FÖRMÖTE HÖLLS INFÖR SAMMANTRÄDE MED IMO:S MARINE ENVIRONMENT PROTECTION COMMITTEE MEPC 58

Transkript

1 FÖRMÖTE HÖLLS INFÖR SAMMANTRÄDE MED IMO:S MARINE ENVIRONMENT PROTECTION COMMITTEE MEPC 58 Närvarande: Andersson Per, Naturvårdsverket Berglund Pia, Sjöfartsinspektionen Berndtsson Nicklas, Sjöfartsinspektionen Borg Ulrika, Sjöfartsinspektionen Carlsson Carl, Sveriges Redareförening Eklund Erik, Sjöfartsinspektionen Eliasson Annette, Sjöfartsinspektionen Gelin Maria, Sjöfartsverket Grundström Reidar, Sjöfartsverket Hanzén Ronnie, Sjöfartsinspektionen Hoffrén Karin, Sjöfartsinspektionen Kjell Theresa, Miljödepartementet Lemieszewski Stefan, Sjöfartsverket Ljungmark Klas, Sjöfartsinspektionen Lundkvist Markus, Sjöfartsverket Meri Jaak, Näringsdepartementet Mårtensson Harald, Svenska Båtunionen Olson Tatjana, Sjöfartsinspektionen Ringborg Wille, Sjöfartsverket Svensson Nariné, Sjöfartsverket Wissler Anders, Sjöfartsverket Följande briefsammanställning med beslut om svensk hållning från förmöte tillsammans med resultat av EU-kommissionens samordningsmöte utgör instruktion till den svenska delegationen. Om tveksamhet avseende svensk hållning i någon fråga uppstår ska delegationsledaren tillfrågas. Ett samordningsmöte mellan EU-länder hölls i Bryssel Maria Gelin deltog i mötet. Svensk rapport från mötet, se bilaga 1. EU-kommissionens dokument, W.Doc.2008/88 Rev 2, upprättat på basis av samordningsmöte , se bilaga 2. Ett första EU-samordningsmöte på plats i London kommer att äga rum måndagen den 6 oktober kl Bilagor: Bilaga 1 Svensk rapport från EU-samordningsmöte Bilaga 2 EU-kommissionens dokument, W.Doc.2008/88 Rev 2, upprättat på basis av samordningsmöte ***** 1

2 2

3 IMO:S MARINE ENVIRONMENT PROTECTION COMMITTEE (MEPC 58) 6 10 oktober 2008 i London Svensk delegation: Maria Gelin, Sjöfartsverket, delegationsledare Jaak Meri, Näringsdepartementet Theresa Kjell, Miljödepartementet Stefan Lemieszewski, Sjöfartsverket Nariné Svensson, Sjöfartsverket Reidar Grundström, Sjöfartsverket Ulrika Borg, Sjöfartsverket Carl Carlsson, Sveriges Redareförening *************************************************************************************** Delegationen uppmärksammas på att ta hem alla papper som delas ut under själva mötet och i arbetsgrupper. Överlämnas vid hemkomsten till Sjöfartsinspektionens Internationella Sekretariat. *************************************************************************************** Agendapunkt 1 ADOPTION OF THE AGENDA 58/1 Secretariat Provisional Agenda 58/1/1 Secretariat Annotations and provisional timetable Dokumentet sammanfattar under varje agendapunkt de åtgärder MEPC har att vidta. Förslag till tidplan för mötet finns i bilaga 2. Följande arbets-, drafting- och andra grupper har aviserats: Working Group on GHG Emissions from ships bevakas av Stefan Lemieszewski och Nariné Svensson Review Group on Ballast Water Technologies bevakas av Ulrika Borg Drafting Group on Ship Recycling bevakas av Reidar Grundström och Theresa Kjell Drafting Group on Amendments to MARPOL Annex VI and the NOx Technical Code bevakas ev av Nariné Svensson Plenary bevakas av Maria Gelin 3

4 Agendapunkt 2 HARMFUL AQUATIC ORGANISMS IN BALLAST WATER (RG) Ulrika Borg hela agendapunkten: 58/2 Republic of Korea Application for Final Approval of the Electro-Clean System (ECS) Sammanfattning av frågeställningen: Det koreanska systemet, Electro Clean System (ECS), ansöker för andra gången om Final approval. Inlagan innehåller den ickekonfidentiella informationen som skickats in. Den första ansökan (MEPC 57/2/1) beviljades i enlighet med GESAMP-BWWG:s rekommendation (MEPC 57/2) inte Final approval under MEPC 57. Systemet grundar sig på elektrolytisk desinfektion. Inför MEPC 57 noterade GESAMP-BWWG att systemet producerar klorerade och bromerade biprodukter och rekommenderade bl.a. att korrosionstester skulle genomföras. Det har nu genomförts och systemet har även utrustats med ett online övervakningssystem för gaser (vät- och klorgas) för att förbättra säkerheten för besättningen och fartyget. Vidare har man i enlighet med GESAMP-BWWG:s och MEPC:s rekommendationer, i enlighet med G8 (resolution MEPC.125(53)), bl.a. gjort ytterligare landbaserade tester som ska uppfylla kriterierna för salthalt, POC, DOC och TSS (G ) samt toxicitetstester på behandlat vatten som släpps ut i och även genomfört Human Exposure Scenarios (HES). F kdm: Basic approval av systemet beviljades efter ansökan i dokument MEPC 54/2/3 (jmf rapporten från GESAMP-BWWG:s första möte i MEPC 54/2/12 och ansökan i MEPC 54/2/3). Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Stödde GESAMP-BWWG:s rekommendation till MEPC 57 (MEPC 57/2) att inte ge systemet Final approval. Svensk hållning: Notera och se svensk hållning (punkt 3) för rapporten från GESAMP-BWWG:s sjätte möte (MEPC 58/2/7) där denna ansökan behandlades. 58/2/1 Norway Application for Final Approval of the OceanSaver Ballast Water Management System (OS BWMS) Sammanfattning av frågeställningen: Det norska systemet, OceanSaver Ballast Water Management System (OS BWMS) ansöker om Final approval. Inlagan innehåller den ickekonfidentiella informationen som skickats in. Systemet grundar sig på kavitation, övermättnad (super-saturation) av kväve (minskar syrehalten) och elektrokemi. Aktiva substanser som ingår i systemet är klor, ozon och väteperoxid. Basic approval beviljades i enlighet med GESAMP-BWWG:s rekommendation (MEPC 57/2/10) under MEPC 57. Godkännandet var dock kopplat till ett antal rekommendationer inför en eventuell Final approval ansökan som har beaktats i denna ansökan. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Stödde GESAMP-BWWG:s rekommendation till MEPC 57 (MEPC 57/2/10) att ge systemet Basic approval (ansökan i MEPC 57/2/6). Godkännandet var dock kopplat till ett antal rekommendationer inför en eventuell Final approval ansökan. Sekvensen av de olika behandlingsstegen kan variera och GESAMP-BWWG påpekade att för ansökan om Final approval så krävs att en slutlig konfiguration presenteras. Detta gällde i synnerhet den elektrokemiska behandlingens konfiguration då den processen producerar aktiva substanser och biprodukter och även kvävebehandlingen då den kräver riskminskande procedurer inför utsläpp (barlastvattnet behöver syresättas). Vidare noterade GESAMP- BWWG att korrosionstester inte gjorts för systemet i sin helhet utan endast med avseende på barlastvatten som övermättats med kväve. Human Exposure Scenario (HES) saknades liksom uppgifter om PEC (Predicted Environmental Concentration). Dessutom så efterlystes en förklaring till varför vattnet fortfarande fem dagar efter behandling ger utslag i ekotoxikologiska tester. En förutsättning för att SE skulle kunna gå på GESAMP-BWWG:s rekommenderade linje var att ett antal frågetecken reddes ut. Frågetecknen anges i den svenska instruktionen för MEPC 57/2/10. Eftersom inget utrymme lämnades för att diskutera GESAMP-BWWG rapporterna i plenum under MEPC 57 ställdes dessa 4

5 frågor i stället enskilt till ORDF för GESAMP-BWWG, Tim Bowmer (TB). Svaren framgår av den svenska rapporten från MEPC 57. Svensk hållning: Notera och se svensk hållning (punkt 1) för rapporten från GESAMP-BWWG:s sjunde möte (MEPC 58/2/8) där denna ansökan behandlades. 58/2/2 Germany Application for Basic Approval of the Ecochlor Ballast Water Treatment System Sammanfattning av frågeställningen: Den tyska inlagan innehåller den icke konfidentiella informationen från ansökan om Basic approval för Ecochlor Ballast Water Treatment System (BWTS). Systemet grundar sig på generering av klorfri klordioxid via en patenterad metod - Eka Chemicals Purate technology (5,0 mg/l i slutlig koncentration som injiceras i barlastvattnet). Metoden innebär att man har kontroll över ingående (precursor) kemikalier och utesluter därmed tillverkningen av oönskade biprodukter såsom fritt tillgängligt klor. Enligt inlagan tar det ca 24 h för klordioxid att brytas ned till en koncentration som inte är möjlig att upptäcka. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: I februari 2007 kontaktade Ecochlor Sjöfartsinspektionen för att höra om de kunde skicka in en ansökan om Basic approval via SE. Inspektionen i samråd med Sjöfartsverket sa nej med hänvisning till verkets policy att endast skicka in denna typ an ansökan i de fall det rör sig om svenska tillverkare av system för behandling av barlastvatten (Ecochlor har sin bas i USA). Att Ecochlor kontaktade SE berodde på att man har testat systemet på det svenska fartyget Atlantic Compass (ACL). Jämför SjöV dnr Svensk hållning: Notera och se svensk hållning (punkt 2) för rapporten från GESAMP-BWWG:s sjunde möte (MEPC 58/2/8) där denna ansökan behandlades. 58/2/3 Republic of Korea Application for Final Approval of the NK-03 BlueBallast System (Ozone) Sammanfattning av frågeställningen: Korea har ansökt om Final approval för NK-O3 BlueBallast system (tidigare kallat bl.a. NK Ballast Water Treatment System). Systemet genererar den aktiva substansen ozon som sprutas in i barlastvattnet. Ozon genereras genom att ta bort kvävgas i luft så att syrehalten ökar och därefter låter man luften passera ett högfrekvent elektriskt fält för att generera ozon. För att minimera eventuella korrosionseffekter sprutas ozonen in inom ett område som ska vara tillverkat av icke korroderande rostfritt stål (avsn 6.1.2). Information om materialet finns i den konfidentiella information som skickats direkt till GESAMP-BWWG. Systemet fick Basic approval under MEPC 56. Godkännandet var kopplat till ett antal villkor såsom att en utförligare riskanalys behövde genomföras för systemet (MEPC 56/2/2 annex ). Tidigare svenska aktiviteter i frågan: SE stödde GESAMP-BWWG:s rekommendation att ge systemet Basic approval under MEPC 56 (MEPC 56/2/2). Dessförinnan stödde SE GESAMP-BWWG:s rekommendation att inte ge systemet Basic approval med anledning av att mycket information saknades i ansökan (MEPC 55/2/27, MEPC 55/2/3 och MEPC 55/2/16). Svensk hållning: Notera och se svensk hållning (punkt 3) för rapporten från GESAMP-BWWG:s sjunde möte (MEPC 58/2/8) där denna ansökan behandlades. 58/2/4 Secretariat Draft of the revised Guidelines for approval of ballast water management systems (G8) Sammanfattning av frågeställningen: Inlagan innehåller en reviderad version av Guidelines for approval of ballast water management systems (G8), resolution MEPC.125(53). Ändringarna accepterades under MEPC 57 och målsättningen är att anta reviderade G8 under MEPC 58. Det är huvudsakligen texten i Part som har ändrats för att förtydliga antalet organismer som ska finnas i barlastvattnet som tas in vid 5

6 ombordtester som genomförs inom ramen för typgodkännande av system för behandling av barlastvatten. Detta som en följd av diskussioner om detta under MEPC 56 och en inlaga från DE till MEPC 57 (MEPC 57/2/11). Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Deltagit i diskussioner och revideringsarbetet under BLG 11, MEPC 56 och MEPC 57. Svensk hållning: Stöd. 58/2/5 Secretariat Outcome of BLG 12 concerning ballast water management Sammanfattning av frågeställningen: Sekretariatet redovisar resultatet från BLG 12 och Ballast Water Working Groups (BWWG) arbete enligt nedan. 1. Utkastet av Draft guidelines for ballast water sampling (G2) färdigställdes. G2 utgörs av en allmän vägledning om stickprovtagnings- och analysprotokoll för barlastvatten samt vägledning för hantering och förvaringsmetoder av proverna (återfinns i BLG 12/17 annex 1). 2. Under BLG 12 ansåg vissa MS att nuvarande utkast av G2 inte ger tillräcklig visshet för fartygen och dessa har haft möjlighet att skicka in inlagor om detta (se MEPC 58/2/11 och MEPC 58/INF.10). 3. Anledningen till att vissa MS anser att nuvarande utkast av G2 inte ger tillräcklig visshet för fartygen är bl.a. att det i utkastet till G2 hänvisas till ett cirkulär som ska tas fram med ytterligare vägledning om stickprovtagnings- och analysprotokoll. Enligt de som motsätter sig antagandet av G2 i sin nuvarande utformning skulle ett godkännande innebära att man godkänner ett framtida dokument som man inte känner till innehållet i. Det är visserligen korrekt men under BLG påpekade ordförande för BWWG att om G2 inte antas riskerar ikraftträdandet av barlastvattenkonventionen att försenas ytterligare. 4. FSI anmodas notera G2 efter att de antagits genom en resolution när FSI tar fram riktlinjer för hamnstatskontroll (f kdm: interimsriktlinjer (survey guidelines) finns i BWM.2/Circ.7). 5. Ett vägledningsdokument med en reaktionsplan för användning vid nödsituationer i samband med barlastvattenhantering färdigställdes och avses utfärdas i form av ett BWM cirkulär (BLG 12/17 Annex 2). 6. Del 2 av BWWG:s BLG rapport skickades direkt till MEPC 58 (återfinns i MEPC 58/2/6). Detta med anledning av att BWWG inte hann arbeta sig igenom samtliga terms of reference under den officiella tid som fanns till förfogande och BWWG tilläts arbeta vidare efter att den officiella rapporten var klar (jmf BLG 12/WP.5). 7. BWWG behöver återupprättas under BLG 13 för att arbeta vidare i enlighet med terms of reference som anges i BLG 12/17 annex BLG 12 var överens om att be MEPC ändra namnet på agendapunkt 5 från Development of guidelines for uniform implementation of the 2005 BWM Convention till Development of guidelines and other documents for uniform implementation of the 2005 BWM Convention med target completion date år Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Deltog under BLG 12 i BWWG:s arbete och stödde principen med standardisering av stickprovtagnings och analysprotokoll. För kännedom utdrag ur BWWG BLG 12 rapporten: I BWWG påtalades behovet av standardisering och BWWG tycktes i stort sett enig i behovet av detta. Denna fråga drevs av Panama, Bahamas och Grekland.. Panama påpekade att utan godkänd standardisering kan man inte gå vidare med ratificeringsprocessen av barlastvattenkonventionen. Detta föranledde långa diskussioner i BWWG eftersom det i dagsläget inte existerar metoder som skulle kunna rekommenderas i form av standardiserad teknisk vägledning för provtagning och analys av barlastvatten. Sådana metoder förväntas dock finnas tillgängliga när administrationerna tagit fram sina regimer för att kontrollera efterlevnaden av utsläppsbestämmelserna för barlastvatten. Med anledning av dessa diskussioner står i utkastet till G2 att innan barlastvattenkonventionen träder ikraft behöver ett cirkulär tas fram med uppgifter om stickprovtagnings- och analysprotokoll 1 inklusive råd för en enhetlig 1 Påpekas bör att med protokoll i detta avseende avses även procedurer för provtagning och analyser av barlastvatten. 6

7 tillämpning av dessa (BLG 12/WP.5 annex 1 sid ). USA påpekade i BWWG att detta inte kan stödjas med anledning av att det anses vara för beskrivande och utanför omfattningen av G2. Även DE reserverade sig i BWWG mot detta med motiveringen att det anses vara för beskrivande och skulle försena ratificeringsprocessen av konventionen. SE:s ståndpunkt i BWWG var att vi stöder principen med att standarder eller en kvalitetsnivå tas fram och att ratificeringsprocessen inte bör försenas. Det är tveksamt om det kan sägas att målsättningen med att färdigställa G2 uppnåddes med anledning av nämnda diskussioner. Även i plenum hölls långa diskussioner kring det ovan nämnda cirkuläret. Bland andra Panama, Bahamas, Marshall Islands, Grekland, Cypern, Saudi Arabien och ICS påtalade behovet av visshet genom standardisering. Nya Zeeland sa att de stöder G2 i sin nuvarande utformning eftersom G2 inte kan bli bättre än vad dem är i dagsläget eftersom metoderna inte existerar ännu. Även Frankrike nämnde att de kan tänka sig att stödja G2 även om de inte är perfekta i dagsläget. Detta stöddes även av Storbritannien, DE, Nigeria och förespråkades av FOEI (Friends of the Earth International). USA sa, liksom i BWWG, att hänvisningen till ett cirkulär leder till att G2 blir för beskrivande, men att man stöder principen med standardisering. Svensk hållning: 1. Stöd antagandet av G2 (BLG 12/17 annex 1). 2. Notera att de MS som anser att nuvarande utkast av G2 inte ger tillräcklig visshet haft möjlighet att skicka in inlagor om detta. Denna inställning är förståelig men antagandet av G2 och därmed ett snabbt ikraftträdandet av barlastvattenkonventionen bör stödjas. 3. Stöd att BLG instrueras att, före ikraftträdandet av barlastvattenkonventionen, ta fram ett IMO cirkulär med vägledning om provtagning och analys av barlastvatten. 4. Notera att FSI anmodas notera G2 efter att de antagits genom en resolution när FSI tar fram riktlinjer för hamnstatskontroll. 5. Stöd godkännandet av vägledningsdokument med en reaktionsplan för användning vid nödsituationer i samband med barlastvattenhantering (BLG 12/17 Annex 2). Stöd även att detta dokument utfärdas i form av ett BWM cirkulär. 6. Stöd BLG:s bemyndigande att skicka del 2 av BWWG:S rapport direkt till MEPC Notera att BWWG kommer att återupprättas under BLG 13 och stöd terms of reference enligt BLG 12/17 annex Stöd att agendapunkt 5 för BLG ändras till Development of guidelines and other documents for uniform implementation of the 2005 BWM Convention (med target completion date år 2010). 58/2/6 Chairman of the Ballast Water Working Group Report of the Working Group on development of Guidelines for uniform implementation of the 2004 BWM Convention (Part 2) Sammanfattning av frågeställningen: Ordförande i Ballast Water Working Group (BWWG) presenterar del 2 av rapporten från BWWG:s arbete under BLG 12. Eftersom BWWG inte hann arbeta sig igenom samtliga terms of reference under den officiella tid som fanns till förfogande godkändes att BWWG arbetade vidare efter att den officiella rapporten i BLG 12/WP.5 var klar. BWWG arbetade vidare med följande. 1. Utkast till en resolution om ett rapporteringssystem för typgodkända system för hantering av barlastvatten (BLG 12/5/5 av Japan). 2. Ett vägledningsdokument om hur kemikalier bör hanteras och förvaras ombord (BLG 12/5/4 av Storbritannien). 3. Ett förslag med ta fram ett ta fram rekommendationer med avseende på långsiktiga effekter, underhåll och tillförlitlighet av system för hantering av barlastvatten (BLG 12/5/20 av Brasilien). Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Deltog under BLG 12 i BWWG:s arbete. 7

8 Svensk hållning: 1. Stöd ett antagande av utkastet till en resolution om ett rapporteringssystem för typgodkända system för hantering av barlastvatten. 2. Notera att arbetet med att ta fram ett vägledningsdokument om hur kemikalier bör hanteras och förvaras ombord kommer att fortsätta under BLG Notera även att förslaget med ta fram ett ta fram rekommendationer med avseende på långsiktiga effekter, underhåll och tillförlitlighet av system för hantering av barlastvatten (MEPC 55/5/20) inte ansågs nödvändigt eftersom denna information redan finns tillgänglig hos tillverkaren. 58/2/7 Secretariat Report of the sixth meeting of the GESAMP-Ballast Water Working Group Sammanfattning av frågeställningen: GESAMP-BWWG höll sitt sjätte möte den maj GESAMP-BWWG hade ny ordförande Jan Linders från Nederländerna. Gruppen behandlade ansökan om godkännande av tre system och rekommenderar följande: 1. Att det japanska systemet, TG Ballastcleaner and TG Environmentalguard, ges Basic approval. Godkännandet är dock kopplat till ett antal villkor som bör redas ut inför en framtida ansökan om Final approval som bl.a. inkluderar korrosionseffekter och akuta toxicitetstester på behandlat barlastvatten (jmf annex ). Systemet presenteras i dokument MEPC 57/2/8 och utgörs av en kombination av filtrering och kemisk behandling. Aktiv substans är natriumhypoklorit - TG Ballastcleaner (jmf annex ). Ytterligare ett antal kemikalier hade av den sökande identifierats som antingen aktiva substanser eller relevanta kemikalier bl.a. natriumsulfit (TG Environmentalguard), natriumbromat, kloroform och bromofrom (jmf annex ). Utöver de kemikalier som den sökande hade angett noterade GESAMP-BWWG att även bromoklorättiksyra kan behöva utvärderas. Vid intag behandlas barlastvattnet med natriumhypoklorit och när det släpps ut behandlas det med natriumsulfit (vilket helt påstås eliminera rester av klor). För ytterligare information se annex Att det nederländska systemet, Greenship s ballast water management system, ges Basic approval. Godkännandet är dock kopplat till ett antal villkor som bör redas ut inför en framtida ansökan om Final approval som bl.a. inkluderar att långsiktiga korrosionstester bör genomföras (jmf annex ), att information om Human Exposure Scenario (HES) tas fram och att uppgifter om det organiska innehållet i testvattnet som behandlas med naturligt havsvatten tillhandahålls. Systemet presenteras i dokument MEPC 57/2/7 och utgörs av en kombination av filtrering och elektrolys. Aktiva substanser är fritt aktivt klor (FAC) och TRC (Total Residual Chlorine). Fritt aktivt klor leder till att halogena biprodukter bildas. Relevanta kemikalier som identifierats är bl.a. halometaner, haloättiksyra och kloraminer (jmf annex 6 sektion 3.3). För ytterligare information se annex Att det koreanska systemet, Electro-Clean System (ESC), ges Final approval. Godkännandet är dock kopplat till tre villkor: a) att de aktiva substanserna maximalt doseras till 10 mg/l (övervakas med sensorer), b) att barlastvatten som släpps ut maximalt har en koncentration av aktiva substanser som uppgår till < 0,02 mg/l (övervakas med sensorer) och c) att ytterligare korrosionstester genomförs (jmf annex ). Det sistnämnda bl.a. med anledning av att de slutsatser de sökande kommit fram till motsägs av annan känd publicerad data. Den sökande kom fram till att klorinerat vatten minskar korrosion. Systemet, som för andra gången ansökt om Final approval, presenteras i dokument MEPC 58/2 och producerar aktiva substanser in situ genom elektrolys. Information om första Final approval ansökan återfinns i rapporten från GESAMP-BWWG:s femte möte i MEPC 57/2. Noteras bör att det neutraliseringssystem som används för att minska TRO koncentrationen sedan den första ansökan om Final approval har ändrats från natriumbisulfit (sodium bisulphite) till natriumtiosulfat (sodium thiosulphate). För ytterligare information se annex 7. Utöver ovanstående arbetade GESAMP-BWWG med följande. Methodology for information gathering and the conduct of work of GESAMP-BWWG. Methodology reviderades i enlighet med tidigare MEPC beslut och den senaste versionen 8

9 återfinns i inlagans annex 4 (samma version som i BWM.2/Circ. 13). Jmf punkterna 4-6 under svensk hållning. Under MEPC 57 framkom att behov av ett förtydligande med avseende på varför toxicitetstester på barlastvatten bör genomföras omedelbart efter behandling av barlastvattnet, i mitten av och i slutet av den fem dagars period som krävs enligt G8 (jmf 4.4 i inlagan och Part 2 sektion 2.3 i utkastet till reviderade G8 i MEPC 58/2/4). Med anledning av det har GESAMP-BWWG nu bl.a. förtydligat att provtagning av utsläppsvattnet för att göra ekotoxikologiska tester och därtill relaterad analytisk kemi (whole effluent) endast bör tillämpas av system som varken omfattar ett neutraliseringssteg eller behandling vid utsläpp. Emellertid, i de fall där ett neutraliserande steg utgör en integrerad del av behandlingssystemet, bör det visas att det steget är kapabelt att på ett effektivt sätt neutralisera alla nivåer av aktiva substanser som kan finnas i systemet. Ytterligare information återfinns i inlagans sektion 3.3. Jmf punkt 7 under svensk hållning. Det norska förslaget (BLG 12/5/10) att screena system för behandling av barlastvatten med avseende på om de använder aktiva substanser eller inte samt att utvärdera testanläggningar hade av MEPC 57 refererats till GESAMP-BWWG. Gruppen stöder inte förslaget om screening bl.a. med motiveringen att MEPC tidigare sagt att beslutet om huruvida ett system använder aktiva substanser eller inte är upp till de enskilda administrationerna att ta 2 och att det ytterligare kan fördröja godkännandeprocessen (jmf 4.5 i inlagan). Skulle MEPC anse att GESAMP-BWWG bör ta på sig denna uppgift, så accepteras det. Ett sådant beslut medför dock att resurserna till GESAMP-BWWG behöver ökas. Vad gäller utvärdering av testanläggningar föreslår GESAMP-BWWG att man använder sig av GloBallast Programmes Guidance Manual for Ballast Water treatment Technology Test Facility som GloBallast har som målsättning att ta fram (jmf 4.6 i inlagan). GloBallast har även planer på att hålla en workshop i ämnet. Eftersom de flesta system producerar likadana kemiska biprodukter i det behandlade barlastvattnet föreslår GESAMP-BWWG att en databas tas fram som innehåller toxikologiska, ekotoxikologiska data och uppgifter om fysikaliska egenskaper för kemiska biprodukter (jmf 4.9 i inlagan). Databasen bör vara tillgänglig för alla IMO MS. Det skulle bl.a. medföra att en modell används vid beräkning av Predicted Environmental Concentrations (PEC) och att information om Predicted No Effect Concentrations (PNEC) för biprodukter (kemikalier) som återkommande används av olika systemtillverkare kan användas på ett konsekvent sätt. Jmf punkt 12 under svensk hållning. Ett sjunde mötet med GESAMP-BWWG hölls 30 juni 4 juli 2008 och redovisas i dokument MEPC 58/2/8. Ett åttonde möte kommer att hållas den februari Deadline till IMO för ansökningar om godkännande som avses tas upp under MEPC 59 (6-10 juli 2009) har satts till den 19 december 2008 (jmf 4.3 i inlagans annex). Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Det japanska systemet, TG Ballastcleaner and TG Environmentalguard, presenterades under BLG 12 och SE var på plats. Under MEPC 57 stödde SE att det koreanska systemet, Electro-Clean System (ESC), inte gavs Final approval. Den svenska hållningen till den norska inlagan om screening (BLG 12/5/10) var att stödja ändringsförslagen i G8 inklusive att en lämplig grupp upprättas för att genomföra kontroll ( screening ) av system för behandling av barlastvatten med avseende på om de använder aktiva substanser eller inte samt en för utvärdering av landbaserade och ombordbaserade tester. MEPC:s tidigare beslutet att överlämna beslutet om huruvida ett system använder aktiva substanser eller inte är upp till de enskilda administrationerna kom som svar på en fråga i en SE inlaga (MEPC 53/2/6). 2 Det anges ingen referens i inlagan, men troligtvis syftar man på slutsatsen som BWRG kom fram till efter att SE i MEPC 53/2/6 bad om ett förtydligande om huruvida ett svenskt system som ansökte om Basic approval skulle betraktas som ett system som använder aktiva substanser eller inte. Slutsatsen blev att det va upp till den enskilda administrationen att visa att no residuals inte fanns i det behandlade vattnet (se MEPC 53/WP.9). Väl i plenum rådde dock inte enighet om detta med anledning av att no residuals inte var definierat. 9

10 Svensk hållning: 1. Stöd att det japanska systemet, TG Ballastcleaner and TG Environmentalguard, ges Basic approval (jmf 4.11 i inlagan). 2. Stöd att det nederländska systemet, Greenship s ballast water management system, ges Basic approval (jmf 4.12 i inlagan). 3. Stöd att det koreanska systemet, Electro-Clean System (ESC), ges Final approval (jmf 4.13 i inlagan). Följ de eventuella diskussioner som uppstår om behovet av ytterligare korrosionstester. 4. Stöd den uppdaterade versionen av Methodology (jmf 4.1 i inlagan). 5. Notera och stöd att GESAMP-BWWG har för avsikt att ytterligare utveckla Methodology, i synnerhet med avseende på HES, Human Exposure Scenario, (jmf 4.2 i inlagan). 6. Notera att administrationerna inbjuds att skicka in kommentarer och förslag om HES för att underlätta GESAMP-BWWG:s arbete (jmf 4.3 i inlagan). 7. Stöd GESAMP-BWWG:s förtydligande om varför toxicitetstester på barlastvatten bör genomföras omedelbart efter behandling av barlastvattnet, i mitten av och i slutet av den fem dagars period som krävs enligt G8 (jmf 4.4 i inlagan). 8. Notera att GESAMP-BWWG inte stöder det norska förslaget (BLG 12/5/10) att screena system för behandling av barlastvatten med avseende på om de använder aktiva substanser eller inte. I efterföljande diskussioner bör SE stödja eventuella förslag som leder till att miljövänliga godkända system kommer fram så fort som möjligt. 9. Stöd att GESAMP-BWWG gärna finns representerade på den föreslagna GloBallast Workshop on ballast water treatment technology test facilities (jmf 4.6 i inlagan). Workshopen är en lämplig kompromiss men frågan är om den kan att hållas snabbt nog för att gynna en snabb utveckling av system. I teorin låter det som en lämplig kompromiss frågan är bara hur fort man har möjlighet att organisera detta. Behovet av utvärderingar av testanläggningar är akut. 10. Notera att administrationerna uppmanas att råda de som ansöker om godkännande att ställa upp ansökan i enlighet med Methodology (jmf 4.7 i inlagan). 11. Notera begäran om att administrationerna ska utvärdera dossiererna med ansökan och bekräfta att de är kompletta innan de skickas till IMO (jmf 4.8 i inlagan). Trots att detta påpekats flera gånger tidigare hade även denna gång inkommit ansökningar som inte var kompletta. 12. Stöd GESAMP-BWWG:s förslag att ta fram en databas som innehåller toxikologiska, ekotoxikologiska data och uppgifter om fysikaliska egenskaper för kemiska biprodukter (jmf 4.9 i inlagan). 13. Stöd att ytterligare två dagar tilldelas GESAMP-BWWG för att diskutera utvärderingsprocessen utöver den tid som tilldelas för att gå igenom inkomna ansökan om godkännande (jmf 4.10 i inlagan). 14. Stöd rapporten i sin helhet (jmf 4.14 i inlagan). Förslag till yttrande: 9. Has a date been set for the GloBallast Workshop on ballast water treatment technology test facilities (jmf 4.6 i inlagan)? 58/2/8 Secretariat Report of the seventh meeting of the GESAMP-Ballast Water Working Group Sammanfattning av frågeställningen: GESAMP-BWWG höll sitt sjunde möte den 30 juni 4 juli Ordförande var återigen Finn Pedersen från Finland som tidigare var ordförande under GESAMP-BWWG:s första och andra möten. Gruppen behandlade de återstående ansökningarna om godkännande av system för behandling av barlastvatten som skickats in till IMO till deadline den 21 mars GESAMP-BWWG rekommenderar följande: 1. Att det norska systemet, OceanSaver Ballast Water Management System (OS BWMS) ges Final approval. Påpekas bör att Egil Dragsund från norska DNV inte deltog när gruppen gick igenom denna ansökan eftersom han har varit involverad i utvecklingen av systemet. Godkännandet är kopplat till ett antal villkor som bör redas ut innan administrationen utfärdar ett typgodkännandecertifikat. Som villkor har satts att 1) de aktiva substanserna maximalt doseras till 10

11 2.5 mg/l, 2) de aktiva substanserna vid utsläpp av (behandlat) barlastvatten maximalt har en koncentration på mg/l, 3) ett neutraliseringssteg utvecklas ytterligare och typgodkänns, 4) de toxikologiska hälsoaspekterna vid handhavande av det föreslagna neutraliseringsämnet (natriumtiosulfat) utvärderas och 5) det behandlade barlastvattnet luftas innan det släpps ut för att minska koncentrationen av bromform. Värt att notera är att koncentrationen av bromoform uppgår till 294 µg/l vilket är långt över WHO:s riktlinjer för dricksvattenkvalitet som är på <100µg/l (se annex ). Inför ansökan om Basic approval (MEPC 57/2/6) hade korrosionstester inte genomförts för systemet i sin helhet utan endast med avseende på barlastvatten som övermättats med kväve. GESAMP-BWWG noterade att nu hade dessa korrosionstester gjorts då systemets filter, kavitation och kväveöverrmättnad varit igång. Detta innebär att det elektrokemiska steget inte varit inkopplat vid genomförandet av testerna (se annex 4 avsnitt 5.3). Man har dock i ansökan bifogat uppgifter om teoretiska studier som anses visa att sannolikheten för att det elektrolytiska steget skulle påverka korrosionsprocessen är osannolik. För ytterligare information se annex Att det amerikanska systemet Ecochlor Ballast Water Treatment System ges Basic approval (ansökan har skickats in via den tyska administrationen). Inför en ansökan om Final approval behöver bl.a. den maximalt tillåtna halten av aktiva substanser (klorindioxid och klorit) definieras, whole effluent toxicitetstester genomföras, en fullständig riskanalys för miljön tas fram och GESAMP-BWWG rekommenderar även att långtidskorrosionstester genomförs (se annex 5 Summary). GESAMP-BWWG anser att nivåerna för kvantifiering av THM (trihalometan) och HAA ( halocetic acid ) som används i det behandlade barlastvattnet är för höga och bör vara <0.1 µg/l (se annex 5 Summary 0.5). För ytterligare information se annex Att det koreanska systemet NK-O3 BlueBallast system inte ges Final approval. Enligt GESAMP- BWWG saknade ansökan information om spårbarheten av prover som skickats för analys, resultat från kemiska analyser, förklaring till skillnader mellan nuvarande och förut angivna resultat, beräkning av PEC (Predicted Environment Concentration) för aktiva substanser och relevanta kemikalier samt riskanalys för miljön beräkning av PEC/PNEC (Predicted No Effect Concentration) (se annex 6 Summary 0.11). I ansökan rekommenderar systemtillverkaren att behandlat barlastvattnen ligger kvar i tankarna ( holding time ) i minst två dygn innan det släpps ut. Eftersom inga ekotoxtester genomförts på vatten som legat i två dygn anser GESAMP-BWWG inte att det är acceptabelt (se annex 6 Summary 0.5). GESAMP-BWWG rekommenderar även att ytterligare korrosionstester genomförs eftersom de som genomförts hittills inte sträckt sig över tillräckligt lång tid (se annex 6 Summary 0.10). För ytterligare hänvisas till annex 6. GESAMP-BWWG upprepar behovet av att ansökningarna innehåller den information som anges i det existerande Methodogly dokumentet (den senaste versionen återfinns i BWM.2/Circ.13). Vidare har man svarat på några frågor med begäran om förtydligande om tester som inkommit från nederländska Greenship Ltd. som ansökt om Basic approval i MEPC 57/2/7 och som GESAMP-BWWG gick igenom under sitt sjätte möte (rapporten återfinns i MEPC 58/2/7). För detaljer om detta se inlagans avsnitt 5. GESAMP-BWWG bekräftar att ett åttonde möte avses hållas den februari Deadline till IMO för ansökningar om godkännande som avses tas upp under det mötet och därmed under MEPC 59 (6-10 juli 2009) har satts till den 19 december 2008 (jmf 3.3 på rapportens sida 4). GESAMP-BWWG öppnar även upp för möjligheten att hålla ytterligare ett möte innan MEPC 59 om det skulle inkomma fler än tre ansökningar till den 19 december Tidigare svenska aktiviteter i frågan: I februari 2007 kontaktade Ecochlor Sjöfartsinspektionen för att höra om de kunde skicka in en ansökan om Basic approval via SE. Inspektionen i samråd med Sjöfartsverket sa nej med hänvisning till verkets policy att endast skicka in denna typ an ansökan i de fall det rör sig om svenska tillverkare av system för behandling av barlastvatten (Ecochlor har sin bas i USA). Att Ecochlor kontaktade SE berodde på att man har testat systemet på det svenska fartyget Atlantic Compass (ACL). Jämför SjöV dnr

12 Svensk hållning: 1. Stöd att det norska systemet, OceanSaver Ballast Water Management System (OS BWMS) ges Final approval (jmf 4.1 i inlagan). Var dock uppmärksam på om det framkommer ytterligare synpunkter om de korrosionsteser som genomförts och som GESAMP-BWWG påpekar inte genomförts för systemet i sin helhet. Det vore lämpligt om administrationen som typgodkänner kan säkerställa att hela systemet, inklusive det elektrokemiska steget, är i bruk när korrosionstester genomförs (vilket inte nu varit fallet), och att man inte endast hänvisar till teoretiska studier och sannolikhetsantaganden. Även ytterligare synpunkter på de höga halterna av bromoform bör beaktas. 2. Stöd att det amerikanska systemet Ecochlor Ballast Water Treatment System ges Basic approval (ansökan har skickats in via den tyska administrationen). 3. Stöd att det koreanska systemet NK-O3 BlueBallast system (tidigare kallat bl.a. NK Ballast Water Treatment System) inte ges Final approval. 58/2/9 United Kingdom Draft United Kingdom Type Approval Guidelines for ballast water management systems Sammanfattning av frågeställningen: Storbritannien informerar om ett utkast till riktlinjer för typgodkännande som tagits fram. Utkastet föreslås användas som grunddokument för att ta fram IMO riktlinjer för administrationer som typgodkänner barlastvattensystem. Utkastet har tagits fram för att vägleda administrationen vid bedömning av ett barlastvattensystems toxiska påverkan på miljön och även för att bedöma om ett system använder aktiva substanser eller inte. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sjöfartsinspektionen (Ulrika Borg) fick utkastet för kännedom och eventuella synpunkter i maj 2008 innan inlagan skickades till IMO. Inga synpunkter lämnades eftersom denna process ännu inte påbörjats i SE. Utkastet skickades även till DE som inte heller lämnade några synpunkter. Svensk hållning: Utkastet till riktlinjerna följer det etablerade typgodkännandeförfarandet i de flesta länder inom EU. Mot den bakgrunden kan SE stödja att utkastet till riktlinjerna används som grunddokument till IMO-riktlinjer om det beslutas att ett sådant arbete ska påbörjas. 58/2/10 Brazil Review process of ballast water treatment technologies Sammanfattning av frågeställningen: Brasilien har ett antal föreslag för att förbättra arbetet med granskningen av teknologi för behandling av barlastvatten inför möten med Review Group (BWRG) enligt nedan. 1. Att lämplig planering för BWRG tas fram inför kommande möten. 2. Att det erkänns att datumen i barlastvattenkonventionens regel B-3 är orealistiska och att fartyg inte bör krävas uppfylla dessa. Dessutom bör testresultat från ombordtester, praktiska och tekniska aspekter beaktas ytterligare genom att använda den mall som tagits fram av Sekretariatet till RG (i MEPC 53/2/2). 3. Att existerande information om system för hantering av barlastvatten görs tillgänglig på ett systematiskt till framtida BWRG möten. 4. Att tekniska aspekter refereras vidare till BLG. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Deltagit BWRG under MEPC 53, 54, 56 och

13 Svensk hållning: 1. Notera önskemålet om att lämplig planering för BWRG tas fram inför kommande möten. Den planering som har genomförts inför föregående möten med BWRG har fungerat bra, men kan säkert förbättras. Om konkreta förslag förs fram bör dessa diskuteras för att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt. 2. Notera Brasiliens synpunkter om att datumen i barlastvattenkonventionens regel B-3 är orealistiska. Detta har erkänts genom antagandet av resolution A.1005(25) i vilken man flyttade fram datumet för uppfyllelse av regelverket för de fartyg som ska byggas 2009 eller senare med en barlastvattenkapacitet under 5000 m 3 (krav framflyttat till senast den 31 december 2011). Och där man även förutsett att motsvarande behöver diskuteras för fartyg byggda 2010 (vilket ska göra under MEPC 58). Stöd inte Brasiliens önskemål om att testresultatet från ombordtester, praktiska och tekniska aspekter bör beaktas ytterligare i RG. 3. Notera önskemålet om att existerande information om system för hantering av barlastvatten bör göras tillgänglig på ett systematiskt till framtida BWRG möten. Den uppdaterade versionen av Lloyd s sammanfattning Ballast Water Treatment Technology (jmf MEPC 58/INF.9) som kommer att delas ut under MEPC 58 bör kunna betraktas som sådan information om ej sammanställd av sekretariatet och inte innehållandes alla detaljer som Brasilien önskar skulle ingå. 4. Notera önskemålet om att tekniska aspekter refereras vidare till BLG. Detta skulle kunna vara lämpligt om det finns behov av att tilldela BWRG ytterligare arbetstid. Om Brasilien med förslaget menar att BLG skulle ha mer teknisk kompetens att tillföra så är det mycket tveksamt eftersom det är samma personer som arbetar med barlastvattenfrågorna under BLG som under MEPC. 58/2/11 Brazil Guidelines for ballast water sampling (G2) The need for uniform procedures for sampling and analysis Sammanfattning av frågeställningen: Brasilien anser att det nuvarande utkastet av G2-riktlinjerna om provtagning av barlastvatten inte tillräckligt säkerställer enhetliga internationella procedurer vid provtagning och analyser av barlastvatten vid hamnstatskontroll. Med anledning av det föreslås att: 1. ett medelvärde av provtagningsresultaten antas vid kontroll av efterlevnaden av utsläppsnormen i barlastvattenkonventionens regel D-2, 2. definitioner och beskrivning tas fram för den första respektive slutfasen av utsläppet av barlastvatten eftersom man rekommenderar att prover inte tas under dessa faser, 3. vägledning m.a.p procedurer för analys av barlastvattnet tas fram, 4. ett koncept för ett representativt provtagningsintervall definieras, och 5. innovativ teknik används på villkor att de verifierats vara pålitliga. Brasilien har tidigare tagit upp några av ovanstående punkter och andra snarlika frågor i BLG 12/5/11 och BLG 12/5/12. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Under BLG 12 stödde SE principen med standardisering av stickprovtagnings och analysprotokoll. SE hållning BLG 12/5/11: Stöd inte principen med förslaget att prov på barlastvattnet inte tas under de första 30 minuterna respektive de sista 30 minuterna av barlastvattenutsläppet. Systemet för behandling av barlastvatten bör fungera tillförlitligt oavsett under as av utsläppet av barlastvatten (och även vid intag om tillämpligt). Om det Brasilien säger visar sig vara korrekt av analystekniska skäl bör SE gå på den linje som BWWG förespråkar. 13

14 SE hållning BLG 12/5/12: Stöd att vägledning (en internationell kvalitetsnivå) för analyser av barlastvattenprover och för tolkning av resultaten tas fram. Dessa bör dock inte inkluderas i G2 som huvudsakligen bör utgöras av riktlinjer för provtagningen ombord. SE hållning BLG 12/5/1 som Brasilien kommenterar i BLG 12/5/12: Stöd att verkställandet (enforcement regime) liksom mängden barlastvattenprover och tolkningen av analyserna bör beslutas av den enskilda administrationen. Detta bör även omfatta straffsatser, utöver sådana som anges i konventionen. Fortsätt att förespråka att G2 huvudsakligen bör omfatta vägledning till Port State Control Officers inklusive bestämmelser om själva stickprovsundersökning (sampling) ombord och inte bestämmelser om analysmetoderna av barlastvattenprover på laboratorium. G2 kan eventuellt även inkludera riktlinjer för förvaringsoch transportbestämmelser av barlastvatten, och i förekommande fall även sedimentprover, till laboratorium. Någon form av kvalitetsnivå bör tas fram för själva stickprovsundersökningen. En gemensam standard eller kvalitetsnivå bör även tas fram för analysmetoderna av barlastvattenprover på laboratorium och för tolkning av resultaten. Det är dock viktigt att en eventuell standard/kvalitetsnivå inte hämmar utvecklingen av analysmetoder. En eventuell standard/kvalitetsnivå bör dock inte inkluderas i G2. För kännedom: På ett ISO möte som hölls i juni 2007 TC8 (Ship and Marine Technology) SC2 (Marine Environmental Protection) lyftes frågan om en standard för stickprovsundersökning av barlastvatten men man beslutade avvakta arbetet med G2 under BLG12, MEPC 57 och 58. Om ett separat tilläggsdokument alternativt en ny uppsättning med riktlinjer tas fram bör en tydlig referens finnas i G2 till det nya dokumentet och viceversa. Svensk hållning: 1. Stöd inte att ett medelvärde av provtagningsresultaten accepteras. Det skulle leda till att det kan släppas ut barlastvatten som inte uppfyller utsläppsnormen i regel D Stöd inte att prov på barlastvattnet inte tas i början respektive i slutet av barlastvattenutsläppet. Systemet för behandling av barlastvatten bör fungera tillförlitligt oavsett fas av utsläppet. Om det Brasilien säger visar sig vara korrekt av analystekniska skäl bör SE gå på den linje som leder till ett gemensamt förhållningssätt. 3. Stöd principen med att analysvägledning tas fram. G2 huvudsakligen bör omfatta vägledning till Port State Control Officers inklusive bestämmelser om själva stickprovsundersökning (sampling) ombord och inte bestämmelser om analysmetoderna av barlastvattenprover på laboratorium. Se vidare SE hållning BLG 12/5/1 ovan. 4. Notera önskemålet om att ett att koncept för ett representativt provtagningsintervall definieras. SE hållning var under BLG 12 att verkställandet liksom mängden barlastvattenprover och tolkningen av analyserna bör beslutas av den enskilda administrationen. Detta bör även omfatta straffsatser, utöver sådana som anges i konventionen. Se vidare SE hållning BLG 12/5/1 ovan. 5. Skulle kunna stödja principen med ett verifieringssystem för innovativ provtagningsteknik. Frågan är bara på vilket sätt det kan genomföras och om det är rimligt och möjligt att genomföra. Om det anses falla in under verkställandet av G2 bör det beslutas av den enskilda administrationen i likhet med mängden barlastvattenprover som tas och tolkningen av analyserna. 58/2/12 Norway Updated information regarding the PureBallast System in relation to the review of ballast water treatment technologies Sammanfattning av frågeställningen: Norge har inkommit med uppdaterad information om Alfa Laval Ballast Water Management System (PureBallast) att användas vid granskningen av tillgången av barlastvattenteknologi i Review Group. Systemet har fått både Basic och Final approval och typgodkändes i juni System håller på att installeras på existerande och nya fartyg. Mindre än US dollar är den beräknade installationskostnaden för ett system med en kapacitet på 1000 m 3 /h. Att behandla en 1 m 3 beräknas kosta 0,079. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Ansökan om Basic approval skickades in via SE (jmf MEPC 55/2/5). Svensk hållning: Notera. Denna information tillsammans med övrig information om tillgång av och status för andra system för behandling av barlastvatten kommer att underlätta granskningen av 14

15 tillgången av barlastvattenteknologi (jmf MEPC 58/INF.9 och MEPC 58/INF.17). 58/2/13 International Chamber of Shipping (ICS) Issues for consideration before finalizing the Guidelines for ballast water sampling (G2) Sammanfattning av frågeställningen: ICS har ett textförslag till G2-riktlinjerna om provtagning av barlastvatten som avser höja konsekvensen mellan provtagning för att kontrollera efterlevnaden av barlastvattenkonventionen och de tester som genomförs vid typgodkännande av system för behandling av barlastvatten (Guidelines for approval of ballast water management systems (resolution MEPC.125(53)). ICS menar att otydliga skrivningar kan leda till olikheter m.a.p. provtagningssätt, analys av prover, fastställande av koncentration av och livsduglighet hos organismer samt tolkning av resultaten. Det exakta textförslaget återfinns i inlagans 5. G2 avses antas under MEPC 58 och det senaste utkastet återfinns i BLG 12/17 annex 1. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Under BLG 12 stödde SE principen med standardisering av stickprovtagnings och analysprotokoll. Svensk hållning: Stöd textförslaget. Under de förväntade diskussionerna om G2 bör SE stödja ett gemensamt förhållningssätt utifrån den vägledning som är möjlig att ge med den kunskap som finns i dagsläget. Och en lösning som leder till att så många som möjligt ratificerar barlastvattenkonventionen. 58/INF.4 ROPME/MEMAC First Regional Steering Committee Meeting on Ballast Water Management Sammanfattning av frågeställningen: ROPME (Regional Organisation for the Protection of the Marine Environment)/MEMAC (Marine Emergency Mutual Aid Centre) informerar om det första mötet med styrkommittén för hantering av barlastvatten som hållits i Bahrain. På mötet antogs en regional strategisk action plan för regionen liksom en s.k. roadmap för implementeringen av densamma. Svensk hållning: Notera. 58/INF.8 Netherlands Ballast water testing at NIOZ in the Netherlands Sammanfattning av frågeställningen: Nederländerna informerar om NIOZ (Royal Netherlands Institute for Sea Research) som är en offentlig testanläggning som sedan 2000 varit aktiv vad gäller testande av system för behandling av barlastvatten. Att anläggningen är offentlig innebär bl.a. att samtliga testresultat offentliggörs. NIOZ samarbetar bl.a. med tyska Bundesamt für Seeschiffart und Hydrographie (Federal Maritime and Hydrographics Agency) och Storbritanniens MCA (Maritime and Coastguard Agency). NIOZ har möjlighet att testa två system samtidigt. Att genomföra fullskaliga landtester inklusive databehandling och certifiering tar ca 12 månader. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: SjöI och SjöV har kontakt med NIOZ via projektet North Sea Ballast Water Opportunity som avser mynna ut i ett EU Interregprojekt (SjöV dnr ). Svensk hållning: Notera. 58/INF.9 United Kingdom Ballast water treatment: an update to the Industry Guide Sammanfattning av frågeställningen: Storbritannien informerar om att en uppdaterad version av Lloyd s sammanfattning Ballast Water Treatment Technology kommer att delas ut under MEPC 58. Sammanfattningen innehåller uppgifter om den kommersiella tillgången av system liksom godkännandestatus, barlastvattenkapacitet, m.m. Detta med anledning av att man under MEPC 58 ska gå igenom tillgången av behandlingssystem för fartyg byggda under eller efter 2010 med en 15

16 barlastvattenkapacitet på mindre än 5000 m 3 och som omfattas av barlastvattenkonventionens regel B-3.3. Genomgången ska ske i enlighet med Assembly resolution A.1005(25). Lloyd s sammanfattning kommer även att finnas tillgänglig på webben fr.o.m. den 26 september ( Tidigare svenska aktiviteter i frågan: SE fick den förra versionen av Lloyd s sammanfattning under MEPC 56. Svensk hållning: Notera. 58/INF.10 Japan Information related to the Guidelines for ballast water sampling (G2) Sammanfattning av frågeställningen: Japan informerar om en fluorescerande metod för att fastställa om en organism är livsduglig eller inte som man anser är mer pålitlig än andra metoder som används. Detta med avsikt att få fram en harmoniserad tillämpning av den ännu ej antagna G2 riktlinjerna (Guidelines for ballast water sampling). Metoden går i likhet med andra metoder ut på att man färgar in organismer, men Japan anser att den av de föreslagna metoden ger tydligare infärgningar och räcker längre. Svensk hållning: Notera och följ eventuella diskussioner. Viktigt i detta fall är konsekvens och pålitlighet. Vilken metod som används är inget som SE tidligare haft synpunkter på. 58/INF.12 India Deliberations at the International Conference on Bio-fouling and Ballast Water Management (ICBAB 2008) Sammanfattning av frågeställningen: Indiens inlaga utgörs av en sammanfattning från en konferens om biofouling och hantering av barlastvatten som hölls i Indien i februari Av sammanfattningen framgår att man uppmärksammade att introduktionen av främmande organismer anses utgöra ett av de fyra största hoten mot världshaven. Dessutom framgår bl.a. att lika mycket uppmärksamhet bör ges åt introduktioner via biofouling som via barlastvatten eftersom det är svårt att avgöra den relativa betydelsen av om en organsim introduceras via barlastvatten eller biofouling. Vikten av hållbara lösningar betonas. Detta med avseende på t.ex. det material som används för att tillverka system för behandling av barlastvatten, energiåtgång för att driva systemen och även ekonomiska aspekter vid genomförandet av kontrollen av transport av främmande organismer. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: SE deltar i en IMO korrespondensgrupp om biofouling och ämnar att delta i arbetet med att komma till rätta med problemen. Frågan om introduktionen av främmande organismer via barlastvatten kommer att inkluderas i havsmiljöpropositionen. Svensk hållning: Notera. 58/INF.17 Germany Information on the Type Approval Certificate of the SEDNA Ballast Water Management System using Peraclean Ocean Sammanfattning av frågeställningen: Tyskland informerar om att SEDNA Ballast Water Management System har typgodkänts. En kopia av certifikatet, som utfärdats av Bundesamt für Seeschiffart und Hydrographie (Federal Maritime and Hydrographics Agency), återfinns i inlagan. Systemet fick Final approval under MEPC 57. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Stödde under MEPC 57 att systemet fick Final approval (jmf SE instruktion i MEPC 57/2/10). Svensk hållning: Notera. 16

17 58/INF.20 India Ballast Water management systems Information for consideration in shipboard testing Sammanfattning av frågeställningen: Indien informerar om fördelningen av växtplankton. Detta med anledning av de krav på koncentration av växtplankton för ombordtester som finns i G8-riktlinjerna för typgodkännande av barlastvattensystem, Guidelines for approval of ballast water management systems (G8), resolution MEPC.125(53). Indien refererar till den norska inlagan MEPC 57/2/12 i vilken Norge föreslog att kraven för ombordtester i G8 revideras. Den norska inlagan refererades dock av MEPC 57 till MEPC 58 pga. tidsbrist. Testerna ställer krav på att system för behandling av barlastvatten ska kunna behandla organismer som är mikrometer, företrädesvis växtplankton, men Norge föreslår att organismstorleken utökas till 4-50 mikrometer eftersom växtplankton vanligen är mindre än mikrometer. Alternativt föreslog Norge att kraven på naturligt förkommande organismer i barlastvattnet som tas in (och testas) tas bort. Indien påpekar att höga koncentrationer av växtplankton endast finns i en mindre del av haven och tycks mena att det är en stor utmaning att komma åt dessa områden när tester genomförs ombord utan att fartygen ska behöva avvik från sin vanlig rutt. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Svensk hållning för norska inlagan MEPC 57/2/12: Stöd principen att mindre organismer bör inkluderas vid tester av system för behandling av barlastvatten. Övriga förslag noteras och beslut får överlämnas till de som har praktisk erfarenhet i denna fråga. Att fartyget bör vara på väg då testerna genomförs förutsätts och om det finns behov av det så bör SE ge stöd till att detta förtydligas i G8.På EU koordineringsmötet inför MEPC 57 bestämdes att denna inlaga ska koordineras on the spot måndagen den 31 mars kl 8:30 med anledning av att en del frågetecken behöver redas ut. Den norska inlagan refererades av MEPC 57 till MEPC 58 pga. tidsbrist. Svensk hållning: Notera och överlåt beslut åt de som har praktisk erfarenhet i frågan. Påpekas bör att texten i G8 som Indien refererar till i 1 i sin inlaga inte tar höjd för en föreslagen ändring i G8 som avses antas under MEPC 58 (jmf MEPC 58/2/4). Ändringen innebär att en minimigräns för antalet organismer i det vatten som tas in under ombordtester sattes, vilket kanske kan leda till att Indien oro helt eller delvis omhänderta (eller inte). Indiens påpekande om att höga koncentrationer av växtplankton endast finns i en mindre del av haven är ingen anledning att minska de tekniska kraven på behandlingssystem för barlastvatten. I synnerhet inte när de höga koncentrationerna enligt delgivna informationen förefaller finnas i kustnära områden där intag av barlastvatten förekommer i hög grad. 58/INF.23 Friends of the Earth International (FOEI) A technical protocol for uniform analysis of organisms 50 micrometres in ballast water to verify compliance with the discharge standards in the Ballast Water Management Convention Sammanfattning av frågeställningen: FOEI (Friends of the Earth International) uppdaterar tidigare information om ett tekniskt protokoll (floruescein diacetate en s.k. biofilmsmetod) som tillsammans med flödescytometri (Flow Cam Ballast Water Analyzer) kan användas för att skilja mellan levande och döda organismer i barlastvatten. Av MEPC 57/INF.20 framgår att denna teknik kan detektera organismer som är mindre än 50 mikrometer. Nu har man även visat att man kan detektera organismer som är 50 mikrometer eller däröver. Det medför att metoden skulle kunna användas för att kunna kontrollera efterlevnaden av utsläppsstandarden för behandlat barlastvatten, regel D-2. För tekniska detaljer hänvisas till inlagan. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Rapporten som inlagan grundar sig på skickades den 1 augusti 2008 för kännedom direkt till SjöI (Ulrika Borg) av Fluid Imaging Technologies som utvecklat FlowCAM. SE hållning MEPC 57/INF.20: Notera och följ den diskussion som eventuellt uppstår mellan de som har praktisk erfarenhet i denna fråga med avseende på organismer i barlastvatten. SE hållning BLG 11/4/1: Stöd instantaneous och följ förväntad diskussion kring detta med anledning av Storbritanniens inlaga BLG 11/4/11 som tar upp frågan om genomsnittsnorm och momentan norm. SE allmänna hållning BLG 12 och MEPC 57: 17

18 SE förespråkar att någon form av kvalitetsnivå tas fram för stickprovsundersökningar av barlastvatten. Avsaknad av en standard för detta inklusive av utrustning för stickprovtagning som möjliggör en enhetlig tillämpning av Guidelines for ballast water sampling (G2) gav under BLG 12 upphov till en del diskussioner. En förutsättning för att barlastvattenkonventionen ska träda ikraft är att den ratificeras av de stora flaggstaterna och några av dessa var under BLG 12 mycket tydliga med att de inte kan ratificera konventionen om inte standardiserade stickprovtagnings- och analysprotokoll tas fram (ytterligare information finns i den svenska rapporten från BLG 12 SjöV dnr ). Svensk hållning: Notera och följ eventuella diskussioner. Viktigt i detta fall är konsekvens och pålitlighet. Vilken metod som används är inget som SE tidligare haft synpunkter på. Agendapunkt 3 RECYCLING OF SHIPS (DG) Reidar Grundström hela agendapunkten: 58/3 Secretariat Outcome of TC 58 and MSC 84 Sammanfattning av frågeställningen: Den tekniska samarbetskommittén (TC) menar att de skulle kunna underlätta implementeringen av standarder, som nämns i konventionsutkastet, i utvecklingsländer genom att i samarbete med MEPC utveckla ett program för utbildning och för att förbättra möjligheterna för sjöfartsmyndigheter att öka förståelsen i medlemsstaten och stödja den vid implementeringen av konventionen. Säkerhetskommittén (MSC) kommer att ta upp frågan om ett totalförbud mot att nyinstallera asbest i fartyg tidigast under MSC 85 i december -08 vilket innebär att förbudet kan träda i kraft tidigast 1 januari Därför kanske MEPC bör överväga att behålla Appendix 1 till konventionen, som handlar om undantag från förbudet att använda asbest, tills vidare. I nuläget har arbetsgruppen om fartygsåtervinning föreslagit att Appendix 1 ska tas bort, men baserat på ett snabbare behandling i MSC än vad som nu har blivit fallet. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har stött förslag som syftar till att underlätta implementeringen av konventionen. Svensk hållning: Sverige bör stödja eventuella förslag om att MEPC tillsammans med TC ska utveckla program som underlättar implementeringen av konventionen i utvecklingsländer. Sverige bör stödja att Appendix 1 till konventionen, som tar upp undantag från förbudet att använda asbest, tas bort ur konventionen. Detta trots att beslutet om totalförbud i MSC har blivit senarelagt. (Att MSC förutspådde ett snabbare totalförbud implicerar att de har bedömt att alternativ finns och därför behövs inga undantag.) Förslag till yttrande: Eventuellt bör vi förbereda ett om att ta bort appendix med undantagen? 58/3/1 Secretariat Outcome of communications with the Stockholm Convention and with the ISO Sammanfattning av frågeställningen: Tillägg till listan över farliga ämnen. Norge har föreslagit att tre ämnen/ämnesgrupper ska läggas till konventionens lista över farliga ämnen. a) Perfluorooctane sulfonates (PFOS) and PFOS-related substances (PFOS = C8F17SO2X where X = OH, metal salts, halogenids, amids and other derivates including polymers). b) Brominated Flame Retardant: HBCDD (CAS No ). There are several Brominated Flame Retardant substances. 18

19 c) Trichlorobenzene (TCB) (Selected substance: CAS No ). Ingen av dem har ännu beslutats ingå I Stockholmskonventionens lista över farliga ämnen eller vilken strategi som ska användas för att begränsa spridningen av dem. Det beslutades vid MEPC 57 att dessa ämnen inte skulle tas med i nuvarande lista utan de skulle inkluderas enligt konventionens procedurer för att göra sådana tillägg. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har stött Norges förslag att inkludera ämnena, när de finns i Stockholmkonventionens lista. Svensk hållning: Inget av ämnena har formellt ännu förts upp på listorna i Stockholmskonventionen. De aktuella ämnena bör inkluderas i IMO-konventionen genom proceduren för det i konventionen. Frågan anses redan vara avgjord i MEPC 57, men EU-koordination tyder på att diskussionen kommer att återupptas. Sverige bör notera informationen och följa en koordinerad EU-linje. 58/3/2 Japan and Germany Revised draft Guidelines for the development of the Inventory of Hazardous Materials Sammanfattning av frågeställningen: Förbättringsförslag för inventering av farliga ämnen. Japan har på försök genomfört inventeringen av farliga ämnen på 3 nybyggda och 6 existerande fartyg och efter det föreslagit förbättringar av riktlinjerna för inventeringen. För tre nybyggen fick de frivilligt in så mycket som 75-91% av materialdeklarationerna från leverantörerna trots att inga krav på det ställdes i kontrakten. Föreslår förbättringar av checklistan i riktlinjerna utifrån erfarenheterna vid försöksinventeringen. De föreslår att farliga material på B-listan (bl.a. Kadmium, Bly och radioaktiva substanser) undantas från kraven att inventera mängden och att materialdeklarationer ska finnas för fasta metaller/legeringar om de förekommer normala mängder när de används i allmänna konstruktioner som skrov, överbyggnad, rör, inbyggnad av utrustning och maskiner. Exempel stål, aluminium, metallegeringar. De föreslår vidare att metoden för att bedöma mängden asbest och organiska tennföreningen är så grov att den inte bör användas förrän den har reviderats. De föreslår att typiska exempel på inventeringar inkluderas i bilagor till guidelines. Tidigare svenska aktiviteter i frågan: Sverige har stött utvecklingen av riktlinjer hittills, men de har inte skärskådats, varken av arbetsgruppen eller av kommittén och det kommer inte att kunna göras slutligt förrän efter att konventionen har antagits. 19

20 Svensk hållning: Det måste klargöras att det alltid är konventionens artiklar och regler som gäller, inte eventuella förenklingar i riktlinjerna. I regel 5 stipuleras bl.a. att inventeringen ska identify as Part I, hazardous materials listed in appendices 1 and 2 to the Convention and contained in ship s structure and equipment, their location and approximate quantities. En strikt tolkning innebär att undantag inte kan göras. En praktisk lösning som ändå borde underlätta är att åtminstone en eller få materialdeklarationer för de olika plåttyperna inhämtas och får ligga till grund för bedömningen av innehållet av farliga ämnen. Om en sådan lösning inte förenklar inventeringen kan Sverige ifrågasätta hur man kan fastställa att ett ämne förekommer i "normala" halter i stålet eller legeringen utan att en material declaration har inhämtats. Sverige bör i princip stödja förslagen, men följa diskussionen under mötet och stödja det rimligaste förslaget till beslut. Sverige bör stödja förslagen om att inte använda inventeringsmetoderna för asbest och organiska tennföreningar i nuvarande utkast till riktlinjer samt att inkludera exempel på inventeringar i riktlinjerna. Sverige bör dock om nödvändigt framföra att om metoderna för att inventera asbest och organiska tennföreningar tas bort ur konventionen, så är det mycket angeläget att användbara metoder tas fram snarast 58/3/3 + United Kingdom Report of intersessional correspondence group on ship recycling 58/3/12 + Bangladesh Proposed text for the draft International Convention for the Safe and Environmentally Sound Recycling of Ships 58/3/14 India Recycling capacity for entry into force criteria for the International Convention for the Safe and Environmentally Sound Recycling of Ships Sammanfattning av frågeställningen: Korrespondensgruppens uppgift var att ta fram ett utkast till resolution till diplomatkonferensen om förhållandena då brist på återvinningsanläggningar kanske uppstår såväl innan som efter konventionens ikraftträdande. Majoriteten av inkomna synpunkter sammanfattas i rapporten. Nedan återges endast några av dem. 1. Det är inte möjligt att ta fram ett utkast till resolution om kapacitetsbrist efter konventionens ikraftträdande utan att den samtidigt kommer i konflikt med kraven i konventionen. 2. Entry-into-force reglerna kan möjliggöra en framgångsrik lösning på kapacitetsproblemen. 3. Om ett Entry-into-force villkor var att det finns ett visst procenttal återvinningsanläggningar när konventionen träder i kraft, så behöver konferensresolutionen innehålla regler för hur procenttalet ska beräknas. En syn på hur beräkningarna kan gå till togs också fram av gruppen, se beskrivningen i rapporten. I 58/3/12 och 58/3/14 föreslås en alternativ formulering av entry into force artikeln och framförs åsikten att risken för kapacitetsbrist inte är stor. Korrespondensgruppen var också överens om att inte tolka Wienkonventionens artikel 18 så restriktivt att stater, innan dess att konventionen träder i kraft, kan riskera att bryta mot the objectives of the convention om det inte finns faktisk möjlighet att destruera fartyg på anläggningar som når upp till konventionsstandard. Detta har varit ett av argumenten till att det tvunget måste till en non party lösning i konventionen eller i resolutionsform, vilket nu i princip har eliminerats. Svensk hållning: Sverige noterar rapporten och stödjer eventuellt fortsatt arbete med resolutionsutkastet om inga bättre lösningar föreslås. Alternativ till en sådan resolution kan komma att diskuteras vid mötet. Det råder delade meningar om förslagen strider mot GATT-avtalen eller ej. Frågan bör klarläggas innan beslut fattas. Sverige bör stödja förslagen i 58/3/3 i princip men agera ad hoc med inriktningen att lösa frågorna om eventuell kapacitetsbrist, genom reglerna om entry into force, utan att en resolution tas fram. Det viktiga är att det i själva konventionstexten inte smyger sig in en möjlighet att återvinna fartyg i 20