Från presidiet: Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande Kenneth Johannesson (S), Arvika, vice ordförande

Transkript

1 Sekretariatet AAj MINNESANTECKNING FRAMTIDSBEREDNINGEN LK/ Plats Nya landstingshuset, rum 141 F, torsdag 26 januari 2012, kl. 09:00-12:00 Närvarande Från presidiet: Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande Kenneth Johannesson (S), Arvika, vice ordförande Ledamöter: Stellan Jansson (M), Kristinehamn Ulla Enarsson (C), Årjäng Jan Nilsson (SiV), Karlstad Marianne Åhman (FP), Sunne Johan Olsson (S), Säffle Ersättare: Kurt Andersson (KD), Säffle Myrna Labusan Jönsson (S), Forshaga Birgit Bergman Blank (S), Kil Särskilt inbjudna: Staffan Svanqvist, ledningsstrateg, LiV Lennart Hellqvist, utvecklingsledare, LiV Sören Bergerland, chef, Karlstadsbuss Mattias Landin, statsvetare, praktikant, Karlstads universitet Ej närvarande Thomas Réhn (S), Karlstad, ledamot Therese Göthe (S), Karlstad, ledamot Anna Högberg (M), Karlstad, ersättare Margareta Ivarsson (C), Skoghall, ersättare 1 Sammanträdets öppnande Årets första sammanträde med framtidsberedningen öppnades av ordföranden Asso Zand, som hälsade alla varmt välkomna till mandatperiodens andra verksamhetsår. Han konstaterade att det första verksamhetsåret innehållit lärorika fördjupningar av olika slag. Särskilt lyfte han fram den heldag (15 september) som beredningen tillbringade i Arvika, där beredningen mötte såväl företrädare för kommunen som sjukhusledningen. 2 Val av justerare Myrna Labusan Jönsson utsågs att tillsammans med ordföranden justera dagens minensanteckningar.

2 2 3 Fastställandet av föredragningslistan Sedan utkastet till föredragningslista tillförts två frågor under punkten övrigt, fastställdes listan. 4 Minnesanteckningarna från sammanträdet 8 december Under ordförandens ledning genomgicks anteckningarna från 2011 års sista sammanträde. Sekreteraren redovisade i korthet vad som hänt i frågan om Zandra Granfeldts efterträdare. Rekryteringen till den aktuella tjänsten som benämns landstingsjurist har genomförts och tidigast i slutet av april kommer den nya befattningshavaren att vara på plats. Ett antal månader av reducerat tjänstemannastöd väntar alltså beredningarna. (I anslutning till detta berättade Anders Ajaxson att han hösten 2013 av åldersskäl kommer att lämna sin tjänst som beredningssekreterare.) 5 Beredningens verksamhet under första halvåret Beredningen fortsatte sin diskussion från i december (punkt 6) om första halvårets sammanträden. Diskussionen gällde bland annat fullmäktiges möjlighet att ge uppdrag till beredningarna att belysa särskilda frågor. Det har nu av presidiemötet beslutats att sådana uppdrag ska ges av fullmäktiges presidium efter att förslag inkommit från beredningarna själva. Efter ytterligare diskussion fastställde beredningen följande punkter för de närmaste sammanträdena: 29 mars: Besök av Region Värmlands ekonomichef Eva-Lena Östlin som presenterar EU:s strukturfonder och andra EU-frågor. Om möjligt fullföljs temat kollektivtrafik (se nedan) genom att företrädare för den nya kollektivtrafiknämnden och Värmlandstrafik inbjuds. 26 april: Fokus på Folktandvården. 31 maj: Studiebesök på Karlskoga lasarett I december beslöt beredningen att begreppsparet centraliseringdecentralisering ska utgöra det övergripande temat för (Början utgjordes av nästa punkt på dagordningen.) Det ligger också i framtidsberedningens grundläggande uppdrag att spana mot framtiden och identifiera trender av större betydelse för landstinget och länet. 6 Landstingets historia en tidsresa Sedan några år tillbaka arbetar en grupp tjänstemän inom landstinget med en historik om LiV som har särskild tonvikt på de senaste 50 åren. Detta mot bakgrund av att de svenska landstingen nästa år har funnits i 150 år. I gruppen ingår bland annat veterantjänstemännen Lennart Hellqvist, Anders Ajaxson och Staffan Svanqvist, som nu för beredningen lyfte fram ett antal historiska händelser av större betydelse. De började så långt bak som i 1770-talet, det decennium då inte bara länets två första lasarett etablerades (Filipstad och Karlstad). Detta var också decenniet då Värmland (1779) blev fritt, det vill säga ett eget län efter att i mer än 150 ha ingått

3 3 i Örebro län. INTE FÖRRÄN landstinget hade bildats och hade antagit sin första sjukvårdsplan (redan1867) blev det fart på sjukhusbyggandet i länet. Fram till 1910 etablerades i landstingets regi åtta sjukstugor runt om i Värmland, närmare bestämt i Säffle, Årjäng, Arvika, Sunne, Torsby, Dalby, Uddeholm och Kristinehamn. Tillsammans med de två lasaretten i Karlstad var därmed en grundstruktur lagd för den värmländska sjukvården dock att två av orterna, Dalby och Uddeholm, med tiden skulle ersättas av Likenäs och Hagfors. Vissa av sjukstugorna blev med tiden lasarett, medan vissa inte fick denna statushöjning. Sjukstugorna i Sunne och Dalby/Likenäs hörde till de avhängda. Under 1950-talet inleddes nästa nivågruppering som fortsatte på 1960-talet. Den bestod i att vissa lasarett blev delade lasarett (med särskilda kliniker för intermedicinen och kirurgin), medan andra inte fick denna möjlighet. Här var det Filipstad och Årjäng som drog det kortaste strået. Därmed återstod femdelade lasarett i form av Centralsjukhuset i Karlstad (redan 1910 ett delat lasarett), Säffle, Arvika, Kristinehamn och det nordvärmländska lasarettet som enligt landstingets beslut 1964 skulle höra hemma i Hagfors men som 1976 fick sin definitiva placering i Torsby. I början av 1960-talet hade en extern utredare hävdat att Värmland skulle klara sig med tre akutsjukhus. Men tiden (= landstingspolitikerna) var då inte alls mogen för en sådan förändring av sjukhusstrukturen. Denna förändring, där fem akutsjukhus blev tre, skulle i själva verket dröja till i början på det nya seklet (2001). En förutsättning för förändringen var att de fem sjukvårdsdistrikten avskaffades, de som hade funnits sedan 1979 och som inom sig hade var sitt akutsjukhus. I SIN HISTORISKA genomgång lyfte tjänstemännen också fram annat, som till exempel: att övertagandet från staten av provinsialläkarna (1963) och mentalsjukvården (1967) var bidragande orsaker, tillsammans med utbyggnaden av långtidssjukvården och den medicinska utvecklingen, till en mycket kraftig tillväxt av landstinget under de följande två decennierna, innebärande att landstinget i slutet av 1980-talet hade nästan anställda; att jämföra med dagens drygt anställda, att betoningen av landstingets betydelse för sysselsättningen i länet under dessa decennier var stark från landstingsledningens sida, att den kraftiga expansionen ledde till svårbemästrade ekonomiska problem som blev tydliga i slutet på 1980-talet och som gjorde sig gällande i 15 år framåt, att 1990 på flera sätt blev en vändpunkt/brytpunkt i landstingets utveckling; då efterföljdes de många expansionsåren av att flera av landstingets

4 4 verksamheter gick över till andra huvudmän, där överflyttningen ansvaret för äldrevården (Ädelreformen) var den kvantitativt största med drygt LiV-anställda som gick över till kommunerna, att 1990-talet också politiskt var början på en ny epok; fram till valet 1991 hade inga maktskiften inom LiV ägt rum under mer än ett halvsekel, medan maktskiften från och med 1991 års val blivit den vanliga ordningen, i själva verket har fem av de sex valen medfört att den sittande majoriteten fått kliva av, att landstingets skolor alltid tagit ett stort ansvar inom utbildningssektorn, där de tidigare LiV-skolorna under 1990-talet och 2000-talet fått nya huvudmän och där det stora flertalet av de f d LiV-utbildningarna också på 2010-talet finns kvar, att omsorgerna om de utvecklingsstörda, där kommunerna på 1990-talet tog över huvudmannaskapet från landstinget, länge symboliserades av de två institutionerna Sätter (tidigare Ulleberg) och Björkåsen; numera är dessa nedlagda och ersatta med gruppbostäder eller eget boende i kommunernas regi, att förlossningsvården är ett tydligt exempel på hur en starkt decentraliserad struktur ersatts med motsatsen; den många BB-avdelningar som fanns långt in på 1950-talet motsvaras idag av det enda BB i länet som finns kvar, det som hör till kvinnokliniken på CSK; nedläggningen av BB i Sunne 1959 var den första i sitt slag, medan nedläggningen av BB i Torsby i början av 2000-talet var sista ledet i denna koncentrationsprocess. Presentation ledde till ett livligt meningsutbyte, där framför allt de många maktskiftena deras orsaker och i någon mån konsekvenser berördes. 7 Karlstadsbuss på resa mot framtiden Resandet med de brandgula stadsbussarna i Karlstads kommun har ökat kraftigt se senaste åren. Och uppgången ser ut att fortsätta. Om denna positiva utveckling berättade bolagets VD Sören Bergerland för beredningen. I sin bakgrund har många års erfarenhet av ett annat trafikslag, nämligen tåg. Som SJ-chef i Värmland på 1990-talet var han med om SJ:s mycket kraftiga omställning i riket, då bolaget fick från anställda till Bland annat berättade han om hur han var med och undanröjde det akuta hotet att X2000-tågenskulle dras bort från Värmland. I sista stund vek sig ledningsgruppen, sedan Sören larmat om risken för ett kommunalt uppror i Östvärmland istället blev det Dalarna som miste sina X2000-tåg. Det gäller att ta vara på sitt kontaktnät, konstaterade han. Under Sören Bergerlands år hos Karlstadsbuss har resandet skjutit i höjden på ett anmärkningsvärt sätt. De knappt fyra miljoner resor som noterades för 2005 var förra året uppe i sex miljoner, en ökning med 50 procent med andra ord. Det betyder att Karlstadsbuss för sin del är långt på

5 5 väg mot målet i länets trafikförsörjningsplan att fördubbla det kollektiva resandet fram till Satsningen på stadsbussarna i Karlstad, som började i mitten på förra årtiondet, har alltså fallit mycket väl ut. Det har handlat om att förenkla linjenätet, att förbättra turtätheten, att förnya och rusta upp bussparken ( nu lagar ingen säten med eltejp längre ) och annat som ökat attraktiviteten. Och gensvaret syns inte bara i det ökande resandet utan också i den uppmätta kundnöjdheten där ligger nu Karlstadsbuss i topp i Sverige, tätt följd av Luleå Lokaltrafik. Sex av tio Karlstadsbor inom centralorten (där bor) åker nu stadsbuss. Så sent som 2008 gjorde bara fem av tio (49 procent) det. MEN STÄNDIGT finns det förstås nya steg att ta. Nyligen beslöt politikerna i stadsbyggnadsnämnden att under 2013 gå över till biogasbussar. Det har inte varit problemfritt med biogasen i detta sammanhang, det har bland annat pionjären Örebro (som började med biogasen 2009 i sina bussar) fått erfara. Ett högt satt mål för kollektivtrafiken i Karlstad är att få kommuninvånarna att känna att det är enkelt att leva utan bil, åtminstone inom centralorten. I strategierna för att nå dit ingår bland att göra busslinjerna mera räta än de är idag, så att restiderna kan krympas. Enligt det särskilda index som finns är det omständliga rundandet av stadsdelen Rud, som idag krävs, skräckexemplet. En spännande, långsiktigt projekt är Karlstadstråket som är tänkt att förbinda östra Karlstad (Välsviken) med centralorten östra del (Bergvik) med bussar som går var sjunde minut. Bland annat genom en ny bro över västra älvgrenen kommer denna busslinje att förbinda Bergvik med Centralsjukhuset. I början av 2013 ska kalkylen för detta djärva projekt presenteras. En aktuell bussnyhet är införandet av ledbussar, som har 54 sittplatser jämfört med 33 platser i vanliga bussar och bättre plats för till exempel barnvagnar. En särskild familjebiljett är också i faggorna. BEREDNINGEN kommer vid sitt nästa sammanträde, 29 mars, att ha ett fortsatt fokus på kollektivtrafiken. Då handlar det om övriga Värmland, det som är Värmlandstrafiks ansvar. Också den nybildade kollektivtrafiknämnden kommer att ventileras i samma sammanhang (se vidare nedan). 8 Övriga sammanträden under första halvåret Som framgått av närmast föregående punkt kommer kollektivtrafiken ur länets synpunkt att tas upp vid sammanträdet 29 mars. Till detta sammanträde kommer också Region Värmlands ekonomichef Eva-Lena Östlin för att prata EU med särskild tonvikt på EU:s strukturfonder. Till sammanträdet 26 april har folktandvårdens chef Hans Östholm lovat komma för att göra en framåtblickande presentation av denna LiVverksamhet. Vidare fick sekreteraren i uppdrag att undersöka möjligheten för be-

6 6 redningen att göra studiebesök i Karlskoga 31 maj, närmare bestämt på lasarettet som under 2000-talet svarar för en stor del av sjukhusvården för dem som bor i kommunerna Kristinehamn, Storfors och Filipstad. 9 Avslutning Sammanträdet avslutades av ordföranden Asso Zand, som tackade beredningen och dess gäster för ett innehållsrikt möte. Nedskrivet av: Justerat av: Justerat av: Anders Ajaxson Asso Zand Myrna Labusan Jönsson sekreterare ordförande utsedd justerare