Sekretariatet Anders Ajaxson LK/120036

Transkript

1 Minnesanteckningar FRAMTIDSBEREDNINGEN Sekretariatet Anders Ajaxson LK/ Plats Karlskoga lasarett, onsdag 12 september 2012, kl. 09:30-16:00 Närvarande Från framtidsberedningen: Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande Kenneth Johannesson (S), Arvika, vice ordförande Stellan Jansson (M), Kristinehamn, ledamot Johan Olsson (S), Säffle, ledamot Nils-Gunnar Andersson (S), Arvika, ledamot Anna Högberg (M), Karlstad, ersättare Myrna Labusan Jönsson (S), Forshaga, ersättare Birgit Bergman Blank (S), Kil, ersättare Från hälso- och sjukvårdsberedningen: Ingvar Klang (M), Karlstad, ordförande Naeimy Blücher Johansson (FP), Kristinehamn, ledamot Agnes Utter (MP), Kristinehamn, ledamot Tommy Glader (S), Charlottenberg, ledamot Pia Falk (S), Munkfors, ersättare Ann-Marie Lindström (S), Kristinehamn, ersättare Tjänstemän: Anders Ajaxson, beredningssekreterare Christian Eriksson, landstingsjurist Ej närvarande Från framtidsberedningen: Ulla Enarsson (C), Årjäng, ledamot Jan Nilsson (SiV), Karlstad, ledamot Thomas Réhn (S), Karlstad, ledamot Margareta Ivarsson (C), Skoghall, ersättare Kurt Andersson (KD), Säffle, ersättare Från hälso- och sjukvårdsberedningen: Anders Nilsson (V), Nykroppa, vice ordförande Kerstin Einevik Bäckstrand (C), Säffle, ledamot Görel Hopman (SiV), Kristinehamn, ledamot Birgitta Gauffin (S), Karlstad, ledamot Karin Andersson (M), Forshaga, ersättare Anders Ljungsten (M), Forshaga, ersättare Olof Olsson (KD), Säffle, ersättare Detta sammanträde med framtidsberedningen hade formen av ett studiebesök på Karlskoga lasarett vars huvudman är Örebro läns landsting, ÖLL. I studiebesöket hade också hälso- och sjukvårdsberedningen inbjudits att delta. Under den aktuella veckan, september, firade lasarettet sitt 70-årsjubileum. För 40 år sedan togs nuvarande lokaler i anspråk.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) Studiebesökets upplägg: 09:30-10:00 Samling med inledande diskussioner mellan gästerna och värdarna. 10:00-11:00 Översiktlig presentation av Karlskoga lasarett med tonvikt bland annat på hur lasarettet används av invånarna i östra delen av Värmland län. För presentationen svarade sjukhusdirektör Lena Adolfsson och landstingsrådet Robert Mörk (S), ordförande i Nämnden för somatisk specialistsjukvård. 11:10-12:15 Studiebesök på kvinnokliniken: dess kvinnomottagning och dess avdelning Q, som är en kombinerad förlossnings-, BB- och gynekologiavdelning. 12:00-13:00 Lunch i lasarettets matsal 13:10-14:10 Studiebesök på röntgenavdelningen och dialysmottagningen 14:10-14:45 Summering och avslutande diskussion. Som tack till värdarna överlämnade gästerna Värmländsk dialektordbok. av Knut Warmland. 15:00-16:00 Besök på Nobelmuseet, Björkborn, och ett timslångt möte med den välbärgade Alfred Nobel anno Karlskoga lasarett har efter omstruktureringen av LiV:s akutsjukvård i början på 2000-talet, då sjukhusen i Kristinehamn och Säffle 2002 upphörde att vara akutsjukhus, fått en väsentligt ökad betydelse för länsinvånarna i Östvärmland. I alldeles särskild utsträckning gäller detta för dem som bor i Kristinehamn. Lasarettets egen presentation på landstingets hemsida talar sitt tydliga språk: Karlskoga lasarett är ett akutsjukhus som främst är till för invånarna i västra Örebro län och östra Värmlands län. Örebrolandstinget har sedan lång tid tre akutsjukhus, lokaliserade till i Örebro, Lindesberg och Karlskoga. De sistnämnda två lasaretten kan på flera sätt jämföras med LiV-sjukhusen i Arvika och Torsby. Två viktiga skillnader är dels de betydligt kortare avstånden Lindesberg-Örebro och Karlskoga-Örebro, bara 4,5 mil i båda fallen, dels den större självständighet som förvaltningarna Lindesberg och Karlskoga har jämfört med de båda LiV-sjukhusen, vars verksamhet i hög grad är styrd av divisionerna (vars ledningar sitter i Karlstad). Sjukhusdirektör Lena Adolfsson framhöll att produktion varit ett signum för Karlskoga lasarett genom åren. Och så är det fortfarande, i år har Karlskoga fått ta över ett större antal operationer från Örebro, vilket ökat Karlskogas produktionskostnad med 5,0 miljoner kr. Detta bidrar till Karlskogas prognosticerade budgetunderskott i år (på sammanlagt 16,5 miljoner kr). En sammanhåller produktionsplanering för de tre sjukhusen är vårt mål, framhöll landstingsrådet Robert Mörk. Tillsammans beräknas de tre sjukhusen i år ge ett överskott i bokslutet på 50 miljoner kr. För att under-

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) stryka hur nära Örebro-Lindesberg-Karlskoga är knutna till varandra används allt oftare uttrycket Ett sjukhus på tre ben, Robert Mörk är ordförande i Nämnden för somatisk specialistsjukvård. Denna nämnd som saknar direkt motsvarighet inom LiV följer särskilt frågorna som har med tillgänglighet och kvalitet att göra. När nämnden anser att en förändring bör ske, så lägger nämnden ett sådant förslag. Men beslutanderätt har nämnden inte, eftersom den inte har något budgetansvar; därvidlag påminner nämnden om LiV-beredningarna. Här några volymtal för Karlskoga lasarett: 730 anställda 130 vårdplatser (efter viss minskning på sistone) patienter/år söker akutvård under ett år ambulansuppdrag operationer görs under ett år 700 barn föds årligen på lasarettet Av hela verksamheten svarar medicin- och geriatrikkliniken för störst del (ca 1/3). Av övriga fem kliniker är tre kirurgikliniken, ortopedkliniken och kvinnokliniken producerande enheter, medan övriga två, anestesikliniken och röntgenkliniken, stödjer denna produktion. I motsats till i Värmland (Karlstad) hör akutmottagningen i Karlskoga inte till medicinkliniken; istället är den en del av kirurgkliniken. Lasarettets fyra specialistmottagningar tar emot patienter inom områdena barn- och ungdomsmedicin, hud, ögon och öron-näsa-hals. Att klinikerna och mottagningarna har ovannämnda inriktningar bottnar i grundsynen att patienterna med de vanligaste sjukdomarna, folksjukdomarna, ska få så nära vård som möjligt. Lasaretten i Lindesberg och Karlskoga klarar upp till 70 procent av sjukdomspanoramat övriga 30 procent, patienter i behov av högspecialiserad vård, tas om hand av USÖ (framför allt) eller av Akademiska sjukhuset i Uppsala. LiV-värmlänningarnas utnyttjande av Karlskoga lasarett är en viktig inkomstkälla för lasarettet och därmed för Örebro läns landsting (ÖLL). I underkant av 80 miljoner kr har LiV betalat till grannlandstinget de senaste åren, inklusive den rabatt som avtalet mellan parterna medger. Lena Adolfsson beskriver diskussionsklimatet kring avtalet som positivt: Vi för en bra dialog om vad som är bra för båda landstingen, uttrycker hon saken. Till och med augusti i år hade den LiV-betalda vården i Karlskoga kostat 60,6 miljoner kr. Två tredjedelar (67 procent) faller inom slutenvården (inlagda patienter), där medicin-geriatrikkliniken ligger i topp med 21,1 miljoner kr, följd av kirurgkliniken 9,2 miljoner kr, ortopedkliniken 6,7 miljoner kr och kvinnokliniken 3,6 miljoner kr. Den tredje tredjedelen (33 procent) utgörs av besöken i öppenvården och akutbesöken. Också här ligger medicin-geriatrikkliniken högst (8,1 miljoner kr), följd av kirurgkliniken (4,9 miljoner kr), ortopedkliniken

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) (3,9 miljoner kr) och kvinnokliniken (2,0 miljoner kr). Av tre aktuella investeringar stod en klar i början av Då invigdes kvinnoklinikens nya Q-avdelning (se vidare nedan) som kostat 35 miljoner kr att iordningsställa. Denna höst inleds en ombyggnad av akutmottagningen, kostnadsberäknad till 50 miljoner kr, och ska nästan 80 miljoner kr läggas ner på att förbättra lasarettets operationslokaler. Betoningen på produktion i Karlskoga har gjort att forskningen, knuten till sjukhuset, inte har varit så framträdande. Här uttalade landstingsrådet Mörk ambitionen att styra mer av forskningsmedlen i ÖLL-budgeten (82 miljoner kr 2012), som hittills i dominerande utsträckning gått till USÖ, till Karlskoga och Lindesberg. Därefter följde en förhoppningsfull diskussion om ökat forskningssamarbete mellan de båda landstingen och med de båda universiteten i Örebro och Karlstad involverade. Med förväntan ser båda landstingen fram emot den nya läkarutbildningen vid Örebro universitet. Här har ÖLL skjutit till 30 miljoner kr för att underlätta etableringen, trots att detta egentligen borde vara statens sak, påpekade Robert Mörk. Och vad tycker egentligen patienterna om Karlskoga lasarett? Enligt siffrorna som Lena Adolfsson visade upp anser 92 procent att patienterna att detta är ett välfungerande sjukhus. En omständighet som bidrar till detta, menade hon, är det patientombud som finns i entrén till lasarettet och som kan bistå med både råd och dåd. Man har också genom en enkät tagit reda på hur stor andel av personalen som kan tänka sig att rekommendera en vän att börja arbeta på sjukhuset 95 procent kan tänka sig detta. DE TRE STUDIEBESÖKEN Före lunch fick kvinnokliniken besök av LiV-gästerna, som introducerades av verksamhetschefen Gill Kullberg. Klinikens två huvuddelar är kvinnomottagningen och den nyupprustade vårdavdelning Q, som är en kombinerad förlossnings-, BB- och gynekologiavdelning. Här finns både livets början och livets slut också gynekologipatienter i livets slutskede vårdas inom avdelningen. De tvära kasten mellan födelse och döende är mentalt påfrestande för personalen, framhöll verksamhetschefen I personalstyrkan (55 anställda) ingår bland annat sex specialutbildade läkare, Gill Kullberg är en av dem, och två läkare som gör ST-tjänstgöring (= under utbildning). Under 2011 skedde 617 förlossningar i Karlskoga. Kejsarsnitt gjordes 108 gånger (17 procent av förlossningarna). Från Kristinehamn kom 63 av barnaföderskorna, från Storfors 8 (jämfört med ) och från Filipstad 19. En mera strikt remisshantering inom LiV, innebärande att samtliga remisser numera ska passera kvinnokliniken i Karlstad, är förmodligen förklaringen till att siffran 2011 (99) ligger klart under toppnoteringen

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) från 2008 (120). Många fler, 6772, var förstås mottagningsbesöken Av dessa gjordes 932 av LiV-besökare. Detta är dock den lägsta siffran på flera år, toppnoteringen från 2005 är 1116 besök. Medelvårdtiden i Karlskoga är lite drygt två dygn (2,05). Det betyder att de som föder i Karlskoga stannar kvar längre på sjukhuset än barnaföderskorna i Karlstad. Så här beskrev Gill Kullberg lasarettets policy: Åk hem när ni känner er redo för det! Så ser vår öppna policy ut. Vi känner att den sänker stressnivån för föräldrarna, vilket bland annat leder till en högre amningsfrekvens. För något decennium sedan fanns det föräldrar som ville att deras barn skulle födas i hemmiljön. Av den trenden syns inga spår idag. Hemförlossningar är inte aktuellt för dagens generation, kommenterade verksamhetschefen. Alla tre ÖLL-kvinnoklinikerna har samma datajournal, Obstetrix, vilket är ett underlättande faktum. Däremot är det ett bekymmer att man i Karlskoga inte digitalt kan läsa journalerna från LiV:s mödravård. Förhoppningsvis har kvinnorna från Värmland pappersjournalerna med sig när de kommer hit, sade Gill Kullberg. Att så många kvinnor från Värmlands län väljer att föda i Karlskoga istället för i Karlstad, har det bara med korta avstånd från de östvärmländska kommunerna till Karlskoga att göra? Vi kan ge en personligare vård i denna lilla enhet, utan att för den skulle tumma på den medicinska säkerheten. Vi kan också erbjuda fäderna att stanna kvar om de så önskar, löd Gill Kullbergs förklaring. Röntgenkliniken visades efter lunch av verksamhetschefen Robert Popek. Antalet undersökningar uppgår till ca /år. En ny datortomograf håller på att installeras. MR-kamera finns också. Särskilda undersökningsrum finns för undersökningar av skelettet, lungorna, magen-tarmarna och njurarna. Dialysavdelningen, som är en del av lasarettets största klinik (medicingeriatrikkliniken), visades upp av avdelningschef Elisabet Löfgren (som fram till 1989 arbetade inom CSK:s njurmedicin). Lasarettets har 14 platser för dialysbehandling (bloddialys) som normalt ges tre gånger i veckan till de njursjuka patienterna. Alla dialyspatienter kommer till lasarettet utom (för närvarande) en, som sköter sina behandlingar själv med hjälp av en mobil, leasad enhet som placerats hemma hos patienten. Semestrande patienter, bosatt på annat håll i vanliga fall, kan avdelningen också ta emot. Sådana gästdialyser betalas då av patientens hemlandsting. Inom LiV finns sedan mitten av 1980-talet dialysplatser i Karlstad (CSK) och sedan 2000-talet i Torsby. Ännu finns inga dialysplatser i Arvika. Efter studiebesöken blev det tid för en summerande diskussion, som bland annat gällde lasarettets ekonomi och 2012 års planerade underskott,

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7) som beror på att vi förbättrat tillgängligheten. Sjukhusdirektören uttryckte sig på följande sätt om lasarettets 600- miljonersbudget: Vi vet vart alla pengarna går, vi står för varje krona i budgeten. Hon underströk också vikten av Öppna jämförelser, där lasaretten-sjukhusen-landstingen kan jämföra sig med varandra. Lena Adolfsson avslutade med kommentaren till lasaretts självständiga ställning inom ÖLL att det faktiskt inte är organisationen som är det viktigaste, det är personerna. Framtidsberedningens ordförande Asso Zand tackade på gästernas vägnar för detta utvecklande besök. Han klargjorde att han utan att tveka, om frågan skulle bli aktuell, skulle vilja att hans fjärde barn föddes på Karlskoga lasarett. Att Lena Adolfsson tog sig tid för att delta i studiebesöket, trots att hennes mors akuta sjukdom, uttryckte han också sin uppskattning över. Studiebesöket i Karlskoga avslutades med ett besök på Nobelmuseet, där den lokale skådespelaren Peter Sundh med bravur kreerade rollen som Alfred Nobel. Referent: Anders Ajaxson beredningssekreterare

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (7)