Bo Ekelund (M), Alkvettern, ersättare Lennart Melin (S), Karlstad, ersättare

Transkript

1 Sekretariatet Anders Ajaxson MINNESANTECKNINGAR DEMOKRATIBEREDNINGEN LK/ Plats Brage, Landstingshuset, onsdag 15 juni kl. 09:00-11:45 Närvarande Malin Hall (M), Karlstad, ordförande Hans Magnusson (S), Mölnbacka, vice ordförande Kerstin Einevik Bäckstrand (C), Säffle, ledamot Uno Halfvardsson (FP), Töcksfors, ledamot Ragnar Mensner (MP), Brunskog, ledamot Monica Iversen (S), Persberg, ledamot Inge Carlsson (S), Grums, ledamot Ann-Christine Janhagen-Olsén (S), Hagfors, ledamot Bo Ekelund (M), Alkvettern, ersättare Lennart Melin (S), Karlstad, ersättare Anders Ajaxson, beredningssekreterare Zandra Granfeldt, beredningssekreterare Särskilt inbjudna Ej närvarande Lennart Nilsson, statsvetare, SOM-institutet, Göteborgs universitet P O Norell, statsvetare, Karlstads universitet Lena Rudner (SiV), Hammarö, ledamot Adam Slottner (C), Kristinehamn, ersättare Olof Olsson (KD), Fagerås, ersättare Cecilia Mtuya (S), Arvika, ersättare 1 Sammanträdets öppnande Beredningens sammanträde öppnades av ordföranden Malin Hall, som valdes till ny ordförande efter Karin Andersson vid landstingsfullmäktiges sammanträde i mars. Detta var hennes första regelrätta sammanträde; dock deltog hon i sin nya ordföranderoll redan vid beredningens fyra offentliga möten om regionfrågan (22 mars 12 april) och i resan till SKL:s demokratidag i Stockholm 14 april. 2 Val av justerare Lennart Melin utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens minnesanteckningar. För att de justerade anteckningarna ska kunna delas ut under fullmäktiges sammanträde juni är det nödvändigt att juste-

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) ringen sker snabbt (kl. 08:30 20 juni). I samband med genomgången av närvaron lästes en hälsning till beredningen från ledamoten Lena Rudner upp. Hon har på grund av sjukdom ännu inte kunnat delta i något sammanträde med beredningen. Hennes nära förestående högtidsdag (17 juni) kommer beredningen att uppmärksamma med en blomsterhyllning. 3 Fastställandet av föredragningslistan Föredragningslistan fastställdes. För kännedom delades vid sittande bord ut en inbjudan till SKL-konferensen Regioner 2015, som genomförs i Stockholm 28 september. Medverkar gör bland andra civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD), som är den ansvarige ministern i regeringen för regionfrågan; vidare SKL:s styrelseordförande Anders Knape (M) och förre generaldirektören Mats Sjöstrand, som leder den statliga utredningen om de statliga länsmyndigheterna. Beredningen kommer att ta ställning till sitt eventuella deltagande i konferensen vid sitt augustisammanträde 4 Minnesanteckningarna från senaste sammanträdet Under ordföranden ledning genomgicks anteckningarna från sammanträdet 17 februari. Det långa avståndet mellan detta och dagens sammanträde har att göra med beredningens kraftsamling kring deltagandet i SKL:s demokratidag 14 april. Men det hänger också samman med den ekonomiska uppskattningen att beredningens medel inte räcker till mer än åtta sammanträden I en efterföljande, kortare diskussion om mötesfrekvensen innevarande år ansåg flera av dem som yttrade sig att fem sammanträden/halvår motsvarar en rimlig kontinuitet, medan färre än fem sammanträden i halvåret knappast gör det. I demokratiberedningens fall handlar det alltså (av särskilda skäl se föregående stycke) blott om tre sammanträden under första halvåret i år. Efter genomgången av minnesanteckningarna lades dessa till handlingarna. 5 Summering av SKL:s demokratidag i Stockholm 14 april Alla utom två av beredningens politiker (Hans Magnusson, Lena Rudner) deltog tillsammans med sekreterarna i SKL:s demokratidag. Efter den sammanhållna förmiddagen, då bland annat demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) medverkade, följde en eftermiddag med ett stort utbud av seminarier. (Se vidare i referatet som bifogas dessa anteckningar!) Innehållet fick genomgående goda recensioner när beredningen nu summerade sina erfarenheter. Är det ett trendbrott och en utveckling i direktdemokratisk riktning vi upplever just nu, innebärande att fokus flyttas från de indirekt valda maktorganen (kommunstyrelser, landstingsstyrelser osv) till de direktvalda fullmäktigeförsamlingarna? Frågan ställdes av Uno

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) Halfvardsson som för sin del var beredd att svara ja och ingen anförde någon motsatt mening. (Sekreterarens rapport: se bilaga). 6 Summering av de offentliga mötena om regionfrågan Under perioden 22 mars-12 april stod demokratiberedningen som värd för fyra offentliga möten om regionfrågan, förlagda till Ekshärad (22 mars), Kristinehamn (29 mars), Arvika (5 april) och Karlstad (12 april). Den sammanlagda publiken bestod av 432 personer, och störst anslutning (nästan 200 personer) fick mötet i Kristinehamn. De två timmar långa kvällsmötena, som leddes av beredningens ordförande och vice ordförande, bestod till hälften av presentationer av hittills framtagna underlag (utredningar) inför stundande politiska beslut. Under den andra timmen gavs möjlighet att ställa frågor, som huvudsakligen besvarades av Tore Olsson, den LiV-tjänsteman som haft huvudrollen under utredningsskedet. Särskilt under Arvikamötet märktes den problematik, som ofta hör samman med offentliga mötens frågestunder: nämligen önskan hos vissa mötesdeltagare att hellre själva vilja lägga ut texten än att ställa konkreta frågor. Karaktären på de fyra mötena var också skiftande. Flest känsloyttringar (flertalet negativa) förekom i Kristinehamn med Arvika inte långt efter, medan mötena i Ekshärad och Karlstad var mera sakfrågeinriktade. När beredningen nu kunde summera erfarenheterna från mötesserien var uppfattningen att det var bra att mötena kom till stånd helt entydig. Under denna punkt nämndes vidare att antalet anmälningar till Värmlandspanelen, LiV:s nätbaserade medborgargrupp som svarar på enkätfrågor om landstingets angelägenheter, ökat kraftigt sedan det blivit känt att regionfrågan skulle bli nästa frågeområde. Nu uppgår antalet till ca 400, vilket nästan är en fördubbling jämfört med tidigare. 7 Regionfrågan i övrigt Denna dag (15 juni) bestämmer Folkpartiet som det nionde och sista partiet i landstingsfullmäktige slutligt sin ståndpunkt i regionfrågan. Successivt har de övriga partierna deklarerat sina uppfattningar. Oavsett hur FP-ståndpunkten kommer att se ut, finns det nu, förutsatt att partiföreträdarna följer partilinjerna, en majoritet i landstingsfullmäktige att gå vidare med det hittillsvarande huvudspåret, alltså Värmland + Västra Götaland. Finns det anledning för demokratiberedningen att, till exempel genom en enkel enkät, syna hur partierna hanterat regionfrågan under tiden som de har ägt frågan? Det får snarare vara en uppgift för statsvetarna vid Karlstads universitet, ansåg beredningen. Från flera framhölls i övrigt att det tjänstemannastöd som partierna fått under regionprocessen varit bra. 8 SOM-undersökningen i Värmland 2010

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) I samverkan mellan SOM-institutet i Göteborg och Karlstads universitet inleddes direkt efter valet en Värmlandsundersökning, där 2000 värmlänningar (16-85 år) gavs möjlighet att svara på frågor på temat samhälle, politik och medier. Undersökningen pågick en bit in på 2011, och svar lämnades av 61 procent av dem som ombetts svara. Internationellt sett är detta en hög svarsfrekvens, framhöll statsvetaren Lennart Nilsson, mångårig chef för SOM-institutet, som nu gästade beredningen tillsammans med statsvetaren P O Norell från Karlstads universitet. Ett antal frågor i undersökningen handlar om förtroende. Ännu en gång visar det sig att förtroendet för dem som utför verksamheten vårdpersonalen är betydligt högre än för dem som ytterst bestämmer över vården (politikerna) respektive administrerar vården (tjänstemännen). Här menade Lennart Nilsson att det omvälvande landstingsvalet 2002 har satt spår i Värmland som fortfarande är synliga. När det gäller synen på politiker är förtroendet för riksdagsledamöter men också kommunpolitiker klart högre än för gruppen landstingspolitiker. På motsvarande får kommunens tjänstemän och länsstyrelsens tjänstemän bättre förtroendesiffror än landstingets tjänstemän. När det gäller yrkesgrupper ligger vårdpersonalen klart bäst till, oavsett vad man jämför med. Tre yrkesgruppper hamnar på minussidan i balansmåttet (= de som har litet förtroende överstiger dem som har stort förtroende). Här intar handläggare vid Försäkringskassan och deras motsvarigheter hos Arbetsförmedlingen den särklassiga bottenplaceringen. Den tredje minusgruppen utgörs av journalisterna. Svararna har delats in i delregioner inom Värmland i form av Karlstadsområdet, Norra Värmland, Östra Värmland och Västra Värmland. Här framträder både små och stora skillnader i balansmått, som till exempel i dessa fall när det gäller sjukvården: Den medicinska kvaliteten: Karlstadsområdet 62, Norra Värmland 53, Östra Värmland 54 och Västra Värmland 59, innebärande ett länsmått på 59 att jämföra med 60 för Västra Götaland. Tillgången på vård: Karlstadsområdet 35, Norra Värmland 24, Östra Värmland 25 och Västra Värmland 31, innebärande ett genomsnitt på 31 jämfört med 30 för Västra Götaland. Organisationens effektivitet: Karlstadsområdet 2, Norra Värmland 1, Östra Värmland -6 och Västra Värmland 0. Det betyder ett genomsnitt på 1 jämfört med Västra Götalands -11.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) Personalens bemötande: Karlstadsområdet 70, Norra Värmland 72, Östra Värmland 68 och Västra Värmland 74. Också här ligger Värmlands genomsnittliga siffra (balansmått) högre än Västra Götalands: 71 mot 67. Gruppen som haft direktkontakt med vården redovisar genomgående högre värden än gruppen anhöriga och gruppen som inte haft några (aktuella) kontakter med vården utan mera litat till mediabilden av vården. Vilken service är det mest angeläget att satsa på? Hos de värmländska svararna ligger möjligheten att få jobb på första plats med äldrevården som tvåa och sjukhusvården på tredje plats. På fjärde plats ligger den kommunala grundskolan och på femte plats vårdcentralerna. I Västra Götaland toppar äldrevården motsvarande lista, medan sjukhusvården kommer först på fjärde plats och vårdcentralerna på sjunde plats. Vilka regionala frågor eller problem tycker du är viktigast idag i Värmland? Den frågan (näraliggande frågan om service) ledde till följande rangordning av svaren: 1 Sysselsättning, arbetsmarknad 2 Sjukvården 3 Kommunikation/kollektivtrafik 4 Utbildning 5 Äldrevård 6 Landsbygd/småskalighet/identitet 7 Vård 8 Miljöfrågor 9 Regional utveckling, näringslivsutveckling 10 Omsorg Regionfrågan har också ingått i frågebatteriet. Här är det tydligt att många svarande har svårt att ta ställning till de alternativ som presenteras. I samtliga tre fall Värmland som egen regionkommun, Värmland ihop med Västra Götaland och Värmland i en Svealandsregion är gruppen som svarar ingen uppfattning störst. Lägger man samman grupperna som svarar mycket bra eller ganska bra framträder denna rangordning: 1 Värmland som egen regionkommun 41 2 Värmland ihop med Västra Götaland 29 3 Värmland i en Svealandsregion 19 De som föredrar Västra Götaland som partner för Värmland är i tre av de fyra länsdelarna fler än dem som hellre vill se ett östligt alternativ. Här är skillnaden störst i Västra Värmland (33 18), något mindre i Karlstadsområdet (42-29) och ännu lite mindre i Norra Värmland (30-24). I Östra Värmland överväger alternativet Svealand knappt före VG-alternativet (28-26). I alla fyra länsdelarna är balansmåttet för alternativet Värm-

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) land på egna ben högre än de andra två alternativen. Sammanfattningsvis (för hela länet) är sistnämnda egenalternativ 42, alternativet Värmland- VG 29 och Svealandsalternativet 19. Synen på Karlstads hör också till det som ingått i undersökningen. Föga överraskande instämmer de som bor i Karlstadsregionen i högre grad än de som bor i övriga länsdelar i påståendet Det är viktigt för Värmlands utveckling att politikerna i Karlstad intar en ledande roll. Skillnaderna är tämligen markanta och ser ut på följande sätt: Karlstadsregionen 53 Norra Värmland 13 Östra Värmland 28 Västra Värmland 14 Tydligt utslag ger också svaret på påståendet att Allt för mycket i Värmland är koncentrerat till Karlstad. Här är instämmandena från övriga länsdelar kraftigt (Norra 48, Östra 55 och Västra 55) medan de som bor i Karlstadsområdet inte delar denna uppfattning (-3). Frågor om livsstil och kulturvanor har också ingått liksom frågor om allmän livstillfredsställelse. Här råder det ingen stor spännvidd i svaren. Högsta andelen som svarar mycket nöjd (med sitt liv) finns i Östra Värmland (43 procent), medan motsvarande siffra för Karlstadsområdet är 42 procent, för Västra Värmland är 40 procent och för Norra Värmland är 38 procent. Vilka är de mest beundrade värmlänningarna? Två sedan länge bortgångna personer toppar den listan. Förre statsministern Tage Erlander intar förstaplatsen med författarinnan Selma Lagerlöf på andra plats. Kommande årsskifte utkommer en bok, grundad på denna den första värmländska SOM-undersökningen. Den har fått namnet De värmländska landskapen och ska bland annat belysa det innehållsrika värmländska medialandskapet och det politiska landskapet. Lennart Nilsson och P O Norell är två av redaktörerna, KAU-professorn Lars Aronsson den tredje. De involverade vetenskapsmännen sticker inte under stol med att de vill fortsätta att göra undersökningar av detta slag i Värmland, helst vartannat år, vilket nästa gång skulle betyda Hur det blir med den saken är i högsta grad en penningfråga, där förhoppningen står både till den regionala nivån (landstinget, Region Värmland) och den största kommunen (Karlstad), lät gästerna hos beredningen förstå. Lennart Nilsson och P O Norell tackades för sin medverkan av beredningens ordförande med boken Värmländsk idrott under 100 år, anspelande på P O Norells förflutna som bordtennisspelare av god klass och Lennart

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) Nilssons karriär i fotbollslaget Sifhälla under dess storhetstid på talet. 9 Avslutning Sammanträdet avslutades av ordföranden, som påminde om att höstterminen för demokratiberedningen startar med ett sammanträde den 31 augusti kl. 09:00. Nedskrivet av: Justerat av: Justerat av: Anders Ajaxson Malin Hall Lennart Melin sekreterare ordförande utsedd justerare

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8)