Ann-Katrin Järåsen (S), Torsby, vice ordförande

Transkript

1 Sekretariatet Anders Ajaxson MINNESANTECKNINGAR FRAMTIDSBEREDNINGEN LK/ Plats Brage, Landstingshuset torsdag 10 mars kl. 09:00-11:55 Närvarande Presidiet Övriga ledamöter Ersättare I tjänsten Särskilt inbjudna Ej närvarande Ann-Katrin Järåsen (S), Torsby, vice ordförande Stellan Jansson (M), Kristinehamn Ulla Enarsson (C), Årjäng Thomas Réhn (S), Karlstad Johan Olsson (S), Säffle Anna Högberg (M), Karlstad Myrna Labusan Jönsson (S), Forshaga Birgit Bergman Blank (S), Kil Anders Ajaxson, beredningssekreterare Zandra Granfeldt, beredningssekreterare Karin Malmqvist, divisionschef, Allmänmedicin Lars Gohde, chef för hälsovalskansliet Margaretha Thörnqvist, chef för personalstabens HR ledningsstöd Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande Jan Nilsson (SIV), Karlstad Marianne Åhman (FP), Sunne Therese Göthe (S), Karlstad Margareta Ivarsson (C), Skoghall Ida Kullgren (KD), Karlstad 1 Sammanträdets öppnande Sammanträdet öppnades av tjänstgörande ordförande, vice ordföranden Ann-Katrin Järåsen. Hon hälsade alla varmt välkomna till mandatperiodens andra sammanträde med framtidsberedningen. 2 Val av justerare Anna Högberg utsågs att tillsammans med vice ordföranden justera dagens minnesanteckningar.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) 3 Minnesanteckningarna från sammanträdet 27 januari Under vice ordförandens ledning genomgicks anteckningarna från förra sammanträdet. Bland annat konstaterades att beredningens ordförande Asso Zand och ledamoten Marianne Åhman i enlighet med beredningens beslut förra gången (punkt 6) denna dag bevistar ett SKL-seminarium om beredningar i Stockholm att deras närvaro vid dagens sammanträde därför inte varit möjlig. 4 Rapport från årets första presidiemöte och de övriga beredningarnas två första sammanträden Vid sammanträdet med landstingsfullmäktige föregående dag (9 mars) fanns minnesanteckningarna från årets första presidiemöte samt anteckningarna från de andra beredningarnas sammanträden utlagda. Framtidsberedningen konstaterade att det ligger ett tydligt informations- och inspirationsvärde i att på detta sätt fortlöpande få information från de övriga beredningarna och presidiemötena. 5 Innehållsdiskussion om beredningens möten 2011 Många uppslag ventilerades under en diskussion om innehållet i beredningen återstående sammanträden under detta mandatperiodens första år. Områden och frågeställningar som berördes under diskussionen: Läkemedelsfrågan. En fråga med många aspekter, som kommer att belysas när landstingets läkemedelschef Susanne Nilsson gästar beredningen i maj (26/5). Medicin-tekniken. Den snabba tekniska utvecklingen ställer många krav, inte minst ekonomiska. Ett antal exempel kan utan svårighet plockas fram. Mobil vård. Hur ser det ut med mobila team inom andra landsting? Är det efterföljansvärda exempel för vårt landsting? Vården av äldre. Det borde vara möjligt att läkare i större utsträckning än idag behandlar äldre, ofta multisjuka i deras hem eller åtminstone på deras hemort istället för att denna patientkategori transporteras till akutmottagningarna. Även om äldrevården har kommunerna som huvudman, finns det ett stort antal beröringspunkter med landstingsvården. Norge. På andra sidan gränsen finns ett land, Norge, som har sin vård organiserad på ett annat sätt än vi har. Vad kan vi lära av Norge? Decentralisering-centralisering. Vart är vi på väg inom landstinget? Studiebesök på exempelvis sjukhusen ute i länet (Arvika och Torsby) är ett sätt att få de eviga frågorna om decentralisering kontra centralisering belysta. (Hälso- och sjukvårdsberedningen har ett junibesök i Torsby inbokat.) Regionfrågan. Avgörandet närmar sig för Värmlands del (och övriga län och landsting i Sverige), där viktiga steg tas i höst och där det slutliga beslutet hör hemma hösten hos landstingsfullmäktige hösten Frågan

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) om skattekraften i vårt län vad som händer med den när befolkningen blir allt äldre och folkmängden snarare minskar än ökar - är en av många frågor som är knutna till regionfrågan. Som framgår av ovannämnda lista är i dagsläget endast besöket av läkemedelschefen (i maj) fastlagt. 6 Lägesrapport om hälsovalet och primärvården i länet Beredningen välkomnade så dagens första gäster, divisionschefen Karin Malmqvist och chefen för hälsovalskansliet Lars Gohde. Kansliet är i likhet med ledningen för division allmänmedicin närmsta granne med länsstyrelsen några 100 meter från Landstingshuset i Karlstad. Det inrättades förra året i anslutning till att riksdagens vårdvalsbeslut blev praktisk verklighet i Värmland under benämningen Hälsoval Värmland, vilket inträffade måndagen den 3 maj Inledningsvis gjorde divisionschefen en länsbeskrivning av läget inom primärvården, det vill säga landstingets 23 vårdcentraler och de nio privata vårdcentraler som i likhet med landstingets kunnat svara upp emot det åtaganden som regelverket i Krav- och kvalitetsboken föreskriver. Uppdraget är jämförelsevis brett, jämfört med en del andra landsting, och innehåller följande delar i sammandrag: Hälsofrämjande och förebyggande insatser Distriktsläkarmottagning Distriktssköterskemottagning Barnhälsovård Mödrahälsovård Familjecentral Ungdomsmottagning Medicinsk fotvård Åtagande mot psykisk ohälsa Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Jouråtagande Närområdesansvar Utanför detta basåtagande innehåller primärvården arbetsterapi och sjukgymnastik; dit hör också psykologer, knutna till barnahälsovården och mödrahälsovården. Utbudspunkterna inom primärvården, alltså ställena där vården ges/finns, uppgår i dagsläget till 39. Av dessa svarar primärvården i landstingsregi för 30, inom ramen för 23 vårdenheter, och den privata vården för 9. I landstingets fall handlar det om vårdcentraler och filialer till vissa vårdcentraler ( = 30). Starten för Hälsovalet betydde en utökning med sju nya ställen i privat regi, nämligen två i Kristinehamn och vardera en i Filipstad, Grums, Karlstad, Säffle och Arvika. (Redan tidigare

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) etablerade var i likhet med alla landstingets vårdcentraler de privata vårdcentralerna i Töcksfors och Vålberg.) Av Värmlands invånare har aktivt listat sig vid någon vårdcentral. De nya privata vårdcentralerna har ca invånare listade, av vilka gjort ett aktivt val. De nya (privata) vårdcentralernas inträde på scenen innebär alltså att invånare försvunnit som underlag för landstingets vårdcentraler. En av konsekvenserna för de sistnämnda eftersom pengen följer patienten är att personalen minskats; ca 50 tjänster har tagits bort sedan Hälsovalet infördes. Innevarande år kan ytterligare LiV-tjänster komma att försvinna, avslöjade Karin Malmqvist. Från Hälsovalskansliet betalas pengarna ut till vårdcentralerna som ingår i systemet. Av de 575 miljoner kr som kansliet betalade ut 2010 gick 86 miljoner kr till privata vårdenheter. Modellen som är styrande för utbetalningarna grundar sig på de listade medborgarnas ålder, kön sjukdomsbörda och socioekonomiska förhållanden. I en divisionsrapport som presenterades härom veckan heter det: Både landstingets och de privata vårdenheterna ger uttryck för en pressad ekonomi.vi kan i nationell jämförelse se att kostnaderna för primärvård i Värmland är låga. Vårdcentralen Verkstaden i Arvika, som är en av Sveriges största, har det största antalet listade patienter, närmare bestämt. Minsta antalet har Grums Nya (privata) Vårdcentral med Ur divisionsrapporten kan också en mängd medicinska fakta utläsas. När det till exempel gäller utskrivningen av FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) har antalet ännu inte kommit upp till 1000, sett över hela länet. Förra årets siffra var 977 FAR-recept, vilket var 31 fler än Toppnoteringen hittills, och den enda över 100 recept på ett år, stod Kils vårdcentral för 2009 med drygt 160 FAR-recept. Läkarbristen inom primärvården har för LiV:s del varit konstant under många år. De vakanta tjänsterna brukar ligga i intervallet tjänster (just nu 23). Vad säger patienterna om primärvården? Nyligen presenterades resultaten från den andra nationella enkäten, där inte bara läkarbesök utan också sköterskebesök har värderats av de tillfrågade i Värmland drygt 6500 som besvarat drygt 50 frågor om bland annat den inledande kontakten, besök, bemötande, behandling och information. Av de mätta sju indikatorerna ligger Värmland på riksgenomsnittet eller bättre än genomsnittet i samtliga sju fall, alltså inte i något fall sämre. Det högsta värdet både i Värmland och i riket uppmättes i svaren på frågan om man som patient blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt; över 90 procent ansåg det.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Tio procentenheter lägre låg svaren på frågan om man fick tillräckligt med information av vårdgivarna om sitt tillstånd. Det som de värmländska vårdcentralerna behöver bli bättre på enligt enkätsvaren är information om läkemedelsbiverkningar, information om varför ett utsatt besök inte började i tid och telefontillgängligheten. Det som värdesätts högst av patienterna är närheten till närmaste vårdcentral; den faktorn smäller högre än faktorer som väntetider och kontinuitet, enligt den gjorda mätningen. Av de värmländska vårdcentralerna fick följande åtta utbudspunkter högst betyg i patientenkäten: Drillsnäppan i Kristinehamn 83, Svea Vårdcentral i Säffle 82, Vårdcentralen i Värmlands Nysäter 82 samt Kinnekullehälsans Vårdcentral i Arvika, Töcksforspraktiken, Vintergatans Vårdcentral i Kristinehamn, Vårdcentralen Deje och Vårdcentralen Koppor, samtliga 81. De vårdcentraler som fick det lägsta, sammanvägda betyget var Vårdcentralen Säffle 66 samt Vårdcentralen Kronoparken och Vårdcentralen i Munkfors med 65. Hur dagens ganska finmaskiga nät av vårdcentraler kommer att se ut framöver, återstår att se. En omständighet för landstinget att beakta, i sin dubbelroll som köpare och producent, är lagkravet att den egna verksamheten inte får subventioneras/favoriseras i förhållande till den privata verksamhet som landstinget enbart upphandlar. 7 Landstinget och kompetensförsörjningen med mera Dagens tredje gäst hos beredningen, Margaretha Thörnqvist från personalstaben, hälsades därefter välkommen. Landstinget är idag länets största arbetsgivare med sina drygt 7000 anställda. Detta är dock långt ifrån någon toppnotering. Flest anställda hade landstinget omkring 1990, då antalet uppgick till mellan och Under det följande årtiondet skulle ett antal LiV-verksamheter flyttas över till andra huvudmän, vilket innebar att många tusen anställda bytte arbetsgivare. Den största förändringen skedde vid årsskiftet 1991/92, då 3200 landstingsanställda över en natt bytte arbetsgivare till länets 16 kommuner. Dagens lite drygt 7000 LiV-anställda motsvarar ungefär 3,0 procent av landets landstingsanställda. Av landstingets anställda finns 62 procent inom behandlande yrken, mellan 60 och 70 procent är akademiker och de anställda är medlemmar i sammanlagt 19 fackliga organisationer. Kvinnorna är många fler än männen, 81 procent jämfört med 19 procent, och medelåldern för samtliga anställda 48 år. Hos tandvården finns både den äldsta yrkesgruppen (tandsköterskor 52,3 år) och den yngsta (tandvård övriga 44,4 år).

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Pensionsavgångarna de närmaste åren är många. Åren kommer medarbetare/år att fylla 65 år. Det stora flertalet kan väntas gå i pension då, även om det finns en lagstadgad rätt att arbeta till 67 års ålder. Andelen som arbetar heltid ökar inom landstinget. Sedan 2005 har den stigit från 81 till 83 procent. Av de 678 som arbetade mellan 75 och 99 procent år 2009 var 639 kvinnor och 39 män. Något mera jämn var könsfördelningen bland dem som jobbade mellan 50 och 74 procent: arbetade så gjorde 375 kvinnor och 43 män. Sjukfrånvaron inom landstinget har sjunkit under senare år. Det uppsatta målet om lägre sjukfrånvaro än 5,0 procent uppnåddes 2009, då sjukfrånvaron sjönk till 4,4 procent (jämfört med 5,4 procent 2008). Utmaningarna för framtiden? Margaretha Thörnqvist presenterade en lista över yrkesgrupperna/områdena där det ser ut att bli svårare än normalt. Det gäller specialistsjuksköterskor inom operation, onkologi/strålbehandling, ögonsjukvård, psykiatri och geriatrik, vidare psykologer (där 50 procent av dagens LiV-psykologer går i pension inom tio år), distriktsläkare, psykiatriker, tandläkare och läkare + annan personal inom smala specialiteter samt att bemästra de många pensionsavgångarna totalt sett. När det gäller AT-läkarna (= gör utbildningspraktik) har antalet ansökningar som kommit till Värmland blivit många fler de senaste åren. De var 296 förrförra året, 446 förra året och kommer att uppgå till ca 600 i år. Ökningen är en spegling av det kraftigt ökade läkarutbildningen i landet, där numera 1400 per år utbildas att jämföra med 800/år för några år sedan. Från den nya läkarutbildningen i Örebro, vars tillkomst aktivt stöttats av vårt landsting, kommer 2014 de första kandidaterna att komma till Värmland. ST-läkarna (= läkare som skaffar sig specialistutbildning) ökar också i Värmland, det senaste året från 165 till 199. Ett spännande beslut väntar under våren. Då avgörs det om en psykologutbildning kommer att startas vid Karlstads universitet, något som är högintressant ur LiV:s synpunkt. Det sammanlagda antalet praktikveckor hos vårt landsting uppgår till ca Merparter av dem, , svarar sjuksköterskor under grundutbildning och sköterskor under specialistutbildning för. I den efterföljande diskussionen väcktes från beredningens sida tanken på att etablera ett praktikanthotell, som ett sätt att göra praktiktjänstgöring hos LiV särskilt attraktiv, bättre än andra landsting.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) 11 Övriga frågor Seminarium på Karlstads universitet. Anders berättade i korthet om ett seminarium på Karlstads universitet 10 maj, då professor Lennart Lundquist från Lund ( Nordens främsta förvaltningsforskare ) som håller ett föredrag och deltar i en paneldebatt. Under denna diskuteras vad man kan göra åt osunda förvaltningskulturer, bland annat mot bakgrund av det som förra året uppdagades inom Göteborgs kommun. Anders kommer att lämna en skriftlig rapport från seminariet till beredningen. 12 Avslutning Sammanträdet avslutades av vice ordföranden som tackade alla för ett engagerat deltagande. Nedskrivet av: Justerat av: Justerat av: Anders Ajaxson Ann-Katrin Järåsen Anna Högberg Sekreterare Tjänstgörande ordf. Utsedd justerare