Hälsocentralen central för hälsa?
|
|
- Charlotta Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Hälsocentralen central för hälsa? Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se
2 Lars Carle distriktsläkare Kathrine Bylund sjuksköterska Birgitta Edfalk sjukgymnast Astrid Gustavsson koordinator TACK Ronny Weylandt!
3
4
5
6 Givet : Livsstilsförändringar effektiva mot sjukdom och för längre liv hjärt kärlsjukdom WHO. cardiovascular diseases,cancer,diabetes Fact sheets. all cancer - 80% - 30% 14 år längre liv Metod?: Konventionell forskning RCT vs verkligheten? Kan, vill de med sämst vanor ändra sig? underlättar samhället, sjukvården? finns metoder och modeller uppnå ovan?
7 Givet : Livsstilsförändringar kostnads effektiva för HS systemet RJH 1% minskning riskfaktorer 1 år 5 miljoners besparing! Rökstopp störst effekt på 10 studerade sjukdomar Ekonomiska besparingar i landstingen genom mera hälsosamma levnadsvanor. En studie baserad på Jämtlands län Annika Johansson 2013.
8 CANCER ÖKAR MEN FÖRÄNDRAD LIVSSTIL MINSKAR RISK 2012 : VAR 10 MIN CANCER VAR 7E MINUTIN/CA Kost. Orsak 35% - 10 % Rökning 35 % - 25 % Alkohol 3% - 5 % M otion? -5 % i Skugga? -2 % Carsten Rose Professor RCC Syd
9 Hälsa o Sjukvård A) Hälsofrämjande egenupplevd hälsa, lycka B )Sjukdomsförebyggande A+B förebygga specifik sjukdom FLÖDEN Kvalitet Effekter? 80,30,14 Pusselbitar under ideala förutsättningar kan spränga ramar, ekonomi?. Studera verkligheten o hitta ramar ramar/ struktur för mer hälsa?
10 HÄLSOFÄLTEN SAMBAND MED TOTALMORTALITET...Livsstilen 45 %..Miljön 25 %.Arvet 20 % Hälsa o Sjukvården 10 % Dever 1976, Tones and Tillford 2001 Health promotion, effectiveness, efficiency and equity3:rd.london:nelson Hornes
11 Vilka åtgärder? Hur mäta effekter? Kost Rökning Alkohol Motion, skugga, x,y 1.SAMTAL?Råd, kvalificerat rådgivande, MI, KBT,ACT Processmått/Resultatmått Far, MIT,MIT2,MIA, egenskattning 2. Struktur, förhållingssätt i system påverka beteenden, livsstil, adherence, enablement. --- Hälsa i ett område subjektivt/ objektivt? A)Mekanism? B) Flöden? C ) Kvalitet?
12 MOTIVATION?, FLESTA VILL GAP KNOWING---- DOING Flesta som gör fel vill ha hjälp: röker, dricker inte motionerar Metod från knowing till doing? -1- SAMTAL Öka motivation- MI/KBT/ACT etc det individuella samtalet - 2 3F HG: Struktur systemens förhållningssätt fokus på rätt saker, rätt metod, -arbetssätt, - stöd, -utbud kvalitet -förutsättningar, -uppföljning, lätt göra rätt, ständig utveckling HUR??????
13 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER -- HÄLSA O SJUKVÅRDEN System perspektiv family Physician
14 SAMTAL OCH ELLER RAMVERK OCH MODELL NÅ K FAR, DIALOGSAMTAL, MI, ACT, STEGRÄKNARE, UPPFÖLJNING,,,,,?,,,,,? H Kost ( nordisk kostrekommendation) Rökstopp Alkohol stopp M otion 150 min / vecka Ökad Motivation / riktad resurs ger resultat i Skugga GAP :EFFICACY I STUDIER---- EFFEKTIVENESS VERKLIGHET SKAPA SYNERGI I SYSTEM???,
15 Foto: Foto: Nicklas Nicklas Blom/bildbanken.se 3F-HG Hälsocentralen central för hälsa? 1) Mål : Mer Hälsa/krona + (80/30/14?) 2)Metod: Aktionsforskning/innovation/ kreativitet? What, Know how, who, whom, When 3)Mekanism : proaktiva/reaktiva krafter? 4) Modell? Kreativa innovatörer? (T) räffsäker Hälsa sjukvård?
16 VERKLIGA EXEMPEL NORSJÖ PROJEKT Norsjö Metod provtagning diskussion livsstil kost etc 1995 :10 år 36 % % nedgång av dödlighet hjärtinfarkt i Norsjö, effekt i verkligheten causalsamband? Ett av de mest hälsoekonomiska projekt någonsin Dr G Hellsten, prof. Lars Lindholm Hälsoarbetet inte spridit sig en meter utanför kommungräns 2001 Dr Hellsten Mekanism?????
17
18 Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Är den? Vill man? kan man? Förutsättningar??
19 Foto: Foto: Nicklas Nicklas Blom/bildbanken.se 2. Mekanismer? Attityder? Proaktiva? Reaktiva? Vilka vilka gör /vilka kommer Förmåga? Doers?, innovaters? Responders? Non responders? Arenor? Bättre? Sämre? Stöd? nationella riktlinjer? Teknik? VAS?- Cosmic?, kommunikation?, uppföljning?, problem möjlig mäta effekt?, resurser? Krafter mot mål, från mål?
20 Foto: Foto: Nicklas Nicklas Blom/bildbanken.se 3.Träffsäker modell? Vilka Perspektiv Tydlig nog för nå synergier?
21
22 1. MEDARBETARE/PATIENTER HAR KUNSKAP O PERSPEKTIV INNOVATIONSKRAFT hos PERSONAL Verkligheten som arena hitta metoder, mekanismer se helhet system enl Rogers.. Innovatörer 2,5 % Early adopters 13,5 % Early majority 34 % Late majority 34 % Laggards 16 %
23 2. Samla in alla medarbetares attityd Hur tänker/handlar man om fenomet, attityder( kognitivt, konativt, intention) 1. Hälsopersonalen relation till egen hälsa 2. Hälsopersonalens relation till organisation och uppgiften proaktiva, reaktiva attityder,
24 3. FÅNGA MÅNGA! MIKROSYSTEMET O NÄRMASTE ANGRÄNSANDE ARENOR Externt Samverkan Internt marginalen av verksamheten -BVC: Förälder som förebild -Åk 5: Healthy generation -Järpens HC Personal -Diabetiker -Åk1 HR: Restore healthy generation - Skola Rörelsepaus mot bättre vetande Innovation till praxis -Case finding - Åre kommun- skola ---näringsliv, personal, patienter
25 4. Söka /Jobba fram effektivitetmodell med flera perspektiv? Hälsa o Sjukvård förebygga specifik sjukdom egenupplevd hälsa, lycka Modell eller pusslande?
26
27 MATERIAL/ INTERVENTION / EFFEKTMÅTT / MEKANISM Struktur - intervention / utfallsmått / ANTAL 1. Järpens HC projektet i sig / grunduppdrag före- efter 2. All Personal HC enkät / attityder, ideer konditionstest,initiativ Alla diabetiker 100% far recept 25 % livstil+ konditiontest/ D /Hba1C Casefinding sätta individuella delmål mål /utförare,måluppfyllelse 1år,2år Alla BVC barn KRAM 2 dialog/vas beredskap livstils ändring ca 60 +år x 30 6 Skolbarn åk 5 gruppdialog+ uppsats medskapande/ rökfria kontrakt HR linjen åk 1,2 gruppdialog + enkät + erbjudande stöd /rökstopp Innovatörer Intervju, enkät/ ideer omsätts till operativ verksamhet 4 9 Vill vara med, 3 företag livsstilsformulär,lab, cykeltest. Läkbesök 60 st ca 500 individer
28
29 Aktionsforskning 1. Samla in material/ information 2. Aktion 3. hitta vägar,strukturer mot mål 4. Testa, samla in nytt material - ex 2012 all personal som vill hälsoundersöks alla undersökningar obligatorium för konditionstest de som vill beskriver urvalsmekanismer/ problem /lösningar
30 A) : VAN MECHELEN: 4 STEP SEQUENCE OF PREVENTION, AKTIONSFORSKNING, EFECTIVENESS RESEARCH Mät effektivitet,effekt Magnitud av intervention,outcome Jll /Grunduppdrag flöde/ Förståelse mekanism Resultat Hba1 C,kondition Effekter för de mest sjuka.. Identifiera beskriv Problem/fenomen Hur Nå potentialen 80/30/14 Hälsocentralens roll mest sjuka kommer ej Intervention Hälsopersonal, patienter delge uppfattning, deltaga, agera, observeras Obligatorium, KRAM 2 metoden,arena Mekanism Attityder? arbetsstöd? samverkan mellan system? träffsäkerhet? modell?, organisation Skam skuld??
31 RÄTT INGÅNG I SAMTALET METODER, DE SOM MEST BEHÖVER KOMMER INTE KRAM 1 Kost, Rökning,Alkohol, Motion deterministisk skuld skam? ökar motstånd söka hjälp? KRAM 2 Kompetens, Resurs, Acceptans, Meningsfullhet Pedagogiskt samtal individuella mål, jämställer hälsa??? STRUKTUR /Levnadskontingens
32
33 1. ÅRE KOMMUN DOMINERAR REGISTERING JLL/ RHJ GRUNDUPPDRAGET MÅTT Dokumenterade sjukdomsförebyggande insatser i primärvården 2013,2014 MÅL Hälsocentral Tobak antal dagliga tobaksbrukare (MIT1) Minska antalet tobaksbrukare Antal ex.brukare efter 6 mån (MIT2) Antal personer med riskbruk (MIA+MIA1) Minska antalet personer med riskbruk FaR - antal utskrivna recept Öka antalet personer som uppnår rek. nivå av fysisk aktivitet Myrviken 15,31 0, 1 2,1 12,17 Svenstavik 2,2 0, 2 8,1 Bräcke 1,1 1,0 Kälarne O,1 4,8 Funäsdalen 6,2 1,0 0,3 Sveg 10,0 10, 0 23,12 Föllinge 6,0 0, 1 15,6 Krokom 18,0 0, 1 38,11 Hammarstrand 5,10 Backe 8,1 1,0 3,6 Strömsund 1,0 1,0 Hallen 10,7 2, 0 1,1 60,55 Järpen 8, 4 5, 9 3, 3 mia2 221,77 Åre 54,43 8, 7 265,313 Brunflo 1 6,8 Frösön 3 11,27 Lit 0,7 1 5,8 Lugnvik 6, 15 0,1 19,10 Odensala 1,5 1,1 43,30 Torvalla 2,0 1 Z-gränd 13 8, 0 4,0 6,6 Fjällhälsan 16 Offerdal 4,1 3,5 Nya Närvården 31,26 2, 0 8,33 Närvård Frostviken Gäddede 2,8 Total ,650
34 2. PERSONALEN a) Enkät 3 år totalt ca 50 sidor /anställd Proaktiva attityder: i minoritet Stolt arbeta där man är ledande o agerande. HC bör ut på nya arenor, HC få mer inflytande, makt förebyggande vård Skolan grillen, Systemet, starta grupper, ungdomar o gamla,,,,,stöd.,,,,kommunikation, Reaktiva i majoritet Tidsbrist, vi skall inte hålla på med detta. Vad har kommit ut av detta projekt? Vården skall vårda inget fungerande datastöd,,, Övriga De frälsta får bekräftelse, de icke frälsta får pekpinnar
35 2B) Personalens kondition kondition >39 ml/o2 kg <39 ml/o2 kg medelvärde ml/o2 kg Test 1 5 st 13 37,4 ml Test 2 obligatori sk Test 3 frivilligt 7 st ,1 40,4 Kondition Förändring Mellan test 1-2 Förbättrade 8 Försämrade 10 lika 1 N=21 kondition > 39 ml 02/kg rek prof. Steven Blair klara sjukvårdsarbete Mindre än hälften klarar norm för sjukvårdsarbete - vid frivilligt deltagande kommer de med bäst kondition KONDITION + BMI + VIKT O DESS FÖRÄNDRING
36 3.DIABETIKER N= 192 Frivilliga diabetiker som rekryteras till extra intervention bättre HBa1c värden eller slump 144 far + inget ytterligare utom NDR Far Frivillig Konditionstest + livsstilsformulär + delmål,mål JA =16 Nej =32 Hb A1 C median 54 Hb A1 C median 50 År 2 median 56 År 2 median 53 Försämrat medianvärde efter intervention Även i kontrollgrupp, far registrering i sig ingen effekt
37 4. CASE FINDING = PATIENTER IN PASSING INTERVENERAS MOTTAGNING - eldsjäl finns.. Dr A 27 st Dr B 0 Dr C 2 Dr D 1 Dr E 1 Dr F 0 Dr G 3 år 2 mål uppfyllelse 20 % 6 / 33 nått målen ex slutat röka, gå ned vikt, kondition höjning,reglerat blodtryck
38 5. FÖRÄLDER BETEENDE FÖREBILD -KRYSS OM VILL ÄNDRA Föräldrar skattar upprepade intervention på BVC 8? /10 p Mest uppskattat av rökare? far Motion Alkohol Kost/ Ätande Tobak mor Annat
39 6. SKOLBARN ÅK 5 N CA 60 Och lyckligt -Interaktiv Klass info om hälsans bestämningsfaktorer 10 /10 p -Rökfria kontrakt= from 2015 duveds skola + mörsils skola, -Tobaksfri duo implementeras pga. projektet!..tagit 1 år. - Uppsats med pris 1500 kr varje år i 20 år
40 7. HOTELL OCH RESTAURANG LINJEN ÅK 1 OC H 2 N= 16, 11 -gruppdialog hälsa-riskfaktorer Skolsköterskan= träffsäkerhet 7,9/10 -anonym enkät därefter rökning/alkohol 40% av flickor röker åk2 börjat vid års ålder, brukar mer alkohol än icke rökare 17 % flickor röker åk 1 15% av pojkar röker åk 2 0 % pojkar röker åk 1 Alla tror själv de kan sluta röka inom 5v till 3 år, ingen tror de röker vid 45 års ålder Ingen ville ha hjälp
41 8. INNOVATÖRER N = 5 Från ide` till test eller direkt in som rutin Patient: Håkans matkasse diabetiker Konsum, Järpen, Kall Mörsil, intresse finns från handlare delegerat till FHC? Hur går det? Idrottslärare : Rörelse Paus mot bättre vetande samverkan HC - Duveds skola 2015 påbörjar, svårt mäta effekter FK: Tidig medverkan på teammöten, verkställt 2013 Alf Lerner (4T) + Lars Carle (T)räffsäkerhetsmodell
42 8A. SKOLBARN ÅK 6 9 RÖRELSEPAUS MOT BÄTTRE VETANDE
43 9. VILL OCKSÅ VARA MED VARA MED N = CA 60 Hälsoundersökningar med mål om livsstilsförändring, Identifierat sanerat ett antal risk faktorer blodtryck, blodfetter, råd motivation livstilssförändring intervenerat några maligniteter ( prostata) Identifierat några endokrin sjukdomar
44
45 Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Ja, kan göras mer central, fn mycket små mätbara effekter? Måste utveckla MÅL, METOD, Modell, arbetsstöd resurser? Orosmoln : Cosmic tar mer tid än VAS mer TIDSBRIST! ----gör sjukvård måste prioriteras?
46 Foto: Foto: Nicklas Nicklas Blom/bildbanken.se 2. Mekanismer? Attityder reaktiva i majoritet tidsbrist gamla vanor Urval mest motiverade patienter o utförare, livshändelse ökar beredskap till förändring, vissa low responders Kompetenser finns Finns doers och innovaters Arenor? HC, BVC, skola, byn, affär etc Stöd? Data stöd!? Fungerande teknik kommunikation, uppföljning modell? Metod mäta hälsoläges förändring i ett område med månadsvis resultat? Riskfaktorreducering i procent? Mål? Resurser? Satsa rätt!
47 Foto: Foto: Nicklas Nicklas Blom/bildbanken.se 3.(T)räffsäker modell? Mål, Metod, Mått, Utfall, Värdegrund, innovativ förvaltning Arbetsstöd, komplex kommunikation
48 (T)räffsäkerhetsmodell Hälsa och sjukvård förebygga specifik sjukdom egenupplevd hälsa, lycka T-Tillit T-Tillgänglighet T- TEAM T -Trivsel medarbetare medborgare organisatör Uppdragsgivare T- Trygghet T- Täckningsgrad T- Träffsäkerhet T- Teknik (RAKET),Rätt info, Automatiserad,Koordinerad, Exklusiv,,Tidssparande T- Tolerans T- Tid, T- Transporter, T- Tillförlitlighet :CER: Comparative Effectiveness research, PH
49 KONKLUSION AV 3 F-HG Projektet kan inte visa någon effekt på att minska förekomst av hjärt kärlsjukdom eller cancer, inte heller visa effekt på ökat hälsa i området av någon signifikans. Arbetsstöd saknas för kostnadsutvärdering Fighting for fitness and Healthy Generations har ökat förståelsen hur komplext hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är Mekanismer spelar roll ( attityd, tidsbrist, urvalsprocesser, doers, innovaters, responders, non responders,motivation systemdysfunktioner, arbetsstöd mål, metoder,resurser) En (T)räffsäkerhetsmodell för Hälsa och sjukvård har skisserats med utgångspunkt från Dr Lerners 4 T
50 KUNSKAPSÖVERFÖRING/ VÄGEN FRAMÅT Lösningar på svåra problem finns på gräsrotsnivå Utmaningen ligger i att lägga lösningar i ett system där alla kan nyttja dem och där kostnadseffektivitet kan utvärderas
51 JÄRPEN HAR EN TRÄNAD ORGANISATION, Cardiovaskulär fitness i rutin Ekblom-Baks test - cyklar på 2 belastningar 4+4 minuter
52 BARNEN I ÅRE ÅK 5 SKRIVER UPPSATS OM : Och lyckligt
53
54
Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se. Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se
Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Lars Carle distriktsläkare Kathrine Bylund sjuksköterska Birgitta Edfalk sjukgymnast Astrid Gustavsson koordinator SYSTEMPERSPEKTIV HÄLSA
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merSjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag
Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merDokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merKan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?
2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merHFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012
HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merHFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013
HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).
Läs merBARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003
BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 100 98 96 94 92 90 88 1999 2000 2001 2002 Helam 1 v Helt och delvis ammade vid 1 vecka 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 Helamn 6 mån Helt
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merVarför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Läs merHälsoprofil Mjärdevimodellen
Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merKontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde
n 1 / 14 2301 Bostad 2321503 Duved; centrum, Åre kommun 2321505 Åre centrum 2321506 Såå i Åre kommun 2321513 Tegefjäll i Åre kommun 2321514 Björnen i Åre kommun 2321515 Björnen centrum i Åre kommun 2321516
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merAlkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping
Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merMånadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen
1(8) Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen Sammanfattning Region Jämtland Härjedalens verksamhet per mars 2016 Månadsrapport mars är den första av de förenklade månadsrapporter som enligt
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merSlutrapport: Alkoholprocessen - identifiera och behandla riskfylld alkoholkonsumtion. Version: 2. Ansvarig: Alf Lerner/Thomas Andersson
Version: 2 Ansvarig: Alf Lerner/Thomas 2(11) Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1.0 2008-06-05 Nyutgåva. 2.0 2008-06-17 Slutrapport 3(11) 1 I NNEHÅLLSFÖRTECKNI NG 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 2 BAKGRUND
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merLevnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merDelrapport Hälsosam Ragunda juni 2013
Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Projektägare: Jämtlands Läns Landsting Parter : Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämtlands läns landsting Anställda: Lotten Albertsson, distriktssköterska
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merSex steg till en tobaksfri skoltid
Sex steg till en tobaksfri skoltid Niklas Odén Projektledare Tobaksfri skoltid NU! Fristående sakkunnig ANDT, främjande och förebyggande arbete i skola och andra barn- och ungdomsverksamheter Tobaksfri
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merSjälvstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Läs merDokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder
Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merPatientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta
Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merDärför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård
Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merHÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL
, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt
Läs merKvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete
Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merTryckeriet Kuvert Svenstavik Sjukhus. Las Öronklin Mottagningen
Kundid Namn C10000 Tryckeriet Kuvert C1001 Svenstavik Sjukhus C1003 Las Ögonklin Mottagningen C1004 Las Psykklin Adm/Stab C1014 Offerdal Folktandvården C1021 Remonthagen Rehabcentrum Rehab C1022 Las Infektionsklin
Läs merStark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett
Läs merImplementering av Hälsolyftet i Närhälsan
Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan Ingela W Kumlin Regionala FaR-dagen 7 oktober 2015 2015-10-21 Enhetsnamn/avsändare 1 Hälsolyftet i Närhälsan Beslut att implementera Hälsolyftet togs i primärvårdsstyrelsen
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merTOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017
TOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017 Drivs av A Non Smoking Generation Finansieras av Folkhälsomyndigheten och genomförs i samverkan med Norrköping, Katrineholm, Säffle och Bollnäs Kontakt gällande Tobaksfri
Läs merHälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget
Hälsocoach online hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Anna Cavrak, projektledare Hälsocoach online, hälsokoordinator Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Carl Lundberg, hälsoekonom,
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merStark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet
Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt
Läs merHälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC
Läs merHälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet
Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merLandstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland
www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merTobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad
Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet
Läs mer