Slutrapport: Alkoholprocessen - identifiera och behandla riskfylld alkoholkonsumtion. Version: 2. Ansvarig: Alf Lerner/Thomas Andersson

Transkript

1 Version: 2 Ansvarig: Alf Lerner/Thomas

2 2(11) Version Datum Ändring Beslutat av Datum Nyutgåva Slutrapport

3 3(11) 1 I NNEHÅLLSFÖRTECKNI NG 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 2 BAKGRUND ALLMÄNT UPPDRAG PROCESSPERIOD 5 3 MÅLUPPFYLLELSE SYFTE OCH MÅL 5 4 ERFARENHETER ORGANISATION, ROLLER OCH ANSVARSFÖRDELNING UTBILDNING I PROCESSEN ANSVAR INFORMATIONSSPRIDNING NYCKELTAL 8 5 PROCESSENS KVALITET PROCESSLEDARNAS KOMMENTARER BESLUT OM FORTSATT ARBETE UPPFÖLJNING 11 6 REFERENSLISTA 11

4 4(11) 2 BAKGRUND Mot bakgrund av att våra alkoholvanor har förändrats under de senaste åren driver Jämtlands läns landsting ett utvecklingsprojekt för att implementera tidigare kända erfarenheter när det gäller att identifiera och behandla patienter som dricker för mycket. Vi dricker oftare och mer nu än tidigare. Det gäller särskilt yngre personer, såväl män som kvinnor, i åldrar mellan år. En svensk studie 1 visar dessutom att var tredje kvinna dricker alkohol tre till fyra gånger per vecka. Begreppet alkoholprocess omfattar allt från tidiga insatser av alkoholproblem, alkoholmissbruk/beroende till dubbeldiagnos och behandling. Processarbetet är avgränsat till den delprocess som innebär att identifiera och arbetet har starkt stöd i bl. a SBU-rapport 2001 Behandling av alkoholoch narkotikaproblem. Med riskkonsumtion menas som överstiger 14 standardglas per vecka för män, vilket motsvarar 168 g alkohol eller 53 cl starksprit, eller 9 standardglas per vecka för kvinnor, vilket motsvarar 108 g eller 34 cl starksprit. ( folkhälsoinstitutet alkohol och hälsa, en kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa) Utifrån ett folkhälsoperspektiv är valet att fokusera på aktuell delprocess mest effektivt och både ur ett kostnads och ett patientperspektiv. Utvecklingsarbetets viktigaste uppgift var att sätta processen i rullning. Med stöd av arbetssättet har metoder att utvecklas när det gäller; alkoholscreening, identifiering av patienter med skadlig och motivering av patienter för minskad konsumtion ner till en medicinskt acceptabel nivå. Till en början har vi valt patienter med diagnoserna ångest, krisreaktion, depression samt högt blodtryck att prioriteras. Motivet till denna avgränsning är att först utveckla arbetsrutinerna för att därefter även omfatta andra diagnoser/riskgrupper. Detta innebär att förutom läkare och sjuksköterskor samt

5 5(11) livsstilsteam på hälsocentralerna så kommer främst akut-, psykiatri- och medicinområdena att involveras under införandet. Ambitionen har varit att integrera alkoholförebyggande arbete i ett bredare hälsoperspektiv inom hälso- och sjukvården i Jämtlands län. 2.1 ALLMÄNT Denna slutrapport beskriver alkoholprocessen och de erfarenheter som processledarna vill förmedla till kommande processer. Processen hade till sin uppgift att ta fram ett beslutsunderlag för ett nytt arbetssätt att identifiera och behandla riskabel inom primärvården. 2.2 UPPDRAG Uppdragsgivare har varit SVOM (sociala vård och omsorgsgruppen) Uppdragstagare är Alf Lerner/Thomas. 2.3 PROCESSPERIOD MÅLUPPFYLLELSE 3.1 SYFTE OCH MÅL Den övergripande visionen för jämtlands landsting är: God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Genom att arbeta med alkoholförebyggande inom sjukvården skapar vi goda förutsättningar för att befolkningens alkoholvanor inte ska bidra till försämrad hälsa. Det innebär att en bland befolkningen kan hållas på en nivå så att hälsan bibehålls. Syftet med processarbetet har därför varit att skapa ett väl fungerande arbetssätt för hälso- och sjukvården när det gäller att identifiera. Genom ett systematiskt arbetssätt får den reguljära vården möjlighet att tidigare förhindra att individer hamnar i ett missbruk. Efter en omfattande utbildningsinsatser för såväl distriktsläkare, distriktssköterskor och för personalen inom barn och mödrahälsovården har verksamheten vid länets hälsocentraler, enligt

6 6(11) vår uppfattning mycket goda förutsättningar att bedriva alkoholförebyggande arbete utifrån vetenskapligt beprövad erfarenhet. Däremot har vi problem med att se hur omfattande arbetet fullföljs. Det handlar i första hand om dokumentation i journaler. 4 ERFARENHETER 4.1 ORGANISATION, ROLLER OCH ANSVARSFÖRDELNING Arbetet med att minska antalet individer som överkonsumerar alkohol kräver ingen ny organisation i linjen. Det väsentliga är att man inom varje enhet i primärvården ser över ansvaret för att driva arbetet, att uppföljningen av den eller de beslutade diagnosgrupperna sker enligt denna verksamhetsplan. Ansvarig är respektive enhetschef. Dessutom bör socialtjänsten ha en särskild kontaktperson på hälsocentralen (alkoholombud) i de fall där man inom kommunen upptäcker överkonsumenter. Ansvaret för att utse kontaktpersonen ligger på respektive enhetschef. 4.2 UTBILDNING I PROCESSEN Under december månad 2006 genomförs en enkätundersökning bland blodtryckspatiener på fyra Hälsocentraler i Jämtlands län (Hoting, Odensala, Sveg och Zätagränd). Patienterna fick ett AUDIT - formulär (kartläggning alkoholvanor) som de själva fick fylla i och anonymt lämna. Syftet var att få en fingervisning hur en bland de patienter som söker för högt blodtryck såg ut. Resultatet redovisas i inledningen av en fortbildningsdag för distriktssköterskor vi länets hälsocentraler. Utbildningsdagarna innehåll grundade sig på resultatet av en enkätundersökning som Anita Leo, Fammi, genomfört. Enkät visar bl.a. att om distriktssköterskorna ska arbeta mer aktivt med alkoholförebyggande arbete önskar man bl.a. mer kunskap om screeninginstrument, samtalsmetodik, var man kan remittera patienterna samt mer faktakunskaper om hur alkoholen påverkar hälsan. Detta stämmer väl överens med Sven Andreassons, alkoholforskare förslag på exempel på områden som bör ingå i fortbildning. Utbildningsdagarna avslutas med en uppmaning att utarbeta en handlingsplan för varje arbetsplats där man ser över hur man kan utveckla det alkoholförebyggande arbetet. Sedan 2007 genomförs ett regelbundet uppföljningsarbete med distriktssköterskorna vid länets hälsocentraler. Datastödd livsstilstest Under våren 2002 introducerades, på försök, en datorstödd livsstilsanamnes (DSLA). Patienter får möjlighet att testa sin livsstil på en dator i väntrummet på olika hälsocentraler. Testet innehåller frågor om levnadsvanor som påverkar hälsan; t.ex. alkohol, tobak, droger, mat, motion och vikt. Patienten kan skriva ut testresultatet och om han eller hon så önskar, ta med det till sin behandlande läkare eller distriktssköterska för rådgivning och eventuell behandling.

7 7(11) Under 2007 har livsstilsdatorn utvecklas till ett mer användbart verktyg i första hand för distriktssköterskorna för att underlätta samtalet kring alkoholvanor. Patientbroschyr (Alkoholguiden) Som en viktig del i det fortsatta arbetet, med att uppmärksamma skadlig, utarbetades tillsammans med Göran Dahl, distriktsläkare Krokoms hälsocentral m. fl en särskild patientbroschyr, vilken ska finnas tillgänglig i väntrummen. Det huvudsakliga syftet är att broschyren skall användas som ett verktyg för läkare/distriktssköterska på hälsocentralen för att diskutera alkoholvanor på ett avdramatiserat sätt. Broschyren har rönt ett stort intresse från andra vårdcentraler runt om i landet. Folkhälsovecka med livsstilsdator Under 2004 utrustades alla länets hälsocentraler med en livsstilsdator. Den utgör en viktig redskap i det förebyggande arbetet. Möjligheterna med datorerna har särskilt lyfts fram i samband med de hälsoveckor som, tillsammans med Apoteksbolaget, genomförts regelbundet sedan Under hälsoveckan marknadsfördes livsstilsdatorerna via reklam i lokala TV4 och genom annonser i lokalpressen. Syfte med hälsoveckorna har varit att uppmärksamma riskkonsumtion och samtidigt erbjuda patienter hjälp och stöd för dem som är orolig över sin. MVC/BVC Sedan år 2005 pågår inom Mödra- och barnhälsovården ett arbete med att utarbeta en tydligare policy när det gäller alkohol och graviditet. Syftet är att identifiera gravida kvinnor med riskbruk/alkoholproblem och att erbjuda stöd och information samt föra samtal med föräldrar om sambanden mellan och risker för skador hos foster och det späda barnet. I februari 2006 fick vi möjlighet att presentera arbete på den Nationella Riskbrukskonferensen i Stockholm. Sedan 2007 genomförs regelbundet uppföljningsarbete vid MVC/BVC. Utbildning i MI (motiverande samtal) Sedan 2006 har all behandlande personal inom primärvården erbjudits utbildning i MI i nära samarbete med Familjemedicinska institutet FAMMI/Folkhälsoinstitutets riskbruksprojekt. Utbildning har genomförts bl. a i internatform under två heldagar för respektive yrkesgrupp. Utvärderingen visade att den var mycket uppskattad Riskbruk.se Sedan hösten 2005 har vi arbetat med att utveckla mötesplatsen Riskbruk.se till en portal för yrkesverksamma inom det alkoholförebyggande arbetet i jämtlands län. Som ett led i arbetet har en webbutbildning i motiverande samtal utvecklats. Samtalet om riskbruk av alkohol är en utbildning för dem som vill lära sig mer om hur man samtalar med patienter i livsstilsfrågor. Utbildningen är i första hand en fortbildning för behandlande vårdpersonal. Den kan också användas av vårdyrkesstuderande som en introduktion till samtal om livsstilsförändring och alkoholbruk. Utbildningen och hemsidan har fått stor uppskattning av olika yrkesgrupper i länet.

8 8(11) Under 2007 har fortsatt satsning på hemsidan genomförts. Insatserna har genomfört av externt kompetensstöd för att, utifrån användarnas önskemål, tillhandahålla en aktiv nyhetsbevakning och utveckling av fler interaktiva tjänster. Vår fortsatta målsättning är att Riskbruk.se ska bli en självklar mötesplats och kunskapskälla för de yrkesgrupper som arbetar med alkoholoch drogförebyggande arbete i jämtlands län. 4.3 ANSVAR Att bedriva verksamhet utifrån ett processorienterat arbetssätt innebär att det finns en person som är processansvarig, vars uppgift är att se till att processen i sin helhet är både effektiv och ändamålsenlig. Det betyder att den processansvarige ansvarar för att kanalen eller vägen är lättframkomlig och utan hinder. 4.4 INFORMATIONSSPRIDNING Som ett led att sprida information om processen har vi sedan hösten 2005 arbetat utifrån en kommunikations strategi. Regelbunden information ges till berörda enhetschefer och till landstingsledningen och mötesplatsen Riskbruk.se. Vi har även genom lokala TV4 regelbundet uppmärksammat arbetet. 4.5 NYCKELTAL Inledningsvis har vi valt att fokusera på patienter med diagnoserna ångest, krisreaktion, depression samt högt blodtryck. Motivet till denna avgränsning har varit att först utveckla arbetsrutinerna för att därefter även omfatta andra diagnoser/riskgrupper. Målet är att 40% av patienterna ska ha blivit tillfrågade om sina alkoholvanor utifrån ovannämnda diagnoser. Nedan redovisas utbildningsläget för personalen vid hälsocentralerna samt samt resultaten från patientenkäten

9 9(11) Andel patienter i primärvården som blivit tillfrågad om sina alkoholvanor. Genomsnittsvärdet Per hälsocentral. Källa: Landstingets 50,0 45,0 40,0 35,0 % 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Zätagränd Frösön Odensala Lugnvik Torvalla Lit Brunflo Svenstavik Myrviken Bräcke Kälarne Funäsdalen Hede Sveg Krokom Föllinge Hammarstrand Stugun Strömsund Backe Gäddede Hoting Hammerdal Järpen Hallen Åre

10 10(11) 5 PROCESSENS KVALI TET En viktig erfarenhet är att förbättringsarbete tar tid, i synnerhet när flera aktörer, både inom landstinget och i kommunerna, skall samverka. Analysfasen i processen är på många sätt avgörande för slutresultatet. Avgränsningen av uppdraget och utarbetande av struktur för genomförande delen i arbetet blir en mycket viktig framgångsfaktor. Efter att införandeprocessen är avslutad är det av största vikt att enhetscheferna inom primärvården tar ansvaret att arbetet bedrivs i den reguljära verksamheten och även tar ansvaret för resultatet från uppföljningsarbetet. Det finns en uppenbar risk att man efter avslutad process klingar av och uppgifter nedprioriteras i det dagliga arbetet. 5.1 PROCESSLEDARNAS KOMMENTARER Alkoholförebyggande arbete inom primärvården har varit en mycket passande verksamhet att bedriva utifrån ett processorienterat synsätt. Här finns mycket god vetenskapliga belägg att arbetet är lönsamt utifrån förhållandevis enkla insatser. Svårigheten är att få nya uppgifter att bli ordinarieverksamhet och att den ska överleva. Därför är det viktigt att inte slarva igenom analysfasen. Är alla överens om att arbete ska genomföras och att berörda chefer är vidtalade så bör införandet inte vara några problem. Problem uppstår om verksamheten har känslan av att saker kommer uppifrån och inte är förankrad bland personalen. Om verksamheten ska överleva beror hel och hållet på respektive enhetschef förmåga att bedriva verksamhetsansvaret. Ett fortsatt stöd till enhetscheferna kommer att vara nödvändigt en tid framåt för att arbetssättet ska vara en del i primärvårdens folkhälsouppdrag. 5.2 BESLUT OM FORTSATT ARBETE Sedan 1 januari 2008 har processarbetet övergått i reguljär verksamhet inom primärvården och Barn och mödrahälsovården. Alf Lerner och Thomas, Åre hälsocentral har ansvaret för det fortsatta arbetet. Arbetet ska även vara en del av vård och behandling för personer med missbruksproblem i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroende vård. Primärvårdens och barn och mödra hälsovårdens alkoholförebyggande arbete ska fortsättningsvis ses som ett värdefullt bidrag i länets mobilisering för att minska alkoholskadorna.

11 11(11) 5.3 UPPFÖLJNING Uppföljningen av processen genomförs inom ramen för landstingets verksamhetsuppföljning. En politisk styrgrupp med ledamöter från Landstingets sjukvårds- och folkhälsoberedning har tillskapats för att följa och stödja det fortsatta arbetet. Under arbetet med att utveckla processen har även mätetal utvecklats som ger tidig indikation på processens resultat. Arbetet kommer även att följas i datajournalen. Detta gör det möjligt att i efterhand gå in i journalen och söka på de förutbestämmda diagnoserna/åtgärderna 6 REFERENSLI STA Personer som kan ge ytterligare information om processen. Thomas Samhällsmedicinsk sekreterare Processledare Alf Lerner Verksamhetstschef, Åre Hälsocentral Processledare Hans Fröling Verksamhetsutveckling Landstinget Britta Ahlin Distriktssköterska Odensala HC Göran Dahl Distriktsläkare Krokom HC Tommy Lekedahl Beroendeenheten Östersund kommun