det exempel han framkastade med hänsyftning uppenbarligen på det mångåriga samarbetet mellan landstingen inom den högspecialiserade vården (där Värmland är en del av Uppsala-Örebro-regionen sedan flera decennier). KAU-konferensen innehöll också miniseminarier, av vilka ett berörde den värmländska regionfrågan. Forskaren Tomas Mitander redovisade här vad som framkom i Värmlandsundersökningen, gjord i samarbete mellan SOM-institutet och Karlstads universitet för ett år sedan om länsinvånarnas attityder till en storregion. Professor Anders Lidström, Umeå universitet, noterade under konferensen att värmlänningarna har en jämförelsevis mera positiv inställning (än norrlänningar) till större regioner. Där-

3 3 med syftade han på att det visserligen var alternativet Värmland bör bilda en egen regionkommun som i undersökningen fick störst stöd (= 41 procent svarade mycket bra eller ganska bra ), men att alternativen Västra Götaland och Svealand också fick ett ansenligt stöd (29 respektive 19 procent). Beredningen diskuterade den situation, med karaktär av dödläge, som för närvarande råder för Värmlands del i regionfrågan. Den långt frågan är av mycket mera djupgående karaktär för länets del än frågan om den framtida länsstyrelsens placering, konstaterades det bland annat under diskussionen. 6 SKL:s demokratidag i Stockholm 18 april Liksom 2011 avser beredningen att delta i årets demokratidag i SKL:s regi. Aktuellt datum är 18 april, vilket innebär att SKL-deltagandet ersätter det tidigare fastlagda sammanträdet denna dag. Anmälningarna och tågbiljetterna ombesörjs av sekreteraren, som vid sittande bord fick besked om vilka seminarier som önskas av var och en. (Tågbiljetterna delas ut vid nästa sammanträde, 14 mars.) 7 Valdeltagandet i det värmländska landstingsvalet 2010 Nästan utan undantag ökade valdeltagandet i 2010 års val. Sekreteraren hade inför dagens sammanträde gjort en sammanställning av det värmländska landstingsvalet på kretsnivå, kommunnivå och distriktsnivå. När det gäller kretsarna leder Centrala kretsen (Karlstad, Hammarö, Kil och Forshaga) i fortsatt stor stil med 83,63 procent, följd av Östra (Kristinehamn, Storfors och Filipstad) med 80,60, Norra (Hagfors, Munkfors, Torsby och Sunne) med 79,14, Sydvästra (Säffle och Grums) med 79,04 och Västra (Arvika, Eda och Årjäng) med 73,19. Spännvidden mellan Centrala kretsen och Västra kretsen är alltså mer än 10,0 procentenheter. Bland kommunerna utgör Centrala kretsens fyra kommuner toppkvartetten med Hammarö i tätpositionen med 86,35. Främst av de övriga kommunerna ligger Kristinehamn med 81,52. De två sista platserna innehas med bred marginal av Årjäng och Eda, där 68,51 respektive 65,88 procent deltog i det värmländska landstingsvalet. Gör man ner på den minsta enheten, valdistrikten inom kommunerna, finner man bland annat: att den största spännvidden finns inom Karlstads kommun, där den flitigast röstande stadsdelen Stockfallet (91,83 procent = högst i länet) ligger blott några kilometer från distriktet med det lägsta valdeltagandet, Kronoparken Söder, där blott 66,89 procent deltog i valet; spännvidden är därmed nästan 25 procent (= den största spännvidden i länet),

4 4 att ytstora Torsby kommun uppvisar den näst största spännvidden med det nybildade valdistriktet Sysslebäck (där Norra och Södra Finnskoga ingår från och med 2010) på en särklassig bottenplats med blott 57,27 procent; av länets samtliga valdistrikt uppvisar bara Charlottenbergs tätort en lägre siffra (56,84), att de minsta kommunerna, Storfors och Munkfors, uppvisar den minsta spännvidden i deltagande mellan distrikten. I den efterföljande diskussionen framfördes olika teorier om varför skillnaderna i vissa fall är så stora som de är inom samma kommun. Och hur får man unga människor att i ännu större utsträckning utnyttja sin rösträtt? Den frågan berördes också. 8 Diskussionsunderlag om antalet valkretsar och antalet fullmäktigeledamöter A: Valkretsfrågan Under de snart tio år som landstinget haft en demokratiberedning har frågor med anknytning till antalet valkretsar och storleken på landstingsfullmäktige dykt upp med jämna mellanrum. I frågan om valkretsarna har länsstyrelsen (= länets valmyndighet) mer än en gång pekat på den ökande och otillfredsställande storleksskillnaden mellan valkretsarna, där innevarande period Centrala distriktet är störst med 34 mandat av platserna i fullmäktige och Sydvästra distriktet är minst med sju platser. Inför dagens sammanträde hade sekreteraren tagit fram ett underlag, där han pekade på två alternativ till dagens kretsindelning: i ena fallet ett bibehållande av Centrala kretsen och en sammanslagning av övriga tre kretsar, alltså en minskning av dagens fem kretsar till två, i det andra fallet en sammanläggning dels av Västra och Sydvästra kretsarna, dels av Norra och Östra kretsarna, samtidigt som Centrala kretsen skulle vara intakt; därmed skulle kretsarna bli tre istället för fem. I slutet på 1990-talet agerade landstingsstyrelsen för att hela Värmland skulle få bli en enda valkrets. Vallagen satte dock stopp för detta. I lagen står nämligen att landstingsvalkretsarna i ett län ska vara minst två. Partierna i Värmland förhåller sig olika till dagens kretsar, när det sätter samman sina landstingslistor. Fyra av partierna (S, M, C och FP) deltar i valet med fem listor, alltså en per valkrets, medan övriga fyra (SiV, V, MP. KD och SiV) har länslistor som ser likadana ut i hela länet. För dessa fem partier är det av underordnad betydelse i vilken valkrets deras ledamöter blir invalda, vilket understryker den ringa betydelse kretsarna har. I senaste valet blev 62 ledamöter invalda på kretsvisa listor och återstående 19 på länslistor. Av de sistnämnda har tio av en ren slump hamnat i den valkrets där de är bosatta, medan övriga nio sitter i fel valkrets.

5 5 En annan, inte oviktig aspekt på kretsfrågan utgår från det faktum, att mandaten ofrånkomligen kostar olika mycket i röster räknat. De nio utjämningsmandaten, som inte är kretsbundna i motsats till övriga 72 mandat, ska så långt det räcker utjämna sådana skillnader för bästa möjliga proportionalitet. I 2010 års landstingsval i Värmland fick Moderaterna ett mandat för lite och Centerpartiet mandat för mycket, matematiskt sett. De hade med andra ord krävts fler än nio utjämningsmandat för att få ett matematiskt korrekt utfall. Så här såg den genomsnittliga kostnaden ut för mandaten som respektive parti fick: Moderaterna 2262,7 (röster/mandat) Centerpartiet 1864,4 Sjukvårdspartiet 2229,4 Folkpartiet 2070,0 Kristdemokraterna 2113,0 Socialdemokraterna 2157,3 Vänsterpartiet 2337,0 Miljöpartiet 1931,5 Sverigedemokraterna 1969,0 Centerpartiet var alltså det parti som fick mandaten billigast, matematiskt sett, medan Vänsterpartiet denna gång drabbades av den högsta kostnaden, mätt i antalet röster per mandat. Det kan vara en fråga att ställa till Valmyndigheten (se nedan) om färre valkretsar skulle påverka spännvidden mellan dyra och billiga mandat. 2: Antalet ledamöter i landstingsfullmäktige Det nuvarande antalet ledamöter i landstingsfullmäktige, 81, har gällt sedan valet Förändringen, som innebar en ökning från 70 ledamöter (ja, man hade ett jämnt antal!), skedde vid en tidpunkt när Värmlands län hade ca fler invånare än Med det befolkningstal som Värmland idag har är 71 mandat lägsta tillåtna antal. Uppåt finns ingen begränsning. Av sekreterarens sammanställning framgick att dagens LiV-nivå (81 mandat) placerar Värmland på femte plats, om man ser till antalet invånare/mandat. Av länen inom Uppsala-Örebro-regionen har bara Dalarna (83) fler mandat än Värmland, medan de övriga har färre; med 77 mandat för Västmanland, 75 för Gävleborg och 71 mandat för Sörmland, Örebro och Uppsala. Om också LiV skulle gå in för 71 mandat, skulle Värmland ha invånare/mandat att jämföra med dagens invånare/mandat. Värmland skulle då hamna på elfte plats i en jämförelse med övriga län.

6 6 Vad skulle tio färre mandat betyda i sänkta kostnader? Utgår man ifrån ansvarsenheten fullmäktigekostnader i 2011 års budget, som sammanlagt uppgick till 4,22 miljoner kr, och drar av 12,34 procent (motsvarande en minskning med tio mandat), så får man en summa på lite drygt kr. Under en fyraårig mandatperiod skulle det betyda 2,08 miljoner kr. En näraliggande fråga, som bland annat har ekonomiska aspekter, handlar om möjligheterna att använda Nya landstingshusets största lokal (Richtersalen) för landstingsfullmäktiges sammanträden. Med 71 ledamöter istället för 81 blir dessa möjligheter större än idag om de därmed blir tillräckligt stora, återstår dock att pröva. Såväl frågan om antalet valkretsar som frågan om antalet ledamöter i landstingsfullmäktige bestäms formellt av länsstyrelsen i oktober året före valåret. I god tid före dess ska landstinget ha kommit in till länsstyrelsen med eventuella önskemål om förändringar. Det betyder, utifrån dagsläget, att det finns god tid att grundligt diskutera båda dessa frågor. Mot denna bakgrund beslöt demokratiberedningen att till partigrupperna i landstingsfullmäktige överlämna sekreterarens diskussionsunderlag i förhoppningen om att de nu väckta frågorna om antalet valkretsar och antalet ledamöter i fullmäktige ska bli föremål för ingående diskussioner i partigrupperna, att uppdra åt sekreteraren att undersöka möjligheterna för Valmyndigheten att bistå landstinget med beräkningsunderlag, gällande olika alternativ med färre kretsar, med utgångspunkt från 2010 års valresultat (eventuellt också 2006 års), samt att inbjuda en företrädare för Valmyndigheten att komma till ett sammanträde med beredningen. 9 Enkäten till landstingsfullmäktiges ledamöter Det har hittills ankommit på varje mandatperiods demokratiberedning att genomföra två enkäter till fullmäktiges ledamöter om deras upplevelse av rollen som företrondevald. År 2 och år 4 har dessa genomförts, innebärande 2004 och 2006 respektive 2008 och Ska denna ambitionsnivå ligga kvar eller räcker det kanske med en enkät under perioden? Frågan dryftades av beredningen, bland annat mot bakgrund av det tills vidare reducerade tjänstemannastödet. Beslutet blev: att vid nästa sammanträde (14 mars) ta ställning till om fullmäktigeenkäterna denna mandatperiod ska vara en eller två, att vid nästa sammanträde också ta ställning till i vilken mån fullmäktiges ersättare också (i likhet med 2010) ska omfattas av enkäten.

7 7 Vid dagens sammanträde gjorde beredningen en genomgång av frågorna som användes 2008 och Sekreteraren fick i uppdrag att göra några bearbetningar och lägga fram dessa vid sammanträdet 14 mars. 10 SOM-seminariet 2012 Vårens Som-seminarium i Göteborg genomförs tisdag 24 april. Temat för detta universitetsseminarium är Fokus på ledarna. Nya opinionssiffror kommer att presenteras kring partiledare, internationella statschefer, svenska och utländska kungligheter och kategorin mest beundrade personer. Flera visade intresse för att delta i seminariet. Det slutliga deltagandet bestäms vid nästa sammanträde, 14 mars. 12 Årssummeringen för 2011 Nu förelåg den slutliga versionen av beredningens årssummering för I likhet med övriga två beredningar klarade demokratiberedningen att hålla budgeten med god marginal. Närmare bestämt förbrukade beredningen 83,5 procent av de kr som stod till buds. Ett av beredningens större åtaganden under 2011 var genomförandet av de fyra offentliga möten i regionfrågan i slutet av mars och början av april. Efter en kort genomgång beslöt beredningen att godkänna den av sekreteraren upprättade årssummeringen för Avslutning Årets första sammanträde avslutades av ordföranden, som påminde om att nästa sammanträde hålls torsdag 14 mars, alltså dagen efter landstingsfullmäktiges första sammanträde för året. Nedskrivet av: Justerat av: Justerat av: Anders Ajaxson Malin Hall Monica Iversen