Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/ Sammanträdet öppnas Malin Berglund öppnade dagens sammanträde.

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (8) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/ Plats Närvarande Frånvarande Särskilt inbjudna Lokal Galaxen (kl.9-12), Rigel (kl ), landstingshuset, Karlstad Malin Berglund (M), ordförande Hans Magnusson (S), vice ordförande (t.o.m. kl ) Aurea Rioflorido Karlsson (S) Johan Olsson (S) Alexander Torin (M) Gert Björnvall (S) (t.o.m. kl ) Gerd Karlsson (S) Monica Ståhl (KD) Anders Zadik (V) Margareta Ivarsson (C) (t.o.m. kl ) Uno Halfvardsson (FP) Monika Bubholz (MP) Berit Larsson (SIV) Robert Halvarsson (MP) Marina Isaksson (S) Anders Nilsson (V) Heléne Lundberg (C) Lisen Persson (SD) Eva Stjernström, divisionschef, division diagnostik (LiV) Ulrica Gellerstedt, politisk sekreterare Värmlandssamverkan (LiV) Mats Sandström, politisk sekreterare Socialdemokraterna (LiV) Eva Åkesdotter Goedicke, folkhälsostrateg, Hälso- och sjukvårdsstaben (LiV) 1 Sammanträdet öppnas Malin Berglund öppnade dagens sammanträde. 2 Fastställande av föredragningslistan Föredragningslistan fastställdes. 3 Minnesanteckningar föregående möte Berit Larsson (SIV) saknades som närvarande i föregående minnesanteckningar. Med justering om detta godkändes minnesanteckningarna och lades till handlingarna. 4 Rapport från presidiemötet den 20 februari 2015 Malin rapporterade från föregående presidiemöte. Tillägg har gjorts i demokratiberedningens förslag till fullmäktige angående prioriterade

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) områden. Barnrättsperspektivet har lagts till och dessutom gav fullmäktiges presidium demokratiberedningen i uppdrag att se över utlokaliseringen av tre fullmäktigesammanträden per mandatperiod (utifrån arbetsordningen). Förslagsvis förläggs fullmäktiges sammanträden i mars på annan ort i länet än Karlstad. Demokratiberedningen godkände rapporten och ändringar i förslaget som ska beslutas av fullmäktige den 21 april Resultat från fullmäktigeenkäten 2014 Resultatet från fullmäktigeenkäten som behandlades i fullmäktige den juni 2014, har skickats ut till demokratiberedningens ledamöter och ersättare. Demokratiberedningen genomför två gånger per mandatperiod en fullmäktigeenkät i syfte att ta reda på vad ledamöter och ersättare anser om möjligheterna att fullgöra sina förtroendeuppdrag i landstinget. 6 Medborgardialog begrepp, definitioner och arbetet framöver Eva Stjernström föredrog landstingets arbete med medborgardialog. Landstinget har under deltagit i SKL:s projekt Medborgardialog som en del i styrsystemet. Projektet har nu avslutats och projektgruppen för medborgardialog har tagit fram ett förslag på direktiv för det fortsatta arbetet med medborgardialog. Demokratiberedningen tog del av tre filmer som visade olika tillvägagångssätt för att engagera medborgare i frågor, en på EU-nivå, en på kommunal nivå och en på landstingsnivå. Länkar till filmerna nedan: Medborgardialog om EU Hvitfeldska gymnasiet, Göteborg: Medborgardialog om stadsbyggnad, Göteborgs Stad: Medborgardialog, framtidens sjukvård, Region Skåne: Demokratiberedningen samtalade därefter gruppvis utifrån fyra olika frågeställningar. Varför ska landstinget arbeta med medborgardialog vad är syftet? Vad finns det för nytta med att föra dialog med invånare utifrån rollen som förtroendevald i landstinget (och inte utifrån partitillhörighet)? Vilken betydelse har det om det är förtroendevalda eller tjänstemän som genomför dialogerna?

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) Hur ska resultatet från medborgardialoger tas om hand är det viktigt att medborgarna får reellt inflytande eller är själva mötet viktigast? Efter övningen samtalade demokratiberedningen i storgrupp. Reflektioner och synpunkter som lyftes var bl.a. att: - Det är viktigt att föra samtal med invånarna för att få en uppfattning om vad de tycker är viktigt. - Som politiker kan det ibland underlätta att samtala med invånare i rollen som förtroendevald i landstinget. Det kan också vara lättare att fokusera på landstingsfrågorna, som partiföreträdare får du ofta frågor om vad som händer på riksnivå. - Det är viktigt att det är förtroendevalda som genomför dialogerna med medborgarna och inte tjänstemän, detta eftersom det är de förtroendevalda som är befolkningsföreträdare. - När det handlar om omhändertagande av resultat lyfte samtliga grupper att återkopplingen till medborgarna är viktig. Hur detta enklast ska gå till problematiserades. Bl.a. lyftes att det kan vara viktigt att återkoppla på ett sätt som tilltalar medborgarna. Direktiv för medborgardialog Projektgruppen för medborgardialog har tagit fram ett förslag på direktiv för det fortsatta arbetet med medborgardialog. Direktivet kommer att behandlas på fullmäktiges sammanträde den 21 april Eva Stjernström gick igenom förslaget och demokratiberedningen kom med synpunkter. Demokratiberedningen lyfte följande: - Positivt att verktyget flyttas över till fullmäktige. Under projekttiden var styrgrupp för medborgardialog landstingsstyrelsens arbetsutskott tillsammans med demokratiberedningens presidium. I och med det nya förslaget får fullmäktige ett tydligare ägarskap. Detta stärker förhoppningsvis fullmäktiges roll i arbetet med medborgardialog. - Viktigt att beslutsprocessen är tidsangiven, dvs. så att man som politiker vet när beslut behöver fattas för god framförhållning inför genomförande. - När det gäller initiativ till medborgardialog är det viktigt att förtydliga att det inte gäller för intresseorganisationer utan endast för enskilda medborgare. - Positivt att jämställdhetsperspektivet ska beaktas vid val av målgrupp, men också viktigt att ett mångfaldsperspektiv beaktas.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) - Viktigt att förtroendevalda vågar samtala och röra sig i miljöer där man traditionellt inte känner sig bekväm för att möta medborgarna där de befinner sig. 7 Landstingets barnrättsarbete Eva Åkesdotter Goedicke föredrog landstingets barnrättsarbete för beredningen. Utgångspunkterna för landstingets barnrättsarbete är FN:s konvention om barnets rättigheter (1990-), Sveriges nationella strategi för att stärka barnets rättigheter (2010-) samt landstingets handlingsplan för införandet av barnkonventionen ( ). Handlingsplan för Landstinget i Värmland Landstinget i Värmlands mål är att aktivt verka för att FN:s konvention om barnets rättigheter omsätts i hela organisationen. Delmål för att uppnå det övergripande målet är: 1. Kunskap om barnets rättigheter och krav enligt barnkonventionen ska finnas hos politiker, tjänstemän och personal 2. Medborgarna ska ha ökad kunskap om barnets rättigheter och krav enligt barnkonventionen 3. Beslutsfattare ska säkerställa att barnets rättigheter beaktas i alla beslut som berör barn direkt eller indirekt 4. Följa barns hälsa och livsvillkor. Utveckla och beskriva hälsodata för barn 5. Riktlinje för barn som anhöriga ska implementeras. 6. Barns rätt till skydd. Upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa. Eftersom Landstinget i Värmland möter alla värmländska barn och ungdomar spelar landstinget en viktig roll, både när det gäller det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet och när det gäller de tillfällen hälso- och sjukvård och tandvård ges. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige nationell strategi Den nationella strategin för att stärka barns rättigheter antogs 2010 och den består av nio principer: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barnet ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barnet ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Barnkonventionen artikel 24 Artikel 24 i barnkonventionen behandlar barns rätt till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård. Landstingets arbete vad görs? Barnrättsuppdragets organisation Hälso- och sjukvårdsstaben har i uppdrag att stödja divisionerna i landstingets barnrättsarbete. Hälso- och sjukvårdsstaben utbildar barnrättsombud som i verksamheterna lyfter barnperspektivet och driver barnrättsfrågorna. För närvarande finns cirka 75 utbildade barnrättsombud ute i landstingets olika verksamheter.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) Exempel implementering av lagstiftning Från och med den 1 januari 2010 gjordes ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) som handlar om information, råd och stöd till barn som närstående. HSL 2 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med plötsligt dör. Hur implementeras HSL 2 i landstinget? Landstinget i Värmland har antagit en riktlinje utifrån ändringen i HSL som beslutats av landstingsdirektören. När riktlinje beslutats i landstinget tas en verksamhetsnära rutin fram i varje verksamhet och dokumentationen för uppföljning sker av personalen i journalmallen Cosmic. Ny patientlag 1 januari 2015 I och med den nya patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 stärks barns rättigheter ytterligare. I patientlagen framgår att barnets bästa ska beaktas när hälso- och sjukvård ges till barn. I och med patientlagen stärks också barnets rätt att ha inflytande och vara delaktig i sin egen vård. Exempel - barn och ungas delaktighet i hälso- och sjukvården Experio Lab har arbetat med barns och ungas delaktighet i hälso- och sjukvård och tandvård.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) Exempel från Folktandvården. Barn har fått vara med och bestämma hur en inbjudan till undersökning ska se ut. Exempel psykisk hälsa. Viktigt att ha med barnperspektiv och principen om barnets bästa i allt landstinget gör som direkt eller indirekt påverkar barn. 8 Rapport från FN:s barnrättskommitté vad bör Sverige förbättra? Föredragningen flyttas fram till sammanträdet den 8 maj 2015.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (8) 9 Övrigt Anmälningar till SKL:s demokratidag den 14 april 2015 lämnas till beredningssekreteraren. 10 Sammanträdet avslutas Ordförande Malin Berglund tackade alla för dagen och avslutade sammanträdet.