Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Skee skola Inlämnad av: Eva Hoffström Rektor Skee skola

2 Innehållsförteckning Beskrivning av skolan och organisation... 3 Demokrati Delaktighet Medansvar... 4 Kunskapsutveckling... 6 Miljö Hälsa - Livsstil Samverkan för utveckling Övrigt... Verksamhetskort Skee skola, skolår

3 Inledning Kvalitetsredovisningen är främst ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten i enlighet skolans mål, men den skall också ge föräldrar, politiker och andra intressenter en tydlig bild av hur verksamheten utvecklas. Kvalitetsredovisningen för Skee skola 2004/2005 presenterar Barn- och utbildningsnämndens fyra prioriterade inriktningsmål och under dem beskrivs Skee skolas lokala mål, lokala åtgärder, en bedömning av resultat och måluppfyllelse samt lokala åtgärder inför nästa läsår. Bedömningen av måluppfyllelsen är gjord efter en tregradig skala: Mindre god, God och Mycket god. De fyra inriktningsmål som särskilt skall beaktas är följande: Demokrati - Delaktighet - Medansvar Kunskapsutveckling Miljö - Hälsa - Livsstil Samverkan för utveckling Denna kvalitetsredovisning avser förskoleklass, grundskola och fritidshem och bygger på den tidigare skrivna för Skee skola 2003/2004 och de utvärderingar, analyser samt enkäter som genomförts under läsåret. Beskrivning av skola och organisation Skee skola är belägen i Skee samhälle ca 12 km utanför Strömstad. Skolan har en geografisk närhet till skogen och en miljöinriktning som främjar både miljö och hälsa. Skolan har Grön Flagg och verksamheten arbetar efter uppsatta miljömål för varje läsår. Vid förra läsårets slut skickade Skee skola en avsiktsförklaring avseende att ansöka om att bli Miljöskola till Myndigheten för skolutveckling. Avsiktsförklaringen innehåller ett handlingsprogram med åtgärder för utveckling av skolans miljöarbete. Verksamheten består av förskoleklass, skolår 1 6 och fritidsverksamhet. I nära anslutning till skolan finns förskolan med tre avdelningar. Under läsåret 2004/2005 har skolan ansvarat för ca 130 elever. Eleverna är indelade i åldersklasser. Personalen bildar ett arbetslag F-6 med olika arbetsgrupper utifrån olika aktiviteter. Alla lärartjänster är tillsatta med behörig personal. Från 3

4 Resurscentrum har specialpedagog, talpedagog, skolsköterska och barn- och ungdomsteam medverkat i skolans verksamhet. På skolan finns det elevråd, miljöråd, matråd och skolråd som har träffats regelbundet under året. Demokrati Delaktighet Medansvar Inriktningsmål från skolplanen: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. I barnkonventionens anda skall barnens bästa vara vägledande inom hela verksamheten och i frågor rörande barn och unga skall dessa ha rätt att uttrycka sina åsikter och deras åsikter skall respekteras. Öppenhet mot samhället skall gälla. Alla föräldrar och elever skall känna sig välkomna i skolan och kunna vara delaktiga i den vardagliga verksamheten. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Utveckla elevernas ansvarstagande för skolarbetet. Att ytterligare förbättra kvaliteten i utvecklingssamtalen. Åtgärder som har genomförts F-3 arbetar metodiskt med planering och utvärdering tillsammans med eleverna. 4-6 arbetar med vecko- och månadsbeting. Vilket innebär planering och utvärdering med ökat elevansvar. Matråd har införts under året. Agneta Kullberg träffar representanter från samtliga klasser vid ett par tillfällen per termin. Även rektor har deltagit vid matrådet. 4

5 Fritidsmöten har införts. Rutiner och arbetsgång för elevråd och miljöråd har förtydligats. Lokala mål Att alla elever känner att de har möjlighet att vara med och påverka elevrådet och att eleverna blir mer delaktiga i beslut. Att alla elever känner ett ökat personligt ansvar för sitt skolarbete. Sociala utvecklingsplaner för fritidsbarnen. Resultat och måluppfyllelse Det finns forum för eleverna i form av elevråd, miljöråd och numera matråd, där eleverna kan känna inflytande och påverka skolans utveckling. Det framkommer både från elever och lärare att eleverna behöver bli mer medvetna om deras möjligheter att påverka vid dessa möten. Elevinflytandet kan stärkas och bli allt bättre. Kanske har det blivit för många olika möten för eleverna att förhålla sig till? Det är olika representanter till varje möte och beslut har varit svåra att följa upp. Flera lärare upplever att de inte hinner med att planera inför och återkoppla till alla de olika mötena. Eleverna upplever att det är svårt att skilja på de olika mötena. Matrådet startade upp under våren och det blev ett positivt mötesforum som får vara ett gott exempel på att det finns ett gott elevinflytande. Eleverna diskuterade ljudnivån i matsalen och inventerade flertalet möjliga förslag från klasserna innan de tog beslut om tre åtgärder. Personalen stöttade eleverna i deras förslag och beslut och ljudnivån blev avsevärt lägre under vårterminen. Det finns goda och tydliga strukturer för skolarbetet och eleverna tar ansvar utifrån egen förmåga och givna ramar. I de yngre klasserna förs reflekterande samtal om veckans arbete och eleverna planerar delar av arbetsuppgifterna efter en tydlig struktur t ex s.k. planeringsblommor i förskoleklassen. Även fritidsbarnen har eget ansvar för planering av vissa aktiviteter och ansvarar för att anmäla sig när de kommer och går. Ansvarstagandet ökar med stigande ålder och för eleverna på 4-6 gäller beting över längre tid. 5

6 Ett störningsmoment som diskuterats under läsåret är att läxböcker ej går fram och tillbaka mellan skola och hem. Åtgärder har vidtagits och återkoppling till föräldrar har skett. En gemensam trivselenkät har genomförts för alla elever i 4-6 i kommunen. Resultatet har återkopplats klassvis. Lärarna såg resultatet som intressant som underlag i resonemanget med eleverna om hur de trivs och hur de uppfattar sin skolsituation. De flesta elever utrycker att de trivs och mår bra i skolan. Efter förslag från föräldrar under förra året har nu utvecklingssamtal även erbjudits med fritidspersonalen för de elever som har fritidsplacering. Rektors bedömning är att skolan har en god måluppfyllelse vad gäller demokrati, delaktighet och medansvar. Åtgärder för utveckling Att tydliggöra för eleverna att de har möjlighet att vara med och påverka i skolans olika elevforum och att eleverna bli mer delaktiga i beslut, genom att slå ihop miljö/mat och elevråd till ett enda elevråd med olika tema för varje gång. Kontinuerlig utvärdering och återkoppling under året, genom att följa upp beslut som tas och protokoll som skrivs i elevrådet. Tydliggöra elevernas rättigheter, skyldigheter och personliga ansvar. Kunskapsutveckling Inriktningsmålen från skolplanen: Goda kunskaper i kärnämnena (svenska, matematik och engelska) skall ge eleverna en stabil grund för ett livslångt lärande. Målet skall vara att alla elever i grundskolan skall erhålla minst godkänt betyg i kärnämnena. I gymnasieskolan och vuxenutbildningen skall utbildningen planeras utifrån varje elevs och kursdeltagares kunskaper, förmåga, erfarenheter och behov. Dessutom skall kompetensen att lära, lära om och lära nytt stimuleras. 6

7 Barn och unga skall ges stimulans till att utveckla ett språk med en mängd uttrycksformer som redskap för kommunikation, personlighets- och livsutveckling. Utbildning och kultur hänger ihop och därför skall musik, bild, drama, dans, litteratur och fritt kreativt skapande vara delar av skolarbetet tillsammans med övrigt lärande. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Att arbeta medvetet för att tydliggöra målen för elever och föräldrar. Se över arbetet med individuella planer. Hur ska vi ha det på Skee? Fortsatt förbättra kvaliteten på utvecklingssamtalen, koppla in fritids. Lärarna på F-3 vill hitta gemensamma bedömningsstrategier för LUS och studiegångar i matte och svenska. Åtgärder som har genomförts De nationella kunskapsmålen har presenterats på föräldramöten och utvecklingssamtal. Elevernas individuella utvecklingsplaner har setts över på skolan. Fritidspersonal har funnits med på utvecklingssamtal för elever som går på fritids. LUS, som är ett instrument för att kunna följa och bedöma elevernas läsutveckling har introducerats och använts under hela läsåret. Elever har läst in på band och lärare har övat sin kompetens i att bedöma läsningens nivå. Läsvecka med många olika läsaktiviteter för eleverna har genomförts på hela skolan. Ett arbete med att bedöma skolans böcker efter läsnivå enligt LUS har påbörjats. Kommunens gemensamma elevmapp för elevdokumentation har introducerats. Musikundervisning har genomförts i klasserna av musiklärare/klasslärare som finns på skolan. 7

8 Lokala mål Att sträva efter att ge alla elever en god grund i studieteknik. Att öka möjligheten för schemalagd läxhjälp. Att presentera de nationella kunskapsmålen i skolår 5 för alla föräldrar från förskoleklass till femman och kunskapsmålen i skolår 9 för alla föräldrar i skolår 6. Resultat och måluppfyllelse Under året har skolan arbetat med att presentera kunskapsmålen för föräldrar och elever på föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Några av lärarna har också arbetat med att sätta kravnivåer utifrån kunskapsmålen. Vi kommer fortsatt sträva efter att tydliggöra kunskapsmålen för elever och föräldrar. LUS upplevs som ett positivt verktyg att bedöma elevers läsnivå och hitta böcker på rätt nivå. Läsningen har fått en central roll under året och en speciell läsvecka har arrangerats med många olika spännande läsaktiviteter. Eleverna uttrycker att det blir lättare att få tag i böcker på rätt nivå. Lärarna har stärkt sin kompetens i att bedöma elevernas läsutveckling och håller som bäst på med att LUS bedöma skolans böcker. Vi ser att det här ger en positiv effekt på elevernas läsning. Att fritidspersonal har deltagit vid utvecklingssamtalen har upplevts positivt för föräldrar, barn och personal. Musikundervisningen bedöms ha fungerat bra, men vår musiklärare byter skola inför nästa läsår och vi har vänt oss till Musikskolan för att få en musiklärare till Skee. Resultatet av årets nationella prov i skolår 5 synliggör att det är många elever som är i behov av åtgärdsprogram. Ansvarig pedagog och specialpedagog har upprättat åtgärdsprogram för att stödja och arbeta med de brister som har blivit synliga. Kartläggning av elever på individ- och gruppnivå är gjord samt en kunskapsprofil som visar på styrkor och svagheter. En anledning till resultatet kan vara att mycket tid under de tidigare skolåren gått åt till att stärka gruppen och skapa en trygg och rofylld arbetsmiljö. Spridningen i klassen är stor både kunskapsmässigt och beteendemässigt, flera elever är norsktalande vilket naturligtvis påverkar resultatet. 8

9 Utifrån resultatet har klasslärare och specialpedagog inför hösten arbetat fram en arbetsplan där eleverna i största möjliga mån ska få en så tillrättalagd och utifrån deras förutsättningar god undervisning som möjligt. Skee skola läsår Antal elever totalt Antal elever som deltagit Sv Antal elever som fått godkänt Ma Antal elever som fått godkänt Eng Antal elever som fått godkänt Andel som fått godkänt i alla tre ämnena Andel pojkar som fått godkänt i alla ämnen Andel flickor som fått godkänt i alla ämnen 02/ % 100% 100% 03/ % (14 av 20) 40% (2 av 5) 80% (12 av 15) 04/ % (12 av 20) 50% (4 av 8) 66,6% (8 av 12) Rektors bedömning är att det pågår ett positivt och givande arbete med att utveckla elevernas lärande på Skee skola, men i och med det låga resultatet för klass 5 kan måluppfyllelsen inte anses vara tillfredsställande. Det är andra året i rad som skolan uppvisar ett lågt resultat. Skee skola måste sträva efter att tydliggöra kunskapsmålen och tidigt sätta in rätt åtgärder och resurser. Under året kommer skolan att se över sina rutiner för hur man arbetar med de elever som ej uppnår målen och tidigt fånga upp de elever som kommer att få svårigheter att nå målen. Måluppfyllelsen bedöms vara mindre god. Åtgärder för utveckling Att tillsammans med specialpedagog arbeta fram en plan för hur vi i ett tidigt skede arbetar med de elever som befaras att ej nå de nationella målen. Att dokumentera elevernas skolgång i enlighet med den för kommunen framtagna elevmappen. Använda ett kartläggningsverktyg i matte för eleverna i skolår 1-3. (Mattecirklen) Arbeta mer medvetet med motorikträning i de lägre åldrarna. Sociala utvecklingsplaner på fritids. Fortsätta arbetet med att LUSA skolans böcker. 9

10 Arbeta med att utveckla metoder för att stärka elevernas studieteknik d v s att kunna planera, genomföra och utvärdera sitt skolarbete. Att erbjuda schemalagd läxhjälp till de elever som behöver. Miljö Hälsa - Livsstil Inriktningsmål från skolplanen: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. Vi skall ha en drogfri skola och verksamheten skall arbeta för att alla elever skall våga ta ställning mot droger (alkohol, narkotika, tobak, snus) och mobbning, rasism och andra hot mot deras utveckling. Alla inom verksamheten skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Fortsatt satsning på Skee skolas miljöinriktning genom Grön flagg. Undersöka möjligheterna att bli en s.k. Miljöskola. Fortsatt utveckling av skogen som lärmiljö, genom att koppla skolans ämnen till skogsarbetet. Åtgärder som har genomförts Miljörådet har haft ett större ansvar för det drivande arbetet med Grön Flagg. Miljöarbetet har varit mer inflätat i det vanliga skolarbetet. Gemensamma aktiviteter i form av klädbytardag, loppmarknad och planering av hinderbana på skolgården. Strävan efter att kontrollera varors uppförandekod och göra miljömedvetna inköp t ex rättvisemärkta varor. 10

11 Utökat salladsutbudet i matsalen. Orienteringsbanor med naturfrågor. Första hjälpen kurs för skolpersonalen. Avsiktsförklaring avseende ansökan om att bli Miljöskola är formulerad och skickad till Myndigheten för skolutveckling. Lokala mål Att arbeta med natur och miljöfrågor i den dagliga verksamheten för att ge eleverna insikter och kunskaper att bära med sig genom livet. Att genomföra skolans avsiktsförklaring avseende Miljöskola under höstterminen 2005 med utvärdering vårterminen Alla elever ska känna delaktighet i skolans arbete med miljöfrågor och känna till hur vi arbetar och vad som krävs för att bli en Miljöskola. Att påbörja arbetet med skolans egen hinderbana. Resultat och måluppfyllelse Skee skola bjöd i höstas in förvaltningsledning, fastighetsägare, kostchef och politiker till ett informationsmöte om vad en Miljöskola är. Det är Myndigheten för skolutveckling som utser en Miljöskola. Allra först krävs det en avsiktsförklaring som omfattar ett handlingsprogram med åtgärder för miljöutveckling, när den är genomförd kan skolan lämna in en ansökan. Skee skola har under läsåret formulerat sitt handlingsprogram. Det är ett omfattande dokument som har tagit tid att få till och förankra hos alla. Förankringsprocessen är en förutsättning för fortsättningen. Alla ska vara delaktiga. Nu står vi inför att starta upp det hela och det är viktigt att eleverna blir involverade i arbetet. Miljörådet har träffats kontinuerligt och håller miljömålen vid liv. Det behövs dock tydligare rutiner för miljörådet. Hur ska frågor väckas och sedan återkopplas till klasserna för att kunna gå framåt? Rektors bedömning är att måluppfyllelsen vad gäller hälsa, miljö och livsstil på Skee skola är mycket god. 11

12 Åtgärder för utveckling Vidare utveckling av läromedel och aktiviteter som är kopplade till skogen. Förankring och genomförande av avsiktsförklaring avseende Miljöskola i alla klasser. Granska och följa upp gjorda inköp bättre. Handlar skolan alltid miljömedvetet? Låta en konsult granska elevernas förslag till hinderbana och därefter påbörja det praktiska arbetet i samarbete med Strömstads lokaler. Samverkan för utveckling Inriktningsmålen från skolplanen: Med barns och ungas behov i fokus skall samverkan ske mellan arbetslag, över sektorsgränser, över förvaltningsgränser och över gränser till andra verksamheter, som arbetar med barn och unga. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Stärka samarbetet mellan förskola och skola. Arbeta för ökat samarbete mellan F 3 och 4-6. Åtgärder som har genomförts Gemensamma aktiviteter F-6 t ex läsdagar, höst- och vårdag i skogen och hinderbana. Förskolan 1-5 år deltog under läsveckan. Skolan har informerat förskolan om sitt arbete med Värdegrundsmaterialet StegVis. Förskolan har informerat skolan om sitt matteprojekt. Utflykt till Rossö. Förskolans nya avdelning äter i skolans matsal. Koordinatorsutbildning för lärare och rektor med syfte att driva nätverksträffar enligt en lokal modell. 12

13 Lokala mål En helhetssyn hos all personal som möter eleverna avseende bemötande, förhållningssätt och lärande. Goda överlämnanden när eleverna går mellan skolans olika verksamheter. Att förankra idén om lokala nätverksträffar. Resultat och måluppfyllelse Samarbetet kring överlämnandet av förskolans elever till förskoleklassen har under varit mycket bra. Flera besök, kontakt med föräldrar och samverkan mellan förskolans och skolans personal har bidragit till nöjda föräldrar och trygga barn. Förskolan är omorganiserad i och med den nya avdelningen som enbart har 4-5 åringar och äter i matsalen. Det ger barnen en daglig koppling till skolan. Det finns ett mycket gott och nära samarbete mellan skola och fritids. Fritidspersonalen har funnits med som resurs i skolan, vilket skapar en helhetssyn på eleven hela dagen. Överlämnandet till Strömstiernaskolan har fungerat bättre detta läsår. Arbetsgången upplevdes tydligare och eleverna kände sig redo att börja på Strömstiernaskolan. Kontakter med Resurscentrum är goda. Under året har en koordinatorsutbildning genomförts i kommunen. Från Skee har två lärare och rektor deltagit i kursen. Tanken är att fler ska få ta del av denna kompetens på sikt och att kvaliteten på mötena kring elevvård ska bli bättre. Under året har skolans mötesrutiner setts över. En ny struktur har prövats som har fungerat bra. Innehållet i mötena är också viktigt. Vid diskussionerna utifrån Skee skolas resultat av arbetsmiljöenkäten för personal framkom att det är oerhört viktigt för personalen att det som tas upp på de gemensamma möten är de frågor som är aktuella och som berör det dagliga arbetet. Det är allas ansvar att ha med detta i tankarna under kommande möten. Det vore intressant att följa upp mötenas innehåll efter detta läsår. 13

14 För övrigt är resultatet från arbetsmiljöenkäten mycket gott. Lärarna uttrycker arbetsglädje, ser möjligheter till utveckling, mår bra, upplever att samarbetet på skolan är bra och att lokalerna är trivsamma och anpassade till verksamheten. Trivselfaktorn har höjts från förra årets 5,2 till 5,5, på en skala från 1-6. Rektors bedömning är att måluppfyllelsen för samverkan är god. Åtgärder för utveckling Ett ständigt fokus på att hålla fast vid ett gemensamt vuxet förhållningssätt gentemot eleverna, genom att ta oss tid för att diskutera dagliga händelser och det som berör vår och elevernas arbetssituation. F-3 önskar öka samarbete med förskolan genom t ex att F-3 s elever läser för de små förskolebarnen och samarbete beträffande skogen. Förankra tankarna om nätverksmöten från koordinatorsutbildningen och på sikt utveckla en mötesmodell som kan passa för Skee. 14

15 Verksamhetskort Skee skola, skolår 1-6 Brukare Medarbetare Index nöjd elev/förälder (skala 1-10) Index nöjd förälder Utvecklingssamtal (Nöjd =4-5, på skala 1-5) 94,1 % Index nöjd medarbetare (skala 1-6) Andel Lärare (Heltidstj.) med ped. utbildn. 5,2 5,5 100% 100% 100% Ekonomi *Undervisn.kostn/ elev : : :- Verksamhet och processer Godkänt i Nat. prov i skolår 5. Alla basämn. sv, eng, ma *Lärom.kostn. / elev 967 :- 918: :- Simkunnighet skolår 5 Lokalkostnad / elev : : :- Simkunnighet skolår % (av 23 elever) 70% (20 elever) 100% (20 elever) 60% (20 elever) 100% (20 elever) 76% (17 elever) Totalkostnad / elev : : :- Totalkostnad skola : : :- Ant. elever skolår Ekonomikostnaderna gäller endast elever skolår