Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se. Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se. Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se"

Transkript

1 Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se

2 Lars Carle distriktsläkare Kathrine Bylund sjuksköterska Birgitta Edfalk sjukgymnast Astrid Gustavsson koordinator

3 SYSTEMPERSPEKTIV HÄLSA och SJUKVÅRD

4 UTMANINGAR Hälsa på lika villkor? Mer hälsa och på lika villkor? Effektiva sätt? Hur engagemang?

5 WHO:s teoretiska Magnitud sporrar hjärt kärlsjukdom - 80% WHO. cardiovascular diseases,cancer,diabetes Fact sheets. all cancer - 30%,

6 HÄLSA I FOKUS..JLL NÅ SVERIGETOPP? hælsa (fornnordiska) hell - önska någon lycka i sin helhet WHO "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande",

7 EFFEKTUTVÄRDERING? HUR? A )Mäta hälsorelaterad livskvalitet? B) Hälsoekonomi? kostnad o eller vinst? Delar /helhet?, Tid? Processer? Utfall? A ) >1275 olika formulär EQ-5D SF-6, SF-12, SF-36, VAS.,, B) QALY kostnad för kvalitetsjusterad år DALY tidig död o funktionsnedsättning Prevalens hjärta kärlsjukdom + cancer?... FaR, MIT MIT 2, MIA etc.tro, tyckande politik.

8 HÄLSOFÄLTENS BETYDELSE FÖR TOTALMORTALITETEN...Livsstilen 45 %..Miljön 25 %.Arvet 20 % Hälsa o Sjukvården 10 % Dever 1976, Tones and Tillford 2001 Health promotion, effectiveness, efficiency and equity3:rd.london:nelson Hornes

9 PRIMÄRVÅRD PÅVERKA LIVSSTIL KOSTNADSEFFEKTIVT? Intervention effektivitet?= (träffsäkerhet x volym/tid) ( värdet på annat rätt arbete som skall göras) Knowing Doing learning Återkoppling,effekt- hur mäta? effektivitets utvärdering i verkligheten Effectiveness

10 FYSS Kunskapsläge ----Fyss? Fyss senaste upplaga st studiereferenser Knowing? Hur många? Metabola syndromet 96, smärta 95, MS 92,Hjärtsvikt Knowing to doing? Hur många? Motiverande samtal 1, Olika typer av fysisk träning 2

11 NATIONELLA RIKTLINJERNA Fungerar riktlinjer som metod o uppföljning? Kost Rökning Alkohol Motion Råd, rådgivande samtal kvalificerat rådgivande, MI Processmått/Resultatmått Far, MIT,MIT2,MIA

12 ÅRE 8 % AV BEFOLKNINGEN 70%FAR, 36 %MIT, MIT2 42% MIA 27% I JLL Dokumenterade sjukdomsförebyggande insatser i primärvården 2013 MÅL Hälsocentral Tobak antal dagliga tobaksbrukare (MIT1) Minska antalet tobaksbrukare Antal ex.brukare efter 6 mån (MIT2) Antal personer med riskbruk (MIA+MIA1) Minska antalet personer med riskbruk FaR - antal utskrivna recept Öka antalet personer som uppnår rek. nivå av fysisk aktivitet Myrviken Svenstavik 2 8 Bräcke 1 1 Kälarne 4 Funäsdalen 6 1 Sveg Föllinge 6 15 Krokom Hammarstrand 5 Backe Strömsund 1 1 Hallen Järpen Åre Brunflo 1 6 Frösön 3 11 Lit 1 5 Lugnvik 6 19 Odensala Torvalla 2 1 Z-gränd Fjällhälsan 16 Offerdal 4 3 Nya Närvården Närvård Frostviken Gäddede 2 Total

13 2012 :5 F FIT FOR FIGHTING FOR FITNESS Järpen, Hälsocentralen som hälsoundersökte sig själv 1. Vad hände? 2. Vad kände man? 3. Vad lärde man? Reflexion, nå bättre hälsa 1. individuellt? Arbetplats? 2. för sin befolkning?

14 INNOVATION SOM METOD INNOVATIONSKRAFT hos PERSONAL hitta metoder, mekanismer se helhet enl Rogers.. Innovatörer 2,5 % Early adopters 13,5 % Early majority 34 % Late majority 34 % Laggards 16 %

15 SYFTE :PICK THEIR BRAINS PERSONALATTITYDER, VILKA FINNS, KAN MAN FÖRÄNDRA? 5 F ALLA Järpen erbjudas sjukdomsförebyggande åtgärder- hälso undersökning- Själva bli FIT Bidra Ideer och framgångsfaktorer Organisationen FIT Personalen analyserar / analyseras för få fram Framgångsfaktorer/problem för att lösa folkhälsoproblemet i eget upptagningsområde Fighting for Fitness 3 F

16 - 5 F: 2012 Vägen till sjukdompreventionens topp?

17 KONKLUSION AV 5 F-2012 Finns skäl att hälsoundersöka vårdpersonal. åtminstone hälsosamtal + testa kondition (förbättra kondition) Finns skäl att inte utföra hälsoundersökning på bred front i samhället (de mest friska kommer) Nya metoder på nya arenor måste till för nå WHO:s magnituder i sjukdomsprevention hälsofrämjande

18 MEKANISM HUR HÄLSA POLARISERAS?? Friska utan risk, den moderna patienten Sjuka People at risk Mer mottagliga för sjukdom svagare salutogena krafter? hälsoundersökning Identifiera resursmobilisera 3 F-HG-- FIGHTING FOR FITNESS HG

19 ANVÄNDER VI RÄTT METODER, DE SOM MEST BEHÖVER KOMMER INTE KRAM 1 Kost, Rökning,Alkohol, Motion deterministisk skuld skam? ökar motstånd söka hjälp KRAM 2 Kompetens, Resurs, Acceptans, Meningsfullhet Fokus individuella mål, jämställer hälsa??? STRUKTUR /Levnadskontingens

20 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER -- HÄLSA O SJUKVÅRDEN System perspektiv family Physician

21 SPÅR BYTE 5 F TILL 3 F HG SPINDELMETAFOR Samverkan i Praktiken Åtgärd Resultat INTERN samverkan EXTERN samverkan Vård- Hälsofrämjande Innovation till praxis På marginalen av verksamheten, kunna sjösättas efter projekt

22

23 SPINDEL FÖRSÖKER FÅNGA EFFEKTER I BEFINTLIGA STRUKTURER, TESTA NYA, GÖRA NYA Externt Samverkan Internt marginalen av verksamheten -BVC: Förälder som förebild -Åk 5: Healthy generation -Åk1 HR: Restore healthy generation - -Järpens HC Personal -Diabetiker -Case finding - Innovation till praxis Åre kommun- skola ---näringsliv, personal, patienter

24 MATERIAL/ INTERVENTION / EFFEKTMÅTT Struktur - intervention / utfallsmått / ANTAL 1. Järpens HC projektet i sig / grunduppdrag före- efter 2. All Personal HC enkät / ide, konditionstest,initiativ Alla diabetiker 100% far recept, 25 % livstil+ konditiontest/ D /Hba1C Casefinding sätta individuella delmål mål /utförare,måluppfyllelse 1år,2år Alla BVC barn KRAM 2 dialog/vas beredskap livstils ändring ca 60 +år x 30 6 Skolbarn åk 5 gruppdialog+ uppsats/ rökfriakontrakt ca 70 7 HR linjen åk 1 gruppdialog + enkät + erbjudande stöd /rökstopp 17 8 Innovatörer Intervju, enkät/ ideer omsätts till operativ verksamhet ca 400 individer

25 METOD Aktionsforskning och innovation forskare deltager observerar, intervenerar, analyserar, identifierar Fenomen, problem, lösningar och innovationer A) individnivå B) Organisationsnivå

26 METOD: VAN MECHELEN: 4 STEP SEQUENCE OF PREVENTION Identifiera beskriv Problem/fenomen Mät effektivitet, Magnitud av intervention,outcome Mekanism Intervention,mäta

27 METOD MÅTT O VALIDITET CARDIOVASKULÄR FITNESS, Cardiovaskulär fitness Åstrand testets Fungerar på gruppnivå men validitet mot verkligt uppmätt vo2 max - individuell spridning +-18,1 % Bytas mot Ekblom-Baks test - cyklar på 2 belastningar 4+4 minuter +-9,3 %

28 FÖRÄLDER BETEENDE FÖREBILD -KRYSS OM VILL ÄNDRA far Motion Alkohol Kost/ Ätande Tobak mor Annat

29 METOD :KOMPETENS/RESURS/ ACCEPTANS/ MENINGSFULLT Vad vill ni ändra ( högst 3 )? 1., 2, 3 Hur viktigt är det för er / dig att du /ni ändrar detta? , 2 3 Har ni kompetens att klara att ändra detta? , 2, 3 Behöver ni Stöd J / N Vill ni ha stöd nu? J / N / tveksam Vilket Stöd?

30

31 1. DOKUMENTERADE INSATSER I PRIMÄRVÅRDEN 2013 Dokumenterade sjukdomsförebyggande insatser i primärvården 2013 MÅL Hälsocentral Tobak antal dagliga tobaksbrukare (MIT1) Minska antalet tobaksbrukare Antal ex.brukare efter 6 mån (MIT2) Antal personer med riskbruk (MIA+MIA1) Minska antalet personer med riskbruk FaR - antal utskrivna recept Öka antalet personer som uppnår rek. nivå av fysisk aktivitet Myrviken Svenstavik 2 8 Bräcke 1 1 Kälarne 4 Funäsdalen 6 1 Sveg Föllinge 6 15 Krokom Hammarstrand 5 Backe Strömsund 1 1 Hallen Järpen Åre Brunflo 1 6 Frösön 3 11 Lit 1 5 Lugnvik 6 19 Odensala Torvalla 2 1 Z-gränd Fjällhälsan 16 Offerdal 4 3 Nya Närvården Närvård Frostviken Gäddede 2 Total

32 1. EFFEKTMÅTTEN GRUNDUPPDRAGET FÖRE O EFTER -Far recepten ökar signifikant? flesta diabetiker har F ar -rökstopp ökar marginellt Far Järpen Jll st 2012 :5F 63 st 2013 : 3 FHG 221 st 773 Järpen MIT MIT1 MIT2 MIA

33 2. PERSONALEN a) Enkät Enkät 16 sidor : 10 VAS skalor+ reflektioner -Delmål/Mål viktiga median 8 -obligatorisk konditionstestning 5 - Uppmuntra god hälsa tidigt, Barnen - stötta beslutsfattare med kunskap - svårt nå de som behöver det - funktionella ICT Stöd saknas - arbeta med hälsa är svårt - när skall vi hinna

34 B) Personalens kondition som grupp oförändrad, enstaka förbättras signifikant kondition >39 ml/o2 kg <39 ml/o2 kg medelvärde ml/o2 kg Kondition Förändring N=21 Test 1 5 st 13 37,4 ml Test 2 mån 7 st 11 36,1 Förbättrade 8 Försämrade 10 lika 1 kondition > 39 ml 02/kg rek prof. Steven Blair klara sjukvårdsarbete Mindre än hälften klarar norm för sjukvårdsarbete KONDITION + BMI + VIKT O DESS FÖRÄNDRING

35 3.DIABETIKER N= 192 Frivilliga diabetiker som rekryteras till extra intervention bättre HBa1c värden? 144 far + inget ytterligare utom NDR Far Frivillig Konditionstest + livsstilsformulär + delmål,mål JA =16 Nej =32 Hb A1 C median 50 Hb A1 C median 54

36 4. CASE FINDING = PATIENTER IN PASSING INTERVENERAS MOTTAGNING - eldsjäl finns.. Dr A 27 st Dr B 0 Dr C 2 Dr D 1 Dr E 1 Dr F 0 Dr G 3 Mekanism, uppfyllelse delmål, mål 2015

37 5.BVC FÖRÄLDER SOM FÖREBILD N=CA 30 X VARJE ÅR X minuters samtal BVC formulär KRAM Kompetens,Resurs,Acceptans,Meningsfullhet Alla föräldrar positiva så långt, mest de som röker snusar? To be continued 2015 Beredskap till livstilsförändring stor vid avgörande livshändelser ( ex få barn )?

38 6. SKOLBARN ÅK 5 N CA 60 -Rökfria kontrakt= 0,pga. -Tobaksfri duo implementeras pga. projektet?!..tagit 1 år minuters gruppdialog i klass rummet skolsköterska= Mycket bra - Uppsats med pris 1500 kr varje år i 10 år,, pris i år till 3 klasser

39 7. HOTELL OCH RESTAURANG LINJEN ÅK 1 N= 17 -gruppdialog hälsa-riskfaktorer Skolsköterskan= mycket bra -anonym enkät därefter rökning/alkohol 40% av flickor röker börjat vid års ålder, brukar mer alkohol än icke rökare 15 % av pojkar röker Alla tror själv de kan sluta röka inom 5v till 3 år, ingen tror de röker vid 45 års ålder Ingen ville ha hjälp sluta röka to be continued 2015

40 8. INNOVATÖRER N = 5 Från ide` till test eller direkt in som rutin Patient: Nyttig matkasse för direkt hämtning, ICA, Konsum, Järpen, Kall Mörsil verkställs 2014 Idrottslärare : Rörelse Paus på Alla lektioner samverkan HC - Duveds skola mäta konc förmåga, kontrollgrupp påbörjas 2014 FK: Tidig medverkan på teammöten, verkställt 2013 Näringsliv, Företag gång slinga lunch verkställt 2013 Återkoppling/uppmuntran från HC via sms utvecklingsprojekt för jll? Kommun utbilda röksvansen lugna gatan, tjejgrupper projekt som finns i kommunen samverkan utbyten?

41

42 KONKLUSION AV 3 F-HG Skillnad mellan effekt, effektivitet i studier och i klinisk vardag Projekt med systemperspektiv kan ha fördelar A) möjliggör analys av mekanismer / effectiveness -människor med störst risk är svårast att nå och ge stöd -riktlinjer / styrdokument som metod ringa effekter -Saknas funktionella stöd till utförarna( information, kommunikation uppföljning, återkoppling) - Förändringar i organisationer tar tid?!? ex Tobaksfri duo - Samverkan i praktiken svår, måste byggas in i operativ rutin one way system med funktionella stöd,annars eldsjälar mot väderkvarnarna B) möjliggör integrerat utvecklingssamarbete mot mål, enhet för Vård /Hälso främjande Innovation till praxis?

43 DISKUSSION: FALLGROPAR I HÄLSOARBETE. - All roads lead to Rome? Räcker resurser? Risk falla in under law of parkinson? (Parkinsons lagar Arbete i en fråga tendera alltid expanderar, många arbeten sätts till för samma saker,icke värdeskapande, kostnader expanderar Expansion leder till komplexitet och komplexitet leder till förfall, tänkta effekter uteblir Lätt att diskutera trivialiteter vid beslutsfattande,svårare ta tid för noggranna analyser vid viktiga investering i infrastruktur för att göra rätt saker, Metodutveckling, effectiveness studier saknas innan implementation Ledningen, styr med riktlinjer/ kontroll att efficacy / används, Identifiera problem åtgärda Utvärdera Effekt, effektivitet

44 DISKUSSION : FÖRSLAG PÅ LÖSNING EFFEKTIVT HÄLSOARBETE. One way, a highway to Rome? Effectiveness? Mål, övergripande Metod, metodutveckling och utveckling av stöd innan bred implementation,definiera resurser, krav på resultat för systemet ( vad bidrar det med hälsa för jämtlänningar),integrerat på marginalen av verksamheter, finansiering? Reduktion av icke värdeskapande processer? Extern resurser? Utveckling vad,hur, med vem för vem? Paraply Identifiera problem åtgärda utvärdera STÖDprocesser till kärnprocess + utveckla effectiveness i verksamhet Ledning agerar snabbt rationellt pro / reaktivt ge förutsättningar Hjälpmedel / struktur Fo U Vård /Hälso innovation i praxis

45

46 3 F-HG FORTSÄTTER

47 Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se

Hälsocentralen central för hälsa?

Hälsocentralen central för hälsa? Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Hälsocentralen central för hälsa? Foto: Nicklas Blom/bildbanken.se Lars Carle distriktsläkare Kathrine Bylund sjuksköterska Birgitta Edfalk sjukgymnast Astrid Gustavsson

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 100 98 96 94 92 90 88 1999 2000 2001 2002 Helam 1 v Helt och delvis ammade vid 1 vecka 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 Helamn 6 mån Helt

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde n 1 / 14 2301 Bostad 2321503 Duved; centrum, Åre kommun 2321505 Åre centrum 2321506 Såå i Åre kommun 2321513 Tegefjäll i Åre kommun 2321514 Björnen i Åre kommun 2321515 Björnen centrum i Åre kommun 2321516

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård

Läs mer

Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen

Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen 1(8) Månadsrapport mars 2016 Region Jämtland Härjedalen Sammanfattning Region Jämtland Härjedalens verksamhet per mars 2016 Månadsrapport mars är den första av de förenklade månadsrapporter som enligt

Läs mer

Tryckeriet Kuvert Svenstavik Sjukhus. Las Öronklin Mottagningen

Tryckeriet Kuvert Svenstavik Sjukhus. Las Öronklin Mottagningen Kundid Namn C10000 Tryckeriet Kuvert C1001 Svenstavik Sjukhus C1003 Las Ögonklin Mottagningen C1004 Las Psykklin Adm/Stab C1014 Offerdal Folktandvården C1021 Remonthagen Rehabcentrum Rehab C1022 Las Infektionsklin

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012 HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

Prevention och behandling vid

Prevention och behandling vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013 HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen

Läs mer

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande. PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor 2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017

TOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017 TOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017 Drivs av A Non Smoking Generation Finansieras av Folkhälsomyndigheten och genomförs i samverkan med Norrköping, Katrineholm, Säffle och Bollnäs Kontakt gällande Tobaksfri

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Hälsocoach online hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget Anna Cavrak, projektledare Hälsocoach online, hälsokoordinator Södra Älvsborgs sjukhus, VGR Carl Lundberg, hälsoekonom,

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Rekommendationer från Hälsorådet

Rekommendationer från Hälsorådet Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;

Läs mer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 8 % röker dagligen (9 %) 13 % snusar dagligen (11 %) 20 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/

Läs mer

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Utbildning för utförare av Hälsosamtal Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal

Läs mer

Månadsrapport till landstingsstyrelsen 2014

Månadsrapport till landstingsstyrelsen 2014 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen 1(2) Samordningskansliet 2014-03-19 Charlotte Funseth Tfn: 063-14 75 51 E-post: charlotte.funseth@jll.se Månadsrapport till landstingsstyrelsen 2014 (LS/12/2014)

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Tobaksprevention inom tandvården

Tobaksprevention inom tandvården Tobaksprevention inom tandvården Lena Sjöberg leg tandläkare -81 ordförande Tandvård mot Tobak -05 Lena Sjöberg www.tandvardmottobak.org Skador i munhålan av tobaksbruk Gingivittandköttsinflammation Parodontit-tandlossning

Läs mer

18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN

18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 18 Yttrande över motion 2019:3 av Talla Alkurdi (S) och Victor Harju (S) om att införa digitala hälsosamtal i primärvården HSN 2019-0765 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0765 Hälso-

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer